Help Print this page 
Title and reference
Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - På väg mot en fullständig utbyggnad av tredje generationens system för mobil kommunikation

/* KOM/2002/0301 slutlig */
Languages and formats available
Multilingual display
Text

52002DC0301

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - På väg mot en fullständig utbyggnad av tredje generationens system för mobil kommunikation /* KOM/2002/0301 slutlig */


MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET, EUROPAPARLAMENTET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN - På väg mot en fullständig utbyggnad av tredje generationens system för mobil kommunikation

Innehållsförteckning

Sammanfattning

1. Inledning

2. Den senaste utvecklingen och lägesrapport om tredje generationens system för mobil kommunikation

2.1 Finansiella förutsättningar

2.2 Teknik

2.3 Marknaden för 3G-tjänster

2.4 Regelverket

3. Mot en fullständig utbyggnad av tredje generationens system för mobil kommunikation: utmaningar och svar

3.1 Stabilt regelverk

3.2 Åtgärder för att stödja utbyggnaden av 3G

3.3 Långsiktigt perspektiv

4. Slutsatser

Bilaga 1: 3G - en

översikt Bilaga 2: Ordlista

Sammanfattning

I dagens läge när de flesta medlemsstater har utfärdat 3G-licenser, avviker de stora förväntningarna man förknippar med införandet av en ny generation mobil kommunikation markant med de svårigheter branschen måste övervinna för att bli en kommersiell framgång i Europa.

Avancerade trådlösa plattformar som 3G utgör en av grundstenarna för att uppnå målen med informationssamhället vad beträffar efterfrågan från konsumenter, produktivitet, konkurrenskraft och skapande av arbetstillfällen. Detta underströks vid toppmötet i Barcelona i mars 2002 där kommissionen uppmanades att till rådets toppmöte i Sevilla lägga fram "en omfattande analys av de återstående hindren för en fullständig utbyggnad av tredje generationens system för mobil kommunikation".

I det här dokumentet ges en översikt över situationen i 3G-sektorn samt en analys av de större finansiella, tekniska och lagstiftningsmässiga problem som är förknippade med utbyggnaden av 3G-tjänster. Dessutom presenteras förslag på lösningar för att stödja utvecklingen.

Bästa lösningen för sektorn är att låta marknaden driva utvecklingen, men offentliga myndigheter kan bidra till att öka förtroendet genom att säkerställa ett förutsägbart och stabilt regelverk som befrämjar en konkurrenskraftig marknad, vilket gynnar konsumenterna. Myndigheternas omedelbara insatser för att underlätta den fysiska nätutbyggnaden kan bestå av att de harmoniserar licensvillkoren och påskyndar förfarandena. På längre sikt skulle en harmonisering av licensvillkoren och -tilldelningen över hela EU bidra till att förhindra snedvridning av konkurrensen och osäkerhet i sektorn.

Utbredningen av 3G är en fortlöpande process som hela tiden behöver följas av offentliga myndigheter. Det finns inga enkla svar på de utmaningar som väntar, men 3G har i sig potential att klara av de nuvarande svårigheterna. Kommissionen är övertygad om detta.

1. Inledning

I mars 2001 utfärdade kommissionen ett meddelande om tredje generationens (3G) system för mobil kommunikation [1]. I meddelandet angav kommissionen vissa faktorer som skulle kunna påverka en framgångsrik utbyggnad och utveckling av 3G-tjänster i EU och samtidigt presenterades åtgärder för att gynna utvecklingen inom detta område.

[1] Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén - Införande av tredje generationens system för mobil kommunikation i Europeiska unionen: Lägesrapport och förslag till åtgärder, KOM(2001)141 slutlig, 20.3.2001.

Ett år senare, när praktiskt taget samtliga av EU:s medlemsstater har utfärdat sina 3G-licenser, avviker de höga förväntningarna förknippade med införandet av en ny generation mobiltjänster - som fick ytterligare näring av populariteten hos och den fortsatt ökade mobiltelefontätheten under det senaste året - markant med svårigheterna inom sektorn och det faktum att, med ett fåtal undantag, 3G inte ännu har blivit kommersiell verklighet i Europa.

Samtidigt satte Europeiska unionen upp ett ambitiöst mål för ekonomisk och social förnyelse vid Europeiska rådets möte i Lissabon [2]. Kommissionens åtgärdsplan för eEurope 2002 utgjorde en del av svaret på denna utmaning [3]. Avancerade trådlösa plattformar som 3G utgör en av grundstenarna för att uppnå målen inom informationssamhället vad beträffar efterfrågan från konsumenter, ökad produktivitet, konkurrenskraft och skapande av arbetstillfällen.

[2] Vid mötet i Lissabon i mars 2000 angav Europeiska rådet det strategiska målet att göra Europa till den mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomin till 2010 (ordförandeskapets slutsatser, punkt 5). Den fullständiga texten finns på följande hemsida: http://ue.eu.int/sv/info/eurocouncil/.

[3] Åtgärdsplanen eEurope 2002 föreslogs av kommissionen inom ramen för Lissabonstrategin och godkändes av Europeiska rådet vid dess toppmöte i Feira i juni 2000. Kommissionen lade nyligen fram en ny åtgärdsplan eEurope 2005 [KOM(2002)263 slutlig], som skall behandlas av Europeiska rådet vid dess toppmöte i Sevilla i juni 2002. Mer information om eEurope finns på följande hemsida:

Mot ovanstående bakgrund är utbyggnaden av 3G-näten och -tjänster ett viktigt mål som prioriteras av samtliga inblandade parter. Många aktörer är inblandade i processen och de utmaningar som är förknippade med kommande steg är ett resultat av det komplexa samspelet mellan olika faktorer, som dock inte alla är kopplade till själva mobilsektorn. Dessutom utgör införandet av 3G-tjänster ett viktigt steg som kräver tid med tanke på alla de förändringar som blir resultatet. Dessa omfattar det tekniska genomförandet, utvecklingen av en ny servicemarknad, anpassningen av affärsstruktur till ett nytt utbud av förädlade tjänster samt nya kundmönster.

I mars 2002 betonade Europeiska rådet i Barcelona i sina slutsatser vikten av tredje generationens system för mobil kommunikation när det gäller utvecklingen av informationssamhället i Europa och uppmanade kommissionen "att till toppmötet i Sevilla lägga fram en omfattande analys av de återstående hindren för en fullständig utbyggnad av tredje generationens system för mobil kommunikation" [4].

[4] Europeiska rådets toppmöte i Barcelona i mars 2002, ordförandeskapets slutsatser, punkt 41. Den fullständiga texten finns på följande hemsida: http://ue.eu.int/en/Info/eurocouncil/index.htm

Syftet med det här meddelandet är att göra en realistisk och objektiv bedömning av den nuvarande situationen och att identifiera, där så är lämpligt, prioriterade åtgärdsområden, och därför innehåller det en översikt över den senaste utvecklingen och nuläget inom 3G-sektorn när det gäller finansiella, tekniska, marknadsmässiga och lagstiftningsmässiga aspekter (se kapitel 2). Kapitel 3 innehåller de viktigaste problemen i samband med utbyggnaden av 3G-tjänster samt de alternativ som finns på EU-nivå för att stödja denna utveckling. Denna analys innehåller en beskrivning och bedömning av åtgärder som vidtagits sedan det senaste meddelandet, åtgärder som krävs för att ta itu med behov på kort och medellång sikt samt förslag på vissa framtida åtgärder på basis av bedömningen av den utbyggnad av 3G som hittills skett.

2. Den senaste utvecklingen och lägesrapport om tredje generationens system för mobil kommunikation

Utbyggnaden av 3G-tjänster medför ett komplext samspel mellan olika aktörer (se uppställningen i bilaga 1). När man bedömer fördelarna med 3G bör självklart konsumenten, dvs. den enskilde, företag och samhället som helhet, stå i centrum. För att kunna erbjuda 3G-tjänster, måste marknadsaktörer bygga ut näten och driva dem, erbjuda attraktiva tillämpningar och tjänster samt attraktivt innehåll och dessutom göra lämpliga terminaler tillgängliga. Litet förenklat kan man säga att de viktigaste aktörerna utgörs av tillverkarna, operatörerna samt leverantörer av programvaror och innehåll, men det nya utbudet av förädlade tjänster håller på att utvecklas mot en mer invecklad struktur som kännetecknas av att aktörernas intressen delvis överlappar varandra. Samtliga parter behöver tillgång till finansiella resurser som finns tillgängliga via olika kanaler. Slutligen är ramverket som skapats genom lagstiftning på olika nivåer (lokal/regional, nationell och på gemenskapsnivå) samt standardiseringsorgan och organ för förvaltning av radiospektrum. Aktörerna har inte bara olika intressen, utan kommer dessutom in i olika faser av utbyggnaden av 3G.

Förutom den inbyggda komplexiteten, utvecklas givetvis inte dessa intressen i ett vakuum, utan är i mycket hög grad beroende av den allmänna utvecklingen av ekonomin, tekniken och tjänstesektorn, beroende på de många verksamheter som uppkommer genom det förväntade breda tjänsteutbudet. Därför är utbyggnaden av 3G mycket mer komplicerad än utbyggnaden av andra generationens (2G) system för mobil kommunikation.

En genomgång av utvecklingen det senaste året visar bland annat att vissa av de inblandade aktörernas roller och deras förhållanden till varandra kraftigt förändrats.

2.1 Finansiella förutsättningar

Under år 2001 krympte världsekonomin, men en gradvis återhämtning kan skönjas i Europa och i ännu högre grad i USA. Telekommunikationssektorn utgjorde inget undantag till denna nedgång.

Telekommunikationsmarknaden inom EU klarade sig dock bättre än den övriga ekonomin med en omsättning på EUR224 miljarder och en marknadstillväxt på cirka 10 % under 2001. Mobilsektorn bidrog med ungefär 40 % [5] av den tillväxten. Mobiltelefontätheten i gemenskapen uppgår nu till mer än 75 % (mer än 10 procents ökning jämfört med 2001) och under 2001 såldes cirka 125 miljoner mobiltelefoner. Efter att ha sjunkit under de senaste åren har den genomsnittliga intäkten per användare (ARPU) nu stabiliserats kring EUR30 per månad.

[5] Rapport från European IT Observatory (EITO), 2002.

Trots dessa jämförelsevis goda resultat har sektorn pressats allt mer av finansmarknaderna. Under den tidigare perioden som kännetecknades av en tillväxt som låg över genomsnittet, skedde stora investeringar inom sektorn, främst för att öka marknadsandelar fusioner och förvärv, samt genom investeringar i framtida affärsområden som 3G där ungefär EUR110 miljarder investerades i licenser. Följden har blivit att skuldbördan har ökat kraftigt för många telekomoperatörer, vilket i sin tur lett till att de fått sämre kreditbedömningar. 3G-licenserna har utan tvivel bidragit till denna situation, men det är bara en av flera faktorer som påverkar telekommunikationsbranschen.

Under det senaste året har kreditvärdigheten fortsatt att försämras och börsvärdet både för operatörer och tillverkare har minskat kraftigt. För närvarande har tillgången på investeringskapital minskat dramatiskt, i synnerhet för alternativa leverantörer och nya aktörer på marknaden. Detta sammanfaller med att man, efter flera års förberedelse, står i begrepp att inleda den fysiska utbyggnaden av näten och framtagande av tjänster, vilket kräver betydande finansiella tillgångar hos nätoperatörerna.

Ovanstående utveckling har bidragit till att försämra affärsperspektivet för telekomsektorn, även för mobiloperatörer. Den ökade konkurrensen som avregleringen har bidragit till sammanfaller med en komplicerad omvandling av både marknaden och de tekniska förutsättningarna. Värst drabbade är de aktörer som inte kan dra nytta av sin 2G-erfarenhet och sitt kundunderlag och som måste dras med tunga ekonomiska åtaganden innan de kan generera några inkomster från mobila tjänster.

Det svåra ekonomiska läget har tvingat samtliga operatörer på telekommunikationsmarknaden, inklusive mobiloperatörer, att se över sin verksamhet och balansräkningar, bland annat genom att sälja icke centrala verksamheter, utforska nya intäktsmöjligheter och försöka hitta nya vägar att minska kapitalinvesteringar. Denna utveckling inom sektorn har också påverkat planerna för utbyggnaden av 3G på olika sätt. Vissa operatörer har till exempel prioriterat alternativa möjligheter för att öka sina genomsnittliga intäkter per användare genom att överväga att erbjuda nya tjänster inom 2G som GPRS [6]-baserade tjänster. Att minska investeringskostnaderna är ett annat område som operatörerna prioriterar, vilket belyses av flera fall av delad infrastruktur, genom vilket operatörerna kan räkna med att kraftigt minska sina initiala kapitalinvesteringar.

[6] General Packet Radio Service: en utveckling av GSM-plattformen som möjliggör paketkoppling i GSM-näten.

Det allmänt sett svåra finansiella läget för operatörer har lett till en omvärdering av 3G:s bärkraft på marknader som har ett stort antal licensierade 3G-operatörer. Diskussioner har också inletts om hur man skall handskas med situationen om en konsolidering sker.

För tillverkarnas del har den ekonomiska påfrestningen inte enbart inneburit ett ökat tryck från operatörerna på priserna på nätutrustning, utan även att man i allt högre grad såg till att försäljarledet stod för finansieringen av utrustningen, vilket tynger tillverkarnas resultat. Dessutom minskade försäljningen av mobiltelefoner beroende på att marknaden började bli mättad och att operatörerna skar ner investeringarna i subventionerade terminaler. En annan trend är ingående av allianser eller till och med avtal med underentreprenörer om utplacering när det gäller utveckling och tillverkning av 3G-mobiltelefoner.

Det finansiella läget är fortfarande problematiskt och har påverkat 3G-utbyggnaden. De extremt pessimistiska prognoserna från förra året har dock inte slagit in, och branschen har börjat åtgärda problemen.

2.2 Teknik

I takt med att den aviserade införandet av 3G-tjänster närmar sig, blir frågan om tillgänglighet till fungerande nät och terminalutrustning allt viktigare. Rapporter som innehållit både exempel på misslyckanden och på positiva erfarenheter - har ofta varit tagna ur sitt sammanhang och tolkats på olika och motsägelsefulla sätt.

I dagsläget verkar de flesta ha tillförsikt att nätutrustningen är tillgänglig och att tillverkarna åtagit sig att garantera att utrustningen är kompatibel. Hittills är det ännu inte lätt att få tillgång till terminaler på marknaden. Förmågan att tillverka stora serier av terminaler illustreras av rapporter om leveranskontrakt till vissa operatörer och att branschen aviserat att 3G-mobiltelefoner skall finnas i handeln före årets slut.

Under det senaste året har det standardiseringsarbete som utförts inom ramen för 3GPP [7] varit fortsatt framgångsrikt. En milstolpe uppnåddes när man lanserade en ny uppsättning specifikationer (Release 4 har antagits, medan Release 5 ännu inte är antagen), som stegvis banar väg för att 3G-nät som slutligen skall baseras på Internetprotokoll. För operatörernas del utgör detta ett viktigt utvecklingssteg, eftersom det förebådar det fullständigt integrerade nätet (t.ex. både mobilt och fast), vilket ger ett säkrat nätkoncept i framtiden. I det här sammanhanget är det starka stödet från kommissionen för att förbereda introduktionen av IPv6-protokollet ett komplement, som stöds i en nyligen antagen resolution från rådet [8].

[7] Third Generation Partnership Project.

[8] Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet - Nästa generations Internet - prioriterade åtgärder för övergången till det nya Internetprotokollet IPv6, KOM(2002)96 slutlig, 21.2.2002. Meddelandet ledde fram till framtagandet av en åtgärdsplan för IPv6 som nu är klar och som kommer att medföra klara fördelar för 3G när marknaden väl tar fart och vi får ett bredare utbud av 3G-tjänster (t.ex. samspelet människa/maskin eller maskin/människa, tjänstekvalitet som anpassas till kraven på tillämpningarna samt försäkran om IPv6-funktionerna utnyttjas).

Jämfört med förra året har stora framsteg gjorts när det gäller mobiltelefoner i och med övergången från prototyper till utvecklingen av de första 3G-modellerna som snart kan släppas ut på den europeiska marknaden. I Japan, där 3G lanserades förra året, finns nu fler än 100 000 terminaler i användning från ett begränsat antal tillverkare med ett flertal basmodeller att välja bland (t.ex. mobiltelefoner med inbyggd videokamera, terminal av PDA-typ och möjlighet till PC-uppkoppling). Flera tillverkare har meddelat att de under andra halvåret 2002 kommer att introducera 3G-terminaler med "dubbelbandskapacitet" (2G+3G) på den europeiska marknaden, vilket är en viktig funktion för europeiska kunder som är vana vid fullständig täckning via 2G, inte minst med tanke på att 3G-täckningen förväntas öka endast gradvis. Nya funktioner för 3G-terminaler finns redan, eller kommer inom en snar framtid: färgskärmar med hög upplösning och kontrast, bättre energieffektivitet för att öka batterikapaciteten samt integrering av multimediafunktioner (t.ex. MP3-spelare, radio, spel, inspelningsmöjligheter samt sofistikerade funktioner som kalendrar, mikroläsare och mobiltelefoner med Java-funktion).

Under det senaste året har uppgraderingen av 2G-nät till GPRS fullbordats. Uppgraderingen banar väg för de så kallade 2,5G-tjänsterna som erbjuder både högre dataöverföringshastighet än GSM och möjlighet att vara uppkopplad hela tiden med hjälp av paketkoppling ("packet-switched operation") i GSM-näten. Tjänster som använder dessa funktioner kommer helt klart att spela en viktig roll i fråga om att testa och förbereda den framtida 3G-marknaden. GSM-telefoner med GPRS-möjlighet finns redan på marknaden.

Sammanfattningsvis kan sägas att 3G-tekniken verkar stabil i dagsläget trots de rapporter som förekommit om tekniska svårigheter (t.ex. avbrutna samtal, problem med programvaran för terminaler samt otillräcklig batterikapacitet), vilket ändå måste anses vara normala svårigheter när man introducerar nya produkter med betydande ny teknik. Tillverkarna och operatörerna har insett att en central fråga är att se till att terminalerna är kompatibla. Därför samarbetar man för att hitta lösningar på problem som lämnats olösta under 3GPP-standarderna.

2.3 Marknaden för 3G-tjänster

För närvarande finns inga kommersiella 3G-tjänster i Europa, om man bortser från småskaliga pilotförsök på Isle of Man och i Monaco. Detta har tolkats som en allmän "försening" och setts som en allvarlig signal om att Europa halkar efter i utvecklingen mot datacentrerade mobiltjänster. EU-lagstiftningen [9] har dock uppmanat nationella myndigheter att skapa licensmöjligheter som gör att operatörer senast i början av 2002 kan lansera kommersiella 3G-tjänster om de så önskar. I lagstiftningen anges inga startdatum för 3G-tjänsterna.

[9] Beslut nr 128/1999/EG. Texten finns på: http://europa.eu.int/information_society/topics/telecoms/radiospec/mobile/legislation/index_en.htm

I övriga världen har kommersiella 3G-tjänster bara lanserats i Japan, där man i Tokyo-området erbjudit sådana tjänster sedan oktober 2001. I slutet av april 2002 hade 3G lockat till sig cirka 106 000 betalande kunder. Säkra slutsatser kan dock dras först när samtliga områden kring större städer täcks och när 3G-användare fått erfarenhet av den roaming-kapacitet som den nya tjänsten erbjuder. Det kan också vara värt att notera att i Japan har datatjänster som använder 2,5G-nät, t.ex. för avancerade meddelandefunktioner, inklusive överföring av stillbilder med hjälp av kameraförsedda terminaler, mottagits förvånansvärt väl av kunderna, vilket bevisas av att antalet användare av dessa tjänster ökar snabbt.

Det finns flera uppmuntrande tecken som tyder på att övergången till en datainriktad tjänstemiljö är på väg att inledas. Efterfrågan på 3G-tjänster kommer förmodligen att öka så snart de blivit kommersiellt realiserade, vilket många 3G-licensinnehavare har meddelat skall ske under andra halvåret av 2002.

För det första ökar SMS-trafiken stadigt och operatörerna har konsoliderat den andelen av inkomster som kommer från denna tjänst. [10] SMS är den enda datatjänst som finns tillgänglig i Europa i stor skala med dagens mobilgeneration. Dess breda genomslag som "normal" del av 2G-tjänsteutbudet indikerar att det finns stark efterfrågan på mer förfinade meddelandetjänster som kommer att kunna erbjudas tack vare 3G. Samtliga operatörer undersöker för närvarande möjligheterna inom nästa generations meddelandetjänster som kommer att erbjuda funktioner som gör det möjligt att lägga till multimediaobjekt, som bilder, ljudfiler och ringsignaler.

[10] Månatliga siffror för SMS-trafiken i Europa visar att den har ökat från cirka 4 miljarder i januari 2000 till 30 miljarder i december 2001. De senaste prognoserna visar på fortsatt stadig ökning.

För det andra hade antalet europeiska GSM-operatörer som kan erbjuda GPRS-tjänster ökat till fler än 50 i januari 2002, även om omfattande annonskampanjer för den nya tjänsten och fullt stöd har hittills varit sparsamt. Denna ökning och tillgängligheten för GPRS-terminaler förväntas leda till att vi snart får tillgång till de välbehövliga uppgifterna om hur marknaden tagit emot tjänster som erbjuds via GPRS.

För det tredje är nu så kallade "i-tjänster" (databaserade tjänster som använder GPRS-förbättrade GSM-nät) kommersiellt tillgängliga i två medlemsstater (Tyskland och Nederländerna) och har annonserats i Belgien. Det är ett starkt tecken på att det finns förtroende för de 2,5G-tjänster som operatörerna erbjuder, om man betänker att operatörerna tar risker att marknadsföra tjänster som kräver dedikerade terminaler.

Slutligen visar exemplen på tjänster och tillämpningar, som biljettbokningar, nedladdning av ljud- och videofiler, bankärenden, ortsbundna tjänster [11], och ofta kombinationer av dessa funktioner, att sofistikerade tillämpningar hela tiden utvecklas.

[11] Dessa tjänster kommer att baseras på information om var användare befinner sig. Informationen hämtas antingen från mobilnätet eller med hjälp av satellitnavigeringssystem, till exempel det kommande europeiska systemet "Galileo".

Under det senaste året pekar trenden mot stora framsteg i fråga om utvecklingen av 3G och under andra halvåret av 2002 förväntas trenden bekräftas. En slumpmässigt utförd undersökning av tillkännagivanden från europeiska 3G-licensinnehavare visade att ett stort antal av dem kommer eller räknar med att lansera kommersiella 3G-tjänster före utgången av 2002, medan andra räknar med lansering under 2003 eller längre fram. Under tiden är accessnät för 2,5G tillgängliga, även om utbudet av kommersiella tjänster är begränsat. Tiden är ännu inte mogen för att man skall kunna bedöma om 2,5G är en nödvändig mellangeneration, vilket många observatörer hävdar, för att utveckla en massmarknad för datatjänster. Operatörerna tillämpar olika strategier, där en del av dem kommer förmodligen fortfarande att så snart som möjligt erbjuda 3G-tjänster för att möta efterfrågan, och då främst från företagsanvändare, av mobil dataåtkomst med jämförelsevis hög hastighet.

2.4 Regelverket

I början av 2002 hade samtliga medlemsstater slutfört eller åtminstone inlett det 3G-licensförfarande som föreskrivs i EU-lagstiftningen. Med undantag för två länder (Frankrike och Irland), där förfarandet för tilldelning av 3G-licenser fortfarande pågår, har samtliga länder nu utfärdat 3G-licenser. Under tredje kvartalet 2002 kommer 61 3G-licenser att ha utfärdats i EU [12].

[12] I många kandidatländer har man dessutom fullbordat eller inlett 3G-licensförfarandet.

Det senaste årets licensförfarande uppvisar flera trender:

Av de fem medlemsstater som utfärdade licenser sedan det förra meddelandet om 3G lyckades fyra (Frankrike, Belgien, Grekland och Luxemburg) inte hitta tillräckligt antal intressenter för att utfärda samtliga erbjudna licenser. Förmodligen kommer vi att få se samma resultat från de pågående förfarandena i Frankrike och Irland. Detta kommer att resultera i att i fem medlemsstater kommer delar av det spektrum som är tillgängligt för 3G inte att utnyttjas den närmaste tiden.

När det gäller villkoren förknippade med 3G-licenser, granskades kraven på utbyggnad av nätet i de länder där de tidiga kraven på täckning visade sig vara omöjliga att förena med tillgänglighet i fråga om utrustning eller med en realistisk möjlighet för operatörer att bygga ut näten. I Spanien, Portugal och Belgien ledde detta till att slutdatumen för utbyggnaden sköts fram, vilket i vissa fall kopplades till en genomgång av situationen för att bekräfta de nya måldatumen. I två andra medlemsstater (Sverige och Finland) uppfyllde visserligen operatörerna kraven för utbyggnad, men detta skedde genom minimala nätkonfigurationer i experimentsyfte snarare än i kommersiellt syfte. I en majoritet av medlemsstaterna sattes en senare tidsgräns i villkoren för utbyggnad och följaktligen är inte frågan om tidsgränserna hållits aktuell i dagsläget.

I Frankrike sänkte man licenspriset kraftigt efter det att delar av licensförfarandet hade fullbordats och betalningssättet ändrades så att betalningarna knöts närmare till företagets framtida omsättning. Italien överväger att ändra licensperioden (från 15 till 20 år). Spanien har infört två årliga justeringar av avgifterna för reservering av spektrum som kraftigt påverkade operatörens affärsplan.

Licensförfarandet är på väg att slutföras i gemenskapen och sammanfattningsvis kan man säga att antalet 3G-licenser i varje medlemsstat verkar tillräckligt för att utveckla en konkurrenskraftig miljö. I vissa medlemsstater har man dock gjort ett visst antal ändringar av de ursprungliga licensvillkoren.

3. Mot en fullständig utbyggnad av tredje generationens system för mobil kommunikation: utmaningar och svar

Kommissionen har kontinuerligt fört en bred dialog med samtliga intressenter i fråga om övervakningen av utbyggnaden av 3G och har dessutom initierat flera åtgärder som presenteras i det meddelande som offentliggjordes förra året.

De viktigaste resultaten från dialogen kan sammanfattas enligt följande:

* I denna kritiska fas av utbyggnaden av 3G är det viktigt att låta marknaden verka och låta aktörerna ta hand om de normala tekniska problemen. Ingen förväntar sig eller vill ha ingrepp via lagstiftning. Marknadsaktörerna är beredda att ta sitt ansvar, och har hittills gjort det. Offentliga myndigheter skall inte påverka finansiella förhållanden, men däremot kan de bidra till att öka förtroendet för sektorn [13].

[13] Stöd via institutionella banker som Europeiska investeringsbanken är inte speciellt vanligt, men förekommer dock. Värdet av sådant stöd är inte så mycket ekonomiskt, som en signal att det finns förtroende för sektorn.

* Det långsiktiga målet att förankra 3G som en av tjänsteplattformarna i informationssamhället delas och stöds. Om vi åberopar detta mål och bekräftar Europas åtagande till det, kommer det att bidra till att återställa förtroendet för sektorn.

* Det finns inga kortsiktiga lösningar, men utbyggnaden av 3G är en pågående process, som förutom insatser från direkt inblandade aktörer, kräver att offentliga myndigheter ger både uthålligt stöd och är på ett öppet sätt för att möta problemen.

Med ovanstående som underlag har kommissionen formulerat tre åtgärder som skall bidra till att bistå sektorn och samtidigt visa att det finns ett åtagande och uthålligt stöd för att målet om en fullständig utbyggnad av 3G kan uppnås:

* Det finns ett behov av en lagstiftning som inte förändras. Lagstiftningen bör vara utformad så att konsumenternas intressen gynnas av en harmoniserad och öppen miljö. Mekanismerna i EU:s nya regelverk är anpassade till marknader och teknik som ständigt utvecklas, och bör användas som stöd för utbyggnaden av 3G i detta känsliga skede.

* Vissa svårigheter har identifierats på kort och medellång sikt för vilka gemenskapen bör agera på ett förebyggande, stödjande eller stimulerande sätt.

* Erfarenheterna från 3G belyser behovet av att dra lärdomar och initiera långsiktiga initiativ, som i slutändan kommer att gynna 3G och liknande projekt. Detta är inte minst viktigt med tanke på EU:s kommande utvidgning.

Ökad samordning i Europa och ytterligare samordning av politiska initiativ kan komma att bli nödvändigt för att ta itu med de problem som 3G står inför idag, samt framtidens spektrumbaserade teknik och tjänster. Inom ramen för det befintliga regelverket har medlemsstaterna använt olika metoder för att tilldela radiospektrum till 3G-operatörer (auktioner, anbudsförfaranden eller en kombination av de två metoderna) och infört olika villkor. Dagens situation där operatörer står inför femton olika regelverk måste övervakas mycket noggrant så att den inre marknaden för mobila telekommunikationstjänster inte undermineras. En undersökning på detta område genomförs för närvarande för kommissionens räkning [14].

[14] Rapport om "Jämförande analys av licensförfarandet för tredje generationens system för mobil kommunikation i EU och hur det har påverkat den mobila kommunikationssektorn".

Antagandet av det nya EU-regelverket om elektronisk kommunikation, inklusive beslutet om radiospektrum [15], är ett stort steg framåt i fråga om att säkerställa enhetlighet inom EU när det gäller trådlösa kommunikationstjänster. I det här sammanhanget kommer den öppenhets- och samordningsmekanism som anges i det nya ramdirektivet att spela en viktig roll.

[15] Det nya regelverket för elektronisk kommunikation och radiospektrumbeslutet trädde i kraft den 24 april 2002, se EGT L 108, 24.4.2002. Det nya regelverket kommer att bli tillämpligt efter en 15 månader lång genomförandeperiod i medlemsstaterna. Radiospektrumbeslutet är direkt tillämpligt.

I beslutet om radiospektrum fastställs en allmän ram för politik och förfaranden för att diskutera spektrumfrågor på EU-nivå, för samtliga av gemenskapens politikområden som är beroende av användning av radiospektrum (i synnerhet telekommunikation, transport, TV-sändningar, rymdfrågor och forskning). Inom ramen för beslutet har det inrättats två nya organ (gruppen för radiospektrumpolitik och kommittén för radiospektrum) i syfte att på ett tidigt stadium samordna medlemsstaternas åtgärder.

3.1 Stabilt regelverk

Om man väger fördelarna och nackdelarna med att strikt tillämpa de fastställda villkoren för de beviljade 3G-licenserna, anser kommissionen att rent principiellt bör licensvillkoren inte ändras eftersom sektorn gynnas bäst av en förutsägbar miljö. En sådan miljö gör att man kan upprätta affärsplaner på ett tillförlitligt sätt och att de kan försvaras på ett trovärdigt sätt vid tillgången till investeringskapital.

Ändringar av licensvillkoren bör endast komma i fråga om förutsättningarna har ändrats på ett sätt som inte kunnat förutses, och i sådana fall skall ändringen vara proportionerlig, tydligt redovisad och icke-diskriminerande. Dessutom bör medlemsstaterna utarbeta ett harmoniserat tillvägagångssätt med det nya regelverket som underlag, om ändringar skall ske.

Den analys av lagstiftningen kring 3G som presenterades i förra kapitlet visar att om man vill bevara en förutsägbar, men samtidigt flexibel, miljö måste man beakta ett antal frågor:

* När det gäller kraven på nätutbyggnad, erkänner kommissionen att det kan bli nödvändigt att anpassa dem. Sådana ändringar måste dock ske på ett öppet och objektivt sätt. Detta skulle innebära offentligt samråd på basis av ett motiverat förslag till ändring av utbyggnadskraven, eftersom dessa ändringar kan bero på olika saker (t.ex. att utrustningen inte finns tillgänglig eller svårigheter i fråga om att erhålla tillstånd för utplacering av basstationer). Om sådana ändringar föreslås bör man också diskutera dem med övriga nationella administrationer i lämpligt forum så att man så snabbt som möjligt kan utbyta information och bästa metoder och arbeta mot en harmoniserad lösning inom EU.

* Kommissionen anser inte att ändringar av giltighetstiden för licenser skall prioriteras för att hantera problem på kort sikt, eftersom sådana snarare påverkar affärsplanens långsiktiga utveckling, som i dagens läge inte är helt förutsägbar. En harmonisering av giltighetstiden för licenser på gemenskapsnivå är principiellt önskvärt, men det är en mycket komplicerad process som kommissionen inte anser behöver prioriteras när det gäller 3G.

* Ändringar av licensavgifter och andra betalningar kopplade till 3G-licenser när licensförfarandet avslutats kan motverka sitt eget syfte ur affärsmässig synvinkel. Allmänt sett kan utsikterna för en ändring av betalningsnivåerna göra en affärsplan oförutsägbar, samtidigt som ökade betalningar onekligen skulle innebära ytterligare en belastning för sektorn.

* Förutom licensvillkoren som fastställda i 3G-licenserna, kan det uppstå behov av förtydligande av regelverket i fall som inte förutsågs i de ursprungliga licenserna. Detta gällde delad nätinfrastruktur (NIS), där operatörerna till en början inte insåg potentialen, men nu ses som en möjlighet att ta itu med miljöfrågor, att underlätta förvärvandet av platser avsedda för basstationer och att minska kapitalkostnader vid utbyggnaden av 3G-näten.

* I förra årets meddelande om 3G uppmanades till en bred diskussion om möjligheterna med delad nätinfrastruktur. Kommissionen initierade en dialog med industrin och medlemsstaterna inom institutionella forum och i rundabordssamtal på hög nivå med representanter från industrin [16]. Dialogen bidrog till att förtydliga regelvillkor som tillämpas på nationell nivå för delad nätinfrastruktur [17], en fråga som inte förutsågs vid tidpunkten för 3G-licensieringen. Resultatet har blivit att det nu råder större enhetlighet om hur man skall behandla delad nätinfrastruktur, även om det fortfarande finns vissa skillnader mellan medlemsstaterna. Förhandlingarna mellan operatörerna om avtal om delad nätinfrastruktur, på kommersiell basis, är fortfarande begränsade och det är fortfarande för tidigt att säga hur samtliga möjligheter med ett sådant utnyttjande kan uttömmas av samtliga inblandade parter på ett sätt som är jämlikt och rättvist. Arbetet med de nationella myndigheterna kommer därför att fortsätta i riktning mot att fastställa bästa metoder för delad nätinfrastruktur. I det här sammanhanget bör man särskilt beakta efterlevnaden av konkurrensregler på enskilda marknader.

[16] Diskussioner ägde rum inom ramen för grupperna och kommittéerna under det nuvarande telekommunikationsregelverket (nationella tillsynsmyndigheter, licenskommittén, ONP-kommittén). Dessutom anordnades i april 2001 och maj 2002 två rundabordskonferenser om 3G med deltagande från VD:ar från mobiloperatörer.

[17] Information om nationella regler för delad nätinfrastruktur finns på följande hemsida från kommissionen:

Den oundvikliga anpassningen av licensvillkoren (som utbyggnad) samt förtydligandet av aspekter på lagstiftningen som rör nya trender (som delad nätinfrastruktur) är medlemsstaternas ansvar. Kommissionen kommer dock att använda de mekanismer som ingår i det nya regelverket, som skall ha införts av medlemsstaterna i juli 2003. I meddelandet från förra året ansåg att antagandet av detta paket var en milstolpe i arbetet med att skapa en miljö som understödjer utbyggnaden av 3G. I bestämmelserna i lagtexten som antogs tidigt under år 2002 betonas vikten av att nationella tillsynsmyndigheter och kommissionen samarbetar så att enhetlighet för vidtagna åtgärder säkerställs. Frågor som rör 3G-licensieringen kommer att diskuteras inom de organ som inrättats inom den nya ramen och beslutet om radiospektrum.

Samtal med industrin har givit upphov till farhågor att de befogenheter som nationella tillsynsmyndigheter tilldelas genom EU:s nya ramlagstiftning skulle kunna leda till obefogad reglering av 3G. Man bör dock inte glömma bort att det nya ramverket är baserat på utgångspunkten att lagstiftningen skall begränsas till särskilda fall där marknaden inte fungerar som det är tänkt. De bedömda marknaderna definieras enligt konkurrenslagstiftningens principer och måste vara av sådan art att förhandsreglering är motiverat. I skäl 27 i ramdirektivet anges att framväxande marknader där marknadsledaren förmodligen har en betydande marknadsandel, inte skall bli föremål för olämplig förhandsreglering. Skälet är att sådan reglering på ett obefogat och onödigt sätt skulle kunna påverka de konkurrensvillkor som växer fram på den nya marknaden. I nuläget är det svårt att säga hur tjänster kommer att utvecklas inom 3G-nät eller hur de kommer att användas och hur 3G-tjänster kommer att erbjudas. Många av de tjänster som erbjuds via 3G kommer förmodligen att bestå av nya eller framväxande marknader.

3.2 Åtgärder för att stödja utbyggnaden av 3G

Hinder för den fysiska nätutbyggnaden

Operatörerna står inför avsevärda svårigheter i fråga om den fysiska nätutbyggnaden, som i nuläget är ett prioriterat område. Att få godkännande för installation av basstationer har blivit ett av de största problemen i flera medlemsstater. Detta riskerar att påverka tidsplanen för den planerade utbyggnaden och öka kostnaderna oväntat.

Bakgrunden till dessa svårigheter är den hälsopåverkan elektromagnetisk strålning från basstationer påstås ha samt miljöfarhågor när många nya 3G-master skall installeras. I de flesta medlemsstater sker beslutsfattandet på regional eller till och med lokal nivå, och förfaranden och regler varierar kraftigt (t.ex. byggnadslov från lokala myndigheter). En annan svårighet för operatörerna består av att bevisa att strålningskraven uppfylls som utfärdas nationellt och som inte harmoniserats inom EU. Dessa svårigheter kräver att åtgärder vidtas på flera nivåer.

Planeringsförfaranden på nationell och lokal nivå behandlas inte som sådana i EU:s telekommunikationsregelverk. I det nya regelverket uppmuntras dock offentliga myndigheter att anta åtgärder för att underlätta utbyggnad, till exempel samlokalisering och delat utnyttjande av utrustning. Tillsynsmyndigheter kan därigenom föreskriva att master och anläggningar skall utnyttjas gemensamt under vissa villkor. Utbyte av gällande praxis mellan lokala myndigheter bör uppmuntras så att man kan hitta lösningar som är gynnsamma både för miljön och informationssamhällets målsättningar. Å andra sidan är kommissionen medveten om och positivt inställd till de betydande åtgärder som vidtagits av operatörer för att göra planeringen av de fysiska näten öppnare och deras engagemang för att få till stånd dialoger med lokala beslutsfattare.

Under flera år har åtgärder vidtagits på EU-nivå för att garantera hälsoskydd och för att harmonisera de gränsvärden för elektromagnetisk strålning som anses säkra. Rådet antog 1999 en rekommendation om gränser för exponering mot icke-joniserande strålning [18] i linje med internationella hälsorekommendationer. Eftersom området inte är harmoniserat, sätter medlemsstaterna själva de gränser som de anser är lämpliga, med beaktande av "försiktighetsprincipen". Detta har lett till att vissa medlemsstater har infört mycket stränga regler. Kommissionen offentliggjorde nyligen en rapport [19] om vilka metoder medlemsstaterna använder sig av och av den framgår dels att industrin lider av bristen på harmonisering, dels att medborgarna svävar i osäkerhet om vad som är säkert beroende på skilda analysmetoder. Det finns ett brådskande behov av att inleda en dialog bland nationella myndigheter med målet att harmonisera tillämpliga regler.

[18] Rådets rekommendation av den 12 juli 1999, 1999/519/EG. SAR-värdena i denna rekommendation konfirmerades i oktober 2001 av den vetenskapliga kommittén för toxicitet, ekotoxicitet och miljö.

[19] Genomföranderapport av rådets rekommendation om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (0 Hz-300 GHz) finns på följande hemsida:

Parallellt har kommissionen i enlighet med direktivet om radioutrustning och teleterminalutrustning [20] åtagit sig att ta fram tekniska specifikationer för säker mobilutrustning. Specifikationerna finns i form av harmoniserade standarder för mobilterminaler och håller på att färdigställas för basstationer med hänvisning till de gränsvärden som angavs i rådets rekommendation från 1999 [21]. Därför kommer de att spela en viktig roll i fråga om att göra regelverket inom EU mer enhetligt. Dessutom har Gemensamma forskningscentret (som är ett EU-organ) utvecklat åtgärder och kompetens på området mätning av elektromagnetiska fält som skulle kunna användas vid utvecklingen av harmoniserade mätmetoder för att mäta emissioner från mobila basstationer.

[20] Europaparlamentets och Rådets direktiv 1999/5/EG av den 9 mars 1999 om radioutrustning och teleterminalutrustning och om ömsesidigt erkännande av utrustningens överensstämmelse, EGT L 091, 7.4.1999, s. 10.

[21] Teknisk standard EN 50360 för mobiltelefoner.

Kommissionen anser att man bör prioritera att bidra till en allmän medvetenhet om och förståelse av de objektiva riskerna förknippade med användning av mobila terminaler och basstationer och att konsumentorganisationer bör delta i debatten. Omfattande forskning har genomförts för att undersöka om det finns några hälsorisker på detta område. Enligt de senaste omfattande forskningsrönen [22] torde det inte finnas några hälsorisker vid normal användning av mobil utrustning som uppfyller befintliga krav på exponering. Detta har bekräftats av det nyligen uppdaterade yttrandet som begärdes från EG:s vetenskapliga kommitté och stöds av andra internationella och nationella vetenskapliga kommittéer samt WHO. Det behövs dock ytterligare undersökningar om hur man skall kunna minska allmänhetens exponering mot de långsiktiga effekterna av elektromagnetiska fält och hålla kroppens totala exponering mot radiofrekvenser inom säkra gränser. Kommissionen förbereder för närvarande en informationskampanj riktad till allmänheten för att öka medvetenheten och kommer att försöka samarbeta med medlemsstaterna för att uppnå det målet.

[22] Se exempelvis verksamhet under Cost-programmet (Cost 244, 244a, 281) samt särskilda forskningsprogram inom det nuvarande femte ramprogrammet.

Sammanfattningsvis kommer tydliga rättsliga och tekniska regler att öka medborgarnas säkerhet och förtroende samt underlätta utbyggnaden av 3G-näten.

Forskning och utveckling samt eEurope: fokusering på nya trådlösa tjänster

I förra årets meddelande fastslogs att kommissionen fäster stor vikt vid kontinuerlig forskning som komplement till dagens och framtidens utveckling av 3G. Kommissionens förslag till sjätte ramprogrammet [23] innehåller relevanta insatser på området, men redan under det femte ramprogrammet har användbara resultat erhållits.

[23] Information om sjätte ramprogrammet finns på följande hemsida: http://europa.eu.int/comm/research/fp6/index_en.html.

Användare är intresserade av en ny generation mobiltjänster som erbjuder mer än dagens tjänster. Följaktligen lanserade kommissionen i oktober 2001 ett initiativ om mobila tillämpningar med målet att testa innovativa 2,5G och 3G-tjänster och -tillämpningar samt stödja försök på Europatäckande nivå [24]. Genom initiativet får industrin möjlighet att gemensamt utveckla och testa flera innovativa 2,5- och 3G-mobila tjänster och tillämpningar, att validera viktiga driftskompatibilitetsfrågor samt att behandla övergången till den nya versionen av Internetprotokollet (IPv6) och på så vis komplettera den tidigare nämnda åtgärdsplanen. Projekt som har inletts är bland annat begynnande åtgärder för att främja forskningssamarbete inom vissa områden, exempelvis radiosändningar, transporter, katastrofhjälp, hälsa, turism, innehålls- och affärstillämpningar. De skall dessutom omfatta allmänna nyckelaspekter som är relevanta för den inledande fasen av 2,5G- och 3G-tjänster. Enligt planerna skall projektresultaten spridas genom ett system med kontinuerlig rapportering.

[24] Initiativet lanserades under 2001 inom ramen för IST-programmet.

Frågan om den nya generationen mobiltjänster skall bli en framgång, beror i stor utsträckning på innehållet. I det sammanhanget är medborgarna i hög grad betjänta av offentlig information. Därför bör man se till att sådan information finns som komplement till gränsöverskridande och förädlade informationstjänster i enlighet med vad som sägs i det nyliga meddelandet om information från den offentliga sektorn och det föreslagna direktivet om vidareutnyttjande och kommersialisering av dokument från den offentliga sektorn [25]. Målet behandlas även inom ramen för programmet om e-innehåll (eContent-programmet), som stödjer framtagandet av flerspråkigt innehåll med en bred kulturell bas och stimulerar dynamiken i marknaden för digitalt innehåll i Europa [26]. Den nya åtgärdsplanen eEurope 2005 bekräftar betydelsen av 3G-tjänster och -innehåll, och innehåller aktiviteter för detta.

[25] KOM(2001)607 slutlig, KOM(2002)207 slutlig, 5 juni 2002.

[26] Programmet har en budget på EUR100 miljoner för en femårsperiod och skall löpa till januari 2005. Mer information finns på följande hemsida: http://www.cordis.lu/econtent/.

Att upptäcka nya hinder i regelverket

I takt med att 3G-tillämpningarna tar form, uppstår nya frågor rörande regelverket eftersom 3G-tjänsterna berör många områden som är förknippade med lagstiftningsmässiga aspekter. Kommissionen kommer att ta itu med dessa frågor när de dyker upp.

Som exempel kan nämnas att den förväntade användningen av mobilterminaler och i synnerhet 3G-tjänster för mikrobetalningar har aktualiserat frågan om i vilken utsträckning regelverket för banksektorn är relevant för mobilsektorn. Sådan lagstiftning, som inte utformats med beaktande av mobila kommunikationstjänster (och i synnerhet inte för tillämpningar för betalningsöverföringar), kan utgöra ett allvarligt hinder och stå i vägen för innovativa tjänster. Kommissionen undersöker för närvarande frågan för att anpassa befintliga regler där så krävs.

3.3 Långsiktigt perspektiv

Även om utbyggnaden av 3G står inför omedelbara och viktiga problem, bör man även beakta långsiktiga frågor på ett tidigt stadium.

Långsiktig tillgänglighet av radiospektrum

Ett viktigt, och ofta förbisett, resultat av gemenskapens harmonisering är den tidsmässigt välvalda och effektiva tillgängligheten av harmoniserade spektrumband för 3G-drift. Utan det gemenskapsinitiativet skulle det ha varit mycket svårt att garantera att samma 3G-frekvenser finns tillgängliga i hela Europa för att främja Europatäckande roaming och stordriftsfördelar, som är två grundläggande faktorer som hjälpte till att göra GSM framgångsrikt.

Det radiospektrum som i dag finns tillgängligt för 3G är resultatet av en planering som startade för cirka tio år sedan. Med tanke på den framtida tillgängligheten för denna knappa resurs, är det knappast för tidigt att starta planeringen redan nu, även om 3G-marknaden just är på väg att komma igång. Kommissionen har inlett en förberedande planering som en uppföljning till WRC 2000-konferensen där man fastställde vissa radiofrekvensband för de olika regionerna som man skulle beakta för tilldelning av radiospektrum förutom de band som redan finns. I enlighet med UMTS-beslutet har kommissionen bemyndigat CEPT [27] att utföra nödvändigt tekniskt bakgrundsarbete i syfte att bestämma vilka spektrumband som Europa föredrar och vilken tidsplan man bör överväga när det gäller deras tillgänglighet. Före årets slut kommer det förmodligen att råda enighet om de två första aspekterna, vilket kan ses som en bekräftelse på myndigheternas långsiktiga åtagande att ställa tillräckligt radiospektrum till förfogande.

[27] CEPT fick mandatet den 9 mars 2001 efter samråd med licenskommittén, ref. LC/01/02, version 2.

Mot en mer flexibel spektrumanvändning

Det finns en växande insikt om fördelarna med ett mer flexibelt ramverk för att hantera rätten att använda spektrum, vilket skulle leda till ökad likviditet bland investeringarna i radiosektorn. Frågan kom nyligen upp i debatten om en eventuell konsolidering på 3G-marknaden. Hittills har rätten att använda spektrum varit kopplad till tjänstelicenser vars överföring begränsats av EU-lagstiftning, där antalet licenser är begränsat. Inom exempelvis telekommunikationssektorn kan rättigheter att använda radiospektrum endast överföras idag indirekt genom fusioner och förvärv (som är underkastade konkurrensregler) eller genom att man lämnar tillbaka licensen till myndigheten, som därefter kan erbjuda den som ny licens efter nödvändiga anbudsförfaranden. I juli 2003 kommer medlemsstaterna tack vare det nya regelverket att kunna införa spektrumhandel under vissa villkor [28].

[28] Artikel 9.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG.

Med hjälp av de mekanismer som anges i beslutet om spektrum, ämnar kommissionen samråda med industrin och nationella tillsynsmyndigheter om andrahandshandel med radiospektrum och dess konsekvenser. Detta kommer att omfatta en diskussion om harmoniserade villkor för andrahandshandel med spektrum och en debatt om hur man tidsmässigt skall samordna införandet i olika medlemsstater så att man undviker snedvridningar i tilldelningsförfarandet för tjänster som är gemenskapstäckande eller av gemenskapsintresse.

Andrahandshandel med spektrum kan eventuellt påverka EU:s framtida spektrumpolitik. På så vis spelar den en viktig roll även när det gäller att forma framtidens 3G-sektor, om den inte skall uppfattas som en lösning på kortsiktiga problem. Möjligheterna med andrahandshandel med spektrum gäller i första hand nya licenser, till exempel när det gäller utvidgningsband för 3G, medan dess påverkan på befintliga 3G-licenser begränsas av den nuvarande lagstiftningen.

3G som en öppen miljö för tjänster

Tillhandahållandet av 3G-tjänster kommer förmodligen att skilja sig kraftigt från dagens modell som har ett direkt förhållande mellan mobiloperatörer och deras kunder. När det gäller 3G behöver källan till en stor del av de tjänster som är tillgängliga för kunden inte längre nödvändigtvis helt eller delvis kontrolleras av operatören. Innovativa tillämpningar eller specifikt innehåll kommer att behöva finnas tillgängligt även i de fall de har sitt ursprung utanför det nät som operatören kontrollerar och kunna nås via olika nät. I det här sammanhanget uppkommer frågan om att säkerställa att 3G-plattformen kännetecknas av en öppen miljö för mobila tjänster. Experter befarar att det kommer att uppstå allvarliga svårigheter om situationen med stängda terminaler och nätkonfigurationer kvarstår. Principen om öppenhet sträcker sig utanför 3G mot bakgrund av arbetet med att låta olika tjänster går samman (t.ex. PC-tillämpningar i mobiltelefonen). Öppenhet kommer att vara en av de viktigaste faktorerna för att underlätta att de olika tjänsterna går samman.

Öppenheten när det gäller 3G måste garanteras på olika nivåer. Utvecklare av tillämpningar måste till exempel beakta kapaciteten hos enskilda mobiltelefoner utformade av olika tillverkare. Olika operativsystem för terminaler, utbudet av olika läsare samt bristen på standardisering av terminaler med Java-funktion är bara några exempel på potentiella hinder vid utformningen av tillämpningar som används i många mobiltelefoner eller för möjligheten att bearbeta visst innehåll. Det är av yttersta vikt att gränssnittsspecifikationer görs öppna och genomsynliga så dessa hinder minimeras. På nätnivå uppstår problem beroende på att delar av den mjukvara som krävs för att stödja sofistikerade tillämpningar är nätberoende. Detta innebär att det finns en risk för att nätarkitektur kan bli ett hinder för utvecklare av tillämpningar.

Kommissionen noterar att frågan har behandlats av industrin som vidtagit åtgärder för att försöka hitta lösningar. Kommissionen uppskattar det standardiseringsarbete som pågår inom 3GPP för att lägga grunden för en öppen tillgång till tjänster. Tillverkningsindustrin har inlett flera projekt, exempelvis "Open Mobile Architecture", vars påverkan kommer att avgöras av vilket stöd det får från försäljarledet, i synnerhet operatörerna. I detta sammanhang har kommissionen även observerat initiativet M-Service som lanserades av GSM Association. Båda projekten kan ge stora synergieffekter.

Utvecklingen av 3G mot ett Internet-baserat nät kommer att underlätta upprätthållandet av en öppen tjänst, även inför utsikten att 3G integrerar trådlösa eller fasta åtkomstplattformar, vilket förväntas känneteckna ett fullt utbyggt informationssamhälle. Kommissionen kommer att lägga fram en separat rapport om detta i enlighet med begäran från toppmötet i Barcelona.

Kommissionen kommer att mycket noga följa utvecklingen av det nya utbud av förädlade tjänster som växer fram kring 3G-tjänsterna, och kommer också att överväga att vidta åtgärder om 3G:s utveckling mot en öppen och konkurrensutsatt tjänstemiljö hotas av lösningar från enskilda aktörer. Kommissionen kommer också att beakta rollen som samtliga berörda parter spelar, vilket även gäller dem som tillhandahåller innehåll eller tillämpningar.

4. Slutsatser

Kommissionen anser att kommersiellt gångbara, avancerade, trådlösa system, inklusive 3G, inte går att undvara om vi i Europa skall kunna uppnå de mål som angavs i Lissabon när det gäller en konkurrenskraftig, kunskapsbaserad ekonomi och förverkligandet av informationssamhället.

Efter ett kontinuerligt arbete med att utveckla 3G och förbereda utbyggnaden av en ny generation av trådlösa tjänster, är nu äntligen nätutbyggnaden på gång samtidigt som tecknen på betydande marknadsmöjligheter blir allt tydligare, även om det fortfarande finns osäkerhet om dess utveckling i detalj.

Förutom en allmän ekonomisk återhämtning, till vilken mobilsektorn - inklusive 3G - i hög grad kan bidra, gynnas sektorn bäst om utvecklingen drivs av marknaden och om man låter en sund konkurrens skapa nya produkter som efterfrågas av konsumenterna. Offentliga organ, inklusive kommissionen, kan dock bidra till att förtroendet i sektorn ökar genom att garantera ett förutsägbart och stabilt regelverk som främjar en konkurrensutsatt marknad, vilket gynnar konsumenterna.

I fråga om omedelbara åtgärder kan myndigheter hjälpa till att lösa de problem som uppstår vid den fysiska utbyggnaden av nät genom att harmonisera villkoren och påskynda de förfaranden som gäller för förvärv av platser för basstationer. Dessutom kan de stödja åtgärder som syftar till öka allmänhetens medvetande om säker användning av mobilutrustning.

På lång sikt kan bristen på harmoniserade licensvillkor och -tilldelningar för 3G inom Europeiska unionen utgöra ett hinder för att telekommunikationssektorn skall kunna integreras i den inre marknaden och kan dessutom leda till snedvridning av marknaden och en allmänhet osäkerhet i sektorn. Detta måste i största möjliga utsträckning undvikas i framtiden, inte minst med tanke på de nya länder som inom kort kommer att bli EU-medlemmar.

Kommissionen planerar att använda det nya regelverket för elektronisk kommunikation för att tillsammans med nationella myndigheter utveckla nya harmoniserade metoder när det gäller licensgivning och tilldelning av rättigheter att använda radiospektrum för nya 3G-licenser och för andra trådlösa tillämpningar.

Tills marknaden har etablerats, är spridningen av 3G en process som både kräver och förtjänar uppmärksamhet från offentliga myndigheter. Det finns inga enkla svar på de utmaningar som väntar, men 3G har nu kommit så långt att de nuvarande svårigheterna kan överkommas. Kommissionen är övertygad om detta.

BILAGA 1

3G - en översikt

>Hänvisning till>

BILAGA 2

Ordlista

ARPU // Genomsnittlig intäkt per användare

CEPT // Conférence Européenne des Postes et Télécommunications

EMF // Elektromagnetiska fält

GPRS // General Packet Radio Service

GSM // Global System for Mobile communications

IP // Internetprotokoll

IST // Teknik för informationssamhället, forskningsprogram i Europeiska unionen (Information Society Technologies)

MP3 // Standard för komprimering av ljudfiler

NIS // Delad nätinfrastruktur

OMA // Open Mobile Architecture

PDA // Personlig digital assistent

RTD // Forskning och teknisk utveckling

SMS // Short Messaging Service

TMT // Telekommunikation, media, teknik

UMTS // Universal Mobile Telecommunications System

WRC // World Radiocommunications Conference (världsradiokonferensen)

2G // GSM (i Europa)

2,5G // GPRS och EDGE (i Europa)

3G // System och tjänster baserade på ITU:s standardfamilj IMT-2000

3GPP // Partnerskapsprojekt för tredje generationen (standardiseringsinitiativ)

Top