52003DC0344

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN - EFTERLEVNADEN AV DEN GEMENSAMMA FISKERIPOLITIKENS BESTÄMMELSER - "ARBETSPLAN OCH RESULTATTABELL"

1. INLEDNING

1.1. Ett effektivt genomförande av den gemensamma fiskeripolitikens (GFP) bestämmelser är en förutsättning för reformen av denna politik. För att detta skall bli verklighet måste varje medlemsstat uppfylla sina skyldigheter när det gäller kontroll och verkställande av GFP:s bestämmelser. Kommissionen skall när så är lämpligt underlätta för medlemsstaterna att uppnå dessa mål och verka för att säkerställa en effektiv, rättvis och enhetlig tillämpning av GFP:s bestämmelser. GFP:s mål kan inte uppnås om det kvarstår brister i de nationella systemen för kontroll och verkställande.

Vid diskussionerna om GFP-reformen understöddes kommissionens slutsatser rörande genomförandet av GFP generellt av fiskenäringen, medlemsstaternas myndigheter, parlamentet och rådet. Bland annat drogs nedanstående slutsatser:

- Ett bristande genomförande underminerar bevarandeåtgärdernas effektivitet.

- Bristande enhetlighet resulterar i ojämna spelregler vad gäller kontroll och verkställande på gemenskapsnivå.

Den 20 december 2002 antog rådet förordning (EG) nr 2371/2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken. I denna förordning föreskrivs stärkt kontroll och verkställande av GFP:s bestämmelser, inklusive förebyggande åtgärder, tillfällig indragning av finansiellt stöd till medlemsstaterna samt ökat utrymme för kommissionens inspektörer inom ramen för de särskilda övervakningsprogrammen. Ansvarsfördelningen mellan medlemsstaternas myndigheter och kommissionen förtydligas också.

Här har kommissionen upprättat en handlingsplan för samarbete i tillsynsfrågor såväl som arrangemang för att skapa en gemensam inspektionsorganisation [1]. Handlingsplanen planeras löpa under 2003-2005.

[1] Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om ett enhetligt och effektivt genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken KOM (2003) 130, 21.3.2003

Det här meddelandet knyter an till handlingsplanen genom att det upprättar en arbetsplan för efterlevnad. Syftet är att ge ett tydligt budskap i fråga om de åtgärder som måste vidtas för att råda bot på tillkortakommanden med genomförandet av GFP.

Arbetsplanen åtföljs av en resultattabell som är ett nytt informationsverktyg som ger en uppfattning om i vilken grad olika lagbestämmelser efterlevs i medlemsstaterna samt om de åtgärder som vidtas av kommissionen när det gäller att kontrollera medlemsstaternas verksamhet för kontroll och verkställande samt i vilken grad de följer GFP:s bestämmelser. Resultattabellen finns tillgänglig för allmänheten på kommissionens webbplats (http://europa.eu.int/comm/ fisheries).

1.2. Medlemsstaterna är ansvariga för att GFP:s bestämmelser tillämpas medan kommissionen utvärderar medlemsstaternas prestationer på detta område, i syfte att se till att GFP tillämpas på ett rättvist sätt och i överensstämmelse med bestämmelserna. Kommissionen har också till uppgift att underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna på området kontroll och verkställande.

Kommissionen måste också ta sitt ansvar enligt GFP efter reformen och använda de medel som står till dess förfogande för att se till att medlemsstaterna följer GFP:s bestämmelser och också, när så krävs, vidta åtgärder mot svagheter i de nationella kontrollsystemen.

De flesta medlemsstater har under de senaste tio åren vidtagit åtgärder för att förbättra kontroll och verkställande, både i fråga om konstaterade problem och vad gäller nya kontrollbestämmelser som antagits [2] av rådet.

[2] Förordning (EEG) nr 2847/93, EGT L 261, 20.10.1993, s. 1. Förordning (EG) nr 1489/97, EGT L 202, 30.7.1997, s. 18. Förordning (EG) nr 2846/98, EGT L 358, 31.12.1998, s. 5.

Införandet av VMS och informationsteknik har i väsentlig grad stärkt de nationella myndigheternas kapacitet att övervaka fisket. Vidare har de flesta medlemsstater stärkt sina medel för inspektion och övervakning eller mer direkt involverat fiskenäringen i övervakningen av fiskeverksamheten. Vissa medlemsstater har också antagit mycket komplexa kontrollsystem som maximerar sannolikheten att ett fartyg kommer att inspekteras.

Även om det har gjorts framsteg sedan 1992 kvarstår det brister i kontroll och verkställande som har en negativ inverkan på effektiviteten hos de åtgärder för bevarande och kontroll som antagits av rådet.

2. TILLÄMPNING AV DEN GEMENSAMMA FISKERIPOLITIKEN

2.1. Brister i genomförandet av GFP

2.1.1. Trots otvivelaktiga framgångar kvarstår fortfarande vissa brister i genomförandet av GFP. Framgångarna inom fiskerikontrollen är ojämna och samtidigt som många fiskeverksamheter kontrolleras på ett effektivt sätt, kontrolleras vissa inte alls eller enligt en kontrollnivå som är helt klart otillräcklig. Inom ett flertal fisken kommer de totala kontrollframgångarna inte att vara starkare än den svagaste länken i kedjan.

Nationella myndigheter har ofta reagerat långsamt medan fiskeindustrin inte alltid har stöttat införandet av nya krav och därmed själv också bidragit till förseningar i genomförandet av gemenskapskraven.

2.1.2. Flera bestånd (torsk, kummel etc.) som är av avgörande vikt för många fiskares försörjning är utfiskade. Fiskedödligheten inom dessa bestånd har inte minskat i proportion till de minskningar av TAC och kvoter som beslutats av rådet. Fångstbegränsningarna (TAC och kvoter) eller begränsningarna av fiskeansträngningen (begränsat antal dagar till sjöss) har inte alltid genomförts fullt ut.

Exemplen torsk och kummel illustrerar hur dessa tillkortakommanden har fått motsatt verkan på bevarandet. Trots att TAC för dessa arter har minskats med 40 % från 2000 till 2001 har kommissionen på grundval av en analys som gjorts av dess inspektörer kunnat dra slutsatsen att fiskeansträngningen eller fångstnivåerna inom de berörda fiskena inte har minskat i någon väsentlig grad under 2001. Även efter det att variationer i fångstnivåer baserade på kontroll av stickprov ur loggboksuppgifter, VMS-uppgifter och undersökningar inom fiskenäringen beaktats, går det därför att anta att fiskedödligheten inom de berörda bestånden inte har förändrats drastiskt i förhållande till tidigare år.

Torsk och kummel är utan tvivel inte de enda bestånd som påverkas av brister i kontroll och verkställande. Bristande landningskontroller påverkar i allmänhet all landning av fisk i de berörda hamnarna.

2.1.3. Enligt artikel 11 i förordning (EG) nr 2371/2002 skall medlemsstaterna införa åtgärder för att anpassa fiskekapaciteten för sina flottor så att en stabil och varaktig balans uppnås mellan denna fiskekapacitet och deras fiskemöjligheter. I verkligheten är det så att den ansträngning som följer av fiskeflottornas befintliga kapacitet genererar fiskedödlighet inom de berörda bestånden under hela året, om fisket inte stoppas när kvoterna tömts ut eller fiskeansträngningen inte minskas på annat sätt. I vissa fall möjliggör bristande inspektioner och övervakning orapporterade landningar i syfte att undvika fiskestopp.

Överföringen till kommissionen av information om tillämpningen av GFP-bestämmelserna har präglats av brister, särskilt vad gäller de nationella myndigheternas insamlande av dessa uppgifter, och kontrollen och övervakningen har varit otillräcklig för att uppgifternas kvalitet skall kunna garanteras. Ofta har medlemsstaterna inte lämnat in uppgifterna i tid och har vid vissa tillfällen lämnat in ofullständig information av ibland tvivelaktig kvalitet.

I många fall kan problemen med uppgiftsöverföringen förklaras med ett för långsamt genomförande av gemenskapens krav, återkommande omorganisering av de nationella kontrollsystemen, informatikproblem, ersättning av tjänstemän, tillfällig personalbrist osv. Uppgifterna i resultattabellen i bilagan till det här meddelandet visar på några av ovannämnda brister.

2.1.4. De nationella kontrollsystemen har av olika skäl inte alltid levt upp till kraven på säkerställande av en effektiv tillämpning av GFP-bestämmelserna. Oegentligheter och fall då gällande bestämmelser inte efterlevts har därför inte alltid upptäckts. Detta innebär till exempel att de uppgifter som lämnas av fiskenäringen inte alltid överensstämmer med de fysiska kvantiteter av bestånden som fångats, landats och sålts, vilka uppgifterna grundar sig på.

Den information som registrerats av medlemsstaterna och lämnats in till kommissionen är därför inte alltid tillförlitlig. Uppgifterna i bifogade resultattabell är baserad på officiella uppgifter som medlemsstaterna lämnat in till kommissionen, men detta betyder inte att de återspeglar den faktiska situationen, eftersom de officiella fångstuppgifterna i vissa fall inte överensstämmer med den faktiska fångstvolymen.

Det finns många skäl till att de nationella kontrollsystemen kan brista i effektivitet. Trots framsteg vad gäller de kontrollmedel som tilldelas nationella myndigheter kvarstår det brister. Faktum är att de kontrollmedel som finns tillgängliga inte alltid helt motsvarar behoven vid inrättandet av ett heltäckande nationellt kontrollsystem. Övervakningssystemen för fångster och ansträngning lämpar sig inte alltid för att täcka all den verksamhet som bedrivs. Därför uppstår informationsluckor såväl som förseningar i sammanställningen av den information som krävs.

Inspektion och övervakning är inte alltid riktigt planerad och välriktad. De nationella myndigheter som har ansvar för kontroll och övervakning av fisket har i många medlemsstater också andra uppgifter. Trots de ansträngningar som görs är inspektörerna inte alltid utbildade inom fiskerikontroll samtidigt som besvärliga procedurkrav är tidsödande. Sannolikheten att utsättas för kontroll och därmed också för upptäckt av överträdelse är därför relativt låg inom många fisken. Dessutom avskräcker de nationella påföljdssystemen ofta inte i tillräckligt hög grad från överträdelser.

2.1.5. Uppgifterna i flottregistret (maskinstyrka) har inte alltid kontrollerats tillfredsställande. FUP-segmenteringen har i många gånger inte efterlevts och därför inte alltid infriat fastställda mål. Inom vissa fisken har jämvikten mellan flottkapacitet och fiskemöjligheter försämrats på grund av uttömda bestånd, vilket har inneburit behov av ökad övervakning och kontroll.

Ofta har medlemsstaterna inte reagerat i tid, när denna typ av problem vad gäller kontroll och verkställande uppstått.

2.2. Kommissionens befogenheter och åtgärder i fråga om bristerna

2.2.1. Bakgrund

Under de senaste tio åren har komissionen sammanställt flera utvärderingsrapporter när det gäller medlemsstaternas tillämpning av GFP-bestämmelserna [3]. Kommissionens rapport om uppföljning av medlemsstaternas genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken [4] är en konsolidering av spelreglerna vad gäller kontroll och verkställande. De arbetsdokument [5] som rör varje medlemsstat som är involverad i havsfiske, vilka åtföljer denna rapport, summerar både huvuddragen i respektive nationellt kontrollsystem och kommissionens egna observationer vad gäller det systemet, inklusive observationer som är baserade på konstateranden som gjorts av dess fiskeinspektörer. Dessa arbetsdokument innehåller också kommissionens bedömning av den rådande situationen på området fiskerikontroll i varje medlemsstat.

[3] KOM(96) 100 slutlig. Kommissionens första rapport om kontrollen av den gemensamma fiskeripolitiken KOM(96) 363 slutlig. Rapport om tillämpningen av gemenskapssystemet för fiske och vattenbruk KOM(97)226 slutlig. Övervakning av den gemensamma fiskeripolitiken (1995) ISBN 92-894-0915-0. Report on the implementation of the Community system for fisheries and aquaculture1993-2000

[4] KOM (2001) 526 slutlig. (http://europa.eu.int/fisheries/ doc_et_publ/factsheets/legal_texts/rapp_en.htm)

[5] SEC (2001) 1798, 1799, 1811, 1812, 1813, 1814, 1818, 1819, 1820, 1821, 1822, 1823, 1824 of 13.11.2001 (http://europa.eu.int/fisheries/ doc_et_publ/factsheets/legal_texts/rapp526_en.htm)

I syfte att öka öppenheten och utveckla samarbetet mellan de myndigheter som har ansvaret för kontroll och verkställande samt för att öka medvetenheten inom fiskerinäringen, organiserade kommissionen år 2000 en internationell konferens om kontroll och övervakning av fisket [6].

[6] Internationell konferens om kontroll och övervakning av fiskeverksamheter, Bryssel den 24-27 oktober 2000.

Kommissionen har olika medel till sitt förfogande för att förbättra efterlevnaden, inklusive nya möjligheter som tillkommit genom reformen.

2.2.2. Finansiellt stöd

I syfte att hjälpa medlemsstaterna att göra förbättringar har kommissionen antagit årliga beslut om finansiellt bidrag från gemenskapen för deras utgifter för kontroll och verkställande [7]. De årliga beloppen har fördubblats till 205 miljoner euro för perioden 1996-2000 och fastställts till 105 miljoner euro för perioden 2001-2003. Dessa bidrag har väsentligt underlättat införskaffandet och moderniseringen av inspektions- och kontrollutrustningen. Stödet finansierar också utbildning av inspektörer tillsammans med gemensamma inspektionsprogram. Medlemsstaterna har dock endast använt de senare möjligheterna i begränsad utsträckning.

[7] Rådets beslut (2001/431/EG), EGT L 154, 9.6.2001, s. 22.

2.2.3. Förebyggande åtgärder

En ny möjlighet som tillkommit genom GFP-reformen rör förebyggande åtgärder från kommissionens sida (artikel 26.3 i förordning (EG) nr 2371/2002). Utan att det påverkar kommissionens skyldigheter enligt artikel 226 i fördraget och om det finns bevis på att fiskeverksamhet i ett visst geografiskt område riskerar att leda till ett allvarligt hot mot bevarandet av levande akvatiska resurser, kommer kommissionen att utan dröjsmål vidta sådana förebyggande åtgärder.

Åtgärderna skall stå i proportion till risken för ett allvarligt hot mot bevarandet av de levande akvatiska resurserna och skall vidtas efter sådan dialog som föreskrivs i artikel 26.2 i förordning (EG) nr 2371/2002. Kommissionen skall i detta syfte skriftligen underrätta den berörda medlemsstaten om vad den funnit och ge den en tidsfrist på minst femton arbetsdagar för att visa att bestämmelserna efterlevs samt ge sina synpunkter. De åtgärder som antas av kommissionen får förlängas till högst 6 månader.

2.2.4. Avdrag från framtida fiskemöjligheter

När kommissionen har konstaterat att en medlemsstat har överskridit de fiskemöjligheter som den fått sig tilldelade skall den, enligt artikel 23.4 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002, göra avdrag från denna medlemsstats framtida fiskemöjligheter. Detta beslut fattas i enlighet med förfarandet i artikel 30.2.

2.2.5. Tillfällig indragning av finansiellt stöd

Enligt artikel 16.1 i förordning (EG) nr 2371/2002 beviljas gemenskapens finansiella stöd på villkor att fiskeansträngningen minskas och att den berörda medlemsstaten följer relevanta bestämmelser och lämnar vissa uppgifter. I artikeln föreskrivs att kommissionen, efter att ha gett den berörda medlemsstaten möjlighet att yttra sig och om det står i rimligt förhållande till graden av överträdelse, tillfälligt kan avstänga den berörda medlemsstaten från finansiellt stöd enligt förordning (EG) nr 2792/1999. Kommissionen bidrar på detta sätt till att flottpolitiken fungerar tillfredsställande.

2.2.6. Överträdelser

Vid formella överträdelseförfaranden tar det lång tid innan domstolen kan fälla en dom. I artikel 226 i fördraget föreskrivs tre inledande steg som skall tas av kommissionen (en formell underrättelseskrivelse, ett motiverat yttrande och anhängiggörande av ärendet vid domstolen) innan fallet kan avgöras av domstolen. Om domstolen dömer till kommissionens fördel finns det emellertid inga garantier för att medlemsstaten i fråga kommer att verkställa domen. Den möjlighet att tvinga medlemsstaten att betala ett standardbelopp eller vite som föreskrivs i artikel 228 i samma fördrag, förutsätter återigen att kommissionen har fullföljt de tre steg som nämns ovan.

I flera fall har kommissionen inlett överträdelseförfaranden mot medlemsstater som inte har följt gemenskapslagstiftningen, särskilt i fråga om överfiske baserat på officiella fångstuppgifter (se bilagan, s. 53). Sammanlagt pågår 67 överträdelseförfaranden, och 8 förfaranden är för närvarande uppe i domstolen. 24 nya överträdelseförfaranden inleddes under 2002.

När det gäller underlåtenhet att kontrollera minsta tillåtna storlek i fråga om nordlig kummel samt att se till att denna bestämmelse följs, har kommissionen inlett ett förfarande mot underlåtenhet att verkställa en tidigare domstolsdom [8] där kommissionen har föreslagit ett straffbelopp på 316 500 euro per dag som skall betalas av medlemsstaten fram till dess att den sätter i kraft den dom som tidigare fällts av domstolen.

[8] Europeiska gemenskapernas domstol, ärende C 304/02.

3. ARBETSPLAN FÖR EFTERLEVNAD FÖR 2003 OCH DÄREFTER

3.1. Räckvidd

Det krävs betydande ansträngningar för att uppnå ett effektivt genomförande av GFP:s bestämmelser. Dessa ansträngningar måste göras under 2003 och åren därefter. Det kommer inte att bli lätt att ändra på den rådande situationen.

Först och främst måste medlemsstaterna ta sitt ansvar för att effektivt tillämpa GFP:s bestämmelser. Det kommer emellertid att krävas stöd från kommissionen för att detta mål skall kunna uppnås.

Fiskenäringens stöd för bevarande- och kontrollåtgärderna är avgörande för ett effektivt genomförande av dessa åtgärder. Detta stöd kan endast fås mot garantier om jämna spelregler. Här bör de berörda medlemsstaterna samarbeta nära med kommissionen för att samordna sin verksamheter.

Arbetsplanen fokuserar på följande områden:

- Stöd till nationella myndigheter och främjande av samarbete dem emellan.

- Öppenhet rörande tillämpningen av GFP:s bestämmelser.

- Åtgärder för kontroll och genomförande från kommissionens sida.

Kommissionen kommer att genomföra sin arbetsplan för efterlevnad i samordning med medlemsstaterna. Framstegen kommer att utvärderas med jämna mellanrum.

3.2. Stöd och samordning

3.2.1. Samråd med nationella myndigheter

För att säkerställa genomförandet av Handlingsplanen för samarbete i tillsynsfrågor kommer kommissionen att driva ett nära samarbete med medlemsstaterna inom ramen för Förvaltningskommittén för fiske och vattenbruk och Expertgruppen för fiskerikontroll, vilka fungerar som kommissionens rådgivare. Den kommer att samordna sin verksamhet med medlemsstaternas. Kommissionen kommer att öka detta samarbete i syfte att ge bättre stöd till medlemsstaterna.

Brister i genomförandet av GFP och genomförandet av nya krav måste tas upp inom dessa forum. Kommissionen har vidtagit åtgärder för att följande frågor skall behandlas:

- Flottkrav : De närmare bestämmelser som skall antas med stöd av kapitel III i förordning (EG) nr 2371/2002; översyn av brister i genomförandet av nuvarande krav tillsammans med alternativ som kan garantera ett effektivt genomförande av dessa bestämmelser.

- Kontroll och verkställande : Översyn av nuvarande brister inom kontroll och övervakning inklusive uppföljning av överträdelser; närmare bestämmelser som skall antas med stöd av artiklarna 24, 27 och 28 i förordning (EG) nr 2371/2002. Antagandet av dessa närmare bestämmelser krävs för genomförandet av Handlingsplanen för samarbete i tillsynsfrågor.

- Övervakningsåtgärder : Översyn av brister inom övervakningen av fiskeverksamheten och förslag till lösningar på detta problem.

Kommissionen kommer att använda dessa forum för att tillsammans med de berörda nationella myndigheterna utvärdera resultaten av genomförandet av de gemensamma inspektionsprogrammen. De konstateranden som gjorts av kommissionens inspektörer kommer att diskuteras. Kommissionen kommer regelbundet att utarbeta utvärderingsrapporter för dessa tillfällen. Vidare kan detta forum också användas på medlemsstaternas begäran för diskussion av alla former av uppslag till att underlätta samarbetet dem emellan.

Kommissionen kommer att inom denna ram söka öka sitt stöd till medlemsstaterna när det gäller att finna lösningar på de problem som påträffas.

3.2.2. Samråd med fiskerinäringen

Fiskerinäringens intresse av att bevara fiskbestånden är starkt och man inser att sektorns ekonomiska livskraft på lång sikt kommer att skyddas genom ökande efterlevnad. Så länge yrkesfiskarna inte är övertygade om att efterlevnaden garanteras av alla dem som är inblandade i utnyttjandet av de berörda bestånden, kommer det inte att vara lätt att få deras stöd för ett effektivt genomförande av kontroll- och bevarandeåtgärderna. Det är därför av utomordentlig vikt att det råder likabehandling och att orättvis konkurrens på bekostnad av ett hållbart utnyttjande av bestånden förbjuds.

Om fiskenäringen kan få en större förståelse förbevarande- och kontrollåtgärderna genom att dess angelägenheter tas tillvara i dessa, kommer stödet för åtgärderna att öka vilket i sin tur kommer att ge ett mer balanserat och förbättrat genomförande.

Därför kommer fiskenäringen att rådfrågas på ovan beskrivna sätt innan ny lagstiftning läggs fram. Genom Rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk [9] kommer kommissionen att fortsätta sina samråd med berörda parter när den lägger fram nya förslag. Den kommer också att dra nytta av de regionala rådgivande kommittéerna för samråd med berörda parter och utbyte av information om tillämpningen av GFP:s bestämmelser på de områden som berör dessa kommittéer.

[9] Kommissionens beslut av den 14.7.1999 om förnyelse av den rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk (1999/478/EG)

Införandet av jämna spelregler kommer att kräva full öppenhet i fråga om tillämpningen av bevarande- och kontrollåtgärder. I resultattabellen över efterlevnaden visas de officiella uppgifter om tillämpningen av GFP som medlemsstaterna lämnat in till kommissionen. Kommissionens huvudsakliga konstateranden och utvärderingar i fråga om de olika grader av efterlevnad som fastställts av kommissionens inspektörer måste också presenteras för fiskerinäringen vid dessa möten. Klagomål från fiskerinäringen när det gäller oegentligheter från fartygens eller flottornas sida måste också tas upp i detta sammanhang, och lämplig uppföljning måste säkras.

3.3. Öppenhet

3.3.1. Resultattabell över efterlevnad

I sitt meddelande av den 28 maj 2002 [10] om den vägledande tidsplanen för reformen av den gemensamma fiskeripolitiken lovar kommissionen att förbättra öppenheten kring medlemsstaternas efterlevnad av GFP:s bestämmelser. Därför har en resultattabell över efterlevnad sammanställts av kommissionen och offentliggjorts på kommissionens webbplats [11].

[10] Kommissionens meddelande om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken - Vägledande tidsplan (KOM(2002) 181 slutlig, 28.5.2002)

[11] http://europa.eu.int/comm/fisheries/

Resultattabellen (som presenteras i bilagan till det här meddelandet) är en källa med öppen och lättillgänglig information om den grad i vilken medlemsstaterna uppfyller sina skyldigheter enligt gemenskapslagstiftningen med hänsyn till bevarande av fiskeresurserna, flottförvaltning, strukturpolitik, kontroll och verkställande.

Resultattabellen ger också en översikt över de överträdelseförfaranden som kommissionen i sin egenskap av "fördragens väktare" inlett mot medlemsstater som inte följer GFP:s bestämmelser, samtidigt som den ger en uppfattning om de inspektioner som utförts av kommissionens fiskeriinspektörer.

Den skall också tjäna som ett verktyg för komparativ information om medlemsstaternas tillämpning av GFP:s bestämmelser. På ett mycket tydligt och uttryckligt sätt visar den, genom vissa nyckelindikatorer, den allmänna nivån av efterlevnad av dessa bestämmelser.

Resultattabellen kommer att genomgå en årlig uppdatering. Den information som finns i den första utgåvan kommer att kompletteras i kommande utgåvor. Information rörande inspektioner utförda av kommissionen, till exempel, kan innehålla uppgifter från inspektionsrapporter. Dessa rapporter, sammanställda av kommissionens fiskeriinspektörer, skall översändas till de berörda medlemsstaterna för kommentarer i enlighet med artikel 27 i förordning (EG) nr 2371/2002. Om dessa rapporter ingår som en del i överträdelseförfaranden föreskrivs ingen allmän tillgång enligt artikel 4.2 i förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. Kommissionen kommer att utreda under vilka villkor, i vilken form och vid vilken tidpunkt dessa rapporter kan offentliggöras och integreras i framtida utgåvor av resultattabellen.

Den första utgåvan av resultattabellen, vilken omfattar de uppgifter som funnits tillgängliga fram till 2002, ger varierande bilder beroende på vilka bestämmelser det rör sig om. I de flesta fall är uppgifterna i resultattabellen baserade på information från medlemsstaterna.

När det gäller förvaltningen av resurserna verkar medlemsstaterna ha uppfyllt sitt åliggande att rapportera fångster ur bestånd som täcks av TAC och kvoter och som landats i deras länder av fartyg som för deras flagg, men samtidigt har nästan samtliga misslyckats med att uppfylla sina åtaganden när det gäller att rapportera fångstuppgifter. De rapporterade uppgifternas riktighet har också beaktats vid bedömningen av medlemsstaternas efterlevnad av bestämmelserna (se nedan).

När det gäller inlämnandet av uppgifter om förvaltning av fiskeverksamheten på vissa områden som omfattas av särskilda bevarandeåtgärder, var det å andra sidan ingen medlemsstat som iakttog den rapporttidsfrist som fastställs i lagstiftningen. Fem medlemsstater skickade in sina uppgifter efter viss försening, två skickade in ofullständiga uppgifter och fyra medlemsstater skickade inte in några uppgifter alls.

Resultattabellen visar också att kvoten överskreds för ett flertal bestånd, både under 2001 och 2002. De uppgifter som visas är baserade på fångstdeklarationer som skickats in av medlemsstaterna och som ställts samman utifrån de fångst- och landningsdeklarationer som rapporterats av fartygens befälhavare. Det är dock inte säkert att dessa uppgifter ger en rättvis återspegling av den situation som råder vad gäller alla fall, eftersom de vetenskapliga rapporterna ofta säger att felrapportering, för låg rapportering och också avsaknad av rapportering av fångster och landningar har påverkat utvärderingen av bestånden. Detta framgår naturligtvis inte i tabellerna och därför är det möjligt och också sannolikt att vissa kvotöverskridanden är allvarligare än de verkar eller inte har beaktats.

När det gäller den obligatoriska rapporteringen av uppgifter rörande flottförvaltningen, var de av medlemsstaterna insända uppgifterna om vissa fartygskännetecken som skulle föras in i gemenskapens flottregister i de flesta fall i det närmaste fullständiga eller helt fullständiga, förutom i fyra fall där uppgifter fortfarande saknas eller var felaktiga.

Efterlevnaden av de mål som fastställts inom ramen för det fleråriga utvecklingsprogrammet IV för perioden 1997-2002 visar på en positiv utveckling när det gäller fiskekapaciteten (endast mål vad gäller maskinstyrka i kW visas eftersom målen i fråga om tonnage eventuellt fortfarande håller på att ses över till följd av ett ommätningsprogram för tonnage). Efterlevnaden vad gäller fiskeansträngning (t. ex fartygskapacitet multiplicerad med antalet dagar till sjöss) visade sig vara helt eller delvis orapporterad under 2000 och 2001 vad gäller två av de sex medlemsstater som valt att fastställa den här typen av mål i stället för kapacitetsmål.

När det gäller rapporteringen av strukturpolitiken har den stora majoriteten medlemsstater uppfyllt kravet att informera om framskridandet vad gäller deras fiskeriprogram. Tre medlemsstater hade inte lämnat in sina rapporter vad gäller deras program för mål 1-områden, medan alla hade uppfyllt kravet i fråga om andra områden än mål 1-områden.

På området kontroll och verkställande framgår det av medlemsstaternas rapporter att beteenden som innebär allvarlig överträdelse av GFP:s bestämmelser inte alltid leder till påföljder. Vidare dröjer det i vissa fall mer än ett år från det att överträdelserna bekräftas till dess att påföljderna träder i kraft. Kommissionen kommer att se över de nationella påföljdssystemens effektivitet, särskilt när det gäller åtgärder för att avskräcka från överträdelse.

De överträdelseförfaranden som inletts av kommissionen rör huvudsakligen fyra medlemsstater (56 %). 67 % av alla överträdelser rör överfiske.

I resultattabellen ges viss information om de inspektioner som utförts av kommissionens inspektörer. Antalet inspektioner varierar från år till år, med hänsyn till kontrollprioriteringar och särskilda program. Inspektionerna koncentreras emellertid till de länder där fiskeverksamheten är som störst. Såsom nämns ovan kommer denna information att utökas i kommande utgåvor.

3.3.2. Andra särskilda åtgärder för att öka öppenheten

Enligt artikel 35 i förordning (EEG) nr 2847/93 måste kommissionen sammanställa en ny utvärderingsrapport om kontroll och tillämpning av GFP:s bestämmelser under perioden 2000-2002. Denna rapport kommer att läggas fram i början av 2004. Den kommer också att finnas tillgänglig via resultattabellen.

Rapporten kommer särskilt att ta upp kommissionens konstateranden rörande de nationella kontrollsystemen samt dess bedömning av hur GFP:s bestämmelser tillämpas av var och en av medlemsstaterna. I och med detta kompletterar rapporten informationen i resultattabellen samt ger ytterligare förklaringar till denna.

Kommissionen kommer att, så långt det är möjligt och från fall till fall, lämna kompletterande information till alla berörda under de regelbundet återkommande möten som kommissionen skall schemalägga. Informationen kommer att anpassas med hänsyn till utnyttjandet av de aktuella bestånden i de regioner som berörs.

3.4. Åtgärder för kontroll och verkställande

3.4.1. Kommissionens kontrollprioriteringar

Det mål som avser ett effektivt genomförande av GFP:s bestämmelser i medlemsstaterna blir lättare att uppnå om medlemsstaterna och kommissionen följer samma prioriteringar. Kommissionen har för avsikt att tillämpa en offensiv strategi och få stöd för denna hos den del av fiskenäringen som utnyttjar bestånden i fråga, så att åtgärderna för kontroll och bevarande kan antas. De nationella myndigheterna kommer också att vara inblandade i utarbetandet av dessa åtgärder, så att lagstiftningen garanterat kan kontrolleras och går att genomföra.

Först och främst är det av yttersta vikt att garantera ett effektivt genomförande av de GFP-bestämmelser som rör fiskeverksamhet kring bestånd som ligger utanför säkra biologiska gränser. Under 2003 kommer kommissionen att lägga fram återhämtningsplaner för följande bestånd:

- Torsk i ICES- [12] områden IV, VI, IIIa (Nordsjön, vattnen väster om Skottland, Skagerrak)

[12] Internationella havsforskningsrådet (ICES)

- Torsk i ICES-områden IIIa, VIIa, VIId (Kattegatt, Irländska sjön, östra delen av Engelska kanalen)

- Torsk i ICES-område IIId (Östersjön)

- Kummel - nordliga bestånd i ICES-områden IIIa, IV, V, VI, VII VIIIabde (Nordsjön, vattnen väster om Skottland, Skagerrak, Engelska kanalen, norra delen av Biscayabukten)

- Kummel - sydliga bestånd i ICES-områden VIIIc och IXa (Kantabriska sjön, västra Iberiska halvön)

- Tunga i ICES-område VIIe (Västra delen av Engelska kanalen)

- Tunga i ICES-område VIIIab (Biscayabukten)

- Kolja i ICES-område VIb (Rockall)

- Havskräfta i ICES-områden VIII (Kantabriska sjön)

- Havskräfta i ICES-områden IXa (västra Iberiska halvön)

Kommissionens arbetsplan för efterlevnad fokuserar i först hand på dessa bestånd och särskilda övervakningsprogram [13] kommer att antas. Dessa program kommer att styra samarbetet mellan medlemsstaterna och säkerställa stärkt kontroll och verkställande på ett samordnat sätt. De kommer att utgöra riktmärket för inspektion och gemensamma prioriteringar samt kommer att innehålla en förteckning över de kontroller som måste utföras av nationella inspektörer.

[13] KOM (2003) 130 slutlig, 21.3.2003, s. 9.

Medlemsstaternas effektiva tillämpning av åtgärder för bevarande, kontroll och verkställande i fråga om dessa bestånd betraktas som den högsta prioriteringen för kommissionens inspektörer. Betydande ansträngningar kommer att göras i syfte att uppfylla detta mål. Nyligen införda GFP-bestämmelser, såsom inspektioner som företas på eget initiativ av kommissionens inspektörer i enlighet med artikel 27 i förordning (EG) nr 2371/2002, kommer att tillämpas i syfte att uppnå målet.

För det andra ingår följande i de områden som skall prioriteras av kommissionens inspektörer:

- Kontroll av genomförandet av begränsningarna av fiskeansträngningen i ICES-områden IV och VI.

- Kontroll av medlemsstaternas genomförande av de kontrollåtgärder som gäller fiskeverksamheten kring Östersjötorsk.

- Kontroll av medlemsstaternas genomförande av de kontrollåtgärder som gäller fiskeverksamhet som omfattar fångster av långvandrande arter.

- Kontroll av genomförandet av loggbokskraven i medlemsstaterna kring Medelhavet.

- Kontroll av effektiviteten hos de åtgärder som medlemsstaterna vidtagit i syfte att kontrollera maskinstyrkan.

Kommissionen kommer att sammanställa utvärderingsrapporter rörande medlemsstaternas genomförande av de lagstadgade kraven inom vart och ett av ovannämnda områden. De slutsatser som dras från kontrollerna kommer att diskuteras med medlemsstaterna inom ovannämnda forum.

För det tredje skall kommissionen också samarbeta med tredjeländer, särskilt inom ramen för bilaterala fiskeavtal, de regionala fiskeriorganisationernas ordningar för kontroll och tillämpning samt FAO:s internationella handlingsplan för att förhindra, avskräcka ifrån samt eliminiera olagligt, orapporterat och icke reglerat fiske (IUU). För kontroll av IUU-fartygens landningar krävs det i synnerhet samordnade insatser på gemenskapsnivå.

Slutligen skall kommissionen göra det lättare att i tid genomföra de nya krav som rådet antog 2002. Kraven omfattar t ex utökandet av VMS till att gälla också mindre fartyg samt införandet av pilotprojekt rörande fjärranalys och elektroniska loggböcker. När det gäller VMS kommer kommissionen, med hänsyn till att systemet nu omfattar även mindre fartyg och mot bakgrund av den erfarenhet som vunnits sedan 1998, att föreslå att genomförandebestämmelserna stärks genom att formatet för positionsrapporten ändras, rapportfrekvensen ökas och strängare regler införs i fall av tekniska problem eller i de fall då satellitföljaren är ur funktion.

3.4.2. Administrativa utredningar

Enligt kommissionen har mycket stora kvantiteter torsk och kummel landats i medlemsstater. Därför uppmanar kommissionen alla berörda medlemsstater att inleda en administrativ utredning enligt artikel 30 i förordning (EEG) nr 2847/93 när det gäller fångstuppgifternas tillförlitlighet, samt att undersöka alla potentiella fall av illegala landningar av torsk och kummel. Det är oacceptabelt att stora kvantiteter torsk och kummel kan landas i medlemsstaterna helt obemärkt. Alla informationskällor, inklusive uppgifter om handel och skatter, skall utnyttjas i syfte att kontrollera de faktiska kvantiteter torsk och kummel som landas.

3.4.3. Överlåtelse av uppdrag på medlemsstaterna

Kommissionen har till uppgift att inom ramen för regionala fiskeriorganisationer (RFO) såsom NAFO och NEAFC garantera kontroll och övervakning i kontrollområdet, om antalet gemenskapsfartyg överstiger ett visst antal. Enligt artiklarna 23.1, 23.2 och 24 i förordning (EG) nr 2371/2002 är det flaggmedlemsstaterna som skall uppfylla detta åtagande.

Då kommissionens inspektörer är djupt involverade i dessa uppgifter blir de mindre tillgängliga för de övriga prioriteringar som nämns ovan. Av denna anledning kommer kommissionen att i enlighet med artikel 23.1 och 23.2 i förordning (EG) nr 2371/2002 överlåta en del av de skyldigheter som den för närvarande själv garanterar på medlemsstaterna. Detta kommer bland annat att innebära att inspektionen av fiskeverksamheten i NAFO:s kontrollområde kommer att utföras av de berörda flaggmedlemsstaterna. Enligt artikel 23.2 skall medlemsstaterna också ansvara för att det placeras observatörer ombord på fiskefartyg.

3.4.4. Verkställande

Enligt artikel 25 i förordning (EG) nr 2371/2002 är medlemsstaterna skyldiga att vidta rättsliga åtgärder som effektivt berövar de ansvariga det ekonomiska utbytet av överträdelsen samt avskräcker från framtida överträdelser.

Kommissionen kommer att använda de medel som GFP-bestämmelserna ställer till dess förfogande för att garantera att medlemsstaterna följer lagstiftningen. Bestämmelserna omfattar indragning av finansiellt stöd, förebyggande åtgärder, avdrag från framtida fiskemöjligheter samt ökade befogenheter för kommissionens inspektörer, vilka skall användas på lämpligt sätt för att öka graden av efterlevnad.

Vad de förebyggande åtgärderna beträffar har kommissionen för avsikt att i första hand använda detta verktyg i fråga om "svart fisk" [14] inom ömtåliga bestånd som torsk och kummel.

[14] Uttrycket "svart físk" används i samband med landningar av fisk som fångats utöver de fastställda kvoterna.

Kommissionen kommer att tillämpa en selektiv strategi vad gäller de åtgärder som den kommer att använda mot medlemsstaterna vid överträdelser. Den kommer att koncentrera sig på sådana brister i de nationella systemen för kontroll och verkställande som i grunden påverkar systemens effektivitet och äventyrar efterlevnaden av de bestämmelser som gäller för bevarande, förvaltning och ett hållbart utnyttjande av fiskeresurserna.

4. Slutsats

Av ovannämnda skäl och för att se till att GFP:s bestämmelser efterlevs, avser kommissionen att agera i enlighet med följande riktlinjer:

- Efterlevnaden skall underlättas genom att kommissionen ökar sitt aktiva stöd till medlemsstaterna samt garanterar samordning dem emellan, såsom anges i avsnitt 3.2 ovan.

- Öppenheten i fråga om medlemsstaternas efterlevnad av GFP:s bestämmelser skall ökas via den resultattabell som allmänheten har tillgång till på kommissionens webbplats, samt genom vissa andra särskilda åtgärder som anges i avsnitt 3.3.2.

- Kommissionen skall prioritera inspektioner rörande medlemsstaternas tillämpning av GFP:s bestämmelser, såsom anges i avsnitt 3.4.1 ovan, samt till fullo utnyttja sina befogenheter enligt artikel 27 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002.

- Berörda medlemsstater skall uppmanas att inleda en administrativ utredning enligt artikel 30 i förordning (EEG) nr 2847/93 för att fastställa om de officiella fångstuppgifterna för torsk och kummel är tillförlitliga.

- Kommissionen skall koncentrera utnyttjandet av sina befogenheter enligt artikel 226 i fördraget och artiklarna 16.1, 23.4 och 26.3 i rådets förordning (EG) nr 2371/2002 till fall i vilka GFP-bestämmelserna inte följts samt till sådana brister i de nationella systemen för kontroll och verkställande som underminerar de gällande bevarande- och kontrollåtgärdernas effektivitet. På detta område kommer ömtåliga bestånd att prioriteras.

BILAGA: RESULTATTABELL ÖVER EFTERLEVNANDEN AV DEN GEMENSAMMA FISKERIPOLITIKEN

Den gemensamma fiskeripolitikens (GFP) effektivitet är beroende av att olika berörda aktörer följer GFP:s bestämmelser. Medlemsstaterna är ansvariga för att se till att GFP:s bestämmelser tillämpas på rätt sätt inom landet samt i de vatten som faller inom deras överhöghet. De måste också se till att alla fartyg som för deras flagg följer dessa bestämmelser var de än bedriver sin verksamhet. För att likabehandling och rättvisa i fråga om kontroll skall kunna garanteras över hela gemenskapen övervakar kommissionens inspektörer de nationella kontrolltjänsternas verksamhet och rapporterar till gemenskapen. Dessutom måste medlemsstaterna vid vissa bestämda tidpunkter sända information till kommissionen om olika delar av den verksamhet de bedriver i syfte att se till att lagstiftningen efterlevs. Kommissionen är fast besluten att inom ramen för GFP-reformen, genom vilken kontrollen och övervakningen av fiskeverksamheten inom EU också stärks [15], öka öppenheten i fråga om uppgifter som rör medlemsstaternas uppfyllande av sina skyldigheter att se till att lagstiftningen följs (se meddelandet av den 28 maj 2002 [16] om den vägledande tidsplanen för reformen av GFP). Detta är anledningen till att den har lagt fram ett meddelanden om efterlevnaden av GFP:s bestämmelser [17], vilken för allra första gången innehåller en resultattabell som kommer att genomgå en årlig uppdatering.

[15] Rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken

[16] Meddelande från kommissionen om reformen av den gemensamma fiskeripolitiken - Vägledande tidsplan (KOM(2002)181 slutlig, 28.5.2002).

[17] Meddelande från kommissionen, Efterlevnaden av den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser - "Arbetsplan och resultattabell i fråga om efterlevnaden", ...

Resultattabellen är en tydlig och lättillgänlig källa till information om medlemsstaternas uppfyllande av sina skyldigheter enligt gemenskapens lagstiftning om bland annat rapporter om fångster som tagtis av deras flottor, flottornas kapacitet och fiskeansträngning samt nationell övervaknings- och kontrollverksamhet. Dessutom innehåller den uppgifter om överträdelseförfaranden som kommissionen i sin egenskap av fördragens väktare inlett mot medlemsstater som underlåtit att följa vissa GFP-bestämmelser.

Resultattabellen skall också tjäna som verktyg för jämförelse av uppgifter om medlemsstaternas genomförande av gällande bestämmelser. Genom ett antal nyckelindiktarorer ger den en översikt över den allmänna nivån av efterlevnad av dessa bestämmelser. Man måste dock hålla i minnet att dessa uppgifter inte någon bild av kvalitet eller tillförlitlighet hos den information som medlemsstaterna lämnar, vilken i sin tur inom vissa områden vilar på uppgifter registrerade i loggböcker och andra handlingar som inte alltid ger en sann bild av verkligheten. Detta problem förstärks av brister i medlemsstaternas insamlade av uppgifter samt vid översändandet av dem till kommissionen. Detta är särskilt viktigt att komma ihåg i fall av kvotöverskridanden, då tillförlitliga fångstrapporter som lämnats in i tid av vissa medlemsstater ibland framstår i en sämre dager än rapporter från andra medlemsstater vars slapphet ibland kan leda till att värre fall av överfiske täcks över.

GFP-reformen gör det möjligt för kommissionen och medlemsstaterna att tackla dessa och andra brister i genomförande, kontroll och övervakning av GFP. De åtgärder som kan komma att vidtas mot medlemsstaterna omfattar förbebyggande åtgärder, indragning av finansiellt stöd och avdrag från framtida fiskemöjligheter. Reformen ger också kommissionens inspektörer utökade befogenheter.

Innehåll

Resultattabellen över efterlevnaden av den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser täcker följande områden:

1. Förvaltning av bestånden

- Fångstrapportering

- Överfiske

- Rapporter om fiskeansträngningen

2. Flottförvaltning

- Gemenskapens register över fiskefartyg: uppgiftskvalitet

- Ommätning av fiskefartygens kapacitet

- Obligatoriska uppgifter i fiskelicenserna

- Efterlevnad av skyldigheter och mål enligt det fjärde fleråriga utvecklingsprogrammet (FUP IV)

3. Strukturpolitik

- Lägesrapporter om program inom ramen för Fonden för fiskets utveckling (FFU)

4. Kontroller av nationella övervaknings-/kontrollarrangemang och överträdelseförfaranden

- Inspektioner

- Beteende som innebär allvarlig överträdelse av GFP:s bestämmelser

- Överträdelseförfaranden

För vart och ett av kapitlen ovan ger resultattabellen uppgifter om den rättsliga grunden för medlemsstaternas skyldigheter, vilken typ av skyldigheter det rör sig om samt enligt vilka intervall de måste uppgfyllas, samtidigt som den ger information om de enskilda medlemsstaternas uppfyllande av dessa skyldigheter.

Den innehåller också uppgifter om de åtgärder som Europeiska kommissionen vidtagit först och främst inom ramen för dess befogenheter att kontrollera medlemsstaternas övervakning av fiskeverksamheten och sedan också inom ramen för dess uppdrag att värna om att gemenskapens lagstiftning följs.

Detta är en första samling uppgifter, vilka kommer att utökas i framtida utgåvor. Resultattabellen kommer att genomgå en årlig uppdatering.

Förkortningar i tabellerna:

A = Österrike

B = Belgien

D = Tyskland

DK = Danmark

E = Spanien

EL = Grekland

F = Frankrike

FIN = Finland

I = Italien

IRL = Irland

NL = Nederländerna

P = Portugal

S = Sverige

UK = Förenade kungariket

1. Förvaltning av resurserna

1.1 Fångstrapportering

Ett antal fiskbestånd har nu varit på tillbakagång under flera år.. Det största skälet till detta är överfiske av resurserna, huvudsakligen som ett resultat av en obalans mellan gemenskapsflottans fiskeansträngning och den mängd fisk som för närvarande finns tillgänglig. Begränsningar av fiskemöjligheterna har fastställts för de flesta bestånd som är mål för gemenskapsflottans fiske i Nordatlanten och Östersjön samt för några få bestånd i Medelhavet. Fiskemöjligheterna (eller totala tillåtna fångstmängder - TAC) i gemenskapens vatten fastställs varje år av rådet (fiske) och tilldelas de enskilda medlemsstaterna i form af kvoter.

Begränsningar har också fastställts för fångster i tredjeländers vatten, huvudsakligen enligt bilaterala fiskeavtal som slutits mellan Europeiska unionen och de berörda länderna, samt i internationella vatten som förvaltas av de regionala fiskeriorganisationerna, vilka fastställer förvaltningsåtgärder för fiske i områden under deras ansvar.

För att övervakningen av resurser som landas i medlemsstaterna skall underlättas har en rad skyldigheter i samband med fångstrapporteringen införts i gemenskapslagstiftningen [18]. Alla medlemsstater måste lämna regelbundna rapporter till kommissionen om de kvantiteter som landas inom deras gränser. Rapportfrekvensen beror på vilken typ av uppgifter det gäller. De uppgifter som lämnas i rapporterna kan dubbelkontrolleras mot rapporter om fångster så att övervakningen av fiskeverksamheten vad gäller vissa bestånd skärps.

[18] Rådets förordning (EEG) nr 2847/93, artikel 15.1 och 15.4 samt artikel 18, och rådets förordning 2371/2002, artikel 22.

Rapporter som måste lämnas varje månad

A-rapport: Kvantiteter av varje bestånd som täcks av en TAC och/eller kvot och som landas inom en medlemsstats gränser av fartyg som för dess flagg.

B-rapport: Kvantiteter av varje bestånd som täcks av en TAC och/eller kvot och som landas inom en medlemsstats gränser av fartyg som för en annan medlemsstats flagg.

Rapporter som måste lämnas en gång i kvartalet

C-rapport: Kvantiteter av varje bestånd som inte täcks av en TAC och/eller kvot och som landas inom en medlemsstats gränser av fartyg som för dess flagg.

D-rapport: Kvantiteter av varje bestånd som inte täcks av en TAC och/eller kvot och som landas inom en medlemsstats gränser av fartyg som för en annan medlemsstats flagg.

E-rapport: Kvantiteter av varje bestånd som tas i ett tredjelands vatten eller ute på öppna havet och som landas inom en medlemsstats gränser av fartyg som för dess flagg.

F-rapport: Kvantiteter av varje bestånd som tas i ett tredjelands vatten eller ute på öppna havet och som landas inom en medlemsstats gränser av fartyg som för en annan medlemsstats flagg.

Tabell 1 innehåller uppgifter om de olika medlemsstaternas efterlevnad av de lagstadgade tidsfristerna för rapportering av fångstuppgifter.

Tabell 1. Fångstrapportering under 2002

>Plats för tabell>

Hållna tidsfrister

Något försenad

Oregelbundet inlämnad rapport

Betydligt försenad

Ingen rapport inlämnad

A-rapport: Kvantiteter av varje bestånd som täcks av en TAC och/eller kvot och som landas inom en medlemsstats gränser av fartyg som för dess flagg.

B-rapport: Kvantiteter av varje bestånd som täcks av en TAC och/eller kvot och som landas inom en medlemsstats gränser av fartyg som för en annan medlemsstats flagg.

C-rapport: Kvantiteter av varje bestånd som inte täcks av en TAC och/eller kvot och som landas inom en medlemsstats gränser av fartyg som för dess flagg.

D-rapport: Kvantiteter av varje bestånd som inte täcks av en TAC och/eller kvot och som landas inom en medlemsstats gränser av fartyg som för en annan medlemsstats flagg.

E-rapport: Kvantiteter av varje bestånd som tas i ett tredjelands vatten eller ute på öppna havet och som landas inom en medlemsstats gränser av fartyg som för dess flagg.

F-rapport: Kvantiteter av varje bestånd som tas i ett tredjelands vatten eller ute på öppna havet och som landas inom en medlemsstats gränser av fartyg som för en annan medlemsstats flagg.

Spanien och Nederländerna skickade in sina A- och B-rapporter något för sent. Irland lämnade inte in några A-rapporter under de första tre månaderna 2002 och skickade in rapporter med oregelbundet intervall under resten av året. Dess B-rapport för perioden januari-oktober 2002 skickades till exempel inte in förrän i december 2002.

I fråga om C- och D-rapporterna var det bara Tyskland och Danmark som uppfyllde de lagstadgade kraven fullt ut, medan Spanien, Grekland, Italinen, Irland och Förenade kungariket inte skickade in någon av dessa rapporter för år 2002. Återstående medlemsstater (Belgien, Frankrike, Finland, Nederländerna, Portugal och Sverige) skickade endast in en del av kvartalsrapporterna på oregelbunden basis.

När det gäller E- och F-rapporter kan en lägre grad av efterlevnad konstateras. Faktum är att det bara var Tyskland och Grekland som skickade in fullständiga E-rapporter inom tidsfristerna. Inte en enda medlemsstat uppfyllde alla krav i fråga om F-rapporterna. De enda F-rapporter som mottogs kom från Danmark, som lämnade uppgifter för tre fjärdedelar av året, och från Nederländerna och Sverigs osm lämnade in en F-rapport var.

Se också bifogad tabell för uppgifter om de datum då medlemsstaterna skickade in sina rapporter.

1.2 Överskridande av kvoter som tilldelats vissa medlemsstater

I ett flertal fall uttömmer medlemsstaternas flottor de kvoter de fått sig tilldelade för betsånd eller grupper av bestånd före slutet av det år för vilka de fastställts. I gemenskapslagstiftningen [19] fastställs att från och med det datum då en medlemsstat konstaterar att fångsterna ur ett bestånd eller en grupp av bestånd kan anses ha uttömt de kvoter som den tilldelats för dessa bestånd, skall den tillfälligt förbjuda fiske ur beståndet eller gruppen av bestånd, förbjuda bevarande ombord, omlastning och landning av fångster efter det datumet samt fastställa ett datum fram till vilket det är tillåtet att omlasta och landa fångster.

[19] Rådets förordning (EEG) nr 2847/93, artikel 21

Genom att medlemsstaterna meddelar kommissionen uttnyttjandet i realtid av de kvoter de tilldelats, bidrar dessa till en god förvaltning av fiskemöjligheterna därmed också till ett effektivt bevarande av resurserna. Om lagstiftningen inte efterlevs på detta område kommer detta troligen att leda till överfiske av ett bestånd och därmed öka risken för att beståndet töms ut.

Det är viktigt att komma ihåg att gemenskapslagstiftningen [20] under vissa villkor och från år till år ger utrymme för flexibilitet när det gäller förvaltningen av TAC och kvoter. Medlemsstaterna kan till exempel begära att upp till 10 % av deras kvot för ett visst bestånd förs över till nästa år. I detta fall läggs de aktuella kvantiteterna till den berörda kvoten för nästa år. Vid fall av överfiske kan kommissionen å andra sidan företa lämpliga avdrag från nästa års kvot för den medlemsstat som är ansvarig för överfisket.

[20] Rådets förordning (EG) nr 847/96

Tabell 2 visar det antal bestånd som täcks av TAC och kvoter för vilka medlemsstaterna deklarerade fångster under 2001 och 2002, samt antalet överfisken som kommissionen konstaterat med utgångspunkt i de fångstdeklarationer som medlemsstaterna översänt. Bestämmelserna för fiskestopp följdes inte i dessa fall. Uppgifter om överskridna kvoter under 2001 och 2002, enligt medlemsstaternas deklarationer, visas i tabellerna 3a och 3b. I dessa uppgifter beaktas alla överföringar eller avdrag som tillämpats i enlighet med de flexibilitetsbestämmelser som nämns ovan.

De uppgifter som medlemsstaterna meddelat är baserade på fångst- och landningsdeklarationer som rapproterats av fartygens befälhavare. Kommissionen är av åsikten att de kanske inte alltid ger en rättivs bild av situationen. Vetenskapliga rapporter nämner ofta att felrapportering, för låg rapportering och också avsaknad av rapportering av fångster och landningar kan ha påverkat utvärderingen av bestånden. Sådana överträdelser kan därför förvärra de kvotöverskridanden som upptäckts med stöd av medlemsstaternas deklarationer eller täcka över överskridanden inom andra bestånd. Medlemsstaternas inspektions- och kontrollmyndigheter och kommissionen agerar och kommer att fortsätta att agera vid upptäckter av den här typen av överskridanden.

Kommissionen kan till exempel inleda överträdelseförfaranden eller tillämpa avdrag från framtida fiskemöjligheter för de medlemsstater som överskrider sina kvoter. När det gäller överträdelserförfarandena prioriteras fall som rör de mest känsliga bestånden eller bestånd som omfattats av grovt överfiske. 67 % av de överträdelseförfaranden mot medlemsstater som pågår för närvarande rör fall av överfiske.

Tabell 2 Medlemsstaternas kvotöverskridanden under 2001 och 2002

(på grundval av uppgifter rapporterade av medlemsstaterna)

>Plats för tabell>

*antal bestånd täckta av TAC och kvoter för vilka alla medlemsstater har deklarerat fångster

**antal överskridanden

Tabell 3 a Kvotöverfiske under 2001

(på grundval av uppgifter rapporterade av medlemsstaterna)

* Klicka på områdets namn för karta över fiskeområden

>Plats för tabell>

Tabell 3b Kvotöverfiske under 2002

(på grundval av uppgifter rapporterade av medlemsstaterna)

* Klicka på områdets namn för karta över fiskeområden

>Plats för tabell>

1.3. Årliga rapporter om förvaltningen av fiskeansträngningen inom vissa fisken

Medlemsstaterna är enligt gemenskapslagstiftningen [21] skyldiga att underrätta kommissionen om den fiskeansträngning som deras flottor utövar (dvs. produkten av de berörda fartygens kapacitet och deras fiskeverksamhet) i vissa av de fiskområden i Europeiska unionen där man bedömer att det krävs särskilda resursbevarande åtgärder. Om gällande bestämmelser inte följs leder detta troligen till att fiskets hållbarhet undermineras i dessa områden.

[21] Rådets förordning (EEG) nr 2847/93, artikel 19c.

Uppgifterna i tabell 4 rör medlemsstaternas observationer i fråga om de lagstadgade tidsfristerna för inlämnande av uppgifter rörande fiskeansträngningen i det område som i allmänhet kallas de "västliga vattnen" [22] och som sträcker sig från Biscayabukten till vattnen väster och nordväst om Irland och Förenade kungariket, samt i Östersjön [23]. Medlemsstater vars fartyg har tillstånd att fiska i dessa vatten har skyldighet att lämna sådan information

[22] Rådets förordning (EEC) nr 2847/93, artikel 19c, i dess ändrade form.

[23] Rådets förordning (EEG) nr 2847/93, artikel 19c, i dess ändrade form.

- en gång i kvartalet, för demersala arter (dvs. fisk som lever nära havsbotten) såväl som för lax, öring och insjöfisk i Östersjön. Dessutom skall en årlig rapport om den månatliga fiskeansträngningen lämnas in.

- en gång i kvartalet, för pelagiska arter (dvs. fisk som lever närmare ytan) både i Östersjön och i de västliga vattnen.

- en gång i månaden, för demersala arter i de västliga vattnen.

Tabell 4. Medlemsstaternas efterlevnad av tidsfristerna för inlämnande av uppgifter om förvaltningen av fiskeansträngningen under 2002

// Anmälan av fiskansträngningen under 2002

B //

D //

DK //

E //

EL //

F //

FIN //

I //

IRL //

NL //

P //

S //

UK //

Uppgifter ej anmälda

Sent anmälda

Något försenat

Delvis anmälda

Anmälan krävs ej

Uppgifterna ovan visar att fyra medlemsstater (Frankrike, Irland, Nederländerna och Portugal) inte alls meddelade några uppgifter om sin respektive fiskeansträngning under 2002. Två medlemsstater (Tyskland och Förenade kungariket) meddelade uppgifterna efter en mindre försening och tre andra (Danmark, Finland och Sverige) meddelade uppgifterna sent. Spanien och Belgien meddelade endast delar av uppgifterna.

Om kraven inte efterlevs kan detta leda till att kommissionen inleder överträdelseförfaranden. Åtta sådana förfaranden i fall som rör underlåtelse att anmäla uppgifter om fiskeansträngning och fångster väntar för närvarnade på att komma upp i domstolen.

2. Flottförvaltning

Överkapacitet som leder till övefiske anses generellt som en av huvudorsakerna till att bestånden uttöms. Detta har inte enbart skadat fiskeresurserna och havsmiljön utan har också gjort fisket ekonomiskt ohållbart och har lett till omfattande förluster av arbetstillfällen under de senaste åren. Ett av de centrala målen för den gemensamma fiskeripolitiken har varit att uppnå en långsiktig jämvikt mellan kapaciteten inom EU:s fiskeflotta och de tillgängliga fiskeresurerna.

Samtidigt som fiskekapaciteten (uttryckt som fartygens tonnage och maskinstyrka) har minskat något genom den fleråriga utvecklingsprogrammen (FUP) har de senare minskingsmålen enligt FUP IV varit för blygsamma. Vidare har en ökad effektivitet hos flottan tillsammans med krympande bestånd inneburit att flottan inom vissa segment fortfarande är för stor för de bestånd den fiskar ur.

Genom reformen av den gemensamma fiskeripolitiken införs ett enklare system för att begränska EU-flottans fiskekapacitet, och det ersätter det tidigare FUP-systemet. Det nya systemet som ger medlemsstaterna större ansvar när det gäller att uppnå en bättre balans mellan deras flottors fiskekapacitet och de tillgängliga resurserna och det trädde i kraft den 1 januari 2003. (se också webbsidorna om reformen av GFP)

Resultattabellen över flottförvaltningen visar i vilken grad medlemsstaterna uppfyllde sina lagstadgade skyldigheter innan GFP-reformen trädde i kraft. Detta kapitel är uppdelat i två delar:

- Den första delen ger en bild av kvaliteten på de uppgifter som medlemsstaterna lämnat till gemenskapens flottregister. Det innehåller också vissa uppgifter om den grad i vilken medlemsstaterna uppfyller sina skyldigheter inom ramen för "ommätningen av fartyg" inom flottan samt om efterlevnaden av förordning (EG) nr 2090/98, i dess ändrade form.

- I den andra delen visas efterlevnaden i samband med ett antal delar av de senaste fleråriga utvecklingsprogrammen (FUP). Här ingår uppfyllandet av målen enligt FUP IV och fiskeansträngningstaken å ena sidan samt skyldigheter i samband med rapportering av fiskeansträngningen å den andra.

2.1 Flottregistret: Uppgifternas kvalitet

2.1.1. Uppfyllandet av skyldigheter att meddela uppgifter om vissa fartygskännetecken till gemenskapens flottregister

I gemenskapslagstiftningen [24] föreskrivs att medlemsstaterna skall registrera sina fiskefartyg i gemenskapens flottregister. Därmed bör registret, under medlemsstaternas ansvar, återspegla den rådande situationen vad gäller deras flottor. I förordningen anges de kännetecken per fartyg som minst måste föras in i registret.

[24] Förordning (EG) 2090/98, i dess ändrade form.

I syfte att kontrollera kvaliteten på de uppgifter som medlemsstaterna lämnar in identifierar flottregisterprogrammet automatiskt de delar av deklarationerna som är ofullständiga eller felaktiga. För det mesta rör felen antingen utelämnade uppgifter (t. ex. fartygets ålder, tonnage, segment, styrka, längd...) eller det faktum att fartyget ingår i fel segment.

Tabell 5. Medlemsstarnas efterlevnad av kraven på att lämna uppgifter till flottregistret

Medlemsstat // Anmärkningar rörande utelämnade uppgifter

B // Inga fel upptäckta i de uppgifter som överförts till gemenskapens flottregister

D // Gällande vissa fartyg: ofullständig ommätning av kapaciteten; ofullständig information om fartygsägare och byggnadsort

DK // Gällande många fartyg: inga uppgifter om maskinstyrka, ålder; felaktig segmentering; ofullstänidg ommätning av kapaciteten; ofullständig information om fartygsägare och byggnadsort

E // Gällande vissa fartyg: ofullständig ommätning av kapaciteten; ofullständig information om fartygsägare och byggnadsort

EL // Gällande många fartyg: inga uppgifter om tonnage; felaktig segmentering eller ingen segmentering alls; ofullständig information om fartygsägare och byggnadsort

F // Gällande vissa fartyg: ofullständig ommätning av kapaciteten; ofullständig information om fartygsägare och byggnadsort

FIN // Gällande vissa fartyg: ofullständig information om fartygsägare och byggnadsort

I // Gällande många fartyg: inga uppgifter om ålder, hamnkod, maskinstyrka, fiskeredskap; ingen eller felaktig segmentering; ofullständig ommätning av kapaciteten; ofullständig information om fartygsägare och byggnadsort ingen regelbunden uppgiftsöverföring

IRL // Uttömmande översyn av uppgifter på gång eftersom den Irländska databasen håller på att uppdateras på grund av IT-problem under 2001-2002 Gällande många fartyg: ofullständig ommätning av kapaciteten; ofullständig information om fartygsägare och byggnadsort

NL // Gällande vissa fartyg: ofullständig ommätning av kapaciteten; ofullständig information om fartygsägare och byggnadsort

P // Gällande många fartyg: inga uppgifter om ålder, längd eller fiskeredskap; ofullständig ommätning av kapaciteten; ofullständig information om fartygsägare och byggnadsort; ingen regelbunden uppgiftsöverföring

S // Gällande vissa fartyg: ofullständig ommätning av kapaciteten;

UK // Gällande många fartyg: inga uppgifter om ålder, hamnkod, maskinstyrka, fiskeredskap; tonnage; ingen eller felaktig segmentering; ofullständig ommätning av kapaciteten; ofullständig information om fartygsägare och byggnadsort; ingen regelbunden uppgiftsöverföring

Enligt flottregistret den 31 mars 2003

Full eller nästan full efterlevnad

Mer än genomsnittlig efterlevnad

Mindre än genomsnittlig efterlevnad

Kommissionen utför regelbundet kvalitetskontroller av de uppgifter som medlemsstaterna lämnar in till flottregistret. När felaktigheter eller utelämnade uppgifter påträffas informerar kommissionen de berörda medlemsstaterna som är skyldiga att göra nödvändiga ändringar inom 30 dagar [25].

[25] Förordning (EG) 2090/98, artikel 4.

2.1.2. Uppfyllande av kravet på ommätning av fiskefartygens kapacitet i bruttoton (BT) i stället för i bruttoregisterton (BRT)

Enligt rådets förordning (EG) nr 2930/86 och genomförandebestämmelserna för denna (kommissionens beslut 84/95)

- skulle fartyg med en längd på 15 m ha mätts om till BT före den 31 december 1998,

- skall fartyg med en längd mellan 15 m och 24 m mätas om till BT före den 31 december 2003 (minst 77 % av dessa fartyg skulle ha mätts om före den 31 december 2001),

- skulle fartyg med en längd över 24 m ha mätts om till BT före den 31 december 1994.

Tabell 6. Procentandel fartyg som av medlemsstaten mätts om i BT i enlighet med EU-lagstiftningen

>Plats för tabell>

Enligt flottregistret den 31 mars 2003

Full efterlevnad i fråga om tidsfrister

Grad av efterlevnad i fråga om förestående tidsfrister

Ingen efterlevnad i fråga om tidsfrister eller osannolikt att förestående tidsfrist kommer att hållas

Tabell 6a. Antal fartyg som av medlemsstaten ännu inte mätts om i BT i enlighet med EU-lagstiftningen

>Plats för tabell>

Enligt flottregistret den 31 mars 2003

Tabell 6b Summa uttryckt i BT för fartyg som mätts om och summa i BRT för fartyg som ännu inte har mätts om

>Plats för tabell>

Enligt flottregistret den 31 mars 2003

2.1.3. Efterlevnaden av lagstiftningen om de uppgifter som medlemsstaterna skall lämna till gemenskapens flottregister

För efterlevnaden av

- rådets förordning (EG) nr 3690/93 när det gäller de uppgifter som minst måste anges i fiskelicensen, och

- kommissionens förordning (EG) nr 2090/98, i dess ändrade form

har kommissionen antagit bestämmelser [26] enligt vilka alla medlemsstater före den 1 januari 2003 skall meddela fartygsombudets namn och adress för fartyg med en total längd på minst 15 m eller med en längd mellan perpendiklarna på minst 12 m. För fartyg med en total längd på minst 27 m måste också uppgifter om ägare och byggnadsort lämnas.

[26] Förordning (EG) 839/2002

Tabell 7. Procentandel fartyg för vilka uppgifter rörande ombudets namn och adress, ägare eller byggnadsort har meddelats

>Plats för tabell>

Full efterlevnad

Mer än genomsnittlig efterlevnad

Mindre än genomsnittlig efterlevnad

Tabell 7a. Antal fartyg per medlemsstat för vilka uppgifter om ombudets namn och adress, ägare eller byggnadsort inte har meddelats i samband med det totala antalet fartyg i den längdkategorin.

>Plats för tabell>

Enligt flottregistret i 31 mars 2003

2.2. Flerårigt utvecklingsprogram: Uppfyllande av kraven och målen enligt FUP IV

FUP (de fleråriga utvecklingsprogrammen) hade till syfte att omstrukturera medlemsstaternas fiskeflotter genom fastställda mål för kapacitetsminskning för att anpassa fiskeansträngningen till de tillgängliga resurserna. Inom ramen för FUP IV som antogs i december 1997 [27], fastställs minskningsmål för perioden 1997-2001. Denna period förlängdes genom rådets beslut [28] med ett år, alltså till slutet av 2002.

[27] 97/413/EG: Rådets beslut av den 26 Juni 1997.

[28] 2002/70/EG: Rådets beslut av den 28januari 2002.

2.2.1. Uppfyllande av kapacitetsmålen

Tabellerna 8 och 9 nedan ger en uppfattning om efterlevnaden av de FUP IV-mål som medlemsstaterna fastställt, uttryckt i fiskekapacitet (maskinstyrka i kW) och fiskeansträngning (kw x dagar till sjöss). På grund av det ommätningsprogram för tonnage som genomförs för närvarande och som skall vara slutfört i slutet av 2003 råder det fortfarande en viss osäkerhet kring uppfyllandet av tonnagemålen. Därför uttrycker nedanstående tabell endast resultat i kW.

Tabell 8. Efterlevnad av FUP IV-målen vad gäller maskinstyrka (kW) under perioden 1997-2002

>Plats för tabell>

Enligt flottregistret den 21 februari 2003

Full efterlevnad = övergripande mål och segmentmål uppnådda

Partiell efterlevnad=segmentmål ej uppnådda

Varken segmentmål eller övergripande mål uppnådda

2.2.2. Efterlevnad av fiskeansträngningstaken enligt FUP IV

Några medlemsstater (t. ex Tyskland, Förenade kungariket, Frankrike, Irland, Nederländerna och Sverige) valde att fastställa målen i fiskeansträngning för vissa segment inom deras flottor, i stället för i maskinstyrka och tonnage. Fiskeansträngningen definieras som produkten av fartygskapaciteten, både i tonnage och maskinstyrka, och aktiviteten (dagar till sjöss).

Tabell 9. Efterlevnad av FUP IV-målen vad gäller fiskeansträngning (kW x dagar) (Gäller endast medlemsstater som satt denna typ av mål)

>Plats för tabell>

Enligt flottregistret den 21 februari 2003

Mer information om dessa uppgifter finns i följande dokument:

- Årsrapporten kommissionen till rådet och Europaparlamentet om resultatet av de fleråriga utvecklingsprogrammen för fiskeflottorna vid utgången av 2000 ( KOM (2001) 541 final)

- Årsrapporten från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om resultate av de fleråriga utvecklingsprogrammen vid utgången av 2001( KOM (2002) 446 final)

2.2.3. Uppfyllandet av kravet att lämna in årliga rapporter om FUP

Enligt FFU-förordningens [29] bestämmelser om FUP IV var medlemsstaterna skyldiga att en gång om året ge kommissionen en rapport över de framsteg som gjorts inom ramen för deras fleråriga utvecklingsprogram. Dessa rapporter skulle omfatta uppgifter om fiskansträngning per flottsegment och fiske, särskilt vad gäller utveckling av flottkapacitet och motsvarande fiskeverksamhet. Dessa uppgifter har sammanställts och offentliggjorts i årsrapporten från kommissionen till rådet och Europaparlamentet.

[29] Förordning (EG) 2792/99, art. 5.

Tabellen visar medlemsstaternas efterlevnad av kravet under perioden 1997-2001. Uppgifter rörande efterlevnaden under 2002 finns ännu inte tillgängliga.

Tabell 10. Medlemsstaternas efterlevnad i fråga om kravet att rapportera om FUP under perioden 1997-2001

>Plats för tabell>

Enligt flottregistret den 21 februari 2003

Fullständig deklaration

Ofullständig deklaration

Deklaration saknas

3. Strukturpolitik

Ställd inför minskande fiskeresurser och kraven på en allt mer konkurrenskraftig ekonomi, arbetar EU:s fiskenäring sedan flera år tillbaka på den omstrukturering som krävs för att säkra ett hållbart utnyttjande av fiskeresurserna och för att upprätthålla lönsamheten. Europeiska unionens tar genom den gemensamma fiskeripolitiken och Fonden för fiskets utveckling (FFU) aktiv del i denna omstrukturering. Dessutom kan de flesta områden som är beroende av fisket begära stöd till omstrukturering och diversifiering av deras ekonomiska bas genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF).

FFU ger stöd på områden som omstrukturering av flottan, stöd till småskaligt kustfiske, utrustning i hamnar, utveckling av vattenbruket, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter, utbildning, stöd till diversifiering i områden som är beroende av fisket, stöd vid tillfälligt upphörande med fiskeverksamheten och andra sociala åtgärder till stöd för sektorn under dess omstrukturering.

FFU-medel tilldelas på grundval av de fleråriga program som förhandlats mellan kommissionen och medlemsstaterna. Den sammanlagda budgettilldelningen för FFU under perioden 2000-2006 uppgår till 3,7 miljarder euro.

Det har inom ramen för GFP-reformen skett stora förändringar på detta område, särskilt i och med avskaffandet av stödet till förnyelse av flottan och överföringar till tredjeland från och med den 1 januari 2005, samt genom begränsningen av stödet till modernisering av fartyg till att endast gälla förbättingar av säkerheten, produktkvaliteten och arbetsvillkoren ombord. (För mer uppgifter se pressmeddelande om resultaten av rådets möte (fiske) den 20 december 2002).

3.1 Årsrapporter inom ramen för Fonden för fiskets utveckling

Som en del av genomförandet av gemenskapens strukturåtgärder inom fiskerisktorn [30] är medlemsstaterna skyldiga att varje år före den 30 april lämna in lägesrapporter till kommissionen om varje program, både i elektroniskt och pappersformat. Dessa rapporter bör innehålla uppgifter insamlade från och med den 1 januari fram till slutet av det år som föregår det år då de skickas in. Uppgifterna möjliggör för kommissionen att nära följa hur de offentliga medel som tilldelats de olika programmen används. På grundval av dessa lägesrapporter kontrollerar kommissionen att stöd som medlemsstaterna beviljat genom FFU uppfyller strukturfondskraven (t. ex. kriterier för stödberättigande, samfinansieringssatser, osv.).

[30] Kommissionens förordning (EG) nr 366/2001 (artikel 1.2).

Om rapportkraven inte efterlevs kan FFU-stödet från och med den 1 januari 2003 dras in tillfälligt för den berörda medlemsstaten.

Tabellerna 11a och 11b visar uppgifter rörande de lägesrapporter som mottagits för områden som täcks av strukturfondernas mål 1 respektive för områden som inte täcks av det målet. Dessa rapporter, som kommissionen skulle ha fått in senast den 30 april 2002, skulle innehålla uppgifter för alla program, vilka insamlats från och med den 1 januari 2000 och täckte perioden fram till den 31 december 2001. Det skall noteras att dessa krav inte har uppfyllts fullt ut. Fram till idag har kommissionen endast fått in 32 lägesrapporter som täcker sammanlagt 49 program. Rapporter rörande nio program behöver för tillfället inte lämnas in, eftersom inget projekt hade valts ut den 31 december 2001. Återstående åtta program har ännu inte inkommit.

Tabell 11a. Lägesrapporter för 2001 som kommissionen mottagit och som rör mål 1 - områden (områden vars utveckling släpar efter), per medlemsstat

>Plats för tabell>

Tabell 11b. Lägesrapporter för 2001 som kommissionen mottagit och som rör områden utanför mål 1, per medlemsstat

>Plats för tabell>

4. Verkställande, Övervakning och Kontroll

Otillfredsställande kontroller av fiskeverksamheten och bristande enhetlighet vad gäller de påföljder som tillämpas bedöms som de huvudsakliga tillkortakommandena i tillämpningen av GFP. Under den i grönboken föreskrivna samrådsprocessen krävde flera parter, inklusive yrkesfiskarna, ett mer centraliserat och enhetligt övervakningssystem på gemenskapsnivå, då detta ansågs vara mer effektivt när det gäller att garantera likabehandling i alla delar av unionen, oavsett var verksamheten bedrivs. För närvarande är kontroll- och övervakningsarrangemangen, för vilka de nationella myndgiheterna har ansvaret, uppdelade: påföljder vid överträdelser varierar i mycket hög grad och gemenskapens inspektörer har begränsade befogenheter.

Reformen av den gemensamma fiskeripolitiken medför grundläggande förändringar på detta område och innebär reella framsteg vad gäller tillämpningen av GFP:s bestämmelser (För mer fullständiga uppgifter, se webbsidorna om reformen av GFP).

4.1 Beteende som innebär allvarlig överträdelse av GFP:s bestämmelser

Inom gemenskapslagstiftningen har det upprättats en förteckning över de typer av beteende som innebär allvarlig överträdelse av den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser [31]. Medlemsstatserna har kommit överens om de typer av beteende som anses ha en särskilt skadlig inverkan på tillämpningen av GFP:s bestämmelser. Eftersom det rör sig om allvarliga överträdelser bör de nationella myndigheterna tillämpa "väl avvägda, avskräckande och effektiva" påföljder. För öppenhetens skull krävs det att medlemsstaterna årligen underrättar kommissionen om de förfaranden som inletts mot aktörer som har begått allvarliga överträdelser. Dessa rapporter måste innehålla uppgifter om vilken typ av förfarande som inletts, i vilket område som överträdelsen skedde samt de påföljder som tillämpats.

[31] Rådets förordning (EG) nr 1447/1999.

Tabell 12 visar i hur många fall per medlemsstat som straffåtgärder tillämpats samt antalet överträdelser indelade efter typ av beteende som innebar allvarlig överträdelse av GFP:s bestämmer under 2001. Uppgifterna är baserade på information som rapporterats av medlemsstaterna.

(Se också kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om beteenden som utgör allvarliga överträdelser av den gemensamma fiskeripolitikens bestämmelser under 2001(KOM(2002)687))

Tabell 12. ANTAL FALL DÄR PÅFÖLJDER TILLÄMPATS OCH ANTAL ALLVARLIGA ÖVERTRÄDELSER INDELADE EFTER TYP AV BETEENDE

(

>Plats för tabell>

baserat på uppgifter från medlemsstatern), *inom parentes, antalet upptäckta fall

4.2 Inspektioner utförda av kommissionens inspektörer

Europeiska kommissionen har ett litet inspektionsteam som bistår den i dess övervakning av tillämpningen av GFP:s bestämmelser i medlemsstaterna. De 25 inspektörerna har till uppgift att observera de nationella myndigheternas kontroll- och inspektionsverksamhet samt rapportera sina konstateranden till kommissionen.

Kommissionens inspektörer kan göra besök på platsen, undersöka handlingar och, på eget initiativ och med egna resurser, utföra undersökningar, kontroller och inspektioner. När inspektörernas rapporter ingår som en del i överträdelseförfaranden föreskrivs ingen allmän tillgång enligt förordning 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar [32]. Kommissionen kommer emellertid att utreda under vilka villkor, i vilken form och vid vilken tidpunkt dessa rapporter kan offentliggöras i framtida utgåvor av resultattabellen.

[32] Förordning (EG) 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (Art. 4 (2).

Antalet inspektioner som görs av kommissionens inspektörer varierar från år till år, beroende på inspektionsprioriteringar och särskilda program. De koncentreras till medlemsstater som har den största fiskeverksamheten. (för allmän information om fiskeverksamheten i EU, se "Fakta och siffror rörande GFP")

Tabellerna 13 och 14 summerar de uppdrag som utfördes av kommissionens inspektörer under 2002, indelat efter ärende och medlemsstat:

Tabell 13. Antal inspektionsbesök utförda av kommissionens inspektörer under 2002 samt syftet med dessa inspektioner

Syfte // Antal

Kontroll av genomförandet av nödåtgärdr för att skydda kummel och torsk // 35

Kontroll av tillämpningen av kontrollåtgärder enligt fiskeavtalen // 5

Övervakning av landningar av fångster tagna i Östersjön, inklusive fångster tagna av fartyg från tredjeländer // 16

Övervakning av landningar av pelagiska arter // 8

Övervakning av landningar av fångster tagna i Medelhavet. Kontroll av efterlevnaden av de tekniska åtgärderna // 19

Övergripande kontroll av medlemsstaternas tillämpning av kontroller // 6

NAFO-system för kontroll och övervakning. Inspektioner till sjöss // 17

NEAFC-system för kontroll och övervakning. Inspektioner till sjöss // 4

Kontroll av det påföljdssystem som införts av medlemsstaterna // 6

Övervakning av landningar från NAFO-området // 1

SUMMA // 117

Tabell 14. Antal inspektionsbesök som kommissionens inspektörer gjort i varje medlemsstat och utanför EU under 2002.

Medlemsstat // Antal

B // 3

D // 5

DK // 9

E // 17

EL // 4

F // 13

FIN // 2

I // 5

IRL // 8

NL // 5

P // 3

S // 6

UK // 10

Utanför Europeiska unionen // 27

SUMMA // 117

4.3 Pågående överträdelseförfaranden

Kommissionen har inlett ett antal överträdelseförfaranden mot vissa medlemsstater.

Med överträdelse avses här alla förfaranden som antagits av kommissionen och formellt inletts mot en medlemsstat för att den inte följt gemenskapens primär- eller sekundärlagstiftning (t. ex. bestämmelser i fördragen, förordningar eller andra rättsakter).

När kommissionen anser att en medlemsstat bryter mot gemenskapslagstiftningen uppmanar den genom en formell underrättelse den berörda medlemsstaten att inom en fastställd tidsperiod inkomma med synpunkter.

Om den berörda medlemsstaten fortsätter att underlåta att uppfylla sina skyldigheter och om kommissionen inte ändrar sin ståndpunkt till följd av medlemsstatens synpunkter i svaret på den formella underrättelsen, avger kommissionen ett motiverat yttrande som medlemsstaten måste rätta sig efter inom en fastställd tid.

Om medlemsstaten underlåter att göra detta kan kommissionen anhänggigöra ärendet vid domstolen (dvs väcka talan).

Domstolen avkunnar för medlemsstaterna bindande domar i de ärenden som hänskjuts till den.

I tabell 15 finns uppgifter om de överträdelseförfaranden för underlåtenhet att följa GFP:s bestämmelser som för närvarande väntar på att komma upp i domstolen.

Tabell 15. Överträdelseförfaranden som kommer att tas upp i domstolen, indelade efter typ av övterträdelse och medlemsstat

>Plats för tabell>

Merparten av förfarandena rör överfiske, dvs. överskridanden av de kvoter som tilldelats de enskilda medlemsstaterna. Anklagelserna grundar sig i allmänhet på dålig förvaltning av kvotutnyttjandet från de nationella myndigheternas sida, vilket i de flesta fall innebär

- att det saknas lämpliga förfaranden för utnyttjandet av de kvoter som tilldelats den berörda medlemsstaten,

- att de inspektioner och andra kontroller som krävs enligt gemenskapslagstiftningen saknas, är olämpliga eller ineffektiva,

- att inget tillfälligt förbud mot fiskeverksamhet har utfärdats eller att fisket stoppats för sent, eller

- att det saknas avskräckande påföljder för lagbrytare som uppmuntrar till att efterlevnad av ovnannämnda bestämmelser.

De medlemsstater som det sedan 1985 har haft flest fall av underlåtenhet att följa bestämmelserna i fråga om överfiske är Förenade kungariket, Frankrike, Spanien och Danmark. Ett lägre antal fall av överfiske har rapporterats för Belgien, Irland, Sverige, Portugal, Finland, Nederländerna och Tyskland.

(Ytterligare upplysningar rörande pågående förfaranden finns

>Plats för tabell>

tillgänliga)

En andra grupp överträdelseförfaranden rör medlemsstaternas underlåtenhet att förse kommissionen med vissa uppgifter om fiskeverksamheten (uppgifter om fångster och fiskeansträngning) som krävs enligt gemenskapslagstiftningen och som gör det möjligt för kommissionen att bedöma om GFP:s bestämmelser tillämpas. De berörda medlemsstaterna är Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Portugal, Förenade kungariket och Sverige. (se avsnitt 1 om Förvaltning av fiskeresurserna)

Ett förfarande har inletts mot Grekland för att medlmesstaten inte har iakttagit tidsfristen för genomförande av det satellitbaserade övervakningssystemet för fartyg (VMS).

Överträdelseförfaranden har också inletts i fall då de nationella myndigheternas kontroll av tekniska bevarandeåtgärder varit otillräcklig (användande av drivgarn (Italien), fångst och/eller saluföring av fisk av för liten storlek (Frankrike och Spanien).

Förfaranden gällande underlåtelse att följa de fleråriga utvecklingsprogrammen (FUP) för flottan har inletts mot Italien, Irland och Nederländerna som inte har iakttagit de delmål för FUP som satts för perioden 1997-2001. (se avsnitt 2 om Flottförvaltning)

Sluligen har förfaranden också inletts i fråga om överträdelser som innebär fortsatt användande av fiskelicenser för fartyg som överförts till tredjeländer (Förenade kungariket och Nederländerna) samt rörande de villkor som styr fisket efter sådana arter som omfattas av nationella kvoter (Belgien) och förbudet mot att landa vissa fiskeriprodukter (Frankrike).

4.4 Talan

I en andra talan (enligt artikel 228 i EG-fördraget) som för närvarande behandlas i domstolen, har kommissionen uppmanat domstolen att ålägga Frankrike att från och med det datum då dom avkunnas i det förfarande som nu pågår, betala dagsböter om 316 500 euro fram till dess att landet vidtar åtgärder för att följa domstolens dom av den 11 juni 1991 enligt vilken Frankrike befunnits skyldigt till att inte genomföra gemenskapens tekniska åtgärder för bevarande av fiskeresurserna.

(För ytterligare information, se pressmeddelandet rörande detta förfarande)

Kommissionen har vidare beslutat att väcka talan i andra fall som rör överfiske för de medlemsstater som förtecknas i tabell 16 nedan.

Tabell 16. Talan

>Plats för tabell>

4.5. Domar avkunnade av Europeiska gemenskapernas domstol

2002 avkunnade domstolen tre domar rörande överfiske.

Den befann Frankrike skyldigt till att inte ha uppfyllt sina åtaganden i fråga om lämpliga arrangemang för utnyttjande av de kvoter som landet tilldelats samt i fråga om kontroll av fiskeverksamheten, vilket resulterat i ett antal fall av överfiske under åren 1991-1996, samt vidare för att ha underlåtit att vidta åtgärder mot de ansvariga för denna olagliga verksamhet (dom av den 25 april 2002 - förenade ärende C-418/00 och C-419/00 ).

I sina domar av den 14 november 2002 (ärende C- 454/99 och C-140/00 ) fastslog domstolen att Förenade kungariket underlåtit att uppfylla liknande åtaganden i fråga om ett antal fall av kvotöverskridanden under fiskeåren 1985-1988 och 1990-1996.

>Plats för tabell>

>Hänvisning till>