Help Print this page 
Title and reference
Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av handlingsplanen för riskkapital

/* KOM/2001/0605 slutlig */
Languages and formats available
BG ES CS DA DE ET EL EN FR GA HR IT LV LT HU MT NL PL PT RO SK SL FI SV
HTML html ES html DA html DE html EL html EN html FR html IT html NL html PT html FI html SV
PDF pdf ES pdf DA pdf DE pdf EL pdf EN pdf FR pdf IT pdf NL pdf PT pdf FI pdf SV
Multilingual display
Text

52001DC0605

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om genomförandet av handlingsplanen för riskkapital /* KOM/2001/0605 slutlig */


MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET OM GENOMFÖRANDET AV HANDLINGSPLANEN FÖR RISKKAPITAL

SAMMANFATTNING

Detta meddelande är en rapport om hur genomförandet av handlingsplanen för riskkapital (RCAP) utvecklats under år 2000 och början av år 2001. Det är den tredje rapporten av sitt slag sedan handlings planen antogs 1998, och den läggs fram i mitten av genomförande perioden, eftersom RCAP skall vara avslutad senast år 2003.

Riskkapitalmarknaderna i Europa har presterat uppseendeväckande väl under år 2000, och särskilt när de gäller de tidiga, traditionellt svagaste, "sådd-" och "uppstartsfaserna" i finansierings cykeln. Det europeiska näringslivet har inte bara ökat i volym utan också i sofistikerings grad, och dess organisation har förbättrats. Alla medlems stater har fått del av tillväxten, även om det fortfarande finns betydande skillnader mellan dem, vilket är ett uttryck för att EU-marknaden är relativt fragmenterad. Trots sin starka utveckling är EU-marknaden fortfarande liten i jämförelse med USA, och EU har alltså lång väg kvar. Fallet på aktiemarknaderna, som började 2000 och blivit allt hastigare under 2001, den minskade tillväxttakten och den osäkerhet som råder och som förvärrats av händelserna den 11 september i USA kommer att ha en negativ inverkan på riskkapitalindustrins tillväxt. Detta kan komma att påverka investeringarna i de tidiga sådd- och uppstarts segmenten i omotiverat hög grad. De nuvarande svårigheterna på marknaden och den stora klyftan till USA borde kunna ge ytterligare incitament till att öka takten i genomförandet av handlings planen.

Upprättandet av lämpliga rättsliga ramar för uppbyggnaden av riskkapital har fortskridit, särskilt i fråga om finansiella bestämmelser där tyngdpunkten i beslutsfattandet har övergått från kommissionen till medlems staterna och Europa parlamentet. Många svårigheter kvarstår fortfarande på viktiga områden: t.ex. saknas ännu ett gemensamt Europa patent till överkomligt pris och det återstår en hel uppsättning av skatte mässiga hinder, ofta av diskriminerande natur, som kan ytterligare försena upprättandet av en enhetlig riskkapital marknad värd namnet. När inom en nära framtid sedlar och mynt i euro införs, kommer trycket att öka ytterligare på ett upphävande av de återstående hindren för transaktioner över nations gränserna inom EU.

Att utveckla och främja entreprenörandan i Europa är ett av de viktigaste prioriterade områdena, där insatserna har koncentrerats på konferenser, workshops, utbildnings program och utbyte av bästa praxis. Kulturella hinder är svåra att avlägsna, och trots den positiva utvecklingen under senare tid måste programmen fortsätta under längre tid. En sektor där insatser för att utveckla företagaranda kan visa sig mest kostnads effektiva är forskning och utveckling. Toppmötet i Lissabon ställde upp målet att EU skulle ha utvecklats till världens mest dynamiska ekonomi vid slutet av detta decennium. För detta krävs att avancerad teknik med applikationer på olika områden skapas, sprids och marknadsförs, vilket kan bli resultatet av effektiva och dynamiska FoU-program. Om forskarnas arbete skall komma till maximal användning, är det viktigt att uppmuntra dem att utveckla sina innovations- och marknads förings instinkter. I det sammanhanget bör ett snabbt antagande av det nya ramprogrammet för FoU vara en högprioriterad åtgärd.

På området för offentlig finansiering har viktiga framsteg gjorts för att förbättra de europeiska riskkapitalmarknadernas effektivitet i stort: kommissionen har klargjort sin politik i fråga om statligt stöd, EIF har förstärkt och fullständigt definierat sin funktion som EIB:s risk kapital organ, EIB-gruppen och kommissionen har undertecknat ett gemensamt memorandum om samfinansiering av FoU-verksamheter, riskkapital har börjat spela en större roll i den regionala utvecklingen och vissa gemen skaps instrument har fått en ändrad inrikt ning så att de nu avser finansiering under tidiga skeden av företagets utveckling.

Sammanfattningsvis finns det inte något område som omfattas av RCAP som inte utvecklats, åtminstone i viss grad. Om Europa skall bli världsledande, enligt det mål som uppsattes i Lissabon, krävs det dock ytterligare intensivt arbete på flera fronter inom riskkapitalsektorn.

1. INLEDNING

Sedan handlingsplanen för riskkapital (RCAP) antogs i juni 1998 av topp mötet i Cardiff [1], har två årliga lägesrapporter presenterats [2]. Detta dokument är inriktat på utvecklingen under år 2000 och början av år 2001. Med stöd av resultaten av Ekofin-rådets sammanträde den 7 november 2000 och slutsatserna från toppmötena i Stockholm och Göteborg ges en (huvudsakligen kvalitativ) utvärdering av omfattningen av de framsteg som redan gjorts, även i jämförelse med den viktigaste konkurrenten USA. Eftersom RCAP skall vara genomförd senast 2003, ger detta dokument en översyn över den första hälften av den tid som anslagits för genomförandet av RCAP. //

[1] På grundval av kommissionens meddelande Risk Capital : A key to Job Creation in the European Union, SEC(1998) 522, april 1998.

[2] KOM(1999) 493 av den 20.10.1999 och KOM(2000) 658 av den 18.10.2000.

Översynen täcker nu hela första hälften av den tid som anslagits för RCAP

De åtgärder som vidtagits enligt RCAP för att avlägsna hinder för riskkapital är en del av pågående strukturella reformer och kommer att bidra till ökad effektivitet på produkt- och kapital marknaderna inom gemenskapen. Slutsatserna i förra årets lägesrapport för RCAP har följts upp genom rekommendationer om utvecklingen av riskkapital marknaderna i EU i riktlinjerna för den ekonomiska politiken 2001-2002. Längre fram i år kommer medlems staterna att rapportera om hur genomförandet av de allmänna och länderspecifika rekommendationerna har utvecklats, när de över lämnar sina nationella lägesrapporter om strukturreformerna inom ramen för Cardiff processen. // RCAP ingår i EU:s pågående strukturella ekonomiska reform arbete

Detta meddelande har utarbetats av en särskilt tillsatt grupp med ledamöter från olika tjänsteavdelningar på kommissionen och också från EIB och EIF samt i samråd med branschen (genom EVCA). // Särskilt tillsatt grupp på kommissionen

I avsnitt 2 beskrivs och analyseras de relevanta aspekterna av utvecklingen på marknaden och också utsikterna för den närmaste framtiden. Avsnitt 3 är inriktat på det pågående lagstiftnings arbetet (för både finansiella och icke-finansiella frågor). Avsnitt 4 behandlar skattefrågor som är av betydelse för riskkapital verksamhet. I avsnitt 5 beskrivs utvecklingen när det gäller företagaranda, särskilt med avseende på FoU. Avsnitt 6 behandlar viktiga åtgärder som vidtagits på området för offentlig finansiering. Slutligen formuleras i avsnitt 7 några allmänna slutsatser om omfattningen av de framsteg som gjorts. //

2. Marknadsutv.

3.Ramlagstiftning

4. Skattefrågor

5. Företagaranda

6. Offentlig finansiering

7. Slutsatser

2. UTVECKLINGEN PÅ MARKNADEN

2.1. Riskkapital under år 2000 //

Den samlade volymen på investeringarna i riskkapital i Europa [3], omfattande alla skeden i företagsutvecklingen (sådd, uppstart, expansion och förvärv av aktier i annat befintligt bolag), ökade uppseendeväckande från cirka 10 miljarder euro (0,14 % av BNP) under 1999 till över 19,6 miljarder (0,23 % av BNP) under 2000. Den uppåtgående tendensen under de senaste åren fortsatte alltså (se fig. 1). Detta var en följd, dels av att den genomsnittliga storleken på de enskilda investeringarna ökade (från 1,6 miljoner 1999 till 2,3 miljoner 2000), dels av att antalet investeringar och företag som det investerades i ökade (med 30 resp. 35 %). //

[3] År 2000 var en ojämn period som inleddes med en överhettad och avslutades med en trög marknad, vilket blev början till en (möjligen långvarig) period av osäkerhet. Dessa siffror bygger på totalbelopp och återspeglar därför inte den ändrade stämningen på marknaden under årets lopp. Siffrorna har hämtats från den undersökning som PWC (PriceWaterhouseCoopers) genomfört för EVCA och som publicerats i EVCA:s årsbok för 2001.

Fortsatt snabb ökning av investeringarna i riskkapital

>Hänvisning till>

//

Ökningen av de totala investeringarna i sådd- och uppstarts företag var ännu mer slående: nästan 115 % upp till 6,4 miljarder euro, vilket är lika mycket som de totala investeringarna i riskkapital för bara två år sedan. Dessutom mer än fördublades volymen uppstarts investeringar och uppgick till 29 % av de totala investeringarna i riskkapital (fig. 2) och 38 % av det totala antalet investeringar. Denna ökning berodde mer på att antalet transaktioner fördubblades (till rekordhöga 1 121) än på ökade transaktions volymer. // Större inriktning på investeringar i tidiga tillväxtfaser

Investeringarna gällde till största delen små företag (med mindre än 100 anställda), och 45 % av samtliga privata investeringar i bolags kapital (dvs. även förvärv, som vanligen gäller högre belopp) var i företag med mindre än 20 anställda vid investerings tillfället. // Investeringarna gällde främst små företag

På fondområdet sattes nästan 20 miljarder euro av under 2000 för kommande investeringar i riskkapital mot cirka 11,5 miljarder under 1999. Av detta belopp avsåg fondförvaltarna att placera nästan 9 miljarder euro i investeringar i tidiga tillväxtfaser (mot mindre än 5,5 miljarder euro under 1999) och cirka 15 miljarder euro i investeringar i högteknologi (tidig tillväxt och expansion). // Fondavsätt ningarna nästan fördubblades under 2000

Vad gäller fondmedlens ursprung spelar de institutionella investerarna en allt större roll. Under 2000 mer än fördubblade pensionsfonderna sin andel i förhållande till det föregående året och blev för första gången den största källan till privat bolags kapital (med 24 %), medan bankerna hamnade på andra plats med 22 % och ytterligare 13 % kom från försäkrings företagen. Det skall dock påpekas att en betydande del av pensions fondernas investeringar i riskkapital kom från amerikanska pensions fonder som framför allt investerade i brittiska aktier. //

De institutionella investeringarna ökar

>Hänvisning till>

//

Den europeiska kapitalmarknaden är nu mindre inriktad på företags förvärv och har en större täckning av de olika faserna i företags utvecklingen. Trots tillväxten är dock den europeiska marknaden fortfarande liten jämfört med den amerikanska där investeringarna ökade till över 74 miljarder euro under 2000 (en ökning med 120 % jämfört med föregående år), motsvarande 0,7 % av BNP. Av detta totalbelopp gick cirka 28 miljarder euro (37 %) till investeringar i de tidiga tillväxtfaserna. Detta är mer än de samlade europeiska investeringarna i riskkapital och mer än fyra gånger mer än de europeiska investeringarna i tidiga tillväxtfaser. // Mognare och mer utvecklade marknader

Klyftan till USA består

De aggregerade uppgifterna för EU visar på en genomgående tendens till betydande tillväxt inom alla medlems stater, när det gäller riskkapital investeringarna under 2000. I Belgien noterades också en betydande tillväxt av sådd- och uppstarts investeringarna men inte av det samlade beloppet på grund av att tillväxten var osedvanligt hög under det föregående året. Fonderna på den största nationella marknaden (Storbritannien) mer än fördubblade sina riskkapital investeringar till över sex miljarder euro [4] och uppseendeväckande nog sjudubblades investering arna i uppstartsföretag, och även såddfinansieringen ökades betydligt, vilket innebar en relativ minskning av den traditionella inriktningen på finansiering av ledningsförvärv. I Tyskland befästes tillväxten av risk kapitalet som uppgick till 3,9 miljarder euro, en ökning med nära 50 %, varvid såddfinansieringen fördubblades och uppstarts investeringarna ökade betydligt. Även i Frankrike nästan fördubblades investeringarna i riskkapital (som ökade till 3,3 miljarder euro), och investeringarna i uppstartsföretag ökade i motsvarande omfattning. Andra medlemsstater som bidrog till volym ökningen var Nederländerna (med riskkapital investeringar på över 1,5 miljarder euro, motsvarande 0,39 % av BNP - nästan lika med andelen i Storbritannien) och Italien med 1,6 miljarder euro (nästan tre gånger så mycket som under 1999 och med en fyrdubbling av investeringarna i uppstarts företag, även om andelen av BNP fortfarande är blygsam, 0,14 %). De finska och svenska marknaderna som har utvecklats betydligt under senare år fortsatte att växa, även om den mest uppseende väckande tillväxten i Sverige gällde företags förvärv (75 % av nyinvesteringarnas volym). I övriga medlems stater är riskkapitalet, trots tillväxten, fortfarande litet, såväl i volym som i andel av BNP (se fig. 3). //

[4] Dessa siffror visar i likhet med siffrorna för alla medlemsstater investeringar gjorda av fonder på den egna hemmamarknaden. De inbegriper inte investeringar som faktiskt genomförts i andra europeiska länder eller i tredje land (framför allt USA). Medan investeringarna i och utanför Europa ökat, sker fortfarande fyra femtedelar av antalet investeringar i onoterade bolag (private equity) och cirka tre fjärdedelar av den totala volymen av dessa på hemmamarknaden.

Skillnaderna mellan EU-länderna består

>Hänvisning till>

//

Denna utveckling har också skett samtidigt som den europeiska aktie- och riskkapital branschen expanderat och nu är mer sofistikerad och mogen än någonsin tidigare med en kärna av erfarna professionella förvaltare, mer erfarna investerare och diversifierade stödjande tjänster (specialiserade jurister, revisorer, konsulter osv.) som har bidragit till dess framgångs rika utveckling. // Branschen har blivit mer professionell och bättre organiserad

2.2. Aktiemarknaderna för tillväxtbolag

Prisnivån på tyska Neuer Markt sjönk med 40 % under 2000 (eller med 68 % från toppnivån i mars), den franska Nouveau Marché gick tillbaka med 2 % (61 % från toppnoteringen) och den alleuropeiska EASDAQ förlorade 57 % (fig. 4). Den nedåtgående tendensen förstärktes under andra halvåret 2000 och har ytterligare tilltagit under 2001 mot bakgrund av upprepade vinstvarningar från högteknologiska företag (inte minst på Internet området) och oron på marknaden över telekom bolagens höga skuld sättning samt på grund av en allmän osäkerhet till följd av de dåliga resultat som redovisats av flera företag. //

Kraftiga korrigeringar av aktiekurserna som fortsätter under 2001

Under första halvåret 2000 fortsatte antalet intrduktioner på de nya börserna att öka. På AIM i London noterades mer än 250 nya företag under förra året, på Neuer Markt 130, på Nouveau Marché 50 och på Nuovo Mercato i Italien 35. De nyregistrerade företagen på börserna för tillväxt bolag fick in cirka 22 miljarder euro (mot 8 miljarder euro 1999). Ökningen av det inbetalade kapitalet var dock ännu större på de traditionella fondbörserna. Under 2000 startades också nya fondbörser i Irland och Spanien. De flesta börsintroduktionerna genomfördes under första halvåret 2000. Kursfallen och minskningen av antalet nyemissioner var också kraftigare på börserna för tillväxtbolag än på de traditionella börserna. Det enda undantaget från denna tendens var AIM, där till ström ningen av företag som ansökte om notering fortsatte under hela året, vilket kan förklaras med att den börsen är mindre inriktad på högteknologi och har företag noterade inom flera olika sektorer. //

De flesta nyemissionerna genomfördes under första halvåret 2000

>Hänvisning till>

//

Samtidigt fanns det fortfarande ett tryck på de europeiska fondbörserna att konsolidera sig och inleda samarbeten, som t.o.m. kan ha förstärkts av oron på marknaderna. Efter bildandet av Euronext [5], där även högteknologiska företag är noterade, förvärvade amerikanska Nasdaq majoriteten i Easdaq, den alleuropeiska fondbörsen för tillväxtbolag, som bytte namn till Nasdaq-Europe. //

[5] EURONEXT skapades i september 2000 av börserna i Paris, Bryssel och Amsterdam. Andra börser, t.ex. i Lissabon, håller på att involveras i projektet.

Fortsatt konsoliderings tryck på fond börserna

2.3. Utsikterna för år 2001

Det finns ännu inte någon tillgänglig statistik över riskkapital investeringar och tillflödet till riskkapitalfonder i Europa under första halvåret 2001. Tendenserna och utsikterna på kort och medellång sikt har dock diskuterats intensivt av företrädare för branschen. Det har blivit svårare och dyrare att få tillgång till alla slag av extern finansiering. Räntegapen har ökat för låntagare utan tillfreds ställande kreditvärdig hetsbetyg och antalet lån som godkänns sjunker, och, som tidigare påpekats, har marknaden för nyemissioner tunnats ut [6], särskilt på de nya fondbörserna. //

[6] Det har rapporterats att endast 7 marknadsintroduktioner inom högteknologisektorn ägde rum i Europa under perioden januari-augusti 2001.

Ett år kännetecknat av kurskorrigeringar på de europeiska venture-kapital-marknaderna

Eftersom det har blivit svårare att lämna positioner, mot bakgrund av en allmän nedgång i tillväxten och en situation som präglas av en osäkerhet som förvärrats av händelserna den 11 september 2001 i USA, ser sig många risk kapital fonder nu tvingade att behålla mindre lönsamma investeringar, förvalta dem under längre perioder och tillföra ytterligare likviditet till dem i flera omgångar, vilket kan leda till en konsolidering av branschen. Å andra sidan har de sjunkande värderingarna, eftersom det finns betydande mängder kapital som redan tillförts (och ännu inte allokerats) för nya investeringar, skapat nya möjligheter för likvida riskkapitalfonder som kan komma att ge mycket hög avkastning under de närmaste två, tre åren. // Svårare att lämna positioner

En konsolidering kan bli nödvändig

Under 2001 kan tillväxten förväntas avmattas, både för investeringar och för anskaffning av riskkapital. Detta gäller också för marknaden i USA, som kan komma att påverkas ännu mer på grund av sin större exponering inom IT-branschen. Uppgifterna för det första kvartalet 2001 på USA-marknaden visar redan på en kraftig nedgång. Investeringarna i amerikanska företag som finansieras med riskkapital sjönk med 39 % från fjärde kvartalet 2000 till första kvartalet 2001, den största nedgången på kvartalsbasis i branschens historia, och på IT-området var nedgången till och med över 50 % [7]. Trots nedgången i Europa, som skulle kunna få negativa effekter på den välkomna övergången under 2000 till en ökad inriktning på tidiga tillväxtfaser, kan branschen i Europa förväntas gå framgångsrik ur de nuvarande svårigheterna, eftersom den har mer erfarenhet och är större och starkare än någonsin tidigare. //

[7] PriceWaterhouseCoopers och VentureOnes undersökning MoneyTree Survey maj 2001.

Europa förväntas gå framgångsrikt ur den nuvarande nedgångs perioden

3. RÄTTSLIGA RAMAR

Som redan föreskrivs i RCAP och som branschen ständigt krävt [8], har upprättandet av lämpliga rättsliga ramar, både på EU-nivå och på nationell nivå, fortfarande högsta politiska prioritet för de offentliga myndig heterna. Därför bör ett modernt, flexibelt och kostnads effektivt reglerings system, som omfattar rättsliga och administrativa åtgärder och som beaktar vad som krävs för att risk kapital marknaderna skall bli effektiva (på både utbuds- och efterfrågesidan), införas utan dröjsmål. I detta avsnitt behandlas de viktigaste av dessa åtgärder (både finansiella och icke-finansiella). Skatterelaterade åtgärder diskuteras i nästa avsnitt.

[8] Se till exempel White Paper : Priorities for Private Equity-Fostering Long-Term Economic Growth, EVCA, juni 2001. Detta dokument låg till grund för det fjärde policymötet inom EVCA som ägde rum i Bryssel den 11 september 2001 mellan branschföreträdare och kommissionen.

3.1. Införandet av euron //

Lämpliga rättsliga ramar bör införas utan dröjsmål

När euron införs också i fysisk form i tolv medlems stater och de nationella valutorna samtidigt avvecklas, kommer EU, och särskilt euroområdet, att framstå som en i verklig mening gemensam marknad. Under denna dynamiska utveckling [9] mot en integrering kommer de lagstiftnings mässiga hindren att framträda tydligare, och behovet av att avlägsna dem att bli mer akut. //

[9] Institutionella investerare ser alltmer Europas värdepappersmarknader som en enda enhet och det finns tecken på att denna trend även brett ut sig bland icke-institutionella investerare. Flera marknadsintroduktioner under den senaste 18 månaderna har dessutom inbegripit ett alleuropeiskt icke-institutionellt inslag.

Euron kommer att få hindren att framstå tydligare

Det behovet uttrycks också klart i slutsatserna från det särskilda Europeiska rådet i Stockholm (23/24 mars 2001). I punkt 18 i dessa fastslår ordförandeskapet: " Ett snabbt genomförande av handlings planen för finansiella tjänster är av största vikt." I andra strecksatsen i punkt 19 begärs mer specifikt, som också gjordes i Lissabon, att handlings planen för finansiella tjänster skall vara fullt genomförd senast 2005. Dessutom begärs det att den lagstiftning för värdepappers marknaderna som anges i planen skall prioriteras och att en integrerad värde pappers marknad skall vara genomförd senast vid utgången av 2003. När det gäller en väl fungerande riskkapitalmarknad bekräftas tidsfristen senast år 2003, som angavs i Lissabon, i punkt 19. Att samma tidsfrist gäller för lagstiftningen för värde pappers marknaderna som för genomförandet av RCAP är ett implicit uttryck för det nära sambandet mellan dessa båda områden. Följaktligen bör ett alleuropeiskt finansiellt system utan hinder vid nations gränserna snart finnas på plats och kunna uppfylla företagens behov under hela deras utvecklings cykel, från start till börsnotering och eventuell följande kapitalanskaffning på marknaden. //

Lagstiftningen för värde pappers marknaderna bör vara genomförd senast år 2003

Europeiska rådet har bekräftat det nära sambandet mellan handlings planen för risk kapital och värde pappers marknaderna

Vidare antog Europeiska rådet i Stockholm en resolution, i vilken man välkomnade slutrapporten [10], offentliggjord den 15 februari 2001, från Visemannakommittén om reglering av de europeiska värde pappers marknaderna, som utarbetats under ordförandeskap av baron Alexandre Lamfalussy. Till följd av detta antog kommissionen den 6 juni 2001 två beslut om inrättande dels av Europeiska värdepappers kommittén, dels av Kommittén för europeiska tillsynsorgan [11]. Genom dessa nya åtgärder bör det kunna säkerställas inte bara att europeisk värdepappers lagstiftning kommer att antas snabbare och med öppnare förfaranden utan också att de nya bestämmelserna kommer att bli effektivare och tillräckligt flexibla för att kunna anpassas till oförutsedda utvecklingar på marknaden och finansiella innovationer genom att en åtskillnad görs mellan ramprinciper och tekniska genomförande bestämmelser. De centrala inslagen i den nya Lamfalussy-metoden har redan införts i de föreslagna direktiven om finansiella säkerhets ordningar (antaget av kommissionen den 27 mars 2001), prospekt (se nedan) och om otillbörlig marknads påverkan (antaget den 30 maj 2001). //

[10] Se http://europa.eu.int/comm/internal_market (finansiella tjänster, avsnittet om allmänna frågor).

[11] Se http://europa.eu.int/comm/internal_market (finansiella tjänster, avsnittet om värdepapper).

De förfaranden som föreslås i Lamfalussy-rapporten måste genomföras om lagstiftnings processen skall bli snabbare och effektivare

Fig. 5 : Genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster [12]

[12] Per maj 2001. Antalet bankdirektiv har å andra sidan minskat drastiskt jämfört med tidigare år, detta pga. antagandet av direktiv 2000/12/EG (kodifiering av bankdirektiven), varvid 20 direktiv avskaffades.

>Plats för tabell>

I den fjärde lägesrapporten om handlings planen för finansiella tjänster, [13] som godkändes av kommissionen den 1 juni 2001 och av Ekofin-rådet den 5 juni 2001 sägs: "Totalt sett fortskrider arbetet med att genomföra handlingsplanen för närvarande tämligen tillfredsställande, även om det är viktigt att undvika alla tendenser till att slå sig till ro med det som redan uppnåtts." (s. 7). När kommissionen i början av nästa år kommer att ha framlagt nästan sina mer betydande förslag, kommer tyngdpunkten i besluts fattandet att övergå från kommissionen till rådet och Europa parlamentet. // Tyngdpunkten i beslutsfattandet kommer att övergå till medlems staterna och Europa parlamentet

[13] Se http://europa.eu.int/comm/internal_market (finansiella tjänster, avsnittet om handlingsplan).

3.2. Åtgärder som ingår i handlingsplanen för finansiella tjänster [14]

[14] De åtgärder i handlingsplanen som är av finansiell natur har tagits med i handlingsplanen för finansiella tjänster och rör framför allt riskkapitalets utbudssida.

För de lagstiftningsåtgärder som ingår i båda handlingsplanerna (för finansiella tjänster och för riskkapital) kan vissa framsteg rapporteras:

Åtgärd: "Uppgradering av direktiven om prospekt i syfte att göra det lättare för företagen att uppbringa kapital över nationsgränserna" (t.ex. genom nyemissioner riktade till allmänheten) //

Den 30 maj 2001 antog kommissionen ett förslag till direktiv om införande av ett verkligt "enda pass för emittenter". De nya förfarandena är enklare och skulle göra det lättare och billigare att uppbringa kapital inom hela EU. Det skulle särskilt underlätta alleuropeiska nyemissioner och upptagande till handel på specialiserade fondbörser för snabbväxande små och medelstora företag. // Prospekt: Förfarandena vid nyemissioner görs enhetligare

* Åtgärd: "Antagande av stabilitetsregler för att göra det möjligt för institutionella investerare att investera i riskkapital"

I fråga om lagstiftningen för fondföretag har betydande framsteg redan gjorts. De båda gemensamma ståndpunkterna om kommissionens två förslag antogs av rådet den 5 juni 2001. När det gäller kommissionens förslag om kompletterande pensionsfonder [15], pågår fortfarande förhandlingar. Det finns fortfarande skiljaktigheter inom rådet om flera avgörande frågor. I grunden går skiljelinjen mellan de länder som redan har en "andra pelare" med fondbaserade pensioner och de medlems stater som överväger att införa sådana program. //

[15] KOM(2000) 507 av den 11 oktober 2000.

Förslagen om fondföretag nära att antas, men kommissionens förslag om pensions fonder är hotade

* Åtgärd: "Bedömning av de gällande kraven för redovisning och revision"

Den 13 februari 2001 antog kommissionen ett förslag till förordning om tillämpning av internationella redovisnings standarder (IAS) inom EU. Genom detta skulle ett krav införas för alla börsnoterade företag inom EU att utarbeta sin samman ställda redovisning i enlighet med IAS från och med år 2005. Medlems staterna skulle ges möjlighet att utvidga detta krav till att även gälla onoterade bolag. Vad gäller lagstadgad revision antog kommissionen den 21 november 2000 en rekommendation om miniminormer för externa kvalitets säkrings system för lagstadgad revision inom EU. En ytterligare rekommendation om revisorernas oberoende kan komma att offentliggöras före utgången av detta år. //

IAS kommer att medföra fördelar för alleuropeiska och inter nationella marknader

* `Åtgärd: "Spridning av bästa praxis för ägarstyrning"

Kommissionen har inlett [16] en jämförande undersökning av de befintliga uppförande koderna för ägarstyrning i syfte att påvisa eventuella rättsliga eller administrativa hinder som skulle kunna sätta hinder i vägen för upprättandet av en gemensam kapitalmarknad. Resultaten väntas senast i december 2001, och analysen av dem kommer att visa på om eventuella ingripanden på EU-nivå i denna fråga är önskvärda eller ej. //

[16] En öppen anbudsinfordran offentliggjordes i EGT i mars 2000 och avtalet undertecknades i december 2000.

Bästa praxis bör främjas när det gäller ägar styrning

3.3. Åtgärder som ligger utanför handlingsplanen för finansiella tjänster [17]

[17] Åtgärderna utanför handlingsplanen för finansiella tjänster rör framför allt riskkapitalets efterfrågesida.

Även för de lagstiftningsåtgärder inom handlingsplanen för riskkapital som inte är gemensamma med handlingsplanen för finansiella tjänster kan vissa framsteg rapporteras:

* Åtgärd: "Reform av lagstiftningen om insolvens och konkurs"

Ett seminarium om företagskonkurser hölls den 10/11 maj 2001 i Noord wijk (Nederländerna). I slutsatserna togs bl.a. upp möjligheterna att hjälpa företagare som gått i konkurs med en ny start genom att ta itu med "stigmatiserings problemet". En utförlig rapport från seminariet kommer att utarbetas och distribueras under hösten 2001. Dessutom kommer kommissionen före utgången av år 2001 att inleda en undersökning om konkurser och nystarter, där relevanta fakta om konkurslagstiftning och stigmatisering vid misslyckanden kommer att tas upp. Även rekommendationer kommer att ges. //

Problemet med "stigmatisering" till följd av en konkurs måste behandlas

* Åtgärd: "Reform av det europeiska patentsystemet"

Den 1 augusti 2000 antog kommissionen ett förslag till förordning om gemenskaps patent [18]. Den skulle ge uppfinnarna en möjlighet att få ett enhetligt, rättsligt säkert, patentskydd genom Europeiska patentbyrån till rimlig kostnad. Det kan förväntas att ett gemenskaps patent skulle medföra en betydande minskning av kostnaderna för översättning och liknande, som i dag står för en betydande del av kostnaderna inom det europeiska patent systemet och verkar avskräckande, särskilt för små och medel stora företag. //

[18] EGT C 337, 28.11.2000.

Ett enhetligt patentskydd till rimlig kostnad bör införas

4. SKATTEFRÅGOR

Beskattningen av såväl anskaffning som tillhandahållande och inkomster av riskkapital påverkar uppenbart i hög grad utvecklingen av både nationella och inter nationella risk kapital verksamheter. Generellt sett kan olika investerings former och olika finansierings källor ges skiftande skatte mässig behandling. Detta leder till skillnader i de effektiva skattesatserna, vilket påverkar beslutsfattandet. Dessa frågor behandlas ingående i en omfattande undersökning som genomförts av kommissionen [19]. //

[19] Rapporten från kommissionens avdelningar Company Taxation in the Internal Market. Se http://europa.eu.int/taxation_customs.

Skattemässiga hinder har analyserats i en kommissions undersökning

Även om riskkapital inte kan skiljas ut som det viktigaste område som måste beaktas under utformningen av beskattningens struktur, måste man ändå vara uppmärksam på att inte skapa oavsedda negativa effekter på detta slag av verksamhet. Inget nationellt skattesystem bör därför motverka sådana verksamheter med positivt syfte som riskkapital, innovation och FoU. I stället har särskilda skatte ordningar tillämpats - och bör fortsätta att tillämpas - för att främja dessa verksamheter. // Riskkapitalet bör tas med i bedömningen

4.1. Skattemässiga hinder för riskkapitalverksamheter mellan medlems stater och internationellt

Det finns fortfarande både generella och mer specifika skattemässiga hinder. Skillnaderna mellan beskattnings bestämmelserna i olika länder kan skapa hinder, och det finns också fortfarande exempel på dis kriminerande behandling. //

Vad gäller företagsbeskattning är alla de befintliga skattemässiga hindren för gränsöverskridande näringsverksamheter på den inre marknaden också av betydelse för riskkapitalverksamhet. Enligt kommissionens undersökning (del III) är den underliggande orsaken till nästan alla dessa hinder det förhållandet att det den inre marknaden rymmer femton separata skattesystem, och detta är också till nackdel för utvecklingen av en alleuropeisk riskkapitalmarknad, och detta på ett flertal sätt: Medlems staterna beviljar t.ex. inte gärna avdrag för förluster i närstående bolag, om de inte har beskattnings rätt för dessa företags vinster. Dessutom är det troligt att omorganisationer som påverkar mer än en medlems stat och medför att en av dessa förlorar sin beskattningsrätt ger upphov till realisationsvinstbeskattning och andra avgifter. Slutligen kan dubbelbeskattning uppstå till följd av att bestämmelser om beskattningsrätt i olika medlems stater inte är förenliga. Bristen på samordning mellan medlems staternas politik i fråga om dubbelbeskattnings avtal komplicerar och försvårar i betydande grad riskkapitalverksamhet som berör mer än ett land inom eller utanför gemenskapen. Enligt de system som tillämpas i flera medlems stater kan t.ex. aktieägare som inte är bosatta i landet (fysiska eller juridiska personer) vanligen inte utnyttja skatte nedsättningar som beviljas dem som är bosatta där. Med utgångspunkt i resultaten av undersökningen har kommissionen tagit fram en strategi för att komma till rätta med de olika hindren [20]. //

[20] Meddelandet Towards an Internal Market without Tax Obstacles - A strategy for providing companies with a consolidated corporate tax base for their EU-wide activities. Se http://europa.eu.int/taxation_customs.

Det största hindret är förekomsten av femton olika rättsordningar

Kommissionen har tagit fram en handlingsstrategi

När det gäller personlig inkomstskatt, återstår också ett antal skatteproblem som drabbar riskkapital marknaden som en del av den större finansmarknaden. Det gäller t.ex. beskattningen av aktieoptioner där skillnaderna mellan bestämmelserna i olika medlems stater lätt kan leda till dubbel beskattning. Dessutom förekommer det ofta skattenedsättningar i medlems staternas inkomst skatte regler (för fysiska och juridiska personer), antingen för de enskilda investerarna eller på fondföretags nivå, som endast gäller för vissa, oftast nationella, investeringar eller investerings fonder. Det är inte troligt att sådana diskriminerade åtgärder skulle bestå en prövning av EG-domstolen [21]. Kommissionen har börjat ta upp sådana frågor med medlems staterna. Det kan påpekas att domstolen har funnit att lagstiftning om beskattning av utdelning i utlandet på aktier i företag som är etablerade i andra medlems stater inte är förenlig med fördraget på grund av sin diskriminerande karaktär [22]. Kommissionen kommer att ägna ökad uppmärksamhet åt sådana frågor (och bl.a. utarbeta vägledningar om viktiga domstolsbeslut och samordningen av efterföljden av dessa genom "mjuka" rättsliga instrument) och insistera på att de grundläggande friheterna i fördraget iakttas inom detta område. //

[21] För en mer detaljerad översikt över möjliga diskriminerande regler i medlemsstaterna, se: Price Waterhouse Coopers och Fédération Européenne des Fonds et Sociétés d'investissement (FEFSI), Discriminatory Tax Barriers in the Single European Investment Funds Market: a discussion paper, London, juni 2001.

[22] Ärende C-35/98 (Verkooijen), EGT C 247, 26.8.2000, s.5 och C-251/98 (Baars), EGT C 192, 8.7.2000, s. 4.

Vissa hinder påverkar alla finansiella marknader

De grundläggande friheterna i fördraget måste iakttas

4.2. Skatteåtgärder för att främja rikkapitalverksamhet i medlems staterna //

Som beskrevs i förra årets lägesrapport har flera medlems stater infört specifika eller generella beskattningsregler för att främja riskkapital, ibland i kombination med andra verksamhets områden. Därvid bör medlems staterna fullt ut respektera förpliktelserna enligt fördraget, särskilt i fråga om statligt stöd, och även andra åtaganden på skatte området inom EU. I detta sammanhang är det också värt att påpeka att många medlems stater utnyttjar specifika skatte mässiga incitament för att främja FoU-verksamhet. I de flesta medlems stater kan t.ex. FoU-verksamhet omfattas av förmånliga nedsättnings regler, och i vissa (t.ex. Spanien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Portugal, Förenade kungariket) av särskilda skatterabatter. Sådana skattemässiga incitament måste uppfylla samma villkor när det gäller statligt stöd och åtaganden på skatteområdet som riskkapital. Nederländerna och Förenade kungariket leder för närvarande en bredare undersökning av FoU-incitament inom EU. Resultaten av detta arbete skall läggas fram för Ekonomisk-politiska kommittén i december och därefter överlämnas till rådet i januari 2002. Mot bakgrund av detta har kommissionen just inlett en undersökning för att påvisa god praxis när det gäller användningen av skattemässiga incitament för att främja FoU-investeringar. Avsikten är att redovisa metoder för att göra sådana åtgärder effektivare och för att få dem att bättre komplettera andra incitament till ökad FoU-verksamhet. De nationella forsknings- och skattemyndigheterna kommer att knytas till projektet. //

Skattemässiga incitament till FoU finns redan i många medlems stater

Kommissionen inleder en undersökning för att fastställa god praxis inom beskattningen av FoU-verksamhet

Följande åtgärder och reformer i medlemsstaterna är av särskild betydelse för riskkapital verksamhet: Tyskland har sänkt skattesatserna för företag (i etapper fram till 2005) och enskilda och kommer att avskaffa skatten på bolagens aktieförsäljning från och med 2002. Frankrike har också minskat företags- och inkomstskatterna och ökat skatteförmånerna för återinvesterande företags änglar. Italien har infört en förmånlig beskattning av slutna ("closed-end") investerings fonder. Spanien har infört skatte mässiga incitament för registrerade riskkapital investerare. Flera medlems stater har minskat de skattemässiga hindren för nyföretagande. Flera medlems stater (Irland, Förenade kungariket, Belgien, Danmark, Tysk land, Frankrike, Italien, Nederländerna, Finland och Sverige) har fastställt specifika regler, eller klargjort tillämpningen av de generella reglerna, för beskattning av skatte optioner. Dessa är dock inte alltid anpassade till situationer när andra medlems stater berörs. I Frankrike har kraven för att det s.k. BSPCE-systemet skall tillämpas anpassats till större grupper och fått förlängd giltighetstid fram till slutet av år 2001.

//

Åtgärder av flera olika slag har redan vidtagits

5. FÖRETAGARANDA

RCAP handlar mer än något annat om företagaranda [23]. Det är fortfarande alltför få innovativa projekt i Europa som har en profil som attraherar riskkapitalister (riskkapitalets efterfrågesida är alltså fortfarande svag [24]). Handlingsplanen för riskkapital kommer inte att bli någon framgång om den på kort/medelllång sikt inte kan ge upphov till en betydande ökning i antalet innovativa, snabbt växande företag i Europa. Lissabon-målen [25] kommer då inte heller att kunna uppnås. Främjandet av företagarandan på alla nivåer är därför fortfarande ett politiskt mål av största vikt. //

[23] Detta är även branschens uppfattning. Se exempelvis EVCA White Paper (Opus Cit.).

[24] Innan riskkapitalets efterfrågsida når en viss stabil miniminivå kommer det att vara svårt att tillgodose branschens önskemål om att riskkapital erkänns som en avgränsad kategori av tillgångar (dvs. ett eget tillgångsslag).

[25] Lissabon-målen går mycket längre än handlingsplanens ursprungliga mål att främja tillväxt och skapande av sysselsättning. Det ambitiösa målet att på tio år omvandla EU till det mest konkurrenskraftiga och dynamiska, kunskapsbaserade samhället kräver verkligen ett mer hållbart, stabilt, inflytelserikt och expanderande innovativt näringslivssegment med förmåga att kontinuerligt sprida sin produktion till hela ekonomin och samhället i stort.

Handlingsplanen för riskkapital handlar om företagaranda

Främja företagarandan, ett politiskt mål av största vikt

Innovativa, snabbt växande företag påverkas även av övergripande initiativ som påverkar SMF som helhet. Kommissionen gav nyligen ut en rapport [26] med en översikt över dem av gemenskapens verksamheter som påverkar dessa. Av särskilt intresse är BEST Action Plan to Promote Enterpreneurship and Competitiveness och Benchmarking Exercise [27]. Nedan diskuteras några aspekter och åtgärder där framgångar noterats och som är relevanta för främjande och spridning av företagarandan. FoU-initiativ ägnas särskild uppmärksamhet. //

[26] Kommissionens rapport Att skapa ett företagarvänligt Europa: Europeiska unionens verksamhet för små och medelstora företag, KOM(2001) 98 av den 1.3.2001. Detta är den senaste rapporten som upprättats i enlighet med tredje fleråriga programmet för företag och företagaranda. Ett nytt flerårigt program (2001-2005) för företag och företagaranda antogs av rådet i slutet av 2000 (se rådets (EG) beslut nr 819/2000 av den 20.12.2000, EGT L 333, 29.12.2000, s. 84.).

[27] Se http://europa.eu.int/comm (företag).

5.1. Entreprenörers tillgång till finansiering

Tillgången till "icke-formellt" eget kapital för entreprenörer som startar innovativ affärsverksamhet i Europa har ökat. Ett tecken på att finansieringen genom företagsänglar ökat i Europa är att antalet nätverk med företagsänglar ökat till ungefär 130 och finns spridda över nästan alla EU-länder. Flera tusen företagsänglar är organiserade i sådana nätverk, och det finns ofta ett nära samband med lokala eller regionala riskkapitalfonder som kan hjälpa lovande nystartade företag uppströms genom finansiering i omgångar. Kommissionen har med framgång stött bildandet av nätverk av företagsänglar och 20 nya nätverk har erhållit ekonomiskt stöd genom gemenskapens budget sedan kampanjen inleddes i slutet av 1998. //

Ökad finansiering genom företagsänglar

Företagsänglarnas bidrag till den allmänna såddfinansieringen eller annan finansiering av företag i ett tidigt stadium i Europa anses enligt vissa uppskattningar ha nått upp till samma nivå som finansieringen genom den "formella" venture-kapitalindustrin, medan det i Förenta staterna beräknas vara fyra gånger större än de "formella" investeringarna i venture-kapital. // Men gapet är fortfarande stort jämfört med USA

Corporate venturing, att ett företag bistår ett annat företag med venture- kapital, håller på att bli en allt viktigare finansieringskälla för entreprenörer. Det finns inga exakta siffror tillgängliga, men det uppskattas att cirka 1,2 miljarder euro investeras varje år. Denna siffra förväntas också stiga med det allmänna riskkapitalmönstret, men den är fortfarande liten jämfört med USA där siffran beräknas vara fem gånger så hög. Detta slags investeringar skulle i Europa vinna mycket på ett regelverk som är gynnsam för gränsöverskridande investeringar [28]. //

[28] Se kommissionens publikation Corporate Venturing in Europe, 2001 (EUR 17029).

Corporate venturing blir allt viktigare

5.2. Främjande av företagaranda och utbildning av entreprenörer //

Det finns ett BEST-projekt som syftar till att främja företagarandan, från grundskolan till universitetet. Det kommer att vara inriktat på bästa praxis och benchmarking. Det första expertmötet ägde rum den 14 juni 2001. Slutresultaten väntas i september 2002. // Ett BEST-projekt har startats

Kommissionen har i nära samarbete med de nationella myndigheterna och inom ramen för BEST fortsatt att främja ett utbyte av bästa praxis inom näringslivspolitiken genom att organisera forum och workshops med funktionärer och yrkesfolk. Två forum (utöver seminariet Business failure som nämns i avsnitt 3), vart och ett med 300-400 deltagare, har framför allt tagit upp frågan om att främja företagarandan. I oktober 2000 anordnades i Nice, Sophia Antipolis, forumet Training for Entrepreneurship i syfte att ta fram konkreta exempel på hur man kan främja företagarandan i skolorna och på universiteten, inom yrkesutbildningen och på företagen ("intra-prenörskap"). På Växjö-forumet Entrepreneurship for the Future i Sverige (mars 2001) undersöktes denna fråga och frågan om bästa praxis mot bakgrund av den "nya ekonomin", särskilt nya former av företagaranda [29]. //

[29] Den bästa praxis som identifierades under detta evenemang håller på att offentliggöras i tryck och på kommissionens webbplats.

Forum har med framgång anordnats under de senaste tolv månaderna

Madrid var inom ramen för kommissionens FITO3-initiativ värd för FITO3 European Workshop on Entrepreneurship Training Curriculum i mars 2001. Denna workshop tog upp utbildningsbehoven hos Europas teknologiska entreprenörer och syftade till att ta fram bästa praxis för hur en allmän utbildningsmodell kan anpassas till särskilda förhållanden. //

Workshop för entreprenörer i högteknologi

Seed-Capital Action (såddfinansieringsåtgärden) [30], som skall förvaltas av EIF, kommer att utformas så att den understöder rekrytering av yngre investeringsförvaltare till de riskkapitalfonder (inbegripet såddfinansieringsfonder, små fonder, regionala fonder och företagskuvöser) som den har en del i. Detta kommer att ske i form av ett bidrag på 100 000 euro för varje yngre investeringsförvaltare som stannar åtminstone tre år i fonden eller företagskuvösen i fråga. Detta kommer att göra det avsevärt lättare för europeiska venture-kapitalaktörer att rekrytera och utbilda yngre yrkesfolk. //

[30] Ingår i det nya fleråriga programmet (2001-2005) (Opus Cit.XXX). Det kommer att ersätta CREA-programmet.

Stöd för rekrytering av yngre yrkesfolk

Som ett led i politiken för att förbättra tillgången till och motivationen hos personalen och uppmuntra dem till högre effektivitet inledde kommissionen i juli 2001 ett samråd [31] som skall vara slutfört senast den 30 oktober 2001 och ligga till grund för ett meddelande och handlingsplanen "Finansiellt delägande". // Finansiellt delägande bör uppmuntras

[31] Kommissionens arbetsdokument The Financial Participation of Employees in the European Union, juli 2001, avsett framför allt för medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter, företag och organisationer som sysslar med frågor om finansiellt delägande. Se http://europa.eu.int/comm (sysselsättning och sociala frågor).

5.3. Ett europeiskt område för forskning och innovation

Forskningen håller på att bli en allt viktigare källa till nya möjligheter till riskkapitalinvesteringar. Detta beror på projekt som utvecklas direkt av forskare, i samarbete mellan universiteten och näringslivet och genom högteknologiska spinoff-effekter [32]. Initiativet till ett europeiskt område för forskning och innovation och det nya ramprogram som beskrivs nedan syftar till att utöka dessa möjligheter genom att framför allt ta itu med behovet av att stärka innovativa prestanda [33]. //

[32] Beträffande gemenskapsprogram som pågår för närvarande, se www.cordis.lu.

[33] Forskare skulle med andra ord uppmuntras till att utveckla en innovativ/affärsmässig "reflex".

FoU har blivit en allt viktigare källa till projekt som behöver riskkapital-finansiering

I januari 2000 antog kommissionen ett meddelande och föreslog att ett europeiskt forskningsområde [34] borde upprättas. Dokumentet fastställde prioriteringarna och underströk behovet av mer dynamiska privata investeringar inom forskning och innovation. Det riktade härvid uppmärksamheten mot den roll som indirekta stödinstrument såsom skatteåtgärder (se avsnitt 4.2) skulle kunna spela. Det underströk även behovet av handling för att uppmuntra forskare att starta företag, framför allt inom högteknologibranscher, och att öka flödet av riskkapitalinvesteringar till sådana företag. //

[34] KOM(2000) 6 av den 18.1.2000, Mot ett europeiskt område för forskningsverksamhet.

Det behövs mer dynamiska privata investeringar i FoU

Europeiska rådet i Lissabon stödde målsättningen att uppnå ett europeiskt område för forskning och innovation [35] och underströk behovet av att förbättra förutsättningarna för privata investeringar i forskning, partnerskap inom FoU och start av högteknologiföretag och föreslog att skattepolitik, venture-kapital och stöd från EIB skulle användas (se avsnitt 6.4.). Det efterlyste även en öppen samordningsmetod för benchmarking av nationell FoU-politik. Kommissionen vidtog till följd av detta ett antal åtgärder för benchmarking av nationell forskningspolitik, bl.a. ett projekt rörande offentliga och privata investeringar i FoU. Europeiska rådet i Stockholm uppmanade sedan rådet att beakta olika sätt för hur medlemsstaterna skulle kunna dela med sig av sina idéer och erfarenheter av att stimulera FoU genom ekonomiska incitament. //

[35] Europeiska rådet i Lissabon den 23-24 mars 2000, ordförandeskapets slutsatser, s. 4.

Toppmötena i Lissabon och Stockholm banade väg för ett större inslag av riskkapital

Ett förslag till ett nytt (sjätte) ramprogram (2002-2006) [36] för FoU har lagts fram för rådet och Europaparlamentet. Det innehåller ett antal nya drag. Gemensamt för dessa är att innovationen blivit en väsentlig beståndsdel i programmets allmänna utformning. Detta ger uttryck för principen om att innovationen inte börjar där forskningen slutar utan finns med i samma stund som ett projekt föds och följer dess utveckling. Programmet kommer till exempel att underlätta integreringen i nätverk av verksamhet som bedrivs för att förbättra gränssnittet mellan forskare, företag och finansvärlden. Utbyte av god praxis och transnationellt samarbete med universitet, företagskuvöser och riskkapitalfonder kommer härvid att spela en prioriterad roll. Att organisera investeringsforum är ett exempel på sådan nätverksamhet som förutses i denna åtgärd. "Forum för bioteknik och finansiering", som verkar sedan slutet av 1997, kan vara en modell värd att följa. Ett snabbt antagande av det nya ramprogrammet är av största vikt för att målsättningarna från Lissabon och Stockholm skall uppnås. //

[36] KOM(2001) 94 av den 21.2.2001. Beträffande förslag till särskilda program, se KOM(2001) 279 av den 30.5.2001.

Innovation skall vara ett led i alla FoU-program

Ett snabbt antagande av största vikt

6. OFFENTLIG FINANSIERING

Nedan följer en beskrivning av några viktiga steg som under de senaste 12 månaderna vidtagits för att förtydliga, rationalisera eller ändra inriktningen på finansieringen med riskkapital genom europeiska offentliga medel. Man bör förvänta sig att dessa beslut avsevärt kommer att höja den allmänna effektiviteten på riskkapitalmarknaderna i EU i framtiden.

6.1.Statligt stöd på området riskkapital

Offentligt stöd till venture-kapital i Europa har getts under många år, i olika former och genom ett antal olika program och har ofta spelat en avgörande roll i dess utveckling. I fjolårets lägesrapport erkändes att det finns utrymme för offentlig finansiering som ett sätt att "korrigera observerade marknadsmisslyckanden" [37]. Samtidigt konstaterades att det finns en risk för att marknader snedvrids och privat finansiering trängs ut. //

[37] Se avsnitt 3.4 i KOM(2000) 658 av den 18.10.2000 (Opus Cit.).

Offentlig finansiering endast för att korrigera marknads-misslyckanden

Kommissionen har mot bakgrund av dessa överväganden utvecklat en politik för offentlig finansiering av riskkapital och antagit ett meddelande i detta ämne [38]. Kommissionen avser att tillämpa villkoren i meddelandet under fem år [39]. Eftersom tillvägagångssättet i detta meddelande innebär ett avsteg från tidigare metoder för kontroll av statligt stöd och då det rör ett område som utvecklas snabbt, förbehåller sig kommissionen dock rätten att anpassa sitt tillvägagångssätt mot bakgrund av de erfarenheter som görs. //

[38] Meddelandet Statligt stöd och riskkapital, 23 maj 2001. Se EGT C 235 av den 21.8.2001, s. 3 och http://europa.eu.int/comm (konkurrens).

[39] Med stöd av den politik som fastställts i det nya meddelandet gav kommissionen i juni 2001 sitt tillstånd till de Regional Venture Capital Funds som skall verka i England (ärende C 52/2000) och i juli 2001 ramprogrammet för riskkapitalfonder i Frankrike (N 448/2000).

Ett meddelande om statligt stöd och riskkapital har offentliggjorts

6.2. Europeiska investeringsfonden

Reformen av EIB-gruppen, som godkändes i juni 2000 och ledde till en rationalisering av organisationen, har gett EIF kontrollen över alla gruppens venture-kapitaltransaktioner. Detta har lett till att EIF:s investeringar kraftigt ökat i antal [40], vilket varit tillräckligt för att göra EIF till en viktig aktör på den europeiska venture-kapitalmarknaden. Fonden har redan en portfölj (per den 30.6.2001) på mer än 1,6 miljarder euro som investerats i 124 venture-kapitalfonder och en investeringskapacitet på 800 miljoner euro per år under de närmaste åren. //

[40] Mellan september 2000 och juni 2001 godkändes mer än 40 investeringar i riskkapital av EIF:s styrelse, motsvarande 700 miljoner euro. I 80% av fallen handlade det om förstagångsfonder.

EIF har blivit till EIB-gruppens riskkapitalorgan

Med denna nya dimension kommer EIF bättre att kunna fullfölja gemenskapens målsättningar, vilket bekräftats vara dess huvuduppgift. EIF:s främsta uppgift består nu i att öka konkurrenskraften hos små företag, att utveckla kunnandet om venture-kapital (se avsnitt 5.2.), att stödja innovation och teknologi, att främja tillväxt, arbetstillfällen av hög kvalitet och en balanserad regional utveckling och att samtidigt fortsätta att generera en "lämplig avkastning" [41]. EIF prioriterar dessutom investeringar i "early stage"-fonder. Framför allt: (i) fonder med inriktning på särskilda branscher eller tekniker [42] (t.ex. bioteknik, innehållsindustrierna, nanoteknik, kompetensskapande teknik osv.), (ii) regionala riskkapitalfonder, i syfte att balansera utvecklingen mellan Europas regioner, (iii) fonder för finansiering av exploatering av FoU-resultat och (iv) alleuropeiska fonder. //

[41] Detta dubbla tillvägagångssätt är unikt bland Europas finansiella institutioner.

[42] EIF har banat väg för investeringar i så kallad avancerad teknologi och överväger att stödja en rad former av framväxande teknologier som förväntas ligga till grund för nästa generations riskkapitalfonder.

Lämplig avkastning eftersträvas

EIF prioriterar "early stage"-fonder

En viktig sida av EIF:s investeringspolitik är slutligen att privata investerare inte får trängas ut. EIF fungerar dessutom som en katalysator och inte som ett substitut för privata investerare. Som en strategisk fondernas fond står EIF väl rustad för att ta på sig denna roll som katalysator och gå i täten för att uppmuntra andra investerare att fortsätta investera trots den osäkerhet som just nu råder på marknaderna. //

6.3. "Innovation 2000-initiativet"

Innovation 2000-initiativet ("i2i") lanserades av EIB under 2000 som ett svar på EU:s toppmöte i Lissabon och som EIB:s bidrag till ett mer innovativt och kunskapsbaserat samhälle. i2i inbegriper finansiering av: (i) utbildning/e-lärande, (ii) informations- och kommunikationsteknik, (iii) forskning och utveckling och (iv) spridning av innovation, däribland inom den audiovisuella branschen. EIB räknar med att genom i2i kunna låna ut mellan 12 och 15 miljarder euro under de tre åren efter den officiella lanseringen i maj 2000. EIF, som också är en del av i2i, kommer att spela en viktig roll i programmet. Med i2i har EIB:s roll i FoU ökat avsevärt. //

"i2i"-initiativet har kommit en bra bit på vägen

6.4. Samarbete mellan kommissionen och EIB

Kommissionen och EIB skrev den 7 juni 2001 under ett gemensamt memorandum på forskningsområdet. Härigenom fastställs ramar för ett samarbete mellan gemenskapens ramprogram för forskning och i2i. Det syftar till att öka den allmänna slagkraften hos de två institutionernas instrument genom att göra dem mer komplementära och göra det lättare för företag och offentliga forskningsorganisationer att använda dem båda under de olika stadierna av investeringscykeln för forskning och teknisk innovation. Samarbetet innefattar strategiskt samarbete, samordnade informationskampanjer och erfarenhetsutbyte. Genom att öka de allmänna anslagen för finansiering av forskning och innovation inom gemenskapen kommer det att ge forskningen inom gemenskapen en knuff framåt genom att tillhandahålla finansieringskällor som inte funnits tidigare. //

Ett gemensamt memorandum på forsknings-området har undertecknats

6.5. Ändrad inriktning på gemenskapsfinansieringen //

När det gäller den regionala utvecklingen understryks i rådets förordningar om strukturfonderna och kommissionens riktlinjer för strukturfonderna för perioden 2000-2006 [43] behovet av att uppnå största möjliga hävstångseffekt vid verksamhet som finansieras genom gemenskapens budget genom att i största möjliga mån främja privata finansieringskällor, nämligen risk- och venture-kapital samt offentlig-privata partnerskap. De nya formerna av finansiering är framför allt avsedda för att stimulera nystart, spinoff-effekter och innovativ utveckling, specialiserade affärstjänster, teknologiöverföring och tillhörande tjänster. Kommissionen håller för närvarande på att ta fram en guide om finansieringstekniska instrument enligt strukturfonderna (Guide for Financial Engineering under the Structural Funds) tillsammans med en utvärdering av förhandlingsresultaten och den benchmarking som gjorts. //

[43] Se http://europa.eu.int/comm (regionalpolitik).

Allt mer riskkapital i den regionala utvecklingen

Efter ECOFIN-rådets uppmaning av den 7 november 2000 [44] att ändra inriktningen på de gemenskapsinstrument som förvaltas av EIF för att korrigera fortlöpande marknadsmisslyckanden, föreskrivs i det nya fleråriga programmet för företag och företagaranda [45], som antogs i december 2000, att EFT Start-programmet skall anpassas så att det stöder finansiering av företagskuvöser och såddfinansiering, och det kommer att läggas till nya "fönster" till SMF-garantifaciliteten så att det tillhandahåller en garanti för eget kapital, en garanti för mikrokrediter och en garanti för investeringar i informations- och kommunikationsteknik [46]. //

[44] Bygger på kommissionens meddelande Översyn av gemenskapens specifika finansieringsinstrument för små och medelstora företag, KOM(2000) 653 av den 18.10.2000.

[45] Nya fleråriga programmet (2001-2005) (Opus Cit.XXX).

[46] Detta utöver Seed-Capital ActionXXX (som ersätter CREA-programmet), som nämns i avsnitt 5.2 och som blivit en del i det nya fleråriga programmet. För fler uppgifter om alla dessa program, se www.eif.org.

Ändrad inriktning på befintliga program och faciliteter

Exemplen ovan visar slutligen att räckvidden och egenskaperna hos de finansiella instrument som offentliga myndigheter gjort tillgängliga borde fortsätta att utvecklas så att de verkligen uppnår det avsedda politiska syftet. För att uppnå samma politiska målsättningar i framtiden och i ett nytt marknadsklimat kan det behövas andra medel. Kommissionen kommer att fortsätta att använda sina finansiella instrument kreativt i syfte att stimulera investeringar i den privata sektorn ytterligare. Kommissionen anser härvid att exempelvis finansiella instrument som skapar en hävstångseffekt på befintliga privata riskkapitalfonder [47] skulle kunna ses som en naturlig utveckling av de garantier för eget kapital (som redan finns i flera medlemsstater och diskuteras i de nya fönstren inom garantifaciliteten för små och medelstora företag). De kan i vissa fall erbjuda en optimal blandning av samarbete mellan offentliga och privata aktörer och, tack vare multiplikatoreffekterna, förebygga risken för att den privata sektorn trängs ut. //

[47] Ett exempel på detta som ofta citeras och allmänt betraktas som framgångsrikt är det amerikanska program som är känt under namnet SBIC (Small Business Investment Programme), som förvaltas och stöds genom en garanti från SBA (Small Business Administration) vid Förenta staternas federala regering.

Funderingarna kring en fortsatt utveckling av finansiella instrument fortsätter.

7. SLUTSATSER

Statistiken över riskkapitalinvesteringarna i Europa under år 2000 visar på en uppseendeväckande tillväxt i jämförelse med föregående år. Sedan mitten av 90-talet har en kombination av förbättrade ekonomiska förhållanden i Europa, bemästrande av offentliga underskott som resultat av EMU, snabbt stigande kurser på aktiemarknaderna, positivt inflytande från USA:s framgångsrika ekonomi och överflödet av investerings tillfällen på området för lovande nya tekniker och tillämpningar fått riskkapital marknaderna att växa exponentiellt. Detta har också gjort att den europeiska riskkapitalbranschen förstärkts och mognat. Sedan RCAP antogs 1998 har riskkapital investeringarna i Europa tredubblats och när det gäller de tidigaste skedena i företagsutvecklingen t.o.m. fyrdubblats. Därigenom har investeringarna i dessa tidiga skeden under 2000 nått samma belopp som de samlade riskkapital investeringarna under 1998. I det avseendet kan verkliga framsteg iakttas när RCAP nått halvvägs. Denna optimistiska värdering bör dock modifieras genom en jämförelse med USA. 1998 var nämligen den amerikanska riskkapital branschens imvesteringar cirka dubbelt så stora som i Europa, 1999 tre och 2000 fyra gånger så stora. Klyftan förefaller därför vidgas. I USA är branschen inte bara större - dess större investeringar ökar också i snabbare takt. Om denna tendens fortsätter kommer de ambitiösa mål som sattes upp i Lissabon, och som går betydligt längre än målen för denna handlingsplan (att främja ekonomisk tillväxt och skapa sysselsättning), inte att kunna uppnås. // En bra bit kvar för att komma på rätt spår till 2010

Siffrorna ovan antyder att det, trots framstegen under senare år, för närvarande inte finns tillräckligt med entreprenörer i Europa med kapacitet att skapa och erbjuda ett tillflöde i världsklass av innovativa projekt och företag med behov av riskkapitalfinansiering. För att Europa skall bli mer företagsamt bör slutförandet av handlingsplanen för riskkapital, oavsett konjunkturhänsyn, därför ha högsta politiska prioritet. Betoningen bör nu ligga på "efterfrågesidan" (t.ex. utveckling av innovationer med affärspotential genom FoU). Riskkapitalhänsyn bör vidare även i fortsättningen tas i all gemenskapens och medlemsstaternas politik. För att kunna följa hur långt medlemsstaterna [48] kommit i genomförandet av handlingsplanen för riskkapital krävs det mycket mer detaljerade uppgifter från dessa, på regelbunden basis. De nationella lägesrapporterna om hur det strukturella reformarbetet fortskrider bör vara det första viktiga steget i denna process. // Det behövs mer information från medlemsstaterna

[48] I början av 2001 skickade Belgien en fullständig rapport om genomförandet av handlingsplanen för riskkapital: Contribution(s) de la Belgique à la Mise en Oeuvre du Plan d'Action Capital-Investissement, december 2000.

De rådande svåra marknadsvillkoren och det osäkra affärsklimatet, förstärkt av de dramatiska händelserna den 11 september 2001 i USA, kan sannolikt leda till att branschen konsolideras och till att deras strategier ses över. // Den nya situationen kräver att strategier ses över

BILAGA 1

BILAGOR

Bilaga 2 - RCAP - Beskrivning av de olika kategorierna av hinder

Bilaga 3 - Förkortningar som används i RCAP

Bilaga 4 - Förklaringar av termer som används i RCAP

BILAGA 2

HANDLINGSPLANEN FÖR RISKKAPITAL (RCAP) GODKÄND PÅ TOPPMÖTET I CARDIFF (JUNI 1998)

BESKRIVNING AV DE OLIKA KATEGORIERNA AV HINDER - SITUATIONEN I OKTOBER 2001

Handlingsplanen för riskkapital tar upp sex (6) kategorier av hinder som skall tas bort inom EU:

* MARKNADSFRAGMENTERING

* INSTITUTIONELLA OCH JURIDISKA HINDER

* BESKATTNING

* BRIST PÅ HÖGTEKNOLOGISKA SMÅFÖRETAG

* MÄNSKLIGA RESURSER

* KULTURELLA HINDER

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA 3

FÖRKORTNINGAR som används i RCAP

AIM: // Alternative Investment Market (www.londonstockexchange.com/aim)

BEPG: // Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken (Broad Economic Policy Guidelines)

BEST: // Business Environment Simplification Task Force. Arbetsgrupp som inrättades på kommissionen i september 1997

BSPCE: // Franska: Bons de Souscription des Parts et Créateurs d'Entreprises

CSER: // Committee of European Securities Regulators, bestående av repr. för de europeiska värdepapperstillsyns myndigheterna

CVC: // Corporate Venture Capital

EASDAQ: // European Association of Securities Dealer Automated Quotation. Har bytt namn till "NASDAQ-Europe" (www.nasdaqeurope.com)

EIB: // Europeiska investeringsbanken (www.eib.org)

EIF: // Europeiska investeringsfonden (www.eif.org)

ESC: // Europeiska värdepapperskommittén (European Securities Committee). Ersätter Kommittén för tillsynspersoner på hög nivå inom värdepappersområdet (High Level Securities Supervisors Committee)

EURO. NM: // Nouveau Marché (Paris) + Neuer Markt (Frankfurt) + Nouveau Marché (Bryssel) + Nieuwe Markt (Amsterdam) + Nuovo Mercato (Milano)

EVCA: // European Private Equity and Venture Capital Association (www.evca.com)

FESCO: // Forum of European Securities Commissions (www.europefesco.org). Se även CSER*

FIBV: // Federation Européenne des Bourses de Valeurs/International Federation of Stock Exchanges (www.fibv.com)

FoU: // Forskning och utveckling

FSAP: // Handlingsplanen för finansiella tjänster (Financial Services Action Plan)

IAS: // Internationella redovisningsstandarder (International Accounting Standards)

ICT: // Informations- och kommunikationsteknologi (Information and Communication Technology)

ISD: // Direktivet om investeringstjänster (Investment Services Directive, 93/22/EEG)

IT: // Informationsteknologi (Information Technology)

MAP: // Fleråriga programmet för företag och företagaranda (Multi-annual Programme for Enterprise and Entrepreneurship)

NASDAQ: // Det amerikanska systemet National Association of Securities Dealers Automated Quotation (www.nasdaq.com)

RTD: // Forskning och teknisk utveckling (Research and Technological Development)

SMF: // Små och medelstora företag

UCITS: // Företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities - Investment Funds)

US GAAP: // Generally Accepted Accounting Principles i USA

VC: // Venture-kapital (Venture Capital)

BILAGA 4

FÖRKLARINGAR av termer som används i RCAP

Redovisningsdirektiven: // Direktiven 78/660/EEG och 83/349/EEG.

Företagsänglar: // Enskilda privatpersoner som investerar direkt i nya och expansiva icke-börsnoterade företag (seed finance). I många fall underlättar de också finansieringen i nästa stadium av livscykeln för unga företag (uppstartsfasen). "Företagsänglar" bistår vanligen med finansiering i utbyte mot rätt till en andel av aktieutdelningen i företaget men kan också stå för annan långtidsfinansiering. Detta kapital kan komplettera sektorn för venture-kapital* genom mindre finansieringsbelopp (vanligtvis mindre än 150 000 euro) på ett tidigare stadium än de flesta riskkapitalbolag kan investera.

Kapitalmarknad: // En marknad där långsiktigt kapital skaffas av industrin och handeln, staten och lokala myndigheter. Fondbörser är en del av kapitalmarknaden.

Corporate governance - Företagsledning: // Det system med vilket organisationer, särskilt börsnoterade företag, styrs och kontrolleras, och hur ledningen är ansvarig inför ägarna. Corporate governance har ökat i betydelse alltsedan början av 1990-talet, eftersom utomstående finansiärer för ett företag vill se till att ledningen inte agerar stick i stäv med deras intressen.

Corporate venturing: // Venture-kapital från andra företag* där ett större företag köper en direkt minoritetsandel i ett mindre onoterat företag av strategiska, finansiella eller sociala skäl. Används framför allt av stora företag för att stödja extern teknisk utveckling.

Utvecklingskapital: // Finansiering till företag innan de inleder komersiell tillverkning och försäljning, innan de genererar någon vinst.

Tidig tillväxtstart: // Finansiering till företag innan de inleder kommersiell tillverkning och försäljning, innan de genererar någon vinst. Innefattar såddfinansiering (seed financing)* och uppstartsfinansiering (start-up financing)*.

Aktiekapital: // Ett företags vanliga aktiekapital.

Kommittén för tillsynspersoner på hög nivå inom värdepappersområdet: // Informell rådgivande grupp inrättad 1985 av kommissionen och EU:s organ för övervakning av handel med värdepapper. Den skall behandla samarbets- och gränsöverskridande frågor. Har ersatts med Europeiska värdepapperskommittén (ESC*).

Institutionella investerare: // Med denna term avses vanligen försäkringsbolag, pensionsfonder och investeringsfonder som samlar sparmedel och håller marknaderna med medel, men även andra slag av institutionella medel (t.ex. kapitalfonder, stiftelser etc).

Direktivet om investeringstjänster: // Direktiv 93/22/EEG (ISD*). Det ger investerare (mäklare, handlare etc.) ett europeiskt "pass" och tillåter elektroniska börser att placera terminaler i andra medlemsstater.

IPO (Initial Public Offering): // Inledande introduktion på aktiemarknaden (börsintroduktion, marknadsnotering): Introduktion av ett företag på aktiemarknaden genom att allmänheten inbjuds att köpa aktier i det.

Ledningsförvärv: // Finansiering för att låta sittande företagsstyrelse och investerare köpa en befintlig produktgrupp eller företag. Även känt som MBO (management buy-out).

Börsvärde: // Priset på en aktie multiplicerat med det totala antalet utestående aktier. Marknadens totala värdering av ett börsnoterat företag. I utvidgad mening den totala värderingen av företag som finns noterade på en fondbörs.

Primär marknad: // Den marknad på vilken en emission av värdepapper lanseras.

Onoterat kapital (private equity): // I motsats till börsnoterade aktier: riskkapitalinvesteringar i företag som ej är börsnoterade. Det innefattar venture-kapital och förvärvsinvesteringar.

Prospekt: // Ett formellt skriftligt erbjudande att sälja värdepapper som beskriver planerna för ett föreslaget företag, eller fakta om ett befintligt sådant, som en investerare behöver för att kunna fatta ett väl underbyggt beslut.

Prospektdirektivet: // Dokument enligt reglerna i direktiv 89/298/EEG (offentlig upphandling) och 80/390/EEG (officiell notering av värdepapper). Dessa direktiv kommer att ersättas med ett nytt direktiv som är under förhandling (förslag antaget av kommissionen den 30 maj 2001).

Prudent-man regulation: // Kravet på pensionsförvaltarna att investera som en försiktig investerare skulle göra på sina egna vägnar, särskilt genom förståndig riskspridning av portföljen, utan andra begränsningar för portföljfördelning än för egeninvesteringar för pensionsfonder som finansierar väl avgränsade planer. Nederländerna, Storbritannien, Irland, USA, Kanada, Australien har sådan lagstiftning.

Reglerade marknader: // Organiserade marknader där köpare och säljare handlar enligt förbestämda regler och procedurer. Marknader som uppfyller kraven i artikel 1.13 i investeringstjänstedirektivet*.

Replacement capital: // Köp av befintliga aktier i ett bolag från en annan organisation som investerar med riskvilligt kapital eller från en annan eller flera andra aktieinnehavare.

Marknader för riskkapital: // Marknader som bistår med aktiekapital till ett företag på ett tidigt stadium (uppstartsfinansiering* och utvecklingsfinansiering*). I detta meddelande avses med uttrycket tre slag av finansiering:

* Informella investeringar från "företagsänglar"* och andra företag ("corporate venturing"*).

* Venture-kapital.

* Aktiemarknader specialiserade på små och medelstora företag och expansiva företag.

Sekundär marknad: // Marknad där värdepapper köps och säljs efter den ursprungliga emissionen. En blomstrande, likvid sekundär marknad är en förutsättning för en livskraftig primär marknad.

Värdepapper: // En finansiell tillgång, t.ex. aktier, statsobligationer, obligationer, förlagsbevis, värdepappersfonder och rättighet till utlånade eller insatta pengar.

Såddfinansiering: // Finansiering av undersökning, bedömning och utveckling av ett ursprungligt koncept.

Uppstartkapital: // Ges till företag för produktutveckling och inledande marknadsföring.

Fondbörs eller aktiemarknad: // En marknad där man köper och säljer värdepapper. Dess viktigaste funktion är att möjliggöra för börsnoterade företag, regeringar och lokala myndigheter att anskaffa kapital genom att sälja värdepapper till investerare.

Aktieoption: // Möjlighet för personal och/eller företagsledning att köpa aktier till ett fast pris..

Venture-kapital: // Investeringar i företag som inte är noterade på en publik lista av venture-kapitalföretag som förvaltar medel som är interna eller tillhör tredje part. Det innefattar finansiering i tidig tillväxtfas*, expansionsfas* och återanskaffning* men inte ledningsförvärv*.

Riskkapitalfonder: // Slutna fonder som inrättats för att tillhandahålla venture-kapital.

( ( ( ( (

(*) Ord som definieras i listan över akronymer eller förklaringar av termer

Top