(1)

Det regelverk som styr unionens sammanhållningspolitik för perioden 2021–2027, kopplat till nästa fleråriga budgetram, bidrar till fullgörandet av unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet antaget inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (5) (nedan kallat Parisavtalet), genom insatser för att begränsa temperaturökningen till 1,5 °C över förindustriella nivåer, och Förenta nationernas mål för hållbar utveckling genom att inrikta unionens finansiering på gröna mål. Denna förordning bör genomföra en av prioriteringarna i kommissionens meddelande av den 11 december 2019 med titeln Den europeiska gröna given och ingår i investeringsplanen för ett hållbart Europa som tillhandahåller särskild finansiering genom mekanismen för en rättvis omställning inom sammanhållningspolitiken, för att hantera de sociala, ekonomiska, och miljömässiga kostnaderna för omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi där alla återstående utsläpp av växthusgaser kompenseras genom motsvarande upptag av sådana gaser.

(2)

Omställningen till en klimatneutral och cirkulär ekonomi är ett av unionens viktigaste politiska mål. Den 12 december 2019 ställde sig Europeiska rådet bakom målet att i överensstämmelse med målen i Parisavtalet uppnå en klimatneutral union senast 2050. Att bekämpa klimatförändringar och miljöförstöring kommer att gagna alla på lång sikt och skapa möjligheter och utmaningar för alla på medellång sikt, men alla regioner och medlemsstater har olika utgångslägen för omställningen och olika kapacitet att genomföra den. Vissa har hunnit längre än andra, och omställningen medför mer omfattande sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser för de regioner som är starkt beroende av fossila bränslen för sin energianvändning, särskilt kol, brunkol, torv och oljeskiffer, eller växthusgasintensiva industrier. Denna situation innebär inte bara en risk för att omställningen i fråga om klimatåtgärder kommer att gå olika snabbt i olika delar av unionen utan även att skillnaderna mellan regionerna ökar, vilket vore skadligt för målet om social, ekonomisk och territoriell sammanhållning.

(3)

För att omställningen ska bli framgångsrik och socialt godtagbar för alla måste den vara rättvis och inkluderande. Därför måste unionen, medlemsstaterna och deras regioner redan från början beakta de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna och utnyttja alla tänkbara verktyg för att mildra de negativa konsekvenserna. Unionens budget har här en viktig roll att spela.

(4)

Enligt den gröna given och investeringsplanen för ett hållbart Europa bör en mekanism för en rättvis omställning vara ett komplement till de andra åtgärderna inom nästa fleråriga budgetram för perioden 2021–2027. Mekanismen bör bidra till att hantera de sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna, särskilt för arbetstagare som drabbas under omställningen till en klimatneutral union senast 2050, genom att sammanföra utgifterna i unionens budget för klimatmål och sociala mål på regional nivå och sikta mot höga sociala och miljömässiga normer.

(5)

Den här förordningen bör inrätta Fonden för en rättvis omställning (FRO), som är en av pelarna i den mekanism för en rättvis omställning som genomförs inom sammanhållningspolitiken. Syftena med FRO är att mildra de negativa effekterna av klimatomställningen genom att stödja de mest drabbade områdena och arbetstagarna och att främja en balanserad socioekonomisk omställning. I enlighet med det enda specifika FRO-målet bör åtgärder som får stöd från FRO direkt bidra till att mildra konsekvenserna av omställningen genom att dämpa de negativa konsekvenserna för sysselsättningen och genom att finansiera en diversifiering och modernisering av den lokala ekonomin. Det enda specifika FRO-målet fastställs på samma nivå som och förtecknas tillsammans med de politiska målen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 (6).

(6)

Mot bakgrund av den europeiska gröna given som unionens strategi för hållbar tillväxt och vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling är FRO avsedd att integrera klimatåtgärder och miljömässig hållbarhet och bidra till uppnåendet av målet att 30 % av alla utgifter i den fleråriga budgetramen ska anslås till integreringen av klimatmål och till ambitionen att 7,5 % av de årliga utgifterna i den fleråriga budgetramen ska anslås till mål som rör biologisk mångfald under 2024 och 10 % av de årliga utgifterna till mål som rör biologisk mångfald under 2026 och 2027, samtidigt som befintliga överlappningar mellan klimatmål och mål för biologisk mångfald beaktas. Medel från FRO:s eget anslag är ett tillägg till de investeringar som krävs för att uppnå det övergripande målet att 30 % av utgifterna i unionens budget ska bidra till klimatmålen. Dessa medel bör fullt ut bidra till att uppnå detta mål tillsammans med medel som på frivillig grund överförs från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1058 (7) och Europeiska socialfonden plus (ESF+), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1057 (8). I detta sammanhang bör FRO stödja verksamhet som respekterar unionens normer och prioriteringar för klimatet och miljön och inte orsakar någon betydande skada för miljömålen i den mening som avses i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/852 (9) och som säkerställer omställningen till en koldioxidsnål ekonomi på vägen mot att uppnå en klimatneutral union senast 2050.

(7)

FRO-medlen bör komplettera de tillgängliga medlen inom sammanhållningspolitiken.

(8)

Omställningen till en klimatneutral ekonomi är en utmaning för alla medlemsstater. Den kommer att vara särskilt krävande för de medlemsstater som är, eller tills nyligen har varit, starkt beroende av fossila bränslen eller växthusgasintensiva industriverksamheter som ska fasas ut eller som måste anpassas vid omställningen till klimatneutralitet och som saknar de ekonomiska medlen för detta. FRO bör därför omfatta alla medlemsstater, men fördelningen av de finansiella medlen bör inriktas på de territorier som påverkas mest av klimatomställningen och den fördelningen bör avspegla medlemsstaternas kapacitet att finansiera de investeringar som krävs för att klara omställningen till klimatneutralitet.

(9)

Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet enligt artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1046 (10) (nedan kallad budgetförordningen) och anger särskilt bestämmelser om budgetens uppställning och genomförande genom bidrag, priser, indirekt förvaltning, finansieringsinstrument, budgetgarantier, ekonomiskt stöd och ersättning till externa experter samt föreskriver kontroller av ansvaret hos aktörer i budgetförvaltningen. Regler som antas enligt artikel 322 i EUF-fördraget innefattar även en generell villkorlighetsordning för skydd av unionens budget.

(10)

För att säkerställa en effektiv användning av FRO-medlen bör tillgången till FRO begränsas till 50 % av de nationella anslagen för de medlemsstater som ännu inte har åtagit sig att genomföra målet att uppnå en klimatneutral union senast 2050, i linje med Parisavtalets mål, och övriga 50 % göras tillgängliga när ett sådant åtagande godtas. För att säkerställa rättvisa och likabehandling av medlemsstater bör budgetåtagandet för det föregående året återtas i sin helhet det påföljande året om en medlemsstat inte senast den 31 december varje år från och med 2022 har åtagit sig att genomföra målet att uppnå en klimatneutral union senast 2050.

(11)

I enlighet med rådets förordning (EU) 2020/2094 (11) och inom ramen för de medel som anslås i den förordningen bör åtgärder för återhämtning och resiliens inom FRO vidtas för att hantera de aldrig tidigare skådade effekterna av covid-19-krisen. Sådana ytterligare medel bör användas på ett sätt som säkerställer att de tidsfrister som föreskrivs i den förordningen respekteras.

(12)

I denna förordning bör fastställas de typer av investeringar för vilka utgifterna kan få stöd från FRO. All verksamhet som får stöd bör bedrivas med full respekt för unionens åtaganden och prioriteringar på klimat- och miljöområdet samt på det sociala området. Förteckningen över investeringar bör innehålla sådana som stödjer lokala ekonomier genom att stimulera den inneboende tillväxtpotentialen i enlighet med respektive strategier för smart specialisering, inbegripet hållbar turism där så är lämpligt. Investeringarna måste vara långsiktigt hållbara, med beaktande av alla mål i den europeiska gröna given. De finansierade projekten bör bidra till en omställning till en hållbar, klimatneutral och cirkulär ekonomi, inbegripet åtgärder i syfte att öka resurseffektiviteten. Avfallsförbränning bör inte få stöd eftersom denna verksamhet tillhör den undre delen av avfallshierarkin i den cirkulära ekonomin. Konsulttjänster som bidrar till genomförandet av åtgärder som stöds genom FRO bör vara stödberättigande. Återställande av områden till naturligt tillstånd, utveckling av grön infrastruktur och vattenvård bör kunna stödjas som en del av ett projekt för restaurering av mark. I sitt stöd till energieffektivitetsåtgärder bör FRO kunna stödja investeringar, exempelvis sådana som bidrar till att minska energifattigdomen, främst genom förbättrad energieffektivitet i bostadsbeståndet. FRO bör också kunna stödja utvecklingen av innovativ lagringsteknik.

(13)

För att skydda de medborgare som är mest sårbara för klimatomställningen bör FRO också omfatta kompetenshöjning och omskolning, inbegripet yrkesutbildning, av berörda arbetstagare, oavsett om de fortfarande är anställda eller har förlorat sitt arbete på grund av omställningen. FRO bör syfta till att hjälpa dem att anpassa sig till nya sysselsättningsmöjligheter. FRO bör också tillhandahålla alla lämpliga former av stöd till arbetssökande, inbegripet stöd i arbetssökandet och aktiv inkludering på arbetsmarknaden. Alla arbetssökande som har förlorat sitt arbete inom sektorer som påverkas av omställningen i en region som omfattas av den territoriella planen för en rättvis omställning bör kunna få stöd genom FRO, även om de uppsagda arbetstagarna inte är bosatta i den regionen. Vederbörlig hänsyn bör tas till medborgare som riskerar energifattigdom, särskilt när energieffektivitetsåtgärder vidtas för att ge bättre förhållanden i subventionerade boenden.

(14)

Stöd till verksamhet inom utbildning och social delaktighet bör tillåtas, liksom stöd till social infrastruktur för barn- och äldreomsorg samt i utbildningscentrum, under förutsättning att dessa verksamheter är vederbörligen motiverade i de territoriella planerna för en rättvis omställning. För äldreomsorgen bör principen om att främja samhällsbaserad vård bevaras. Sociala och offentliga tjänster inom dessa områden kan komplettera investeringsmixen. Allt stöd på dessa områden bör kräva en lämplig motivering i de territoriella planerna för en rättvis omställning och bör följa målen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

(15)

För att beakta kvinnornas särskilda situation och roll i omställningen till en klimatneutral ekonomi bör jämställdhet främjas. Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och entreprenörskap samt lika lön spelar en viktig roll för att säkerställa lika möjligheter. FRO bör också ägna särskild uppmärksamhet åt sårbara grupper som drabbas oproportionellt hårt av omställningens negativa effekter, såsom arbetstagare med funktionsnedsättning. Gruvsamhällenas identitet måste bevaras och kontinuiteten mellan tidigare och framtida samhällen måste skyddas. Detta innebär bland annat att särskild uppmärksamhet ägnas åt deras materiella och immateriella arv efter gruvdriften, inbegripet deras kultur.

(16)

För att öka den ekonomiska diversifieringen i de territorier som påverkas av omställningen bör FRO stödja företag och ekonomiska intressenter, bland annat genom att stödja produktiva investeringar i mikroföretag och små och medelstora företag (12). Med produktiva investeringar menas investeringar i företagens realkapital eller immateriella tillgångar, för att producera varor och tjänster och därigenom bidra till bruttoinvesteringar och sysselsättning. För andra företag än små och medelstora företag bör produktiva investeringar endast få stöd om de är nödvändiga för att begränsa den förlust av arbetstillfällen som följer av omställningen genom att de skapar eller skyddar ett betydande antal arbetstillfällen och inte leder till eller är ett resultat av omlokalisering. Investeringar i befintliga industrianläggningar, inklusive sådana som omfattas av unionens utsläppshandelssystem, bör tillåtas om de bidrar till övergången till en klimatneutral ekonomi senast 2050 och klart understiger de relevanta riktmärken som fastställts för gratis tilldelning enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG (13) och om de leder till att ett betydande antal arbetstillfällen skyddas. Sådana investeringar bör motiveras i enlighet med detta i den relevanta territoriella planen för en rättvis omställning. För att främja den inre marknadens och sammanhållningspolitikens integritet bör stöd till företag följa unionens regler om statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget, och framför allt bör stöd till produktiva investeringar i andra företag än små och medelstora företag begränsas till företag i områden som utses till stödområden i enlighet med artikel 107.3 a och c i EUF-fördraget.

(17)

För att tillhandahålla flexibilitet vid programplaneringen av FRO-medlen inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt bör det vara möjligt att utarbeta ett fristående FRO-program eller att programplanera FRO-medel inom en eller flera prioriteringar inom ett program som får stöd från Eruf, ESF+ eller Sammanhållningsfonden. I enlighet med förordning (EU) 2021/1060 kan FRO-medlen på frivillig grund förstärkas med kompletterande finansiering från Eruf och ESF+. I detta fall bör de belopp som överförs från Eruf respektive ESF+ vara förenliga med den typ av insatser som anges i de territoriella planerna för en rättvis omställning.

(18)

FRO-stödet bör vara avhängigt av att omställningsprocessen i ett specifikt territorium faktiskt genomförs, för att uppnå en klimatneutral ekonomi. Medlemsstaterna bör därför, i social dialog och i samarbete med berörda aktörer, i enlighet med den relevanta bestämmelsen i förordning (EU) 2021/1060 om partnerskap, och med stöd från kommissionen, utarbeta territoriella planer för en rättvis omställning med detaljerade uppgifter om omställningsprocessen, som är förenliga med de integrerade nationella energi- och klimatplanerna. Kommissionen bör därför inrätta en plattform för en rättvis omställning, som bygger på den befintliga plattformen för kolregioner i omställning, för att möjliggöra bilateralt och multilateralt utbyte av erfarenheter och bästa praxis mellan alla berörda sektorer. Medlemsstaterna bör säkerställa att kommuner och städer är delaktiga i användningen av FRO-medlen och att deras behov i det sammanhanget tas i beaktande.

(19)

I de territoriella planerna för en rättvis omställning bör de territorier som drabbats hårdast och till vilka FRO-stödet bör riktas anges och planerna bör innehålla beskrivningar av de särskilda åtgärder som ska vidtas för att uppnå unionens energi- och klimatmål för 2030 och en klimatneutral ekonomi senast 2050, särskilt när det gäller omställningen eller stängningar av anläggningar för produktion av fossila bränslen eller annan växthusgasintensiv verksamhet. Dessa territorier bör definieras exakt och motsvara nivå 3 i den gemensamma nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (nedan kallade Nuts 3-regioner), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (14), eller delar av sådana. Planerna bör fastställa en detaljerad beskrivning av territoriernas utmaningar och behov, med beaktande av avfolkningsrisker, och dessutom ange vilken typ av insatser som behövs för att bidra till jobbskapande på planmottagarnivå och på ett sätt som säkerställer en samstämmig utveckling av klimatresilienta ekonomiska verksamheter som också är förenliga med omställningen till en klimatneutral ekonomi och med målen i den europeiska gröna given. När sådana territorier identifieras bör extra uppmärksamhet ägnas åt öars, öområdens och de yttersta randområdenas specifika karaktär, eftersom de geografiska och socioekonomiska särdragen kan kräva en annan strategi för att stödja omställningen till en klimatneutral ekonomi. Endast investeringar som överensstämmer med de territoriella planerna för en rättvis omställning bör få ekonomiskt stöd från FRO. De territoriella planerna för en rättvis omställning bör ingå i de program som kan motta stöd från antingen Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden eller FRO som godkänts av kommissionen.

(20)

För att göra användningen av FRO-medlen mer resultatinriktad bör kommissionen, i enlighet med proportionalitetsprincipen, kunna tillämpa finansiella korrigeringar vid allvarlig underprestation i förhållande till de mål som fastställs för det specifika FRO-målet.

(21)

För att fastställa en lämplig budgetram för FRO bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter att fastställa den årliga fördelningen av tillgängliga medel per medlemsstat.

(22)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att stödja befolkningen, ekonomin och miljön i territorier som genomgår en ekonomisk och social omvandling i samband med omställningen till en klimatneutral ekonomi inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna själva, på grund av skillnaderna i utvecklingsnivå mellan de olika territorierna och eftersläpningen i de minst gynnade territorierna samt medlemsstaternas och territoriernas begränsade finansiella resurser, utan snarare, på grund av behovet av en enhetlig genomföranderam som omfattar flera unionsfonder med delad förvaltning, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(23)

Med anledning av antagandet av denna förordning efter det att programperioden har inletts och med beaktande av behovet av att genomföra FRO på ett samordnat och harmoniserat sätt, samt för att möjliggöra ett snabbt genomförande, bör den träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.