Help Print this page 
Title and reference
Rapport från kommissionen - Årsredovisning för sammanhållningsfonden 2000

/* KOM/2001/0602 slutlig */
Languages and formats available
BG ES CS DA DE ET EL EN FR GA HR IT LV LT HU MT NL PL PT RO SK SL FI SV
HTML html ES html DA html DE html EL html EN html FR html IT html NL html PT html FI html SV
PDF pdf ES pdf DA pdf DE pdf EL pdf EN pdf FR pdf IT pdf NL pdf PT pdf FI pdf SV
Multilingual display
Text

52001DC0602

Rapport från Kommissionen - Årsredovisning för sammanhållningsfonden 2000 /* KOM/2001/0602 slutlig */


RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN - ÅRSREDOVISNING FÖR SAMMANHÅLLNINGSFONDEN 2000

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING

1. Allmän bakgrund

1.1. Konvergens och ekonomisk utveckling i Sammanhållningsfondens mottagarländer

1.1.1. Grekland

1.1.2. Spanien

1.1.3. Irland

1.1.4. Portugal

1.2. Konditionalitet

2. Förvaltningsprinciper och beviljat stöd

2.1. Samordning med gemenskapspolitiken i övrigt

2.1.1. Offentlig upphandling

2.1.2. Konkurrens

2.1.3. Miljö

2.1.4. Transport

2.2. Samordning med strukturfonderna: de strategiska referensramarna

2.2.1. Miljö

2.2.2. Transport

2.3. Budgeten och dess utnyttjande, åtagande- och betalningsbemyndiganden

2.3.1. Disponibla budgetmedel

2.3.2. Genomförande av budgeten

2.3.3. Budgetutnyttjande under föregående period (1993-1999)

3. Projekt och vidtagna åtgärder

3.1. Fondens stöd per mottagande medlemsstat

3.1.1. Grekland

3.1.2. Spanien

3.1.3. Irland

3.1.4. Portugal

3.2. Tekniskt stöd och utredningar

3.2.1. Fondens allmänna politik

3.2.2. Tekniskt stöd på kommissionens initiativ

4. Övervakning, kontroll och oegentligheter

4.1. Övervakning: kommittéer och kontrollbesök

4.1.1. Grekland

4.1.2. Spanien

4.1.3. Irland

4.1.4. Portugal

4.2. Kontrolluppdrag och slutsatser

4.2.1. Grekland

4.2.2. Spanien

4.2.3. Irland

4.2.4. Portugal

4.3. Oegentligheter och innehållande av stöd

5. Bedömning och utvärdering

5.1. Allmänt

5.2. Handläggning och förhandsbedömning av projekt

5.3. Samarbete med Europeiska investeringsbanken vid handläggning av projekt

5.4. Den ekonomiska och sociala effekten av fonden i medlemsstaterna och på den ekonomiska och sociala sammanhållningen i Europeiska unionen samt effekten på sysselsättningen

5.5. Program för utvärdering i efterhand

5.5.1. Miljö

5.5.2. Transport

6. Dialog mellan institutioner, information och offentlighet

6.1. Presentation av årsredovisningen 1999

6.1.1. Europaparlamentet

6.1.2. Ekonomiska och sociala kommittén

6.2. Information till medlemsstaterna

6.3. Andra informationstillfällen

6.3.1. Information till arbetsmarknadens parter

6.3.2. Övrigt

6.4. Kommissionens åtgärder för offentlighet och information

BILAGA

FÖRORD

Denna årsredovisning för Sammanhållningsfondens verksamhet avser kalenderåret 2000.

Redovisningen gäller verksamheten under det första året av programperioden 2000-2006.

Årsredovisningen är utformad enligt kraven i förordningen om inrättandet av en sammanhållningsfond. Dess struktur har utformats med beaktande av de synpunkter som framförts av Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Vi hoppas att årsredovisningen kommer att utgöra en värdefull referens för alla som är intresserade av att främja och stärka unionens ekonomiska och sociala sammanhållning.

SAMMANFATTNING

Ekonomiskt klimat och konditionalitet

Under år 2000 hade ingen av de medlemsstater som mottar stöd från Sammanhållningsfonden något alltför stort underskott. Därför gjorde kommissionen inte någon bedömning av huruvida konditionaliteten uppfylldes för någon av dessa medlemsstater under år 2000.

Genomförande av budgeten

Det definitiva beloppet för Sammanhållningsfondens resurser år 2000 efter indexering är 2,659 miljarder euro.

Åtaganden och betalningar har genomförts enligt följande (per land och sektor):

>Plats för tabell>

Samordning med strukturfonderna: de strategiska referensramarna

För programperioden 2000-2006 fastställde kommissionen en serie riktlinjer för Sammanhållningsfonden som markerade att dess insatser skulle följa en samordnad strategi, utformas inom program där de viktigaste insatserna inom utvalda sektorer identifierades, och samordnas bättre med andra finansiella gemenskapsinstrument.

Transporter

Transportsektorn svarade år 2000 för 53,8 % av Sammanhållningsfondens totala åtaganden.

Liksom tidigare krävde kommissionen att fondens verksamhet skulle koncentreras på järnvägar. Således svarade dessa under år 2000 för ca 85 % av åtagandena i transportsektorn i Spanien och 77 % i Portugal.

Miljö

Miljösektorn svarade för 46,2 % av Sammanhållningsfondens totala åtaganden år 2000.

Liksom tidigare prioriteras inom miljösektorn dricksvattenförsörjning, behandling av avloppsvatten och hantering av fast avfall.

Information och offentlighet

En informationsträff med de 15 medlemsstaterna hölls i Bryssel den 18 december 2000.

Vid denna sammankomst presenterade kommissionen förslaget till Sammanhållningsfondens årsredovisning för 1999. Den lade också sista handen vid Sammanhållningsfondens insatser år 2000 för varje mottagande medlemsstat. Dessa å sin sida lämnade en detaljerad redogörelse för sina strategiska referensramar (se ovan).

Utvärdering

Vid slutet av år 2000 hade 107 av 120 planerade projekt redan utvärderats, varav 58 avsåg transporter och 49 miljö.

Enligt de första slutsatserna av utvärderingen i efterhand av 31 projekt på miljöområdet hade genomförandet av projekten och deras miljömässiga, sociala och ekonomiska effekter varit positiva och på det hela taget stämt överens med de fastställda målen.

En preliminär sammanfattning har gjorts av utvärderingarna i efterhand av ett fyrtiotal projekt på transportområdet. Alla transportsätt ingick. Projekten har gett betydande socioekonomiska fördelar, men genomförandet har ibland stött på oförutsedda svårigheter (i vissa fall bristfällig utformning, som lett till att de totala kostnaderna ökat). Utnyttjandet av projekten är däremot mycket tillfredsställande.

Oegentligheter och innehållande av stöd

Under år 2000 har OLAF inte gjort någon undersökning på Sammanhållningsfondens område.

De spanska myndigheterna anmälde emellertid under 2000 enligt förordning (EG) nr 1831/94 [1] två fall av oegentligheter till kommissionen. Sedan förordning (EG) nr 1831/94 trädde i kraft har totalt sju anmälningar lämnats in. Trots detta relativt blygsamma antal har kommissionen fäst de mottagande medlemsstaternas uppmärksamhet på deras skyldigheter enligt nämnda förordning.

[1] EGT L 191, 27.7.1994.

1. Allmän bakgrund

1.1. Konvergens och ekonomisk utveckling i Sammanhållningsfondens mottagarländer

1.1.1. Grekland

Under 2000 följde Greklands ekonomiska politik riktlinjerna i den första uppdateringen av konvergensprogrammet, som lades fram i december 1999 enligt kraven i stabilitets- och tillväxtpakten. Programmets huvudmål var att uppfylla alla konvergenskriterierna för deltagande i euroområdet från och med januari 2001. Rådet yttrade sig över programmet den 31 januari 2000 [2].

[2] EGT C 60, 2.3.2000, s. 4.

År 2000 visade sig Greklands budgetsituation vara bättre än prognosen i 1999 års uppdaterade konvergensprogram. Underskottet i den offentliga sektorns finanser var 0,9 % av BNP, mot 1,2 % som angavs i programmet. Skälet till detta var förbättrade inkomster i budgeten, särskilt skatteintäkter, vilket ledde till att överskridanden för räntebetalningar och primära utgifter mer än kompenserades. Det primära överskottet var 6,4 % av BNP. Skuldkvoten sjönk också ytterligare till 103,9 % av BNP år 2000. Efter rådets beslut av den 19 juni 2000 gick Grekland med i euroområdet från den 1 januari 2001 [3]. Drakmans växlingskurs mot euron fastställdes till 340,75 GRD per euro, vilket är den centrala kurs för drakman i ERM II som beslutades i januari 2000.

[3] EGT L 167, 7.7.2000.

I december 2000 lade Grekland fram sitt första stabilitetsprogram, som omfattade perioden 2000-2004, enligt artikel 4 i förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken [4]. Programmet bedömdes av rådet den 12 januari 2001 [5]. Det första stabilitetsprogrammet syftar till att bekräfta att den makroekonomiska politiken är stabil och att förbättra marknadernas funktion genom strukturella reformer. Stabilitetsprogrammet bygger på ett bättre budgetutfall än väntat år 2000 och på ett scenario med en hög reell produktionstillväxt, och regeringens allmänna budget beräknas visa ett överskott på 0,5 % av BNP 2001 och 1,5 % av BNP 2002. Den offentliga sektorns skuldkvot kommer enligt prognosen att understiga 100 % av BNP 2001. Det grekiska stabilitetsprogrammets budgetstrategi går ut på att höga primära överskott skall bibehållas och stödjas av en betydande minskning av räntebetalningarna som ett resultat av lägre räntesatser och en minskande skuldkvot.

[4] EGT L 209, 2.8.1997.

[5] EGT C 77, 9.3.2001, s. 1.

1.1.2. Spanien

Under år 2000 fördes den ekonomiska politiken enligt strategin i det uppdaterade stabilitetsprogrammet (1999-2003) och ansågs av rådet stämma överens med stabilitets- och tillväxtpakten [6]. Programmet konfirmerade den ekonomiska strategi som följts under senare år (att främja en sund ekonomisk tillväxt genom konsolidering av de offentliga finanserna och genom strukturella reformer). Därför växte BNP med 4,1 %, alltså mer än 3,7 % som antogs i uppdateringen. Inom denna ram överträffades målen för budgetkonsolidering: budgetunderskottet minskade från 1,2 % av BNP 1999 till 0,3 % 2000 (mindre än de 0,8 % som förutsågs i uppdateringen), och skuldkvoten föll till 60,6 % av BNP (2,2 procentenheter lägre än i prognosen). Prisutvecklingen var däremot sämre än väntat, inte endast till följd av prisökningar på mera lättrörliga poster, utan även genom att inflationstakten ökade.

[6] EGT C 98, 6.4.2000.

Den andra uppdateringen av stabilitetsprogrammet, som omfattade perioden 2000-2004, överlämnades till Europeiska kommissionen den 23 januari 2001 och bedömdes av rådet den 12 mars 2001 [7]. En ytterligare förbättring av budgetmålen förutses, främst till följd av åtstramning av de primära löpande utgifterna, medan det finns utrymme för en förstärkning av de offentliga investeringarna och för lättnader i skattebördan efter 2002. Den offentliga sektorn väntas därför nå balans 2001 och överskott under följande år upp till 0,3 % av BNP 2004. En ytterligare minskning av statsskulden i förhållande till BNP väntas, så att den sjunker till mindre är 60 % av BNP 2001 och till strax under 50 % vid programperiodens utgång.

[7] EGT C 109, 10.4.2001

1.1.3. Irland

Rådet ansåg att uppdateringen i december 1999 av Irlands stabilitetsprogram stämde överens med stabilitets- och tillväxtpakten [8]. Genomförandet under 2000 överskred åter förväntningarna. I december 2000 reviderade de irländska myndigheterna upp sin ursprungliga tillväxtprognos på 7,4 % av den reella BNP 2000 till 10,7 %. Kraftigt stigande skatteintäkter i en starkt växande ekonomi mer än uppvägde kostnadsöverskridandena, och budgetunderskottet under 2000 beräknas bli 4,5 % av BNP, snarare än den ursprungliga prognosens 3,3 %. Skuldkvoten väntas minska till ca 39 % av BNP 2000, och värdet av den nyligen inrättade nationella reservfonden för pensioner var vid utgången av år 2000 mer än 6 % av BNP.

[8] EGT C 60, 2.3.2000.

Uppdateringen av stabilitetsprogrammet i december 2000, som omfattar perioden 2001-2003, inrymmer budgetplanerna för 2001 och bedömdes av rådet den 12 februari 2001. Programmet bekräftar att Irland kommer att fortsätta att uppfylla målen i stabilitets- och tillväxtpakten. Det kommer att bli betydande årliga överskott i budgetbalansen fram till år 2003. En ytterligare markant minskning av skuldkvoten förutses, till mindre än en fjärdedel vid utgången av 2003.

1.1.4. Portugal

Under 2000 skedde framsteg inom ramen för uppdateringen av stabilitetsprogrammet (2000-2004), som bedömdes av rådet den 13 mars 2000. Budgetresultatet för 2000 bedöms nu bli ett underskott i BNP på 1,4 % (dvs. 0,1 procentenhet lägre än målet i stabilitetsprogrammet). Häri ingår emellertid intäkterna från försäljningen av UMTS-licenser (0,4 % av BNP), eftersom det fanns ett överskridande av de löpande primära utgifterna och en brist i de indirekta skatterna av ca en halv procentenhet av BNP, som endast delvis kompenserades av minskade kapitalutgifter.

Uppdateringen av det andra stabilitetsprogrammet, som omfattar perioden 2000-2004, överlämnades till Europeiska kommissionen den 23 januari 2001 och bedömdes av rådet den 12 mars 2001 [9]. Den förutser en fortsättning av processen med budgetkonsolidering, så att balans nås under 2004. Konsolideringsansträngningen sprids mer eller mindre jämnt över perioden 2001-2004. Dessutom nås minskningen av skuldkvoten genom liknande kumulativa förändringar av tre fjärdedels procentenhet av BNP, såväl på budgetens intäktssida som på dess kostnadssida. Rådet ansåg att en snabbare minskning av underskottet skulle vara lämplig.

[9] EGT C 109, 10.4.2001

1.2. Konditionalitet

Enligt artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1164/94 skall stöd från Sammanhållningsfonden villkoras med en sund förvaltning av den offentliga sektorns finanser. Stöd till nya projekt i ett mottagarland kan hållas inne, om rådet beslutar att den berörda medlemsstaten uppvisar ett alltför stort underskott, och om detta beslut inte upphävs enligt artikel 104 i fördraget.

Varje vår skall underskottet i den offentliga sektorns finanser för det föregående budgetåret bedömas av kommissionen utifrån dess ekonomiska vårprognoser, som grundar sig på de budgetuppgifter för föregående år som medlemsstaterna skall rapportera före den 1 mars. Varje höst skall underskotten i den offentliga sektorns finanser för det aktuella budgetåret uppskattas av kommissionen på grundval av dess ekonomiska höstprognoser, sedan deras tillförlitlighet har kontrollerats.

Under 2000 hade ingen av de medlemsstater som mottar stöd från Sammanhållningsfonden något alltför stort underskott. Därför gjorde kommissionen inte någon bedömning av huruvida konditionaliteten uppfylldes för någon av dessa medlemsstater år 2000.

2. Förvaltningsprinciper och beviljat stöd

2.1. Samordning med gemenskapspolitiken i övrigt

2.1.1. Offentlig upphandling

Alltsedan Sammanhållningsfondens verksamhet inleddes, har kommissionen särskilt övervakat att gemenskapens lagstiftning om offentlig upphandling införlivas med den nationella lagstiftningen på ett riktigt sätt, och att gemenskapens regler och krav tillämpas strikt i samband med att gemenskapen lämnar ekonomiskt stöd. Detta är särskilt viktigt med tanke på Sammanhållningsfondens stora ekonomiska insatser i de projekt som beviljas stöd ur fonden. Därför måste kommissionen särskilt noga kontrollera att reglerna om öppenhet vid offentlig upphandling iakttas.

I samband med sina olika kontrollbesök kontrollerar kommissionen också rutinmässigt att relevanta direktiv om offentlig upphandling iakttas, och att urvalet av anbud görs på ett riktigt sätt. Tack vare kommissionens övervakning av Sammanhållningsfondens godkända projekt kan de nationella myndigheterna bättre förstå och tillämpa gemenskapens förfaranden för offentlig upphandling och tilldelning av kontrakt. Kommissionen konstaterar att de nationella myndigheterna och övervakningskommittéerna samarbetar i en allt större omfattning och att de ger uttömmande svar på kommissionens frågor i samband med handläggning av projektansökningar och övervakning av projektens genomförande.

2.1.2. Konkurrens

Enligt rådets förordning (EG) nr 1164/94 om inrättandet av en sammanhållningsfond skall projekten särskilt vara förenliga med gemenskapens konkurrenspolitik. I detta sammanhang skall granskningen av ansökningar om finansiering främst inriktas på en bedömning av förenligheten med fördraget av den verksamhet som medfinansieras av fonden, så att insatserna bedrivs med fullt hänsynstagande till gemenskapens konkurrensregler, och särskilt till reglerna för statligt stöd.

Liksom vid tidigare tillfällen konstaterar kommissionen att dess insatser i allmänhet inte medför några problem med bristande förenlighet med konkurrensrätten, eftersom de avser projekt till stöd för transportinfrastruktur eller miljöskydd som, utan att det påverkar regler om tilldelning vid offentlig upphandling, inte ger någon särskild fördel åt specifika företag. Därför fortsätter gemenskapen att genomföra sin kontroll från konkurrenssynpunkt i huvudsak med avseende på fri tillgång till infrastruktur för alla aktörer som uppfyller de nödvändiga tekniska och rättsliga förutsättningarna.

2.1.3. Miljö

Enligt artikel 8 i rådets förordning (EG) nr 1164/94 om inrättande av en sammanhållningsfond skall projekten vara förenliga med gemenskapens politik, bl.a. miljöskyddspolitiken.

Målen för gemenskapens miljöpolitik fastslås i artikel 174 i fördraget. Den syftar till att

* bevara, skydda och förbättra miljön,

* skydda människors hälsa, och

* utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt.

Enligt gemenskapsprogrammet för politik och åtgärder för miljön och en hållbar utveckling skall Sammanhållningsfonden bidra till att uppnå de mål som fastställs i fördraget. Den skall framför allt bidra till att lösa specifika problem, som att minska vattenföroreningar och sörja för en lämplig avfallshantering. Utöver dessa grundläggande problem skall programmet inriktas på behovet att integrera miljöfrågorna i gemenskapens övriga politikområden för att på så sätt motverka och kontrollera oönskade bieffekter av verksamheten inom vissa ekonomiska sektorer. Det sistnämnda berör Sammanhållningsfonden, eftersom transportinfrastruktur utgör det andra investeringsområdet som fonden prioriterar.

Målen för de åtgärder som berättigar till stöd från Sammanhållningsfonden, dvs. miljöskydd och transportinfrastruktur, anges i artikel 3 i förordning (EG) nr 1164/94, ändrad genom förordning (EG) nr 1264/99.

För att stärka de interna förfaranden som kommissionen antog 1993, godkände kommissionen under 1997 dessutom ett åtgärdspaket för att säkerställa att miljöhänsyn i högre grad integreras i den politiska beslutsprocessen och förvaltningen.

Under 2000 trädde förordning (EG) nr 1264/99 om ändring av förordning (EG) 1164/94, vilken tillämpades under programperioden 1994-1999, i kraft och skall gälla för programperioden 2000-2006. Den innebär en ändring av det förfarande som skall tillämpas vid stödets förvaltning. Det nya förfarandet är anpassat till nyligen antagna direktiv och bygger på dessa på ett mera systematiskt sätt.

Miljökonsekvensdirektivet

Genom direktiv 97/11/EG om ändring av direktiv 85/337/EG, som trädde i kraft den 14 mars 1999, införs urvalskriterier för att bestämma om projekt enligt bilaga II bör bli föremål för miljöeffektbedömning på grund av omfattningen av deras miljöpåverkan. Förteckningen över projekt enligt bilaga I, vilka under alla omständigheter skall göras till föremål för en miljökonsekvensbeskrivning, har utökats. Dessa ändringsbestämmelser har fått stor betydelse under år 2000 med planeringen av den nya programperioden 2000-2006. Esbokonventionen om utvärdering av gränsöverskridande miljöeffekter har införlivats med detta direktiv.

Habitatdirektivet

Enligt direktiv 92/43/EEG skall medlemsstaterna senast den 10 juni 1998 upprätta förteckningar över områden som skall skyddas inom ramen för Natura 2000. För projekt som beviljats stöd från Sammanhållningsfonden från den 1 januari 2000 gäller förstärkt kontroll för att säkerställa att de berörda medlemsstaterna vidtar alla nödvändiga åtgärder för att bevara miljön i sådana skyddsområden som kan påverkas av projekt som medfinansieras av gemenskapen.

Vattendirektiven

Enligt direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, ändrat genom direktiv 98/15/EG, skall det finnas avloppsledningsnät och reningsverk anpassade till miljöns känslighet senast den 31 december 2000. Därför fortsatte Sammanhållningsfonden under år 2000 att medfinansiera infrastruktur som bidrar till att lösa problemen i känsliga områden och stora tätorter, och kommer också att medverka i mindre tätorter med den nya planeringen.

Den 23 oktober 2000 godkändes direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område. Även om den frist som fastställs i direktivet för införande av dess bestämmelser sträcker sig till den 22 december 2003, har vissa av dess principer - särskilt en samlad hantering per avrinningsområde - lett till medfinansiering från Sammanhållningsfonden redan under år 2000.

Avfallsdirektiven

Genomförandet av två nyligen godkända direktiv om avfall, direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall och direktiv 2000/76/EG om förbränning av avfall, kommer att få viktiga organisatoriska och miljömässiga konsekvenser i medlemsstater som får stöd från Sammanhållningsfonden, eftersom deras avfallshantering i stor omfattning vilar på deponering, och en modernisering av anläggningarna och genomförande av en strategi inriktad på förbättring av återvinningen krävs.

Under 2000 har bidrag från Sammanhållningsfonden vägrats till anläggningar för hantering av avfall i regioner som ännu inte har sådana tillfredsställande planer för avfallshantering som krävs i direktiv 75/442/EEG, ändrat genom direktiv 91/156/EEG om avfall. Detta har medverkat till att regionerna anpassat sig till denna gemenskapsbestämmelse.

2.1.4. Transport

Medan projekt inom transeuropeiska nät (TEN) av gemensamt intresse finansieras från budgetposten för TEN, anslår Sammanhållningsfonden medel speciellt till TEN:s transportinfrastruktur.

Det är viktigt att de transeuropeiska nätens budget och Sammanhållningsfonden samordnas, eftersom dessa gemenskapens finansiella instrument fyller behovet av att länka samman gemenskapens centrala regioner med sådana regioner som besväras av strukturella handikapp och är öar, omgivna av land eller avlägset belägna.

Förordningen för TEN medger "i princip" inte att samma fas av ett enskilt projekt finansieras både från TEN:s budget och från andra gemenskapskällor, men i vissa fall kan förstudier som finansieras från TEN:s budget följas av stöd från Sammanhållningsfonden och Europeiska investeringsbanken (EIB) till (del-) finansiering av huvudsakligen anläggningsarbeten i den aktuella investeringen. När det gäller transporter finansierar Sammanhållningsfonden ofta arbeten som skall ge "tillträde" till det transeuropeiska nätet, vars komponenter i sig själva finansieras från budgetposten för TEN.

Under 2000 anslogs till budgetposten för TEN 581 miljoner euro i åtaganden och 449 miljoner euro i betalningsanslag för transporter.

Finansieringsförordningen för TEN (EG nr 2236/95) ändrades genom EG nr 1655/99 för att möjliggöra planering på medellång sikt genom vägledande fleråriga investeringsprogram, och för att främja partnerskap mellan den offentliga och privata sektorn, tillsammans med användning av ett litet belopp från budgetposten (1-2 %) för att stödja projekt som behöver riskkapital. Under år 2000 tillstyrkte kommittén för finansiellt stöd, som biträder kommissionen med att genomföra TEN-förordningen, det fleråriga investeringsprogrammet för perioden 2000-2006, och det kommer att ses över år 2003. I det aktuella förslaget, som kommer att antas av kommissionen hösten 2001, beräknas totalt ca 2,8 miljarder euro till 11 prioriterade projekt (Essenprojekten), projektet Globala navigationssatellitsystem ("Galileo") och fyra grupper projekt av gemensamt intresse.

2.2. Samordning med strukturfonderna: de strategiska referensramarna

För programperioden 2000-2006 fastställde kommissionen en serie riktlinjer för Sammanhållningsfonden som markerade att dess insatser skulle följa en samordnad strategi, utformas inom program där de viktigaste insatserna inom utvalda sektorer identifierades, och samordnas bättre med andra finansiella gemenskapsinstrument.

2.2.1. Miljö

Spanien

De viktigaste sektorerna för insatser som bestämts tillsammans med de spanska myndigheterna är följande:

* Hantering av kommunalt, industriellt och farligt avfall.

* Behandling av avloppsvatten och spillvatten.

* Vattenförsörjning.

För var och en av dessa sektorer har en strategisk ram utarbetats, där den nuvarande situationen analyseras och aktuella problem och brister kartläggs, och som stakar ut de mål som skall nås och anger de insatser som behövs för ändamålet. Ramarna är utformade med hänsyn till de olika förvaltningarnas kompetensområden och gemenskapens och nationell lagstiftning som måste efterlevas, allt inom fastställda tidsramar för deras utarbetande.

Den "strategiska ramen för avfallshantering i Spanien" tillämpar de mål och kriterier som fastställs i gemenskapens strategi för avfallshantering och bygger på de olika planer för avfallshantering som redan antagits på nationell och regional nivå. I dokumentet analyseras situationen när det gäller hantering av kommunalt och farligt avfall och andra avfallsströmmar (uttjänta fordon, utslitna däck, byggnads- och rivningsavfall, avfallsslam etc.), och av förorenad jord. För var och en av dessa typer av avfall fastställs en serie mål och särskilda förslag till åtgärder för att nå dessa.

Den "strategiska ramen för behandling av avloppsvatten och spillvatten" ger ett perspektiv på situationen i sektorn i Spanien som anger de strategier som skall tillämpas och de insatser som skall göras under perioden 2000-2006 för att uppfylla gemenskapens krav beträffande behandling och avledning av kommunalt avloppsvatten. Målen på detta område, som ingår i "Plan Nacional de Saneamiento y Depuración de Aguas Residuales Urbanas" (Nationella planen för sanering och rening av kommunalt avloppsvatten), är bättre system för behandling av avloppsvatten och spillvatten, bättre kontroll över kvaliteten på utsläppen med sikte på att återanvända de behandlade utsläppen, och bättre hantering och bortskaffande av avloppsslam.

Den "strategiska ramen för vattenförsörjning" har som huvudmål att säkerställa och garantera försörjning med vatten av god kvalitet och i tillräckliga mängder för hela befolkningen, med hänsynstagande till den ökning av efterfrågan som förutses under den närmaste framtiden och behovet av att väl förvalta tillgängliga resurser, förbättra vattnets användning och undvika dess försämring, samt att söka ytterligare resurser. Avrinningsområden betraktas som förvaltningsenheter för vattenresurser, och för vart och ett av dem utarbetas en "Plan de Cuenca" (avrinningsområdesplan), som huvudsakligen syftar till att skapa en vattenförsörjning av fullt tillräcklig kvantitet och kvalitet, optimera användningen av tillgängliga resurser genom sparande och effektivare förvaltning, diversifiera resurserna vid källan och minska sårbarheten i vattenförsörjningssystemen. För varje avrinningsområde finns en särskild förvaltningsenhet, "Confederacion Hidrográfica" (vattenförbund).

Alla de strategiska ramar som nämns ovan skall utvecklas på ett integrerat sätt, varvid principen att förorenaren betalar skall tillämpas i olika former.

Portugal

Stora investeringar gjordes 1996-1999, varvid huvudmålet var att öka kapaciteten för försörjning med vatten och att förbättra dess kvalitet i Lissabons och Portos storstadsområden och i Algarveregionen, att övervaka grundvattenkvaliteten och att renovera och anlägga nya avloppsreningsverk i större städer och känsligare områden.

Integrerade system för att behandla industrispillvatten anlades också i några av de mest industrialiserade områdena som är utsatta för särskilt allvarliga problem med spillvattenförorening beroende på industriutsläpp (Vale do Ave, Águeda, Alcanena).

För behandling av fast avfall inrättades integrerade förvaltningssystem som kunde täcka ett större område räknat i såväl yta som betjänad befolkning, och vart och ett av dessa täcker flera kommuner och omfattar insamling och återvinning av avfall. Parallellt härmed stängdes befintliga soptippar och upplagsplatserna sanerades.

För perioden 2000-2006 anges följande prioriteringar i den miljöstrategiska ramen för Portugal:

Att ytterligare utveckla och fullborda den grundläggande miljöinfrastrukturen.

Att utveckla förutsättningarna för en hållbar utveckling, miljöskydd och förvaltning av naturresurserna.

Detta innebär förbättrat bevarande och förvaltning av naturresurserna och integrering av miljöpolitiken som en del av den övergripande utvecklingspolitiken för regioner och sektorer genom bättre bedömning av effekterna och i linje med principerna att förorenaren betalar och användaren betalar. Det kommer också att kräva att strategiska partnerskap upprättas mellan offentlig förvaltning och olika organisationer, inklusive den privata sektorn. Sist men inte minst kommer en särskild insats att göras för att utbilda och informera om naturresurser och andra miljöfrågor.

Stöd från Sammanhållningsfonden planeras för större infrastrukturprojekt för vattenförsörjning, avledning och behandling av kommunalt avloppsvatten samt hantering av fast kommunalt avfall. Vattenförsörjning och vattenrening kommer att ingå i en integrerad strategi, där interkommunala system som täcker hela vattnets kretslopp kommer att förvaltas av samma enhet.

Sammanhållningsfondens medverkan i regionprogrammen kommer att kompletteras med finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden, ERUF, för att anlägga och renovera mindre, lokala komponenter i dessa system.

Detta kräver en nära samordning av prioriteringar och tidtabeller mellan Sammanhållningsfonden och de regionala operativa programmen (Norra, Centrala, Alentejo, Lissabon och Tajodalen, Algarve, Madeira och Azorerna).

Huvudmålen för vattenförsörjning och avledning och behandling av avloppsvatten är att betjäna en betydligt större andel av befolkningen och, när det gäller vattenförsörjning, att förbättra dricksvattenkvaliteten i linje med gemenskapens direktiv, samt att förbättra försörjningssäkerheten.

// Procent av befolkningen som berörs 2006 (portugisiska fastlandet)

Dricksvattenförsörjning // 95

Avledning och behandling av avloppsvatten // 90

Hantering av fast avfall // 98

Irland

De irländska myndigheterna lade fram sina strategiska referensramar för miljösektorn den 29 juli 2000. I detta dokument presenterades ett begränsat antal projekt inom de delsektorer som prioriterades högst, avloppsvatten och fast avfall.

Beträffande avloppsvatten anges de identifierade huvudmålen stämma överens med de viktigaste prioriteringarna i den nationella utvecklingsplanen/gemenskapens stödram och det operativa programmet för ekonomisk och social infrastruktur för åren 2000-2006. De två allmänna målen i dessa program är att säkerställa överensstämmelsen med EU:s politiska ram och att stödja ekonomisk och social utveckling, samtidigt som en hög miljöstandard uppnås och upprätthålls.

Den övergripande nationella strategin för strävan mot de uppsatta målen fastställs med hänvisning till den nationella utvecklingsplanen/gemenskapens stödram och det operativa programmet för ekonomisk och social infrastruktur, enligt vilket den totala planerade investeringen under perioden 2000-2006 är 3,853 miljarder euro.

Regeringen godkände i början av år 2000 en politisk ram för tillämpningen av principen att förorenaren betalar på infrastruktur för och drift av vattenförsörjning. Den föreskriver bl.a. full kostnadsåtervinning från användare av kommunalt vatten utanför hushållssektorn (kapital- och driftskostnader). Mätning av all förbrukning som inte avser hushåll skall vara införd fram till 2006. Tillförseln till hushållen kommer att fortsätta att finansieras av allmänna medel. När det gäller gemenskapens stödramar enades man om att framsteg i tillämpningen av principen att förorenaren betalar skall granskas vid halvtidsgenomgången.

Partnerskap mellan offentliga och privata intressenter skall främjas allmänt i vattensektorn och projektering-anläggning/projektering-anläggning-drift-strategin tillämpas på projekt för anläggning eller förbättring av större vatten- eller avloppsreningsverk. Två projekt som stöds av Sammanhållningsfonden är pilotprojekt för tillämpning av nämnda strategi på vattenförsörjning.

Prioriteringarna för investering i anläggningar för avloppsvatten styr s av behovet av att se till att vattendirektiven uppfylls. Projekt som stöds av Sammanhållningsfonden. De tre prioriterade vattenprojekt för vilka ansökningar lämnats in till fonden är reningsverken i Dublin, Cork och Limerick.

När det gäller delsektorn för fast avfall är de allmänna mål som skisserats att stödja en ekonomisk, balanserad regional och social utveckling, att uppnå och bevara en hög miljöstandard och att nå överensstämmelse med EU:s politiska ram. Ett huvudmål är att minska beroendet av deponering från nuvarande 90 %.

Huvudprioriteringarna för fast avfall härrör från den nationella politik som fastställs i den nationella utvecklingsplanen/gemenskapens stödram och de två regionala operativa programmen för 2000-2006.

Strategin för utformning av regionala planer för avfallshantering och för beslut om krav på infrastruktur beskrivs tillsammans med uppgifter om den totala planerade investeringen under perioden 2000 - 2006 på 825 miljoner euro.

Principen att förorenaren betalar tillämpas i den nationella politiken för avfallshantering genom att avfallsavgifter tas ut. Den privata sektorn har redan börjat eller kommer inom kort att börja leverera och ta betalt för tjänster med insamling av hushållsavfall i 16 av de 34 större lokala myndigheternas områden. Av kommunerna i Dublin County var det då endast tre som ännu inte tog ut några avfallsavgifter.

Projektering-anläggning-drift-finansiering föredras i referensramen som metod för att skaffa fram de anläggningar för värmebehandling som föreslås i utkasten till avfallshanteringsplaner.

Eftersom genomförande av projekt i Irland inte är så väl etablerat för fast avfall som i avloppsvattensektorn, har de irländska myndigheterna sett ut vissa kategorier av projekt som föreslås få stöd från Sammanhållningsfonden. Bland dessa ingår kostnaderna för planering, upphandling och projektering av enskilda anläggningar för värmebehandling, eller sådana kostnader för genomförande av en integrerad avfallshantering i en enskild region, där sådan infrastruktur ligger i linje med bestämmelserna i regionens avfallshanteringsplan. De föreslagna projekten skulle antingen gälla den uppföljning av förstudier som tidigare stöddes av Sammanhållningsfonden, eller omfatta sådana studier.

Grekland

Grekland lämnade genom sitt brev av den 11 december 2000 in förslag till det operativa programmet Miljö, vari ingår den strategiska referensramen för de grekiska projekt på miljöskyddsområdet som medfinansieras av Sammanhållningsfonden.

De tre viktigaste insatsområdena är följande:

Dricksvatten och dricksvattenförsörjning

Projekt för uttag, magasinering och leverans av dricksvatten.

Avloppsvattenrening

Projekt för särskiljande av avloppsvatten och regnvatten, avledning och/eller magasinering av dessa, arbeten med översvämningsskydd, avloppsvattenbehandling och avledning av det behandlade vattnet.

Avfallshantering

Projekt för hantering av hushållsavfall, omfattande selektiv insamling och behandling av avfallet. Det bör observeras att projekten för att kunna medfinansieras måste finnas med i den nationella plan för avfallshantering som medlemsstaten har lämnat in till kommissionen.

De finansiella beräkningar som ger ett kvantitativt mått på denna strategiska ram under perioden 2000-2006 bekräftas av medlemsstaten i en tabell som skickats till kommissionen. Där finns de stora projekten namngivna, och beräknade belopp för alla andra projekt inom respektive sektor. Dessa projekt har givetvis inte valts ut ännu, men de kommer att utformas efterhand som urvalet är klart.

Cirkuläret från M.E.N. nr 11924/792 av den 5 april 2001 i frågan, som är riktat till regionerna, fastställer på visst sätt regler för hur dessa projekt skall bestämmas.

2.2.2. Transport

Spanien

Efter diskussionen mellan kommissionen och de spanska myndigheterna om framtiden för Sammanhållningsfondens insatser under perioden 2000-2006 har, med tillämpning av artikel B 2 i den ändrade förordningen för Sammanhållningsfonden, presenterats en referensram för investeringar i de transeuropeiska transportnäten, som fastställer den allmänna spanska strategin inom detta område för den angivna stödperioden.

Enligt kommissionens riktlinjer för programmen för strukturfonderna och deras samordning med Sammanhållningsfonden [10] har den strategiska ramen följande mål:

[10] KOM (1999) 344, 1.7.1999.

* att förbättra utsikterna till ekonomisk utveckling, konkurrenskraft och sysselsättning,

* att medverka till en balanserad utveckling, och

* att främja en uthållig rörlighet och garantera tillgång till transporttjänster där privata samfärdsmedel saknas eller har problem med rörligheten.

I enlighet med Sammanhållningsfondens vademecum för åren 2000-2006 ingår följande komponenter i den referensram de spanska myndigheterna lagt fram:

* Fastställande av långsiktiga mål.

* Specifikation av mål som kan uppnås år 2006 i utvecklingen av de transeuropeiska transportnäten, identifiering av insatser i de viktigaste korridorerna och beräkning av investeringskostnaderna.

* En strategi för utnyttjande av gemenskapens olika fonder.

När det gäller särskilt Sammanhållningsfondens insatser under perioden 2000-2006 går de spanska myndigheternas strategi ut på fortsatta investeringar i utveckling och modernisering av det transeuropeiska järnvägsnätet, bl.a. höghastighetsjärnvägsnätet, fortsatt utbyggnad av de huvudtrafikleder som främjar förbindelserna med Frankrike och Portugal, samt förbättring av hamnarnas funktion.

Genomförandet av den övergripande strategin kommer att övervakas regelbundet genom Sammanhållningsfondens olika övervakningskommittéer. Samordningen med ERUF:s insatser kommer att granskas av en tematisk arbetsgrupp för transportsektorn, som inrättas inom gemenskapens stödram.

Portugal

Efter den diskussion om framtiden för Sammanhållningsfondens verksamhet som inleddes 1999 mellan kommissionen och de portugisiska myndigheterna har dessa med tillämpning av artikel B 2 i den nya förordningen lagt fram referensramen för transporter, som definierar den allmänna portugisiska strategin i sektorn för tiden 2000-2006.

Vid förhandlingarna om den portugisiska ramen för gemenskapsstöd och det operativa programmet för tillgång till transport analyserades strategin, särskilt för att kontrollera att den är förenlig med kommissionens riktlinjer för programmen för strukturfonderna och deras samordning med Sammanhållningsfonden [11].

[11] KOM (1999) 344, 1.7.1999.

Dokumentet om referensramen för transporter finns i bilagan till texten till det operativa programmet för tillgång till transport som antogs av kommissionen den 22 augusti 2000.

Denna ram är det privilegierade instrumentet för samordning av insatserna från Sammanhållningsfonden, ERUF (såväl i dess delsektorer som i dess regionaliserade del) och andra gemenskapskällor, inklusive budgetposten för de transeuropeiska näten.

Följande områden prioriteras för fondens stöd till Portugal under den kommande perioden:

* att öka anslagen till infrastruktur och att förbättra transportsystemets effektivitet för att integrera landet internationellt och därigenom förstärka de portugisiska företagens konkurrenskraft,

* att utveckla och rationalisera transportsystemen i städerna,

* att förstärka den interna territoriella sammanhållningen genom att förbättra den regionala tillgängligheten (mellan regioner och i förhållande till stomnätet), och

* att satsa på logistikåtgärder, särskilt genom att anlägga ett sammanhängande system av plattformar, som dessutom kan spela en väsentlig roll i integrationen av transportsätten.

Förverkligandet av denna strategi innebär att man kan fortsätta att modernisera stambanorna, påskynda utbyggnaden av huvudtrafiklederna utan att försumma de sekundära förbindelserna, anlägga tunnelbanor i de större städerna, utrusta och förbättra hamnarnas funktion och öka flygplatsernas kapacitet och servicekvalitet.

Genomförandet av den övergripande strategin kommer att övervakas regelbundet av en tematisk arbetsgrupp för transportsektorn som skall inrättas av de portugisiska myndigheterna.

Sammanhållningsfondens insats kommer, i likhet med vad som varit fallet ända sedan den inrättades, att koncentreras på att fullborda de transeuropeiska näten, varvid stödet bör koncentreras på de delar av projekt nr 8 som prioriterades i Essen, "Multimodal förbindelse Portugal/Spanien - övriga Europa". Även andra strukturprojekt i de transeuropeiska näten bör prioriteras för att få maximal effekt på sammanhållningen, eftersom de medverkar till införande av system som är klara att tas i bruk omkring år 2006.

Irland

I den irländska referensramen för transportsektorn erinras om att huvudmålet för den nationella utvecklingsplanen är att en främja en hållbar transportpolitik som underlättar en fortsatt ekonomisk tillväxt och regional utveckling, och som samtidigt slår vakt om ett gott miljöskydd. För att nå detta mål prioriteras nedannämnda områden i den nationella strategin.

Vägnät

* Utbyggnad till motorväg/tvåfilig väg av hög kvalitet med dubbla körbanor av de fem viktigaste interurbana vägar som strålar ut från Dublin.

* Ett program för större förbättringar av andra nationella primära vägar.

Transport i Dublins storstadsområde

* Fullbordande av C-ringmotorvägen runt staden, ökning av dess kapacitet och byggande av hamntunneln i Dublin.

* Förbättring av kollektivtrafiken genom anläggning av en ny lokalbana, utbyggnad av den sydvästra järnvägskorridoren till fyra spår för att skilja fjärrtrafik och förortstrafik, omläggning av signalsystemet i spårslingan i stadens centrum för att öka servicen under rusningstid, nya stationer, mera rullande materiel för den befintliga tunnelbanan (DART), förortstrafik med järnväg och flera bussar.

Nationell kollektivtrafik

* Förbättring av buss- och pendeltågstrafiken i regionstäder.

* Förbättring av det nationella järnvägsnätets kapacitet och säkerhet.

* De prioriteringar för den nationella väg- och kollektivtransporten som görs i referensramen överensstämmer helt med målen för de prioriterade projekt som föreslås få stöd från Sammanhållningsfonden.

Andra viktiga detaljer i ramen är följande:

* Den beskriver huvuddragen i strategin för att nå målen för dessa transportsektorer, med hänvisning till den nationella utvecklingsplanen och delprogrammen för nationella vägar och kollektivtransport. I 1999 års priser har det planerats att totalt 6 miljarder euro skall investeras i nationella vägar och 2,8 miljarder euro i kollektivtrafik under perioden 2000-2006. Mer än 70 % av beloppet kommer att investeras i utveckling av de viktiga nationella vägar och järnvägar som ingår i det transeuropeiska transportnätet.

* Beträffande principen att förorenaren betalar hänvisar ramen till systemet för beskattning av fordon och bränsle. Det noteras också att två avgiftsbelagda broar finns i drift. Systemet med avgiftsbeläggning kommer att utsträckas till det nationella vägnätet inom ordningarna för partnerskap mellan offentlig och privat sektor. Elva vägprojekt hade identifierats fram till december 2000, och några av dem hade redan lämnats ut på anbud.

* Uppdateringen av strategin för vägtransport i Dublin 2001 kommer att sörja för att en allsidig strategi för hantering av efterfrågan på transport utformas.

De projekt som identifierats för stöd från Sammanhållningsfonden under perioden 2000-2006 är förenliga med de övergripande prioriteringar av investeringarna som angetts ovan och är i så gott som samtliga fall slutskedet av byggnadsprojekt som fått stöd redan under föregående budgetperiod.

Grekland

I brev av den 6 april 2000 lämnade Grekland in ett förslag till det operativa programmet Huvudtrafikleder, hamnar och stadsutveckling, som innefattar strategin för de grekiska projekten i sektorn "vägar - hamnar", och i brev av den 6 april 2000 ett förslag till det operativa programmet Järnvägar, flygplatser och transporter i städerna, som innefattar strategin för de grekiska projekten i sektorn "järnvägar - flygplatser".

Efter en förhandlingsomgång färdigställdes de två dokumenten i slutet av år 2000. I de två godkända operativa programmen ingår den strategiska referensramen för de projekt på transportområdet som medfinansieras av Sammanhållningsfonden under perioden 2000-2006.

Strategi

Sammanhållningsfonden fortsätter att spela en nyckelroll i genomförandet av de transeuropeiska näten, särskilt när det gäller korridorerna och nyckelpunkterna i näten, och åtgärder som berör de förbindelser som saknas i den prioriteringslista över sträckor som fastställdes i Essen. I detta syfte ger referensramen en första upplysning om de kostnader som krävs för investeringarna, en provisorisk tidsplan för genomförandet och en vägledande plan för finansieringskällor, inklusive den privata sektorns deltagande. Den ger också en ganska detaljerad beskrivning av det fysiska föremålet för investeringarna. Dokumentet visar sambandet med ERUF.

Prioriteringarna per transportsätt är följande:

* Vägar

PATHE och EGNATIA motorvägar, delvis finansierade under föregående period.

Joniska huvudvägen och motorvägen KORINTH-TRIPOLI-KALAMATA/SPARTA.

* Järnvägar

PATHE-korridoren, delvis finansierad under föregående period.

Elektrifiering av ATEN-THESSALONIKI-PROMACHON (gräns mot Bulgarien), en korridor som delvis finansierades under föregående period.

Järnvägsförbindelse mellan hamnen i IKONION och THRIASSIO-komplexet.

* Hamnar

Hamnar i HERAKLION och IGOUMENITSA.

* Flygtransport

Färdigställande av projektet "Modernisering av flygtrafikkontrollsystemet".

* Kombinerad transport

THRIASSIO-komplexet och järnvägsförbindelser med det befintliga nätet.

2.3. Budgeten och dess utnyttjande, åtagande- och betalningsbemyndiganden

2.3.1. Disponibla budgetmedel

Enligt artikel 4 i förordning nr 1164/94, ändrad genom förordning nr 1264/99, "förordningen för Sammanhållningsfonden", uppgick Sammanhållningsfondens medel för åtaganden för året 2000 till 2,615 miljarder euro i 1999 års priser. Det slutliga beloppet som efter indexering togs upp i budgeten var 2,659 miljarder euro.

Med tillämpning av det intervall för resursfördelning per medlemsstat som fastställs i bilaga I till förordningen för Sammanhållningsfonden är den vägledande fördelningen av dessa medel per land följande:

>Plats för tabell>

Budgetmyndigheten har beslutat ta upp betalningsbemyndiganden till ett belopp av 2,8 miljarder euro för Sammanhållningsfonden.

Med tillämpning av bestämmelserna i artikel 7 i finansieringsförordningen har kommissionen beslutat medge att 1,7 miljoner euro av anslag som frigjorts under 1999 återuppförs och att 1 miljon euro, motsvarande under 1999 uppburna medel, återutnyttjas.

2.3.2. Genomförande av budgeten

Av tabellerna nedan framgår utnyttjandet av Sammanhållningsfondens anslag under år 2000, med angivande av de medel som överförts till år 2001.

>Plats för tabell>

Enligt bestämmelserna i artikel 7 i finansieringsförordningen skall de medel som inte utnyttjats vid slutet av budgetåret återtas, om inte kommissionen fattar ett särskilt beslut om överföring. De överförda åtagandebemyndigandena hade utnyttjats helt före den 31 mars 2001. De överförda betalningsbemyndigandena kan däremot inte utnyttjas förrän medlen i 2001 års budget förbrukats.

Av tabellerna nedan framgår utnyttjandet per land och typ av projekt, miljö, transport och blandat.

>Plats för tabell>

För att återge utnyttjandet av de medel som beviljades under år 2000 har de medel som överförts till 2001 tagits med i tabellen ovan. Överförda eller återutnyttjade medel finns inte med där, eftersom de härrör från tidigare års anslag.

För att underlätta den finansiella förvaltningen vid slutet av 2000 har ett visst överutnyttjande medgetts för Irland och Spanien. Balansen kommer att återställas under 2001 genom att åtagandebemyndigandena minskas med belopp som motsvarar överskridandena av de vägledande anslag som antas av kommissionen.

2.3.3. Budgetutnyttjande under föregående period (1993-1999)

Åtagandena för perioden 1993-1999 utnyttjades helt upp till den gräns som fastslagits för den 31 december 1999. Följaktligen gjordes inget åtagande under 2000 för medel från perioden 1993-1999, med ett enda undantag för 994 593 euro som motsvarade en överföring av ett förskott för vilket ett nytt åtagande hade gjorts för det aktuella landet, Irland.

>Plats för tabell>

Volymen RAL för perioden 1993-1999 vid slutet av år 2000 är av samma storleksordning som Sammanhållningsfondens budget för ett år.

En betydande del av RAL motsvarar projekt som överförts till den nya perioden 2000-2006. Det innebär att likvidering av dessa RAL kommer att ske på grundval av intermediära betalningar snarare än efter avslutanden.

3. Projekt och vidtagna åtgärder

3.1. Fondens stöd per mottagande medlemsstat

3.1.1. Grekland

3.1.1.1. Miljö

Som nämnts ovan (punkt 2.2.1) anmälde medlemsstaten den strategiska referensramen för miljöprojekten alltför sent år 2000, vilket lett till en försening av kommissionens antagande av de grekiska projekten, för vilka ansökan om stöd i flera fall inkom efter det att nämnda referensram anmäldes.

Mot denna bakgrund är de åtaganden som gjorts år 2000 för de grekiska miljöprojekten 79 792 478 euro och under 2001, från anslag överförda från år 2000, 84 023 096 euro, dvs. totalt 163 815 574 euro i stället för ca 252 miljoner euro (det belopp som svarar mot 50 % av de fastställda medlen, dvs. mot medeltalet i det intervall som fastställdes vid toppmötet i Berlin för perioden 2000-2006).

De projekt kommissionen antog år 2000 kan delas in i två skilda grupper:

Nya projekt

Avfallshantering i Chania (18 480 000 euro).

Avledning och behandling av avloppsvatten i Almiros (6 708 835 euro).

Avledning och behandling av avloppsvatten i Agii Théodori (8 855 400 euro).

Anläggning av damm i Gadoura och vattenförsörjning på Rhodos (14 015 840 euro).

Avledning och behandling av avloppsvatten i Sami (7 131 600 euro).

Avledning och behandling av avloppsvatten i Kassandra (12 412 800 euro).

Ändrade projekt

Dessa projekt antogs under perioden 1993-1999 och ändrades år 2000, med ökat stöd efter det att kompletterande arbeten godkänts:

Avledning och behandling av avloppsvatten i Ioannina (7 919 610 euro).

Behandling av avloppsvatten i Psyttalia, Aten, fas B' (46 684 033 euro).

Avledning och behandling av avloppsvatten i Mytilene (5 780 259 euro).

Anläggning av damm och vattenförsörjning i Voïo (18 288 137 euro).

Studie av fördämning i Gadoura och av vattenförsörjning på Rhodos (5 757 735 euro).

Anläggning av damm i Aposselemi och vattenförsörjning i Iraklio (4 396 360 euro).

Vattenförsörjning i Thessaloniki från floden Aliakmon (7 384 965 euro).

3.1.1.2. Transport

De åtaganden som gjordes år 2000 för de grekiska projekten på transportområdet är 126 566 571 euro och under 2001, från anslag överförda från år 2000, 145 150 416 euro, dvs. totalt 271 716 987 euro, i stället för ca 223,5 miljoner euro, som är det belopp som svarar mot 50 % av de fastställda anslagen (dvs. mot medeltalet i det intervall som fastställdes vid toppmötet i Berlin för fördelningen av anslag som tilldelats respektive mottagarland från Sammanhållningsfonden för perioden 2000-2006).

De projekt som antogs av kommissionen under år 2000 (med åtagna stödbelopp från 2000 års budget) kan delas in i två skilda grupper:

Nya projekt

Anläggning av den nya järnvägslinjen KORINTH-KIATO och studier av sträckan KORINTH-PATRAS (39 920 000 euro).

EGNATIA-vägen, sträckan KOULOURA-KLEIDI (21 810 040 euro).

EGNATIA-vägen, avsnitt: färdigställande av den yttre ringen i THESSALONIKI från trafikplats K1 till trafikplats K4 (39 622 000 euro).

Ändrade projekt

Dessa projekt antogs under perioden 1993-1999 och ändrades 2000, med ökat stöd efter det att nya fysiska objekt lagts till:

Anläggning av järnvägslinjen THRIASSIO-ELEFSINA-KORINTH, fas B' (17 650 000 euro).

Anläggning av en dubbelspårig järnvägslinje på sträckan EVAGELISMOS-LEPTOKARYA, fas B' (13 300 000 euro).

Anläggning av THRIASSIO-komplexet och anslutning till det existerande nätet, fas A och B (21 399 661 euro).

PATHE, färdigställande av sträckan ILIKI-AGIOS KONSTANTINOS (32 793 416 euro).

PATHE, avsnitt: dragning av PATHE-motorvägen genom stadsområdet Katerini (28 308 428 euro).

EGNATIA-vägen, avsnitt: färdigställande av avsnitt IGOUMENITSA-SELLES-trafikplatsen (42 682 287 euro).

Ett antal andra ansökningar om ändring av äldre beslut med kostnadsökning som de grekiska myndigheterna lämnade in mot slutet av år 2000 har inte lett till några beslut. Kommissionen ansåg vid handläggningen att skälen till att initialkostnaderna överskridits och deras överensstämmelse med nationell lagstiftning och med gemenskapslagstiftningen måste studeras.

3.1.2. Spanien

Kommissionen har godkänt ett stöd från Sammanhållningsfonden på 2 276 miljoner euro, varav åtaganden för 1 601 miljoner euro hade gjorts i budgeten för år 2000. Alla åtaganden har gjorts genom nya beslut som fattats detta år.

Följande tabell visar beloppen fördelade på sektorer.

>Plats för tabell>

3.1.2.1. Miljö

Sammanhållningsfonden har fortsatt att koncentrera sitt finansiella stöd till de tre prioriterade sektorerna vattenförsörjning, sanering och rening samt hantering av fast kommunalt, industriellt och farligt avfall. Målet har varit att fullborda insatscykler, att genomföra åtgärder som saknas i existerande system, och att finansiera funktionella integrerade system.

Sammanhållningsfondens stöd per sektor visar att sanering och rening har fått mer än hälften av resurserna inom miljöområdet.

>Plats för tabell>

Vattenförsörjning

Under 2000 har gemenskapens stöd till vattenförsörjning uppgått till 202,5 miljoner euro, vilket är 18 % av det belopp som anslagits till miljösektorn.

De finansierade projekten i denna sektor gör att dricksvatten kan levereras i tillräckliga mängder, och att kvaliteten på det dricksvatten som distribueras till konsumenterna kan garanteras enligt gemenskapens direktiv. De syftar till att förbättra dricksvattnets kvalitet i flera städer, bl.a. Zaragoza, och att tackla de torkproblem som besvärar Andalusien (anläggning av en damm i Melonares i Sevilla med en lagringskapacitet av 180 Hm³ och en damm som skall garantera minimivattenföringen i en flod i Léon).

>Plats för tabell>

Behandling av avloppsvatten

Insatserna i denna sektor (direktiv 91/271/EEG och införande av den nationella planen för sanering och rening) har fortsatt under denna nya period. Sektorn har tagit emot 665,5 miljoner euro under 2000, vilket är 59,15 %, dvs. en betydande del av de resurser Sammanhållningsfonden disponerar för miljökomponenten.

Nitton beslut har tagits, varav två avser ändring av redan antagna projekt och sexton rör projekt och grupper av projekt som presenterats per avrinningsområde. Dessa projekt gäller huvudledningar och reningsverk som skall anläggas i de olika regionerna, och viss infrastruktur för sanering i städerna Barcelona, Málaga och Valencia.

>Plats för tabell>

Avfall

Spaniens nationella avfallsplan godkändes den 7 januari 2000 i samförstånd med de autonoma regioner som ansvarar för avfallshanteringen inom sina respektive territorier. Planmålen är förebyggande, selektiv insamling, återvinning och återanvändning, utnyttjande av det organiska materialet och eliminering på kontrollerade upplag. Genomförandet av planen kan finansieras tack vare Sammanhållningsfondens medverkan.

För år 2000 togs tretton beslut om avfallshantering, med projekten grupperade per autonom region som ansvarar för planens genomförande i respektive region. Ett stöd på 257 miljoner euro, eller 23 % av den totala miljökomponenten, beviljades.

Projekt för selektiv insamling av fast kommunalt avfall, anläggningar för kompostering och återvinning, system för pneumatisk insamling och sorteringsanläggningar prioriterades.

>Plats för tabell>

Tekniskt stöd

Ett stöd på 242 000 euro har beviljats för att utarbeta strategiska ramar för vattenförsörjning, sanering och rening av vatten, avfallshantering, skydd av kustområdet och skydd mot översvämningar, skydd och återställande av allmänna områden, informationssystem och tillsyn över vattenresurserna i Spanien.

De yttersta randområdena

I åtgärderna uppmärksammas betydelsen av utvecklingen i de yttersta randområdena (Kanarieöarna), som förstärks av kommissionens rapport KOM/2000/0147 slutlig om åtgärder för att genomföra artikel 299.2 i fördraget.

Dricksvattenförsörjning

Sammanhållningsfonden lägger särskild vikt vid denna sektor på Kanarieöarna med anledning av öarnas speciella begränsningar. Finansieringen av viktiga anläggningar för avsaltning, som är den bästa lösningen för öarna, fortsätter och de kommer att färdigställas under 2001. Utvidgning av anläggningarna undersöks.

Behandling av avloppsvatten

Kanarieöarna har brister på detta område, och en betydande insats pågår för att få till stånd en påtaglig förbättring av vattenkvaliteten. Ett stort antal reningsverk är under anläggning och kommer att färdigställas under 2001.

Avfall

Kanarieöarna är i egenskap av öar utsatta för mycket strikta begränsningar när det gäller behandling av avfall. Sammanhållningsfonden har gjort en insats för att råda bot på dessa och införa en basinfrastruktur. En andra fas har inletts för att fullborda basinsatsen, och under 2000 svarar insatserna för ett bidrag från gemenskapen på 21,6 miljoner euro. Åtta miljökomplex och en omlastningsanläggning ingår, samt förbättring av upplag och anläggningar för sortering och metangasframställning.

3.1.2.2. Transport

Av alla stöd som kommissionen godkände år 2000 gick 51 % av det totala stödet och 53,2 % av de åtaganden som genomfördes under 2000 till transportsektorn.

Fördelningen per transportsätt visas i följande tabell.

>Plats för tabell>

Vägnät

För detta transportsätt har företräde liksom tidigare getts åt att bygga ut huvudtrafiklederna för förbindelse med Frankrike, samt att utveckla förbindelserna mellan vägnät som tillhör det transeuropeiska nätet.

Under 2000 godkände kommissionen stöd till alla nya projekt som presenterades av de spanska myndigheterna. Sammanhållningsfonden beviljade sålunda stöd till flera delsträckor på huvudvägen Sagunto - Somport i provinserna Huesca och Teruel, till anslutningar till den transversala huvudvägen i Katalonien och till att färdigställa vägförbindelsen mellan Galicien och högslätten.

Ingen ansökan om stöd till nya projekt inom vägsektorn fanns att handlägga vid slutet av år 2000.

Följande tabell visar de projekt som antogs under 2000 i delsektorn för vägar.

>Plats för tabell>

Järnvägsnät

Under år 2000 har en särskilt viktig insats beviljats av Sammanhållningsfonden för investeringar i höghastighetslinjen Madrid - Barcelona - franska gränsen. Denna identifierades av Europeiska rådet i Essen (9-10 december 1994) som ett av fjorton prioriterade projekt, och förklarades av den spanska regeringen vara ett projekt av allmänt intresse. Sedan 1998 har alla ansökningar om stöd i järnvägssektorn som de spanska myndigheterna lagt fram för Sammanhållningsfonden avsett medfinansiering av detta stora projekt. Därför innebar de beslut som fattades år 2000 finansiellt stöd från Sammanhållningsfonden till praktiskt taget samtliga tekniska faser av detta projekt mellan Madrid och Lleida.

Två ansökningar om stöd till andra tekniska faser av samma projekt lämnades in vid slutet av år 2000 och var vid årsskiftet under handläggning. Dessa ansökningar kommer att granskas med tekniskt stöd från EIB, och eventuellt godkännande under 2001 kommer att grundas på resultaten av denna granskning och senaste beräkningar av förväntade kostnader och intäkter för linjen i dess helhet.

>Plats för tabell>

3.1.3. Irland

Under 2000 godkände kommissionen stöd från Sammanhållningsfonden till Irland till ett belopp av sammanlagt 425 miljoner euro, varav 169,6 miljoner var åtaganden från detta års budget.

>Plats för tabell>

3.1.3.1. Miljö

De två prioriterade områdena för miljösektorn under den pågående perioden är uppsamling och behandling av avloppsvatten och hantering av fast kommunalt avfall.

Uppsamling och behandling av avloppsvatten

Under 2000 avsåg alla projekt som fick stöd behandling av avloppsvatten.

>Plats för tabell>

De utvalda projekten är prioriterade projekt som betjänar tre av Irlands största städer. Cork och Limerick har i nuläget ingen behandling av avloppsvattnet, medan det befintliga systemet i Dublin endast ger primär behandling.

System för behandling av avloppsvatten, Dublinområdet (fas V - reningsverk): Systemet i dess helhet omfattar Dublins storstadsområde. De fyra tidigare faserna har omfattat planeringselement och anläggningskontrakt för den provisoriska slamanläggningen, undervattensledning och anläggningar för att pumpa och samla upp avloppsvatten. Fas V av systemet för Dublinviken avser uppförande av behandlingsanläggningen i Ringsend och utbyggnad av den befintliga anläggningen för primär behandling till att även omfatta sekundär behandling för 1,64 miljoner personekvivalenter. Kommissionen lämnar också stöd till anläggning av pumpstationen i Sutton och avloppsledningen i norra ytterområdet.

Huvudavvattningssystem, Limerick stad med omgivningar (fas III): De två tidigare faserna omfattade planeringselement och förberedande anläggningsarbete på uppsamlingsnätet. I denna fas ingår anläggningar för sekundär behandling av avloppsvatten och slambehandling för 130 000 personekvivalenter, de större pumpstationerna och avloppsvattentunneln som förbinder stadskärnan med behandlingsanläggningen.

Huvudavvattning, Cork (fas III): De två tidigare faserna omfattade planeringselement och anläggning av uppsamlingsnät i stadskärnan med omgivande förorter samt en större pumpstation. Fas III omfattar anläggningar för sekundär behandling av avloppsvatten och slambehandling för 413 000 personekvivalenter samt ledningsnät (inklusive ytterligare pumpstationer och en undervattensledning).

Fast avfall

Inget projekt för fast avfall fick stöd under 2000.

3.1.3.2. Transport

Liksom i miljösektorn finns det endast två prioriterade områden under denna period, vägar och kollektivtrafik

Vägar

Under 2000 togs två beslut om stöd. Ett avsåg anläggningsfasen i ett motorvägsprojekt som tidigare fått stöd, och det andra anläggningsfasen i ett nytt projekt som har fysisk anknytning till det förra. Dessa projekt är belägna på M1, som är en prioriterad väg i transportinitiativet Transeuropeiska nätet.

>Plats för tabell>

Inget åtagande gjordes för projektet M1 Lissenhall-Balbriggan under 2000, eftersom åtagandeanslagen inte räckte till. Beslut härom togs senare under 2001.

Målen för de två projekten kan sammanfattas enligt följande:

M1 Cloghran-Lissenhall (fas II): Projektet är en "felande länk" i den kedja av projekt som skall fullborda M1, en sammanhängande motorväg från ringväg M50 i Dublin till gränsen mot Nordirland. Sammanhållningsfonden stödde tidigare projektets planeringsfas. Denna kommission stöder anläggningen av 6,5 km tvåfilig motorväg med tillhörande strukturer.

M1 Lissenhall-Balbriggan: Projektet är en annan "felande länk" på motorväg M1 och en fortsättning på M1 Cloghran-Lissenhall. Denna kommission stöder anläggningen av 9,8 km tvåfilig motorväg.

Med tanke på volymen anläggningsarbeten i dessa och andra prioriterade vägprojekt och Sammanhållningsfondens begränsade tillgång på medel för stöd har kommissionen och de irländska myndigheterna kommit överens om att relevanta stödbeslut skall inriktas på finansiering av anläggningskostnaderna för dessa projekt.

Järnvägar

Ett järnvägsprojekt fick stöd under 2000.

>Plats för tabell>

Projektet för utveckling av ändstationen i Heuston och sydvästra järnvägskorridoren är ett av ett antal prioriterade järnvägsprojekt som har identifierats för att förbättra järnvägsnätet kring Dublin och därigenom förbättra intercity- och förortstrafiken. Den projektfas som fick stöd under år 2000 omfattar anläggnings- och planeringselement. Anläggningen avser förbättring av stationen i Heuston, ändstationen för all intercitytrafik till Dublin från Waterford, Cork, Tralee, Limerick, Galway, Westport och mellanliggande hållplatser. Detta arbete innebär utläggning av nya spår, signaler och dubblering av antalet plattformar från fem till tio. Planeringsdelen avser konstruktion och projektering för den andra fasen (att anlägga två nya spår på infarten till stationen i Heuston från Kildare.

3.1.4. Portugal

Under 2000 godkände kommissionen anslag från Sammanhållningsfonden till ett totalt belopp av nära 822 miljoner euro, varav 432,6 miljoner åtogs i det årets budget.

Om åtaganden som gjorts genom beslut under tidigare år medräknas, uppgick det totala åtagna beloppet år 2000 till 450,8 miljoner euro.

>Plats för tabell>

* avrundade tal

3.1.4.1. Miljö

De viktigaste områdena i denna sektor förblir under perioden 2000-2006 dricksvattenförsörjning, uppsamling och behandling av avloppsvatten och hantering av fast kommunalt avfall.

Under 2000 svarade miljösektorn för 24 % (200,7 miljoner euro) av Sammanhållningsfondens stöd till Portugal och 25 % av de totala stödberättigande kostnaderna.

En fördelning per område av stödet under denna tid visar att avloppsvatten svarade för den största andelen av åtagandena (41 %), följt av hantering av fast avfall (31 %) och dricksvattenförsörjning (27 %).

>Plats för tabell>

* avrundade tal

Dricksvattenförsörjning

Stödet från fonden under föregående programperiod var i hög grad koncentrerat till storstadsområdena Lissabon och Porto samt Algarveregionen, i ett försök att eliminera eftersläpningen i dessa tätbefolkade områden och uppfylla kraven i gemenskapens direktiv 80/778/EEG och 98/83/EG. För perioden 2000-2006 inriktar man sig nu också på det mera glesbefolkade inlandet.

Införandet av mellankommunala förvaltningssystem har medverkat till att sätta igång och fullborda storskaliga projekt, för vilka den valda stödstrategin är idealisk. De erbjuder betydande stordriftsfördelar när det gäller användning av beprövade tekniska och administrativa resurser.

Denna strategi kommer att följas även under perioden 2000-2006, då mellankommunala integrerade system under en enda förvaltning och som omfattar såväl vattenförsörjning som avloppsvattenbehandling kommer att ordnas inom en stor del av det portugisiska fastlandsterritoriet.

Två nya projekt för dricksvattenförsörjning antogs under 2000:

* Projekt 2000/PT/16/C/PE/006 - Sammanbindning av de mellankommunala vattenförsörjningssystemen i Barlavento och Sotavento i Algarveregionen. Det övergripande målet är att lösa nuvarande problem med vattenförsörjningen i Algarveregionen. De två befintliga subregionala vattenförsörjningssystemen skall knytas ihop så att distributionsnätet utvidgas till att betjäna en större befolkning, vissa av de befintliga anläggningarna för vattenbehandling skall förbättras så att vattnet får en högre kvalitet, en avsaltningsanläggning skall byggas för att försörja ön Culatra med färskvatten, ytterligare reservoarer skall byggas och ett system för fjärrstyrning installeras så att hela systemet kan drivas mera flexibelt. Denna flexibilitet är väsentlig för att effektivt kunna bemästra den mycket betydande variationen i folkmängden under semesterperioden. Projektet kommer att medverka till en betydande förbättring av pålitligheten, kvaliteten och kvantiteten i vattenförsörjningen i denna del av södra Portugal i linje med målen i gemenskapen direktiv 80/778 och 98/83.

* Projekt 1999/PT/16/C/PE/002 Mellankommunalt vattenförsörjningssystem för södra delen av Portos storstadsområde - fas 2 - utvidgning i Sousas floddal. Detta projekt är en andra fas i ett tidigare finansierat projekt som kommer att utvidga det befintliga mellankommunala systemet till ytterligare fem kommuner i Sousas floddal. Det innefattar förbättring och anläggning av nya reningsverk, nya reservoarer och förbättring av befintliga försörjningssystem, samt installation av ett nytt system för fjärrstyrning.

>Plats för tabell>

* avrundade tal

Behandling av avloppsvatten

Sammanhållningsfonden har under 2000 fortsatt sina insatser inom avloppssektorn i Portugals mest tätbefolkade stadsområden, dvs. kustregionerna.

År 2000 utgjorde Sammanhållningsfondens stöd till denna sektor 81,9 miljoner euro, dvs. 40,8 % av anslagen till miljöprojekt.

Trots denna insats ligger införandet av behandling av avloppsvatten fortfarande efter de tidpunkter som fastställs i direktiv 91/271/EEG.

År 2000 intensifierade kommissionen och de portugisiska myndigheterna sin verksamhet när det gäller avloppsvatten, där merparten av investeringarna på miljöområdet gjordes. Därigenom kunde betydande framsteg göras i genomförandet av gemenskapens direktiv på området, särskilt rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991, ändrat genom kommissionens direktiv 98/15/EG av den 27 februari 1998.

Inom avloppsvattensektorn fick tre projekt stöd efter de nya besluten år 2000:

* Projekt nr 96/10/61/03 utgör en andra fas av systemet för uppsamling och rening av avloppsvatten till Aveirolagunen. I detta integrerade system, som betjänar många kommuner med sammanlagt 700 000 invånare, behandlas avloppsvattnet till Aveirolagunens särskilda skyddszon och släpps ut i havet. Den andra fasen, som godkändes år 2000, består av ett reningsverk och avloppsledningar med en längd av 104 km.

* Projekt nr 2000/PT/16/C/PE/008 är den andra fasen i projektet för samordnad sanering i Rio Lis och Ribeira de Seiças avrinningsområden. I det integrerade systemet för sanering och behandling av utsläpp från tätorter i dessa avrinningsområden ingår lösningar för behandling av avloppsvatten från starkt förorenande svinföretag i avrinningsområdena. De planerade lösningarna följer principen att förorenaren betalar, och jordbruksministeriet medverkar liksom jordbruksföretagarna genom sina sammanslutningar. Den lösning som valts, där det övergripande målet är en förbättring av miljökvaliteten i Lis avrinningsområde, skall tjäna som exempel för liknande fall i andra avrinningsområden i landet. I denna fas ingår särskilt anläggning eller renovering av sju sekundära avloppsreningsverk samt anläggning av 200 km avloppsledningar.

* Projekt nr 96/10/61/021 - system för sanering av Vila Real de Santo António - som antogs redan 1997, har utvidgats och förstärkts finansiellt för att kunna ta hand om avloppsvatten från grannkommunen Castro Marim. Denna integration av delsystemet Castro Marim i Vila Real de Santo Antónios system ger möjlighet att på ett bättre sätt skydda det känsliga området Sapal de Castro Marim - Vila Real de Santo António, där det behandlade avloppsvattnet från Castro Marim släpps ut.

>Plats för tabell>

Avfall

Liksom före år 2000 lägger Portugal och kommissionen särskild vikt vid hanteringen av kommunalt avfall för att nå målen i den strategiska plan för fast kommunalt avfall som antogs 1996.

Sålunda godkände Sammanhållningsfonden år 2000 sex nya projekt som förverkligar strategin i nämnda plan, särskilt genom att de på nationell nivå bildar ett nätverk av primär infrastruktur för att samla in, behandla och föra bort avfall, och för att stänga icke kontrollerade avstjälpningsplatser (soptippar), där det mesta kommunala avfallet tippades under miljömässigt oacceptabla förhållanden.

Hittills har infrastruktur skapats främst i Portugals kustområden - de tätast befolkade områdena - men Sammanhållningsfondens insatser görs numera i det inre av Portugal för att hela territoriet skall omfattas snarast möjligt.

Mot denna bakgrund godkände kommissionen år 2000 tre projekt (se tabellen nedan) för installation av system för behandling av avfall från tre regioner i inlandet och antog även det första projektet för ögruppen Azorerna, där investeringar skall göras i avfallshantering på öarna São Miguel, Pico och Terceira.

De två andra projekt som godkändes syftar till att färdigställa eller förbättra villkoren för behandling och utnyttjande i de två system som redan finansierats av fonden, nämligen systemen LIPOR och VALORSUL, där finansiering lämnats till anläggning av ett avfallsupplag - för deponering av bl.a. förbränningsaska - och anläggning av en central för utnyttjande av organiskt material - kompostering.

De sex godkända projekten motsvarar en investering av 85 miljoner euro, varav 62 miljoner euro beviljats av Sammanhållningsfonden. Detta utgör ca 31 % av det stöd som beviljades år 2000 till miljöprojekt i Portugal.

>Plats för tabell>

3.1.4.2. Transport

Transportsektorn har fått 76 % av det stöd från fonden som beslutades år 2000, vilket innebär en genomsnittlig stödsats av storleksordningen 77 % av stödberättigande kostnader.

Fördelningen per transportsätt är följande:

>Plats för tabell>

Vägnät

Fortsatt prioritet ges till anläggning av stora trafikleder för förbindelser med Europa (multimodala korridorer som fogar samman det projekt som prioriterades i Essen och vägkorridorerna i det transeuropeiska transportnätet), samt till anslutningar som underlättar tillgång till detta och knyter samman nätet i dess helhet. År 2000 gav fonden sålunda stöd till flera delsträckor på de tre huvudtrafikleder (IP) som bildar stomme i det portugisiska vägnätet, av vilka två ingår i nämnda projekt. Dessa är den nord-sydgående nationella leden IP 2 (Portelo/Faro) och de diagonala IP 3 (Vila Real/Chaves) och IP 6 (Guardete/Guarda).

>Plats för tabell>

Järnvägsnät

År 2000 gjorde fonden en särskilt stor insats för Portugals investeringar i järnvägar. Detta stöd utgjorde 88 % av transportsektorns andel och koncentrerades till två linjer av stor strategisk betydelse (norra linjen och Algarvelinjen), som ingår i Medelhavs- respektive Galicien/Portugal-korridorerna i det prioriterade projektet nr 8.

Under året har kommissionens avdelningar, med tekniskt stöd från EIB, fortsatt att analysera det övergripande projektet för modernisering av norra linjen enligt mål som ändrats i förhållande till det ursprungliga förslaget. De portugisiska myndigheterna har meddelat sin avsikt att börja anlägga en höghastighetslinje Lissabon/Porto med ett ambitiöst mål att avsevärt minska restiden. Med hänsyn till korridorens vitala betydelse som ryggrad i det portugisiska järnvägsnätet har målen säkerhet, kapacitet och regelbundenhet i förbindelserna lyfts fram. Efter denna precisering har kommissionen kunnat fortsätta sitt stöd till satsningen för att modernisera norra linjen genom att medfinansiera två nya projekt till ett belopp av nära 214 miljoner euro.

Två projekt har dessutom godkänts för Algarvelinjen med ett stöd på 177,1 miljoner euro. Denna linje (Lissabon/Faro) ingår i Medelhavskorridoren i det prioriterade projektet nr 8, som skall svara för landförbindelserna mellan Lissabon och Sevilla. Den skall också betjäna hamnen i Sines och täcka dess framtida behov av godstransport. Anläggningen av delsträckan Coina/Pinhal Novo kommer att knyta ihop norra linjen med Algarvelinjen och på så sätt infoga den felande länken i person- och godstrafiken mellan norra och södra Portugal.

Likaså har stöd beviljats till en delsträcka av Lissabons tunnelbana som, genom att anknyta till landets viktigaste järnvägsstation och till Lissabonområdets intermodala station, helt kommer att ingå i de transeuropeiska näten. Denna infrastruktur i en stor tätort kommer att medverka till att lösa trafikstockningar, samtidigt som den är positiv för miljön.

>Plats för tabell>

Sjötransport

Ett enda projekt har antagits, för vilket ansökan lämnades in under föregående stödperiod. Efter en lång och ingående utredning har kommissionen beslutat bevilja stöd till projektet för en multimodal terminal i Setúbal som, genom att skapa ny kapacitet för närsjöfart i denna hamn, ger den möjlighet att på medellång sikt på ett avgörande sätt medverka till att avlasta hamnen i Lissabon.

3.2. Tekniskt stöd och utredningar

3.2.1. Fondens allmänna politik

För att på bästa sätt fullgöra sitt uppdrag att förvalta och effektivisera beviljat stöd tar Sammanhållningsfondens ledning hjälp av ett antal experter och konsulter inom fondens insatsområden.

Konsulterna har en mycket viktig roll för att bedöma, analysera och övervaka de projekt som föreslås för Sammanhållningsfondens medfinansiering. Experterna kompletterar kommissionens tekniska kompetens med praktisk och aktuell kunskap på olika områden och hjälper den därigenom att fullgöra sitt uppdrag på bästa sätt.

3.2.2. Tekniskt stöd på kommissionens initiativ

Portugal

Inget

Irland

Inget

Spanien

Inget

Grekland

Tekniskt stöd har på kommissionens initiativ utnyttjats för kontrollbesök i följande projekt på miljöskyddsområdet:

* Vattenförsörjning i Thessaloniki från floden Aliakmon.

* Avledning och behandling av avloppsvatten i Ioannina.

* Förberedelser för övervakningskommittén i mars 2000.

* Kommunala projekt i sektorerna för dricksvatten och sanering av avloppsvatten.

* Återställande av Atens gamla upplag för hushållsavfall i Ano Liossia.

4. Övervakning, kontroll och oegentligheter

4.1. Övervakning: kommittéer och kontrollbesök

4.1.1. Grekland

4.1.1.1. Övervakningskommittéer

Miljö

Övervakningskommittén och den särskilda kommittén för de stora projekten Psyttalia, Evinos och EYDAP sammanträdde i mars 2000 i Aten. Arbetet i dessa övervakningskommittéer kommenteras i respektive protokoll.

Transport

Övervakningskommittén för transportprojekten och den särskilda kommittén för det stora projektet SPATA flygplats sammanträdde i mars 2000 i Aten. Arbetet i dessa övervakningskommittéer kommenteras i respektive protokoll.

4.1.1.2. Kontrollbesök

Genomförda kontrollbesök redovisas per geografisk enhet i bilaga.

4.1.2. Spanien

4.1.2.1. Övervakningskommittéer

Under 2000 sammanträdde övervakningskommittén två gånger i Spanien. Kommitténs trettonde och fjortonde sammanträden hölls i Madrid den 26-28 april respektive den 23-25 oktober 2000.

Kommittén är indelad i sju specialkommittéer per sektor och förvaltande myndighet:

* Kommittén för höghastighetslinjen Madrid-Barcelona.

* Kommittén för den centrala förvaltningens transportprojekt.

* Kommittén för beskogningsprojekt.

* Kommittén för lokala projekt.

* Kommittén för den centrala förvaltningens miljöprojekt, inklusive vattenprojekt.

* Kommittén för de autonoma regionernas projekt.

* Kommittén för offentliga och privata partnerskap.

Ungefär 200 övervakningsrapporter om läget i projekt eller grupper av projekt granskades, och 31 beslut avslutades.

Den allmänna situationen för alla projekt är ganska tillfredsställande när det gäller takten för genomförandet. Flera projekt håller på att slutbetalas, men det administrativa förfarandet för avslutande av kontrakt försenar översändandet av slutrapporterna. Dessutom har ändring av finansierings- och tidsplaner begärts för vissa projekt.

Alla beskogningsprojekt måste bli färdiga i år. En enhetlig rapport som omfattar alla beslut har begärts.

Kommissionen har begärt att slutrapporter för avslutade projekt skall skickas in snabbt, så att motsvarande åtaganden kan regleras.

För nya projekt för perioden 2000-2006 har det begärts att man snabbt skickar in miljöcertifikaten, och att svaren på ställda frågor lämnas snarast möjligt, så att antagandet kan fortsätta.

För att i framtiden minska antalet ändringar hemställer kommissionen om en mera realistisk planering redan från början. Ändringar av datum och tidsplaner bör vara undantag och inte regel som hittills. Projekten måste vara mogna, så att arbetet rationaliseras.

Kommissionen utreder tillsammans med ministeriets ansvariga för Sammanhållningsfonden möjligheten att ändra övervakningskommittén för den nya perioden. Kommittén måste bli effektivare ur teknisk synpunkt, genom att antalet specialkommittéer minskas och att huvudvikten läggs vid strategiska frågor och problemprojekt.

4.1.2.2. Kontrollbesök

De uppdrag som genomförts har syftat till att utvärdera och kontrollera framstegen i arbetet med pågående projekt och att klara ut problem som uppstått vid deras genomförande.

Genomförda kontrollbesök redovisas per geografisk enhet i bilaga.

4.1.3. Irland

4.1.3.1. Övervakningskommittéer

Övervakningskommittén sammanträdde två gånger under 2000, den 5 maj och 27 oktober. Vid dessa sammanträden granskade kommittén skriftliga lägesrapporter för upp till 57 ej avslutade projekt från perioden 1993-99.

Kommissionen var allmänt nöjd med kvaliteten på den information som lämnades om projektens förvaltning. I ett antal fall var det emellertid nödvändigt att begära kompletterande förklaringar och information i vissa frågor för att få en exakt bild av framstegen eller skälen till förseningar i projektens slutförande.

Ytterligare 10 projekt slutfördes på ett framgångsrikt sätt år 2000, även om nästan hälften av dessa var små tekniska stödåtgärder eller pilotprojekt. De projekt som återstår att slutföra vid utgången av år 2000 motsvarar ca 40 % av de projekt som fått stöd under perioden 1993-1999. Kommissionen var under 1999 bekymrad över det antal projekt för vilka förlängd tid för slutförandet begärdes och storleken på de kostnadsökningar som rapporterades för vissa projekt. Ansökningar om ändring och/eller förlängning lämnades in för ett trettiotal projekt, och kommissionen ville ha motivering för förseningarna från de genomförande myndigheterna och sökte fastställa tillförlitliga reviderade tidpunkter för slutförande av dessa projekt för att kunna avsluta pågående projekt i tid och på ett ordnat sätt. I vissa fall gjorde kommissionen klart att ytterligare förlängning kunde övervägas endast i rena undantagsfall.

När det gäller kostnadsökningar vidhöll kommissionen sin inställning att stödet kunde ökas endast om detaljerad motivering lämnades för kostnadsökningarna. Ökningar var möjliga endast i den mån resurser fanns tillgängliga. Denna inställning har godtagits av de irländska myndigheterna, och ingen särskild ansökan gjordes om kompensation för kostnadsökningarna.

4.1.3.2. Kontrollbesök

De projektbesök som gjordes år 2000 hade följande mål:

* Att kontrollera framsteg i anläggning eller slutförande av berörda projekt.

* Att klara ut de problem som tidigare rapporterats till övervakningskommittén.

* Att skaffa en bättre inblick i förhållandet mellan tidigare projektfaser och nya projektfaser som föreslås för stöd, så att nya stödbeslut kan utarbetas.

De projektbesök som gjordes förtecknas i bilaga.

Andra diskussioner fortsatte med de irländska myndigheterna under året, särskilt om det material som behövs för dokumenten till den strategiska referensramen och om anläggning av infrastruktur för fast avfall.

4.1.4. Portugal

4.1.4.1. Övervakningskommittéer

Övervakningskommitténs sammanträden två gånger per år är ett avgörande inslag i en lämplig övervakning av fondens insatser i Portugal. Uppdrag för övervakning eller kontroll beslutas ofta på grundval av den information som utväxlas vid dessa sammanträden.

År 2000 hölls sammanträdena den 4-5 maj och den 20-21 november. Förutom en separat analys av varje projekt har man vid dessa sammanträden kunnat diskutera allmänna frågor som offentlighet, tillsyn, offentlig upphandling, regler för genomförande, allmänna frågor etc. Att klarlägga nya regler och avtal på grund av den översyn av förordningen som genomförts var självklart en viktig uppgift vid sammanträdena år 2000.

I framtiden kommer den allmänna övervakningskommittén i Portugal, där transport- och miljöprojekten granskas, att kompletteras med en särskild övervakningskommitté för utvidgning av flygplatsen på Madeira och den särskilda övervakningskommittén för projekt för fast avfall. Projektet för anläggning av vattenkraftverket i Alqueva och övervakningen genom den allmänna kommittén följs också upp inom den vidare ramen för strukturfondernas övervakningskommitté för det särskilda programmet för integrerad utveckling av Alquevaområdet (PEDIZA).

4.1.4.2. Kontrollbesök

Förutom att delta i övervakningskommitténs sammanträden genomförde Portugalenheten i GD Regionalpolitik under 2000 flera kontrollbesök för att utvärdera projektens framsteg, för att på platsen lära känna de problem som uppstått i genomförandet, och för att söka de bästa lösningarna för att projekten skall kunna genomföras normalt.

Portugalenheten deltog också den 16 oktober i ett kontrolluppdrag som utfördes av enheten för finans- och budgetförvaltning i GD Regionalpolitik vid projektet för behandling av fast avfall i Oeiras, Sintra och Cascais.

Vidare genomfördes under året andra tekniska uppdrag i samband med handläggningen av vissa ansökningar rörande bl.a. de integrerade mellankommunala vattensystemen Minho-Lima och Zêzere-Côa samt järnvägsprojekten norra linjen och Algarvelinjen. För de senare genomfördes kommissionens uppdrag med tekniskt stöd från EIB.

En förteckning över de kontrollbesök som genomfördes av Portugalenheten i GD Regionalpolitik finns i bilaga.

4.2. Kontrolluppdrag och slutsatser

4.2.1. Grekland

Inget kontrolluppdrag genomfördes.

4.2.2. Spanien

De två projekten "Avfallshantering på Kanarieöarna", fas 1, initiativtagare: miljöenheten, ministeriet för territoriell politik i Kanarieöarnas regering (F.C.97.11.61.038), och "Avloppsvattenrening på Kanarieöarna", initiativtagare: ministeriet för offentliga arbeten, bostäder och vattenfrågor på Kanarieöarna (F.C. 96.11.61.039), var ännu inte slutförda vid tidpunkten för kontrollen. Projektens fysiska utveckling är sådan att det kan ifrågasättas om de kommer att slutföras i tid.

Rörande projektet "Landsväg GC-1.Hoya de la Plata - Anslutning Potabilizadora", initiativtagare: Generaldirektoratet för offentliga arbeten, bostäder och vattenfrågor på Kanarieöarna (FC 96.11.65.001) bör de nationella myndigheterna (finansministeriet) försäkra att de samfinansierade projekten i sin helhet berättigar till stöd och inte innehåller några projekt som bara delvis kan stödjas från fonden.

4.2.3. Irland

Enhet G.3 gjorde en kontroll av ett av Sammanhållningsfondens projekt i Irland år 2000. Det kontrollerade projektet var "Huvudavvattning i Cork City" (Sammanhållningsfondens nr 96.07.61.010).

De viktigaste slutsatserna av kontrollen var att en felaktig växelkurs tillämpats för en ansökan om utbetalning, bristfällig revisionsuppföljning och betalningsdeklarationer som inte alltid byggde på verkliga utgifter och där ej stödberättigande poster ingick. Ett detaljerat svar från de irländska myndigheterna togs emot den 12 februari 2001 och ledde till att de tillfälligt innehållna betalningarna till projekten kunde återupptas. Vissa utgifter har fortfarande inte förklarats.

4.2.4. Portugal

Två projekt kontrollerades under 2000: Projektet "Anläggning för behandling av fast avfall från Cascais, Oeiras och Sintra": Den mark som behövdes för projektet var tydligen inte inköpt då kontrolluppdraget genomfördes, även om projektet var avslutat. De portugisiska myndigheterna visade i januari 2001 att köpet nu är lagligen genomfört.

Projektet "Avledning och behandling av avloppsvatten från storstadsområdet Portos södra del, sanering av en delsträcka av Dourobäckenet (Vila Nova de Gaia) samt sanering av Atlantbäckenet och norra och nordöstra Dourobäckenet i Vila Nova de Gaia". Inga problem påträffades i detta projekt, som väntas bli klart vid utgången av 2001.

4.3. Oegentligheter och innehållande av stöd

OLAF gjorde inga undersökningar inom Sammanhållningsfondens område år 2000.

De spanska myndigheterna anmälde emellertid under 2000 till kommissionen, enligt förordning (EG) nr 1831/94 [12], två fall av oegentligheter. Denna förordning ålägger mottagande medlemsstater att till kommissionen anmäla oegentligheter som har varit föremål för en första administrativ eller rättslig undersökning.

[12] EGT L 191, 27.7.1994.

Sedan förordning (EG) nr 1831/94 trädde i kraft har totalt sju anmälningar gjorts, nämligen:

- ett fall som anmälts av de grekiska myndigheterna om uraktlåtenhet att följa bestämmelserna om offentlig upphandling,

- två fall som anmälts av de irländska myndigheterna om ej stödberättigande kostnader,

- fyra fall som anmälts av de spanska myndigheterna om ej stödberättigande kostnader och oegentligheter i samband med de framlagda dokumenten.

Det framgår av dessa anmälningar att antalet upptäckta oegentligheter och berörda belopp är ganska begränsade. Detta kan bero på att de projekt som finansieras av Sammanhållningsfonden är speciella (projekt av en viss omfattning, övervakning av fysiska och finansiella indikatorer i varje projekt).

OLAF fäster emellertid de mottagande medlemsstaternas uppmärksamhet på deras skyldigheter enligt nämnda förordning.

5. Bedömning och utvärdering

5.1. Allmänt

För att gemenskapens stöd skall bli effektivt och för att dokumentera insatsernas kvalitet, blir de projekt som läggs fram för Sammanhållningsfonden föremål för en förhandsbedömning innan de godkänns av kommissionen, och en utvärdering i efterhand sedan de genomförts.

För att projekten skall kunna bedömas korrekt innan de antas, måste varje ansökan om stöd som medlemsstaterna lämnar in åtföljas av lämplig dokumentation och en socioekonomisk analys, uppbyggd kring en analys av kostnad och nytta, som visar att det aktuella projektet på medellång sikt kommer att generera sociala och ekonomiska fördelar som står i proportion till de resurser som tas i anspråk. Dessa analysarbeten skall i princip de mottagande medlemsstaterna göra. Kommissionen kan dock medverka i förhandsbedömningen genom tekniska stödåtgärder eller i en första finansieringsfas. Kommissionen anlitar vid behov EIB eller de externa konsulternas tekniska kompetens.

Genom utvärderingen i efterhand kan man bedöma sättet att genomföra projekten och effekten av genomförandet i jämförelse med de ursprungliga målen. Projektens miljöpåverkan granskas också.

5.2. Handläggning och förhandsbedömning av projekt

Kostnads-/nyttoanalyser eller andra former av kvantitativ analys måste göras för alla projekt för vilka ansökan görs om stöd från Sammanhållningsfonden. Medlemsstaterna har gjort stora ansträngningar för att uppfylla detta krav, och kvaliteten på de ekonomiska analyser som åtföljer stödansökningarna har förbättrats, men de kan fortfarande bli bättre, särskilt när det gäller miljöprojekt. En större enhetlighet mellan insatserna i olika sektorer och mellan de olika ländernas formella förfaranden är också önskvärd.

5.3. Samarbete med Europeiska investeringsbanken vid handläggning av projekt

I januari 2000 undertecknade kommissionen och EIB ett nytt samarbetsavtal om gemenskapens strukturåtgärder för perioden 2000-2006. Formerna för tillämpning av detta samarbetsavtal på projektanalys framgår av ett ramavtal som undertecknades i juni 2000.

Samarbetet med EIB har visat sig vara fruktbärande. Utöver att det har gett information om de projekt som medfinansieras av EIB, har kommissionen begärt 18 expertutlåtanden från banken om Sammanhållningsfondens projekt från det att ramavtalet undertecknades till utgången av år 2000. Efter dessa expertutlåtanden har kommissionen anmodat medlemsstaterna att ändra projektförslagen eller att göra preliminära kompletterande utredningar.

Samarbetsavtalet om gemenskapens strukturåtgärder avser inte endast Sammanhållningsfondens projekt utan även projekt som finansieras av ISPA och stora projekt som får stöd från ERUF.

5.4. Den ekonomiska och sociala effekten av fonden i medlemsstaterna och på den ekonomiska och sociala sammanhållningen i Europeiska unionen samt effekten på sysselsättningen

Förordningen om inrättande av Sammanhållningsfonden ålägger kommissionen att bedöma fondens ekonomiska effekt, såväl på projektnivå som för gemenskapens stöd i dess helhet. I artikel 10.5 sägs att projektens ekonomiska och sociala fördelar på medellång sikt "skall stå i rimlig proportion till de använda resurserna", och i artikel 13.2 sägs följande: "För att säkerställa att gemenskapsstödet är effektivt skall kommissionen och den mottagande medlemsstaten, vid behov i samarbete med Europeiska investeringsbanken, utföra en systematisk förhandsbedömning och utvärdering av projekten." Dessutom klargörs i bilaga II att kommissionen skall redovisa "den ekonomiska och sociala effekten av fonden i medlemsstaterna och på den ekonomiska och sociala sammanhållningen i unionen, samt effekten på sysselsättningen."

När det gäller förhandsbedömningen av projekten har kommissionen under 2000 inlett ett arbete för att aktualisera metoderna för ekonomisk analys av projekten, som skall fullbordas under år 2001 genom en uppdatering av riktlinjerna för kostnads-/nyttoanalys. Detta arbete, som utnyttjar resultaten av forskning finansierad genom Femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, är ett steg mot en harmonisering av de metoder och parametrar som används av medlemsstaterna, och kommer att underlätta bedömningarna av projektens samlade effekter.

När det gäller utvärdering i efterhand pågår ett arbete med att granska alla projekt som har fått stöd från Sammanhållningsfonden (se punkt 5.5). Där kommer alla aspekter på projektens genomförande att utvärderas för att bestämma i vilken grad de från början förväntade effekterna har uppnåtts, däribland effekterna på miljö och sysselsättning.

5.5. Program för utvärdering i efterhand

Programmet för utvärdering i efterhand infördes för en period av tre år räknat från mitten av 1998. Totalt 120 projekt kommer att utvärderas under denna period, 60 inom vart och ett av Sammanhållningsfondens ansvarsområden. Vid slutet av år 2000 hade 107 projekt utvärderats, varav 58 transportprojekt och 49 miljöprojekt.

5.5.1. Miljö

Enligt de första slutsatserna från 31 infrastrukturprojekt på miljöområdet som utvärderats i efterhand har genomförandet av dessa projekt, deras miljöeffekter och sociala och ekonomiska effekter i stort sett varit positiva och uppfyllt fastställda mål.

Projektens genomförande har varit tillfredsställande när det gäller såväl projektering som anläggning. Kvaliteten liksom anläggningskostnaderna per enhet varierar något från land till land.

Under drift kommer den planerade prestationsnivån i allmänhet att uppnås, även om en del saneringsprojekt måste förstärkas genom anläggning av kompletterande infrastruktur eller förbättring av kontrollsystemen. Anläggningarna för återvinning av hushållsavfall har blivit lidande på hushållens långsamma anpassning till kraven på separat insamling.

Alla projekt har haft en tillfredsställande miljöeffekt. Saneringsprojekten har gynnat miljön mera direkt och tydligt, även om förseningarna i arbetets genomförande i vissa fall också fördröjt miljöeffekten. Allmänt sett har vattenförsörjningsprojekten lett till en bättre förvaltning av vattnet och ett bättre bevarande av vattenresurserna. Projekten för förbättring av kust-, tätorts- och naturmiljön har i stor utsträckning medverkat till att bevara flora och fauna och skapa samband mellan naturmiljö och stadsmiljö.

Projektens sociala effekter visar sig i att livsvillkoren förbättras och att sysselsättning skapas, tillfälligt under anläggningsfasen och permanent under driftsfasen.

Vissa projekt har också indirekt lett till att markvärdet stigit i områden som påverkas av projekten, eller att ny ekonomisk verksamhet, t.ex. turism, kunnat utvecklas.

5.5.2. Transport

En preliminär sammanställning har gjorts av ett fyrtiotal transportprojekt som utvärderats i efterhand. Alla transportsätten berörs. Projekten har skapat en avsevärd socioekonomisk nytta, men genomförandet har ibland stött på oförutsedda problem.

I flertalet fall har projekten varit väl planerade, men för några projekt har den visat sig bristfällig, vilket har lett till ändringar under anläggningen och förseningar i arbetena till följd av tekniska problem orsakade av t.ex. oförutsedda geologiska förhållanden. Projektens totalkostnad har ofta stigit under anläggningsfasen. Dessa budgetöverskridanden har haft olika orsaker, bl.a. expropriationskostnader som blivit högre än förutsett, prisomräkningar eller ändringar i det ursprungliga förslaget. Trots detta har gemenskapens stöd i allmänhet inte ändrats.

Projektens utnyttjande är mycket tillfredsställande. Så har t.ex. trafiken på de förbättrade delsträckorna i det transeuropeiska vägnätet vida överstigit prognoserna.

Projekten har förbättrat tillgängligheten i delar av Europeiska unionen, och särskilt i de yttre randområdena, lättat problemen med trafikstockningar i de stora tätorterna och minskat de gränseffekter som hämmar integrationen av marknaderna på regional, nationell och europeisk nivå. Efterhandsanalyserna av kostnader och nytta visar att många projekt överskrider en ekonomisk lönsamhet av 20 %. I dessa resultat ingår inte de socioekonomiska fördelarna, som är svåra att kvantifiera, såsom skapade arbetstillfällen eller positiva effekter på miljön. Sedan direktiv 85/337/EEG infördes har ansökningshandlingarna för transportprojekten systematiskt kompletterats med en miljökonsekvensanalys.

6. Dialog mellan institutioner, information och offentlighet

6.1. Presentation av årsredovisningen 1999

6.1.1. Europaparlamentet

Parlamentet uttrycker i sin rapport [13] sin tillfredsställelse över årsredovisningen, som är ett viktigt verktyg för att bedöma fondens verksamhet, och sätter värde på att en översikt över utvecklingen under hela perioden 1993-1999 lämnas i årsredovisningen för år 1999.

[13] Marquesrapporten.

Parlamentet lyckönskar också de mottagande medlemsstaterna till att ha rättat sig efter målet att minska sina budgetunderskott.

Parlamentet noterar med tillfredsställelse balansen i stödet mellan transport och miljö under perioden 1993-1999, trots obalansen i början av perioden till förmån för transportsektorn.

Särskilt ökningen av investeringarna i järnvägar i Grekland, Spanien och Portugal, liksom ökningen av investeringarna för hantering av fast avfall i Portugal och Grekland bedöms som tillfredsställande.

Parlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över att inget fall av bedrägeri upptäckts under 1999, men begär ändå att kommissionen skall ägna mera resurser åt fältkontroller för att upptäcka svagheter i förvaltningssystemen.

6.1.2. Ekonomiska och sociala kommittén

Ekonomiska och sociala kommittén (ESK) noterar i sin rapport [14] med tillfredsställelse de positiva resultat som nåtts i Sammanhållningsfondens verksamhet, en verksamhet som i de fyra mottagarländerna indirekt har bidragit till att uppfylla de mål att minska budgetunderskotten som fastställs i de konvergensprogram som upprättats inför den ekonomiska och monetära unionen.

[14] Rapportör: M. Pezzini.

För nästa programperiod hävdar ESK bestämt att fondens verksamhet måste samordnas med strukturfondernas, särskilt genom de strategiska referensramarna.

ESK betonar också att medlemsstaterna måste ägna alldeles särskild uppmärksamhet åt förhandsbedömningar av projekten.

6.2. Information till medlemsstaterna

Ett informationsmöte med de 15 medlemsstaterna hölls i Bryssel den 18 december 2000.

Vid detta möte lade kommissionen fram förslaget till årsredovisning för Sammanhållningsfonden 1999. Den sammanfattade också läget beträffande Sammanhållningsfondens insatser år 2000 i varje mottagande medlemsstat. Dessa å sin sida lade fram detaljerade redogörelser för sina strategiska referensramar.

6.3. Andra informationstillfällen

6.3.1. Information till arbetsmarknadens parter

Arbetsmarknadens parter hade inget sammanträde år 2000.

6.3.2. Övrigt

Kommissionen deltog i det sjuttonde sammanträdet med regionkommitténs utskott för regionalpolitik, strukturfonder, ekonomisk och social sammanhållning och gränsöverskridande och interregionalt samarbete den 25 juni 2001. Vid detta tillfälle hölls en första debatt om årsredovisningen för 1999 [15]. Regionkommitténs slutliga yttrande väntas i november 2001.

[15] Debatten grundades på slutsatser av ordföranden M. Bree.

6.4. Kommissionens åtgärder för offentlighet och information

Generaldirektoratet för regionalpolitik informerar också om Sammanhållningsfonden i sina publikationer om regionalpolitik och sammanhållning.

Årsredovisningen har offentliggjorts i lämpligt format och sammanfattats i informationsbladen Inforegio, som publiceras av Generaldirektoratet för regionalpolitik.

Särskilt material utformas för speciella arrangemang såsom informationsmöten och konferenser (portabla informationsdiskar, datadiagram, audiovisuellt material och trycksaker).

Inom ramen för budgetpost B2-1600 har GD Regionalpolitik fortsatt sina utredningar om Sammanhållningsfonden och miljön, särskilt vattenhushållningen. Dessa undersökningar finns numera tillgängliga.

BILAGA

Förteckning över besök för kontroll och övervakning 2000

Spanien

Kontrollbesök

Januari (20-21): Galicien. Santiago de Compostela.

Projekt nr 97.11.61.047 - Hantering av fast kommunalt avfall i Galicien - SOGAMA.

Februari (7-9): Madrid och Calatayud.

Projekt Höghastighetslinje Syd Madrid - Barcelona - franska gränsen. Kommissionens avdelningar träffar företrädare för ekonomiministeriet och det organ som svarar för projektets genomförande för att få del av och gemensamt analysera de senaste kostnadsberäkningarna för hela projektet, hur långt planeringen för kommande tekniska faser kommit, och tidsschemat för arbetena. Vissa delsträckor under byggnad besöktes för att bedöma de fysiska framstegen.

Mars (20-21): Barcelona. Tre projekt:

Projekt nr 95.11.61025-6 - Hantering av kommunalt avfall i Rubí.

Projekt nr 96.11.61.051 - Hantering av kommunalt avfall i Barcelonas storstadsområde.

Projekt nr 97.11.61.035 - Anläggning för integrerad behandling av avfall i Rubí (fas 2).

Grekland

Kontrollbesök

Miljö

Projekt nr 93.09.61.061 Voïo Kozanis - Förstudie av "fraktby" på Chios och i Mytilene.

Projekt nr 94.09.61.026 - Avloppsledningar och avloppsreningsverk i Ioannina.

Projekt nr 97.09.61.001 - Dricksvattenledningar i Ioannina.

Projekt nr 99.09.61.009, pilotprojekt för hantering och behandling av avloppsvatten och avfall på Santorin.

Transport

Projekt nr 94.09.65.024 - Färdigställande av motorväg THESSALONIKI-MOUDANIA, delsträckan KARDIA-KALIKRATIA-POTIDEA.

Irland

Kontrollbesök

1-3 mars - Cork och Limerick

Projekt nr 96/07/61/010 - Huvudavvattning, Cork. Ett revisionsbesök av GD Regionalpolitik utnyttjades för att undersöka skälen till att man ville flytta fram tidpunkten för färdigställande av projektet. En ansökan om stöd till anläggning av reningsverk undersöktes också i detalj med lokala tjänstemän.

Projekt nr 95/07/61/013 - Huvudavvattning, Limerick City med omgivningar. Syftet med besöket var att undersöka skälen till att man ville flytta fram tidpunkten för färdigställande av projektet och sambandet mellan de förberedande dräneringsarbetena och andra anknutna projekt. En ansökan om stöd till anläggning av uppsamlingsledningar och reningsverk undersöktes också i detalj med lokala tjänstemän.

28 mars - Dublin

Projekt nr 94/07/65/002 - Motorväg, Southern Cross Route. En ansökan om ändring av datum för färdigställande och den fysiska beskrivningen sedan vissa komponenter konstruerats om undersöktes med lokala tjänstemän.

8 maj - Waterford

Projekt nr 94/07/61/013 - Vattenförsörjning, Waterford City med omgivningar. Kostnadsändringar för projektkomponenter hade framhållits av de irländska myndigheterna, och tilläggsarbeten föreslogs ingå. Projektet omfattar också vattenvårdsåtgärder som visat sig vara svåra beroende på ett åldrande distributionsnät och andra lokala faktorer.

Projekt nr 93/07/61/0 21 - Huvudavvattning, Waterford. Projektet närmade sig fullbordan, och tillfället togs att kontrollera framstegen i arbetena.

Portugal

Kontrollbesök

8 maj - Caldas da Rainha och Foz do Arelho

Projekt nr 97.10.61.020 - System för sanering av Caldas da Rainha, Foz do Arelho och en samling bäcken i Arnóias och Reals avrinningsområden.

Projekt nr 2000/PT/16/C/PE/001 (under handläggning). Man har genomfört en lokal analys av komponenterna i detta projekt, som utgör andra fasen i samma mellankommunala system.

27 och 28 november - Lissabon och Loures, sanering av Trancãos avrinningsområde samt avloppsreningsverken i Frielas och São João da Talha

Projekt nr 93/10/61/013 - Sanering av Trancãos avrinningsområde.

Projekt nr 94/10/61/006-007 - Avloppsreningsverk i Frielas och São João da Talha.

Projekt nr 96/10/61/004- Sanering och reglering av Trancãos nedre lopp.

Top