52003DC0148

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN - Anpassning av politiken för e-affärer i en föränderlig miljö: Lärdomar från Go Digital-initiativet samt kommande utmaningar

Innehållsförteckning

Inledning

1. ANVÄNDNING AV IKT I EUROPEISKA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

1.1. IKT-infrastruktur och användning av e-handel

1.2. Från e-handel till e-affärer: En ny utmaning för små och medelstora företag

1.3. Behovet av vittomspännande indikatorer för e-affärer

2. EN NY STRATEGI FÖR POLITIKEN INOM OMRÅDET E-AFFÄRER - BEHOVET AV ATT FASTSTÄLLA KVANTITATIVA MÅL

2.1. Bättre anpassade och mer innovativa politiska åtgärder till stöd för e-affärer i små och medelstora företag

2.2. Behovet av bättre mål för politiska åtgärder inom området e-affärer

2.3. De nya utmaningarna för den politik som bedrivs till stöd för e-affärer i små och medelstora företag

3. SLUTSATSER

BILAGA: Statistik

1. Eurostats undersökning om IKT-användning i företag i gemenskapen

2. e-Business W@tch - undersökning och resultattavla

Inledning

År 2001 inledde Europeiska kommissionen "Go Digital"-initiativet. Syftet var att hjälpa små och medelstora företag att bli bättre på att använda Internet som ett affärsverktyg. I detta meddelande granskas dagens situation avseende utbredningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) och e-affärer (e-business) bland europeiska företag, och i synnerhet små och medelstora företag. Här granskas också de politiska utmaningar som framträder mot bakgrund av denna bild. Vad har ändrats under senare år och vad måste man göra i framtiden för att hjälpa små och medelstora företag att "bli digitala"?

Det är allmänt accepterat att mer måste göras för att främja små och medelstora företags IKT-användning. Den viktigaste politiska utmaningen är dock numera att åstadkomma en effektiv och produktiv integrering av IKT i affärsprocesser i stället för, som tidigare, att försöka ansluta små och medelstora företag till Internet. I detta avseende är små och medelstora företag fortfarande på efterkälken jämfört med större företag. Därmed finns det en risk för att de kan bli mindre konkurrenskraftiga och för att den samlade produktivitetstillväxten i ekonomin kan dämpas.

Detta betyder att tonvikten i politiskt hänseende håller på att förskjutas från e-handel (e-commerce) till en mer helhetsinriktad strategi för e-affärer (e-business). Denna strategi inbegriper inte bara inköp och försäljning via Internet, utan också ett produktivt utnyttjande av IKT. Detta återspeglas klart och tydligt i handlingsplanen eEurope 2005. Där fastläggs målet att skapa en gynnsam miljö för e-affärer, varvid e-affärer definieras som något som innefattar både e-handel (inköp och försäljning online) och omstrukturering av affärsprocesser i syfte att utnyttja digital teknik på bästa sätt. Det nya målet är att främja utnyttjandet av e-affärer i syfte att öka konkurrenskraften hos europeiska företag samt öka produktiviteten och tillväxten via investeringar i IKT. Detta skulle utgöra ett komplement till insatserna för att integrera europeiska marknader via en digitalisering av ekonomin (som även i fortsättningen är en högprioriterad fråga).

Denna politiska nyorientering i riktning mot en integrering av e-affärer i normal företagsverksamhet bör stödjas genom de många regionala och nationella e-affärsinitiativen för att man skall nå Lissabonmålet - att vara världens mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi senast 2010. Effektiva åtgärder till stöd för små och medelstora företags omstrukturering av affärsprocesserna måste vidtas på nationell och regional nivå, och kanske till och med på lokal nivå. Som en del av "Go Digital"-initiativet har många av dessa initiativ inom området e-affärer till stöd för små och medelstora företag analyserats och bedömts med hjälp av olika effektivitetskriterier. Detta har resulterat i att man tagit fram 19 exempel på god praxis för att främja medvetenheten och för att uppmuntra och underlätta små och medelstora företags Internet-användning. En övergång till e-affärer skapar dock nya utmaningar när det gäller politik till stöd för små och medelstora företag. Dessa utmaningar måste mötas genom framtida initiativ på detta område.

I detta meddelande presenteras de senast tillgängliga statistiska uppgifterna när det gäller små och medelstora företags användning av IKT och e-affärer. Här identifieras också de viktigaste politiska utmaningarna, på nationell nivå och på Europanivå, inom området e-affärer. Uppgifterna bygger dels på resultaten från benchmarking-rapporten om regional och nationell politik inom området e-affärer, dels på de mest avancerade e-affärsinitiativ som kunde hittas. Målet är att främja politiska förändringar på nationell nivå och på Europanivå genom att tillhandahålla en politisk ram för framtida åtgärder och genom att ta fram lämpligare politiska mål för att tillgodose europeiska företags behov av att omvandla sina affärsprocesser. Genom att dessa frågor tas upp utgör detta meddelande ett svar på den uppmaning som framförts av rådet (industri) om att "intensifiera dialogen, regelbundet utbyta erfarenheter, fastställa specifika mål för politiken på e-företagandets område och dela med sig av goda exempel" [1].

[1] Slutsatser från rådet (industri) 9938/02, 6.6.2002.

1. ANVÄNDNING AV IKT I EUROPEISKA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG

Vid tidpunkten för antagandet av handlingsplanen eEurope 2002 fanns det endast begränsad statistik om användning av e-handel och IKT i europeiska företag, i synnerhet avseende små och medelstora företag. Av detta skäl inbegreps i handlingsplanen Go Digital [2] en särskild åtgärd för mätning av utnyttjandet av IKT och e-affärer. Denna åtgärd har resulterat i utvecklingen av e-Business W@tch [3], som utgör ett komplement till Eurostats undersökningar om företagens användning av e-handel och IKT. De viktigaste resultaten från dessa två statistiska källor sammanfattas i detta kapitel och presenteras mer i detalj i bilagan.

[2] KOM(2001) 136 slutlig, 13.3.2001. Meddelande om "Att hjälpa små och medelstora företag att bli digitala", åtgärd 2: Mätning av penetrationen av IKT och e-business.

[3] http://www.ebusiness-watch.org/ marketwatch

1.1. IKT-infrastruktur och användning av e-handel

Grundläggande IKT-infrastruktur och tillträde till Internet utgör i Europa inte längre allvarliga hinder för användning av e-affärer. Enligt Eurostat används datorer i mer än 90 % av alla företag med fler än 10 anställda, och nästan 80 % av dem är anslutna till Internet (för stora företag, dvs. företag med fler än 250 anställda, är siffran nästan hundra procent). Dessutom konstaterade e-Business W@tch att den samlade bilden ser nästan likadan ut för små företag (0-49 anställda). I mitten av 2002 använde mer än 90 % av dessa företag datorer, och mer än 80 % hade tillträde till Internet. Eftersom företagen nu i stor utsträckning är anslutna till Internet, används e-post och webbplatser nästan överallt i affärsvärlden. I detta avseende finns det inte längre några större skillnader mellan större företag och små och medelstora företag.

Grundläggande indikatorer avseende konnektivitet tyder på att det inge längre finns några större skillnader mellan sektorer eller regioner. Det finns dock fortfarande vissa regionala skillnader. I synnerhet småföretag i Italien, Spanien och Grekland har kommit på efterkälken när det gäller Internettillträde, även om de håller på att komma ikapp. Vad som är viktigare är att e-Business W@tch visar att det fortfarande finns betydande skillnader när det gäller kvaliteten på Internettillträdet. Mer än en fjärdedel av de små företagen kopplar fortfarande upp sig till Internet med ett analogt uppringt modem. Stora företag, å andra sidan, är välförsedda med fasta uppkopplingar och använder högre bandbredd. Endast ungefär hälften av de stora företagen är anslutna till Internet med mindre än 2 Mbps. Andelen företag med förbindelsemöjlighet för mer än 2 Mbps skulle alltså kunna vara en lättövervakat mått på framgången med framtida infrastrukturrelaterade politiska åtgärder.

Tabell 1: Datoranvändning i små och medelstora företag (10-249 anställda) samt stora företag (minst 250) Siffror för 2001-2002

>Plats för tabell>

Användningen av grundläggande IKT och tillträdet till Internet håller på att nå en mättnadsnivå. Emellertid finns det fortfarande en klyfta mellan nordliga och sydliga medlemsstater när det gäller e-handel, och denna klyfta håller till och med på att vidgas. Enligt Eurostat-undersökningar 2001 och 2002, har företag i de nordliga medlemsstaterna bibehållit sin tillväxttakt. I synnerhet har andelen företag som gör inköp via e-handel, i vissa fall, nästan fördubblats. Mer än 45 % av företagen i dessa länder gör inköp online, men det är endast cirka 10 % av företagen i de sydliga medlemsstaterna som använder Internet för denna den enklaste men mycket kostnadseffektiva formen av e-handel. Företag från övriga medlemsstater ligger närmare det skandinaviska mönstret, om än med en lägre tillväxt. Den mest anmärkningsvärda utvecklingen kan observeras i Österrike, där siffrorna för e-handel nästan har fördubblats. Detta visar klart och tydligt att det fortfarande finns en tillväxtpotential för företagens e-handel i de flesta medlemsstater.

E-handelns utveckling i Europa följer inte samma mönster. Generellt sett är förhållandet mellan antalet företag som gör e-inköp och antalet företag som ägnar sig åt e-försäljning drygt 2:1. Dessutom använder små och medelstora företag båda kanaler i mindre utsträckning än större företag, i synnerhet för försäljningsändamål. Det är emellertid svårt att bedöma i vilken utsträckning Internet kan användas som en kompletterande distributionskanal. År 2002 bedrev färre företag försäljning online än år 2001, något som ger en fingervisning om svårigheterna med att förverkliga kommersiellt livskraftiga affärsmodeller. Det måste erkännas att många produkter inte är lämpade för e-handel och att nya konflikter mellan försäljningskanaler ibland är svåra att lösa. Som en följd av detta bör politiska beslutsfattare vara mycket försiktiga med att ange mål för försäljning online. För online-inköp bör man emellertid förvänta sig att så gott som alla företag skulle kunna dra nytta e-handel, i synnerhet för varor och tjänster som har att göra med underhåll, reparation och drift.

För B2B-transaktioner (business-to-business) förefaller framväxten av e-marknadsplatser vara av allt större betydelse, även för små och medelstora företag. Till skillnad från de klassiska e-handelsplatserna som inrättats av individuella företag, sammanförs på e-marknadsplatser flera köpare och säljare/leverantörer. Enligt e-Business W@tch använde cirka 5 % av europeiska företag i EU:s fyra största medlemsstater (Tyskland, Frankrike, Förenade kungariket och Italien) e-handelsplatser under år 2002, och dessutom planerar mer än 3 % att göra det under 2003. Man kan räkna med att det är troligare att stora företag kommer att använda e-marknadsplatser, men i många fall kommer små och medelstora företag att vara tvungna att följa efter. Medan e-marknadsplatsernas betydelse generellt sett fortfarande är förhållandevis liten, finns det vissa industribranscher - t.ex. kemisk industri, tillverkning av transportutrustning och IKT-tjänster - där e-marknadsplatser för B2B helt klart har vunnit terräng. Detta vittnar om betydelsen av en välgrundad sektoranalys för utformningen av politiska åtgärder med anknytning till e-affärer till stöd för små och medelstora företag.

Den ekonomiska pressen på företagen, för att de skall anpassa sig, varierar från sektor till sektor. I vissa sektorer - t.ex. IKT-tjänster, företagstjänster, elektronik och media och tryckeriverksamhet - är andelen företag som köper online redan mycket hög, och denna typ av transaktioner kommer snart att bli regel. Dessa skillnader mellan sektorerna förklarar, till stor del, de olika mönstren i medlemsstaterna vad gäller införande av e-handel. Därför ger den generella statistiska bilden inte tillräcklig information om arten och betydelsen av existerande politiska utmaningar. Företagen konkurrerar på olika marknader och med olika intensitet. För att vara effektiva måste politiska åtgärder inom området e-affärer ta itu med dessa sektors- och regionspecifika frågor på ett målinriktat sätt.

1.2. Från e-handel till e-affärer: En ny utmaning för små och medelstora företag

E-handel, t.ex. försäljning och anskaffning online, utgör en viktig del av elektroniska affärer. Fram tills helt nyligen har statistiken varit inriktat på mätning och beskrivning av dessa nya transaktionsformer. För att identifiera relevanta politiska åtgärder som kan främja konkurrenskraften för europeiska företag måste analysen ta mer hänsyn till hur användningen av IKT bidrar till produktivitets- och effektivitetsvinster. I detta avseende står det helt klart att det inte räcker med att fokusera enbart på e-handel.

Det förefaller som om små och medelstora företag i allmänhet håller på att minska klyftan vad gäller IKT-användning och Internetuppkoppling. De verkar dock fortfarande finna det svårare och dyrare än större företag att införa sådan ny teknik. Detta framgår av de förhållandevis högre kostnaderna för investering i mänskligt kapital och för underhåll av IT-infrastuktur och företagswebbplatser. Enligt statistik från e-Business W@tch har klyftan mellan små och stora företag nu flyttat till området för mer avancerade e-affärstillämpningar. Exempelvis visar denna statistik att mindre än 10 % av de småföretag som erbjuder försäljning online har integrerat orderprocessen fullt ut i den interna affärsorganisationen, medan en tredjedel av de stora företagen har gjort detta.

Statistiken tyder också på att stora företag för närvarande är de huvudsakliga användarna av de mer avancerade e-affärslösningar som stödjer elektroniska affärsprocesser. Nästan en tredjedel av de stora företagen har infört ett elektroniskt kundhanteringssystem (Customer Relationship Management, CRM), men mindre än 10 % av de små företagen och inte många fler av de medelstora företagen har investerat i dessa nya sätt att göra affärer elektroniskt. Dessutom använder 13 % av stora företag ett elektroniskt system för hantering av produktflöden (Supply Chain Management, SCM), jämfört med endast 3 % av de små och medelstora företagen.

En väsentlig fråga att ställa i detta avseende är huruvida små och medelstora företag verkligen behöver använda sådana sofistikerade elektroniska system och huruvida det finns alternativa, mindre kostnadsintensiva lösningar tillgängliga som skulle göra det möjligt för dem att integrera affärsprocesser elektroniskt.

Sammanfattningsvis verkar det som om hotet om en digital klyfta mellan större och mindre företag när det gäller enbart tillträde till och användning av Internet inte längre är den viktigaste politiska frågan. Frågan är snarare hur långt små och medelstora företag behöver gå när det gäller att använda e-affärer, med tanke på att den kritiska faktorn som skall bedömas är förbättringen av deras konkurrensförmåga genom användning av e-affärer. Framtida diskussioner om politiska åtgärder bör därför vara inriktade på hur man bäst skall hjälpa små och medelstora företag att omvandla sina företag till "e-företag", snarare än på hur man skall främja e-handel. När man främjar e-affärer måste vederbörlig hänsyn tas till ekonomiska realiteter - exempelvis de svårigheter som små och medelstora företag ofta möter när de fastlägger och omorganiserar sina interna processer, de högre relativa kostnaderna som de ådrar sig när de investerar i IKT och svårigheterna när det gäller att rekrytera kunnig e-affärspersonal och förbättra personalens kunskaper inom området e-affärer.

1.3. Behovet av vittomspännande indikatorer för e-affärer

Politiska åtgärder bör bygga på välunderbyggda politiska analyser och en tydlig definition av utmaningar som skall mötas. Av detta skäl bör alla relevanta statistiska data användas på ett konsekvent sätt i syfte att presentera en fullständig bild. Ett index för e-affärer (e-business index), som finns med i listan över benchmarking-indikatorer för eEurope 2005 [4], syftar till att bedöma företagens beredskap att bedriva affärer elektroniskt. Detta index är ett uttryck för ett begrepp som är mycket vidare än e-handel. Här avser e-affärer både externa och interna företagsprocesser, och omfattar därför inte bara extern kommunikation och transaktionsfunktioner, utan också informationsflöden inom företaget.

[4] Rådets resolution om genomförandet av handlingsplanen eEurope 2005, 5197/03 (OR.en), 28.1.2003.

Indexet för e-affärer bör betraktas som ett första försök att få ett bättre mått på användningen av e-affärer på grundval av tillgängliga, tillförlitliga och jämförbara relevanta data. Målet måste vara att identifiera i synnerhet de komponenter av e-affärer som har en mätbar inverkan på produktiviteten och tillväxten och som sålunda har en direkt koppling till Lissabonmålet, dvs. att senast 2010 vara den mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomin. De första resultaten av e-affärsindexet kommer att vara tillgängliga under andra halvan av 2003.

Till detta kommer att vissa medlemsstater har tagit egna initiativ för att utveckla innovativa indikatorer på "e-beredskap" som kan användas för utformning och benchmarking av politiska åtgärder. Exempelvis har Förenade kungarikets handels- och industriministerium utvecklat ett sofistikerat system för klassificering av verksamhet med anknytning till e-affärer inom ramen för initiativet "UK online for business". Klassificeringen inbegriper en rad indikatorer avseende IKT-användning och poäng ges beroende på hur "sofistikerad" användningen av IKT är i verksamheten. Medlemsstaterna uppmuntras att följa detta exempel och att bidra till debatten om framtagning av lämpliga indikatorer och - följaktligen - mål för politiken inom området e-affärer.

2. EN NY STRATEGI FÖR POLITIKEN INOM OMRÅDET E-AFFÄRER - BEHOVET AV ATT FASTSTÄLLA KVANTITATIVA MÅL

Under senare år har många politiska initiativ till stöd för e-affärer tagits för att främja små och medelstora företags användning av Internet. Idag uppstår det nya utmaningar som kräver en översyn av nuvarande politiska initiativ och en omorientering av dessa initiativ i riktning mot ett underlättande av strukturella förändringar. För detta ändamål bör tydliga politiska mål och, närhelst det är möjligt, kvantitativa mål fastställas i syfte att möjliggöra högre effektivitet och en kontinuerlig övervakning av uppnådda resultat.

2.1. Bättre anpassade och mer innovativa politiska åtgärder till stöd för e-affärer i små och medelstora företag

De offentliga myndigheternas roll när det gäller att främja e-affärer är huvudsakligen att säkerställa en gynnsam e-affärsmiljö för företagen. Företagen har mest nytta av en pålitlig, stabil och öppen affärsmiljö, som gör det lättare för dem att börja använda e-affärer. En miljö som främjar e-affärer leder till att hindren för marknadstillträde sänks och till att kostnaderna för och riskerna med IKT-investeringar minskas. I synnerhet behöver små och medelstora företag

- en stabil ram i fråga om lagstiftning och reglering, i synnerhet för gränsöverskridande handel,

- en fullständig liberalisering av telekommunikationsmarknaden, vilket resulterar i billigare, bättre och snabbare Internettillträde,

- elektroniska tjänster från myndigheter (e-förvaltning, e-government), vilket minskar företagens administrativa omkostnader och således skapar ett incitament för företagen att börja använda e-affärer.

På både europeisk och nationell nivå har många av de nödvändiga åtgärderna vidtagits för att möta dessa grundläggande politiska utmaningar. Regelverket för e-handel har fått stor spridning och telekommunikationsmarknaderna liberaliseras i snabb takt i hela Europa. Via initiativet eEurope ges en ram för främjande av e-förvaltning (e-government) och för främjande av bredbandsinfrastruktur och bredbandstillämpningar.

Utöver dessa "horisontella" politiska initiativ behövs det särskilda politiska åtgärder till stöd för små och medelstora företag. Dessa initiativ bör syfta till att främja små och medelstora företags användning av IKT och e-affärer, så att den fullständiga integreringen av IKT i affärsprocesser påskyndas i alla medlemsstater. Kommissionen underströk i sitt meddelande om "Industripolitiken i ett utvidgat Europa" [5], att det är en avgörande utmaning för EU att se till att informations- och kommunikationsteknik införs på bred front och används effektivt i alla industribranscher och tjänstesektorer. Här inbegrips även små och medelstora företag, vilka utgör ryggraden i den europeiska ekonomin. Införandet och utbredningen av IKT bland små och medelstora företag är en kritisk faktor för konkurrenskraften i hela EU-ekonomin.

[5] KOM(2002) 714, 11.12.2002: Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet - Industripolitiken i ett utvidgat Europa.

Statistiken tyder på att majoriteten av de europeiska företagen i allmänhet är medvetna om de utmaningar och möjligheter som härrör från de nya sätten att göra affärer elektroniskt. Att vara medveten och att bli ansluten till Internet har i många fall varit de första steg som företagen har tagit, innan man började förmedla information till kunder och affärspartner på elektronisk väg. Nästa steg består i att möjliggöra interaktiva affärsprocesser, däribland e-handel. Till sist kommer det att vara nödvändigt att omvandla affärsprocesser som helhet, i syfte att automatisera informationsflödet och skapa virtuella nät mellan företagen. De flesta företagen, både stora och små, är dock fortfarande långt ifrån denna slutliga vision.

Politik som bedrivs inom området e-affärer måste anpassas - tillsammans med de företag som utgör målgruppen. Exempelvis har huvudinriktningen för många politiska åtgärder inom området e-affärer för små och medelstora företag, fram till helt nyligen, varit att öka medvetenheten om vikten av att ansluta sig till Internet. Nu när detta mål är uppnått i stor utsträckning i många regioner, kommer även den politik som bedrivs till stöd för små och medelstora företag att behöva anpassas. Medvetandehöjande åtgärder kan fortfarande vara berättigade i vissa fall, exempelvis för att underlätta effektiv användning av e-handelsplatser och offentlig e-upphandling för små och medelstora företag, men det är inte tillräckligt för att ta itu med barriärer och hinder för användning av IKT på ett mer produktivt sätt. Budskapet kommer inte längre att vara "att skaffa Internet-uppkoppling", utan snarare att överväga betydelsen av integrerade e-affärer.

Figur 1: Från medvetenhet till omvandling - graden av e-mognad

>Hänvisning till>

Det är viktigt att understryka att små och medelstora företag skiljer sig åt ifråga om "e-mognad" mellan medlemsstater, regioner och affärsområden. Detta framgår tydligt av statistiken. Den politik som förs måste vara tillräckligt specifik för att avspegla situationen för de företag som utgör målgruppen. Politiska åtgärder som är lämpliga för regioner som kännetecknas av en lägre grad av "e-mognad" kommer troligen inte att vara lämpliga för mer avancerade regioner. Medan de olika skedena i utvecklingen gör det svårt att utforma politiska åtgärder som är tillämpliga i hela Europa, ger detta en enorm potential när det gäller möjligheten att lära av god praxis, exempelvis genom anpassning av politiska åtgärder som tidigare visat sig vara framgångsrika i en annan medlemsstat eller region.

Politiskt ansvariga i medlemsstater och regioner uppmuntras därför att etablera kontakt med sina kollegor i andra regioner och aktivt undersöka vilka modeller som skulle kunna utnyttjas i större omfattning. Exempelvis kan de politiska åtgärder till stöd för e-affärer som utvecklats av de nordiska länderna snart bli intressanta för länderna i södra Europa, med tanke på att e-affärer utvecklas i olika takt i olika delar av Europa. För att främja dialogen mellan medlemsstaterna är kommissionen i färd med att inrätta ett stödnätverk för europeiska e-affärer (E-business Support Network) för små och medelstora företag [6]. Målet är att föra samman politiskt ansvariga för e-affärer på europeisk, nationell och regional nivå för att främja ett utbyte av erfarenheter och information och för att förstärka den politiska samordningen, på grundval av gemensamt överenskomna prioriteringar för den politik som bedrivs inom området e-affärer. Medlemsstaterna uppmanas att stödja detta initiativ genom att främja ett aktivt deltagande av alla relevanta politiska initiativ på nationell och regional nivå i detta nätverk.

[6] Stödnätverket för europeiska e-affärer för små och medelstora företag är en del av handlingsplanen eEurope 2005. Mer informations återfinns på adressen:

2.2. Behovet av bättre mål för politiska åtgärder inom området e-affärer

Att fastställa specifika, mätbara, uppnåeliga, realistiska och tidsmässigt lämpliga mål har visat sig vara förmodligen en av de svåraste utmaningarna. Detta framgår av benchmarking-studien om nationell och regional politik inom området e-affärer. Den första vågen av politiska åtgärder, inriktade på små och medelstora företag för att främja användningen av IKT och e-affärer, var i huvudsak baserad på generella mål. Exempel på sådana mål är "antalet små och medelstora företag som skall bli uppkopplade till Internet", "antalet anställda som skall utbildas" eller "antalet rådgivningsdagar som skall erbjudas små och medelstora företag". Efter hand som de politiska åtgärderna vidareutvecklas till att främja en mer sofistikerad användning av e-affärer och till sist en fullständig integrering av e-affärer i den reguljära affärsverksamheten, blir det svårare, men samtidigt också viktigare, att formulera mål för politiken inom området e-affärer samt lämpliga kvantitativa och kvalitativa mål.

De mest avancerade politiska åtgärderna inom området e-affärer, vilka inletts i några medlemsstater, bekräftar övergången från ett generellt främjande av användning av IKT och e-affärsverktyg till att hjälpa små och medelstora företag att dra full nytta av IKT för att omforma, automatisera och strömlinjeforma affärsprocesser. Detta kräver ofta användning av mer sofistikerade politiska styrmedel, t.ex. stöd till små och medelstora företag vid utformning av planer för genomförande av e-affärer, eller stöd för att underlätta tillträde till IKT-lösningar som svarar mot särskilda behov som finns hos små och medelstora företag. Under idealiska förhållanden bör även en sådan "andra generationens" politik till stöd för små och medelstora företag bygga på tydliga uppgifter och mål, så att man kan utvärdera resultaten av en sådan politik och säkerställa att den tillgodoser de små och medelstora företagens behov. Att fastställa politiska mål är dock ingen enkel uppgift, med tanke på den komplexitet det är fråga om samt bristen på erfarenhet när det gäller att främja e-affärer utöver möjligheterna att koppla upp sig till Internet. Målen måste vara en blandning av kvantitativa och kvalitativa mål där man strävar efter att nå vissa nivåer i fråga om avancerad användning av e-affärer, snarare än att rikta in sig enbart på konnektivitet eller elektronisk handel.

I en sådan dynamisk miljö som e-affärer, måste den politik som bedrivs förbli flexibel och därför kan uppgifterna och målen behöva anpassas kontinuerligt. Exempelvis förefaller inte bristen på medvetenhet längre vara en fråga som ger anledning till oro. De flesta små och medelstora företag är fullt medvetna om att e-affärer redan är, eller snart kommer att bli, en viktig del av deras affärer, i synnerhet i deras relationer med större företag. Följaktligen kan man komma att behöva omdefiniera målen för informationskampanjer och utbildning så att de svarar mot mer avancerade behov såsom bättre medvetenhet om möjligheter och risker vid deltagande i e-handelsplatser och fokusering på ledarskapsutbildning.

Förutsättningarna för e-affärer generellt sett förändras ständigt. Mot bakgrund av denna utveckling, och med beaktande av praktiska erfarenheter från de medlemsstater som kommit längst, bör man i synnerhet möta följande utmaningar inom framtida politik till stöd för e-affärer:

- Att öka företagsledningarnas förståelse för och kunskaper om e-affärer i små och medelstora företag.

- Att främja tillgången till e-affärslösningar som lämpar sig för små och medelstora företag.

- Att underlätta effektivt deltagande av små och medelstora företag i elektroniska marknadsplatser och affärsnätverk.

Förmodligen kommer inte alla medlemsstater och kandidatländer att ställas inför dessa politiska utmaningar samtidigt och på samma sätt. Målet med en gemensam politisk ram, såsom beskrivs nedan, är att underlätta en omorientering av den politik som bedrivs inom området e-affärer så att den svarar mot företagens föränderliga behov. Endast om effektiviteten i den politik som bedrivs till stöd för e-affärer i små och medelstora företag förbättras på Europaplanet, kommer man att få ett tillräckligt stöd för att man skall kunna uppnå Lissabon-målet. Enligt meddelandet om produktivitet och konkurrenskraft för medlemsstaternas ekonomier [7], är otillräcklig användning av IKT i affärsprocesser en av huvudorsakerna till att tillväxten i arbetsproduktivitet har varit lägre i EU än i Förenta staterna. Detta bör främja samordnade åtgärder till stöd för en produktiv användning av IKT.

[7] KOM(2002) 262 slutlig, Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet - Produktivitet: nyckeln till konkurrenskraft för medlemsstaternas ekonomier och företag, Bryssel den 21.5.2002.

Figur 2: En ram för politiska åtgärder för främjande av små och medelstora företags användning av e-affärer - utmaningar och mål

>Hänvisning till>

Den öppna samordningsmetod som fastlades vid Europeiska rådets möte i Lissabon uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta tillsammans och lära sig av de bästa arbetsmetoderna och utveckla en bättre polititik med beaktande av alla relevanta omständigheter. Resultaten av denna första kollektiva insats för att fastställa ett antal kvantitativa företagspolitiska mål på den lämpligaste geografiska nivån avspeglas i meddelandet "Bättre företagsklimat" [8]. Vissa medlemsstater har dessutom fastställt sådana mål (se tabell 2 nedan) även för politiska åtgärder som syftar till att förbättra tillträdet till IKT, och detta skall välkomnas. Emellertid är många av dessa mål fortfarande allmänt formulerade, och de är därför inte helt och hållet anpassade till den föränderliga e-affärsmiljön.

[8] KOM(2002) 610, Kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet - Bättre företagsklimat, 7.11.2002.

Tabell 2: Kvantitativa mål för politiska åtgärder som syftar till att underlätta tillträdet till IKT

>Plats för tabell>

Inom området e-affärer står små och medelstora företag inför andra problem än för några år sedan. I detta meddelande uppmuntras medlemsstater att se över sin politik inom området e-affärer. De uppmanas därvid att på frivillig väg fastställa nya mål på politisk nivå samt att förädla särskilda politiska initiativ till stöd för e-affärer. De politiska målen bör finnas med i den näringslivspolitiska resultattavlan (Enterprise Policy Scoreboard) och övervakas fortlöpande i enlighet med överenskomna förfaranden. Emellertid är mer detaljerade resultatkriterier (se nedan) huvudsakligen avsedda att öka effektiviteten hos särskilda åtgärder. De är dock också viktiga för att underlätta fastläggandet av god offentlig praxis på detta område, och för att möjliggöra bättre utvärderingar i efterhand av de praktiska konsekvenserna av politiska åtgärder till stöd för e-affärer.

Medlemsstaterna har förbundit sig att, närhelst det är meningsfullt och möjligt, fastställa mål för sin politik inom området e-affärer. Detta avspeglas i rådets (industri) slutsatser [9] där man uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att "intensifiera dialogen, regelbundet utbyta erfarenheter, fastställa specifika mål för politiken på e-företagandets område och dela med sig av goda exempel" och att "se till att mekanismer för effektiv samordning existerar på både nationell och europeisk nivå samt ställa upp specifika mål för strategier och satsningar till stöd för e-företagande i linje med eEurope 2005". Sådana mål måste ställas upp på olika nivåer:

[9] Slutsatser från rådet (industri) 9938/02, 6.6.2002.

- På politisk nivå: i form av generella mål för att underlätta och främja omstruktureringsprocessen i riktning mot kunskapsekonomin. Detta mål för Tyskland, där "20 % av de små och medelstora företagen skall ha en e-strategi senast år 2005", är ett bra exempel på ett sådant politiskt mål. Uppnåendet av detta mål kan givetvis inte vara direkt kopplat till ett eller flera offentliga politiska initiativ, utan det är snarare beroende av en rad olika faktorer och marknadstrender. Dessa mål bör ta vederbörlig hänsyn till de politiska riktlinjer som antagits av rådet, Europaparlamentet, Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén inom ramen för Go Digital-initiativet samt kommissionens meddelande om e-ekonomins inverkan på europeiska företag [10].

[10] Meddelande om "E-ekonomins inverkan på de Europeiska företagen: ekonomisk analys och politiska konsekvenser", [KOM(2001) 711]; Meddelande om "Att hjälpa små och medelstora företag att bli digitala" [KOM(2001) 136]; Slutsatser från rådet (industri och energi) 9938/02, 6.6.2002; Europaparlamentets rapport om meddelandet om e-ekonomins inverkan på de europeiska företagen [Slutlig A5-0434/2002]; Regionkommitténs yttrande om meddelandet "Att hjälpa små och medelstora företag att bli digitala" [KOM-6/032]; Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om meddelandet "Att hjälpa små och medelstora företag att bli digitala" [INT/106].

- På verksamhetsnivå: att i så stor utsträckning som möjligt tillämpa SMART-principen på särskilda politiska åtgärder till stöd för små och medelstora företags användning av e-affärer. Målen bör vara specifika, mätbara, realistiska och tidsrelaterade (Specific, Measurable, Attainable, Realistic, Time-related). Dessutom bör de vara direkt kopplade till särskilda politiska aktiviteter. Därigenom skiljer de sig klart från mer generella politiska mål, som påverkas av många olika faktorer. Ett bra exempel på SMART-mål som uppställts på regional nivå är det finska projektet "South Karelia eBusiness for SMEs", som presenteras nedan:

Tabell 3: Det finska projektet "South Karelia eBusiness for SMEs"

>Plats för tabell>

Källa: Presentation vid workshopen "Setting targets for e-business policies", 16-17 januari 2003.

2.3. De nya utmaningarna för den politik som bedrivs till stöd för e-affärer i små och medelstora företag

Den generella ramen för politik som bedrivs inom området e-affärer, såsom den beskrivs i figur 2, bör göra det lättare att ställa upp nya och mer ambitiösa mål för specifika åtgärder till stöd för små och medelstora företag - utan att på förhand avgöra vilka åtgärder som bör vidtas och vilka mål som medlemsstater och regioner bör fastlägga. Denna ram måste anpassas till olika förhållanden och förbättras ytterligare med avseende på de konkreta mål som skall uppnås. Den fungerar således huvudsakligen som en referenspunkt för vidare diskussioner om tänkbara framtida mål för politik inom området e-affärer till stöd för små och medelstora företag. Dessutom bör man fullt ut beakta den generella principen om underlättande av gränsöverskridande transaktioner.

Utmaning 1: Att förbättra ledningens förståelse för och arbetskraftens kunskaper om e-affärer

Nyckeln till ett framgångsrikt genomförande av e-affärer inom ett företag ligger i en korrekt integrering av alla komponenter i e-affärsverksamheten, i syfte att få till stånd ett automatiserat system för informationsbearbetning. För många företag, i synnerhet små och medelstora företag, kräver detta att de måste se över, anpassa och optimera sina nuvarande affärsprocesser, något som helt klart är en uppgift för ledningen. E-affärernas inverkan på olika industrisektorer bestäms huvudsakligen av entreprenörernas visionära kraft och av efterföljande strategiska beslut om hur tekniska lösningar skall användas. De ekonomiska följderna av IKT och e-affärer för företag bestäms inte bara av tillgänglig teknik, utan - vad som är ännu viktigare - av hur företag omorganiseras för att kunna utnyttja de möjligheter som e-affärerna erbjuder.

Mindre företag saknar vanligen det IKT-kunnande som finns hos större organisationer. De har dock en fördel genom att de är mycket mer flexibla när det gäller att fatta beslut och genomföra dem. För att man skall kunna dra nytta av denna fördel, och för att det skall bli lättare att fatta välunderbyggda beslut om integrering av IKT och e-affärer i dagliga affärsprocesser, krävs det dock att ledningen har en god förståelse för de aktuella frågorna. Efter att ha identifierat detta som en viktig faktor för att man skall lyckas med ett effektivt förverkligande av e-affärer i europeiska små och medelstora företag, bör offentliga policyåtgärder inbegripa användning av instrument som bidrar till att utveckla, främja och förbättra företagsledningens förståelse för frågor som rör e-affärer. Detta inbegriper kunskap om både den teknik som används för e-affärer och den nödvändiga omorganiseringen av affärsprocesserna, men också en tillräcklig och realistisk förståelse för de ekonomiska verkningarna av integreringen av dessa tekniska lösningar inom alla delar av värdekedjan.

Dessutom måste små och medelstora företag kontinuerligt uppdatera sina anställdas yrkeskunskaper, så att de anställda kan hantera de nya frågor som rör IKT och e-affärer samt de organisatoriska förändringar som de för med sig. Små och medelstora företag finner dock vanligen att det är svårare att tillhandahålla kontinuerlig utbildning för sina anställda, eftersom utbildningskostnader och tillhörande alternativkostnader ofta bedöms vara omöjliga att bära. Därför förlitar sig små företag oftast på utbildning på arbetsplatsen och självstudier för de anställda. Därför blir tillgången till lämpliga tekniska lösningar och tillämpningar för nätutbildning (e-learning), som utgör ett komplement till traditionella utbildningssätt, särskilt viktig för små och medelstora företags möjligheter att tillgodose personalens kunskapsbehov.

Med politiska åtgärder till stöd för e-affärer kan man lösa dessa frågor genom att underlätta tillträde till kunskapskällor som kan erbjuda praktisk assistans till företag. Detta inbegriper exempelvis förbättrad kunskapsöverföring från organisationer som har erfarenhet av att ge stöd till små och medelstora företag. Detta skulle ge små och medelstora företag incitament att utnyttja IT-tjänster och e-affärer avsedda för yrkesmässigt bruk, samtidigt som man visar upp exempel på god praxis och hjälper små och medelstora företag att öka kunskapen om e-affärer hos sina anställda.

Mål 1.1: Att förbättra kunskapsöverföringen till små och medelstora företag via stödnätverk för små och medelstora företag

Politiska åtgärder avseende e-affärer för små och medelstora företag bör helst kanaliseras via betrodda mellanhänder och förmedlare såsom handelskammare, branschsammanslutningar, stödnätverk för små och medelstora företag, EuroInfoCentre, kompetenscentrer eller andra särskilda institutioner. Dessa organisationer kan på ett effektivt sätt nå sina målgrupper, eftersom de har små och medelstora företags förtroende och är effektiva när det gäller att förmedla information om marknadsutvecklingen.

Oftast utgör sådana stödnätverk för små och medelstora företag kontaktpunkter (one-stop-shops) för små och medelstora företag. Där kan de få information om praktiskt taget alla områden som är relevanta för deras affärsverksamhet, inbegripet information eller råd om rättsliga, tekniska och marknadsorienterade frågor. Även om frågor som rör IKT och e-affärer spelar en allt viktigare roll i deras rådgivande verksamhet, kan de inte förväntas ersätta professionella leverantörer av IT- och e-affärstjänster när det gäller att hjälpa små och medelstora företag att formulera och genomföra sina individuella strategier för e-affärer. När små och medelstora företag når denna mognadsnivå bör de förstå att e-affärer kan förutsätta betydande omstruktureringar av deras verksamhet för att man skall kunna dra nytta av nya tekniska lösningar och göra företagen mer produktiva och konkurrenskraftiga.

Det slutliga ansvaret för att genomföra en omstrukturering av affärsprocesser ligger hos de små och medelstora företagen. Centrer för främjande av e-affärer kan dock bidra till att underlätta spridning av avancerade lösningar för e-affärer. I detta avseende kan stödnätverk också fungera som mellanhänder mellan små och medelstora företag och tjänsteleverantörer inom IKT-området. De kan hjälpa små och medelstora företag att ta fram en optimal strategi för e-affärer, och därvid hänvisa dem till mer specialiserade konsulter om nödvändigt.

För att kunna tillhandahålla denna typ av vägledning behöver även dessa stödnätverk en god kunskap om IKT och e-affärer samt god organisationsförmåga så att de kan använda kompletterande resurser eller hänvisa de små och medelstora företagen vidare till instanser som besitter sådana kunskaper. Stödnätverk har en mycket viktig funktion när det gäller att informera och förklara de aktuella frågorna och de alternativ som är tillgängliga samt när det gäller att ge små och medelstora företag råd om var de vid behov kan hitta ytterligare stöd för mer detaljerad information eller samråd. Denna typ av rådgivningsarbete bör genomföras av instruktörer eller rådgivare inom området e-affärer som har fått särskild utbildning i att förstå mindre företags behov i fråga om praktisk assistans. Kontinuerliga fortbildningsprogram för utbildare (train-the-trainer) är viktiga för att se till att denna kompetens är tillgänglig på kontinuerlig basis.

Dessutom gör vissa medlemsstater och regioner insatser för att bistå små och medelstora företag med att integrera e-affärsprocesser. Detta gör man genom att ge företagen incitament att söka professionell rådgivning från konsulter, som företagen väljer själva, inom områdena IT och e-affärer. Dessa konsulter hjälper företagen att genomföra en strategi för e-affärer. Incitamenten för anlitande av professionell hjälp går från att erbjuda små och medelstora företag ersättning för 50 % av kostnaden för en affärsutvecklingskonsult, begränsat till ett visst antal konsultdagar, till medgivande av särskilda skattetekniska stimulansåtgärder för konsulttjänster som rör e-affärer. Därvid bör man dock i offentlig policy vara extremt försiktig med att inte störa marknaden, exempelvis genom att erbjuda gratis affärsutvecklingtjänster som redan finns kommersiellt tillgängliga, eller genom att gynna vissa e-affärskonsulter framför deras konkurrenter på marknaden. Dessutom måste konkurrensregler beaktas på vederbörligt sätt.

Aktiviteter // * Att upprätta och upprätthålla ett väldefinierat stödnätverk för små och medelstora företag, med beaktande av sektorinriktade och regionala behov bland de små och medelstora företagen.

* Att främja nätverksbyggande och utbyte av erfarenheter bland kompetenscentrer för e-affärer på regional och nationell nivå samt på Europanivå.

* Att inrätta ett program för fortbildning av utbildare (train-the-trainer) inom området e-affärer, inom stödnätverken för små och medelstora företag, i syfte att utbilda instruktörer inom området e-affärer.

* Att inrätta ett system för finansiella stimulansåtgärder för att underlätta små och medelstora företags omorientering i riktning mot e-affärer, genom att göra det möjligt för dem att utnyttja e-affärstjänster från professionella IT-företag.

Möjliga mål // * Antal eller andel (%) små och medelstora företag som förväntas utnyttja subventionerade professionella affärsutvecklingstjänster.

* Antal eller andel (%) e-affärsrådgivare i stödnätverk för små och medelstora företag som förväntas delta i fortbildningsprogram för utbildare (train-the-trainer).

* Antal eller andel (%) små och medelstora företag som förväntas kontakta stödnätverket och få råd och vägledning i frågor som rör e-affärer.

* Antal eller andel (%) små och medelstora företag som förväntas delta i evenemang som organiseras av stödnätverket.

* Antal eller andel (%) små och medelstora företag som förväntas börja använda e-handelstillämpningar som ett resultat av samråd med stödnätverk för små och medelstora företag.

* Antal eller andel (%) små och medelstora företag som förväntas utveckla en omvandlingsplan för e-affärer som ett resultat av samråd med stödnätverk för små och medelstora företag.

* Antal kompetenscentrer med inriktning på e-handel som förväntas delta i det europeiska stödnätverket för små och medelstora företags användning av e-affärer, med regionalt eller nationellt stöd.

Mål 1.2: Att främja och sprida god e-affärspraxis bland små och medelstora företag

För att små och medelstora företag skall kunna fatta välunderbyggda beslut om sina strategier för e-affärer, är det viktigt att ha tillräcklig och tillförlitlig information om e-affärernas konsekvenser, inklusive en realistisk kostnads-intäktsanalys av den potentiella omvandlingen i riktning mot e-affärer. Den information som för närvarande är tillgänglig om bästa praxis är i huvudsak inriktad på stora företag. Många av de tillgängliga exemplen på e-affärer och fallstudier härrör från stora företag, och ibland från globala aktörer, och det är troligt att dessa exempel kommer att avfärdas som irrelevanta av små företag. Fallstudier tenderar att få mycket större erkännande om de avser samma sektor, region, land eller företagsstorlek.

Därtill kommer att stora företag ofta är pionjärer, både när det gäller e-affärer och utnyttjande av nya tekniska lösningar. Det betyder att de tar större risker men också att de troligen kommer att dra störst nytta av de potentiella vinsterna. Riskbedömningar och otillräcklig information hindrar ofta mindre företag från att tillämpa e-affärsstrategier som de annars skulle välja. På grundval av dessa överväganden kan man hävda att fallstudier som avser exempel på god praxis, och som väljs från mindre företag och som förklarar hur denna framgångsrika praxis har åstadkommits, kan öka medvetenheten och under idealiska förhållanden även väcka en beredvillighet att följa exemplet. Exemplen bör avspegla rön från senare tid om vad som skall betraktas som framgångsrik integrering av e-affärstillämpningar och bör vara så specifika som möjligt när det gäller att beskriva hur ett företag har uppnått sina mål.

Benchmark-undersökningen om nationell och regional e-affärspolitik för små och medelstora företag har visat att främjandet av god praxis - t.ex. genom uppvisande i samband med särskilda arrangemang, prisutdelning eller helt enkelt genom distribution av informationsmaterial - fortsätter att vara en viktig komponent i politiska åtgärder för utveckling av e-affärer. Detta gäller oberoende av e-ekonomins utvecklingsnivå i ett land eller en region. Det föreslås emellertid att relevanta politiska initiativ skall inbegripa närmare samarbete och nätverksbyggande sinsemellan, via gränsöverskridande utbyte av god e-affärspraxis och goda erfarenheter.

Aktiviteter // * Att samla in exempel på god e-affärspraxis, som skall väljas från små och medelstora företag, och se till att de får stor spridning (via Internet och i skriftlig, tryckt form).

* Att förstärka gränsöverskridande nätverksbyggande och utbytet av exempel på god praxis mellan olika politiska åtgärder till stöd för e-affärer.

* Att organisera e-affärsworkshopar för små och medelstora företag där utvald god praxis presenteras och där det finns rådgivare inom området e-affärer tillgängliga.

Möjliga mål // * Antal små och medelstora företag som förväntas delta i evenemang där man sprider information om god e-affärspraxis för små och medelstora företag.

* Antal små och medelstora företag som förväntas besöka webbplatser med information om god e-affärspraxis för små och medelstora företag.

Mål 1.3: Att öka de små och medelstora företagens kunskaper om e-affärer

I allmänhet möter små och medelstora företag större svårigheter än stora företag - både när det gäller att rekrytera IKT- och e-affärsspecialister för att kunna hantera de därmed sammanhörande organisatoriska förändringarna och när det gäller att på ett ändamålsenligt sätt utbilda sina anställda så att de skall få de kunskaper som krävs för att dessa förändringar skall kunna genomföras. En kritisk faktor för ett framgångsrikt genomförande av e-strategier i affärsverksamhet rör förbättringen av arbetskraftens e-kunnande generellt sett. Det finns olika vägar att gå för att uppnå detta mål, men i de flesta fallen är en kombination av olika sätt att lära (eller blandformer, "blended learning"), både formella och informella, det mest effektiva sättet, och normalt sett ingår då traditionell inlärning, självstudier och utbildning på arbetsplatsen.

Stora företag har ofta inrättat särskilda IT-utbildningsprogram för fortlöpande utbildning, antingen genom att organisera egna program eller genom att skicka de anställda till IT-utbildning som tillhandahålls av externa utbildningsorganisationer. Mindre företag har ofta inte sådana möjligheter och måste förlita sig till utbildning på arbetsplatsen och självstudier för de anställda. I denna mening kan tekniska lösningar och tillämpningar för nätutbildning, som ett komplement till traditionella inlärningssätt, få särskild betydelse för små och medelstora företags möjlighet att hantera de krav som ställs på personalens e-kunnande.

Ett stort antal initiativ och program har inletts i alla medlemsstater för att klara kunskapsbehovet och för att förbättra arbetskraftens kunskapsbas [11]. Ytterligare politiska åtgärder skulle kunna utgöra ytterligare stöd till livslångt lärande för små och medelstora företag (t.ex. genom att underlätta deltagande av anställda från små och medelstora företag i särskilda kurser om IT- och e-affärsförvaltning, via värdecheckar eller genom att stödja utvecklingen av och åtgärder för att öka kunskapen om tekniska lösningar och tillämpningar för nätutbildning). Dessutom bör man främja en dialog mellan alla relevanta intressenter om certifiering av kunskaper som utvecklats via informell utbildning och utbildning på arbetsplatsen. Konkurrensreglerna måste beaktas i vederbörlig ordning.

[11] Kommissionen inrättade år 2001 övervakningsgruppen för IKT-färdigheter (ICT Skills Monitoring Group) med deltagande av experter på e-färdigheter från medlemsstaterna. Där analyserades kunskapsklyftan när det gäller e-färdigheter samt identifierades och beskrevs politiska åtgärder på det nationella planet. Detta arbete resulterade i en slutrapport om e-affärer och IKT-färdigheter i Europa ("E-business and ICT skills in Europe"):

Aktiviteter // * Att uppmuntra små och medelstora företag att delta i IKT-relaterade fortlöpande utbildningsprogram.

* Att öka medvetenheten om de fördelar som tekniska lösningar för nätutbildning kan erbjuda för anställda i små och medelstora företag.

* Att tillhandahålla incitament för små och medelstora företag att börja använda nätutbildningsmetoder för utbildning av de anställda.

* Att uppmuntra närmare samarbete mellan universitet, utbildningsinstitutioner, leverantörer av nätutbildningstjänster och små och medelstora företag. Syftet skulle vara att förbättra förståelsen för små och medelstora företags behov inom området nätutbildning och det skulle resultera i utveckling av ändamålsenliga tillämpningar för nätutbildning.

* Att underlätta den fortlöpande uppbyggnaden av kunskaper inom området e-affärer inom små och medelstora företag via informellt lärande, bästa praxis och utbyte av kunskaper.

Möjliga mål // * Antal eller andel (%) små och medelstora företag som förväntas delta i utbildningsaktiviteter som har anknytning till e-kunskaper.

* Antal eller andel (%) små och medelstora företag som förväntas använda metoder för nätutbildning.

Utmaning 2: Att förbättra tillgängligheten i fråga om e-affärslösningar för små och medelstora företag

Den största utmaningen för många företag under kommande år, och särskilt för små och medelstora företag, kommer att vara att ytterligare integrera e-affärer i affärsprocesserna. Ambitionen är att e-affärer inte längre skall betraktas som något som är åtskilt från övergripande affärsstrategier. E-affärer bör i stället bli en integrerad del av de normala affärsprocesserna, vilka i allt högre grad kommer att stödjas av digitala informations- och kommunikationstekniska lösningar och genomföras i elektroniska nät.

I synnerhet för små och medelstora företag är detta en svårhanterad uppgift, eftersom kostnaderna för att genomföra och underhålla de tillämpningar som krävs är betydande. Även om kostnaden för den ursprungliga investeringen i IKT-utrustning har minskat under senare år, förblir underhålls- och servicekostnaderna kritiska för många små och medelstora företag. Osäkerhet när det gäller avkastning på den ursprungliga investeringen och ökande kostnader för underhållstjänster kan minska deras beredvillighet att göra nödvändiga investeringar. Dessutom måste små och medelstora företag vara beredda att lämna IKT-tjänster på entreprenad (outsourcing) och vara beredda på de organisatoriska förändringar som krävs genom användningen av e-affärer. Det är dock inte säkert att sådana specialiserade IKT-tjänster är tillgängliga i alla regioner till rimliga priser.

Ifråga om IKT-tillämpningar har små och medelstora företag andra behov än stora företag. De kräver kostnadseffektiva lösningar som kan tas i drift snabbt, som är skalbara och driftskompatibla och som kan fås till ett rimligt pris, helst på grundval av lösningar som bygger på öppen källkod. Även om leverantörer av IKT-lösningar vanligen erbjuder enklare moduler av sina lösningar för mindre företag, som kräver mindre komplexa och branschspecifika funktioner av sina IT-tillämpningar, är kostnadsbarriären, liksom de organisatoriska utmaningar som möter den som skall genomföra dessa lösningar, fortfarande betydande.

Mål 2.1: Bättre utnyttjande av resultaten från forskning om tekniska lösningar för e-affärer

Många små och medelstora företag står inför ett dilemma: Ibruktagande av programvara för förvaltning av e-affärer bör gå snabbt att genomföra, och inlärningskurvan bör vara snabb, men den måste vara tillräckligt billig för att utgöra en försvarbar investering redan idag. Frågan är huruvida det kommer att finnas tillräckligt med billiga lösningar som är avsedda för små och medelstora företag och som tillgodoser vanliga affärsbehov - såsom hantering av relationer med kunder och leverantörer, bokföring, rapportering och logistik - som är kompatibla med de e-affärslösningar som används av leverantörer och kunder. Dessa IT-lösningar måste vara säkra, pålitliga och driftskompatibla och de måste också vara förenliga med den rättsliga ram inom vilken sådana företag bedriver sin verksamhet.

Politiska åtgärder har endast i begränsad omfattning någon inverkan på den typ av IT-lösningar som erbjuds av marknaden. Däremot kan forskning bidra till att främja utvecklingen av moduler som är särskilt inriktade på små och medelstora företag genom att utveckla användarvänliga, billiga och driftskompatibla tekniska lösningar för små och medelstora företag. Små och medelstora företag kan gagnas i synnerhet genom att de deltar som teknikanvändare i forskningsprogram som rör e-affärer. Det hör samman med att de har möjlighet att samarbeta med stora IKT-företag för att ta fram användarkrav, att testa de tekniska lösningar som utvecklats och att utnyttja dem i autentisk affärsmiljö.

Europeiska gemenskapens sjätte ramprogram (FP6) för forskning, teknisk utveckling och demonstration lägger stor vikt vid deltagande av små och medelstora företag. Åtminstone 15 % av budgeten för de sju prioriterade tematiska områdena inom det särskilda programmet för integrering och förstärkning (1 700 miljoner euro) kommer att vara avdelad för små och medelstora företag. Ytterligare 430 miljoner euro kommer att avsättas till sektorövergripande forskning som inbegriper små och medelstora företag. Detta innebär sammanlagt nästan 2 200 miljoner euro under de följande fyra åren, vilket utgör det största finansiella instrumentet i världen för stöd till forskning och innovation för små och medelstora företag.

En annan del av budgeten för FP6 kommer att ägnas åt stöd till utvecklingen av programvara som bygger på öppen källkod och av driftskompatibla e-affärslösningar. Denna aktivitet bör leda till minskade kostnader för förverkligande av e-affärslösningar och göra dem mer tillgängliga. Små och medelstora företag bör vara de som först och främst gynnas av sådana öppna och driftskompatibla lösningar, som också kommer att underlätta integreringen av små och medelstora företag i e-affärsnätverk och i system för elektroniskt utbyte av information.

Det positiva exempel som ges genom Europeiska gemenskapens sjätte ramprogram - där utvecklingen av IKT-lösningar som passar små och medelstora företag har hög prioritet - skulle kunna förbättras ytterligare genom forskningsprogram i medlemsstaterna. Forskningsresultaten måste dock spridas bättre till små och medelstora företag. I detta avseende bör man dels främja bättre samarbete mellan forskningsprogram på nationell nivå och på Europanivå, dels främja stödnätverk för små och medelstora företag i syfte att överbrygga klyftan mellan vetenskap och näringsliv.

Aktiviteter // * Att starta FoTU-projekt som omfattar användning av e-affärslösningar för små och medelstora företag samt intresseorganisationer för små och medelstora företag.

* Att öka utnyttjandet av resultat som härrör från FoTU-projekt genom att utveckla, bland annat, särskilda system och program för kunskapsöverföring i syfte att göra det möjligt för anställda i små och medelstora företag att använda/utnyttja IKT på ett snabbt och kostnadseffektivt sätt.

* Att aktivera existerande stödnätverk för små och medelstora företag, och intresseorganisationer för små och medelstora företag, i syfte att stödja överföring av resultat (teknik och kunskap) som härrör från FoTU-projekt genom att se till att de får stor spridning via bästa praxis och målinriktade utbildningsåtgärder.

Möjliga mål // * Antal eller andel (%) små och medelstora företag som förväntas delta som användare i FoTU-projekt.

* Antal eller andel (%) små och medelstora företag (av dem som har deltagit i FoTU-projekt) som förväntas utnyttja resultaten från FoTU-projekt i sin naturliga affärsmiljö, efter avslutad demonstrationsfas.

Mål 2.2: Att främja regionala grupperingar mellan leverantörer av IKT-tjänster och små och medelstora företag

IKT-leverantörerna har en avgörande roll att spela när det gäller att hjälpa små och medelstora företag att bli digitala. De flesta europeiska små och medelstora företag använder lokala IKT-leverantörer. Det finns dock tecken på att IKT-leverantörer ofta inte kan tillgodose mindre företags särskilda krav. Detta beror på bristande förståelse hos många små och medelstora företag för vad e-affärer kan ge och för hur man skall kunna realisera dessa vinster, och bristande förståelse hos IKT-leverantörerna för de små och medelstora företagens behov och förväntningar när det gäller e-affärer, i synnerhet inom specialiserade sektorer.

I vissa europeiska regioner har man inrättat effektiva mekanismer för att föra samman små och medelstora företag och leverantörer av IKT-tjänster i syfte att främja nätverksbyggande och underlätta en konstruktiv dialog mellan dessa aktörer. På grundval av dessa positiva erfarenheter bör ytterligare insatser göras för att främja regionala grupperingar mellan små och medelstora företag och leverantörer av IKT-tjänster. Konkurrensreglerna måste beaktas i vederbörlig ordning.

Aktiviteter // * Att främja ett närmare samarbete bland leverantörer av IKT-tjänster, små och medelstora företag samt deras intresseorganisationer. Syftet skall vara att främja nätverksbyggande och utbyte av kunskap och erfarenheter avseende utveckling av e-affärslösningar som är anpassade till små och medelstora företag.

Möjliga mål // * Antal små och medelstora företag och leverantörer av IKT-tjänster som förväntas delta i regionalt eller lokalt nätverksbyggande.

* Antal små och medelstora företag som förväntas få en bättre förståelse för de möjligheter som erbjuds av IKT, som ett resultat av nätverksbyggandet.

* Antal IKT-leverantörer som förväntas erbjuda skräddarsydda e-affärslösningar, som ett resultat av nätverksbyggandet.

Mål 2.3: Att främja driftskompatibilitet för e-affärer via nationella testbäddar

Visionen om fullständigt automatiserade utbuds- och efterfrågekedjor kan bara nås med deltagande av små och medelstora företag. Det flesta små och medelstora företag har dock inte de resurser som krävs för att följa med i den tekniska utvecklingen. Än mindre har de resurser för att fatta beslut om att testa dyra och ofta experimentella tekniska lösningar utan att konceptets egenskaper verifierats och utan tydliga indikationer om avkastning på investeringar. Företagen, och särskilt små och medelstora företag, behöver en vägkarta för sin verksamhet samt exempel, som kan användas direkt, på praktiska e-affärslösningar.

En nationell testbädd eller - ännu bättre - ett nätverk av nationella testbäddar för e-affärer, helst baserade på programvarulösningar som bygger på öppen källkod, skulle ge små och medelstora företag ett praktiskt forum där de kan utveckla sina e-affärsprocesser. Syftet bör vara att skapa användargrupper med helt funktionsdugliga e-affärsnät, med deltagande av offentliga och privata företag, som resulterar i en modell för andra användargrupper. Ett sådant initiativ skulle, om det genomförs framgångsrikt och dokumenteras för utbildningsändamål, öka förtroendet för e-affärer och ge en vägkarta som kan följas av andra.

Endast en helhetsinriktad strategi, som inbegriper alla de viktigaste byggstenarna i e-affärer, kan påvisa alla fördelar som e-affärer kan ge. Det är i första hand den privata sektorn som har ansvaret för att genomföra en sådan ambitiös uppgift, med stöd från branschorganisationer och standardiseringsorgan. Regionala och nationella myndigheter kan dock spela en viktig roll när det gäller att föra samman de olika ekonomiska aktörerna och främja en uppbyggnad av samförstånd. Därigenom bör den gränsöverskridande dimensionen i elektroniska transaktioner beaktas i tillräcklig grad så att man undviker en fragmentering av marknaderna till följd av olika system för driftskompatibilitet på nationell nivå. Därför bör de olika testbäddarna för driftskompatibilitet ha ett nära samarbete på Europanivå, i syfte att utbyta erfarenheter och att utforma en gemensam affärspraxis som skall följas, med så stor spridning som möjligt, av både den privata sektorn och offentliga myndigheter.

Aktiviteter // * Att välja regionala eller nationella testbäddar, på grundval av programvara som bygger på öppen källkod, i syfte föra samman stora grupper av e-affärsanvändare. Sådana grupper kan då fungera som en verifiering av att konceptet fungerar (proof of concept) för företag och offentliga myndigheter.

* Att utveckla en gemenskapsmodell för e-affärer, bestående av de respektive byggblock som krävs.

* Att utveckla en utvärderingsmetod, som gör det möjligt för branschgrupperingar att utvärdera sin mognad när det gäller e-affärer och att fatta beslut om åtgärder som måste vidtas för att man skall kunna bedriva e-affärer fullt ut.

Möjliga mål // * Antal eller andel (%) företag som förväntas delta i regionala eller nationella testbäddar för driftskompatibilitet.

* Antal eller andel (%) företag som förväntas använda e-signaturer eller göra skattedeklarationer online eller som deltar i e-upphandling.

Mål 3: Att underlätta små och medelstora företags deltagande i e-affärsnätverk

Elektroniska transaktioner via specialiserade e-marknadsplatser för företag - så kallade e-marknadsplatser för B2B - kan vara en effektiv och kostnadseffektiv form av handel med varor och tjänster, både inom nationella gränser och över dessa gränser. Genom att skapa online-grupperingar av köpare och säljare kan e-marknadsplatser underlätta transaktioner över stora geografiska områden och med tidigare okända affärspartner. Därigenom kan man generera kostnadsbesparingar genom ökad öppenhet på marknaden och en mer effektiv transaktionsprocess. Många små och medelstora företag är fortfarande skeptiska mot att använda e-marknadsplatser och att delta i virtuella samverkande nätverk.

Det kan dock förekomma att små och medelstora företag i vissa fall inte har något val mellan att delta eller inte delta, eftersom stora företag genomför allt fler transaktioner uteslutande på elektronisk väg. Dessutom använder offentliga myndigheter allt oftare elektroniska hjälpmedel för att köpa varor och tjänster. Därför måste små och medelstora företag vara både mentalt och tekniskt förberedda för att kunna delta på e-marknadsplatser, inbegripet elektroniska auktioner, och för att kunna dra nytta av bättre nätverksbyggande med hjälp av elektroniska hjälpmedel. Politiska åtgärder till stöd för små och medelstora företag kan bidra genom att öka medvetenheten och tillhandahålla bättre information om hur man skall använda Internet-verktyg på effektivaste sätt. Vederbörlig hänsyn bör därvid tas till ekonomiska, tekniska och rättsliga barriärer för små och medelstora företag.

Mål 3.1: Att främja små och medelstora företags deltagande på marknadsplatser för B2B

E-marknadsplatser för B2B kan erbjuda viktiga möjligheter för små och medelstora företag att få tillträde till nya marknader och hitta nya affärspartner. I synnerhet kan användningen av e-marknadsplatser för online-upphandling snart blir regel för många produkter. Inom vissa industrisektorer, där stora företag inrättar e-marknadsplatser för anskaffning av varor och tjänster, kan små och medelstora företag och deras leverantörer bli tvingade att delta på dessa marknadsplatser för att kunna stanna kvar i verksamheten.

I allmänhet använder små och medelstora företag Internetplattformar som drivs av stora företag eller oberoende operatörer. De har följaktligen behov av opartisk och objektiv information om befintliga e-marknadsplatser för B2B. Informationen skall innehålla tillförlitliga uppgifter om e-marknadsplatsernas ekonomiska betydelse och om tillämpliga handelsregler så att de små och medelstora företagen kan välja den bästa lösningen. Förtroendet för elektroniska transaktioner är dessutom en viktig faktor när det gäller att öka små och medelstora företags deltagande på e-marknadsplatser för B2B. Här har man kommit fram till att omvända auktioner är ett stort bekymmer för många små och medelstora företag [12].

[12] Kommissionens arbetsdokument "B2B Internet trading platforms: Opportunities and barriers for SME - A first assessment" (Internetbaserade plattformar för B2B-handel: möjligheter och hinder för små och medelstora företag - en första utredning). [SEC(2002) 1217].

Självreglering måste ha en central roll i främjandet av sunda och välfungerande affärsmetoder i den nya elektroniska affärsmiljön. Ansvaret för att ta fram uppförandekoder åvilar definitionsmässigt marknadsaktörerna. Uppförandekoderna bör vara uttömmande och återspegla enighet mellan alla berörda aktörer. De bör företrädesvis utarbetas i Europaskala för att på så sätt bidra till genomförandet av den inre marknaden. Genom e-marknadsplatser har man möjlighet att underlätta gränsöverskridande transaktioner och därigenom stimulera den inre marknaden ytterligare. För att underlätta sådana transaktioner bör nationella näringslivsorganisationer och stödnätverk för e-handel verka för att öka kunskapen om tillämpliga lagbestämmelser. Därvid bör de ta erforderlig hänsyn till det arbete som redan pågår inom detta område i Europa.

Aktiviteter // * Att främja informationskampanjer och utbildning speciellt inriktad på de fördelar och risker som små och medelstora företags deltagande på e-marknadsplatser för B2B innebär.

* Att öka kunskapen genom opartisk information om e-marknadsplatser för B2B, affärspartner, affärsexempel, lagbestämmelser samt om uppförandekoder för sunda affärsmetoder på e-marknadsplatser för B2B.

* Att uppmuntra utvecklingen av feedbacksystem. Det kan t.ex. vara "heta linjer", där små och medelstora företag kan framföra klagomål om osunt uppträdande på e-marknadsplatser för B2B och få hjälp med att hantera sådana klagomål.

* Att underlätta gränsöverskridande elektroniska transaktioner genom att informera små och medelstora företag om de lagbestämmelser för e-affärer som gäller i respektive medlemsstater.

Möjliga mål // * Antal små och medelstora företag som förväntas delta i målinriktade informationskampanjer och utbildning om e-marknadsplatser för B2B.

* Antal små och medelstora företag som förväntas använda sig av de tjänster för information om e-marknadsplatser för B2B som tillhandahålls via offentligt finansierade projekt inom området e-affärer.

* Antal nationella och regionala projekt inom e-affärer som förväntas leda till sammanlänkningar med europeiska projekt avseende informationstjänster inom samma område. Exempel: rättsportalen för e-affärer - ELEAS-projektet [13].

[13] http://europa.eu.int/comm/enterprise/ict/ policy/legal-portal/eleas-proposal.pdf

Mål 3.2: Att främja små och medelstora företags deltagande i elektronisk offentlig upphandling

Många medlemsstater har på nationell nivå redan börjat använda sig av metoder för elektronisk offentlig upphandling. Senare i år skall ett lagstiftningspaket antas. Det kommer att bestå av direktiv med tydliga, Europaomfattande bestämmelser för genomförande av offentliga upphandlingsförfaranden på elektronisk väg. Det kommer att ge ny skjuts åt området elektronisk offentlig upphandling i hela Europa.

Införande av system för elektronisk offentlig upphandling kommer att få genomgripande effekter, både när det gäller efterfrågan och det sätt på vilket den offentliga sektorn sköter sin upphandling. Elektronisk anbudsinfordran, elektroniska marknadsplatser och auktioner är några av de inslag som i växande omfattning kommer att utnyttjas även av offentliga myndigheter, i takt med att deras deltagande i e-affärer ökar. Elektronisk offentlig upphandling inrymmer ökade möjligheter för små och medelstora företag på regional, nationell och Europaomfattande nivå. De företag i denna storleksklass som traditionellt levererat till den offentliga sektorn, eller som är intresserade av att komma in på den marknaden, måste anpassa sig till den nya miljön och lära sig att använda de nya hjälpmedlen. Om de inte är förtrogna med de nya förfaranden och den tekniska utrustning som krävs för att de skall kunna lämna in sina anbud, riskerar de att gå miste om de affärsmöjligheter som elektronisk offentlig upphandling erbjuder.

Politiken för den offentliga sektorn har här en viktig roll att spela. För det första genom att man inrättar system som är öppna, tillförlitliga och väl fungerande och som inte diskriminerar små och medelstora företag. För det andra genom att man genomför informations- och utbildningsinsatser för att upplysa och ge vägledning. De är framför allt inriktade på små och medelstora företag för att ge dem reell möjlighet att delta i elektronisk upphandling. Särskild uppmärksamhet bör ägnas branscher som länge legat efter på det digitala området och som därför kan ha det svårare att anpassa sig till den nya miljön. Likaså är det viktigt att systemen för e-upphandling är utformade på ett sådant sätt att företagen kan anpassa sig successivt.

Aktiviteter // * Att genomföra speciella informationskampanjer och inleda en dialog med små och medelstora företag. Syftet är att man inför genomförandet av den kommande ramlagstiftningen för e-upphandling dels bättre skall upplysa om den tekniska utrustning som krävs för de små och medelstora företag som skall delta i offentlig e-upphandling, dels skall se till att dessa företag får maximala möjligheter och största möjliga nytta genom digitaliseringen av upphandlingsförfarandet.

* Att genomföra speciella utbildningsprogram i samverkan med näringslivsorganisationer, organisationer för små och medelstora företag, stödnätverk för små och medelstora företag etc. Syftet är att stödja de små och medelstora företagens ansträngningar för att göra sig förtrogna med elektronisk offentlig upphandling och delta aktivt i detta nya elektroniska affärsområde.

Möjliga mål // * Antal eller andel (%) av små och medelstora företag som förväntas genomgå utbildning i teknik och system för elektronisk offentlig upphandling.

* Antal eller andel (%) av små och medelstora företag som förväntas bli förtrogna med bestämmelserna för elektronisk offentlig upphandling.

* De små och medelstora företagens andel (%) av elektronisk offentlig upphandling.

Mål 3.3: Att främja virtuella samverkande nätverk av små och medelstora företag

Användningsområdena för e-affärer erbjuder små och medelstora företag nya möjligheter att bilda samverkande nätverk. I en del branscher har små och medelstora företag, som är specialiserade på olika delar av produktionskedjan, börjat upprätta samverkande nätverk. På så sätt kan de uppnå allmänna kostnadsbesparingar genom stordriftsfördelar och ökad effektivitet.

Samverkande IKT-stödda nätverk kommer att spela en viktig roll i framtida affärsmodeller för många små och medelstora företag, liksom för deras möjligheter att behålla sin konkurrenskraft. Dessa samverkande nätverk kan agera som virtuella aktörer på e-marknadsplatser, både för inköp och försäljning. De kan också vara mycket effektiva när det gäller att nå fram till marknader för elektronisk offentlig upphandling. Exempel på samverkande nätverk finns inom träindustrin i Norditalien och Österrike, där olika företag har slutit sig samman i nätverk för att marknadsföra sina produkter gemensamt.

Flera av dessa samverkande nätverk är till sin karaktär regionala, och de bygger på att tidigare konkurrenter numera bedriver nära samarbete för att uppträda som en ny aktör på marknaden. Det kräver att de små och medelstora företagen övervinner sitt inneboende motstånd mot att dela med sig av sin kunskap. Det har också alltid varit en del av affärsidén, framför allt inom handel och hantverk av traditionellt slag, att ha hela produktionen - även av komponenter - under eget tak i stället för att lägga ut delar av produktionen på underleverantörer. Detta förhållningssätt kan utgöra ett hinder för samverkande nätverk, som vanligtvis bildas för att göra det möjligt för små företag att specialisera sig. Därför kan mindre företag uppleva en kollision mellan den mer traditionella entreprenörsmässiga egenkunskapen och sin roll i ett nätverk inom e-affärer.

Genom politiska åtgärder kan stöd ges åt bildandet av nätverk inom e-affärer för små och medelstora företag. Det kan t.ex. ske genom ekonomiska bidrag till pilotprojekt, som ger mindre företag möjlighet - utan att de tar alltför stor risk - att testa vilken nytta de kan ha av ett samverkande nätverk. Sådana åtgärder får emellertid inte leda till otillbörliga ingrepp på marknaden genom att en företagsgrupp favoriseras i förhållande till en annan, eller genom att en del e-marknadsplatser erhåller indirekta subventioner. Konkurrensreglerna måste följas på vederbörligt sätt.

Aktiviteter // * Att främja samarbetsplattformar där små och medelstora företag kan köpa och sälja online.

* Att genomföra pilotprojekt för samverkande nätverk inriktade på små och medelstora företag.

Möjliga mål // * Antal små och medelstora företag som genom offentligt stöd förväntas använda samarbetsplattformar för inköp och försäljning.

* Antal små och medelstora företag som förväntas delta i pilotprojekt för samverkande nätverk.

3. SLUTSATSER

I det här meddelandet behandlas behovet av att rikta in politiken för e-affärer på nya uppgifter. Medlemsstater och regioner anmodas att revidera sin politik för främjande av e-affärer för små och medelstora företag genom att sätta upp nya och mer innovativa mål.

- För det första en åtgärd på det politiska planet: Det öppna samrådet ledde fram till kvantitativa mål för IKT och e-affärer som har publicerats i Resultattavlan för näringspolitiken. Medlemsstaterna bör komplettera målen ytterligare och vid behov revidera dem. Generella uppgifter om små och medelstora företags tillgång till Internet bör om möjligt preciseras så att man på ett bättre sätt återspeglar behovet av att satsa på att europeiska företag använder mer avancerad utrustning och utnyttjar IKT på ett mer produktivt sätt. Här är några centrala uppgifter som man måste jobba vidare med: bättre ledarskapskompetens inom e-affärer, tillgång till sådana tekniska lösningar för e-affärer som fungerar väl i små och medelstora företag samt små och medelstora företags bättre utnyttjande av avancerade tillämpningar för e-affärer. Medlemsstaterna anmodas därför att revidera sina politiska mål för IKT och e-affärer genom att utgå ifrån uppgifterna i "indexet för e-företagande". Det finns med i den lista över indikatorer för benchmarking som ingår i handlingsplanen eEurope 2005.

- För det andra en åtgärd på det verksamhetsinriktade planet: De åtgärder inom området e-affärer som är speciellt inriktade på stöd åt små och medelstora företag bör om möjligt baseras på tydliga kvantitativa eller kvalitativa mål. De bör vara sådana att man kan mäta deras praktiska effekt. För att åtgärderna skall bli verkningsfulla bör medlemsstaterna övervaka åtgärderna noggrant och med jämna mellanrum utvärdera dem gentemot på förhand fastställda indikatorvärden. Med hänsyn till att miljön för e-affärer befinner sig i ständig förändring bör också den tillhörande politiken för små och medelstora företag anpassas så att nya utmaningar kan mötas på ett tillfredsställande sätt.

- För det tredje skulle de politiska åtgärderna inom området e-affärer bli effektivare genom ett bättre utbyte av erfarenheter mellan medlemsstater och regioner. Stödnätverket för europeiska e-affärer (för små och medelstora företag) ("European E-business Support Network [for SMEs]"), som bildats av kommissionen som ett inslag i handlingsplanen eEurope 2005, kommer att fungera som ett forum, där regionala, nationella och europeiska initiativ inom området e-affärer skall föras samman. Syftet är att underlätta erfarenhetsutbyte och att på frivillig basis enas om framtida politiska prioriteringar och mål. Medlemsstaterna anmodas att ge sitt fulla stöd åt detta initiativ genom att dela med sig av information och sakkunskap om politiska åtgärder inom området e-affärer.

Det här meddelandet bör ses som en ytterligare åtgärd för att stimulera utvecklingen i riktning mot det långtgående mål som man satte upp vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2003 och som går ut på att EU fram till slutet av detta årtionde skall bli världens mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi. För att det målet skall uppnås måste man i samtliga medlemsstater göra ytterligare insatser i syfte att effektivisera de politiska åtgärder som skall gynna små och medelstora företag inom området e-affärer. Att fastställa tydliga och långtgående mål är en uppgift som spelar en avgörande roll när det gäller att stärka de europeiska företagens konkurrenskraft.

Som uppföljning på det här meddelandet kommer kommissionen före utgången av 2004 att sammanställa en rapport om de framsteg som gjorts när det gäller stöd åt små och medelstora företags användning av e-affärer. Kommissionen kommer framför allt att undersöka vilka mål som har uppställts av medlemsstaterna för att ytterligare främja användningen av e-affärer samt vilka framsteg som gjorts i detta avseende. Man planerar också att analysera i vilken utsträckning framgångsrika strategier inom området e-affärer har fått ännu större spridning som en följd av samarbetet inom ramen för stödnätverket för europeiska e-affärer ("European E-Business Support Network").

BILAGA: Statistik

1. Eurostats undersökning om IKT-användning i företag i gemenskapen [14]

[14] Med kommissionens aktiva stöd inledde Eurostat år 2001 en pilotundersökning för att mäta europeiska företags användning av e-handel och IKT. Denna undersökning genomfördes i samarbete med nationella statistiska institut i EU:s medlemsstater och samordnades med relevanta arbeten som genomförts av OECD. I samband med denna undersökning kontaktades mer än 100 000 europeiska företag i 13 medlemsstater (och Norge), och svarsprocenten var nära 50 %. Undersökningen har upprepats 2002 i alla 15 medlemsstater (med ett urval som omfattade mer än 135 000 företag) och kommer regelbundet att genomföras på nytt under kommande år.

Tabell 1: IKT-användning i små och medelstora företag (10-249 anställda) och stora företag (minst 250 anställda) (2001-2002)

>Plats för tabell>

Källa: Europeiska gemenskapens pilotundersökning om företagens användning av e-handel och IKT år 2001. Gemenskapens undersökning om företagens användning av IKT år 2002 (data från Eurostat, 4.3.2003).

Anmärkningar:

1. Sektorerna NACE DGHIJK, om inte annat anges (D - tillverkning, G - Handel, H - Hotell och restauranger, I - Transport, förvaring och kommunikation, J - Finansiella sektorn, K - Företagstjänster).

2001: Sektor H (hotell och restauranger) = NACE 55.1 ... 55.5. (55.1 = hotell; 55.2 = campingplatser och annat tillhandahållande av logi för kort tid, 55.3 = restauranger, 55.4 = barer, 55.5 = matsalar och catering).

2002: Sektor H (hotell och restauranger) = NACE 55.1 ... 55.2 (55.1 = hotell och motell, med restaurang; 55.2 = campingplatser och annat tillhandahållande av logi för kort tid).

2001: Sektor J (finansiell sektor) = NACE 65 ...67 (65 = finansiell förmedling, utom försäkrings- och pensionsfonder, 66 = försäkrings- och pensionsfonder, utom obligatorisk socialförsäkring, 67 = verksamhet i anslutning till finansiell förmedling).

2002: Sektor J (finansiell sektor) = NACE 67 (verksamhet i anslutning till finansiell förmedling).

2. 2001: Försäljning/inköp via Internet eller andra nät. 2002: Försäljning/inköp via Internet endast på grund av ändringar i det frågeformulär som användes i undersökningen mellan de båda åren.

3. Uppgifterna om procentandel är vägda mot företagen, dvs. "...% av företagen ..."

4. Om data saknas för någon period eller för något land lämnas rutan tom.

2. e-Business W@tch - undersökning och resultattavla [15]

[15] I slutet av 2001 startade kommissionen European e-Business Market Watch (e-Business W@tch). Syftet var att övervaka och analysera användningen av elektroniska affärer inom olika sektorer i den europeiska ekonomin och att tillhandahålla hållbara ekonomiska analyser för att förbättra förståelsen för e-affärers konsekvenser på sektornivå. Resultaten från e-Business W@tch presenteras regelbundet i kvartalsrapporter och sammanfattas i två rapportsammanställningar på en resultattavla med e-affärsindikatorer och på följande webbsida: www.ebusiness-watch.org

Diagram 1: IKT-infrastruktur

1.a

>Hänvisning till>

// 1.b

>Hänvisning till>

1.c

>Hänvisning till>

// 1.d

>Hänvisning till>

1.e

>Hänvisning till>

// 1.f

>Hänvisning till>

Källa: e-Business W@tch (Uppgifterna bygger på en undersökning av 9 264 företag, rapporteringsperioden är juni-juli 2002.)

Jfr. http://www.ebusiness-watch.org

Diagram 2: Indikatorer för e-handel

2.a

>Hänvisning till>

// 2.b

>Hänvisning till>

2.c

>Hänvisning till>

// 2.d

>Hänvisning till>

2.e

>Hänvisning till>

// 2.f

>Hänvisning till>

Källa: e-Business W@tch (Uppgifterna bygger på en undersökning av 9 264 företag, rapporteringsperioden är juni-juli 2002.)

Jfr. http://www.ebusiness-watch.org

Diagram 3: Indikatorer på integrering av e-affärer

3.a

>Hänvisning till>

// 3.b

>Hänvisning till>

3.c

>Hänvisning till>

// 3.d

>Hänvisning till>

3.e

>Hänvisning till>

// 3.f

>Hänvisning till>

Källa: e-Business W@tch (Uppgifterna bygger på en undersökning av 9 264 företag, rapporteringsperioden är juni-juli 2002)

Jfr. http://www.ebusiness-watch.org

Diagram 4: Deltagande i e-marknadsplatser för B2B

>Hänvisning till>

Källa: e-Business W@tch (Uppgifterna bygger på resultaten från den undersökning som genomfördes i juni-juli 2002). Beräkningsgrund: alla företag (EU4, vägt med hänsyn till antalet sysselsatta)

Jfr. http://www.ebusiness-watch.org

Diagram 5: Storleken på IT- och webb-avdelningar (personal per 100 a

>Plats för tabell>

nställda)

Diagram 6: Kunskapsklyftan i fråga om IT känns mest av små och medelstora företag

>Plats för tabell>