52004DC0757

Bryssel den 19.11.2004

COM(2004) 757 slutlig

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Viktiga frågor för det europeiska informationssamhället efter 2005

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning 3

2. Informations- och kommunikationsteknikens bidrag till Lissabonmålen 3

3. En politik för informationssamhället är nödvändig också i framtiden 4

4. Frågor för informationssamhällets politik efter 2005 6

5. Slutsats 10

In LEDNING

Vid Europeiska rådet i Lissabon i mars 2000 tog Europeiska unionens stats- och regeringschefer initiativ till en strategi som skall förbereda EU inför det nya århundradets utmaningar. Denna har kommit att kallas ”Lissabonstrategin”. De mål som sattes upp i Lissabon var ambitiösa: högre tillväxt, fler och bättre arbetstillfällen och ökad social integrering. Informations- och kommunikationstekniken (IKT) angavs som ett av de viktigaste medlen för att uppnå dessa mål. Den centrala betydelsen av ”ett informationssamhälle för alla” bekräftades vid Europeiska rådets vårmöte 2004[1] och i den nyligen framlagda Kok-rapporten.[2]

Detta föranledde Europeiska kommissionen att ta initiativ till e Europe, för att på politisk väg driva på utvecklingen av informationssamhället. Detta initiativ har i stort sett varit framgångsrikt. Det kom vid rätt tidpunkt och omfattade rätt frågor och fungerade på så sätt som en katalysator för debatten om informationssamhället både inom och utanför EU. Den nuvarande handlingsplanen för e Europe löper till slutet av 2005, och den nyligen gjorda halvtidsöversynen bekräftade att de viktigaste målen kommer att vara giltiga fram till dess.

Mot bakgrund av detta är det nu dags att inventera framgångarna, granska vilka frågor som kommer att vara viktiga framöver och fastställa en politik för dessa frågor. Syftet med detta meddelande är att inleda en bred debatt om EU:s strategi för informationssamhället efter 2005[3]. Meddelandet ger en bild av de viktigaste områden där en informations- och kommunikationspolitik på EU-nivå kan ge effekter.

INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIKENS BIDRAG TILL LISSABONMÅLEN

IKT har en central ställning i Lissabonstrategin, inte minst med tanke på dess bidrag till den allmänna ekonomiska utvecklingen och på de vinster som den kan ge samhället som helhet. IKTs betydelse kan sammanfattas på följande sätt:

- För det första är sektorn för IKT-utrustning och -tjänster viktig i sig själv. Denna sektor har vuxit från 4 % av EU:s bruttonationalprodukt i början av 90-talet till omkring 8 %. År 2000 stod den för 6 % av arbetstillfällena inom EU.[4] Det är en sektor som präglas mest av innovation, med 18 % av de totala EU-satsningarna på forskning och utveckling (FoU)[5]. Den är också en av de mest produktiva sektorerna, med en genomsnittlig produktivitetsökning på 9 % per år under perioden 1996-2000.[6]

- För det andra har informations- och kommunikationstekniken en central betydelse när det gäller att öka produktiviteten och förbättra konkurrenskraften . 40 % av produktivitetsökningen i EU mellan 1995 och 2000 kunde hänföras till IKT.[7] De ekonomiska vinster som genereras av informations- och kommunikationsteknik avgörs av graden av tillväxt och innovation på marknaderna för IKT-varor och -tjänster samt av användningen av IKT för att förbättra företagens prestanda. Informations- och kommunikationstekniken börjar bli en integrerad del av alla industri- och tjänstemarknader, i och med att IKT-komponenter antingen ingår i varor (t.ex. i konsumentteknik, bilar och sjukvårdsutrustning) eller är en del av tjänsteutbudet (spårning av paketleveranser och elektroniska banktjänster). Mycket tyder på att produktivitetsklyftan mellan Europa och Förenta staterna i hög grad kan förklaras av de svagare investeringarna i IKT.

- Slutligen har IKT en positiv inverkan på medborgarskap och livskvalitet. Med hjälp av sådan teknik kan man erbjuda fler och bättre tjänster åt fler människor. Nya informationsverktyg bidrar till ökad öppenhet och insyn samt till att förbättra relationerna mellan stat och medborgare. IKT är också ett kraftfullt verktyg som kan utnyttjas för bevarandet och främjandet av det europeiska kulturarvet genom att det ger innehållet en bred spridning.

Flera EU-länder utmärker sig genom sitt sätt att införa och dra nytta av IKT-innovationer.[8] Allmänt sett måste dock de europeiska satsningarna på att förverkliga informations- och kommunikationsteknikens potential förbättras avsevärt. I ett läge då Europa inte klarar att uppnå Lissabonmålen är det mycket viktigt att denna tekniks möjligheter utnyttjas fullt ut.[9]

EN POLITIK FÖR INFORMATIONSSAMHÄLLET ÄR NÖDVÄNDIG OCKSÅ I FRAMTIDEN

En förutsättning för att vi skall kunna utnyttja informations- och kommunikationsteknikens möjligheter är att en särskild IKT-politik tillämpas under lång tid. Användningen av denna teknik befinner sig fortfarande i en tidig fas. En förutsättning för en bredare spridning är att vi kan hantera de många frågor som användningen av tekniken ger upphov till. Rent allmänt leder IKT till en snabbare teknisk utveckling, modernisering och strukturanpassning av våra ekonomier.

- Mycket har åstadkommits genom utvecklingen och tillämpningen av IKT, men mycket återstår att göra. Exempelvis kunde omkring 80 % av befolkningen i EU-15 nås via bredband i juli 2004, men i genomsnitt var det endast 7,7 % som hade bredbandsabonnemang.[10] Tillsammans med senare tids tillväxt för tredje generationens mobiltjänster visar detta att potentialen för tillväxt kommer att vara stor under de närmaste åren. Dessutom kan ny, omvälvande teknik vara på väg.[11] Dagens strategier för t.ex. reglering och spektrumpolitik kommer därför att behöva anpassas till ny utveckling.

- Viktig utveckling äger rum på global nivå. Den globala IKT-marknaden expanderar snabbt. Konkurrensen hårdnar hela tiden i takt med att nya aktörer träder in på marknaden. Mellan 1992 och 2001 ökade IKT-utgifterna snabbt i Kina, Indien och Brasilien och låg i genomsnitt på mellan 20 och 35 % per år under perioden.[12] EU måste noga följa utvecklingen i dessa länder för att få grepp om dess konsekvenser. Det är också viktigt att EU deltar i de beslut som fattas om nätverkens globala struktur och förvaltning.

- En stark närvaro inom forskning och utveckling är avgörande för IKT-sektorns allmänna styrka och för att tekniken skall spridas till alla ekonomiska sektorer. Medlemsstaterna och Europeiska unionen uppmuntrar och stöder de europeiska företagens forskningsinsatser genom att upprätta gynnsamma villkor för forskning, finansiering och företagsamhet. På EU-nivå har ramprogrammet haft stor betydelse. Behovet av IKT-inriktad FoU ökar dock hela tiden, och forskningen bör kompletteras med olika insatser för att främja IKT-genererade innovationer, såsom anges i den föreslagna ramen för innovation och konkurrenskraft[13]. Det behövs också mer forskning om IKT-användningens socioekonomiska effekter inom olika sektorer, inbegripet stärkta partnerskap med deltagande av många aktörer och offentlig-privata partnerskap. Samordningen av nationella initiativ måste också förbättras.

- Det regelverk som styr IKT-verksamhet i allmänhet och elektronisk kommunikation i synnerhet kommer även i framtiden att ha en avgörande betydelse när man skall skapa en miljö som främjar mer investeringar, mer innovation, nyare tjänster och lägre priser. Ett nytt EU-regelverk för elektronisk kommunikation har varit i kraft sedan 2003. Man måste nu se till att detta helt genomförs i praktiken och att det förblir ändamålsenligt i en miljö med snabb teknikutveckling.

- Flera andra lagstiftningsfrågor har stor inverkan på informations- och kommunikationsteknikens utveckling. Några exempel är skyddet av upphovsrätt, reglerna för mobila betalningar och mikrobetalningar, skyddet av den personliga integriteten och behovet av brottsbekämpande organ. Det krävs samordnade insatser för att finna lösningar för områden där det finns en motiverad oro, och villkoren för företag och lagstiftningen måste utformas med tanke på detta. Samtidigt måste man dock se till att informations- och kommunikationsteknikens fördelar kan utnyttjas fullt ut.

- Det är också nödvändigt att koppla samman de olika EU-initiativen inom informationssamhällets område. Internetekonomins alla möjligheter kan endast utnyttjas om gränserna mellan olika sektorer undanröjs och informations- och kommunikationstekniken sprids i hela samhället. Exempelvis kommer det att främja e-handelns spridning om företag och förvaltningar får bättre möjlighet att kommunicera och genomföra transaktioner via nätet.

- Det allt större beroendet av öppna nät och IT-system innebär att dessa systems svagheter utgör allvarliga hot. Det krävs ett nära internationellt samarbete som omfattar alla marknadssektorer för att lösa säkerhetsproblem och förhindra databrottslighet. Internetsäkerheten kommer att fortsätta att vara en prioriterad fråga, och åtgärder måste vidtas för att stärka Internets stabilitet och robusthet, t.ex. riskberedskap och riskhantering, och även åtgärder som rör hur Internet används och styrs.

- De offentliga förvaltningarna är själva viktiga IKT-leverantörer och –användare. Därmed påverkar de teknikens spridning när de utnyttjar sin egen upphandlingspolitik för att stödja varor och tjänster som bygger på den senaste tekniken och när de ökar sitt utbud av nätbaserade tjänster (t.ex. e Förvaltning, e Hälsovård och e Lärande). De måste därför utveckla en övergripande strategi för hur de skall utnyttja informations- och kommunikationsteknikens möjligheter till att öka den offentliga sektorns effektivitet och samtidigt skräddarsy de nätbaserade tjänsterna efter företagens och medborgarnas behov.

- Den praktiska användningen av informations- och kommunikationsteknik har blivit mer komplex med tiden. Standarderna och verktygen, och även deras interoperabilitet, förändras så snabbt att det kräver en kontinuerlig och specialiserad uppmärksamhet. För att kunna utnyttja IKT-framstegen på ett effektivt sätt måste småföretagen därför ha tillgång till kompetenta och målinriktade stödtjänster till rimligt pris, och dessa tjänster måste skräddarsys efter deras särskilda behov både när det gäller interna och kundorienterade IKT-lösningar.

Därför bör alla länder ha sammanhängande IKT-strategier. Detta är också det politiska budskap som Europeiska unionen fört fram i det pågående arbetet vid världstoppmötet om informationssamhället.

FRÅGOR FÖR INFORMATIONSSAMHÄLLETS POLITIK EFTER 2005

Informations- och kommunikationsteknikens allt större spridning bidrar också till förändringar som inte är av teknisk art. IKT-användningen ger upphov till nya former för kommunikationen och interaktionen mellan medborgare, företag och stat, vilket i sin tur leder till nya sociala och ekonomisk strukturer och nya styrelseformer.

Med utgångspunkt i senare tids erfarenheter från EU:s politik för informationssamhället har kommissionen fastställt ett antal frågor som den anser vara viktiga för utvecklingen av en samstämmig och framåtblickande EU-politik för informationssamhället efter 2005.[14]

Innehåll och tjänster

Många användare har i dag tillgång till infrastruktur och tjänster som gör det möjligt att leverera många olika typer av digitalt innehåll. Därmed finns det goda marknadsmöjligheter för utvecklingen av attraktivt innehåll och attraktiva tjänster som gagnar både användarna och ekonomin som helhet. Utvecklingen går dock långsamt inom detta område.

Audiovisuellt innehåll och multimediainnehåll fungerar som drivkrafter för den nya teknikens framgångar i allmänhet och för bredband i synnerhet. Därför är det viktigt att Europeiska unionen intar en aktiv hållning och stöder leverantörer av innehåll och främjar nya innovativa tjänster. Utvecklingen av nya tjänster och nytt innehåll bromsas av flera olika hinder. En del hinder rör regelverket, som osäkerheten om hur reglerna för finansiella tjänster skall tillämpas på mobila betalningar samt utvecklingen av godtagbara system som tillåter laglig användning av innehåll i enlighet med immaterialrätten. Andra hinder är kopplade till marknaden, t.ex. svårigheten att etablera system, interoperabilitetsproblem, dålig användarvänlighet och tillgång samt situationer där nya tjänster konkurrerar med befintliga. Det finns också hinder som rör dominansförhållanden på marknaden. Tillväxten på marknaden för nya tjänster och nytt innehåll kommer att avgöras av kapaciteten att hitta fungerande lösningar på alla dessa problem, som rör både offentlig och privat sektor.

e Integrering och medborgarskap

Politiken för ” e Integrering” syftar till att garantera alla lika tillgång till IKT-tjänster till rimligt pris. Denna politik ökar i betydelse i takt med att IKT börjar genomsyra samhället. Medborgarskap handlar om att delta i hela samhällslivet, men den ökade användningen av informations- och kommunikationsteknik i vardagslivet ger upphov till nya problem. Ny och komplicerad teknik är förbunden med risken att vissa samhällssektorer inte kommer att kunna hantera den. Därför måste frågan om e Integrering tacklas på både nationell, regional och lokal nivå.

Digital kompetens förutsätter att man ser till att medborgarna har de färdigheter som är nödvändiga för att helt kunna utnyttja informations- och kommunikationstekniken på ett effektivt sätt. Strategierna för e Integrering bör garantera den digitala kompetensen för alla samhällsmedborgare. Dessa strategier bör säkerställa att tekniken är lätt att använda och att innehåll och tjänster tillhandahålls på ett sätt som förebygger nya digitala kunskapsklyftor. Det är särskilt viktigt med tanke på de samhällsförändringar som EU kommer att stå inför under de närmaste åren. Olika prognoser visar att i några medlemsstater kommer nästan 40 % av befolkningen att vara över 65 år 2020.[15]

Dessa strategier är absolut nödvändiga, men de är komplicerade att genomföra. De förutsätter också stora forskningsinsatser, som den privata sektorn förmodligen inte kommer att ta på sig ensam. Den offentliga sektorn kan spela en viktig roll som drivkraft för att hitta lösningar på dessa problem. Europeiska unionen uppmuntrar och stöder forskningsinsatserna inom dessa områden genom ramprogrammet. Den ökande kulturella mångfalden (även på regional nivå) gör det också nödvändigt att överbrygga nya digitala klyftor.

Offentliga tjänster

IKT-användningen inom detta område syftar till att förbättra tjänsternas kvalitet, stärka demokratin och öka insynen. Ett intensivt politiskt arbete pågår i dag för att reformera den offentliga sektorn och på så sätt uppnå ökad effektivitet. En drivkraft för detta är behovet av att hantera stora samhällsförändringar (som en åldrande befolkning och invandringen) och samtidigt hålla de offentliga utgifterna under kontroll (särskilt inom hälso- och sjukvård och socialtjänst) och förbättra den allmänna kvaliteten.

Det finns flera stora problem inom detta område. För det första är IKT-investeringarna otillräckliga. Såsom anges nedan måste sådana investeringar kombineras med omorganisationer som ofta är svåra att genomföra. Några andra exempel är den bristande interoperabiliteten för många av tjänsterna, de stora skillnaderna i förvaltningsrätt och praxis mellan olika länder samt identitetshanteringen och de tillgängliga nätens ibland bristande tillförlitlighet. Förbättringar inom detta område är särskilt viktiga för små och medelstora företag, eftersom dessa drabbas av administrativa bördor i oproportionerlig grad. Företagen, särskilt småföretagen, måste kunna göra så mycket som möjligt via Internet. Därför måste det vara möjligt att inkomma med dokument med auktoriserade elektroniska signaturer. Slutligen är de offentliga tjänsternas gränsöverskridande natur fortfarande en prioriterad fråga[16]. Företagsregistrering och en enda kontaktpunkt för frågor som rör medborgarnas rörlighet är ett par viktiga exempel på önskvärda europatäckande tjänster.

Kompetens och arbete

Analysen av IKT-användningens effekter visar att de bästa resultaten kan uppnås om man både omorganiserar processer och investerar i IKT-kompetens. Därför är det nödvändigt att stärka IKT-delen av alla inlärnings- och utbildningsprocesser för att visa hur arbetsprocesserna påverkas, och rutinerna måste ändras så att användarna kan dra full nytta av möjligheterna. Man måste också se till att alla medborgare får tillgång till IKT-kompetens. Detta är förmodligen den allra största politiska utmaningen.

Samtidigt gör informations- och kommunikationstekniken det lättare att förvärva och uppdatera kunskaper. Det kan göras på ett mer ekonomiskt sätt och blir mindre kopplat till särskilda platser eller tider. Det kan också enkelt skräddarsys efter särskilda behov.

Europas sysselsättningsproblem speglas i diskussionen om produktivitetsklyftan mellan Förenta staterna och Europa. Det viktigaste är att man i arbetslivet använder informations- och kommunikationstekniken på sätt som ökar effektiviteten, förbättrar kvaliteten i arbetet och skapar bättre arbetstillfällen. Ett led i Lissabonstrategin är att öka deltagandet i arbetslivet. IKT kan bidra till detta mål genom att göra arbetstillfällen mer tillgängliga för t.ex. deltidsarbetare och distansarbetare och eventuellt möjliggöra en senareläggning av pensionen.

Samtidigt måste Europeiska unionen svara på det globala konkurrenstrycket genom att klargöra vilka de strategiska konsekvenserna blir av internationell utläggning av verksamhet och genom en fokusering på att uppnå rätt global ställning i framtiden. En förutsättning för detta är att det finns en bas av intensiv forsknings- och utvecklingsverksamhet och god tillgång till välutbildad arbetskraft som klarar att använda den senaste informations- och kommunikationstekniken. Detta måste kompletteras med forskning inriktad på att utveckla tjänster och tillämpningar med denna inriktning och på införandet av ändamålsenliga tekniska lösningar.

IKT som central näringslivssektor

IKT-branschen är en viktig ekonomisk sektor i sin egen rätt, som omfattar marknaderna för både informationsteknik, elektronisk kommunikation och audiovisuell teknik. Inom EU vet man sedan länge att det är en central sektor vars utveckling måste uppmuntras. På senare tid har den otroliga tillväxten på andra marknader, i synnerhet i Asien och Latinamerika, lett till att produktion, forskning och standardiseringsverksamhet förskjutits mot dessa regioner.

Därför finns det ett trängande behov av att göra Europa mer lockande för investeringar och att skapa högkvalitativa arbetstillfällen. En central fråga för EU:s näringslivspolitik är att skapa en konkurrensfrämjande miljö som är så entydig och enkel som möjligt.[17] Under 2005 kommer kommissionen att analysera sektorns konkurrenskraft och föreslå lämpliga åtgärder. IKT-forskningen är mycket viktig, och FoU-verksamheten är avgörande för informations- och kommunikationsteknikens bidrag till produktivitetsökningen. Kommissionen har redan lagt fram riktlinjer för Europeiska unionens framtida politik för stöd till sådana forskningsinsatser.[18]

Interoperabilitet

I takt med att tillgången till IKT-baserade tillämpningar ökar blir behovet allt större av att göra dem kompatibla: t.ex. genom konvergens mellan fasta och trådlösa nät samt mellan telekommunikation och audiovisuell teknik. Interoperabiliteten omfattar många olika aspekter: för nätoperatörer handlar det om att kunna koppla samman nät, för leverantörer av innehåll och tjänster handlar det om att kunna leverera en tjänst via varje lämplig plattform, och för konsumenterna handlar det om möjligheten att köpa en enda apparat och använda den för att nå tjänster och ladda ner innehåll från olika källor.

I allmänhet är det aktörerna på marknaden som utarbetar och fattar beslut om interoperabilitet och standarder. Det arbete som de europeiska standardiseringsorganen CEN, CENELEC och ETSI bedriver inom ramen för e Europe 2002 och 2005 väntas fortsätta med de nya prioriteringarna. Samtidigt måste medlemsstaterna noga följa utvecklingen inom detta område. Under vissa omständigheter kan de finna det nödvändigt att stödja aktörerna i deras sökande efter gemensamma lösningar. Inom en del områden, som är av särskilt stor betydelse för den offentliga politiken, kan det vara nödvändigt att föreskriva användningen av öppna standarder.

Tillit och tillförlitlighet

Internetanvändningen börjar bli en del av medborgarnas vardagsliv. En förutsättning för dess spridning är att den visar sig förtjäna vår tillit. Säkerhet, skydd av personlig integritet, skydd av äganderätt och de allmänna styrelseformerna för sektorn har en avgörande betydelse om medborgarnas tillit till informationssamhället skall kunna byggas upp. Detta är särskilt viktigt när det gäller konsumenternas oro för hot mot den personliga integriteten, otillbörliga eller olagliga affärsmetoder och icke begärd kommunikation samt när det gäller olagligt eller skadligt material och skyddet av minderåriga. Många ansträngningar görs för att upprätta tilliten till Internet, t.ex. insatser för att göra Internet säkrare för barn, system för riskhantering och förebyggande av incidenter samt åtgärder mot skräppost. En annan dimension rör systemens och nätens tillförlitlighet. Det moderna livets infrastrukturer, t.ex. inom bank- och finansväsende, hälso- och sjukvård, energi och transport och andra sektorer bygger i hög grad på IKT och har ett stort ömsesidigt beroende. Därmed kan fel få långtgående konsekvenser.

Samtidigt börjar frågor som rör personlig integritet och dataskydd bli allt viktigare i och med den enorma kapaciteten som innebär att man relativt enkelt kan få tillgång till uttömmande information om både privatpersoner och immateriella rättigheter.

Företagens användning av informations- och kommunikationsteknik

En av förutsättningarna för att man skall lyckas öka den europeiska konkurrenskraften är att företagen använder IKT på ett effektivt sätt. Frågan är dock fortfarande hur man bäst skall kunna sprida nya och införa nya affärsmodeller som bygger på informations- och kommunikationsteknikens möjligheter, särskilt till Europas miljontals små och medelstora företag. Det faktum att IKT-investeringarna i Europa ligger på en lägre nivå och sker i en långsammare takt är en tydlig makroindikator på att Europa inte investerar lika mycket i produktivitetshöjande IKT som Förenta staterna. Dessutom påverkas de europeiska resultaten av den stora andelen små och medelstora företag, som fortfarande sackar efter de större företagen, både när det gäller utbyggnad av IKT-infrastruktur och IKT-användningens sofistikeringsgrad.

SLUTSATS

I detta meddelande förespråkas en utökad användning av informations- och kommunikationsteknik och fortsatt utrymme åt IKT-relaterade frågor i politiken. Samtidigt beskrivs några av de centrala politiska utmaningar som EU står inför när unionen ser tillbaka på de senaste fem åren av Lissabonstrategin. Vi måste bygga vidare på det omfattande arbete som redan gjorts inom ramen för EU:s politik för informationssamhället. Det är nödvändigt att på ett tydligt sätt förklara de enorma positiva effekterna av informations- och kommunikationstekniken och, mer allmänt, av informationssamhället, för att motverka rädslan för ny teknik och överbrygga den växande digitala klyftan. På det ekonomiska planet är det centrala att se till att informations- och kommunikationstekniken börjar användas mer allmänt samt att undersöka hur investeringar i denna teknik kan göras säkrare och effektivare och hur man kan bygga vidare på de erfarenheter som gjorts så att fler får del av teknikens fördelar.

Detta meddelande är avsett att inleda en diskussion om den nya vision för informationssamhället som skall antas i början av 2006. Kommissionen kommer att samråda med berörda parter, t.ex. den rådgivande gruppen för e Europe, under det kommande året och sedan lägga fram en ny politisk dagordning.

Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att delta aktivt i utarbetandet av denna nya politik för informationssamhället för de kommande åren och att ge sin reaktion på de frågor som tagits upp i detta dokument.

[1] ”Rapport från kommissionen till Europeiska rådets vårmöte - Genomförelse av Lissabonstrategin - Reformer för det utvidgade EU”, KOM (2004) 29.

[2] ”Facing the Challenge. The Lisbon strategy for growth and employment”, rapport från högnivågruppen under Wim Koks ledning, november 2004.

[3] Det bygger också på den konferens som nyligen anordnades av det nederländska ordförandeskapet, Amsterdam den 29-30 september 2004, www.ICTstrategy-eu2004.nl och kommentarer från den rådgivande gruppen för e Europe.

[4] Se ”OECD Measuring the Information Economy 2002” och ”OECD Information Technology Outlook”, 2004.

[5] IDATE Comparaison de la recherche dans les TIC dans les grands pays industriels (slutrapport 8.4.2).

[6] Egna beräkningar som bygger på data som samlats in av GGDC (Groningen Growth and Development Centre) och lagts fram i en ekonomirapport från ECFIN (European Economy - European Commission Economic Paper Number 208, juli 2004).

[7] ”EU:s ekonomi: 2003 års översikt - Sammanfattning och viktigaste slutsatser”, KOM(2003) 729.

[8] I regel finns minst tre europeiska länder med bland de fem första i de olika försök som görs att rangordna de sammantagna prestationerna när det gäller faktorer som e-beredskap, IT-index och digital access. Se t.ex. WEF Global IT report; Economist Business Intelligence Unit, ITU digital access index.

[9] ”Rapport från Kommissionen till Europeiska Rådets Vårmöte - Genomförelse av Lissabonstrategin - Reformer for det utvidgade EU”, KOM (2004) 29.

[10] Källa: Kommunikationskommittén.

[11] I den färska undersökning som gjorts på det nederländska ordförandeskapets uppdrag, ”Rethinking the ICT-agenda” (Price Waterhouse Coopers, augusti 2004), nämns radiofrekvensbaserad identifiering (radio-frequency based identification, RFID) som ett möjligt exempel på sådan omvälvande teknik.

[12] Se ”OECD Information Technology Outlook 2004”.

[13] Se ”Budgetplan 2007-2013", KOM(2004) 487.

[14] ”Halvtidsöversyn av e Europe 2005”, KOM(2004) 108 och ”Uppdatering av handlingsplanen e Europe 2005”, KOM(2004) 380.

[15] Se IPTS/ESTO ”eHealth in the context of a European ageing society. A prospective study”, slutrapport, april 2004.

[16] Såsom anges i de transeuropeiska programmen som eTen och IDABC.

[17] Därför håller kommissionen för närvarande på att studera IKT-politiken på nationell och regional nivå och avser att snart ta initiativ till en diskussion på hög nivå med aktörer från medlemsstaterna och näringslivet. Se även ” Att stödja strukturomvandlingarna: En industripolitik för ett utvidgat EU”, KOM(2004) 274 slutlig.

[18] Se ”Vetenskap och teknik, centrala faktorer för Europas framtida utveckling - Politiska riktlinjer för forskningsstöd i Europeiska unionen”, KOM(2004) 353.