52005DC0274

[pic] | EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION |

Bryssel den 27.6.2005

KOM(2005) 274 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

om utvärdering av samarbetsprogrammen mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta stater inom högre utbildning och yrkesutbildning samt mellan Europeiska gemenskapen och Kanada inom högre utbildning och yrkesutbildning

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

om utvärdering av samarbetsprogrammen mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta stater inom högre utbildning och yrkesutbildning samt mellan Europeiska gemenskapen och Kanada inom högre utbildning och yrkesutbildning

1. INLEDNING

Detta meddelande har utarbetats i enlighet med artikel 7 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Amerikas förenta stater, undertecknat den 18 december 2000[1] samt i enlighet med artikel 7 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Kanadas regering, undertecknat den 19 december 2000[2].

Den slutliga utvärderingsrapporten och bakgrundsinformation om programmet kommer att göras tillgängliga för allmänheten på följande Internetadress: (http://europa.eu.int/comm/dgs/education_culture/evalreports/index_en.htm).

2. SAMARBETSPROGRAMMEN

2.1 Mål

De båda programmens övergripande mål är att bidra till främjandet av större förståelse mellan befolkningarna i Europeiska unionen och i Förenta staterna och Kanada och ge dem bredare kunskaper om varandras språk, kulturer och institutioner[3]. Dessutom ska programmen bidra till att förbättra kvaliteten på utvecklingen av mänskliga resurser i såväl Europeiska gemenskapen som Förenta staterna och Kanada.

2.2. Interventionsinstrument

Det viktigaste instrumentet är treårsprojektet för konsortier , som ger de studerande en fördel genom att de kan lägga en internationell kurs och kulturell dimension till sina studier via en kombination av innovativ kursplanering och studier eller yrkesutbildning utomlands.

I EG/USA-programmet finns också stöd för ettåriga förberedande projekt för konsortier och för ett- eller tvååriga kompletterande åtgärder . Målet med förberedande projekt är att möjliggöra för institutioner med liten eller obefintlig internationell erfarenhet att planera och utveckla ett potentiellt genomförandeprojekt. Kompletterande åtgärder kan vara antingen självständiga eller knutna till ett treårigt genomförandeprojekt för konsortier, och är utformade för att erbjuda möjligheter för internationellt samarbete på tvärvetenskapliga områden eller för frågor som rör kvalitetsstandarder, tillgodoräknande av studiepoäng och ackreditering.

I varje konsortium måste ingå minst sex partner totalt, med minst tre högskolor eller institutioner för yrkesinriktad utbildning från tre olika medlemsstater och minst tre från Kanada (EG/Kanada-programmet) eller från Förenta staterna (för EG/USA-programmet).

Dessutom stöder EG/USA-programmet Fulbright/EU-stipendieprogrammet , som ger stöd för ett helt universitetsår eller en enterminsperiod av forskning, föreläsningar eller studier om EU-frågor eller relationer mellan EG och USA vid en ackrediterad institution i Förenta staterna eller i Europeiska unionen.

Mer information om ovannämnda instrument finns i bilagorna till avtalen[4] och i de ansökningshandledningar [5] som åtföljer de nyligen utlysta inbjudningarna att lämna projektförslag.

2.3. Finansiering och resultat

Europeiska gemenskapen tillhandahåller stöd direkt till partner i Europeiska unionen. Förenta staterna och Kanadas regering tillhandahåller stöd direkt till partner från deras respektive länder. Information om möjligheterna till ekonomiskt stöd i samband med den nuvarande finansieringsomgången för varje sorts interventionsinstrument finns på programmens webbplatser[6].

Programfinansieringen sker på grundval av en övergripande fördelning av stödet mellan parterna till de två avtalen. Europeiska unionens årliga budget för EG/Kanada-programmet är ca 0.7 miljoner euro, och för EG/USA-programmet ligger den på ca 1,7 miljoner euro.

EG/USA-programmet (med undantag för Fulbright/EU) |

År | EU-stöd (i milj. euro) Budgetpost 15 02 03 (f.d. B7-830) | Amerikanskt stöd (i milj. USD) | Antal projekt | Antal EU-institutioner som är inblandade i projekt* | Antal amerikanska -institutioner som är inblandade i projekt* |

2001 | 1,5 | 2,0 | 13 | 33 | 38 |

2002 | 1,6 | 2,2 | 13 | 40 | 40 |

2003 | 1,6 | 2,1 | 12 | 40 | 37 |

2004 | 1,9 | 2,3 | 13 | 41 | 39 |

Totalt | 6,6 | 8,6 | 51 | 154 | 154 |

EG/Kanada-programmet |

År | EU-stöd (i milj. euro) Budgetpost 15 02 03 (f.d. B7-830) | Kanada-stöd (i milj. CAN$) | Antal projekt | Antal EU-institutioner som är inblandade i projekt* | Antal kanadensiska institutioner som är inblandade i projekt* |

2001 | 0,7 | 1,2 | 6 | 23 | 25 |

2002 | 0,7 | 1,2 | 6 | 21 | 26 |

2003 | 0,8 | 1,2 | 6 | 19 | 19 |

2004 | 0,8 | 1,2 | 6 | 21 | 19 |

Totalt | 3,0 | 4,8 | 24 | 84 | 89 |

*Det är möjligt att en del institutioner deltar i fler än ett projekt.

Fulbright/EU-stipendieprogrammet |

År | Erhållet stipendium (belopp) | Antal stipendiater |

2001 | 60 000 | 9 |

2002/2003 | 129 000 | 11 |

2004 | 100 000 | 8 |

Totalt | 289 | 28 |

3. UTVÄRDERINGEN

Efter en anbudsinfordran som offentliggjordes i april 2004[7], tilldelades bolaget Ecorys NEI (från Nederländerna) kontraktet för interimutvärderingen av EG/USA- och EG/Kanada-samarbetsprogrammen inom högre utbildning och yrkesutbildning i september 2004. Arbetet med utvärderingen startade i oktober 2004 och genomfördes under en period på fem månader, fram till slutet av februari 2005. Kommissionen mottog den slutliga utvärderingsrapporten den 4 mars 2005.

När det gäller metoden samlade utvärderarna in uppgifterna för sin bedömning genom dokumentation och dokumentationsundersökning (programdokumentation, tillämpningar, rapporter och databaser), enkäter, intervjuer i Europeiska unionen, Förenta staterna och Kanada, samt genom fokusgrupper och fallstudier.

4. RESULTATEN AV UTVÄRDERINGEN

Av den oberoende utvärderingen framgick att programmen är ett mycket effektivt verktyg för etablering av långsiktiga transatlantiska partnerskap inom högre utbildning och yrkesutbildning. Utvärderarna observerade att nästan alla projekt lyckades med att etablera studerandeutbyten på grundval av gemensamma eller ömsesidigt utvecklade kursplaner. Programmen har gett de deltagande institutionerna, fakulteterna och studerandena fantastisk motivation för att bygga långsiktiga relationer med amerikanska och kanadensiska partner, och har märkbart förbättrat de tvärkulturella kunskaperna hos de deltagande på alla nivåer. Utvärderarna konstaterade att programmen har en stor outnyttjad potential som kan användas till fullo endast om de tillgängliga budgetresurserna ökas väsentligt. Kommissionen instämmer i att det finns utrymme för att ytterligare utveckla potentialen hos dessa program.

4.1. Interventionslogik

Utvärderarna konstaterade att programmen i sin nuvarande form är konsekventa och fungerar väl och att alla de förutsättningar som ligger till grund för programmens interventionslogik tycks giltiga. Utvärderarna ansåg att programmen kompletterar andra relevanta program. Inga viktigare yttre faktorer tycks ha påverkat programmens resultat på senare år, med undantag för den negativa inverkan som attentaten den 11 september haft på amerikanska studerandes motivation för att studera utomlands. Kommissionen är enig med utvärderarnas analys på denna punkt.

4.2. Relevans

Utvärderarna fann att programmen fortsätter att vara relevanta för målen att stärka transatlantiskt samarbete och förbättra kvaliteten på utbildnings- och yrkesutbildningssystemen i Europeiska unionen. De officiella målen har bred uppbackning bland projektpartner, studerande och andra berörda parter, särskilt när det gäller målen att ”främja närmare ömsesidig förståelse” och ”förbättra kvaliteten på utvecklingen av mänskliga resurser”. Utvärderarna drog slutsatsen att programmen kan erbjuda goda möjligheter för livslångt lärande, även om den lilla budgeten begränsar möjligheten att utnyttja deras potential fullt ut. Utvärderarna fann dock att de deltagande institutionerna inte uppfattar alla programmets officiella mål som lika viktiga.

4.3. Genomslagskraft

Utvärderarna drog slutsatsen att programmens resultat och effekter låg helt i överensstämmelse med deras mål. Utvärderarna ansåg dock att programmen var för små för att kunna ge effekter i hela systemet. Utvärderarna påpekade också att Europeiska kommissionens programförvaltning uppfattas som ”byråkratisk”.

Programmen bidrog till att gynna kvaliteten på utbildningen för såväl studerande på alla nivåer som för praktikanter, och genererade stor interkulturell förståelse bland deltagande på alla nivåer. De flesta utbytesstudenter och personal som deltar i utbyten delar sina personliga erfarenheter med vänner och familj i hemlandet och främjar därmed interkulturell transatlantisk förståelse i bredare skala. Programmen har lett till ökade möjligheter för de deltagande studerandena att arbeta i en internationell miljö. Utvärderarna konstaterade att programmen har gett studerandena förbättrade möjligheter att arbeta i en internationell miljö.

Det ekonomiska stöd som delas ut till de högskolor eller institutioner för yrkesinriktad utbildning som deltar i programmen har gett viktiga impulser till att skapa och intensifiera transatlantiska kontakter.

4.4. Effektivitet

Programmen anses vara kostnadseffektiva, särskilt med tanke på de mycket höga kostnader för förberedelser och organisation som är förbundna med ett transatlantiskt partnerskap mellan institutioner från flera medlemsstater. Utvärderarna fann att budgeten räknat per projekt precis tycks räcka för genomförandet av projektverksamheten. Effektivitetsvinster skulle kunna åstadkommas om man bättre skilde på förberedelsebidrag och fullt genomförande av projekt och genom att man bidrar till studerande- och personalutbyten endast för projekt som befinner sig på ett mer avancerat stadium när det gäller att utveckla ett samarbetsnätverk, såsom ett entydigt institutionellt stöd, ett bra arbetsnätverk eller ett avtal om tillgodoräknande av studiepoäng och förfaranden för studerandeurval och förberedelser.

Utvärderarna påpekade också att kommissionen behöver jämföra projektens resultat på en mer strukturerad grundval och föreslå att man inför ett programvaru-/Internetbaserat övervakningssystem.

Kommissionen är delvis enig med utvärderarna. Större effektivitet skulle åstadkommas om man höjde standarderna på tillämpningsnivå och tillhandahöll finansiering för projekt som på urvalsstadiet kan visa att de har nått långt när det gäller samarbetet. Det finns få bevis för att stöd till förberedelser faktiskt förbättrar projektens kvalitet. När det gäller det Internetbaserade övervakningssystemet anser kommissionen att programmens skala inte berättigar att man inför ett sådant verktyg. Detta skulle vara en tänkbar möjlighet endast om det vore en del av utvecklingsarbetet inom andra gemenskapsprogram inom utbildning och yrkesutbildning.

4.5. Nytta och hållbarhet

Utvärderarna drog slutsatsen att programmet har gett viktiga och potentiellt sett långvariga vinster för de individer och institutioner som är involverade. Aktuella projektpartners planer och resultat från äldre projekt antyder att projekten i stor utsträckning är hållbara, även om inte all verksamhet fortsätter på samma sätt som tidigare. Bristen på alternativa finansieringskällor efter projektets avslutande är ett hinder för fortsatta studerandeutbyten.

Programmen anses beakta subsidiaritetsprincipen på ett korrekt sätt. Det finns ett antal bilaterala avtal mellan högskolor på båda sidor av Atlanten. Men programmen bidrar med en multilateral EU-dimension som bilaterala avtal saknar. Dessutom ger förvaltningen av programmet på europeisk nivå stordriftsvinster.

4.6. Fulbright/EU-stipendieprogrammet

Fulbright/EU-stipendieprogrammet är en liten men viktig del av det övergripande EG/USA-programmet. Utvärderarna konstaterade att stipendieprogrammet spelar en roll för att stärka politiska och kulturella band mellan Europeiska unionen och Förenta staterna. De flesta deltagarna från Europeiska unionen kommer från institutioner som specialiserat sig på studier av europeisk integration. Utvärderarna påpekade dock att Fulbright/EU-stipendieprogrammet är relativt okänt bland nationella högskoleinstitutioner. Stipendiaterna inom Fulbright/EU-stipendieprogrammet verkar tillfredsställda med de möjligheter de fått och det mottagna stipendiebeloppet.

5. REKOMMENDATIONER

Utvärderarnas rekommendationer (i kursiv) anges nedan, tillsammans med kommissionens kommentarer.

5.1. Interventions logik

1. Då det ännu inte är erkänt att alla mål är lika viktiga, rekommenderar vi att prioritet ges åt programmens sex officiella mål (för programmensspecificerade mål). Särskild uppmärksamhet bör ges åt omformulering eller strykande av målet för E-inlärning och distansinlärning.

Kommissionen accepterar denna rekommendation.

5.2. Relevans

2. De kanadensiska studerandenas deltagande är nu begränsat till studerande på alla nivåer upp till 30 års ålder. Med tanke på det livslånga lärandet bör man rucka på denna åldersbegränsning. Därför rekommenderar utvärderingsgruppen att man ändrar ålderskriteriet för det kanadensiska programmet.

Det är i de kanadensiska bestämmelserna som ålderskriteriet föreskrivs.

3. Dessutom rekommenderar vi att programmets räckvidd utvidgas till master- och doktorandstuderande eftersom det finns ett behov av utbyte för sådana studerande.

Denna utvidgning skulle spä ut programmens effekt genom att minska de redan fåtaliga resurser som finns tillgängliga för utbyten av studerande på alla nivåer.

5.3. Genomslagskraft

4. a) För att bättre anpassa projektplaneringen till själva projektperioden rekommenderar vi att möjligheterna för ettåriga förberedande projekt utökas, helst som en integrerad del av konsortieprojekten. b) Dessutom rekommenderar vi att ledningen för programmen tydligt uttalar sig om sin inställning till ”kostnadsfria” projektutvidgningar så snart som möjligt. c) Man bör också allvarligt överväga att låta framgångsrika projekt ansöka om utbytesfinansiering för uppföljning.

Mo bakgrund av erfarenheterna instämmer kommissionen i att flerårig finansiering bör gå till projekt som kan visa att de har en stabil ram för samarbete, inklusive entydigt institutionellt arbetsnätverk, och ett avtal om tillgodoräknande av studiepoäng och studerandeurval och förberedelseförfaranden. Detta kan åstadkommas genom att man gör urvals- och tilldelningskriterierna strängare.

5. För att öka programmens påverkansmöjligheter (i enlighet med programmens ambitioner) rekommenderar vi omfattande ökningar av samarbetsprogrammens budget.

Kommissionen noterar denna rekommendation, som också bör få sin motsvarighet i liknande åtaganden från Amerikas förentas staters och Kanadas sida.

6. Eftersom många projekt möter liknande problem när det gäller att organisera sin verksamhet rekommenderar vi att information om goda lösningar görs tillgänglig för ansökande och projektpartner, t.ex. genom Internet. Dessa goda lösningar bör ge information om sådana ämnen som organisation av språkinlärning och kulturell förberedelse, koordinering av undervisningsmiljöer, strukturer och tidtabeller för deltagande institutioner. Särskild uppmärksamhet bör ges till framgångsrik spridnings- och uppföljningsverksamhet.

Kommissionen instämmer i denna rekommendation.

7. a) Vi rekommenderar att de administrativa förfarandena ges en ny utformning så att projektpartnernas administrativa börda blir så liten som möjligt. b) Dessutom anser vi att en grupp av programförvaltare skulle kunna öka effektiviteten hos kommunikationerna med projektpartner. En möjlig lösning innebär att man utser kontoförvaltare för ett visst antal projekt.

Förvaltningen av programmet styrs av bestämmelserna i finansförordningen. Kommissionen tilldelade programmen ytterligare personal under 2004.

5.4. Effektivitet

8. a) Vi rekommenderar att man tilldelar ytterligare resurser för styrningen av programmen, exempelvis genom att en verkställande byrå utses för programmen. b) Dessutom rekommenderar vi att programförfarandenas kalender anpassas till universitetsåret. c) Institutionerna bör informeras om beslutet om deras förslag åtminstone sex månader före början på universitetsåret för att öka projektens effektivitet. Följaktligen bör projekturvalsförfarandet starta sex månader tidigare också.

Att använda sig av en verkställande byrå är inte lämpligt med tanke på den politiska betydelsen av samarbetet mellan partnernas förvaltningar. När det gäller tidtabellen kommer förslaget att starta urvalsförfarandet 6 månader tidigare att tas i beaktande.

9. Vi rekommenderar att ansträngningarna fokuseras på en fullständig integration av förberedelseprojekten och de treåriga projekten. Den som tilldelas ett bidrag för ett förberedelseprojekt bör få en större möjlighet att tilldelas stöd för ett treårigt projekt. Detta kommer att uppmuntra institutionerna att bedriva tillräcklig förberedande verksamhet.

Det finns inga bevis för att förberedande bidrag har bidragit till att öka projektens kvalitet.

10. Den nuvarande övervakningsmetoden möjliggör inte effektiv projektjämförelse. Vi rekommenderar att det befintliga programvarubaserade övervakningssystemet förfinas och stärks, helst genom Internet. Övervakningssystemen i USA och Kanada är goda exempel eftersom de möjliggör regelbundna jämförelser mellan projekt och utbyte av information om goda lösningar. Man bör också överväga att använda enkäter i övervakningen.

Kommissionen instämmer och håller på att undersöka hur denna rekommendation bäst kan genomföras.

5.5. Nytta och hållbarhet

11. Vi rekommenderar att tidigare existerande kontakter beaktas i projekturvalsprocessen. Denna rekommendation bör dock följas med försiktighet, eftersom ett urval som begränsas till projekt som innebär deltagande av tidigare kontakter skulle kunna begränsa programmens tillgänglighet och göra att institutioner avstår från att ansöka.

Även om prioritet ges åt nya projekt och institutioner som aldrig har mottagit finansiering genom programmet, är institutioner som har deltagit i tidigare understödda projekt fullt berättigade att ansöka vid varje ny inbjudan att lämna projektförslag.

12. Vi rekommenderar att hållbarhet integreras i projektplanen. Ett lämpligt sätt att göra detta vore att kräva att en hållbarhetsplan inkluderas i slutrapporten. I hållbarhetsplanen bör klart anges vilken verksamhet som skall bedrivas, hur den skall genomföras och vilka resurser den har.

Kommissionen accepterar denna rekommendation.

13. Utvärderingen visar att tillgängligheten för studerandeutbytesstipendier är den överlägset viktigaste faktorn för att främja hållbarheten hos projekten. Därför rekommenderar vi ett ytterligare stipendium för studerandeutbyten, som kommer att möjliggöra för framgångsrika projekt att fortsätta utbyta studerande.

De flesta projekt har visat att de är hållbara genom att de samarbetskanaler som etablerats genom programmen behålls efter det att det aktuella projektet har avslutats. Detta innebär inte nödvändigtvis att verksamheten fortsätter på exakt samma vis. Utbytena kan t.ex. minska eller avslutas på grund av bristande finansiering.

14. Vi rekommenderar att information skall spridas om goda lösningar när det gäller extra finansiering. Detta kan göras på olika sätt, inklusive genom presentationer under den årliga konferensen, sammanställning av en handbok eller databas med exempel som görs tillgänglig via EG.

Kommissionen instämmer i denna rekommendation. Kommissionen har på kontrakt lagt ut en görlighetsstudie rörande hållbarheten hos internationella samarbetsprojekt inom högre utbildning och yrkesutbildning. Resultaten av undersökningen kommer att finnas tillgängliga i slutet av 2005.

5.6. Fulbright/EU-stipendieprogrammet

15. Om EG strävar efter större mångfald när det gäller yrkesmässig och institutionell bakgrund, borde urvalet av ämnen vara mindre strikt och en bredare fokusering på europeiska högskoleinstitutioner borde övervägas. Vi rekommenderar att man ökar synligheten för Fulbright/EU-programmet, exempelvis genom att offentliggöra inbjudan om att lämna förslag i akademiska tidskrifter.

Denna åtgärds räckvidd definieras i bilagan till EG/USA-avtalet. Utvärderarnas förslag kommer att beaktas med tanke på en möjlig förnyelse av avtalet så att det på ett bredare vis omfattar frågor av intresse för EU/USA-relationer. Kommissionen erkänner behovet av att bättre främja Fulbright/EU-stipendieprogrammet.

16. För övervakning och utvärdering bör Fulbright-kommissionen begära av stipendiaterna att de bättre redogör för vad de producerade under och efter sin period utomlands. Resultat (t.ex. artiklar, böcker o.s.v.) som svar på deltagande i programmet bör förtecknas i en databas.

Kommissionen instämmer i denna rekommendation.

17. Vi rekommenderar att man inför en minimitid om minst sex månader (en termin) utomlands. Returen på investeringen tycks vara begränsad när akademikerna endast sänds ut för en period om tre eller fyra månader.

Kravet på en vistelse utomlands som varar minst en termin bör tillämpas i form av en prioritering, men inte som ett urvalskriterium.

18. Eftersom stipendiaterna i allmänhet tycks vara ovetande om dess existens rekommenderar vi att man gör föreningen för tidigare Fulbright/EU-stipendiater mer synlig.

Kommissionen förstår värdet av denna rekommendation.

19. Fulbright/EU-programmets stipendiater bör etablera uppföljningsförbindelser med sin värdinstitution. En lösning vore att tillhandahålla ytterligare stöd till EU-institutioner och amerikanska sådana för arrangemang av fortlöpande utbyten av (doktorand)studerande. En förbindelse med den nuvarande planen för utbytesstipendier enligt EU:s och Förenta staternas samarbetsprogram skulle kunna övervägas.

Även om den första delen av rekommendationen är av visst värde, tror kommissionen att detta samarbetsavtal bör behålla sin särprägel och användas endast för beviljande av stipendier till individer, inte till institutioner.

20. Då det finns konkreta tecken på att de ekonomiska resurserna för stipendiater kan vara otillräckliga för att täcka kostnaderna för yrkesverksamhet utomlands, rekommenderar vi en undersökning för att utvärdera om de ekonomiska resurser som Fulbright/EU-stipendiaterna får är tillräckliga.

Kommissionen, tillsammans med amerikanska myndigheter, kommer att utvärdera hur adekvata Fulbright/EU-programmets stipendier är.

21. Med tanke på framgången för Fulbright/EU-stipendieprogrammet rekommenderar vi att man ökar programmets budget för att öka det årliga antalet akademiska utbyten. Denna ökning bör vara i samklang med en övergripande förstärkning av EU-USA:s samarbetsprogram.

Dessa rekommendationer kunde beaktas i ett framtida EG/USA-programavtal och är i samklang med en väsentlig övergripande förstärkning av EG-USA-samarbetsprogrammet

6. SLUTSATSER

Interimsutvärderingen bekräftar relevansen av EG/USA- och EG/Kanada-programmen, som med framgång har stimulerat transatlantiskt samarbete inom högre utbildning och yrkesutbildning. Utvärderarna drog slutsatsen att den större delen av projekten hade framgång med att genomföra den planerade verksamheten i fråga om kursplaneutveckling och studerandeutbyten samt, vilket är viktigare, att varje program har varit effektivt när det gäller att skapa långvariga institutionella, yrkesmässiga och individuella kontakter över Atlanten. De har på så vis bidragit både till att förbättra den ömsesidiga förståelsen och kvaliteten på vår högre utbildning och våra yrkesutbildningssystem.

Utvärderarna har lagt ett antal förslag om hur man kan förbättra vissa aspekter av programmen, men fann inga större brister. Många av dessa förslag rör framtiden snarare än de nuvarande programmen. Kommissionen har redan vidtagit åtgärder när det gäller vissa av förslagen och kommer att beakta många av dem på de sätt som angivits ovan.

[1] Rådets beslut nr 2001/196/EG om ingående av ett avtal mellan EG och USA, offentliggjort i EGT L 71, 13.3.2001.

[2] Rådets beslut nr 2001/197/EG om ingående av ett avtal mellan EG och Kanada, offentliggjort i EGT L 71, 13.3.2001.

[3] För den fullständiga listan över mål, se artikel 3 i vart och ett av de gällande avtalen.

[4] Se fotnoterna 1 och 2.

[5] Ansökningshandledningen för Kanada:http://europa.eu.int/comm/education/programmes/eu-canada/call/guidecan_sv.pdf

Ansökningshandledningen för USA:http://europa.eu.int/comm/education/programmes/eu-usa/call/guideus_sv.pdf

[6] Se sektionerna ”Hur mycket ekonomiskt stöd finns tillgängligt?” på:

Kanadaprogrammets EU-webbplats:http://europa.eu.int/comm/education/programmes/eu-canada/canada_en.html

USA-programmets EU-webbplats:http://europa.eu.int/comm/education/programmes/eu-usa/usa_en.html

[7] Anbudsinfordran nr EAC/24/04, offentliggjord i EUT 2004-S 77-065229, 20.4.2004.