52001DC0446

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET - Europeiska byrån för återuppbyggnad - Årsrapport 2000 I enlighet med artikel 4.14 i rådets förordning (EG) nr 2667/2000

INNEHÅLL

1. Sammanfattning

2. Inrättandet av byrån

2.1. Rättslig grund

2.2. Styrelsens uppgifter

3. Återuppbyggnadsprogrammet i Kosovo

3.1. Byråns uppkomst

3.2. Givarsamordning

3.3. Grundläggande samarbetsprinciper

3.4. Övergripande program för år 2000

3.5 Uppföljning

3.6 Utvärderingar av sociala effekter

4. Katastrofbiståndsprogrammet i Serbien

5. Ekonomi

5.1 Byråns budget

5.2 Ekonomisk förvaltning

5.3 Förvaltningsstruktur

Bilaga A Byråns styrelsemöten i Thessaloniki under år 2000

Bilaga B Organisationsplan för Europeiska byrån för återuppbyggnad

Bilaga C Sammanställning av byråns program i Kosovo per den 31 december 2000 (i 1 000 euro)

Bilaga D Sammanställning av byråns budget för år 2000 (i 1 000 euro)

Kontaktpunkter 37

Europeiska byrån för återuppbyggnad ansvarar för förvaltningen av EG:s huvudsakliga biståndsprogram i Kosovo, Serbien och Montenegro. Byrån inrättades i februari 2000 och har sitt säte i Thessaloniki i Grekland, samt operativa centrum i Pristina, Belgrad och Podgorica. Den är ett oberoende organ inom Europeiska unionen, ansvarig inför Europeiska rådet och Europaparlamentet. Den står under tillsyn av en styrelse som består av företrädare för Europeiska kommissionen och EU:s medlemsstater.

När byrån inledde sin verksamhet övertog den program i Kosovo till ett värde av 70 miljoner euro. Därefter tog den på sig ansvaret för förvaltningen av ytterligare 440 miljoner euro (260 miljoner euro för Kosovo, 180 miljoner euro för Serbien) inom ramen för 2000 års budget. Det totala beloppet för biståndsprogrammet 2001 förväntas öka till ca 550 miljoner euro (inbegripet 170 miljoner euro som anslogs för Kosovo i december 2000).

Eftersom verksamheten vid byrån har utsträckts till att inbegripa Serbien och Montenegro, och till följd av den överföring av ansvarsuppgifter som gjordes i januari 2001 för att genomföra EG:s tidigare biståndsprogram, förvaltar byrån medel på cirka 1 miljard euro för Förbundsrepubliken Jugoslavien.

Fakta

Byrån

* Inrättades i februari 2000 i Pristina, i maj i Thessaloniki, i december i Belgrad och i februari 2001 i Podgorica.

* Rättslig grund: Den s.k. Obnova-förordningen, som ersattes med Cards-förordningen för EU-stöd till sydöstra Europa, samt förordningen om inrättandet av den särskilda byrån, båda antagna i december 2000.

* Av de medel som anslagits under året (exkl. de som anslogs i december) har kontrakt tecknats för 92 % av anslagen och av detta har 53 % betalats ut.

* De administrativa kostnaderna uppgår till 2,5 % av de totala medel som anslagits till Kosovo för år 2000.

* Genomsnittlig betalningstid: 13 dagar

* 142 anställda (64 utländska och 78 lokalt anställda). // * Återställande av ledningsnät för avloppsvatten.

* Stöd till centrala blysmältugnar och gruvanläggningar.

* Importerat och bortauktionerat konstgödsel, landsbygdskreditsystem för lån till jordbrukare.

* Utbildning och lån till 350 apotek.

* Fordon, utrustning till FN:s skyddskår i Kosovo.

* Finansiering av minröjning av drygt 1 000 minfält.

* Fordon, utrustning, utbildning i syfte att återinföra post- och teletjänster.

Kosovo

* 30 miljoner euro i anslag övertogs från 1999, 262 miljoner euro i nya medel anslogs under 2000.

* Strukturell reform av energisektorn.

* Delvis översyn av kraftverket Kosovo B.

* Tung utrustning, lyftkranar, reservdelar till kolgruvor.

* Hittillsvarande utgifter för elimport.

* Reparation/återuppbyggnad av 12 000 bostäder.

* Reparation/återställande av 180 kilometer vägsträcka på tre huvudleder.

* Rådgivande tjänster till små och medelstora företag, 2 miljoner euro i mikrokrediter.

* Byggande av en struktur för kombinerad transport vid Kosovos största avlastningsstation.

* Återställande av fyra förstörda broar.

* Reservdelar, verktyg, fordon till allmännyttiga vattenbolag. // Serbien

* Stöd för att fastställa ett katastrofbiståndsprogram värt 180 miljoner euro i december.

* Administration av katastrofbistånds-programmet från januari 2001.

* Leveranser av dieselbränsle till 60 kommunala uppvärmningssystem, skolor, sjukhus, kraftverk och gruvor.

* Elimport under 45 dagar.

* Viktiga läkemedel och leveranser till 160 apotek, 174 hälsovårdscentraler.

* 15 000 ton socker och vegetabilisk olja till ett lågt pris, där intäkterna går till att få fart på jordbruket.

* Ombyggnadsprojekt som omfattar kommuner och skolor i 160 områden.

* Bidrag till oberoende medier.

// Montenegro

* Inrättandet av ett tillfälligt kontor i februari 2001.

* Förvaltning av pågående EG-program, första fastställande av verksamheter för år 2001.

1. Sammanfattning

Europeiska unionen är fullt ut engagerad i att skapa stabilitet i sydöstra Europa. Vårt mål är att få till stånd en situation där militär konflikt blir otänkbar. Inom stabiliserings- och associeringsprocessens strategiska ramar erbjuder sig Europeiska unionen att dela sin politiska och ekonomiska framtid med länderna i regionen. [1]

[1] EG (9/2000): "The European Union and south eastern Europe - building a brighter future".

Chris Patten, kommissionsledamot för yttre förbindelser

Europeiska byrån för återuppbyggnad inrättades i februari 2000. Den har sitt ursprung i ett tidigare åtagande - som gjordes mot slutet av krisen i Kosovo i juni 1999 - då Europeiska rådet beslutade att spela en mer aktiv roll i att bistå med återuppbyggnads- och återhämtningsinsatserna. Ett tillfälligt organ, Europeiska kommissionens arbetsgrupp för återuppbyggnad i Kosovo (TAFKO), inrättades före slutet av sommaren 1999 för att genomföra katastrofprogram.

Under de första fem månaderna efter konfliktens slut gjorde Förenta nationernas interimistiska uppdrag i Kosovo (UNMIK) - tillsammans med andra organ - en bedömning av de skador som åsamkats mänskligt liv, infrastruktur och bostäder. En rapport om återuppbyggnads- och återhämtningsbehoven lades därefter fram vid den andra givarkonferensen för Kosovo, som hölls i Bryssel i november 1999. Under denna konferens bekräftade EU sin avsikt att inta en ledande roll i återuppbyggnadsprogrammet, och att nära samarbeta och samverka med andra givarinstitutioner för att säkerställa en gemensam strategi. På så sätt kom byrån - som har en styrelse som består av företrädare för EU:s medlemsstater och Europeiska kommissionen som regelbundet sammanträder för att granska dess verksamheter - att ersätta TAFKO och inleda sin verksamhet.

Vid utarbetandet av sitt eget arbetsprogram för Kosovo för 2000 tog byrån stor hänsyn till de sektoriella arbetsprogram som utarbetats av UNMIK. Byråns program var inriktat på de mest omedelbara behoven av fysisk och ekonomisk återuppbyggnad, men även på ett långsiktigt perspektiv i fråga om behovet att utveckla en marknadsorienterad ekonomi och främja en utveckling av den privata sektorn. Från första början beslutade sig byrån för att koncentrera sitt bistånd till återuppbyggnad och reparation av den viktigaste infrastrukturen och de allmännyttiga tjänster som var nödvändiga för en återgång till ett normalt liv i Kosovo. Byrån valde att främst bedriva sin verksamhet inom sektorerna för energi, bostäder, transport och vattenförsörjning. Den inledde också åtgärder avseende företagsutveckling, jordbruk och hälso- och sjukvård. För dessa program anslogs en budget på cirka 262 miljoner euro. Eftersom man arbetade inom mycket snäva tidsramar hade programmen stora omedelbara effekter, särskilt inom bostads- och energisektorerna. I juli 2000 anslogs ytterligare medel och av dessa hade 92 % kontrakterats i slutet av december.

Till följd av politiska förändringar i Serbien under oktober/november 2000 utsträcktes verksamheten vid byrån i december till att omfatta hela Förbundsrepubliken Jugoslavien. Under årets sista månad bidrog byrån till att genomföra ett katastrofbiståndsprogram värt 180 miljoner euro, som täckte de mest brådskande sociala behoven i Serbien. Därefter, den 8 januari 2001, övertog den ansvaret för EU:s huvudsakliga stödåtgärder i Serbien och i Montenegro.

Eftersom läget var akut krävdes att man så snabbt som möjligt mobiliserade EU-medel. Genom att samordna alla anbudsförfarandena på platsen lyckades byrån göra sina medel tillgängliga på rekordtid. I slutet av december 2000 hade byrån upprättat kontrakt till ett värde av 241 miljoner euro för projekt i Kosovo. Av detta upprättades kontrakt för 86 % genom normala anbudsförfaranden medan återstående 14 % kontrakterades genom förenklade och påskyndade förfaranden. Samtidigt hölls driftkostnaderna för byrån nere till blott 8,5 miljoner euro, eller 2,5 % av de totala medel som anslagits för Kosovo för år 2000.

Ramen

Europeiska byrån för återuppbyggnad är ett genomförandeorgan som förvaltar större delen av Europeiska gemenskapens bistånd inom ramen för Obnova- och Cards-programmen i Kosovo, Serbien och Montenegro. I Kosovo är den verksam i ett område för vilket Förenta nationernas säkerhetsråd, i resolution 1244 från juni 1999, har gett Förenta nationernas interimistiska uppdrag i Kosovo (UNMIK) en tydlig politisk uppgift att förvalta området.

I sina insatser över hela Förbundsrepubliken Jugoslavien - i Kosovo, Serbien och Montenegro - är byrån verksam inom ramen för EU:s strategiska åtagande till en stabiliserings- och associeringsprocess i sydöstra Europa - en process vars övergripande mål är att i så hög grad som möjligt integrera länderna i regionen i den politiska och ekonomiska huvudfåran i Europa.

Byrån ansvarar inte för genomförandet av andra gemenskapsinstrument, såsom det humanitära biståndet inom ramen för ECHO eller det makroekonomiska finansiella stödet till Serbien, Montenegro och Kosovo.

2. Inrättandet av byrån

2.1. Rättslig grund

Europeiska byrån för återuppbyggnad inrättades i enlighet med det beslut som Europeiska rådet antog i Köln, Tyskland, den 4 juni 1999.

Europeiska rådet är medvetet om den exceptionella insats som krävs för att återuppbygga regionen efter krisens slut och att det kommer att bli nödvändigt att skyndsamt vidta de mest ändamålsenliga åtgärderna och uppmanar därför kommissionen att utarbeta förslag före slutet av juni för att inrätta ett organ med uppgift att genomföra gemenskapens återuppbyggnadsprogram. Rådet, Europaparlamentet och revisionsrätten uppmanas att göra sitt yttersta för att detta organ skall kunna börja sin verksamhet före slutet av sommaren.

(Ordförandeskapets slutsatser, punkt 67)

Byrån inledde sin verksamhet i Kosovo i februari 2000 då den tog över efter Europeiska kommissionens arbetsgrupp för återuppbyggnad i Kosovo (TAFKO), som hade inrättats i juli 1999 som ett tillfälligt organ.

Den rättsliga grunden för byråns verksamheter var rådets förordning (EG) nr 2454/1999 av den 15 november 1999 beträffande stöd till Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Federala republiken Jugoslavien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (den s.k. Obnova-förordningen). Genom förordning (EG) nr 2454/1999 ändras förordning (EG) nr 1628/1996 och i artikel 14 föreskrivs följande:

När det gäller de program om återuppbyggnad och flyktingars återvändande... först i Kosovo och när förhållandena medger det i andra regioner inom Förbundsrepubliken Jugoslavien, får kommissionen delegera ansvaret för genomförandet till en byrå. I detta syfte skall Europeiska byrån för återuppbyggnad (nedan kallad byrån) inrättas och dess uppgift skall vara att genomföra de program för återuppbyggnad och flyktingars återvändande som avses i första stycket. Eventuella beslut om utvidgning av byråns verksamhet till att omfatta andra regioner i Förbundsrepubliken Jugoslavien än Kosovo...skall fattas av rådet med kvalificerad majoritet på förslag av kommissionen. Byrån får inrätta andra operativa centrum mot bakgrund av detta beslut.

I artikel 16 föreskrivs vidare att byråns operativa centrum inledningsvis skall inrättas i Pristina, och att dess förvaltning skall åtnjuta en betydande grad av autonomi för att kunna inleda återuppbyggnadsarbetet i Kosovo med utnyttjande av byråns allmänna enheter vid byråns säte i Thessaloniki.

EU:s bistånd till sydöstra Europa omfattades tidigare av olika förfaranden inom ramen för Obnova- respektive Phare-förordningen. I syfte att upprätta en enhetlig rättslig ram ersattes den 5 december 2000 Obnova-förordningen och de bestämmelser i Phare-förordningen som var tillämpliga på de berörda länderna med rådets förordning (EG) nr 2666/2000 beträffande bistånd till Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien, Förbundsrepubliken Jugoslavien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien. Denna nya förordning (Cards - gemenskapens biståndsprogram för återuppbyggnad, utveckling och stabilisering) kompletterades med rådets förordning (EG) nr 2667/2000 av den 5 december 2000 om Europeiska byrån för återuppbyggnad, genom vilken den pågående verksamheten inom ramen för Europeiska byrån för återuppbyggnad fick en ny rättslig grund.

Efter de politiska förändringarna i Serbien och valet av Kostunica till Förbundsrepubliken Jugoslaviens president beslutade rådet (allmänna frågor) den 9 oktober 2000 att utsträcka verksamheten vid Europeiska byrån för återuppbyggnad till att omfatta Förbundsrepubliken Jugoslavien. Med verkan från och med den 8 januari 2001 överförde kommissionen ansvaret för genomförandet av sina biståndsprogram för Förbundsrepubliken Jugoslavien till byrån.

Byråns främsta uppgifter är att tillhandahålla omedelbart katastrofbistånd och att stödja långsiktig återuppbyggnad och utveckling. Byrån skall utföra följande utgifter:

* Inhämta, analysera och till kommissionen vidarebefordra uppgifter om skadorna, de behov som hör ihop med återuppbyggnaden och de prioriterade sektorer och zoner där det behövs hjälp.

* Utarbeta utkast till program för återuppbyggnad.

* Genomföra gemenskapsbiståndet inom ramen för Obnova- och Cards-programmen i enlighet med kommissionens beslut.

Byrån kan också genomföra särskilda program för återuppbyggnad samt program som hör ihop med återuppbyggnad som helt finansieras av andra givare.

2.2. Styrelsens uppgifter

Byråns styrelse består av en företrädare för varje EU-medlemsstat och två företrädare för kommissionen, av vilka en skall vara ordförande (utan rösträtt). Styrelsen skall fatta beslut med två tredjedelars majoritet (förutom när det gäller fastställandet av språkanvändningen inom byrån, då det krävs enhällighet). Styrelsens uppgifter, enligt vad som fastställdes i Obnova-förordningen, har ändrats genom rådets förordning (EG) nr 2667/2000 av den 5 december 2000, som utgör den nuvarande rättsliga grunden för byrån.

I enlighet med artiklarna 4.13 och 7 i den nya förordningen om inrättandet av byrån skall byrån fatta beslut om

* närmare föreskrifter om utvärdering av projektens korrekta genomförande,

* andra bidragsgivares programförslag som byrån kan genomföra,

* fastställande av en flerårig avtalsmässig ram med UNMIK när det gäller att genomföra gemenskapsbiståndet till Kosovo,

* deltagande i styrelsens möten av företrädare med observatörsstatus från de länder och organisationer som anförtror byrån genomförandet av sina program,

* inrättande av nya operativa centrum inom ramen för byrån,

* antagande av byråns årliga budget.

Tidigare, inom ramen för Obnova-förordningen, hade styrelsen även till uppgift att granska byråns preliminära utkast till årliga arbetsprogram, fastställa principerna för att genomföra byråns återuppbyggnadsprogram, fatta beslut om byråns utkast till program som skall föreläggas kommissionen och om utarbetandet och genomförandet av byråns projekt.

Direktören, som är byråns rättslige företrädare och utövar tillsättningsmyndighetens befogenheter, ansvarar för utarbetandet av förslaget till årligt åtgärdsprogram, byråns löpande administration, förberedelserna och genomförandet av byråns budget samt genomförandet av styrelsens samtliga beslut och riktlinjer.

Direktören skall informera styrelsen om strategidokumentet, det fleråriga programmet och årliga åtgärdsprogram för gemenskapsbiståndet till Förbundsrepubliken Jugoslavien, vilket enligt den nya Cards-förordningen skall antas av kommissionen efter samråd med förvaltningskommittén i Bryssel, som också består av företrädare för EU:s medlemsstater och med en företrädare för kommissionen som ordförande.

Direktören skall dessutom regelbundet rapportera till styrelsen om genomförandet av byråns uppgifter (som räknas upp i artikel 2.1) och särskilt om de projekt som håller på att genomföras och om hur de operativa centrum som upprättats fungerar. Styrelsen kan lägga fram rekommendationer om dessa frågor och, där så är nödvändigt, särskilt om utkastet till det årliga programmet.

Med hänsyn till styrelsens nya uppgifter föreskrivs i förordningen om inrättandet av byrån nu att i stället för att styrelsen sammankallas varje månad, vilket krävdes enligt Obnova-förordningen, skall ordföranden sammankalla styrelsen "vid behov, dock minst en gång i kvartalet" (artikel 4.9).

Under 2000 hölls 11 styrelsemöten i Thessaloniki och styrelsen besökte Pristina vid ett tillfälle (13-14 september). De huvudsakliga frågor som diskuterades och de beslut som fattades förtecknas i bilaga A.

3. Återuppbyggnadsprogrammet i Kosovo

3.1. Byråns uppkomst

Vid rådets möte i Köln (juni 1999) förklarade Europeiska unionen att det är av avgörande betydelse att bistå vid återuppbyggnaden och återhämtningen i Kosovo. Rådet bekräftade Europeiska unionens vilja att inta en aktiv roll i detta arbete. Under 1999 tillhandahöll Europeiska gemenskapen 127 miljoner euro till återuppbyggnadsprogram i Kosovo för att återställa tillräckliga levnadsförhållanden före vinterns ankomst, för att utföra brådskande reparationsarbeten av grundläggande infrastruktur, för att få igång den offentliga förvaltningen och för minröjning. Biståndet genomfördes genom EG:s arbetsgrupp för återuppbyggnad i Kosovo (TAFKO), ett tillfälligt organ som kommissionen särskilt inrättat i detta syfte.

Under den femmånadersperiod som följde på konfliktens slut i juli 1999 gjorde Förenta nationernas interimistiska uppdrag i Kosovo (UNMIK) tillsammans med andra specialiserade FN-organ, den internationella säkerhetsstyrkan (Kfor) och Internationella förvaltningsgruppen (IMG) en bedömning av omfattningen av den skada som åsamkats människor och infrastruktur i Kosovo. Vid denna bedömning beaktades dessutom behovet av att utplåna följderna av ett årtiondes åsidosättande av mänskliga rättigheter och offentliga institutioner.

På grundval av detta utarbetade Europeiska kommissionen och Världsbanken en rapport [2] som behandlades vid den andra givarkonferensen i november 1999. I denna rapport sammanfattades en återhämtningsstrategi, fastställdes övergripande mål och prioriteringar och tillhandahölls en beräkning av de externa finansieringsbehoven inom varje sektor.

[2] EG/Världsbanken (3 november 1999): "Towards stability and prosperity: a programme for reconstruction and recovery in Kosovo".

Under konferensen bekräftade EU sitt åtagande att fortsätta inta en ledande roll i Kosovo och fastställde principen om ett nära samarbete och en nära samverkan med UNMIK och andra bilaterala givare i nyckelområdena för återuppbyggnad och utveckling.

Europeiska byrån för återuppbyggnad inrättades sedan i februari 2000 som ett nytt genomförandeorgan. Byrån bygger på de erfarenheter som gjorts inom ramen för TAFKO och övertog slutförandet av TAFKO:s program som en del av dess program för år 2000.

3.2. Givarsamordning

Byrån har uppnått en samordning av sina insatser med andra givare under 2000 genom att

* varannan vecka delta i de möten som sammankallats av UNMIK:s avdelningar för ekonomisk återuppbyggnad respektive civil administration,

* varannan vecka hålla möten i Pristina med företrädare för EU:s medlemsstater för att diskutera programprioriteringar och bilaterala program,

* hålla tillfälliga möten med tjänstemän från UNMIK och andra organ för att säkerställa förenlighet med UNMIK:s prioriteringar, och genom löpande informella kontakter med de huvudsakliga givarna inom varje sektor.

Andra möten för att samordna givarinsatserna har organiserats för individuella sektorer, t.ex. de möten om återuppbyggnad av bostäder som UNMIK lett var fjortonde dag. Dessa möten har visat sig vara en förutsättning för att minska uppsplittringen i fråga om planering och för att minska riskerna för överlappning mellan program.

3.3. Grundläggande samarbetsprinciper

I april 2000 hade de 20 olika sektorspecifika avdelningarna inom UNMIK:s gemensamma övergångsförvaltning (Joint Interim Administrative Structure, JIAS) utarbetat program i vilka de fastställde de olika avdelningarnas principer, strategier och prioriteringar i fråga om behoven i deras sektorer. Dessa program grundades på följande tre mål på makronivå som identifierats under givarkonferensen:

* Att utveckla en blomstrande, öppen och genomsynlig marknadsekonomi.

* Att få igång den offentliga förvaltningen och upprätta genomsynliga, effektiva och hållbara institutioner.

* Att dämpa effekten av konflikten och börja ta itu med arvet från 1990-talet.

Programmen var avsedda att genomföras enligt en politisk strategi och inte enbart begränsas till att ersätta tillgångar. Energi- och bostadssektorerna prioriterades högt eftersom man ansåg att dessa hade den största effekten på samhället.

Byråns årliga arbetsprogram för 2000 utarbetades parallellt med UNMIK:s återuppbyggnadsprogram [3]. Detta inbegrep UNMIK:s investeringsprogram för den offentliga sektorn som grundades på EG:s/Världsbankens tidigare program. Byråns program var inriktat på de mest omedelbara behoven av fysisk och ekonomisk återuppbyggnad, men bidrog också till en långsiktig utveckling av en marknadsorienterad ekonomi i Kosovo, med initiativ för att främja den privata sektorns deltagande.

[3] UNMIK (april 2000): "Återuppbyggnadsinsatser i Kosovo 2000".

Byrån antog en programplaneringsstrategi med en snäv tidsskala för genomförandet, och koncentrerade sig på de nyckelsektorer som är av avgörande betydelse för återuppbyggnadsprocessen. Dessa sektorer inbegrep energi, bostäder, transport och vatten/miljö. Tidsplanerna för genomförandet för merparten av dessa sektorer påskyndades eftersom det fanns risk för att arbetet skulle kunna försenas under vintern då byggande utomhus är förenat med problem. Andra prioriterade sektorer i programmet för 2000 inkluderade företagsutveckling, jordbruk och hälso- och sjukvård. Byråns arbetsprogram godkändes av en enhällig styrelse den 27 april.

Följande finansieringsförslag antogs av kommissionen efter diskussion i styrelsen och samråd med förvaltningskommittén för Obnova:

* 22 februari: en överföring på 30 miljoner euro från Obnova-medel som anslogs 1999 (20 miljoner euro för energiimport, 10 miljoner euro för offentliga tjänster).

* 16 maj: 140 miljoner euro för ett återuppbyggnadsprogram (60 miljoner euro för kraftsektorn, 55 miljoner euro för bostäder, 15 miljoner euro för transport, 10 miljoner euro för vattenförsörjning).

* 26 juni: 25 miljoner euro för ett ekonomiskt utvecklingsprogram.

* 7 juli: 10 miljoner euro för ett hälso- och sjukvårdsprogram.

* 27 november: en omfördelning på 11,5 miljoner euro från den administrativa budgeten till elimport (7-9 miljoner euro) och fjärrvärme (2-4 miljoner euro).

* 28 november: ett åtgärdsprogram till ett värde av 40 miljoner euro (28-32 miljoner euro för energi, 4-6 miljoner euro för bostäder, 4-6 miljoner euro för avfallshantering).

3.4. Övergripande program för år 2000

En sammanfattning av de projekt som utarbetats av byrån och för vilka man har tecknat kontrakt under 2000 redovisas i bilaga C. I den bilagan redogörs även för hur långt man hade kommit i genomförandet av projekten per den 31 december 2000. Vidare redogörs för hur långt man kommit i byråns genomförande av de pågående program som inletts av TAFKO och som finansierades från 1999 års budget.

Under perioden juli-september 2000 utarbetade byrån dessutom årliga åtgärdsprogram för år 2001. Det första programmet på 171 miljoner euro kommer att inbegripa projekt som rör energi, transport, jordbruk och företagsutveckling. Detta program lades fram för och godkändes av styrelsen den 13 november, med anslag från medel för år 2000. Det andra programmet - som godkändes av styrelsen den 15 december - kommer att inbegripa projekt som rör bostäder, vattenförvaltning, hantering av fast avfall, jordbruk/jordbrukets livsmedelsindustri, lokal förvaltning, civila samhället och hälso- och sjukvård. Ett formellt åtagande gjordes i februari 2001.

Nedan följer en redovisning av de projekt som förtecknas i bilaga C. Denna redovisning inbegriper en granskning av läget inom olika sektorer, uppgifter om den strategi som byrån antagit, en sammanfattning av projektkomponenterna och en bedömning av resultaten och effekterna av olika projekt.

Energi

Elkraften i Kosovo kommer från tre källor: från två brunkolseldade kraftverk (Kosovo A och Kosovo B) där man tar brunkol från intilliggande dagbrott, från ett litet inhemskt vattenkraftverk med en effekt på 35 megawatt (MW), och från regional elimport. Ett av de brunkolseldade kraftverken (Kosovo A) är över 30 år gammalt och är snart inte längre lönsamt. Det andra kraftverket (Kosovo B) är 15 år gammalt med goda förutsättningar för en upprustning. Båda kraftverken har förfallit och utsattes till delar för vandalism under konflikten 1999. Även dagbrotten, som har kolreserver för mer än 100 år, har försummats. Till följd av detta klarar de inte av att leverera den mängd kol som krävs för en maximal kraftproduktion.

Från och med juli 1999 inriktades biståndet på akuta reparationer och leveranser av reservdelar och förbrukningsmateriel för att hålla igång kraftproduktionen, särskilt under de svåra vintermånaderna. En internationell förvaltningsgrupp utsågs för att stödja Kosovo-förvaltningen. Denna grupp tillhandahöll dessutom stöd för att säkerställa ökade intäkter i ett system där kostnadstäckningen är mindre än 15 %.

UNMIK:s strategi för denna sektor var att tillhandahålla en jämn leverans på 650 MW under de toppar i efterfrågan som uppstod under vintern, av vilket minst 450 MW skulle produceras av Kosovos kraftverk. Kosovos elnät utgör en del av ett regionalt nät i Balkan, vilket gjorde det möjligt att täcka underskott i elproduktionen genom elimport från flera grannländer under 2000.

Byråns strategi

Att se till att energisystemet blev helt driftsdugligt ansågs vara av avgörande betydelse i byråns program, eftersom man ansåg att en brist på elektricitet under vintern (el står för närvarande för cirka 50 % av all uppvärmning) kraftigt skulle förvärra den till följd av konflikten redan svåra situationen. En tillräcklig elförsörjning är dessutom en nödvändig förutsättning för att kunna driva andra allmännyttiga företag, och för ekonomisk utveckling. För detta program antogs en strategi som koncentrerade resurserna till Kosovo och gjorde energiproduktionen mer stabil och kostnadseffektiv. Den tillhandahöll dessutom spelrum för mer ingående analyser om sektorns framtid.

Man ägnade dessutom stor uppmärksamhet åt metoder för att öka produktionen i kolgruvorna, genom ett program för reparation och ersättning av basutrustning.

Projektkomponenter

Byråns stöd till energisektorn i Kosovo under 2000 har varit inriktat på produktionssystemet, kolgruvorna, kraftverket Kosovo B, elimport och - i mindre utsträckning - eltransmissionssystemet.

De huvudsakliga program som genomfördes under 2000 inbegriper följande:

* Delvis översyn av enheten Kosovo B2, till en total kostnad av cirka 40 miljoner euro, för att ersätta eller reparera basutrustning inom de tillgängliga tidsfristerna. Enheten återanslöts till nätet den 5 december 2000.

* Stöd till Kosovos elbolag (KEK) i form av nödvändiga mindre reservdelar till ett värde av cirka 5,5 miljoner euro, i syfte att trygga driften vid produktionsenheten B1 under vintern 2000-2001.

* Stöd för elimport till Kosovo till ett belopp av cirka 25 miljoner euro under en 12-månadersperiod, för att täcka avsaknad av lokal produktion.

* Leveranser av specialfordon, reparationer av schaktningsmaskiner, upprustning av mekaniska och elektriska verkstäder samt översyn av transportbandssystem till ett belopp av cirka 18 miljoner euro.

* Konsolidering av eltransmissionssystemet (10 miljoner euro), i syfte att vid behov trygga transporten av elimport från grannländerna.

Andra mindre kontrakt har ingåtts för att komplettera de huvudsakliga programmen, för att stödja de större programmen och insatser i kolgruvor och vid kraftverk, och i fråga om eltransmissioner, vilket omfattar sådana åtgärder som reparation av bristfälliga transformatorer och omlindning av högspänningsmotorer.

Huvudsakliga resultat och effekter inom sektorn

Programmet för en återuppbyggnad av energisektorn utgör den största komponenten i byråns budget. Arbetet med att återställa och rusta upp en sådan stor och komplex sektor har tagit i anspråk en stor del av UNMIK:s, byråns och givarsamfundets krafter.

Den utrustning som levererats till och de råd som givits till ledningen för dagbrotten har möjliggjort en jämnare kolproduktion och infört ett driftsystem som fortlöpande kommer att öka produktionen. Utgrävningsmetoder som lett till hög produktion på bekostnad av långsiktig hållbarhet håller på att modifieras till förmån för ett mer rationellt tillvägagångssätt.

Enheten Kosovo B1 har delvis rustats upp och har i dag en betydelsefull och stabil produktion på 270 MW. Detta innebär färre driftstopp och ökad kraftproduktion. Enhet B2 har delvis reparerats för att hålla igång produktionen.

Samtidigt har man lyckats uppnå en elimport som kompletterar lokala energikällor under perioder med toppar i efterfrågan.

Bostäder

Under konflikten 1999 skadades eller förstördes nästan hälften av Kosovos bostadshus. Enligt en bedömning som internationella förvaltningsgruppen (IMG) gjorde i juli 1999 på uppdrag av Europeiska kommissionen hade 41 000 hus delvis skadats, 32 000 hade skadats allvarligt (väggarna stod kvar men taken och inredningen hade brunnit ner) och 47 000 var totalförstörda (ned till och ofta under grunden). Uppskattningsvis 500 000 människors bostäder skadades svårt eller förstördes, vilket innebar att dessa människor blev bostadslösa. Akuta insatser från ECHO och andra givare före vintern 1999-2000 gav tak över huvudena till de värst drabbade familjerna som inte kunde flytta in hos släktingar. De inkvarterades i delvis reparerade hus, tillfälligt resta tält, monteringsfärdiga hus och kollektiva uppsamlingsplatser. TAFKO inledde ett större återställningsprogram under 1999 för att hjälpa Kosovoborna att bygga upp omkring 3 600 bostäder som skadats i kriget, ett program som byrån övertog under 2000.

Byråns strategi

De värst drabbade familjerna, vars hus hade totalförstörts eller saknade tak, prioriterades i enlighet med UNMIK:s riktlinjer för återuppbyggnad av bostäder. Dessa riktlinjer, som hade utarbetats i nära samarbete med byråns personal, säkerställde att de värst drabbade familjerna erhöll det bistånd de behövde i förhållande till den skada de lidit. Kosovobornas deltagande i programmen underlättades genom att ge en ledande roll till de kommunala bostadskommittéer som särskilt hade upprättats i de godkända områdena, genom att främja principen om hjälp till självhjälp och genom att teckna kontrakt med lokala affärsmän för leveranser av materiel. Lokala yrkesutbildade personer anlitades också av de icke-statliga organisationer inom EU som ansvarade för programmets genomförande.

Projektkomponenter

Bidragsfinansierad uppbyggnad av skadade hus genomfördes i 23 av Kosovos 30 kommuner. Under första halvåret 2000 slutförde byrån reparationsarbeten av omkring 3 600 hus (14 miljoner euro), ett arbete som inletts av TAFKO. I juni 2000 inleddes en andra etapp av programmet för uppbyggnad av 8 400 hus (60 miljoner euro), av vilka mer än hälften hade klassificerats som "totalförstörda", och som enligt planerna skall stå klara i april 2001. Vid genomförandet av programmet understöddes byrån av 18 olika icke-statliga partnerorganisationer.

Huvudsakliga resultat och effekter inom sektorn

Under 2000 slutförde byrån reparationer av 8 170 hus. Dessutom höll man i slutet av december på att avsluta takarbetena på ytterligare 2 000 hem, och man hade inlett arbetet för att bygga upp ytterligare 1 530 hus. Genom att bygga upp nästan 12 000 bostadshus kan uppskattningsvis 100 000 förmånstagare återvända till ett mer normalt liv. Det genomsnittliga bidraget för reparationer av bostäder uppgår till cirka 740 euro per person.

För många av invånarna i byarna på landsbygden har återuppbyggnadsarbetet inte bara medfört att de har kunnat återvända till en beboelig bostad, utan också att den standard man hade före kriget har förbättrats. Stora möjligheter till sysselsättning inom byggsektorn har skapats i hela Kosovo. Dessutom har det faktum att kommunala bostadskommittéer deltagit i urvalet och godkännandet av förmånstagare bidragit till att underlätta framväxandet av demokratiska beslutsfattande organ på kommunal nivå. Tack vare programmets omfattande geografiska täckning har befolkningen i Kosovo bevittnat den betydande och bestående effekt som EU:s bidrag haft på livet för de familjer som drabbats värst av kriget.

Transport

Transportsystemet i Kosovo inbegriper ett 1 700 km långt nätverk av tvåfiliga huvudvägar och mindre vägar, ett 330 km långt järnvägsnät som är anslutet till andra länder, och en regional flygplats. Merparten av systemet har, liksom annan infrastruktur i Kosovo, allvarligt försummats. UNMIK:s avsikt med upprättandet av avdelningen för transport och infrastruktur var att rusta upp dessa system och anpassa sektorn inför en mer affärsmässig förvaltning.

Under 1999 påbörjade TAFKO ett akut upprustningsprogram som gick ut på att reparera vissa viktiga vägar och broar. Man tillhandahöll även snöplogar för att hålla vägarna öppna under vintern. Under 2000 reparerades Kosovos rullande järnvägsmateriel, reservdelar tillhandahölls och en struktur för kombinerad transport byggdes.

Byråns strategi

Byrån har inriktat sig på att modernisera väginfrastrukturen, genom reparation av vägbeläggningar som allvarligt skadats under konflikten och som slitits ned av all trafik från Kfor och tunga transporter. Man förväntade sig att detta reparationsarbete skulle möjliggöra fri rörlighet för trafik mellan de största städerna i Kosovo och mellan Kosovo och dess grannar. Programmet inriktades på att rusta upp och utföra vägbeläggningsarbeten på de viktigaste vägarna samt att reparera förstörda broar. Reparationer av järnvägsnätet syftade till att tillhandahålla bättre regionala anslutningar söderut och till att återställa hanteringsfaciliteter för väg- och järnvägsfrakt.

Projektkomponenter

Som en uppföljning av TAFKO:s vägreparationsinsatser under 1999 bistod byrån vid reparationen av vissa svårt skadade huvudleder och av två broar på huvudleder (1 miljon euro). Inom ramen för ett annat program (2,5 miljoner euro), där byrån understödde UNMIK:s insatser med avseende på järnvägsnätet, byggde man en struktur för kombinerad transport, reparerade rullande materiel och tillhandahöll reservdelar. Under vintern tillhandahölls dessutom snöröjningsutrustning samt salt och sand för att förhindra isbildning (2,5 miljoner euro).

Inom ramen för detta program utfördes beläggningsarbeten på tre av Kosovos viktigaste trafikleder. Det rörde sig om de huvudleder som knyter samman Pristina och Skopje, Doganovic och Globocica (en huvudled mellan f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Kosovo), och Pristina och Pec (9,8 miljoner euro). Byrån rustade dessutom upp gränsövergången mellan Blace och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (2,5 miljoner euro) samt reparerade två vägbroar som hade stor betydelse för huvudvägsystemet vid Milosevo mellan Pristina och Mitrovica, och Vrani Do mellan Pristina och Podujevo (1,3 miljoner euro).

Huvudsakliga resultat och effekter inom sektorn

Till följd av byråns program har förseningarna minskat och restiderna förkortats avsevärt mellan de största städerna och grannländerna, vilket i sin tur innebär förbättrad säkerhet och färre olycksoffer. De beläggningsarbeten som utförts på huvudlederna har dessutom skyddat marken under själv vägytan, vilket förhindrar ytterligare kostsamma skador och behovet av omfattande reparationer.

De flesta av programmen för väg- och broreparationer avslutades före vintern, och effekterna börjar nu visa sig. Förseningar vid gränsövergången mellan Blace och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien för lastbilar med varor har minskat avsevärt. Under vintermånaderna genomfördes snöröjnings- och avisningsarbeten, och alla vägar hölls öppna för trafik.

Järnvägstrafiken löper nu åter över hela Kosovo. Frakttrafiken har kommit igång igen och passagerartrafiken är i drift i nordsydlig riktning.

Vatten & miljö

26 vattenbolag i de större kommunerna tillhandahåller vatten- och avloppsvattentjänster till Kosovos stadsbefolkning. För närvarande har omkring 50 % av befolkningen tillgång till kranvatten, medan 20-30 % är anslutna till avloppssystem (det finns emellertid inte några reningsanläggningar för avloppsvatten i Kosovo). Återuppbyggnadsarbetet i städerna kommer att ställa allt högre krav på system som i dag rent tekniskt är i mycket dåligt skick och som dessutom drivs av företagsledningar som saknar kunskaper om detta. Vattenförlusterna i ledningssystemen överstiger ett genomsnitt på 50 % och kostnadstäckningen för vattendistributionen uppgår till mindre än 15 %.

Fyrtio procent av befolkningen i stadskärnorna har tillgång till insamlingsanläggningar för fast avfall. I juli 1999 fanns det inga soptippar i drift i Kosovo.

Byråns strategi

Byråns inledande insats var inriktad på akuta reparationer av vattenförsörjningssystemen i stadsområdena, för att förhindra att de rasade samman och för att säkerställa att befolkningen försörjdes med en minimimängd dricksvatten. Under andra halvåret 2000 antogs en mer utvecklingsinriktad strategi, där utarbetandet och genomförandet av ett program för återuppbyggnad av vattendistributionen åtföljdes av en komponent för institutionell förbättring av organisationerna på kommunal nivå.

Projektkomponenter

Nästan alla offentliga vattenverk i Kosovo har försetts med reservdelar, särskilda fordon och verktyg för akuta reparationsarbeten. Dessutom slutfördes även ett program för underhåll av lastbilar med hjälp av medel från byrån. I staden Mitrovica utfördes akuta reparationsarbeten av vattenförsörjningsnätet och reningsanläggningar (2,4 miljoner euro).

Tretton kommuner har erhållit tekniskt bistånd för att inleda ett program för vattenförsörjning och upprustning av avloppsvattensystemet som omfattar mer än hälften av Kosovo (10,9 miljoner euro).

Inom sektorn för fast avfall inleddes flera akuta program för att avlägsna anhopningen av fast avfall som hade byggts upp under flera år, och för att införa grundläggande förvaltningsprinciper för soptippar. En undersökning av fast avfall som omfattade hela Kosovo beställdes för att förbereda för den omedelbara och långsiktiga utvecklingen av infrastruktur för bortskaffandet av fast avfall (6,4 miljoner euro).

Huvudsakliga resultat och effekter inom sektorn

De långvariga avbrotten i vattendistributionen som uppstod på grund av dålig utrustning har minskat. Arbetet med att förbättra den svaga institutionella och förvaltningsmässiga kapaciteten inom denna sektor har inletts. Detta program för att förstärka förvaltningen förväntas påskyndas genom framväxten av valda och ansvariga kommunala myndigheter samt ökat samarbete mellan försörjningsföretag inom ramen för den nyligen upprättade vattendistributionsföreningen. Dessutom har de akuta insatser som gjorts på området för förvaltning av fast avfall lett till att flera hälsorisker nu inte längre existerar inom de berörda kommunerna. Den undersökning av sektorn som gjordes har lagt grunden för framtida förbättringar av bortskaffandet av fast avfall.

Företagsutveckling

Kosovos ekonomi försämrades drastiskt under 1990-talet till följd av de "tvångsåtgärder" som vidtogs från Belgrad, och de internationella sanktionerna mot den serbiska regeringen. Till följd av detta flyttade vissa Kosovobor till Västeuropa där de utgör en diaspora med stor ekonomisk potential. Andra återvände till landsbygdsområden och till familjen och släkten och utvecklade en stor informell ekonomi. (Det finns klara bevis på att befolkningen i Kosovo har företagaranda).

Ekonomin är i huvudsak uppbyggd kring tre beståndsdelar: ett stort antal små familjejordbruk, ett relativt stort antal privatägda företag samt omkring 300 socialt ägda och 124 offentliga eller statligt ägda företag, registrerade av UNMIK fram till den 31 oktober 2000. Företagen är verksamma inom ett stort antal sektorer av ekonomin, men mer än hälften av dem ägnar sig åt jordbruk, tillverkning, byggnation, grossist- och detaljhandel eller reparationsverksamhet. UNMIK:s strategi när det gäller ekonomisk återuppbyggnad inbegrep ett snabbt igångsättande av landsbygdsekonomin för att skapa sysselsättningsmöjligheter och höja livsmedelsproduktionen, främja privata företag och se till att livskraftiga offentliga företag kom på fötter igen.

Byråns strategi

Byråns insatser har bidragit till att omorientera Kosovos ekonomi mot ett marknadssystem genom att tillhandahålla och expandera kreditmöjligheter och praktisk ledningsrådgivning för den privata sektorn, särskilt små och medelstora företag. På grund av dess storlek och de miljöproblem som är associerade till gruvkomplexet Trepca utanför Mitrovica har byrån dessutom tillhandahållit stöd för en miljösanering av komplexet.

Projektkomponenter

Investeringsstöd och förvaltningsbistånd (4 miljoner euro) kommer att tillhandahållas för de projekt inom byggsektorn och jordbrukets livsmedelsindustri som valts ut av UNMIK.

Byrån har ställt medel (1 miljon euro) till förfogande för banken MEB (mikroföretagsbanken) för ett kreditprogram som riktar sig till mikroföretag genom refinansieringsfonden i den tyska banken KfW (Kreditanstalt fur Wiederaufbau).

EG och Världsbanken har tillsammans upprättat en utlåningsfacilitet för små och medelstora företag (5 miljoner euro) som skall tillhandahålla omedelbar finansiering till företag i Kosovo medan banksektorn utvecklas. Genom denna ges direktlån till befintliga privata företag och vidareutlåning genom banker förutses så snart dessa är etablerade.

Man kommer vidare att finansiera bistånd och rådgivning när det gäller miljöförvaltningen av Trepcagruvorna, samt löneutbetalningar till nödvändiga hälso- och säkerhetstjänstemän (6 miljoner euro), samtidigt som man kommer att ställa oberoende rådgivare till UNMIK:s förfogande för förvaltningen av Trepcagruvorna.

Huvudsakliga resultat och effekter inom sektorn

Även om Kosovo-diasporan har samlat ihop avsevärda besparingar råder fortfarande ett stort kreditunderskott i Kosovo. För de enskilda personer som inte lyckas få lån genom släkten finns det inte särskilt många andra lånemöjligheter. Från september 2000 och fram till i dag har 123 mikroföretag beviljats lån.

Tillsammans med Världsbanken har byrån genom finansiering, tekniskt bistånd och kreditgivning skapat en finansiell institution utanför banksektorn som i dag fungerar effektivt och fortsätter att expandera. Hittills har 12 lån till små och medelstora företag till ett värde av 2 miljoner euro betalats ut.

Saneringen av gruvkomplexet Trepca har påbörjats (3,5 miljoner euro) efter ett avtal med UNMIK som täcker utbetalningen av arbetarnas löner och tillhandahållandet av den säkerhets- och saneringsutrustning som krävs för detta. Oberoende rådgivare som övervakar förvaltningen av Trepcagruvorna tillhandahåller råd till en hittills försummad och dåligt förvaltad utvinningsindustri. En teknisk och miljömässig revision av blyfabriken i Zvecan har också slutförts.

Produktionsutrustning har levererats till fyra fabriker där man tillverkar tegelstenar och taktegel, och förvaltningsrådgivning och teknisk rådgivning har tillhandahållits till utvalda fabriker inom samma sektor. Hittills har totalt 3,5 miljoner euro utbetalats.

Jordbruk

Före 1999 års konflikt utgjorde Kosovos landsbygdsbefolkning cirka 65 % av provinsens totala befolkning, varav så många som 90 % av dessa landsbygdsbor var sysselsatta inom jordbruket. Denna höga andel berodde på förlusten av arbeten i städerna under 1990-talet och det faktum att människor till följd av detta återvände till landsbygden för att trygga sin livsmedelsförsörjning.

Före konflikten var två tredjedelar av all jordbruksmark privatägd, med ett genomsnitt på 3,2 hektar per gård. Arton socialt ägda agrokombinats och 145 självstyrande kooperativ brukade resten.

Fram till 1990 levererades insatsvaror till jordbruket inom ramen för ett kooperativt system, men under 1990-talet drabbades detta system av "restriktiva åtgärder" och försummelse. Jordbruksproduktionen minskade allteftersom det kooperativa systemet och försäljningssystemen kollapsade. Under själva konflikten gick sedan flera landsbygdshushåll miste om ett års skörd - och förlorade sin boskap - vilket ledde till nivåer inom jordbruksproduktionen som låg på existensminimum under 1999. Många bönder fick sedan svårt att komma igång igen på grund av bristen på kredit eller på grund av penningutlånarnas höga räntor.

Sedan konfliktens slut har UNMIK och andra givare hjälpt denna tvångsförflyttade landsbygdsbefolkning att återvända till sina byar, bistått dem med att bygga upp sina hus samt att återställa sina försörjningsmöjligheter. Betydande stöd har getts till jordbrukshushåll för att stimulera jordbruket, främst genom att tillhandahålla nödvändiga insatsvaror för jordbruket och genom reparationer av maskiner. Annat bistånd har varit inriktat på att stimulera jordbrukets livsmedelsindustri, skapa sysselsättning och öka landsbygdsbefolkningens inkomster. Långsiktiga initiativ syftar till att säkerställa äganderätt och att bygga en hållbar marknadsbaserad ram för jordbrukstjänster och jordbruksprodukter.

Byråns strategi

Byrån har stött UNMIK:s strategi, främst genom att tillhandahålla konstgödsel och skapa möjligheter till lån. Konstgödsel anskaffades genom ett internationellt öppet anbudsförfarande och frigjordes genom en rad lokala offentliga auktioner, i syfte att hjälpa handlare inom den privata sektorn samt kooperativ att återställa sina leverans- och tjänsteroller - och fastställa ett marknadspris. Intäkterna från försäljningarna användes för att inrätta en rullande lånekredit för landsbygdsbefolkningen. Kreditordningen för landsbygden understöddes för att tillhandahålla finansiering till små jordbrukare både på och utanför gårdarna, för att förbättra produktionen och för att tillhandahålla en grund för tillväxt av ett hållbart system för lokalt sparande.

Projektkomponenter

37 500 ton konstgödsel (9 miljoner euro) har importerats och auktionerats ut till privata affärsmän och etablerade handlare. Anbudsgivarna erbjöds en kreditgräns på 80 %, som skulle återbetalas sedan de hade sålt konstgödslet till jordbrukskunder över hela Kosovo mot kontant betalning, eller för en blandning av kontanter och kredit. De kontanter som genereras genom dessa auktioner kommer att användas för att stödja en utvidgning av pilotordningen för kredit till landsbygden.

Kreditordningen för landsbygden (2 miljoner euro), som stöddes av byrån och en annan givare (AFDF, Frankrike), infördes i juni 2000. Under pilotfasen har man inriktat sig på två kommuner, i vilka formella hypotekskassor kommer att upprättas.

Huvudsakliga resultat och effekter inom sektorn

Leveranserna av konstgödsel och de öppna auktionerna som genomfördes på grundval av en kreditgräns gjorde det möjligt för en stor del av Kosovoborna inom denna del av jordbrukssektorn att delta, och syftade till att förhindra uppkomsten av ett distributionsmonopol. Mer än 50 % av köparna vid auktionerna utgjordes av traditionella handlare av insatsvaror till jordbruket. Flera av köparna sålde senare sina partier direkt till de traditionella handlarna. Undersökningar tyder på att det pris som bönderna fick betala för konstgödslet var 30 % lägre under 2000 än under 1999.

Intervjuer med handlare och bönder tyder på att projektet har bidragit till att upprätta en normaliserad marknadsstruktur och normaliserade prismekanismer i Kosovo, och att krediterna har bidragit till att finansiera och importera andra nödvändiga tjänster och insatsvaror inom jordbruket. Man kan emellertid förvänta sig att framtida auktioner utan inslag av en godtycklig kreditgräns i huvudsak kommer att besökas av etablerade handlare. Fram till den 31 januari 2001 hade 83 handlare återbetalat alla sina första avbetalningsåtaganden och 14 hade delvis återbetalat dem. De sex handlare som inte hade återbetalat något av sin första avbetalning är föremål för utredning och kan komma att åtalas för bedrägeri.

Kreditordningen för landsbygden är fortfarande relativt ny, men har visat sig vara populär. I en av kommunerna anmälde sig 109 människor under den första veckan. De intervjuer som gjorts tyder dessutom på att principerna i kreditordningarna förstås väl och att ordningarna utvecklar nya kunskaper och nätverk, och främjar en känsla av solidaritet och gemensamt ansvarstagande.

Hälso- och sjukvård

Kosovos hälso- och sjukvårdssystem har, liksom många av provinsens offentliga tjänster, drabbats av försummelse och en kronisk brist på investeringar i ny utrustning. Dessutom har systemet i alltför hög grad förlitat sig på dyr och ineffektiv sjukhusvård och många enklare sjukdomar har behandlas på sjukhus snarare än vid kommunala vårdcentraler. Detta problem har förvärrats av bristande kunskaper inom primärvården, både bland läkare och sjuksköterskor. Samtliga av de studier av hälso- och sjukvården som UNMIK och andra givare har genomfört har rekommenderat en strategi som understryker utbildning och nya investeringar i primärvården.

Byråns strategi

Hälso- och sjukvårdsprogrammet har stött den allmänna principen om en bättre balans mellan primärvård och sjukhusbaserad vård. Man har stött omskolnings- och ackrediteringssystem för befintlig medicinsk och farmaceutisk personal. Man har också ombesörjt leveranser av läkemedel, främst för att stödja distriktsmottagningar och kommunala kliniker.

Projektkomponenter

Tekniskt bistånd och krediter (4,5 miljoner euro) tillhandahölls till de 350 statliga apoteken i Kosovo i syfte att bygga upp ett system som i slutändan kommer att vara bärkraftigt i sig självt. Vidare stödde byrån Världshälsoorganisationens program för utbildning av 350 husläkare och specialister, liksom programmet för utbildning av direktörer (5 miljoner euro). Blodtransfusionstjänsten har moderniserats genom en central anläggning i Pristina (0,5 miljoner euro).

Huvudsakliga resultat och effekter inom sektorn

Genomförandet av strategin för primärvården i Kosovo fortskrider, och cirka 50 % av patienternas första kontakt med vården sker nu på lokal nivå och innefattar personal som känner sina patienter. Målet för detta är 80 %. Grundläggande farmaceutiska produkter har distribuerats och finns nu allmänt tillgängliga över hela Kosovo till överkomliga priser. Blodtransfusionstjänsten har moderniserats och den nya förvaltningen av tjänsten som sköts från Pristina innebär att risken för att smittas med hiv/aids har minskats betydligt. Byrån kan emellertid inte nå några större framsteg i arbetet att utveckla sektorn förrän UNMIK antar utmaningen att skapa en läkemedelsstrategi för hela Kosovo.

***

Dessutom utarbetade TAFKO följande projekt under 1999, som byrån övertog den 23 februari 2000.

Lokalt självstyre, civila samhället

Under 1990-talet försummades det lokala självstyret - som traditionellt ansvarar för lokala offentliga tjänster - allvarligt när det gäller Kosovos albanska befolkning. Till följd av detta inrättade Kosovoalbanerna parallella informella institut som betalades av diasporan och genom frivilliga bidrag från lokalinvånarna. När Kosovoserberna lämnade provinsen i juli 1999 förstördes dessutom dokument och arkiv, utrustning avlägsnades och offentliga byggnader skadades. UNMIK:s strategi har varit att ingripa för att säkerställa att befolkningens grundläggande behov uppfylls, och för att upprätta en ram för ett demokratiskt lokalt självstyre. UNMIK har utarbetad en reviderad rättslig ram för lokalt självstyre ("förordningen om kommunalt självstyre i Kosovo") som grund för övergången till ett mer demokratiskt styrelseskick.

I oktober 2000 genomfördes kommunala lokalval och man har inlett arbetet med att återinrätta pluralistiska, ansvariga och genomsynliga Kosovostyrda institutioner på lokal nivå. UNMIK:s personal i kommunerna har arbetat för att integrera minoritetsgrupperna i de kommunala styrelsestrukturerna. På central nivå har OSSE främjat mänskliga rättigheter och civila samhället genom offentligt deltagande och upplysningskampanjer.

Byråns strategi och projektkomponenter

UNMIK:s utvecklingsprogram för demokratisering och lokalt självstyre med praktiskt stöd på kommunal nivå stöddes före februari 2000 av TAFKO och därefter av byrån genom tillhandahållandet av expertrådgivning i kommunal förvaltning och medel för återuppbyggnad. 51 projekt för att återställa grundläggande kommunala byggnader och tjänster håller på att genomföras (8 miljoner euro). 25 experter på kommunal förvaltning har avdelats från medlemsstaterna: dessa har arbetat på lokal styrelsenivå och tillhandahållit både praktiska och politiska råd (7,2 miljoner euro). Vidare stöddes projekt som rörde civila samhället inför lokalvalen i oktober 2000 (0,5 miljoner euro).

Huvudsakliga resultat och effekter inom sektorn

De experter som avdelats till kommunerna har tillsammans med lokalt anställda arbetat med att upprätta grundläggande administrativa system och förfaranden. Dessa verksamheter har utlöst en rad ordningar om kommunalt kapacitetsuppbyggande som kommer att bidra till långsiktiga insatser för att återinföra ett fungerande lokalt självstyre genom valda kommunfullmäktige. Samtliga experter har lång praktisk erfarenhet av förvaltningen av lokala styren och kommuner och har lyckats skapa en bro mellan UNMIK och anställda Kosovobor.

FN:s skyddskår i Kosovo (KPC)

UNMIK:s roll i Kosovo efter juli 1999 krävde brådskande reparationer av vägar och återinförandet av tjänster, vilket i sin tur krävde en snabb upphandling och förvaltning av transport och utrustning. FN:s skyddskår i Kosovo (KPC) är upprättad som en rent civil organisation utan några militära funktioner som går ut på att upprätthålla lag och ordning.

Byråns strategi och projektkomponenter

TAFKO stödde KPC genom medel som gjorde det möjligt för skyddskåren att spela en ledande roll i återuppbyggnadsarbetet. Utrustning och verktyg anskaffas genom en finansieringsöverenskommelse med UNMIK om tillhandahållandet av fordon för transport av materiel och personal, vägkonstruktion och vägreparation och logistisk utrustning till kontor och för kommunikationsändamål (5 miljoner euro).

Huvudsakliga resultat och effekter inom sektorn

Utrustningen är beställd och man inväntar leverans.

Minröjning

Ett stort antal outlösta granater och landminor från Natos bombningar 1999 och den serbiska militärens tillbakadragande måste oskadliggöras. Minröjningsarbetet inleddes i juli 1999 och fortsatte under hela 2000 som en akut insats eftersom faran för minor begränsade tillgången till jordbruksmark och transport och förhindrade en återvändo till ett normalt liv. FN:s civila samordningsfunktion för minröjning (UNMACC) upprättade en databas för att kartlägga alla dryga 1 000 minfält, och för att prioritera minröjningsarbetet. En kampanj för att informera invånarna om farorna med minor inleddes också.

Byråns strategi och projektkomponenter

TAFKO bidrog med 6 miljoner euro till UNMACC:s frivilligfond (Trust Fund) som finansierade minröjningsinsatser.

Huvudsakliga resultat och effekter inom sektorn

De första av de två prioriterade minröjningsprojekten slutfördes med hjälp av EU-medel. Dessa inbegrep faktisk röjningsverksamhet, bedömning av ytterligare prioriterade minröjningsområden, upplysningskampanjer som riktade sig till lokalinvånarna och hjälp till minoffer. Programmet anses vara mycket effektivt och har dragit lärdom av den erfarenhet som gjorts i de andra konflikterna på Balkan. Snabba minröjningsinsatser har möjliggjort reparation av viktiga vägar och broar.

Post- och telekommunikation

Infrastrukturen för telekommunikation skadades svårt under konflikten och många anläggningar, växlar och överföringssystem förstördes helt. Under 1990-talet hade man gjort mycket få investeringar i reparationer och förnyelse och Kosovo hade den lägsta telefonanslutningsnivån i Europa, med 6 linjer per 100 hushåll. Vidare skadades postkontor och posttjänsten hade få fungerade fordon för att hämta och dela ut post. Förutom ombyggnad och modernisering av tele- och postnäten krävs korrekta rättsliga ramar för att fastställa driftsprinciper och ansvar. Som en övergångsåtgärd gav UNMIK Kosovos Post- och telebolag (PTK) ansvar för tjänsten.

Byråns strategi och projektkomponenter

TAFKO stödde Post- och telebolaget i arbetet att återupprätta sig själv som ett driftsdugligt företag, genom att bistå vid minröjningsarbetet runt anläggningar, köpa ny utrustning och tillhandahålla tekniskt stöd. Medel tillhandahölls för återställande av telefonnätet i Pristina. Dessutom beställdes en finansiell revision av Post- och telebolaget. Åtta kontrakt för upphandling och leverans av postfordon och utrustning ingicks inom postsektorn, liksom två utbildningsprogram (8 miljoner euro).

Huvudsakliga resultat och effekter inom sektorn

Reparationen av telekommunikationsanläggningar har väsentligt förbättrat driften av det markbundna telefonisystemet i Kosovo. Tillhandahållandet av nya postfordon innebär att de flesta landsbygdsområden nu omfattas av posttjänsten.

Universitetet i Pristina

Liksom de flesta andra av Kosovos utbildningsinstitutioner försummades universitetet i Pristinas kännbart under 1990-talet och var i behov av omfattande reparationer. Detta arbete inleddes faktiskt 1998 men avbröts på grund av konflikten. Reparationsprogrammet syftade till att tillhandahålla lämpliga studie- och utbildningslokaler samt studentbostäder för en ny generation studenter.

Byråns strategi och projektkomponenter

Byggnader och utbildningslokaler håller på att renoveras och repareras (4,4 miljoner euro i finansiering).

Huvudsakliga resultat och effekter inom sektorn

Synliga förbättringar av byggnaderna har gjorts, och vissa lokaler används redan av universitetet och studenterna.

Distribution av identitetskort

Till följd av konflikten har den lokala Kosovobefolkningen i allmänhet berövats grundläggande rättsliga handlingar, särskilt id-kort. En nödvändig förutsättning för att kunna återupprätta en fungerande ekonomi och ett demokratiskt samhälle är att återställa dessa handlingar. En brådskande registreringsprocess var dessutom nödvändig för att UNMIK skulle kunna genomföra tidiga lokala val.

Byråns strategi och projektkomponenter

Byråns deltagande har begränsats till finansiering av ett centralt inköps- och databassystem, fullständigt med programvara, material och utrustning för tillverkning av id-kort. Den tillhandahöll även specialistförvaltningsstöd.

Huvudsakliga resultat och effekter inom sektorn

Trots att utrustningen och utbildningen tillhandahölls i god tid för att kunna hålla tidsramen distribuerades i själva verket endast 36 000 id-kort och UNMIK hade följaktligen inte möjlighet att utfärda id-korten före valen i oktober. Detta berodde främst på en bristande samordning från arbetsgruppen för gemensam registrering. UNMIK:s centrala registreringskontor har nu övertagit förvaltningen av projektet och håller för närvarande på att genomföra ett åtgärdsprogram för att tillverka 11 000 id-kort om dagen. Detta program planeras vara slutfört i slutet av juli 2001. Upprättandet av registrerings- och dokumentationscentralerna, genom renovering och anpassning av lämpliga lokaler i varje kommun, har slutförts med framgång.

3.5 Uppföljning

I juli 2000 inrättade byrån en uppföljningsenhet i enlighet med riktlinjer som godkänts av styrelsen. Det finns tre observatörer som ansvarar för uppföljningen och som regelbundet utarbetar uppföljningsrapporter om hur projekten fortlöper inom alla sektorer, granskar hur kontrakten utförs i förhållande till projektvillkor eller riktlinjer, med särskild hänsyn till uppnåendet av mål, tidsramar, social effekt och synlighet. Observatörerna erbjuder en oberoende åsikt, vars syfte är att tillhandahålla tidig varning om potentiella problem och lämna förslag till korrigerande åtgärder. Dessutom tillhandahålls kommentarer om sektorstrategier, finansieringsförslag och riktlinjer, i syfte att förbättra programkvaliteten.

Särskild hänsyn och tid ägnades åt energi-, transport, bostads- och jordbrukssektorerna. Strategidokument och finansieringsförslag granskades och kommentarer tillhandahölls för alla sektorer. Särskild tonvikt lades vid gränsöverskridande frågor, riktmärkning och upprättandet av kontrollerbara indikatorer.

3.6 Utvärderingar av sociala effekter

Byråns strategi vid övergången från katastrofbistånd till ett mer långsiktigt utvecklingsperspektiv har inbegripet medtagandet av en social dimension i programplaneringen, särskilt med avseende på kön, minoritetsfrågor och mänskliga rättigheter. Syftet är att erkänna de särskilda behoven hos vissa utsatta grupper med avseende på jämlikhet och tillgång till resurser och att på ett lämpligt sätt rikta insatserna mot dem. Under 2000 har det förekommit ett ökat deltagande och utbildning av lokalbefolkningen i byråns program och strukturer har fastställts för att stödja och förstärka lokala organisationers och institutioners kapacitet.

Utvärderingar av sociala effekter genomförs följaktligen av byrån som en del av en mer omfattande strategi för att bedöma hur dess sektoriella program påverkar berörda grupper, och för att underlätta ett effektivare genomförande. Dessa utvärderingar inbegriper en systematisk och horisontell strategi för att identifiera, analysera och utvärdera ett projekts eller programs sociala effekter på enskilda människor, sociala grupper inom en kommun eller en hel kommun, i syfte att använda denna information i beslutsprocessen. Detta inbegriper analyser av den befintliga situationen inom olika delar av den sociala miljön, att utarbeta prognoser om hur den kan förändras om en viss åtgärd eller ett visst alternativ genomförs, och att utveckla metoder för att dämpa förändringar som kan få negativa effekter för vissa grupper. Hittills har utvärderingar utförts inom jordbruks- och bostadssektorerna.

4. Katastrofbiståndsprogrammet i Serbien

I oktober 2000 utsträckte rådet (allmänna frågor) verksamheten vid byrån till att omfatta Serbien och Montenegro. Efter detta beslut har byrån bistått kommissionen i att upprätta ett katastrofbiståndsprogram för Serbien till ett värde av 180 miljoner euro, tillhandahållit informella råd och samarbetat vid utarbetandet av prioriterade program. Den 8 januari 2001 överlämnade kommissionen ansvaret för genomförandet av dessa program till byrån.

Kommissionens stödprioriteringar inkluderade de områden i Serbien där behoven var mest akuta. Tidigare program, som inleddes i oktober 1999 för att bistå de demokratiska serbiska kommunerna ("Olja för demokrati") och i juli 2000 ("Skolor för ett demokratiskt Serbien"), har nu utvidgats till att omfatta alla kommuner.

Byrån har bistått vid utarbetandet av följande programkomponenter:

Energi

Dieselbränsle

Dieselolja och tung olja ("mazout") tillhandahålls till 60 kommunala uppvärmningssystem (som täcker 80 % av befolkningen), till skolor och till uppvärmningssystem vid sjukhus. Leveranser sker även till kraftverk och kolgruvor, genom ett anslag på 30 miljoner euro. Trots överväldigande logistiska utmaningar i samband med dessa massleveranser av bränsle under vinterförhållanden, uppfyller bränsleleveranserna sitt mål. Leveranserna övervakas noga för att förhindra stöld och missbruk, något som sker genom en stor insats som inbegriper över 100 människor runt om i Serbien. Leverans av en andra sändning bränsle planeras till uppvärmningsanläggningarna, genom de medel som återstår från katastrofbiståndsprogrammet på 180 miljoner euro. Detta kommer att göra det möjligt att fortsätta att genomföra programmet under den värsta delen av vintern fram till slutet av mars 2001.

Elimport

En stor del av Serbiens elbehov tillgodoses av EU, vilket hittills har bidragit till att stabilisera kraftleveranserna denna vinter (45 miljoner euro). En omfattande PR-kampanj i radio och tidningar inleddes i februari 2001 för att framhäva EU:s bidrag och främja energibesparande åtgärder.

Reservdelar till kolgruvor

Kontrakt har tecknats för de reservdelar som är nödvändiga för att säkerställa gruvdriften (7 miljoner euro).

Mediciner

Europeiska unionen tillhandahåller väsentliga mediciner och medicinsk utrustning till 160 offentliga apotek och 175 vårdcentraler runt om i Serbien. Leveranser av lokalt producerade läkemedel till offentliga apotek inleddes i december (11 miljoner euro), medan mediciner och sjukhusutrustning utifrån håller på att importeras med förväntade leveranser i mars 2001 (6 miljoner euro). Programmet har fått stor publicitet bland förmånstagare och allmänheten i stort, genom affischer och distribution av broschyrer i apotek. TV-reklam har spelats in och kommer att börja sändas i februari för att informera allmänheten om programmet. Genom detta program har den serbiska befolkningen fått tillgång till väsentliga läkemedel som inte funnits de senaste åren, samtidigt som den serbiska läkemedelsindustrin fått välbehövlig hjälp. Vissa produktionslinjer (t.ex. för insulin) har startat upp igen som en direkt följd av programmet.

Livsmedel

Ett kontrakt (24,5 miljoner euro) har undertecknats med Världslivsmedelsprogrammet (WFP) för leveranser av 15 000 ton vardera av socker och vegetabilisk olja till konsumenterna i Serbien. Dessa livsmedel säljs till rimliga priser, varav en del av intäkterna sätts undan i en fond som skall användas för att få igång det serbiska jordbruket. Programmet övervakas noga av en stor grupp inspektörer. På grund av komplexa föreskrifter med avseende på livsmedelssäkerheten har det uppstått vissa problem i samband med erhållandet av de tillstånd som krävs för import av dessa varor, men de första produkterna började trots detta att säljas i februari.

Städer och skolor för ett demokratiskt Serbien

Förberedelser pågår för att utvidga förra årets program om skolor för demokrati till att omfatta samtliga av Serbiens 160 kommuner. Programmet kommer dessutom att stödja kommunala projekt (t.ex. reparationer av vattensystem och sopinsamling). En närmare behovsprövning är på gång. Alla kontrakt bör vara undertecknade i slutet av juni 2001 (25 miljoner euro).

Media

Den svenska Helsingforskommittén stödjer utgivningen av oberoende medier i Serbien med ett bidrag på 500 000 euro. Detta program är en fortsättning på EU:s stöd till oberoende medier förra året.

5. Ekonomi

5.1 Byråns budget

Byråns ursprungliga budget för 2000 uppgick till 266 miljoner euro. I slutet av året uppgick budgeten, efter fortlöpande ökningar, till 682 miljoner euro. Denna slutliga budget inbegriper anslag på ytterligare 171 miljoner euro i bistånd till Kosovo som gjordes tillgängligt i slutet av 2000, men som skall distribueras under 2001.

Kommissionen anslog dessa ytterligare medel i förväg, med tanke på byråns förmåga att snabbt genomföra program. Andra medel som ingår i budgeten för år 2000 inbegriper de 177 miljoner euro som anslagits för katastrofbiståndsprogrammet i Serbien (se bilaga D för närmare information).

EG:s budgetmyndighet (parlamentet och rådet) beviljade ett anslag på upp till 8 % av budgeten för år 2000 för byråns driftkostnader, t.ex. personalkostnader och kostnader för utrustning. De faktiska utgifterna för driftkostnaderna uppgick så småningom till 8,5 miljoner euro, eller endast 2,5 % av byråns nya anslagna medel till Kosovo under 2000. Under året avsatte byrån därför 97,5 % av budgeten direkt till biståndsprojekt.

I slutet av december 2000 hade byrån tecknat kontrakt för projekt till ett värde av 241 miljoner euro. Av detta tecknades kontrakt för 86 % av medlen genom normala anbudsförfaranden, medan återstående 14 % tilldelades genom förenklade och påskyndade förfaranden. I slutet av året hade byrån tecknat kontrakt för 92 % och betalat ut 53 % av de medel som anslagits för bistånd i Kosovo under 2000, med undantag för medel som gjorts tillgängliga i början av december.

Byråns kontraktsavdelning, med sex anställda, har upprättat omkring 320 kontrakt och dess budgetavdelning har behandlat omkring 1 170 utbetalningar för projekt. I genomsnitt tog varje utbetalning 13 dagar, från tiden för mottagandet av fakturan till överföringsordern till banken. Detta inbegriper den tid som krävs för godkännandet av de relevanta rapporterna.

5.2 Ekonomisk förvaltning

Dessa framgångar i fråga om att effektivt förebereda och genomföra projekt har i viss mån varit möjliga tack vare byråns förfaranden för ekonomisk och budgetmässig förvaltning.

En fullständigt fristående huvudbok - och system för budgetredovisning, analytisk bokföring och kassa - har upprättats. Byrån har valt att använda de tillämpningar som rekommenderas av Europeiska gemenskapens institutioner, inbegripet revisionsrätten. När det gäller budgetkontroll har byrån upprättat SINCOM-systemet, som även används av Europeiska kommissionen. När det gäller internationella betalningar har ett elektroniskt system med säker telekommunikation säkerställt snabba betalningsöverföringar till leverantörer.

Byrån har utvecklat en rad förfaranden som finns sammanställda i en handbok som gjorts tillgänglig elektroniskt för all relevant personal. Denna handbok innehåller regler och förfaranden för anbudsförfaranden, tecknandet av kontrakt och bokföring, samt flödesscheman över verksamheter, arbetsbeskrivningar, förordningar etc. Alla nya instruktioner eller särskilda riktlinjer som utarbetas sätts in i handboken. Dessa riktlinjer har avsiktlig inbegripet bästa praxis från EG:s andra externa program. Även de rekommendationer som lämnats av revisionsrätten och EG:s generaldirektorat med ansvar för internrevision ingår. Standardiserade och regelbundet uppdaterade checklistor för utarbetandet av kontrakt och utbetalningar har utformats och används för varje projekt.

Byrån har installerat ett internt datornätverk vid sitt operativa centrum i Pristina, samt byggt upp byråns webbplats. Med hjälp av detta har man skapat ett datoriserat informationssystem för de av byråns anställda som förvaltar biståndsprojekt. Detta har underlättat enkel och snabb tillgång till all relevant information om program, projekt och kontrakt - inbegripet status om deras finansiella genomförande. Den personal som jobbar med utbetalningar och kontrakt har regelbundet fått utbildning.

Europeiska kommissionens generaldirektorat för ekonomistyrning besökte byrån i juli 2000 och uttalade sig positivt om dess interna finansiella system. I december 2000 genomförde dessutom revisionsrätten en ingående granskning av byråns räkenskaper. Slutrapporten hade ännu inte lagts fram vid utarbetandet av detta dokument men av de första slutsatserna som kunde dras i slutet av revisorernas två veckor långa besök framgick att de var belåtna med att byrån utförde sin verksamhet snabbt och effektivt under svåra verksamhetsförhållanden.

5.3 Förvaltningsstruktur

Personalstyrka

Vid byråns första styrelsemöte den 17 januari 2000 utsågs, på förslag av kommissionen, Hugues Mingarelli till byråns direktör. Vid styrelsens andra möte den 28 februari godkände styrelsen en personalplan som omfattade anställning av 51 tillfälligt anställda (TA) och 34 lokalt anställda (LA) vid de allmänna enheterna i Thessaloniki och de tre enheterna i Pristina (dvs. programplanering, drift och finans - se bilaga B för byråns organisationsplan). Den 24 juli gav styrelsen sitt tillstånd att öka antalet lokalt anställda för år 2000 till 54.

Rekryteringen är nu nästan slutförd och fördelningen av personalen den 1 februari 2001 var enligt följande: 10 TA och 10 LA vid byråns säte i Thessaloniki (som inledde sin verksamhet den 2 maj 2000), 40 TA och 42 LA vid det operativa centret i Pristina och 2 LA vid stödkontoret i Skopje (som främst underlättar tullklareringen av projektmaterial som skall till Kosovo). En del av den personal i Pristina som senare har förflyttats till de nya operativa centrumen måste emellertid ersättas.

I samband med beslutet att utsträcka verksamheten vid byrån till att omfatta Serbien och Montenegro lades en ny personalplan för år 2001 fram för och godkändes av styrelsen den 15 december. Enligt denna plan skall man rekrytera 33 TA och 61 LA till Belgrad, 7 TA och 10 LA till Podgorica och ytterligare 6 och 7 TA respektive 10 och 7 LA till det operativa centrumet i Pristina och byråns säte i Thessaloniki. Detta innebär att det totalt kommer att finnas 104 tillfälligt anställda och 142 lokalt anställda. I början av februari 2001 hade 15 TA och omkring 30 LA tillträtt sina tjänster i Belgrad, och 6 TA och 2 LA hade påbörjat sin anställning i Podgorica.

Till vissa av tjänsterna i Belgrad var byrån tvungen att omedelbart redan i december rekrytera personal eftersom kommissionen hade anförtrott byrån att förvalta katastrofbiståndsprogrammet för år 2000 för Serbien. De flesta av tjänsterna har dock annonserats ut, eller kommer att annonseras ut. Byrån följer, i enlighet med artikel 10 i rådets förordning (EG) nr 2667/2000 av den 5 december 2000, kommissionens bestämmelser (enligt vad som fastställs i tjänsteföreskrifterna) avseende löner, traktamenten och arbetsvillkor.

Operativa centrum

I Pristina har det operativa centrumet sina lokaler i Museum of Kosovo, som UNMIK redan - hyresfritt - hade anvisat till kommissionens arbetsgrupp. Även i Thessaloniki och Podgorica har den grekiska respektive montenegrinska regeringen gett byrån tillgång till hyresfria lokaler. I Belgrad har byrån hyrt tillfälliga lokaler (under sex månader, fram till den 9 juli 2001) i avvaktan på ett beslut från förbundsregeringen eller den serbiska regeringen huruvida att hyresfritt förse byrån med kontorslokaler. I Skopje hyr byrån ett litet kontor till mycket låg kostnad.

Säte och kontorsavtal

Den 26 juni undertecknades ett avtal om byråns säte mellan byråns direktör och den grekiska regeringen. I detta avtal (som håller på att genomföras) definieras immunitet och privilegier för byrån och dess personal. Samtidigt har man förhandlat fram kontorsavtal i samma syfte med regeringarna i Förbundsrepubliken Jugoslavien, Serbien och Montenegro, som undertecknades i februari 2001.

Administrativ budget

För byrån administrativa kostnader under 2000 godkändes en ursprunglig budget på 5 miljoner euro och en ytterligare budget på 15 miljoner euro godkändes januari respektive april. I oktober omfördelades 11,5 miljoner euro till projekt. Den administrativa budgeten för året uppgick följaktligen till 8,5 miljoner euro, vilket utgör 2,5 % av byråns budget år 2000 för Kosovo.

Bilaga A Byråns styrelsemöten i Thessaloniki under år 2000

Datum // Huvudsakliga frågor som diskuterades och beslut som fattades

17 januari // * Upprättande av styrelsen.

* Utnämning av direktören.

* Godkännande av de lokaler som den grekiska regeringen erbjudit i Thessaloniki.

* Antagande av en preliminär budget för byrån för år 2000 (5 miljoner euro) och godkännande av den preliminära personalplanen.

28 februari // * Diskussion om språkanvändningen i byrån och preliminär diskussion om byråns arbetsprogram för Kosovo under första halvåret.

* Antagande av byråns budget för år 2000 (266 miljoner euro).

* Godkännande av den reviderade personalplanen, standardanställningsavtal och särskilda bestämmelser för tillfälligt anställda stationerade i Pristina.

* Inrättande av en rådgivande kommitté för upphandling och kontrakt.

24 mars // * Diskussion om språkanvändningen i byrån, det årliga arbetsprogrammet för Kosovo och förvaltningsfrågor.

* Antagande av styrelsens arbetsordning.

* Redogörelse för den reviderad årsbudgeten (296 miljoner euro, med beaktande av en överföring på 30 miljoner euro från 1999 till 2000).

* Invigning av byråns lokaler i Thessaloniki.

27 april // * Bekräftelse av det årliga arbetsprogrammet för Kosovo (slutversion av den 6 april, efter det skriftliga förfarande som inleddes den 29 mars).

* Överenskommelse om utkast till förslag avseende ytterligare återuppbyggnadsprogram för Kosovo (140 miljoner euro), samt om byråns driftkostnader (15 miljoner euro), som skall lämnas till förvaltningskommittén inom ramen för Obnova-förordningen och antas av kommissionen.

* Antagande av principer avseende tilldelning av kontrakt.

* Utnämning av byråns revisor och två biträdande revisorer.

29 maj // * Åsiktsutbyte med generalsekreterarens ställföreträdande särskilde representant Joly Dixon (UNMIK:s pelare IV).

* Överenskommelse om utkast till ekonomiska utvecklingsprogram (25 miljoner euro) och hälso- och sjukvårdsprogram (10 miljoner euro).

* Antagande av byråns budgetförordning, och beslut om att upprätta ett förskottskonto för små och brådskande administrativa utgifter.

* Framläggande av den andra reviderade årsbudgeten (fortfarande 296 miljoner euro, men med tekniska ändringar i del III).

26 juni // * Diskussion om språkanvändningen i byrån.

* Bekräftande av en omfördelning på 5 miljoner euro från reserven i 1999 års budget för minröjning (2 miljoner euro) och återuppbyggnadsprogrammet för sysselsättning på kommunnivå och iståndsättande av byar (3 miljoner euro).

24 juli // * Diskussion om energisituationen i Kosovo under perioden 2000-2001, om gruvkomplexet Trepca och om hur långt man kommit i genomförandet av projekten för år 2000.

* Godkännande av den andra reviderade personalplanen (endast lokalt anställda), av byråns anslutning till OLAF och av upprättandet av ett förskottskonto för Skopje-kontoret.

* Utnämning av en tredje biträdande revisor.

15 september // * Diskussion om byråns kontrollförfaranden samt förvaltningsfrågor.

* Informell utvärdering av besöket till Pristina den 13-14 september.

12 oktober // * Slutförande av utkastet till åtgärdsprogrammet om förslaget till utnyttjande de ytterligare 40 miljoner euro som ställts till förfogande av Europaparlamentet.

* Godkännande av en omfördelning på 11,5 miljoner euro från den administrativa till den operativa budgeten, och godkännande av ändringar av det årliga arbetsprogrammet

* Antagande av den tredje reviderade årsbudgeten (334 miljoner euro).

* Diskussion om byråns förslag till återuppbyggnadsbistånd till Kosovo under 2001.

13 november // * Åsiktsutbyte med generalsekreterarens ställföreträdande särskilde representant Andrew Bearpark (UNMIK:s pelare IV).

* Godkännande av utkast till program om återuppbyggnad av infrastruktur och ekonomisk utveckling för Kosovo under 2001 (171 miljoner euro), och om byråns driftkostnader för första halvåret 2001 (4 miljoner euro).

* Antagande av den fjärde reviderade årsbudgeten (507 miljoner euro, inbegripet de 171 miljonerna euro för 2001).

15 december // * Information från kommissionen om den nya Cards-förordningen samt den nya förordningen om inrättandet av byrån.

* Diskussion om hur långt man kommit i genomförandet av programmen för år 2000 för Kosovo och om förvaltningsfrågor.

* Godkännande av utkastet till program för bistånd till bostäder, institutionsuppbyggnad, vatten/avfall och hälso- och sjukvård för Kosovo under 2001 (100 miljoner euro) och byråns driftkostnader under andra halvåret 2001 och början av 2002 (10 miljoner euro).

* Antagande av den femte reviderade årsbudgeten för år 2000 (682 miljoner euro, inbegripet medel för Serbien), byråns ursprungliga budget för år 2001 (129 miljoner euro), personalplanen för år 2001, och de särskilda bestämmelserna för tillfälligt anställda stationerade i Belgrad och Podgorica.

* Godkännande av inrättandet av operativa centrum i Belgrad och Podgorica.

Bilaga B Organisationsplan för Europeiska byrån för återuppbyggnad

>Plats för tabell>

Bilaga C Sammanställning av byråns program i Kosovo per den 31 december 2000 (i 1 000 euro)

>Plats för tabell>

Bilaga D Sammanställning av byråns budget för år 2000 (i 1 000 euro)

Intäkter //

Bidrag från Europeiska kommissionen //

EG:s budget för år 2000 för Kosovo //

Överföring från EG:s andra budgetposter till Kosovo (12/2000) [4] // 171 000,0

[4] Medel anslagna 2000 som skall genomföras 2001.

Överföring från reserven i EG:s budget för Kosovo (11/2000) // 40 000,0

EG:s ursprungliga budget för år 2000 för Kosovo (11/2000) // 11 500,0

EG:s ursprungliga budget för år 2000 för Kosovo (07/2000) // 10 000,0

EG:s ursprungliga budget för år 2000 för Kosovo - driftkostnader (07/2000) // 3 500,0

EG:s ursprungliga budget för år 2000 för Kosovo (06/2000) // 25 000,0

EG:s ursprungliga budget för år 2000 för Kosovo (05/2000) // 140 000,0

Överföring från EG:s budget 1999 till budgeten 2000 för insatser i Kosovo (02/2000) // 30 000,0

Delsumma // 431 000,0

EG:s budget för år 1999 för Kosovo //

EG:s budget för år 1999 för Kosovo, överföring från TAFKO (02/2000) // 65 905,5

EG:s budget för år 1999 för Kosovo - driftkostnader // 5 000,0

Delsumma // 70 905,5

EG:s budget för år 2000 för Serbien //

EG:s ursprungliga budget för år 2000 för Serbien (12/2000) // 175 000,0

EG:s ursprungliga budget för år 2000 för Serbien - driftkostnader // 2 000,0

Delsumma // 177 000,0

Diverse //

Bankräntor // 700,0

Motpartsmedel - foder & konstgödsel // 2 720,0

Delsumma // 3 420,0

Totalt // 682 325,5

Utgifter //

Personal (Pristina, Thessaloniki, Skopje)

Delsumma // 5 817,7

Byggnader, utrustning, driftkostnader (Pristina, Thessaloniki, Skopje)

Delsumma // 5 392,3

Projekt //

Projekt för Kosovo anslagna 1999 av TAFKO, överförda till byrån // 65 905,5

Program för Kosovo anslagna 2000 som skall genomföras av byrån // 430 220,0

Projekt för Serbien anslagna 2000 av Europeiska kommissionen, överförda till byrån // 175 000,0

Delsumma // 671 125,5

Totalt // 682 325,5

Kontaktpunkter

Europeiska byrån för återuppbyggnad

Säte

Thessaloniki - Egnatia 4, Thessaloniki 54626, Grekland

Tel.: +30 31 505 100, Fax: +30 31 505 172

Operativa centrum

Pristina - Muséet Miladin Popovic, Pristina, Kosovo

Tel.: +873 762 066 077, Fax: +873 762 066 019

Belgrad - Trg Republike 5/IV, Belgrad 11000, Serbien

Tel.: +381 11 30 234 00, Fax: +381 11 30 234 55

Podgorica - Urb. Parcel 137, Gorica C, Podgorica 81000, Montenegro

Tel.: +381 81 231 740, Fax: +381 81 231 741

Stödkontor

Skopje - Paleta Makedonia, Marsal Tito 12, Skopje 1000, F.d. jugoslaviska republiken Makedonien

Tel.: +389 91 290 366, Fax: +389 91 225 350

info@ear.eu.int

www.ear.eu.int