52007DC0651

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 6.11.2007

KOM(2007) 651 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

om bättre sprängämnessäkerhet

{SEK(2007) 1421}{SEK(2007) 1423}

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN

om bättre sprängämnessäkerhet(Text av betydelse för EES)

Inledning

Europeiska unionen är ett allt mer öppet område, och därmed ett område där de interna och externa säkerhetsaspekterna är mycket nära kopplade. Det är ett område där det ömsesidiga beroendet ökar, och som möjliggör fri rölighet för personer, idéer, teknik och resurser. Därigenom är det också ett område som terrorister kan missbruka för sina egna ändamål, och som redan har missbrukats på detta sätt. De avvärjda attackerna i London och Glasgow den 29 och 30 juni och de terrorism-relaterade gripanden som gjordes i Tyskland, Danmark och Österrike är påminnelser om detta hot. Därför krävs det samordnade, gemensamma insatser i Europa, i en anda av solidaritet, för att bekämpa terrorismen.

Sprängämnen är det vapen som oftast används i terroristattacker, och som har skördat det stora flertalet av alla terroristoffer under de senaste femtio åren. Det är och förblir därför en prioritering för Europeiska unionen att göra sprängämnen säkrare och att göra det svårare för terrorister att tillverka spränganordningar.

Den 25 mars 2004, direkt efter attackerna i Madrid, fastställde Europeiska rådet i sin förklaring om bekämpande av terrorism att man skulle prioritera ansträngningarna för att ” se till att terroristorganisationer och terroristgrupper inte har tillgång till instrument för sin verksamhet ”. Europeiska rådet konstaterade bland annat att det finns ” ett behov av att garantera ökad säkerhet när det gäller skjutvapen, sprängämnen, utrustning för att tillverka bomber och teknik som bidrar till att terroristattacker begås ”.

Som svar på Europeiska rådets förklaring antog kommissionen den 18 juli 2005 ett meddelande om åtgärder för att öka säkerheten i fråga om sprängämnen, detonatorer, skjutvapen och utrustning för bombtillverkning [1] . En viktig åtgärd som anmäldes i detta meddelande var att kommissionen hade för avsikt att utarbeta en handlingsplan för EU för att utgående från en expertgrupps rekommendationer förbättra sprängämnessäkerheten.

Ett samråd med många berörda parter, både från den offentliga och den privata sektorn, genomfördes inom ramen för expertgruppen för sprängämnessäkerhet, som består av företrädare för berörda parter, bland annat näringslivet och offentliga myndigheter. Expertgruppen har inrättat fyra särskilda arbetsgrupper, vars arbete har inriktats på prekursorer, distributionskedjan, detektion respektive allmän säkerhet. Verksamheten nådde sin kulmen i juni 2007, då en rapport lades fram med 50 rekommendationer till åtgärder som ska öka sprängämnessäkerheten i EU.

Utgående från expertgruppens rapport har kommissionen utarbetat en omfattande handlingsplan för att förbättra sprängämnessäkerheten, i vilken alla säkerhetsaspekter tas upp. Handlingsplanen bygger i stor utsträckning på samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn, i form av en dialog om säkerhet. Eftersom en klar åtskillnad mellan den offentliga och den privata sektorn behövs i vissa sammanhang omfattar handlingsplanen också nya samarbetsmetoder mellan medlemsstaternas specialiserade organ.

Syfte

Handlingsplanens strategiska syfte är att bekämpa terroristers användning av spränganordningar inom EU, och därmed att skydda samhället mot hotet om attacker med spränganordningar, samtidigt som de olika ekonomiska sektorer där sprängämnen och deras prekursorer används till fördel för alla beaktas fullt ut.

Tillämpningsområde

Handlingsplanen är främst inriktad på personskyddsaspekterna av säkerhetsfrågan. Den är inte avsedd att behandla material- och rutinmässiga driftsäkerhetsfrågor, men en del av de åtgärder som nämns i handlingsplanen kan också ha positiv inverkan på dessa aspekter av säkerheten.

Eftersom det behövs en övergripande strategi för sprängämnessäkerhet mot bakgrund av terroristhotet behandlar handlingsplanen både själva sprängämnena och deras prekursorer. Den tar också upp både lagligt och olagligt framställda sprängämnen.

Struktur

Kampen mot terrorismen kräver ett allomfattande grepp och förutsätter att både den offentliga och den privata sektorn engagerar sig helt och fullt.

Förebyggande, detektion och respons bör vara hörnstenarna i EU:s strategi för sprängämnessäkerhet. De bör omfatta specifika insatser avseende sprängämnesprekursorer, distributionskedjan (lagring, transport, spårbarhet) och detektion. Samtidigt krävs övergripande insatser för allmän säkerhet som kompletterar och förstärker dessa tre verksamhetsområden.

Innan några särskilda rättsakter antas till följd av genomförandet av handlingsplanen kommer ytterligare noggranna överväganden att göras, och man kommer att undersöka huruvida deras fördelar överväger kostnaderna.

Prekursorer

Allmänt sett omfattar sprängämnesprekursorer alla kemiska föreningar eller ämnen som kan omvandlas till sprängämnen genom en kemisk reaktion eller en serie av sådana reaktioner. En rad prekursorer har identifierats och måste prioriteras. Bland dem kan nämnas följande:

Aceton | Citronsyra | Väteperoxid | Kaliumklorat och -perklorat |

Ammoniumnitrat (gödningsmedel) | Hexamin | Salpetersyra | Kaliumnitrat |

Ammoniumnitrat (för industrianvändning) | Saltsyra | Nitrometan | Natriumklorat |

Svavelsyra |

Denna förteckning över prekursorer bör uppdateras vid behov.

ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDER

Skyddet av EU och dess medborgare och befolkning förutsätter ett effektivt samarbete och god samordning mellan medlemsstaterna, EU-institutionerna och andra berörda parter.

Stora framsteg har redan gjorts i fråga om sprängämnessäkerhet, både i medlemsstaterna och på EU-nivå. Men mycket mer skulle kunna göras, till exempel i fråga om förbättrat informationsutbyte, spridning av bästa metoder, utveckling av samordningsmekanismer och gemensamma insatser i vissa frågor. Detta är områden där EU kan vara till stor hjälp för medlemsstaterna í deras insatser för att skydda sin befolkning.

De båda övergripande prioriteringarna i fråga om sprängämnessäkerhet är

- förbättrat utbyte av aktuell information och bästa metoder,

- främjande av sprängämnesrelaterad forskning.

Förbättrat utbyte av aktuell information och bästa metoder

Informationsutbyte och spridning av bästa metoder mellan medlemsstaterna måste bli en stöttesten i EU:s insatser för ökad sprängämnessäkerhet.

För det första bör ett system för tidig varning inrättas för sprängämnen, som ger medlemsstaternas berörda myndigheter information om omedelbara hot, stölder av sprängämnen, detonatorer eller vissa prekursorer, samt om misstänkta transaktioner och upptäckter av nya tillvägagångssätt.

För det andra bör ett europeiskt bombdatasystem upprättas och lanseras som ett gemensamt EU-instrument som kan ge de berörda offentliga organen på EU-nivå och i medlemsstaterna tillgång till information om sprängämnen och sprängämnesincidenter.

Systemet bör fungera dygnet runt och alla dagar, och följande tjänster bör få tillgång till det (beroende på hur ansvarsfördelningen ser ut i de olika medlemsstaterna): polisen, tullen, gränspolisen, säkerhetstjänsterna, armén/försvaret. På medlemsstatsnivå bör 27 bombdatacentraler tas i drift som nationella kontaktpunkter.

Utbyte av erfarenheter, kunskap och bästa metoder bör fortsätta mellan alla berörda parter som är verksamma inom sprängämnessäkerheten. Därför bör en konferens om sprängämnessäkerhet organiseras vart annat år för att behandla alla viktiga frågor.

Samtidigt behövs det också en dialog om sprängämnessäkerhet med partner utanför EU. Insatser som utbyte av bästa metoder och bidrag till skärpta säkerhetsnormer utanför EU bör spela en viktig roll i EU:s strävan efter ökad sprängämnessäkerhet. Ett yttre samarbete bör i huvudsak att vara inriktat på EU:s grannar.

Främjande av sprängämnesrelaterad forskning

Säkerhetsforskning är av stor vikt om man vill ge EU bättre möjligheter att reagera på säkerhetshot. Därför bör investeringar i forskning prioriteras.

Ett antal forskningsprioriteringar har redan identifierats:

- Improviserade spränganordningar och deras egenskaper.

- Detektion av sprängämnen och prekursorer, inbegripet användning av tillsatser. Hit hör även forskning om förbättrad spårbarhet (före explosion) och tillsatser för spårbarhetssyften (före och efter explosion).

- Bärbar testutrustning för sprängämnen.

- Detektion av improviserade spränganordningar på flygplatser. Särskild uppmärksamhet ägnas detektion av sprängämnen i flytande form i syfte att utveckla detektionsteknik som gör det möjligt att stegvis införa ny kontrollutrustning för detektion av farliga vätskor oberoende av vätskemängd.

- Tekniska lösningar för medlemsstaternas myndigheter att blockera telefonsignaler i hotade områden. Med tanke på att mobiltelefoner bevisligen kan användas som utlösare för sprängladdningar bör man tillfälligt kunna blockera mobiltelefonsignaler i ett visst område för att förhindra att sprängämnen detoneras på distans.

- Inhibitorer som kan tillsättas till sprängämnesprekursorer.

Forskningen om sprängämnessäkerhet får inte uteslutande koncentrera sig på dessa frågor. Prioriteterna måste ses över regelbundet, och informationsutbytet mellan medlemsstaterna måste förbättras för att undvika resursslöseri genom överlappande insatser.

Det är viktigt att alltid bedöma hur känslig forskningen är, för att kunna avgöra vem som bör få tillgång till resultaten. På vissa områden kommer sekretess att vara av yttersta vikt.

Förebyggande

Förebyggande åtgärder spelar en avgörande roll i förbättrad sprängämnessäkerhet. Både på EU-nivå och i medlemsstaterna finns det en hel rad förebyggande insatser att göra.

I fråga om prekursorer bör bättre kontroll över vissa kemikalier, ökad medvetenhet hos personal samt identifiering av misstänkta transaktioner prioriteras.

Mer allmänt måste säkerheten inom hela distributionskedjan för sprängämnen behandlas. Tillverkning, lagring, transport och spårbarhet måste snarast tas upp för att minska sannolikheten och de potentiella effekterna av att sprängämnen och spränganordningar leds fel, kommer i fel händer eller stjäls. Här har en del insatser redan gjorts, men de måste samordnas genom specifika, säkerhetsinriktade åtgärder.

Därför omfattas även följande insatser i prioriteringarna för förebyggande:

- Ökad medvetenhet om prekursorer hos personal.

- Förbättrad reglering av tillgängligheten till sprängämnesprekursorer på marknaden.

- Ökad kontroll över transaktioner som omfattar prekursorer.

- Ökad kontroll över sprängämnen och pyrotekniska artiklar som finns tillgängliga på marknaden.

- Ökad säkerhet i sprängämnesanläggningar.

- Förbättrad säkerhetskontroll av personal.

- Ökad säkerhet vid sprängämnestransporter.

- Minskad tillgång till och kvalitet hos information om olaglig tillverkning av sprängämnen.

Ökad medvetenhet om prekursorer hos personal

De praktiska erfarenheter som de brottsbekämpande organen har gjort visar att en alert personal hör till de effektivaste skydden mot olaglig verksamhet, bland annat när det gäller att upptäcka misstänkta transaktioner och stölder.

Aktuell information om säkerhetsfrågor för dem som hanterar prekursorer bör vara en fråga av största vikt för företag och myndigheter. Personalens medvetenhet om hot på alla nivåer i distributionskedjan måste ökas med hjälp av särskilda kampanjer, både för tillverkare, blandare, distributörer och återförsäljare av prekursorer.

Förbättrad reglering av tillgängligheten till sprängämnesprekursorer på marknaden

Den andra prioriteringen för förebyggande handlar om att förbättra lagstiftningen i fråga om de prekursorer som finns att tillgå på marknaden genom att ändra eller begränsa de berörda kemikaliernas egenskaper. Man bör också vidta åtgärder för att göra det svårare att använda vissa prekursorer vid tillverkningen av improviserade spränganordningar och för att åtminstone förhindra att de används av mindre sofistikerade terrorister och amatörbombtillverkare.

Därför behövs ett system för att ta ställning till lagstiftning om de sprängämnesprekursorer som finns tillgängliga på marknaden. Bland annat bör en ständig expertkommitté inrättas som har hand om att identifiera riskerna med olika prekursorer och rekommenderar lämpliga åtgärder till kommissionen, och samtidigt beaktar de olika åtgärdernas proportionalitet och kostnader. Dessa rekommendationer kan bland annat vara begränsningar av koncentrationen av vissa prekursorer, försäljningsförbud, identifiering av alternativ till farliga ämnen och forskningsprioriteringar.

Den ständiga kommittén bör också ha till uppgift att i detalj undersöka följande frågor och vid behov övervaka genomförandet av specifika åtgärder:

1. Utveckling av lämpliga tillsatser till prekursorer för att förhindra deras användning i spränganordningar, och främjande av tillsatsernas användning, där detta är tekniskt möjligt.

2. Begränsningar av koncentrationen av vissa prekursorer vid försäljning till slutanvändarna.

3. Ett fullständigt förbud mot koncentrerade starka syror på EU:s konsumentmarknad (den icke-professionella marknaden) om alternativ finns: särskilt svavelsyra, saltsyra och salpetersyra.

4. Införande av ett markandsövervakningssystem för gödningsmedel som innehåller ammoniumnitrat, och begränsningar av försäljningen av gödningsmedel med hög kvävehalt till allmänheten.

5. Begränsad tillgänglighet till ren nitrometan för allmänheten. Ämnet bör vara tillgängligt för industriella användare via ett kundkvalificeringssystem.

6. Begränsningar i fråga om allmänhetens tillgång till oflegmatiserat natriumklorat (ogräsmedel).

7. Möjligheten och mervärdet av att helt förbjuda försäljningen av vissa prekursorer till minderåriga.

Utgående från den ständiga kommitténs rön om begränsning av försäljningen av vissa mängder och/eller koncentrationer av prekursorer kan kravet att registrera köparens identitet komma att införas. Denna information skulle sedan ställas till förfogande för myndigheter med ansvar för brottsbekämpning, med beaktande av gällande bestämmelser om skydd av personuppgifter.

En europeisk miniminorm för säker lagring av sprängämnesprekursorer, liksom vägledning för industrin i form av en lämplig kod bör också utarbetas.

Ökad kontroll över transaktioner som omfattar prekursorer

Den tredje prioriteringen handlar om kontroll av transaktioner för att avslöja ont uppsåt. Den ständiga kommittén för sprängämnesprekursorer ska också ta ställning till de insatser som beskrivs nedan.

En enkel varningsmekanism bör införas i alla medlemsstater så att vem som helst i distributionskedjan kan anmäla misstänkta transaktioner eller stölder till de berörda nationella myndigheterna. Det bör införas ett system för rapportering av misstänkta transaktioner, liknande det som finns för narkotikaprekursorer eller misstänkta ekonomiska transaktioner. Man skulle kunna införa ett bindande system för anmälan till den behöriga nationella myndigheten av alla transaktioner rörande prekursorer som kan anses vara misstänkta. En uppförandekod, liknande EU-koden för narkotikaprekursorer, skulle kunna utvecklas för industrin och återförsäljarna, med vägledning om vilka typer av beteende som kan ge anledning till misstanke.

Det bör undersökas vilka fördelar det skulle ha att skapa ett system för varje prekursor som hanteras av detaljhandeln, med regler om att alla förpackningar skulle märkas med en kod som visar att köp av produkten kan medföra krav på registrering. Man skulle kunna överväga införandet av en EU-övergripande symbol som visar att produkten måste registreras vid försäljning i detaljhandeln.

Ökad kontroll över sprängämnen och pyrotekniska artiklar som finns tillgängliga på marknaden

I dag har alla medlemsstater tillståndssystem för företag som hanterar sprängämnen. Ett tillståndssystem för icke-kommersiell hantering av sprängämnen saknas emellertid oftast. Det finns därför behov av att se till att alla medlemsstater får ett formellt system för att ge tillstånd till, reglera och utfärda licenser för tillverkning, lagring, försäljning, användning och innehav av sprängämnen som även omfattar privatpersoner. Systemet bör gälla både företag och icke-kommersiell verksamhet.

I fall där otillåtna sprängämnen hittas är det absolut nödvändigt att identifiera den sista officiella ägaren så snart som möjligt. Därvid skulle en enhetlig europeisk märkning av alla sprängämnen vara till stor hjälp för medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter. Kommissionen håller på att utveckla ett sådant system med gemensam, enhetlig märkning, och det kommer sannolikt att leda till ett förslag till direktiv om identifiering och spårning för sprängämnen för civilt bruk. Enligt ett sådant direktivförslag skulle alla sprängämnen märkas med en unik identifiering som både skulle vara läslig för människor och finnas som streckkod eller i matriskod. Ett sådant system bör införas så snart som möjligt.

Dessutom bör man undersöka vilket hot pyrotekniska artiklar utgör. Eftersom de kan användas i improviserade spränganordningar bör kontrollen förbättras. Hittills har pyrotekniska artiklar aldrig använts för terroristiska ändamål, men däremot i brottslig verksamhet (exempelvis som del av improviserade rörbomber). Den 16 april 2007 antog rådet ett nytt EU-direktiv om utsläppande på marknaden av pyrotekniska artiklar[2]. I den rättsakten behandlas framför allt olika säkerhetsaspekter, men den har också viss relevans för skydd av allmänheten.

I dag finns ingen harmoniserad strategi för licensutfärdande för hantering av stora mängder av pyrotekniska artiklar, och i vissa medlemsstater kan detta ske utan tillsyn så länge gällande bestämmelser om lagring och transport efterlevs. Denna lucka bör stängas genom införande av harmoniserade EU-bestämmelser om licensutfärdande för, och hantering av, stora mängder pyrotekniska artiklar.

Ökad säkerhet i sprängämnesanläggningar

Medlemsstaterna har olika erfarenheter med, och strategier för, säkerhet i sprängämnesanläggningar. Eftersom stora stölder av sprängämnen har förekommit i Europa under de senaste tio åren är det emellertid uppenbart att ytterligare insatser fortfarande krävs. Man måste arbeta vidare på att anpassa säkerhetsnivåerna för sprängämnen i de olika medlemsstaterna till varandra och eventuellt utveckla gemensamma miniminormer på detta område.

För det första bör alla sprängämnesanläggningar (tillverkning, lagring, distribution och användning) ha driftsklara, effektiva säkerhetsplaner/system för säkerhetshantering. Sådana säkerhetsplaner/system för säkerhetshantering ska vara riskbaserade och leda till operationella säkerhetsåtgärder. Säkerhetsplanen/systemet för säkerhetshantering ska omfatta utnämnda ansvariga och en säkerhetsledare (Security Manager). De nationella myndigheterna bör kunna ge undantag för små användare. För fasta lagringsanläggningar bör den nödvändiga nivån för tillträdesskydd och detektion stå i proportion till riskerna och omfattas av en standardklassificering.

För det andra bör det vara obligatoriskt för de berörda nationella myndigheterna att löpande informera tillverkare och distributörer av sprängämnen om regionala hot. Det bör utvecklas planer för hur man kan reagera på sådana hot, och dessa bör anpassas till gällande alarmnivå.

För det tredje bör bokföringen av råvaror som används vid tillverkning av sprängämnen i lösvikt och i färdiga produkter förbättras. Det finns redan system för bokföring och överensstämmelseprovning. Man måste emellertid se till att stölder och överensstämmelsebrister uppdagas så snabbt som möjligt.

Slutligen bör man försöka förbättra säkerheten i mobila enheter för sprängämnestillverkning (MEMU). I dag tillverkas många sprängämnen för civilt bruk av MEMU i medlemsstaterna. Detta medför betydligt högre säkerhet än tillverkning i fabriker och den transport av sprängämnen som detta medför. Det krävs emellertid vissa förbättringar av säkerheten kring MEMU. Mängden sprängämnen som tillverkas i en MEMU bör registreras av minst två oberoende system. Varje MEMU bör förses med processlås för att förebygga obehörig användning, och de bör parkeras på bevakade eller övervakade platser när de inte är i bruk.

Förbättrad säkerhetskontroll av personal

Det finns behov av att säkerhetskontrollera alla personer som yrkesmässigt hanterar sprängämnen, över hela distributionskedjan (tillverkning, lagring, transport och användning). Detta omfattar även personal i företag som har licens för hantering av sprängämnen och personal i serviceföretag. All personal som är sysselsatt med tillverkning, lagring, distribution och användning av sprängämnen och som har tillgång till sprängämnen bör därför kontrolleras och inneha ett formellt tillstånd som ger tillgång till sprängämnen.

Ökad säkerhet vid sprängämnestransporter

Transport av sprängämnen är en särskilt känslig verksamhet eftersom det finns risk både för direkta attacker och för olaglig överföring av sprängämnet till en annan destination än den avsedda. Därför måste strikta säkerhetsarrangemang vid transport av sprängämnen vara en grundläggande aspekt i en allmänt förbättrad sprängämnessäkerhet. Det innebär att vissa säkerhetsutökande lösningar bör införas i alla fordon av typerna EX/II och EX/III[3] som transporterar sprängämnen.

En debatt om behovet av en översyn av klassificeringen av okänsliggjorda explosiva varor bör inledas. Dessa omfattar kraftiga sprängämnen som RDX (cyklotrimetylentrinitramin) och PETN (pentaerytritoltetranitrat), som normalt sett ingår i klass 1 i FN:s rekommendationer om transport av farligt gods, men som när de blandats med ett okänsliggörande ämne även kan räknas som klass 4.1 i dessa rekommendationer. Eftersom det är möjligt att de risker som omfattas av klass 1 inte helt undanröjs av okänsliggörandet skulle man behöva undersöka huruvida sådana okänsliggjorda sprängämnen borde klassas som klass 1 snarare än som klass 4.1. Av den anledningen bör klassificeringen av sådana ämnen ses över så snart som möjligt.

Minskad tillgång till och kvalitet hos information om olaglig tillverkning av sprängämnen

Användningen av Internet för att sprida information om bombtillverkning bör granskas i detalj. Å ena sidan ger Internet tillgång till en enorm mängd information som är av nytta för alla, men å andra sidan kan nätet missbrukas för spridning av information som kan utnyttjas för onda uppsåt. Olaglig spridning av information och material för bombtillverkning via Internet måste bekämpas, samtidigt som tryckfriheten, fritt meningsyttrande och informationsfriheten måste respekteras till fullo. Man bör överväga att införa enhetliga straffrättsliga minimipåföljder för spridning av erfarenheter med bombtillverkning via Internet. Kommissionen har redan tagit upp denna fråga i samband med översynen av sitt rambeslut om bekämpande av terrorism[4].

Detektion

Där förebyggande åtgärder har misslyckats eller kringgåtts måste man kunna lita på detektionsinstrument och –metoder som kan minska risken för att terrorister och andra brottslingar använder sprängämnen i ont uppsåt. Därför måste effektiva och tillförlitliga detektionsinstrument utvecklas.

Det krävs en allomfattande detektionsstrategi. Det finns redan ett antal detektionstekniker som kan tillämpas på sprängämnen. Hit hör system för att avslöja förekomsten av sprängämnen (EDS, Explosive Detection Systems), röntgensystem, sprängämneshundar samt system för detektion av spårämnen eller ångor av sprängämnen. I praktiken har det emellertid visat sig att ett enda detektionssystem inte alltid ger tillfredsställande resultat. Det kan därför behövas kombinationer av flera system.

Bland de viktigaste prioriteringarna kan följande nämnas:

- Inrättandet av en scenariobaserad strategi för att fastställa prioriteringarna för detektion.

- Utveckling av minimistandarder för detektion.

- Förbättrat informationsutbyte.

- Utveckling av system för certifiering, testning och provning.

- Bättre utnyttjande av detektionsteknik i specifika situationer.

Kommissionen har redan vidtagit betydande åtgärder inom flygsäkerhet. Bland annat har man infört obligatoriska standarder både för prestandakraven för, och för användningen av, detektionsutrustning för sprängämnen. Detta arbete bör fortsätta.

Inrättandet av en scenariobaserad strategi för att fastställa prioriteringarna för detektion

Att förbättra detektionen av sprängämnen är en komplicerad process som tar tid. Den förutsätter aktiv medverkan från ett stort antal berörda parter.

Den viktigaste uppgiften är att tillgodose brottsbekämpningsorganens krav i fråga om detektion med hjälp av befintlig teknik och befintliga produkter. Detta kan underlättas med en scenariobaserad strategi för att identifiera prioriteringar i fråga om detektion. Att identifiera viktiga scenarier och den teknik som finns att tillgå för att hantera dem är ett viktigt första steg för att bestämma framtidens insatser. Sådana scenarier skulle göra det lättare att fokusera resurser och forskning, koncentrera debatten på särskilda frågor och problem och öka kunskapen om vilka problem de olika berörda parterna runt om i EU har, bland annat detektionstid och andelen falska/positiva alarm. Inrättandet av en arbetsgrupp för att identifiera och diskutera de relevanta scenarierna och tillgängliga detektionsmetoderna skulle underlätta denna process. Eftersom de frågor som diskuteras är känsliga skulle arbetsgruppen bestå av företrädare för medlemsstaterna och kommissionen. Den privata sektorn och forskningssamfundet skulle emellertid eventuellt behöva tas med i vissa av gruppens aktiviteter, om så är nödvändigt. I en sådan situation skulle de nödvändiga säkerhetsåtgärderna som säkerhetstestning av deltagare och användning av säkra lokaler behöva garanteras.

Utveckling av minimistandarder för detektion

Utveckling av standarder är en kostnadseffektiv och verksam metod att förbättra funktionen av olika detektionsutrustningar. Trots alla insatser som redan gjorts inom flygsäkerhet behöver minimistandarder för detektion fortfarande utvecklas i EU. Dessa skulle sedan uppdateras i och med att tekniken utvecklas. Standarder kan utvecklas på olika sätt, bland annat genom lagstiftning eller genom den europeiska standardiseringskommittén CEN. Valet av metod beror på säkerhetskraven och de berörda parternas val.

Förbättrat informationsutbyte

Utveckling av bättre detektionslösningar kräver ett nära samarbete mellan den privata och den offentliga sektorn. Informationsutbytet mellan alla som sysslar med detektion måste förbättras, exempelvis mellan brottsbekämpande myndigheter och den säkerhetspersonal som har hand om den faktiska detektionen av sprängämnen på olika platser, eller mellan brottsbekämpningspersonal och säkerhetspersonal å ena sidan och tillverkarna av detektionsutrustning å den andra.

Effektiv detektion förutsätter att säkerhetspersonalen som har hand om den faktiska detektionen av sprängämnen har tillgång till aktuell och korrekt information om hot. Eftersom det finns många olika typer och former av sprängämnen som kan utnyttjas av terrorister måste säkerhetspersonalen ha aktuell information om hot och tänkbara scenarier. Detta är särskilt viktigt för flygplatspersonal. Säkerhetspersonalen på flygplatser bör löpande ha tillgång till aktuell information om terroristers metoder och annan hotinformation. I detta sammanhang krävs en lämplig nivå av säkerhetstestning.

Om tillverkarna av detektionsutrustning skulle få tillgång till utbildningsuppgifter och relevant information om vissa typer av sprängämnen skulle det bidra kraftigt till utvecklingen av bättre lösningar. I många fall har tillverkarna av utrustning för sprängämnesdetektion i dag inte tillgång till vissa sprängämnen eller tillräckliga mängder av dessa. Om vissa detektionslösningar har nackdelar i vissa situationer bör detta meddelas tillverkaren så att detektionskapaciteten kan förbättras. Detta kan göras genom en särskild återkopplingsprocess, och bör inte syfta till att göra det lättare för tillverkarna att klara viktiga prov.

Detektionsexperternas arbete skulle också kunna underlättas genom en databas med begränsat tillträde, innehållande specifikationer för alla sprängämnen som släppts ut på EU-marknaden. Det skulle även gälla specifikationer för sprängämnen som används av kriminaltekniker och detektionsexperter. I detta sammanhang skulle gällande licenskrav kunna utnyttjas, eventuellt med utvidgade informationskrav.

Andra åtgärder inom detektion skulle kunna vara inrättandet av en detektionshandledning för yrkesfolk (slutanvändare) och inrättandet av ett nätverk av experter på detektion av sprängämnen.

Utveckling av system för certifiering, testning och provning av sprängämnesdetektionssystem i EU

Det bör inrättas EU-övergripande system för certifiering, testning och provning av sprängämnen. De skulle medföra betydande kostnadsfördelar eftersom dubbelarbete i olika medlemsstater skulle kunna undvikas med det slöseri av offentliga och privata medel detta innebär. Sådana system skulle dessutom göra det möjligt för de medlemsstater som inte har egen certifieringskapacitet att få tillgång till relevant certifieringsinformation. Gemensamma system för certifiering, testning och provning skulle göra myndigheterna mindre beroende av information från tillverkarna av detektionsutrustning och ge dem möjlighet att grunda sina beslut på objektiva resultat. Sådana system skulle slutligen också vara till nytta för den privata sektorn eftersom tillverkarna skulle kunna marknadsföra sina produkter mer effektivt. Man skulle också kunna överväga standardisering av certifierings-, testnings- och provningsförfaranden för att garantera likvärdig kvalitet hos alla deltagande parter.

I fråga om certifiering behövs ett system för bedömning av detektionslösningar för att se om de uppfyller specifika, accepterade normer. Denna certifieringsprocess skulle genomföras av ackrediterade laboratorier/organisationer i medlemsstaterna och godkännas av alla medlemsstater.

Ett EU-övergripande testsystem skulle också behöva införas för en allmän bedömning av olika detektionslösningars prestanda. Ett sådant system skulle kunna utgöra ramen för utbyte av testresultat mellan myndigheter och medlemsstaternas behöriga institut. En sådan insamling av information om detektionslösningars prestanda, från oberoende provning, skulle hjälpa myndigheter och andra berörda parter och underlätta beslutsprocessen i upphandlingsförfaranden.

Slutligen bör ett EU-övergripande system för provning av detektionslösningar införas som gör det möjligt att bedöma prestandan hos ett stort antal nya detektionsmetoder under identiska eller likvärdiga villkor. Detta skulle göra det lättare att jämföra olika teknik från olika leverantörer. Systemet skulle syfta till att identifiera lovande lösningar och metoder och bidra till att få ut dem på marknaden.

Bättre utnyttjande av detektionsteknik i specifika situationer

Detektionsteknik måste utnyttjas bättre i specifika lokaliteter. I första hand bör man i större detalj undersöka situationen på flygplatser och andra transportanläggningar och offentliga platser som potentiellt kan anses vara kritiska infrastrukturer. Man har redan gjort stora framsteg med detektion av sprängämnen i specifika lokaliteter, bland annat genom införandet av EU-bestämmelser om prestandakrav för och användning av detektionsutrustning på flygplatser. Dessa åtgärder bör löpande främjas, utvärderas och utvidgas, och aktualiseras vid behov. Man bör också tänka på behovet av att minimera effekterna av ny detektionsteknik på de resande, samtidigt som en adekvat säkerhetsnivå upprätthålls. Liknande insatser skulle kunna övervägas för andra viktiga lokaliteter, exempelvis andra transportmedel, utgående från relevanta scenarier och utvärdering av hot.

Beredskap och åtgärder

Om förebyggande och tidig detektion skulle misslyckas behövs adekvata och effektiva system för att reagera på incidenter. Det skulle naturligtvis vara de berörda myndigheterna i varje enskild medlemsstat som hade ansvar för åtgärderna. Men det skulle finnas fördelar med EU-delaktighet, i vissa områden, till exempel i form av informationsutbyte och utbyte av bästa metoder i fråga om att vara förberedd och vidta åtgärder, men också av information som kan behövas för att dra gärningsmännen inför rätta.

De viktigaste prioriteringarna i strävan efter att vara förberedd och kunna vidta åtgärder som reaktion på incidenter omfattar följande:

- Förbättrat informationsutbyte och utbyte av bästa metoder mellan medlemsstater.

- Utveckling av utvärderingssystem för hot.

- Utveckling av specifik förberedelse inför och specifika reaktionsåtgärder för terroristhot som omfattar sprängämnen.

Förbättrat informationsutbyte och utbyte av bästa metoder mellan medlemsstater

Det bör skapas ett europeiskt ammunitionsröjningsnätverk (European Explosive Ordnance Disposal Network – EOD Network) för att förbättra informationsutbytet och öka det ömsesidiga förtroendet. Detta skulle bidra till spridning av goda metoder, organisation av gemensam fortbildning och till att hålla alla berörda parter informerade om aktuella utvecklingar.

För mindre erfarna medlemsstater kan det vara ett stort problem att hantera stora mängder kemikalier som hittas på en brottsplats under undersökning. Bättre informationsutbyte skulle hjälpa ammunitionsröjningsexperter i dessa länder, som inte alltid är särskilt väl utrustade för att hantera stora mängder odetonerade sprängämnen för att göra dem säkra och ta prover för laboratorieundersökning och identifiering.

Utveckling av utvärderingssystem för hot

Medlemsstaterna bör överväga om det finns behov av ett specialiserat system för hotutvärdering när det gäller sprängämnen. Hotutvärderingar av olika slag tas regelbundet fram i specifika terrorismfrågor. Huruvida det behövs ett särskilt system för sprängämneshot skulle behöva undersökas närmare.

Utveckling av specifik förberedelse inför och specifika reaktionsåtgärder för terroristhot som omfattar sprängämnen

Terrorister kan använda mobiltelefoner för att detonera spränganordningar. Därför bör medlemsstaterna se till att myndigheter med ansvar för brottsbekämpning har möjlighet att ålägga mobilnätsoperatörerna att stänga av mobiltelefontjänsterna i de berörda områdena.

Kontroll

Övervakning bör vara en viktig del av den löpande bedömningen av framstegen med genomförandet av EU:s handlingsplan för att förbättra sprängämnessäkerheten. Varje medlemsstat ska årligen förse kommissionen med uppgifter om hur långt man kommit med genomförandet av handlingsplanen. Utgående från medlemsstaternas rapporter kommer kommissionen regelbundet att bedöma framstegen och identifiera ytterligare åtgärder som kan behövas liksom nya prioriteringar.

Sakkunniggranskning bör organiseras för utvärdering av handlingsplanens genomförande, och information om goda metoder bör utbytas.

finansiering

Sprängämnessäkerhet är en av kommissionens prioriteringar och kommer att få EU-finansiering. Särskilda finansieringsmöjligheter för insatser relaterade till sprängämnessäkerhet kommer att tillhandahållas inom ramen för programmet ”Förebyggande och bekämpande av brott” och sjunde ramprogrammet för forskning.

Forskningsprojekt som har att göra med detektion och identifiering av sprängämnen får stöd under sjunde ramprogrammets temaområde 10 som handlar om säkerhetsforskning. Dessutom är det tänkt att man i temaområde 10 ska finansiera ett demonstrationsprojekt om kemikalier, biologiska ämnen, radiologiska ämnen, kärnämnen och sprängämnen (Chemical, Biological, Radiological, Nuclear substances and Explosives – CBRNE). Parallellt med detta har ett forum för europeisk säkerhetsforskning och innovation (European Security Research and Innovation Forum – ESRIF) skapats[5], som ska utarbeta en gemensam dagordning för säkerhetsforskning på medellång och lång sikt. Denna ska ta med alla europeiska intressenter, både från leverantör- och kundsidan. Dagordningen bör omfatta ett tidsschema för forskningen som ska grundas på de offentliga och privata slutanvändarnas framtida behov, och på den aktuellaste säkerhetstekniken. Kommissionen ska se till att de kopplingar som behövs skapas mellan insatserna för ökad sprängämnessäkerhet och lämpliga ESRIF–arbetsgrupper.

Den 12 februari 2007 antog Europeiska unionens råd det särskilda programmet ”Förebyggande och bekämpande av brott” för perioden 2007–2013, med en budget på ungefär 745 miljoner euro.

Inom ramen för det programmet ska stöd ges till åtgärder under avdelning VI i fördraget om Europeiska unionen avseende alla olika typer av kriminalitet (i synnerhet terrorism, människohandel och brott mot barn, olaglig narkotikahandel och vapenhandel, korruption och bedrägeri). Ett av de områden som särskilt omfattas av programmet är sprängämnessäkerhet.

Finansiering kommer att tillhandahållas för särskilda prioriteringar som årligen fastställs av kommissionen.

Slutsatser

Kampen mot terroristers användning av spränganordningar kommer även framöver att vara en av kommissionens prioriteringar på säkerhetsområdet. Handlingsplanen för att förbättra sprängämnessäkerheten kommer att vara ett viktigt instrument för att uppnå detta mål.

Alla åtgärder som tas upp i handlingsplanen kommer att inledas under de kommande åren. Vissa av dem kommer att behöva prioriteras, som exempelvis skapandet av

- ett europeiskt nätverk för ammunitionsröjning (European Explosive Ordnance Disposal Network),

- ett system för tidig varning om sprängämnen,

- ett europeiskt bombdatasystem,

- en ständig expertkommitté för prekursorer,

- en arbetsgrupp för detektion.

Det europeiska ammunitionsröjningsnätverket (European Explosive Ordnance Disposal Network), systemet för tidig varning om sprängämnen och europeiska bombdatasystemet kommer att skapas med hjälp av EU-medel för att så snart som möjligt utveckla informationsutbytet om sprängämnen mellan medlemsstater.

Inrättandet av den ständiga expertkommittén för prekursorer och arbetsgruppen för detektion bör också ske så snart som möjligt så att berörda experter kan börja diskutera i detalj vilka åtgärder som krävs i fråga om sprängämnesprekursorer och detektionssystem.

Parallellt med handlingsplanens genomförande kommer kommissionen att ge stöd till insatser på sprängämnesområdet.

BILAGA 1 – Action Plan on Enhancing the Security of Explosives

Horizontal measures

No. | Measure/Action | Competent body | Deadline | Status/Observations |

Priority 1: Improve the exchange of timely information and best practices |

1.1.1 | Establish an Early Warning System concerning explosives Such a system would be used in order to exchange information concerning: Immediate threats; Theft of explosives (any kind); Theft of detonators; Theft of precursors; (to be discussed) Suspicious transactions; Discovery of new modi operandi. The system should be available in particular to Member States public security authorities (national contact points), Europol and all operational EOD units. | MS/Europol/Commission | End 2008 | Task Force Recommendation No. 39 and 40 |

1.1.2 | Create a European Bomb Data System The system should provide a common EU instrument enabling authorised governmental bodies at EU and Member States level to have 24/7 access to relevant information on incidents involving explosive devices. At least all operational EOD units in the Member States should have access to the database. Other competent authorities in the Member States should also be given access in line with national law. Competent units or bodies of the Member States should be strongly obliged to provide all necessary information for inclusion in the database. | Europol/MS/Commission | End 2008 | Task Force Recommendation No. 35, 36, 37 |

1.1.3 | Regularly (every two years) organise an event on the security of explosives covering all relevant issues. Such an event/conference should involving officials from both the public and private sectors. | Commission | Ongoing every two years | Task Force Recommendation No. 50 |

1.1.4 | Engage in dialogue and exchange of best practices with external partners The raising of security standards outside of the EU, in particular in ENP countries, should be encouraged. | MS/Commission | Ongoing |

Priority 2: Step-up explosives-related research |

1.2.1 | Improve the aggregation and spread of research results both at EU level as well as at national level across the EU Member States | MS/Commission | ongoing | Task Force Recommendation No. 49 |

1.2.2 | Perform further research on improvised explosive devices and their properties | MS/Commission | ongoing | Task Force Recommendation No. 47 |

1.2.3 | Perform further research on the detection of explosives and precursors including through the use of additives Enhancing both detectability and traceability should be considered. | MS/Commission | ongoing | Task Force Recommendation No. 47 |

1.2.4 | Perform further research on mobile explosives testing kits | MS/Commission | ongoing | Task Force Recommendation No. 47 |

1.2.5 | Perform further research to find inhibitors which could be added to precursors to explosives to prevent them being used to manufacture explosive devices | MS/Commission | ongoing | Task Force Recommendation No. 48 |

1.2.6 | Perform further research concerning the detection of Improvised Explosive Devices at airports Special focus should be given to research on the detection of liquid explosives. | MS/Commission | Ongoing Progress to be assessed annually | Task Force Recommendation No. 31 |

1.2.7 | Support further research in order to find technical solutions for Member State authorities to jam mobile phone signals in threatened areas | MS/Commission | ongoing | Task Force Recommendation No. 45 |

Prevention measures

No. | Measure/Action | Competent body | Deadline | Status/Observations |

Priority 1: Improve staff awareness concerning precursors |

2.1.1 | Public authorities to provide security information to the entire precursor supply chain, from manufacturers to the retailers, first responders (police, fire-departments, bomb-squads) and educational establishments to focus attention on products of concern | MS | Ongoing | Task Force Recommendation No. 1 |

2.1.2 | Campaigns should be conducted to raise staff-awareness of the threat all along the supply chain amongst manufacturers, formulators, distributors and retailers of precursors. | MS | Ongoing | Task Force Recommendation No. 3 |

Priority 2: Improve the regulation of explosives precursors available on the market |

2.2.1 | The establishment of a system to consider measures and prepare recommendations concerning the regulation of explosives precursors available on the market Such a system should include the establishment of a Standing Committee of Experts tasked with identifying the risks associated with various precursors and recommending appropriate actions to the Commission. The Committee should consider and/or monitor the following issues: Development of suitable additives and promotion of the use of these additives to precursors in order to prevent their use in explosives, when it is technically possible. Restrictions on concentration concerning the sale of certain precursors to end-users. A complete ban on concentrated strong acids to EU consumer markets (non-professional markets) when a substitute giving an equal use is technically possible: sulphuric, hydrochloric and nitric acids in particular. Introduction of a voluntary market surveillance scheme for ammonium nitrate fertilizers and restricting the sale of high nitrogen fertilizers to the general public. Limiting the availability of pure nitromethane to the general public. It should be available to industrial customers via a suitable customer qualification scheme. Restrictions on access of the general public to unphlegmatized sodium chlorate (weed killer). The feasibility and added value of introducing a complete ban on selling certain precursors to minors. The work of the Committee should take into account the detailed measures proposed in the Explosives Security Experts Task Force report. In order to avoid duplicating existing measures or adding unnecessarily to the burden faced by legitimate business, it is important that account is also taken of existing controls on similarly sensitive items. Trading in explosive materials, such as acetone, hydrochloric and sulphuric acid is already covered by the existing Community drug precursor legislation. This legislation offers effective controls and must be taken into consideration before new mechanisms are proposed. To be effective controls will have to apply to imports, exports, transit and intra-Community movements. | Commission/MS | Start by end of 2007 Ongoing | Task Force Recommendation No. 4 |

2.2.2 | Introduce a system for the recording of the identity of the buyer of precursors above certain quantities and/or concentrations. The records should be available to the law enforcement authorities on request or provided to the national contact point in case of suspicious transactions. All relevant data protection rules should apply The relevant quantities and/or concentrations would be set based on the work of the Standing Committee of Experts. | Commission/MS | Start in 2008 Assess the need to setup a concrete system by end 2008 | Task Force Recommendation No. 7 |

2.2.3 | A European minimum standard and industrial guidance by way of an appropriate code should be defined concerning the security of storage of explosives precursors It should not be in conflict with other Regulations. | Commission/MS | End 2008 | Task Force Recommendation No. 8 |

Priority 3: Improve the control over transactions involving precursors |

2.3.1 | Establish a system of reporting suspicious transactions Simple means should exist for anyone within the supply chain to alert the relevant national authority if they see a transaction or theft which they suspect to have been made with the intention of illegally fabricating explosives. A binding system could be considered concerning the notification to the relevant national authority of any transactions involving the products on the list which can be considered suspicious. A “code of conduct”, similar to the EC code for drug precursors, should be developed, for industry and retailers, identifying the behaviours which may give rise to suspicion. | MS/Commission | Start in 2008 Assess the need to setup a concrete system by end 2008 | Task Force Recommendation No. 2, 5, 6 |

2.3.2 | Assessing the benefits of creating a scheme for each precursor handled by the retail sector, under which all packaging would be labelled with a code specifying that the purchase of the substance may be subject to registration The possibility of designing a European symbol to indicate that the product for retail sale is subject to registration could be considered. | MS/Commission | 2008 | Task Force Recommendation No. 9 |

Priority 4: Improve the control over explosives available on the market and pyrotechnic articles |

2.4.1 | Ensure that each Member States has formal systems for authorising, regulating and licensing the manufacture, storage, sale, use and possession of explosives including by private persons This shall apply to companies as well as to non-commercial activities. | MS | 2009 | Task Force Recommendation No. 21 |

2.4.2 | Ensure the identification and tracing of explosives based on the system proposed in the draft Commission Directive on the identification and traceability of explosives for civil use (Traceability Directive) | Commission/MS | End 2007 | Task Force Recommendation No. 22 |

2.4.3 | Harmonise EU requirements for the licensing and handling of large amounts of pyrotechnic articles The lack of any harmonised approach towards licensing schemes to handle large quantities of pyrotechnic articles means that it is possible to handle such materials without regulatory oversight as long storage and transport requirements are met. Such a security gap should be closed. | Commission/MS | End 2009 | Task Force Recommendation No. 43 |

Priority 5: Improve the security of explosives facilities |

2.5.1 | Introduce effective Security Plans/Security Management Systems at all explosives facilities (manufacturing, storing, distributing and using) Ensure that the levels of necessary access prevention and detection provisions in fixed storage facilities should be proportional to the risk and should be subject to a standard classification. | MS | Launch debate in 2008 Ongoing | Task Force Recommendation No. 12 and 14 |

2.5.2 | Introduce an obligation for the relevant national authorities to keep explosives manufacturers and distributors informed as to the regional threat at all times Response plans should be developed tuned to the level of alert present. | MS | Ongoing | Task Force Recommendation No. 13 |

2.5.3 | Raw materials used in the manufacture of bulk explosives and finished product should be periodically accounted for and reconciled as approved by the National Authorities This applies to all factories manufacturing bulk explosives. The relevant periods should not be long so that any losses, thefts and inconsistencies are recognized as quickly as possible. | MS | 2009 | Task Force Recommendation No. 20 |

2.5.4 | Improve the security of Mobile Explosive Manufacturing Units (MEMUs). Amend the European Agreement on the International carriage of dangerous goods by road (ADR) by end of 2009 The following specific actions should be undertaken: The amount of explosives produced on MEMUs should be ascertained by two independent systems. At least one of these should be fitted on the truck. Each MEMU should be fitted with process locks to prevent unauthorised use. Loaded MEMUs should be parked on a site which is guarded or monitored when they are not in use. | Commission/MS | End 2009 | Task Force Recommendation No. 15, 16, 17 |

Priority 6: Improve the security vetting of personnel |

2.6.1 | All personnel employed in the manufacturing, storage, distribution and use of explosives, and who have access to explosives, should be vetted (external checks by relevant national authorities under applicable national regulations) and hold a formal authorisation to have access to explosives | MS | Ongoing | Task Force Recommendation No. 11 |

Priority 7: Improve the security of the transport of explosives |

2.7.1 | All EX/II and EX/III vehicles carrying explosives should be equipped with certain security enhancement solutions. Amend the European Agreement on the International carriage of dangerous goods by road (ADR) by end of 2009. These security solutions include: be fitted with 24 hour, remote monitoring systems (e.g. GPS based systems), that are monitored by an appropriately resourced monitoring station. The Monitoring systems (including the Monitoring Station) must reliably enable where technically possible: Vehicle location to be identified Alarm activation if vehicle is moved from specified location at certain times Alarm activation if specified compartments are opened at certain times and/or at unauthorised locations A duress and/or a panic alarm facility be capable of immobilising the engine remotely if safe and applicable subject to the Vienna Convention be fitted with an anti theft system have sufficiently secure compartments for explosives be fitted with a means of communication have a recognised marking affixed to the roof of the vehicle, to a specified size and description. | Commission/MS | 2009 | Task Force Recommendation No. 18 |

2.7.2 | Launch a debate on the need to review the classification of “desensitized explosives” This should be done with a view to making sure that future transport regulations (GHS-system) continue to cover such substances. | Commission/MS | Immediately End 2007 | Task Force Recommendation No. 19 |

Priority 8: Reduce the supply and quality of information on how to illicitly manufacture explosives |

2.8.1 | Limit the illicit spread of bomb-making information over the Internet | MS/Commission | ongoing | Task Force Recommendation No. 41 |

2.8.2 | Harmonize criminal sanctions for distributing bomb-making experience over the Internet | MS/Commission | End 2008 | Task Force Recommendation No. 41 |

Detection measures

No. | Measure/Action | Competent body | Deadline | Status/Observations |

Priority 1: Establish a scenario-based approach to identifying work priorities in the detection field |

3.1.1 | Setup a working group tasked with developing and discussing detection related scenarios, and then identifying detection technology requirements for the scenarios The working group would be composed of Member State and Commission representatives. | Commission/MS | As soon as possible | Task Force Recommendation No. 23 |

3.1.2 | Create a matrix of what is desired and of what is currently possible in terms of the detection of explosives for each of the scenarios created by the working group | Commission/MS | Ongoing | Task Force Recommendation No. 24 |

Priority 2: Developing minimum detection standards |

3.2.1 | Develop minimum detection standards based on relevant scenarios and threat assessment These standards should be updated as technology evolves | MS/Commission | Ongoing | Task Force Recommendation No. 25 |

Priority 3: Improving the exchange of information |

3.3.1 | Ensure that the security staff (in particular at airports) are provided on a continuous basis with up-to-date information on relevant parts of new terrorist modi operandi or other appropriate threat information For airport security, this should complement the obligations for training security staff set out in §12.2 of the Annex to the EU Regulation 2320/2002 establishing common rules in the field of civil aviation security. | MS | Ongoing | Task Force Recommendation No. 42 |

3.3.2 | Assess and improve where necessary the situation as regards the availability of training data and other information/feedback for manufacturers of detection solutions | Commission/MS | End 2009 | Task Force Recommendation No. 30 |

3.3.3 | Create a database containing the specifications of explosives produced within the EU The database(s) would target specifications of explosives needed by the forensic community and by the experts on detection. | Commission/MS | End 2010 | Task Force Recommendation No. 32 |

3.3.4 | Create a practitioner (end-user) focused handbook concerning detection The handbook would be classified at an appropriate level. | Commission/MS | End 2008 | Task Force Recommendation No. 33 |

3.3.5 | Create a network of experts on the detection of explosives | Commission/MS | End 2008 | Task Force Recommendation No. 34 |

Priority 4: Establish EU-wide certification, testing and trialling schemes for the detection of explosives |

3.4.1 | Create a European wide certification scheme for explosives detection solutions | Commission/MS | End 2009 | Task Force Recommendation No. 26 |

3.4.2 | Create a European wide testing scheme for explosives detection solutions Under the scheme relevant authorities and institutes would be able to exchange test results. | Commission/MS | End 2009 | Task Force Recommendation No. 27 |

3.4.3 | Create a European wide trialling scheme for explosives detection solutions Such a system should be supported by an EU programme and should allow for conducting performance trials under realistic conditions in same or similar scenarios. | Commission/MS | End 2009 | Task Force Recommendation No. 28 |

3.4.4 | Assess the need for the development of standardized procedures and processes concerning certification, testing and trialling processes | Commission/MS | End 2008 | Task Force Recommendation No. 29 |

Priority 5: Make better use of detection technologies in specific locations |

3.5.1 | Improve the use of detection technologies at airports, other modes of transportation and other public facilities Further developments in this field should be supported. The situation should be evaluated and assessed on a continuous basis, and updated as the need arises. | Commission/MS | Ongoing | Task Force Recommendation No. 31 |

Preparedness and response measures

No. | Measure/Action | Competent body | Deadline | Status/Observations |

Priority 1: Improve the exchange of information and best-practices among the relevant Member State authorities |

4.1.1 | Establish a European Explosive Ordnance Disposal Network (EOD Network) The system should facilitate information sharing and trust building. It should contribute to the identification of best practice, the organisation of joint training exercises, and keeping EOD units up to date concerning the latest developments of relevance to the sector. The network should be made available to all EOD-Units (police, governmental and military) dealing with explosives with the MS. The use of EU funding to establish the network should be assessed. | MS/Europol/Commission | End 2008 | Task Force Recommendation No. 38 |

4.1.2 | Exchange information and assistance on dealing with big amounts of chemicals found at a scene under investigation Such exchange would assist EOD experts and could take place through the EOD network. | MS | ongoing | Task Force Recommendation No. 47 |

Priority 2: Develop threat assessments |

4.2.1 | Consider developing specialised threat assessments on explosives | MS/Europol/Council | ongoing | Task Force Report section 4.10 |

Priority 3: Develop specific preparedness and response measures for terrorist threats using explosives |

4.3.1 | Create the possibility for relevant law enforcement authorities to request providers to shut down mobile phone antennas in the case of a threat of a terrorist attack In a situation where there are reasons to believe that mobile phones will be used as firing switches, the responsible law enforcement authorities should be able to request providers to shut down relevant antennas. Relevant experiences, skills and best practices should be exchanged among the Member States via the EOD-Units network in this area. | MS/(Commission) | Ongoing | Task Force Recommendation No. 44 and 46 |

[1] KOM(2005) 329 slutlig.

[2] Direktiv 2007/23/EG, EUT L 154, 14.6.2007, s. 1.

[3] EX/II och EX/III avser fordon som särskilt används för transport av farligt gods.

[4] Rådets rambeslut av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism, EGT L 164, 22.6.2002, s. 3.

[5] Inrättandet av ESRIF anmäldes i kommissionens meddelande om dialogen mellan offentlig och privat sektor om forskning och innovation inom säkerhet (KOM(2007) 511 slutlig), 11.9.2007.