1.

Kapitel 2 punkt 2.1 ska ändras på följande sätt:

2.

I kapitel 3 ska avsnitt 3.2 ersättas med följande:

”3.2   Bakteriologisk provtagning i slakterier och i lokaler som framställer malet kött, köttberedningar, maskinurbenat kött och färskt kött

Provtagningsbestämmelser för slaktkroppar av nötkreatur, svin, får, getter och hästar

Destruktiva och icke-destruktiva provtagningsmetoder, val av provtagningsställen samt bestämmelser för förvaring och transport av de prover som ska användas fastställs i ISO-standard 17604.

Fem slaktkroppar ska slumpvis väljas ut för varje provtagning. Provtagningsställen ska väljas ut med beaktande av den slaktteknik som tillämpas på varje anläggning.

Vid provtagning för analys av Enterobacteriaceae och totalantal aeroba bakterier ska prover tas på fyra ställen på varje slaktkropp. Fyra vävnadsprover som utgör totalt 20 cm2 ska erhållas genom den destruktiva metoden. När man använder den icke-destruktiva metoden för detta ändamål, ska provytan täcka minst 100 cm2 (50 cm2 för slaktkroppar från får och getter) per provtagningsställe.

Provtagning för analys av Salmonella ska göras med en grov svamp. Man ska välja de områden som mest sannolikt är smittade. Den provtagna ytan ska vara minst 400 cm2.

Prover tagna från olika ställen på slaktkroppen ska poolas före analys.

Provtagningsbestämmelser för slaktkroppar från fjäderfä och färskt fjäderfäkött

Slakterierna ska provta hela fjäderfäslaktkroppar med nackskinn för analyser av Salmonella och Campylobacter. Stycknings- och bearbetningsanläggningar, utom sådana som gränsar till ett slakteri och som styckar och bearbetar kött endast från det slakteriet, ska också ta prover för analys av Salmonella. Vid provtagningen ska de i första hand ta prover från hela fjäderfäslaktkroppar med nackskinn, om de finns tillgängliga, men se till att även ta prover från fjäderfädelar med skinn och/eller fjäderfädelar utan skinn, eller med endast lite skinn; valet ska vara riskbaserat.

Slakteriernas provtagningsplaner ska inkludera fjäderfäslaktkroppar från flockar med okänd salmonellastatus eller med en status som man vet är positiv för Salmonella Enteritidis eller Salmonella Typhimurium.

Vid undersökningar enligt processhygienkriterierna i kapitel 2 rad 2.1.5 och rad 2.1.9 för Salmonella och Campylobacter i fjäderfäslaktkroppar på slakteri och analyserna för Salmonella och Campylobacter utförs på samma laboratorium ska det för varje provtagning slumpmässigt tas prover på nackskinnet från minst 15 slaktkroppar efter kylning. Nackskinnsprover från minst tre fjäderfäslaktkroppar från samma ursprungsflock ska poolas till ett prov på 26 g före analys. På så sätt erhålles 5 prover à 26 g (26 g krävs för att kunna analysera Salmonella och Campylobacter samtidigt från samma prov). För att tillförsäkra att proverna bibehålls i oförändrat tillstånd ska de efter insamling förvaras och transporteras till laboratoriet vid en temperatur som inte får vara lägre än 1 °C och inte högre än 8 °C och tiden mellan insamling och analys för Campylobacter får inte överskrida 48 timmar. Prover som har nått en temperatur på 0 °C får inte användas för att kontrollera överensstämmelsen med kriteriet för Campylobacter. Proverna som poolats till 5 prover à 26 g ska användas för att kontrollera överensstämmelsen med processhygienkriterierna i kapitel 2 rad 2.1.5 och rad 2.1.9 samt med livsmedelssäkerhetskriteriet i kapitel 1 rad 1.28. För att förbereda den ursprungliga suspensionen på laboratoriet ska en provmängd på 26 g föras över till nio volymer (234 ml) buffrat peptonvatten (BPW). Det buffrade peptonvattnet ska ha rumstemperatur innan provmängden förs över. Blandningen ska behandlas i en Stomacher eller pulsifier i cirka en minut. Skumbildning ska undvikas genom att luften så långt möjligt avlägsnas ur Stomacherpåsen. 10 ml (~1g) av denna ursprungliga suspension ska införas i ett tomt sterilt provrör och 1 ml av dessa 10 ml ska användas för räkning av Campylobacter på selektionsplattor. Återstoden av den ursprungliga suspensionen (250 ml ~ 25 g) ska användas för detektion av Salmonella.

Vid undersökningar enligt processhygienkriterierna i kapitel 2 rad 2.1.5 och rad 2.1.9 för Salmonella och Campylobacter i fjäderfäslaktkroppar på slakteri och analyserna för Salmonella och Campylobacter utförs på två olika laboratorier ska det för varje provtagning slumpmässigt tas prover på nackskinnet från minst 20 slaktkroppar efter kylning. Nackskinnsprover från minst fyra fjäderfäslaktkroppar från samma ursprungsflock ska poolas till ett prov på 35 g före analys. På så sätt erhålles 5 prover à 35 g, vilka ska delas upp för att ge 5 prover á 25 g (för att kunna analysera för Salmonella) och 5 prover à 10 g (för att kunna analysera för Campylobacter). För att tillförsäkra att proverna bibehålls i oförändrat tillstånd ska de efter insamling förvaras och transporteras till laboratoriet vid en temperatur som inte får vara lägre än 1 °C och inte högre än 8 °C och tiden mellan insamling och analys för Campylobacter får inte överskrida 48 timmar. Prover som har nått en temperatur på 0 °C får inte användas för att kontrollera överensstämmelsen med kriteriet för Campylobacter. Proverna som poolats till 5 prover à 25 g ska användas för att kontrollera överensstämmelsen med processhygienkriteriet i kapitel 2 rad 2.1.5 samt med livsmedelssäkerhetskriteriet i kapitel 1 rad 1.28. Proverna som poolats till 5 prover à 10 g ska användas för att kontrollera överensstämmelsen med processhygienkriteriet i kapitel 2 rad 2.1.9.

Vid analys av Salmonella i annat färskt fjäderfäkött än fjäderfäslaktkroppar ska fem prover på minst 25 g tas från samma parti. Provet som tas från fjäderfädelar med skinn ska omfatta skinn och om det inte finns tillräckligt med skinn för en provenhet ska en tunn bit av de yttre musklerna läggas till provenheten. Provet som tas från fjäderfädelar utan skinn, eller med endast lite skinn, ska innefatta en tunn bit eller flera tunna bitar av de yttre musklerna så att provenheten blir tillräckligt stor. Köttbitarna ska inkludera så mycket som möjligt av köttets yta.

Riktlinjer för provtagning

Närmare uppgifter om provtagning på slaktkroppar, särskilt när det gäller provtagningsställena, kan föras in i de riktlinjer för god hygienpraxis som avses i artikel 7 i förordning (EG) nr 852/2004.

Provtagningsfrekvenser för slaktkroppar, malet kött, köttberedningar, maskinurbenat kött och färskt fjäderfäkött

Livsmedelsföretagarna i slakterier eller anläggningar som tillverkar malet kött, köttberedningar, maskinurbenat kött eller färskt fjäderfäkött ska ta prover för mikrobiologisk analys minst en gång i veckan. Provtagningsdagen bör ändras varje vecka så att veckans alla dagar täcks in.

När det gäller provtagning av malet kött och köttberedningar för kontroll av E. coli och totalantal aeroba bakterier och provtagning på slaktkroppar för kontroll av Enterobacteriaceae och totalantal aeroba bakterier, kan frekvensen minskas till provtagning var fjortonde dag om tillfredsställande resultat erhålls under sex på varandra följande veckor.

När det gäller provtagning för analys av Salmonella i malet kött, köttberedningar, slaktkroppar och färskt fjäderfäkött kan frekvensen minskas till testning var fjortonde dag om tillfredsställande resultat har uppnåtts under 30 på varandra följande veckor. Provtagningsfrekvensen för Salmonella kan också minskas om det finns ett nationellt eller regionalt salmonellakontrollprogram och om detta program omfattar tester som ersätter den provtagning som beskrivs i detta stycke. Provtagningsfrekvensen kan minskas ytterligare om det nationella eller regionala salmonellakontrollprogrammet visar att förekomsten av Salmonella är låg hos djur som köpts in av slakteriet.

När det gäller provtagning för analys av Campylobacter i fjäderfäslaktkroppar, kan frekvensen minskas till testning var fjortonde dag om tillfredsställande resultat har uppnåtts under 52 på varandra följande veckor. Behörig myndighet kan godkänna att provtagningsfrekvensen för Campylobacter kan minskas om det finns ett officiellt eller ett officiellt godkänt nationellt eller regionalt campylobacterkontrollprogram och om detta program omfattar den provtagning och analys som krävs för att kontrollera överensstämmelsen med processhygienkriteriet i kapitel 2, rad 2.1.9. Om det i kontrollprogrammet har angetts en låg kontamineringsnivå för Campylobacter i flocken så kan provtagningsfrekvensen minskas ytterligare om denna låga kontamineringsnivå för Campylobacter uppnås under en 52-veckorsperiod i ursprungsbesättningen hos de slaktkycklingar som köpts in av slakteriet. Om kontrollprogrammet visar tillfredsställande resultat under en specifik period under året kan behörig myndighet godkänna att analysfrekvensen för Campylobacter även anpassas efter årstidsvariationer.

När det är motiverat utifrån en riskanalys och sanktionerat av den behöriga myndigheten behöver inte dessa provtagningsfrekvenser tillämpas vid små slakterier och anläggningar som tillverkar malet kött, köttberedningar och färskt fjäderfäkött i små mängder.”