52006DC0835

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 10.1.2007

KOM(2006) 835 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN

om genomförandet av rådets beslut 1999/784/EG av den 22 november 1999 om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet, ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut 2239/2004/EG [SEK(2006) 1806]

INNEHÅLL

Förord… .3

I. Inledning 4

II. Gemenskapens medverkan 4

III. Genomförandet av rådets beslut 5

3.1. De formella ramarna för medverkan 5

3.2. Gemenskapens ekonomiska stöd 6

IV. Observationsorganets verksamhet 8

4.1. Marknad och finansiering 8

4.2. Det rättsliga området 8

4.3 European Platform of Regulatory Authorities (EPRA) 9

V. Information om observationsorganets arbete. 9

5.1. Marknad och finansiering 9

5.2. Det rättsliga området 10

5.3. Internet 10

5.4. Övrig informationsverksamhet och konferenser 11

VI. Slutsatser 11

FÖRORD

1. Denna rapport handlar om genomförandet av rådets beslut 1999/784/EG[1] om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet, ändrat genom Europaparlamentets och rådets beslut 2239/2004/EG[2]. Detta är den slutrapport som avses i artikel 4 i rådets beslut. I rapporten beskrivs de bilaterala relationerna mellan kommissionen och observationsorganet och redogörs för observationsorganets viktigaste verksamhet sedan 1999.

2. Kapitel II handlar om bakgrunden till gemenskapens medverkan i observationsorganet.

3. Kapitel III i rapporten består av en sammanfattning av de viktigaste rättsakterna för gemenskapens medlemskap och en kortfattad ekonomisk rapport.

4. I kapitel IV ges en översikt över observationsorganet övergripande verksamhet sedan slutet av 1999 till mitten av 2006. De främsta områden som granskas är marknad och finansiering samt rättsliga frågor.

5. I kapitel V beskrivs hur den information som samlats in och analyserats av observationsorganet har spridits till de viktigaste yrkesgrupperna.

6. I kapitel VI görs en övergripande bedömning av gemenskapens medverkan med beaktande av de mål som fastställdes 1999 och av hur de bilaterala relationerna mellan kommissionen och observationsorganet har förverkligats.

I. INLEDNING

Denna rapport handlar om genomförandet av rådets beslut 1999/784/EG om gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet. Rapporten omfattar dels kommissionens bilaterala relationer med observationsorganet, dels observationsorganets främsta verksamhet för att tillgodose branschens och myndigheternas informationsbehov. Rapporten omfattar perioden från slutet av 1999, då rådets beslut antogs, till november 2006.

II. GEMENSKAPENS MEDVERKAN

I december 1992 inrättade Europarådet observationsorganet för en inledande period på tre år[3] och i mars 1997 bekräftade Europarådet att verksamheten vid observationsorganet skulle fortsätta på obestämd tid[4].

Den rättsliga grunden för gemenskapens medverkan i observationsorganet är artikel 157.3 i fördraget (f.d. artikel 130). Denna artikel handlar om gemenskapens insatser inom den industriella sektorn för att påskynda industrins anpassning till strukturförändringar, främja utveckling av företag, särskilt små och medelstora företag, främja samarbete mellan företag och främja ett bättre utnyttjande av politiken inom sektorerna för innovation, forskning och teknisk utveckling.

I enlighet med dessa mål har gemenskapens beslut att fullt ut medverka i observationsorganet varit av avgörande betydelse när det gäller att ge den europeiska audiovisuella sektorn nödvändig och ingående information på sådana områden som marknadsföring, finansiering, rättsakter och rättspraxis.

Observationsorganet har visat sig vara mycket effektivt när det gäller att snabbt hantera förfrågningar om sådan information och sprida den vidare till allmänheten, särskilt med avseende på små och medelstora företag.

Observationsorganets arbete är dessutom en viktig tillgång för branschen i EU eftersom det omfattar ett stort antal länder, däribland kandidatländerna, EES-länderna och de flesta andra europeiska stater. I mitten av 2006 hade observationsorganet 37 medlemmar: 36 länder[5] och gemenskapen.

Den mångfald av information som tillhandahållits av observationsorganet och dess möjligheter att utföra ”skräddarsydda” forskningsuppdrag är inte bara en nödvändighet för branschen utan har också visat sig vara viktig för beslutsfattare, såväl i medlemsstaterna som i gemenskapen.

Observationsorganet är inte den enda källan till statistiska uppgifter om den audiovisuella sektorn. Särskilt Eurostat har sedan 1999[6] samlat in statistiska uppgifter på EU-nivå. Observationsorganets och Eurostats experter har haft regelbundna sammanträden för att undvika dubbelarbete på områden som ingår i båda institutionernas ansvarsområden, särskilt marknadsstatistik.

III. GENOMFÖRANDET AV RÅDETS BESLUT

I artikel 1 i rådets beslut fastställs att gemenskapens skall bli medlem i Europeiska audiovisuella observationsorganet, som är anslutet till Europarådet genom ett partsavtal. Enligt artikel 2 i beslutet skall kommissionen företräda gemenskapen i dennas förbindelser med observationsorganet. I artikel 5 föreskrevs ursprungligen att gemenskapens medverkan skulle gälla till och med slutet av 2004, men detta ändrades genom Europaparlamentets och rådets beslut 2239/2004/EG genom vilket gemenskapens medverkan förlängdes till slutet av 2006.

3.1. De formella ramarna för medverkan

I början av 2000 inledde kommissionen förhandlingar med Europarådet och observationsorganet med avseende på genomförandet av rådets beslut. De viktigaste punkterna som diskuterades var gemenskapens möjligheter att medverka i observationsorganet. Det fanns två problem som måste lösas. För det första är gemenskapen inte medlem av Eureka-audiovisuell, vilket var fallet för alla övriga medlemmar. För det andra krävde ett medlemskap möjligheter att ta hänsyn till vissa av kommissionens särskilda finansiella krav, särskilt i fråga om användningen av outnyttjade medel och skyldigheter vid ett eventuellt utträde ur observationsorganet.

För att tillgodose kommissionens krav reviderade Europarådet observationsorganets stadga och budgetförordning i september 2000.[7]

Till följd av Europarådets resolution bemyndigade kommissionen[8] Viviane Reding att i egenskap av kommissionsledamot med ansvar för den audiovisuella politiken sluta ett avtal i form av en skriftväxling med Europarådets generalsekreterare för att formalisera gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet.

Skriftväxlingen i november 2000 omfattade en översynsklausul för perioden efter 2004, med hänsyn till att rådets beslut 1999/784/EG endast var giltigt fram till den 31 december 2004. För att täcka åren 2005 och 2006 bemyndigade kommissionen[9] därför åter Viviane Reding att formalisera gemenskapens medverkan i Europeiska audiovisuella observationsorganet för en period på ytterligare två år. Avtalet genomfördes i form att en andra skriftväxling med Europarådet i juli och september 2005. Återigen inkluderades en översynsklausul för perioden efter det att beslut 2239/2004/EG hade upphört att gälla, dvs. den 31 december 2006.

Till respektive skriftväxling bifogades ett samförståndsavtal. Syftet med detta var att fastställa vissa villkor för kommissionens årliga finansiella åtaganden. Det två efterföljande versionerna av samförståndsavtalet uppdaterades och bekräftades varje år av kommissionen och observationsorganet.

3.2. Gemenskapens ekonomiska stöd

Enligt den finansieringsöversikt som bifogades förslaget till rådets beslut 1999/784/EG uppgick de planerade åtagande- och betalningsbemyndigandena till sammanlagt 1 325 000 euro under en sexårsperiod, med ett högsta årligt belopp på 235 000 euro under 2004. I den finansieringsöversikt som bifogades beslut 2239/2004/EG höjdes taket för 2004 för åren 2005 och 2006.

Till följd av långdragna förhandlingar formaliserades gemenskapens medlemskap inte förrän i november 2000, dvs. ungefär ett år efter det att rådets beslut antogs. För att inte behöva avbryta samarbetet med observationsorganet under den mellanliggande perioden ingick kommissionen därför den 31 januari 2000 ett stödavtal med observationsorganet för ett totalbelopp som motsvarade det teoretiskt förskrivna stödet och inte översteg det belopp för 1999 som angivits i den finansieringsöversikt som bifogades förslaget till rådets beslut.

Bestämmelserna i stödavtalet var förenliga med stödbestämmelserna i kommissionens budgetförordning. Denna ordning skiljer sig från bestämmelserna i samförståndsavtalet, enligt vilka det årliga ekonomiska stödet inte är direkt kopplat till de faktiska kostnaderna under samma år, utan utgörs av ett fast belopp där för stora utbetalningar som eventuellt gjorts skall dras av stödet för följande år.

Tillämpningen av finansieringsmekanismen i stödavtalet medförde att man betalade ut ett stöd som var 8 528 euro mindre än det angivna maximibeloppet. Observationsorganet begärde att kommissionen skulle betala ut hela beloppet. Kommissionen har alltid bestridit denna begäran och hävdat att man har uppfyllt alla sina ekonomiska skyldigheter inom ramen för stödavtalet. Efter en analys som genomfördes av en expertpanel beslutade observationsorganets styrelse i november 2002 enhälligt att avstå från denna fordran på kommissionen.

Tack vare utvecklingen av observationsorganets tilläggsinkomster, utöver medlemmarnas bidrag, var åtagandena och utbetalningarna under 1999–2006 konsekvent lägre i både nominella och procentuella termer än de belopp som angetts i kommissionens förslag till besluten från 1999 och 2004.

Belopp i euro |1999 |2000 |2001 |2002 |2003 |2004 |2005 |2006 | |Maximiåtagande |200 000 |215 000 |220 000 |225 000 |230 000 |235 000 |235 000 |235 000 | |Faktiska åtaganden |198 184 |200 000 |219 945 |219 822 |220 080 |221 154 |232 150 |234 999 | |Faktiska utbetalningar |189 656 |200 000 |219 945 |219 822 |220 079 |221 154 |232 150 |234 999 | |Maximideltagande |12,25 % |12,25 % |12,25 % |12,25 % |12,25 % |12,25 % |12,25 % |12,25 % | |Faktiskt deltagande |9,68 % |10,04 % |10,89 % |9,66 % |9,81 % |9,68 % |8,96 % |9,52 % | | IV. OBSERVATIONSORGANETS VERKSAMHET

Enligt observationsorganets stadga skall syftet med dess verksamhet vara att förbättra informationsöverföringen inom den audiovisuella branschen, att främja marknadsöverblicken och öka insynen. Observationsorganet skall särskilt se till att informationen är tillförlitlig, överensstämmande och jämförbar.

För att uppfylla detta uppdrag har observationsorganet koncentrerat sin verksamhet till två områden: publicering av årsstatistik över den audiovisuella marknaden och utgivning av ett periodiskt juridiskt informationsblad. Dessutom har ett antal publikationer givits ut vid olika tillfällen.

4.1. Marknad och finansiering

Observationsorganet har inriktat sin verksamhet på att samla in och analysera statistisk och ekonomisk information inom de olika grenarna av den audiovisuella marknaden, det finansiella läget för företag som är verksamma i branschen, offentligt stöd till filmer och audiovisuella arbeten. Särskilt uppmärksamhet har riktats mot de utmaningar som uppstår i samband med utvecklingen av ny teknik samt mot behovet att öka insynen mellan de olika audiovisuella marknaderna i Europa.

Genom sådana publikationer som Årsboken , FOCUS och flera särskilda rapporter har observationsorganet tillhandahållit ett brett utbud av information som syftar till att stödja det arbete som utförs av många operatörer, yrkeskategorier och offentliga administrationer. Vidare har man lanserat gratistjänster online, som erbjuder mer ingående användbar information, särskilt för små och medelstora företag, t.ex. databasen LUMIERE med uppgifter om antalet sålda biobiljetter, databasen KORDA med information om offentlig finansiering, databasen PERSKY som tillhandahåller systematiska listor med länkar till webbplatser för tusentals TV-kanaler och informationskällor om de nationella televisionsmarknaderna.

För att kunna utföra dessa uppgifter har observationsorganet samarbetat med olika specialiserade nätverk av ”dataleverantörer”, bl.a. nationella filmbyråer, branschorganisationer, nationella statistikinstitut, branschtidningar och marknadsundersökningsföretag.

4.2. Det rättsliga området

De ämnen som observationsorganet har tagit upp inkluderar digitalisering av media och elektroniska kommunikationer, konvergens och globalisering och hur detta kan påverka sådana områden som mänskliga rättigheter och ekonomisk friheter, kulturella mål och kulturarv, lagstiftning om upphovsrätt, straffrätt, handelsrätt, marknadsföring, konsumentskydd, fri tillgång till information, statliga stöd och EU:s stödprogram, skattesystem, insyn, utbildning etc.

För att kunna förse den audiovisuella branschen som helhet, samt lagstiftare och offentliga administratörer i medlemsstaterna, med omfattande aktuell information och analyser har observationsorganet byggt upp ett nätverk av nationella rapportörer och akademiska institutioner. Dessutom har organet haft regelbunden kontakt med lagstiftare, regleringsmyndigheter och andra överstatliga organisationer. Särskilt uppmärksamhet riktades mot att etablera ett externt nätverk för att säkerställa tillfredsställande översättningskunskaper (inkl. utbildning av korrekturläsare). Lagstiftning på det audiovisuella området är av central betydelse för ett område med olika kulturer och språk.

4.3 European Platform of Regulatory Authorities (EPRA)

Sedan början av 2006 har EPRA (samarbetsorganet för myndigheter inom europeiska kommunikationsförvaltningar) haft sitt sekretariat hos observationsorganet. Efter godkännande från observationsorganets styrelse i juni 2005 undertecknades ett särskilt avtal med EPRA den 30 november 2005. Kostnaderna för EPRA:s sekretariat registreras i observationsorganets budget men finansieras fullt ut av EPRA.

V. INFORMATION OM OBSERVATIONSORGANETS ARBETE

Observationsorganets produkter och tjänster riktar sig i första hand till följande tre grupper av aktörer:

– Huvudbranschen (film, radio- och TV-sändningar, video/DVD och multimedia) samt delbranscher (t.ex. telekommunikation).

– Huvudbranschens tjänstesektor (konsulter, advokater, finansiella tjänster, fackpress etc.).

– Nationella, europeiska och internationella politiska beslutsfattare, myndigheter och den offentliga tjänstesektorn i allmänhet (ministerier, radio- och TV-myndigheter, offentliga finansieringsorgan, internationella organisationer etc.).

Enligt sin stadga måste observationsorganet ta betalt av användarna för sina tjänster, men organet är också förpliktat att, i egenskap av en allmännyttig institution, tillhandahålla kostnadsfria tjänster till sina medlemmar och målgrupper.

5.1. Marknad och finansiering

Observationsorganets viktigaste statistiska publikation är Årsboken , som har kommit ut en gång om året sedan 1994. Under perioden 2002–2005 omfattade Årsboken 5 volymer: 1. Economy of the Radio and Television Industry in Europe , 2. Household Audiovisual equipment – Transmission – Television Audience , 3. Film and Home Video , 4. Multimedia and New technologies , 5. Television Channels – Programme Production and Distribution . Årsboken 2006 bestod av 3 volymer: 1. Television landscapes in 36 European countries , 2. Development of television in Europe , 3. Film and video .

Årsboken finns också tillgänglig i elektroniskt format på prenumerationsbasis. Detta gör det möjligt för användare att få tillgång till information innan den tryckta versionen av Årsboken kommer ut och de har dessutom möjlighet att ta fram uppgifterna i Excel-format.

FOCUS – Trends of the World Film Market publiceras i maj varje år i samband med filmfestivalen i Cannes. Denna publikation innehåller en aktuell analys över utvecklingen i Europa och andra delar av världen. Den är i dag allmänt erkänd som ett tillförlitligt och användarvänligt informationsverktyg.

Observationsorganet publicerar dessutom särskilda rapporter i vilka specifika ämnen behandlas. Dessa rapporter ges antingen ut som tryckta publikationer eller görs tillgängliga online. Vissa är skrivna av experter och analytiker vid observationsorganet medan andra är författade av externa experter på uppdrag av observationsorganet.

5.2. Det rättsliga området

Sedan 1999 har observationsorganet stadigt ökat den rättsliga information som samlas in, bearbetas och sprids genom olika publikationer som samlas under namnet IRIS .

Informationsbladet IRIS Newsletter , som har getts ut sedan 1995, publiceras 10 gånger om året. Det finns även tillgängligt online. Under åren har över 3 600 artiklar som behandlar lagstiftning, domar, administrativa beslut och handlingsprogram publicerats. IRIS Newsletter täcker verksamheter från 56 olika länder och alla större överstatliga organisationer.

IRIS plus gavs ut första gången 2001. Detta är ett ämnesinriktat komplement som varannan månad bifogas IRIS Newsletter . I IRIS plus behandlas aktuella frågor av internationell betydelse och görs jämförelser av hur frågor behandlas ur rättslig synvinkel i olika länder. De ämnen som har tagits upp i IRIS plus varierar från upphovsrätt, statliga filmstöd, konvergens och traditionell sändningsverksamhet till nya medier och mänskliga rättigheter.

IRIS Specials är mer omfattande publikationer på mellan 50 och 150 sidor med ingående information om tillämpliga rättsliga ramar (europeisk och nationell lagstiftning) samt exempel på lagstiftningsmodeller. Vid flera tillfällen har IRIS Specials , i jämförande syfte, även innehållit information om regelverket i USA. IRIS Specials utkom första gången 1999 som en juridisk vägledning för audiovisuella medier i Europa. Sedan dess har ytterligare åtta nummer getts ut. Nyligen (i slutet av 2006) innehöll IRIS Specials bl.a. ett bidrag om regleringen av gränsöverskridande audiovisuella medietjänster (” Implementing the Regulation of Transfrontier Audiovisual Media Services ”).

5.3. Internet

Observationsorganet upprätthåller två ekonomiska och finansiella databaser och en kostnadsfri online-databas på sin webbplats.

Databasen LUMIERE tillhandahåller närmare uppgifter om antalet biljetter som årligen sålts till alla kommersiella filmer som visats i de 27 europeiska länder den omfattar sedan 1996. Över 15 000 filmer ingår i LUMIERE . Denna databas erbjuder kraftiga verktyg vid statistiska analyser (marknadsandelar, analyser uppdelade på genre etc.) vilket gör den till en användbar informationskälla för branschfolk.

Databasen KORDA innehåller omfattande information om cirka 600 stödordningar från mer än 200 offentliga finansieringsorgan i Europa. Med hjälp av ett sökverktyg kan användaren identifiera särskilda stödprogramsordningar per land, genre och produktionsfas.

Databasen PERSKY innehåller systematiska länkar till webbplatserna för alla TV-kanaler i observationsorganets 36 medlemsländer, samt länkar till regleringsmyndigheter för radio- och TV-sändningar, informationskällor och nationella rapporter.

Sedan 2003 erbjuder observationsorganet kostnadsfri tillgång till en rättslig databas som går under namnet IRIS Merlin och som innehåller uppemot 4 000 artiklar och över 4 200 hänvisningar till källdokument (lagar, förordningar, rättsfall etc.). IRIS Merlin , som har en särskild sök- och filtreringsfunktion, omfattar inte bara artiklar från IRIS Newsletter utan även artiklar som är skrivna direkt för databasen (t.ex. samlingen av samproduktionsavtal, publicerad 2005).

På observationsorganets webbplats ges även tillgång till ett antal juridiska artiklar, exempelvis landrapporter (om t.ex. Ryssland, Turkiet och Schweiz) och artiklar om andra specialämnen, samt översiktstabeller om det aktuella läget i fråga om undertecknande och ratificering av europeiska överenskommelser, tillsammans med andra internationella fördrag och nationella listor över händelser av stor betydelse för samhället.

5.4. Övrig informationsverksamhet och konferenser

De senaste sju åren har observationsorganet samorganiserat elva workshops på det rättsliga området. Vid den senaste workshopen, som hölls i november 2006, diskuterades frågan om framtiden för bredbandsvideo ( The Future of Broadband Video ). Varje workshop har varit föremål för en utförlig rapportering i en IRIS-publikation. Observationsorganet bidrar dessutom regelbundet vid konferenser, workshops och liknande evenemang som organiseras av andra institutioner, EU:s medlemsstater och filmfestivalen i Cannes.

Under 2003 upprättade observationsorganet en kontaktdatabas som går under namnet Oriel . Denna databas har flera funktioner när det gäller att kontakta medlemmarna i de olika nätverken, den internationella pressen samt befintliga och potentiella kunder.

VI. SLUTSATSER

Den positiva bedömning av relationerna mellan gemenskapen och observationsorganet som uttrycktes i kommissionens lägesrapport från 2002[10] om gemenskapens medverkan i observationsorganet kan utan tvekan bekräftas. Den framgång som sådana publikationer och databaser som Årsboken , IRIS och LUMIERE har haft har fört fram observationsorganet till en position där den betraktas som en huvudkälla till ekonomisk och rättslig information bland marknadsaktörer inom de olika grenarna av den audiovisuella branschen samt av myndigheter, både på nationell nivå och på gemenskapsnivå.

Utöver de publikationer som regelbundet publicerats och online-databaserna har observationsorganet lyckats ge ut korrekta analyser som det annars skulle ha varit svårt att ta fram till en rimlig kostnad, både för branschen själv och, med tanke på medlemsavgiften, för de deltagande offentliga organen.

Observationsorganets förmåga att etablera och upprätthålla effektiva nätverk av vetenskapliga partners hör till denna institutions mest värdefulla tillgång och har visat sig oumbärlig för att fortlöpande få fram den mycket mångsidiga information som beaktas vid de ekonomiska och rättsliga analyser som observationsorganet genomfört under årens lopp. Observationsorganet har i sin tur försett den audiovisuella branschen, och i synnerhet de små och medelstora operatörerna, med omfattande instrument som ger dem en tydligare översikt över marknaderna och de juridiska/reglerande ramarna.

För att kunna fortsätta att stödja observationsorganets verksamhet har kommissionen föreslagit att gemenskapens medverkan i observationsorganet skall förlängas fram till 2013 inom ramen för det nya programmet Media 2007.[11]

[1] EGT L 307, 2.12.1999, s. 61.

[2] EGT L 390, 31.12.2004, s.1.

[3] Ministerkommitténs resolution (92) 70 av den 15 december 1992.

[4] Ministerkommitténs resolution (97) 4 av den 20 mars 1997.

[5] Observationsorganets medlemsländer består av gemenskapens 25 medlemsstater samt Albanien, Bulgarien, Kroatien, Island, Liechtenstein, Norge, Rumänien, Ryssland, Schweiz, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Turkiet.

[6] Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om statistik över den audiovisuella sektorn. KOM(2004) 504 slutlig, 16.7.2004.

[7] Ministerkommitténs resolution (2000) 7 av den 21 september 2000.

[8] Beslut C(2000) 3308, 15.11.2000 (ej offentliggjort).

[9] Beslut C(2005) 1989, 5.7.2005 (ej offentliggjort).

[10] KOM(2002) 619 slutlig.

[11] KOM(2004) 470 slutlig.