Artikel 1

Syfte

Denna förordning fastställer detaljerade tekniska krav och provningsförfaranden för funktionell säkerhet när det gäller bromsverkan för typgodkännande och marknadstillsyn över fordon och system för användning i jord- och skogsbruk samt över komponenter och separata tekniska enheter avsedda för sådana fordon i enlighet med förordning (EU) nr 167/2013.

Artikel 2

Definitioner

Definitionerna i förordning (EU) nr 167/2013 ska gälla. Därutöver ska följande definitioner gälla:

1.    bromssystem : den kombination av delar vilkas funktion är att steglöst minska hastigheten hos ett fordon i rörelse eller stanna det eller hålla det stillastående om det redan står stilla; systemet består av kontrollenheten, transmissionen och bromsen.

2.    färdbromssystem : ett bromssystem som låter föraren kontrollera fordonets rörelse och stanna det tryggt, snabbt och effektivt, vid alla typer av hastighet och last som fordonet är typgodkänt för, i alla typer av uppförs- eller nedförslut.

3.    reglerad inbromsning : inbromsning som, inom utrustningens normala arbetsintervall antingen under ökad eller minskad inbromsning uppfyller samtliga av följande villkor:

a)	Föraren kan vid valfri tidpunkt öka eller minska bromskraften med hjälp av kontrollenheten.

b)	Bromskraften verkar i samma riktning som kontrollenheten arbetar (monoton funktion).

c)	Det ska vara lätt att göra en tillräckligt noggrann justering av bromskraften.

4.    kontrollenhet : den utrustning som föraren direkt påverkar för att förse transmissionen med den kraft som krävs för att bromsa eller styra denna. Denna kraft kan utgöras av förarens muskelkraft eller komma från någon annan källa som föraren styr, eller kan i tillämpliga fall utgöras av släpfordonets rörelseenergi eller en kombination av dessa olika energislag.

5.    transmission : den kombination av komponenter som finns mellan kontrollenheten och bromsen, exklusive kontrolledningarna mellan traktorer och släpfordon och matarledningarna mellan traktorer och släpfordon, och som sammanlänkar dem funktionellt på mekanisk, hydraulisk, pneumatisk eller elektrisk väg eller genom en kombination av dessa; där bromskraften härrör från eller bistås av en energikälla som är fristående från föraren ska kraftreserven i systemet likaså anses vara en del av transmissionen.

6.    kontrolltransmission : kombinationen av de delar av transmissionen som styr driften av bromsarna och den nödvändiga kraftreserven.

7.    energitransmission : kombinationen av de komponenter som förser bromsarna med den kraft som krävs för att de ska fungera.

8.    friktionsbroms : en broms där kraften skapas av friktionen mellan två fordonsdelar som rör sig i förhållande till varandra.

9.    hydraulisk broms : en broms där krafter skapas genom påverkan av ett flöde som befinner sig mellan två fordonsdelar som rör sig i förhållande till varandra. Flödet utgörs av vätska i en hydraulisk broms och av luft i en pneumatisk broms.

10.    motorbroms : en broms där krafterna uppstår genom att en kontrollerad ökning av motorns bromsverkan överförs till hjulen.

11.    parkeringsbromssystem : ett system som gör att fordonet hålls stilla i ett uppförs- eller nedförslut, även när föraren är frånvarande.

12.    genomgående inbromsning : inbromsning av fordon som utgör en fordonskombination genom en installation med samtliga följande egenskaper:

a)	Den har en enda kontrollenhet som föraren påverkar steglöst från förarsätet med en enda rörelse.

b)	Den kraft som används för att bromsa fordonen i fordonskombinationen härrör från samma källa.

c)	Bromsanordningen säkerställer samtidig eller lämpligt tidsförskjuten inbromsning av vart och ett av fordonen i kombinationen, oavsett deras inbördes position.

13.    halvt genomgående inbromsning : inbromsning av fordon som utgör en fordonskombination genom en installation med samtliga följande egenskaper:

a)	Den har en enda kontrollenhet som föraren påverkar steglöst från förarsätet med en enda rörelse.

b)	Den kraft som används för att bromsa fordonen i fordonskombinationen härrör från två olika källor.

c)	Bromsanordningen säkerställer samtidig eller lämpligt tidsförskjuten inbromsning av vart och ett av fordonen i kombinationen, oavsett deras inbördes position.

14.    automatisk inbromsning : inbromsning av ett eller flera dragna fordon vilken sker automatiskt om något fordon som ingår i fordonskombinationen kopplas ifrån eller avskiljs, inklusive genom brott på kopplingsanordningen, utan att bromsverkan för resten av kombinationen påverkas.

15.    påskjutsbromsning : inbromsning genom utnyttjande av de krafter som skapas då det dragna fordonet rör sig fram mot traktorn.

16.    icke-urkopplingsbar transmission : transmission för vilken antingen tryck eller kraft eller vridmoment överförs kontinuerligt under hela fordonets resa i transmissionen mellan fordonets motor och hjulen och i bromssystemet mellan bromsens kontrollenhet och hjulen.

17.    lastat fordon : ett fordon som lastats med sin högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last.

18.    hjultryck : den vertikala statiska kraften från vägbanan i kontaktytan mot hjulet.

19.    axeltryck : summan av de vertikala statiska krafterna från vägbanan i kontaktytan mot axelns hjul.

20.    maximalt stillastående hjultryck : det stillastående hjultryck som uppnås vid fordonets högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last.

21.    maximalt stillastående axeltryck : den stillastående axeltryck som uppnås vid fordonets högsta tekniskt tillåtna vikt inklusive last.

22.    släpfordon : släpfordon enligt definitionen i artikel 3.9 i förordning (EU) nr 167/2013 eller utbytbar dragen utrustning enligt definitionen i artikel 3.10 i denna förordning.

23.    släpfordon med dragbalk : ett släpfordon i kategori R eller S med minst två axlar av vilka minst en är en styraxel, utrustat med en draganordning som kan röra sig vertikalt i förhållande till släpfordonet och som inte utsätter traktorn för någon märkbar statisk belastning.

24.    släpkärra : ett släpfordon i kategori R eller S där en eller flera axlar är placerade nära fordonets tyngdpunkt när fordonet är jämnt lastat så att endast en liten statisk vertikal belastning, som inte utgör mer än 10 % av släpfordonets maximala tyngd eller en last på 1 000 daN, beroende på vilket som är mindre, överförs på traktorn.

25.    släpfordon med styv dragbalk : ett släpfordon i kategori R eller S med en axel eller en axelgrupp försedd med en dragbalk som på grund av konstruktionen utsätter traktorn för betydande statisk belastning och som inte uppfyller definitionen för släpkärra; kopplingen som ska användas för en fordonskombination ska inte bestå av en pivåtapp och ett femte hjul; en liten vertikal rörelse kan uppstå på en stel dragbalk; en hydrauliskt justerbar ledad dragbalk anses vara en styv dragbalk.

26.    tillsatsbromssystem : ett ytterligare bromssystem med förmågan att tillhandahålla och upprätthålla en bromsverkan under en lång tid utan betydande minskning i prestanda, inklusive kontrollenheten som kan bestå av en enda enhet eller en kombination av flera enheter som alla kan ha egen styrning.

27.    elektroniskt styrt bromssystem (EBS) : ett bromssystem där styrningen genereras och behandlas som en elektrisk signal i kontrolltransmissionen och som elektriska utgångssignaler till enheter som skapar manöverkraft som produceras av lagrad eller genererad energi.

28.    automatiskt styrd inbromsning : en funktion inom ett komplext elektroniskt kontrollsystem där styrning av bromssystem eller bromsar på vissa axlar sker i syfte att skapa retardation av fordon med eller utan direkt föraråtgärd, som en följd av automatisk behandling av information som alstras ombord på fordonet.

29.    selektiv inbromsning : en funktion inom ett komplext elektroniskt kontrollsystem där styrning av enskilda bromsar sker automatiskt, varvid fordonets retardation är av sekundär betydelse i förhållande till ändringen av fordonets beteende.

30.    elektrisk kontrolledning : den elektriska anslutningen mellan två fordon som styr bromsfunktionen av ett släpfordon i en fordonskombination; det består av de elektriska ledningarna och kontakten samt inkluderar delarna för datakommunikation och elektrisk kraftöverföring för släpfordonets kontrolltransmission.

31.    fjäderkompressionskammare : den kammare där den tryckförändring som åstadkommer kompressionen av fjädern rent faktiskt uppstår.

32.    hydrostatisk drift : en typ av framdrivning av fordon som använder en hydrostatisk transmission, med öppen eller sluten krets, i vilken vätska cirkulerar som kraftförmedling mellan en eller flera hydrauliska pumpar och en eller flera hydrauliska motorer.

33.    komplexa elektroniska fordonskontrollsystem : ett elektroniskt kontrollsystem som omfattas av en kontrollhierarki i vilken en kontrollerad funktion kan åsidosättas genom en elektronisk kontrollfunktion på högre nivå eller en funktion som åstadkoms av ett elektroniskt kontrollsystem på högre nivå.

34.    låsningsfria bromssystem : den del av ett färdbromssystem som automatiskt reglerar slirningsgraden i hjulens rotationsriktning på ett eller flera av fordonshjulen under inbromsning.

35.    direktstyrt hjul : ett hjul vars bromskraft anpassas efter den information det erhåller åtminstone från sin egen sensor.

36.    hydraulisk koppling av typen med enkel ledning : kopplingen av bromsarna mellan traktorn och släpfordonet genom en enda ledning för hydraulvätska.

Artikel 3

Monterings- och redovisningskrav vad avser bromsverkan

Artikel 4

Krav för konstruktion och montering av bromsenheter och släpfordons bromskopplingar

Provningsförfarandena och kraven för konstruktion och montering av bromsenheter och släpfordons bromskopplingar ska genomföras och bekräftas i enlighet med bilaga I.

Artikel 5

Krav för provning av och prestanda för bromssystem och släpfordons bromskopplingar samt fordon utrustade med sådana

Provningsförfarandena och prestandakraven för bromssystem och släpfordons bromskopplingar samt för fordon utrustade med sådana ska genomföras och bekräftas i enlighet med bilaga II.

Artikel 6

Krav för mätning av svarstiden

Provningsförfarandena och prestandakraven för svarstiden för bromsenheter och släpfordons bromskopplingar ska genomföras och bekräftas i enlighet med bilaga III.

Artikel 7

Krav för kraftkällor och kraftlagringsenheter i bromssystem och släpfordons bromskopplingar samt för fordon utrustade med sådana

Provningsförfarandena och prestandakraven för kraftkällor och kraftlagringsenheter i bromssystem och släpfordons bromskopplingar samt för fordon utrustade med sådana ska genomföras och bekräftas i enlighet med bilaga IV.

Artikel 8

Krav för fjäderbromsar och för fordon utrustade med sådana

Provningsförfarandena och prestandakraven för fjäderbromsar och för fordon utrustade med sådana ska genomföras och bekräftas i enlighet med bilaga V.

Artikel 9

Krav för parkeringsbromssystem utrustade med mekanisk låsanordning för bromscylinder

Prestandakraven för parkeringsbromssystem utrustade med mekanisk låsanordning för bromscylinder ska bekräftas i enlighet med bilaga VI.

Artikel 10

Alternativa provningskrav för fordon för vilka typ I-, typ II- eller typ III-provningar inte är obligatoriska

Artikel 11

Krav för provning av inbromsning vad gäller påskjutsbromssystem, bromsenheter och släpvagnsbromskopplingar samt fordon utrustade med sådana

Förfarandena och kraven för provning av inbromsning vad gäller påskjutsbromssystem, bromsenheter och släpfordons bromskopplingar samt fordon utrustade med sådana ska genomföras och bekräftas i enlighet med bilaga VIII.

Artikel 12

Krav för fordon med hydrostatisk drift samt deras bromsenheter och bromssystem

Provningsförfarandena och prestandakraven för fordon med hydrostatisk drift samt deras bromsenheter och bromssystem ska genomföras och bekräftas i enlighet med bilaga IX.

Artikel 13

Krav på säkerhetsaspekter för fordons komplexa elektroniska kontrollsystem

Provningsförfarandena och prestandakraven för säkerhetsaspekterna av fordons komplexa elektroniska kontrollsystem ska genomföras och bekräftas i enlighet med bilaga X.

Artikel 14

Krav och provningsförfaranden för låsningsfria bromssystem och för fordon utrustade med sådana

Provningsförfarandena och kraven för låsningsfria bromssystem och för fordon utrustade med sådana ska genomföras och bekräftas i enlighet med bilaga XI.

Artikel 15

Krav för EBS i fordon med tryckluftsdrivna bromssystem eller fordon med datakommunikation via kontaktdonets kontaktstift 6 och 7 enligt ISO 7638 och för fordon utrustade med sådan EBS

Provningsförfarandena och prestandakraven för EBS i fordon med tryckluftsdrivna bromssystem eller fordon med datakommunikation via kontaktdonets kontaktstift 6 och 7 enligt ISO 7638 och för fordon utrustade med sådan EBS ska genomföras och bekräftas i enlighet med bilaga XII.

Artikel 16

Krav för hydraulisk koppling av typen med enkel ledning och för fordon utrustade med sådan

Artikel 17

Typgodkännande av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter

I enlighet med artikel 6.2 i förordning (EU) nr 167/2013, tillämplig från och med den 1 januari 2016, får godkännandemyndigheterna inte vägra att bevilja EU-typgodkännande till jordbruks- och skogsbruksfordonstyper som uppfyller kraven i denna förordning med hänvisning till funktionssäkerhet vad avser inbromsningsprestandan.

Från och med den 1 januari 2020 och i enlighet med artikel 6.2 i förordning (EU) nr 167/2013 och artikel 16 i denna förordning ska typgodkännandemyndigheterna vägra att bevilja typgodkännande för fordonstyper inom kategorierna T och C utrustade med hydraulisk koppling av typen med enkel ledning.

Från och med den 1 januari 2018 ska nationella myndigheter förbjuda att nya fordon görs tillgängliga på marknaden, registreras eller tas i bruk om de inte uppfyller kraven i förordning (EU) nr 167/2013 samt bestämmelserna i denna förordning om funktionell säkerhet vad gäller bromsverkan.

Från och med den 1 januari 2021 ska nationella myndigheter förbjuda att nya fordon inom kategorierna T och C görs tillgängliga på marknaden, registreras eller tas i bruk om de är utrustade med hydraulisk koppling av typen med enkel ledning som anges i artikel 16.

Artikel 18

Nationellt typgodkännande av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter

Nationella myndigheter får inte vägra att bevilja nationellt typgodkännande för en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet med hänvisning till den funktionella säkerheten vad avser bromsverkan om fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten uppfyller de krav som fastställs i denna förordning, med undantag av kraven för hydrauliska kopplingar av typen med enkel ledning.

Artikel 19

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2016.

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

Bilagans nummer	Bilagans titel	Sida
I	Krav för konstruktion och montering av bromsenheter och släpfordons bromskopplingar	10
II	Krav för provning och prestanda av bromssystem och släpfordons bromskopplingar samt fordon utrustade med sådana	27
III	Krav för mätning av svarstiden	49
IV	Krav för kraftkällor och enheter för lagring av kraft i bromssystem och släpfordons bromskopplingar och i fordon utrustade med sådana	60
V	Krav på fjäderbromsar och på fordon utrustade med sådana	67
VI	Krav för parkeringsbromssystem utrustade med mekanisk låsanordning för bromscylinder	70
VII	Alternativa krav på provningen för fordon för vilka typ I-, typ II- eller typ III-provningarna inte är obligatoriska	71
VIII	Krav för provning gällande inbromsning av påskjutsbromssystem, bromsenheter och släpvagns bromskopplingar samt fordon utrustade med sådana	83
IX	Krav för fordon med hydrostatisk drift och deras bromsenheter och bromssystem	98
X	Krav på säkerhetsaspekter för fordons komplexa elektroniska kontrollsystem	104
XI	Krav och provförfaranden för låsningsfria bromssystem och för fordon utrustade med sådana	105
XII	Krav på EBS i fordon med tryckluftsdrivna bromssystem eller fordon med datakommunikation via kontaktdonets kontaktstift 6 och 7 enligt ISO 7638 och för fordon utrustade med sådan EBS	121
XIII	Krav för enkel typ av hydraulisk koppling och för fordon utrustade med sådan	136

BILAGA I

Krav för konstruktion och montering av bromsenheter och släpfordons bromskopplingar

1.   Definitioner

I denna bilaga gäller följande definitioner:

1.1    kopplad styrkraft : ett system eller en funktion för att automatiskt balansera bromsningsgraden för traktor och släpfordon.

1.2    nominellt fordrat värde : en egenskap hos den kopplade styrkraften som anger förhållandet mellan signalen från kopplingshuvudet och bromsverkan och som kan påvisas vid typgodkännande, inom gränserna för kompatibilitetsområdena i tillägg 1 till bilaga II.

1.3    bandrullar : det system som överför fordonets och larvbandsunderredets vikt till marken via larvbandet, överför vridmomentet från fordonets drivsystem till larvbandet och som kan skapa en ändring av riktningen av det rörliga bältet.

1.4    larvbandsunderrede : ett system bestående av minst två bandrullar som är placerade på ett specifikt avstånd från varandra i ett plan (parallellt) och med ett kontinuerligt larvband av metall eller gummi som går runt dem.

1.5    larvband : ett obrutet flexibelt bälte som kan absorbera längsgående dragkraft.

2.   Konstruktions- och monteringskrav

2.1   Allmänt

Den högsta konstruktiva hastigheten anses i hela denna bilaga vara i fordonets framlänges färdriktning, om inte annat uttryckligen anges.

2.1.1   Bromsningskomponenter, separata tekniska enheter och delar.

2.1.1.1   Bromssystemets komponenter, separata tekniska enheter och delar ska vara så utformade, konstruerade och monterade att fordonet vid normal användning, trots de vibrationer som det kan utsättas för, uppfyller de nedan nämnda kraven.

2.1.1.2   I synnerhet ska bromssystemets komponenter, separata tekniska enheter och delar vara så utformade, konstruerade och monterade att de kan motstå korrosion och det åldrande de utsätts för.

2.1.1.3   Bromsbelägg får inte innehålla asbest.

2.1.1.4   Det är inte tillåtet att installera några komponenter, separata tekniska enheter och delar (såsom ventiler) som skulle göra det möjligt för användaren att ändra bromssystemets prestanda så att det vid användning inte längre omfattas av kraven i denna förordning. En komponent, separat teknisk enhet och del som endast kan användas av tillverkaren med hjälp av ett speciellt verktyg eller tillhandahållande av en garantiförslutning, eller båda, ska tillåtas under förutsättning att användaren av fordonet inte kan ändra komponenten, den separata tekniska enheten eller delen eller att användarens ändringar lätt kan identifieras av tillsynsmyndigheter.

2.1.1.5   Ett släpfordon ska utrustas med en automatisk lastavkänningsenhet, med undantag för följande fall:

2.1.1.5.1

Om ett släpfordon vars högsta konstruktiva hastighet inte överstiger 30 km/tim av tekniska skäl inte kan utrustas med en automatisk lastavkänningsenhet, får det utrustas med en anordning som har minst tre skilda inställningar för kontroll av bromskrafterna.

2.1.1.5.2

I det särskilda fall då ett släpfordons design gör att endast två skilda lastinställningar, ”olastat” och ”lastat”, kan genomföras får fordonet ha endast två skilda inställningar för kontroll av bromskrafterna.

2.1.1.5.3

Fordon i kategori S vars maskineri inte innehåller någon annan last inklusive förbrukningsmaterial.

2.1.2   Bromssystemets funktioner

Bromssystemet ska uppfylla följande funktioner:

2.1.2.1   Färdbromssystem

Det ska vara möjligt att reglera färdbromssystemets bromsverkan. Föraren ska ha möjlighet att utföra inbromsningen från förarsätet utan att behöva flytta sina händer från styrkontrollenheten.

2.1.2.2   Reservbromssystem

Reservbromssystemet ska göra det möjligt att stanna fordonet inom en rimlig sträcka vid fel på färdbromssystemet. Det ska vara möjligt att reglera denna bromsverkan på traktorer. Föraren ska ha möjlighet att åstadkomma bromsverkan från förarsätet och samtidigt behålla minst en hand på styrkontrollenheten. Vid tillämpning av dessa krav förutsätts att högst ett fel i taget kan uppstå på färdbromssystemet.

2.1.2.3   Parkeringsbromssystem

Parkeringsbromssystemet ska möjliggöra att fordonet hålls stilla i ett uppförs- eller nedförslut även då föraren är frånvarande, genom att bromssystemets verksamma delar hålls låsta av en helt mekanisk enhet. Föraren måste kunna åstadkomma denna bromsverkan från förarsätet, och, i fråga om släpvagnar, i enlighet med kraven i punkt 2.2.2.11.

Släpfordonets färdbromssystem (pneumatiskt eller hydrauliskt) och traktorns parkeringsbromssystem får manövreras samtidigt, förutsatt att föraren hela tiden kan kontrollera att fordonskombinationens parkeringsbromsverkan, som erhålls enbart genom mekanisk påverkan av parkeringsbromsen, är tillräcklig.

2.1.3   De relevanta kraven i tillägg 1 till bilaga II ska tillämpas på fordon och deras bromssystem.

2.1.4   Anslutningar för tryckluftsdrivna bromssystem, mellan traktorer och släpfordon

2.1.4.1   Anslutningarna av tryckluftsdrivna bromssystem mellan traktorer och släpfordon ska tillhandahållas enligt följande punkterna 2.1.4.1.1, 2.1.4.1.2 eller 2.1.4.1.3:

2.1.4.1.1

En pneumatisk matarledning och en pneumatisk kontrolledning.

2.1.4.1.2

En pneumatisk matarledning, en pneumatisk kontrolledning och en elektrisk kontrolledning.

2.1.4.1.3

En pneumatisk matarledning och en elektrisk kontrolledning. Till dess att enhetliga tekniska standarder har överenskommits och säkerställer kompatibilitet och säkerhet ska kopplingar mellan traktorer och släpvagnar som överensstämmer med bestämmelserna i denna punkt inte tillåtas.

2.1.5   Anslutningar mellan traktorer och släpfordon med hydrauliska bromssystem.

2.1.5.1   Typ av anslutningar

2.1.5.1.1   Hydraulisk kontrolledning: detta är den anslutande ledningen med hankontakten på traktorn och honkontakten på släpfordonet. Anslutningsdonen ska överensstämma med ISO 5676:1983.

2.1.5.1.2   Hydraulisk kompletteringsledning: detta är den anslutande ledningen med hankontakten på traktorn och honkontakten på släpfordonet. Anslutningsdonen ska överensstämma med ISO 16028:2006, storlek 10.

2.1.5.1.3   Anslutningsdon enligt ISO 7638:2003 (valfritt). Anslutningsdonet enligt ISO 7638:2003 får användas för tillämpningar med 5 eller 7 kontaktstift, beroende på vad som är lämpligt.

Placering av anslutningsdonen på det sätt som anges i punkterna 2.1.5.1.1 och 2.1.5.1.2 ska göras på traktorn enligt illustrationen i figur 1.

Figur 1

Hydrauliska anslutningsledningar

Text av bilden

2.1.5.2   Med motorn igång och traktorns parkeringsbromssystem fullt inkopplat

2.1.5.2.1

har kompletteringsledningen ett tryck på 0+100 kPa och/eller

2.1.5.2.2

genereras ett tryck mellan 11 500 kPa och 15 000 kPa i kontrolledningen.

2.1.5.3   Med motorn igång och traktorns parkeringsbromssystem helt urkopplat ska kompletteringsledningen ha ett tryck mellan de värden som anges i punkt 2.2.1.18.3

2.1.5.4   Med motorn igång och ingen bromskontroll på traktorn aktiverad (körnings- eller stand by-läge), ska trycket på kopplingshuvudet på manöverledningen vara som föreskrivs i punkt 2.2.1.18.2.

2.1.5.5   Med motorn igång och kontrollenheten för traktorns färdbroms fullt aktiverad ska ett tryck på mellan 11 500 kPa och 15 000 kPa genereras i kontrolledningen. För att tryckutsätta kontrolledningen under färdbromsansättningen ska traktorn uppfylla kravet i punkt 3.6 i bilaga III.

2.1.6   De flexibla slangar och kablar som sammankopplar traktorer och släpfordon ska utgöra en del av släpfordonet.

2.1.7   Avstängningsanordningar som inte aktiveras automatiskt ska inte tillåtas.

2.1.8   Anslutningar för tryckprovning

2.1.8.1   För att kunna fastställa de verksamma bromskrafterna för varje axel på fordonet med ett tryckluftsdrivet bromssystem krävs följande anslutningar för lufttrycksprovning:

2.1.8.1.1

På varje separat krets av bromssystemet, på närmast lätt åtkomliga ställe intill den bromscylinder som är mest ogynnsamt placerad med avseende på den svarstid som beskrivs i bilaga III.

2.1.8.1.2

I ett bromssystem som innefattar en enhet som modulerar lufttryck eller hydrauliskt tryck i bromstransmissionen enligt vad som avses i punkt 6.2 i tillägg I till bilaga II, placerad i tryckledningen uppströms och nedströms om enheten i närmast åtkomliga läge. Om enheten är pneumatiskt styrd krävs en extra anslutning för tryckprovning för att simulera lastat tillstånd. När ingen sådan enhet är monterad ska en enda anslutning för tryckprovning motsvarande den anslutning nedströms som nämns ovan tillhandahållas. Dessa anslutningar för tryckprovning ska vara så placerade att de lätt kan nås från marken eller inifrån fordonet.

2.1.8.1.3

På det närmast lätt åtkomliga ställe intill den mest ogynnsamt placerade kraftlagringsenheten enligt vad som anges i del A punkt 2.4 i bilaga IV.

2.1.8.1.4

I varje separat krets av bromssystemet så att det är möjligt att kontrollera ingångs- och utgångstrycket i hela transmissionsledningen.

2.1.8.1.5

Anslutningarna för tryckprovning ska överensstämma med punkt 4 i ISO-standarden 3583:1984.

2.2   Krav på bromssystem

2.2.1   Fordon i kategorierna T och C

2.2.1.1   De bromssystem som ett fordon är utrustat med ska uppfylla de krav som angivits för färdbroms-, reservbroms- och parkeringsbromssystemen.

I syfte att hjälpa föraren att styra (för att aktivera differentialbromsning under arbete) får traktorns färdbromssystem bestå av två oberoende bromskretsar, var och en ansluten till en separat höger eller vänster bromspedal.

Om differentialbromsningsfunktionen aktiveras ska det inte vara möjligt att färdas i hastigheter över 40 km/tim, eller ska differentialbromsningsfunktionen inaktiveras vid hastigheter över 40 km/tim. Dessa två funktioner ska säkerställas på automatisk väg.

Om differentialläge aktiveras behöver en aktivering av släpfordonets färdbromssystem inte ske upp till en hastighet av 12 km/tim.

I traktorer där separata pedaler kan anslutas manuellt ska föraren från sin förarposition enkelt kunna kontrollera om dessa pedaler är anslutna eller inte.

2.2.1.2   Den utrustning som utgör färdbroms, reservbroms och parkeringsbroms får ha gemensamma komponenter, under förutsättning att de uppfyller följande villkor:

2.2.1.2.1

Det ska finnas minst två kontroller, var och en motsvarande ett separat bromssystem, oberoende av varandra och lätt åtkomliga för föraren vid normal körställning. För alla kategorier av fordon ska varje bromskontrollenhet (utom kontrollenheten för tillsatsbromssystem) utformas på ett sådant sätt att den återgår till utgångsläget när den släpps. Detta krav ska inte gälla kontrollenheten för parkeringsbromssystem (eller den delen av en kombinerad kontrollenhet) när den är mekaniskt låst i en aktiv position eller utnyttjas som reservbroms eller i båda dessa fall.

2.2.1.2.2

Kontrollenheten för färdbromssystemet ska vara oberoende av kontrollenheten för parkeringsbromssystemet.

2.2.1.2.3

När färdbroms- och reservbromssystemen har samma kontrollenhet får inte effektiviteten hos länksystemet mellan denna kontrollenhet och transmissionens olika komponenter kunna försämras efter en viss tids användning.

2.2.1.2.4

När färdbroms- och reservbromssystemen har samma kontrollenhet ska parkeringsbromssystemet vara konstruerat så att det kan aktiveras då fordonet är i rörelse. Detta krav ska inte gälla om fordonets färdbromssystem kan manövreras, även delvis, med ytterligare en kontrollenhet.

2.2.1.2.5

Vid fel på någon annan komponent än bromsarna eller de komponenter som anges i punkt 2.2.1.2.7, eller vid något annat fel på färdbromssystemet (funktionsstörning, delvis eller total utslagning av en kraftbehållare), ska reservbromssystemet eller den del av färdbromssystemet som inte påverkas av felet kunna stanna fordonet enligt de villkor som föreskrivs för reservbromsning.

2.2.1.2.6

När reservbromssystemet och färdbromssystemet har en gemensam kontrollenhet och gemensam transmission ska följande särskilt beaktas: 2.2.1.2.6.1 Om färdbromssystemet aktiveras av förarens muskelkraft med hjälp av en eller flera kraftkällor, ska reservbromsverkan vid fel i denna hjälp kunna säkerställas genom förarens muskelkraft, med bistånd av eventuella kraftkällor som inte berörs av felet, varvid den kraft som måste anbringas på kontrollenheten inte får överstiga de högsta föreskrivna värdena. 2.2.1.2.6.2 Om färdbromssystemets och transmissionens kraft är helt beroende av en kraftkälla som styrs av föraren ska det finnas minst två helt oberoende kraftkällor, försedda med var sin oberoende transmission; var och en av energikällorna får påverka bromsarna på bara två eller flera hjul som utvalts så att de ensamma kan säkerställa den nödvändiga graden av reservbromsning utan att äventyra fordonets stabilitet under bromsningen; var och en av dessa kraftreserver ska också vara utrustad med en varningsenhet. I minst en av luftbehållarna för varje färdbromskrets krävs en anordning för dränering och tömning på ett lämpligt ställe som är lätt att nå. 2.2.1.2.6.3 Om kraften för färdbromssystemet och transmissionen är helt beroende av en kraftkälla ska en kraftkälla anses vara tillräckligt, under förutsättning att den föreskrivna reservbromsningen säkerställs genom påverkan av förarens muskelkraft på färdbromsens kontrollenhet och att kraven i punkt 2.2.1.5 är uppfyllda.

2.2.1.2.7

Vissa delar, såsom pedalen och dess lager, huvudcylindern och dess kolv(ar) (hydrauliska system), reglerventilen (hydrauliska eller pneumatiska system), länksystemet mellan pedalen och huvudcylindern eller reglerventilen, bromscylindrarna och deras kolvar (hydrauliska eller pneumatiska system) och bromsarnas arm- och kamanordningar, ska anses som felsäkra om de är rätt dimensionerade, lätt åtkomliga för underhåll och har säkerhetsfunktioner som är minst likvärdiga med dem som föreskrivs för andra nödvändiga delar (t.ex. styrinrättningens länksystem) i fordonet. Om ett fel på någon av de nämnda delarna skulle göra det omöjligt att bromsa fordonet med en bromsverkan som är minst lika stor som den som föreskrivs för reservbromsningssystemet ska denna del tillverkas av metall eller av ett material med likvärdiga egenskaper och får inte förändras i någon större utsträckning vid normal användning av bromssystemen.

2.2.1.3   När det finns separata manöverorgan för färdbroms- och reservbromssystemen får inte samtidig aktivering av de två kontrollenheterna medföra att både färdbromssystemet och reservbromssystemet sätts ur funktion, varken när båda bromssystemen fungerar korrekt eller när ett av dem är defekt.

2.2.1.4   När någon annan kraft än förarens muskelkraft utnyttjas behöver det inte finnas mer än en källa för denna kraft (hydraulpump, luftkompressor osv.), men drivanordningarna för denna källa ska vara så säkra som är praktiskt möjligt.

2.2.1.4.1   I händelse av fel på någon del av transmissionen till ett fordons bromssystem, bestående av två färdbromssystem som uppfyller kraven i punkt 2.2.1.25, ska tillförseln till den del som inte påverkas av felet fortfarande vara säkerställd där den krävs för att stanna fordonet med den verkningsgrad som föreskrivs för återstående bromsning och/eller reservbromsning. Detta villkor ska uppfyllas med hjälp av automatiska system.

2.2.1.4.2   Dessutom ska lagringsanordningar som är placerade efter denna anordning i flödesriktningen vara sådana att det, i händelse av fel på energitillförseln efter fyra fullbromsningar med färdbromssystemets kontrollenhet under de förhållanden som föreskrivs i avsnitt A punkt 1.2 eller avsnitt B punkt 1.2 eller avsnitt C punkt 1.2 i bilaga IV, beroende på vilket bromssystem det rör sig om, fortfarande är möjligt att stanna fordonet vid den femte ansättningen med den verkningsgrad som föreskrivs för reservbromsning.

2.2.1.4.3   För hydrauliska bromssystem med energiupplagring ska kraven i punkterna 2.2.1.4.1 och 2.2.1.4.2 anses uppfyllda när kraven i del C punkt 1.2.2 i bilaga IV till denna förordning uppfylls.

2.2.1.4.4   När det gäller ett färdbromssystem bestående av endast en färdbromskrets, krävs att det vid fel eller bristande energitillförsel ska vara möjligt att bromsa fordonet med färdbromssystemets manöverorgan med den grad av bromsverkan som krävs för nödbromsning.

2.2.1.5   Kraven i punkterna 2.2.1.2, 2.2.1.4 och 2.2.1.25 ska uppfyllas utan hjälp av någon automatisk anordning som är utformad på sådant sätt att det kanske inte märks att den är obrukbar på grund av att delarna normalt befinner sig i ett ”viloläge” och bara aktiveras vid fel på bromssystemet.

2.2.1.6   På fordon med en högsta konstruktiv hastighet som inte överstiger 30 km/tim ska färdbromssystemet verka på samtliga hjul på minst en axel. I alla andra fall ska färdbromssystemet verka på samtliga hjul på fordonet. Alla hjul ska dock anses vara bromsade när det gäller fordon med en bromsad axel och en automatisk koppling av enheten till alla andra axlar under bromsning.

För fordon i kategori C anses detta villkor vara uppfyllt om alla fordonets bandrullar är bromsade. För fordon i kategori C med en konstruktiv hastighet av högst 30 km/tim anses detta villkor vara uppfyllt om minst en bandrulle på varje sida av fordonet bromsas.

För fordon utrustade med sadelsits och styrstång får färdbromsen påverka antingen framaxeln eller bakaxeln, förutsatt att kraven på bromsverkan som föreskrivs i punkt 2 i bilaga II till denna förordning är uppfyllda.

För ledade traktorer i kategori Ta gäller att om en axel utsätts för bromsning och differentialen är monterad mellan färdbromsen och hjulen anses alla hjulen på denna axel bromsade när aktiveringen av färdbromssystemet automatiskt låser differentialen på denna axel.

2.2.1.6.1   Prestanda för hydrauliska linjer och slanganordningar i fråga om fordon med en bromsad axel och en automatisk koppling av enheten till alla andra axlar under bromsning.

Den hydrauliska transmissionens hydrauliska ledningar ska tåla ett sprängningstryck på minst fyra gånger det normala driftstrycket (T) enligt fordonstillverkarens specifikationer. Slanganordningar ska överensstämma med ISO-standarderna 1402:1994, 6605:1986 och 7751:1991.

2.2.1.7   Om färdbromssystemet påverkar fordonets alla hjul eller bandrullar, ska påverkan vara lämpligt fördelad mellan axlarna. Om detta uppnås genom en enhet som modulerar trycket i bromstransmissionen, ska detta överensstämma med kraven i punkt 6 i tillägg 1 till bilaga II och punkt 2.1.8.

2.2.1.7.1   På fordon med mer än två axlar kan bromskraften vid liten last automatiskt minskas till noll på vissa axlar för att förhindra hjullåsning eller glasering av bromsbeläggen, förutsatt att fordonet helt uppfyller de krav på bromsverkan som föreskrivs i bilaga II.

2.2.1.8   Färdbromssystemets verkan ska vara symmetriskt fördelad mellan hjulen eller bandrullarna på samma axel i förhållande till fordonets längsgående mittplan.

2.2.1.9   Färdbroms-, reservbroms- och parkeringsbromssystemen ska verka på bromsytor som är permanent kopplade till hjulen via delar med tillräcklig hållfasthet. Det ska inte vara möjligt att koppla loss en bromsyta från hjulen; sådan frånkoppling ska dock tillåtas för parkeringsbromssystemet, förutsatt att det styrs uteslutande av föraren från förarsätet genom ett system som inte kan aktiveras av en läcka. När mer än en axel normalt utsätts för bromsning i fråga om fordon i kategorierna T och C med en högsta konstruktiv hastighet som inte överstiger 60 km/tim, får en axel frikopplas förutsatt att aktiveringen av färdbromssystemet automatiskt återansluter denna axel, och att automatisk återanslutning säkerställs vid ett fel i kraftförsörjningen eller ett fel i kontrolltransmissionen av återanslutningens kontrollenhet.

2.2.1.10   Det ska vara möjligt att kompensera slitage av färdbromsarna genom ett system för manuell justering. För fordon i kategorierna Tb och Cb ska slitage av färdbromsarna kompenseras genom ett system för automatisk justering. Dessutom ska kontrollenheten och delarna i transmissionen och bromsarna ha ett reservspelrum och, om nödvändigt, lämpliga möjligheter att kompensera så att effektiv bromsverkan säkerställs utan att någon omedelbar justering krävs då bromsarna blivit upphettade eller bromsbeläggen uppnått en viss grad av förslitning.

Fordon i kategorierna Ta och Ca behöver inte vara utrustade med ett system där kompensation för slitage av bromsarna sker med hjälp av ett system för automatisk justering. Om fordon i dessa kategorier är utrustade med system där bromsarna kompenseras för slitage med hjälp av ett system för automatisk justering, ska dock detta system uppfylla samma krav som de som tillhör kategorierna Tb och Cb.

2.2.1.10.1   Anordningar för automatisk justering av slitage ska, om sådana finns, efter uppvärmning följt av avkylning kunna svänga fritt såsom fastställs i punkt 2.3.4 i bilaga II efter en provning av typ I enligt punkt 1.3 i denna bilaga.

Slitaget på färdbromsbeläggen ska lätt kunna kontrolleras utifrån eller från undersidan av fordonet med användning enbart av de verktyg eller den utrustning som normalt följer med fordonet, exempelvis genom lämpliga inspektionsluckor eller annan åtgärd. Alternativt kan man godta ljud- eller ljusenheter som vid förarplatsen varnar föraren när beläggen behöver bytas.

2.2.1.10.2   Kraven i punkterna 2.2.1.10 och 2.2.1.10.1 gäller inte för bromsar nedsänkta i olja som är avsedda att fungera utan service under fordonets hela livslängd.

2.2.1.11   För hydrauliska bromssystem gäller följande:

2.2.1.11.1

Påfyllningsanordningarna till vätskebehållarna ska vara lätt åtkomliga; dessutom ska reservvätskebehållarna vara tillverkade så att nivån på reservvätskan lätt kan kontrolleras utan att behållarna behöver öppnas. Om det sistnämnda villkoret inte uppfylls ska den röda varningslampan som specificeras i punkt 2.2.1.29.1.1 göra föraren uppmärksam på att nivån hos en reservvätska sjunkit så lågt att det kan uppstå fel på bromssystemet.

2.2.1.11.2

Ett fel i den hydrauliska transmissionen där den föreskrivna färdbromsverkan inte kan erhållas ska meddelas föraren genom en enhet som innefattar en varningssignal, enligt vad som anges i punkt 2.2.1.29.1.1. Alternativt ska det vara tillåtet att denna enhet börjar lysa när vätskenivån i behållaren sjunker under den nivå som tillverkaren angett.

2.2.1.11.3

Vätsketypen som ska användas i den hydrauliska transmissionen för bromssystemet ska identifieras genom symbolen enligt figur 1 eller 2 i ISO-standard 9128:2006. Symbolen ska fästas inom 100 mm från påfyllningsöppningarna till vätskebehållarna, i enlighet med de krav som fastställs enligt artikel 17.2 k och 17.5 i förordning (EU) nr 167/2013. Tillverkarna får tillhandahålla ytterligare information. Detta krav gäller endast för fordon med en separat påfyllningsöppning för bromsvätskan.

2.2.1.12   Varningsenhet

2.2.1.12.1   Varje fordon som är utrustat med ett färdbromssystem som aktiveras från en kraftreserv ska, om den föreskrivna reservbromsverkan inte kan uppnås med denna broms utan hjälp av den lagrade kraften, vara försett med en varningsenhet – förutom en eventuell tryckmätare – som ger en ljus- eller ljudsignal när den lagrade kraften i någon del av systemet sjunker till ett värde vid vilket det, utan omladdning av kraftbehållaren och oberoende av fordonets lastförhållanden, ska vara möjligt att aktivera färdbromssystemets kontrollenhet en femte gång efter fyra fullständiga aktiveringar och erhålla den bromsverkan som föreskrivs för reservbromsning (utan fel i färdbromsens transmission och med bromsarna inställda så tätt som möjligt). Varningsanordningen ska vara direkt och permanent ansluten till kretsen. När motorn körs under normala driftförhållanden och det inte finns några fel i bromssystemet får inte varningsanordningen ge någon signal, utom under den tid som krävs för laddning av kraftbehållaren eller kraftbehållarna efter start av motorn.

2.2.1.12.1.1   I fråga om fordon som endast anses uppfylla kraven i punkt 2.2.1.4.1 genom att uppfylla kraven i avsnitt C punkt 1.2.2 i bilaga IV, ska dock varningsanordningen avge en ljudsignal utöver en ljussignal. Dessa anordningar behöver inte vara i drift samtidigt, under förutsättning att var och en av dem uppfyller ovanstående krav och att ljudsignalen inte sätts igång före ljussignalen.

2.2.1.12.2   Denna ljudanordning får sättas ur funktion när parkeringsbromsen är aktiverad eller, genom tillverkarens val, i fråga om fordon med automatisk transmission när växelväljaren står i parkeringsläge eller i båda dessa fall.

2.2.1.13   När en tilläggskraftkälla är nödvändig för bromssystemets funktion ska kraftreserven, utan att kraven i punkt 2.1.2.3 påverkas, vara sådan att den säkerställer tillräcklig bromsverkan för att stanna fordonet enligt de föreskrivna villkoren om motorn stannar eller ett fel uppstår på de delar som driver kraftkällan. Om den muskelkraft som föraren anbringar på parkeringsbromssystemet förstärks med någon form av hjälpmedel ska parkeringsbromssystemets aktivering dessutom säkerställas i händelse av fel på detta hjälpmedel, vid behov med hjälp av en kraftkälla oberoende av den som normalt försörjer ett sådant hjälpmedel. Denna kraftkälla får vara den som är avsedd för färdbromssystemet.

2.2.1.14   För en traktor som är godkänd för påkoppling av ett släpfordon med en broms som kontrolleras av traktorföraren, ska färdbromssystemet på traktorn vara försett med en enhet som är utformad så att om släpfordonets bromssystem inte fungerar, eller matarledningen (eller en annan typ av anslutning som får användas) mellan traktor och släpfordon skulle gå av, ska det fortfarande vara möjligt att bromsa traktorn med den bromsverkan som föreskrivs för reservbromssystemet; följaktligen föreskrivs det i synnerhet att enheten ska monteras på traktorns färdbromssystem och säkerställa att traktorn fortfarande kan bromsas med färdbromssystemet med den bromsverkan som föreskrivs för reservbromssystemet.

2.2.1.15   Kraftförsörjning till pneumatisk eller hydraulisk tilläggsutrustning ska ske automatiskt på ett sådant sätt att de föreskrivna prestandavärdena kan nås under drift och att användningen av tilläggsutrustningen även vid skada på kraftkällan inte kan medföra att kraftreserven som matar bromssystemen sjunker under den nivå som anges i punkt 2.2.1.12.

2.2.1.16   För att en traktor ska få dra ett fordon i kategori R2, R3, R4 eller S2 ska den uppfylla följande villkor:

2.2.1.16.1

När traktorns färdbromssystem aktiveras ska det också finnas en steglös bromsverkan på släpfordonet, se även punkt 2.2.1.18.4.

2.2.1.16.2

När traktorns reservbromssystem aktiveras ska det också ske en inbromsning i släpfordonet. För traktorer i kategorierna Tb och Cb ska bromsverkan vara steglös.

2.2.1.16.3

Om ett fel skulle uppstå i traktorns färdbromssystem och om detta system består av minst två oberoende kretsar, måste den eller de kretsar som inte påverkas av felet helt eller delvis kunna ansätta släpfordonets bromsar. Detta krav gäller inte om de två oberoende kretsarna fungerar så att ena kretsen bromsar vänster hjul och andra kretsen bromsar höger hjul, i syfte att tillåta differentiell bromsning för kurvtagning under arbete. Om det i det senare fallet skulle uppstå fel på traktorns färdbromssystem ska reservbromssystemet helt eller delvis kunna ansätta bromsarna på släpfordonet. Om denna funktion åstadkoms med hjälp av en ventil som normalt befinner sig i viloläge, får denna ventil endast installeras om dess funktion lätt kan kontrolleras av föraren, antingen från förarhytten eller från fordonets utsida, utan hjälp av verktyg.

2.2.1.17   Ytterligare krav för traktorer med tillstånd att dra släpfordon med tryckluftsdrivna bromssystem.

2.2.1.17.1   Om ett fel (t.ex. ett brott) skulle uppstå på en av tryckluftsledningarna, eller ett avbrott eller fel på den elektriska kontrolledningen skulle inträffa, ska det ändå vara möjligt för föraren att helt eller delvis aktivera släpfordonets bromsar, med hjälp av antingen färdbromssystemets kontrollenhet, reservbromssystemets kontrollenhet eller parkeringsbromsens kontrollenhet, om inte felet automatiskt medför att släpfordonet bromsas med den bromsverkan som föreskrivs i punkt 3.2.3 i bilaga II.

2.2.1.17.2   Den automatiska inbromsningen i punkt 2.2.1.17.1 ska anses fungera om följande villkor är uppfyllda:

2.2.1.17.2.1

När det aktuella bromsreglaget hos de som anges i punkt 2.2.1.17.1 aktiveras fullt ut, ska trycket i matarledningen sjunka till 150 kPa inom två sekunder. Dessutom ska matarledningen åter trycksättas när kontrollenheten för bromsen släpps.

2.2.1.17.2.2

När matarledningen töms med en hastighet på minst 100 kPa/sek ska släpfordonets automatiska inbromsning aktiveras innan trycket i matarledningen sjunkit till 200 kPa.

2.2.1.17.3   I händelse av fel i en av kontrolledningarna som förbinder två fordon utrustade enligt punkt 2.1.4.1.2 ska den kontrolledning som inte påverkas av felet automatiskt säkerställa den bromsverkan för släpfordonet som föreskrivs i punkt 3.2.3 i bilaga II.

2.2.1.17.4   I fråga om ett pneumatiskt färdbromssystem som består av två eller flera separata kretsar ska en eventuell läcka mellan dessa kretsar vid eller nedströms från kontrollenheten oavbrutet släppas ut i luften.

2.2.1.18   Ytterligare krav för traktorer med tillstånd att dra släpfordon med hydrauliska bromssystem.

2.2.1.18.1   Tryckförsörjningen för båda kopplingshuvudena då motorn inte är igång ska alltid vara 0 kPa.

2.2.1.18.2   Tryckförsörjningen för kontrolledningens kopplingshuvud med motorn igång och utan aktivering av bromskraften ska vara 0+200 kPa.

2.2.1.18.3   Med motorn i gång det ska vara möjligt att generera ett tryck vid kopplingshuvudet på kompletteringsledningen på minst 1 500 kPa men högst 3 500 kPa.

2.2.1.18.4   Som ett undantag från kravet i punkt 2.2.1.16.1 ska en graderad bromsverkan på släpfordonet endast krävas när traktorns färdbromssystem aktiveras när motorn är igång.

2.2.1.18.5   Vid ett fel eller avbrott (t.ex. brott eller läcka) i kompletteringsledningen ska det ändå vara möjligt för föraren att helt eller delvis aktivera släpfordonets bromsar, antingen genom färdbromsens kontrollenhet eller genom parkeringsbromsens kontrollenhet, om inte felet automatiskt bromsar släpfordonet med den bromsverkan som föreskrivs i punkt 3.2.3 i bilaga II.

2.2.1.18.6   Vid ett fel (t.ex. brott eller läcka) i kontrolledningen ska trycket i kompletteringsledningen sjunka till 1 000 kPa inom två sekunder efter att kontrollenheten för färdbromsen ansatts fullt ut; dessutom ska kompletteringsledningen åter trycksättas när kontrollenheten för färdbromsen släpps (se även punkt 2.2.2.15.3).

2.2.1.18.7   Trycket i kompletteringsledningen ska falla från sitt maximala värde till 0+300 kPa inom en sekund efter det att parkeringsbromsens kontrollenhet aktiverats fullt ut.

För att kontrollera tömningstiden är släpfordonssimulatorns kompletteringsledning enligt punkt 3.6.2.1 i bilaga III ansluten till traktorns kompletteringsledning.

Simulatorns ackumulatorer laddas sedan till det högsta värde som genereras av traktorn med motorn igång och luftningsenheten (punkt 1.1 i tillägg 2 till bilaga III) helt stängd.

2.2.1.18.8   För att kunna ansluta och frånkoppla de hydrauliska anslutningsledningarna även när motorn är igång och parkeringsbromssystemet används, får en lämplig enhet monteras på traktorn.

Enheten ska vara så konstruerad och uppbyggd så att trycket i anslutningsledningarna säkert återställs till viloläget senast då kontrollen (t.ex. en tryckknapp) för enheten automatiskt frigörs (t.ex. en ventil som automatiskt återgår till normaldriftsläge).

2.2.1.18.9   Traktorer som drar släpfordon i kategori R eller S och som endast uppfyller bromskraven för färdbromsen och/eller parkeringsbromsen och/eller det automatiska bromssystemet med hjälp av kraft som lagrats i en hydraulisk kraftlagringsenhet, ska vara utrustade med ett anslutningsdon enligt ISO 7638:2003 för att kunna visa den låga nivå av lagrad kraft i släpfordonet som det senare erhåller, enligt bestämmelserna i punkt 2.2.2.15.1.1 med den separata varningslampan via det elektriska anslutningsdonets kontaktstift 5 i överensstämmelse med ISO 7638:2003 enligt punkt 2.2.1.29.2.2 (se även punkt 2.2.2.15.1). Anslutningsdonet enligt ISO 7638:2003 får användas för tillämpningar med 5 eller 7 kontaktstift, beroende på vad som är lämpligt.

2.2.1.19   För en traktor med tillstånd att dra fordon i kategorierna R3, R4 eller S2 får släpfordonets färdbromssystem endast användas i samband med traktorns färd-, reserv- eller parkeringsbromssystem. Den automatiska ansättningen av enbart släpfordonets bromsar är dock tillåten då aktiveringen av släpfordonets bromsar initieras automatiskt av traktorn med det enda syftet att stabilisera fordonet.

2.2.1.19.1   Genom undantag från punkt 2.2.1.19 är det, för att förbättra fordonskombinationens färdegenskaper genom att ändra kopplingskraften mellan traktor och släpfordon, tillåtet för släpfordonets bromsar att ansättas automatiskt i upp till fem sekunder utan aktivering av traktorns färd-, reserv- eller parkeringsbromssystem.

2.2.1.20   Om punkt 3.1.3 i bilaga II endast kan uppfyllas genom att uppfylla de villkor som anges i punkt 3.1.3.4.1.1 i bilaga II gäller följande:

2.2.1.20.1

I fråga om tryckluftsdrivna bromssystem ska ett tryck på minst 650 kPa (eller likvärdig digital efterfrågan) överföras i kontrolledningen när en enda kontrollenhet som även aktiverar traktorns parkeringsbromssystem aktiveras fullt ut. Detta ska också säkerställas när tändningen/startströmbrytaren har stängts av och/eller nyckeln har tagits bort.

2.2.1.20.2

För hydrauliska bromssystem ska ett tryck på 0+100 kPa genereras på kompletteringsledningen när en enda kontrollenhet är fullt aktiverad.

2.2.1.21   Låsningsfria bromssystem för traktorer i kategori Tb

2.2.1.21.1   Traktorer i kategori Tb med en högsta konstruktiv hastighet som överstiger 60 km/tim ska vara utrustade med låsningsfria bromssystem i kategori 1 enligt kraven i bilaga XI.

2.2.1.21.2   Traktorer i kategori Tb med en högsta konstruktiv hastighet mellan 40 km/tim och 60 km/tim ska vara försedda med låsningsfria bromssystem i kategori 1 i enlighet med kraven i bilaga XI,

a)	för nya fordonstyper från och med den 1 januari 2020, och

b)	för nya fordon från och med den 1 januari 2021.

2.2.1.22   Traktorer med tillstånd att dra fordon utrustade med låsningsfria bromssystem ska också vara utrustade med ett speciellt elektriskt anslutningsdon i enlighet med ISO 7638:2003, för den elektriska kontrolltransmissionen. Anslutningsdonet enligt ISO 7638:2003 kan användas för tillämpningar med 5 eller 7 kontaktstift, beroende på vad som är lämpligt.

2.2.1.23   Om traktorer som inte nämns i punkterna 2.2.1.21.1 och 2.2.1.21.2 är utrustade med låsningsfria bromssystem ska de uppfylla kraven i bilaga XI.

2.2.1.24   Kraven i bilaga X ska tillämpas på säkerhetsaspekterna för alla komplexa elektroniska fordonskontrollsystem som tillhandahåller eller ingår i bromsfunktionens kontrolltransmission, inklusive de som utnyttjar bromssystemet eller bromssystemen för automatiskt kontrollerad bromsning eller selektiv bromsning.

2.2.1.25   För traktorer i kategori Tb med en högsta konstruktiv hastighet som överstiger 60 km/tim ska färdbromssystemet, oavsett om det är kombinerat med reservbromssystemet, vara sådant att om fel uppstår i en del av dess transmission ska ett tillräckligt antal hjul fortfarande bromsas genom aktivering av färdbromsens kontrollenhet; dessa hjul ska väljas så att färdbromssystemets återstående bromsverkan uppfyller de krav som fastställs i punkt 3.1.4 i bilaga II.

Den eller de delar som inte påverkas av felet ska helt eller delvis kunna aktivera släpvagnens bromsar.

2.2.1.25.1   Fel i en del av ett hydrauliskt transmissionssystem ska signaleras till föraren av en enhet som innefattar en varningssignal, enligt vad som anges i punkt 2.2.1.29.1.1 Alternativt ska det vara tillåtet att denna enhet börjar lysa när vätskenivån i behållaren sjunker under den nivå som tillverkaren angett.

2.2.1.26   Särskilda tilläggskrav för den elektriska transmissionen till parkeringsbromssystemet

2.2.1.26.1   Traktorer med högsta konstruktiva hastighet över 60 km/tim

2.2.1.26.1.1   I de fall då fel uppstår på den elektriska transmissionen ska all oavsiktlig aktivering av parkeringsbromssystemet förhindras.

2.2.1.26.1.2   I de fall då ett elektriskt fel uppstår på kontrollen eller ett ledningsbrott i den elektriska kontrolltransmissionen utanför de(n) elektriska styrenheten (styrenheterna) inträffar, med undantag för kraftkällan, ska det fortfarande vara möjligt att aktivera parkeringsbromsen från förarplatsen och därmed kunna hålla det lastade fordonet stillastående i ett uppförs- eller nedförslut på 8 %.

2.2.1.26.2   Traktorer med en högsta konstruktiv hastighet som inte överstiger 60 km/tim.

2.2.1.26.2.1   Vid ett elektriskt fel i manöverorganet eller ett brott på ledningarna inom den elektriska kontrolltransmissionen utanför den elektriska kontrollenheten eller kontrollenheterna, exklusive kraftförsörjning,

2.2.1.26.2.1.1

ska all oavsiktlig aktivering av parkeringsbromssystemen vid en fordonshastighet över 10 km/tim förhindras,

2.2.1.26.2.1.2

ska det förbli möjligt att aktivera parkeringsbromssystemet från förarsätet och därmed kunna hålla det lastade fordonet stillastående i ett uppförs- eller nedförslut på 8 %.

2.2.1.26.3   Som ett alternativ till parkeringsbromsens prestandakrav enligt punkterna 2.2.1.26.1.2 och 2.2.1.26.2.1 ska en automatisk aktivering av parkeringsbromssystemet tillåtas när fordonet är stillastående, förutsatt att ovanstående prestanda uppnås och att parkeringsbromssystemet när det är aktiverat förblir inkopplat oavsett läge på tändningsströmbrytaren (startströmbrytaren). Enligt detta alternativ ska parkeringsbromsen automatiskt lossas så snart föraren börjar sätta fordonet i rörelse igen.

2.2.1.26.4   Det ska också vara möjligt att lossa parkeringsbromssystemet, om nödvändigt med hjälp av verktyg och/eller en hjälpanordning som finns med/är monterad på fordonet.

2.2.1.26.5   Ett avbrott i ledningarna i den elektriska transmissionen eller ett elektriskt fel i parkeringsbromssystemets kontrollenhet ska signaleras till föraren genom den gula varningssignal som föreskrivs i punkt 2.2.1.29.1.2. När ett brott på ledningarna i den elektriska kontrolltransmissionen för parkeringsbromssystemet uppstår, ska denna gula varningslampa signalera så fort avbrottet sker eller, när det gäller traktorer med en högsta konstruktiv hastighet som inte överstiger 60 km/tim, senast vid aktivering av den relevanta bromskontrollen. Dessutom ska ett sådant elektriskt fel eller avbrott i de externa kablarna till den elektroniska kontrollenheten eller de elektroniska kontrollenheterna och med undantag för kraftförsörjningen signaleras till föraren med hjälp av den blinkande varningssignal som föreskrivs i punkt 2.2.1.29.1.1 så länge som tändningsströmbrytaren (startströmbrytaren) är påslagen (i körläge) inklusive en tidsperiod om minst tio sekunder därefter och kontrollenheten är i påslaget läge (aktiverad).

Om parkeringsbromssystemet upptäcker en korrekt låsning av parkeringsbromssystemet kan varningssignalens blinkande dock undertryckas och den icke-blinkande röda signalen användas för att visa att parkeringsbromsen är i bruk.

Om manövrering av parkeringsbromsen normalt indikeras av en separat varningssignal som uppfyller alla kraven i punkt 2.2.1.29.3 ska denna signal användas för att uppfylla ovanstående krav för en röd signal.

2.2.1.26.6   Hjälputrustning får hämta kraft från den elektriska transmissionen för parkeringsbromssystemet förutsatt att kraftkällan är tillräcklig för att medge aktivering av parkeringsbromssystemet utöver fordonets elektriska belastning under felfria förhållanden. Dessutom ska kraven i punkt 4.1.7 i bilaga XII gälla om kraftkällan även används för färdbromssystemet.

2.2.1.26.7   När tändnings-/startströmbrytaren som kontrollerar bromssystemets elektriska energi stängts av och/eller nyckeln tagits ur ska det fortfarande vara möjligt att ansätta parkeringsbromsen men omöjligt att lossa den.

Lossande av parkeringsbromssystemet är tillåtet om manöverorganet måste låsas upp mekaniskt innan parkeringsbromsen kan lossas.

2.2.1.27   Kraven i bilaga XII ska tillämpas med avseende på EBS-fordon eller fordon med ”datakommunikation” via kontaktstift 6 och 7 i anslutningsdonet enligt ISO 7638:2003.

2.2.1.28   Särskilda föreskrifter för kopplingskraftkontroll

2.2.1.28.1   Kopplingskraftkontroll är tillåten endast i traktorn.

2.2.1.28.2   Verkan av kopplingskraftkontrollen ska vara att minska skillnaden mellan de dynamiska bromsningsgraderna för traktorer och släpfordon. Kopplingskraftkontrollens verkan ska kontrolleras vid tiden för typgodkännande. Den metod med vilken denna kontroll utförs ska överenskommas mellan fordonstillverkaren och den tekniska tjänsten, och bedömningsmetod och resultat ska bifogas typgodkännanderapporten.

2.2.1.28.2.1   Kopplingskraftkontrollen kan styra bromsningsgraden TM/FM (punkt 2 i tillägg 1 till bilaga II) och/eller bromsvärdet eller bromsvärdena för släpfordon. Om en traktor är utrustad med två kontrolledningar enligt punkt 2.1.4.1.2 i denna bilaga, ska båda signalerna undergå liknande kontrolljusteringar.

2.2.1.28.2.2   Kopplingskraftkontrollen ska inte förhindra att högsta möjliga bromstryck kan aktiveras.

2.2.1.28.3   Fordonet ska uppfylla kraven på kompatibilitet i lastat tillstånd enligt tillägg 1 till bilaga II, men för att uppnå målen i punkt 2.2.1.28.2 får fordonet avvika från dessa krav när kopplingskraftkontrollen är i drift.

2.2.1.28.4   Ett fel på kopplingskraftkontrollen ska upptäckas och signaleras till föraren med en gul varningssignal som specificeras i punkt 2.2.1.29.1.2. Vid fel ska de relevanta kraven i tillägg 1 till bilaga II uppfyllas.

2.2.1.28.5   Kompensation av kopplingskraftkontrollsystemet ska indikeras med den gula varningssignal som anges i punkt 2.2.1.29.1.2 om denna kompensation överstiger 150 kPa (pneumatiskt) respektive 2 600 kPa (hydrauliskt) bort från det nominella efterfrågevärdet upp till en gräns på 650 kPa pneumatiskt (eller likvärdig digital efterfrågan) respektive 11 500 kPa (hydrauliskt). Över nivån på 650 kPa respektive 11 500 kPa (hydrauliskt) ska varning ges om kompensationen leder till att driftspunkten hamnar utanför lastviktsspannet för traktorer som anges i tillägg 1 till bilaga II.

2.2.1.28.6   Ett kopplingskraftkontrollsystem ska endast kontrollera de kopplingskrafter som genereras av traktorns och släpfordonets färdbromssystem. Kopplingskrafter som orsakas av bromsverkan hos tillsatsbromssystem ska inte kompenseras av vare sig traktorns eller släpfordonets färdbromssystem. Tillsatsbromssystemet anses inte utgöra en del av färdbromssystemet.

2.2.1.29   Bromsfel och defekt varningssignal

Kraven rörande optiska varningssignaler vars funktion är att tillkännage för föraren att vissa specifika fel eller brister i traktorns eller släpfordonets bromssystem beskrivs i punkterna 2.2.1.29.1–2.2.1.29.6.3. Dessa signalers funktion ska endast vara att visa när fel eller brister uppstår i bromsautrustningen. Den optiska varningssignal som beskrivs i punkt 2.2.1.29.6 kan dock också användas för att signalera fel eller briser i löpverket.

2.2.1.29.1   Traktorer ska kunna tillhandahålla optiska varningssignaler för bromsfel och defekter enligt följande:

2.2.1.29.1.1

En röd varningssignal, enligt de krav som fastställts på grundval av artikel 18.2 l, s och q samt 18.4 i förordning (EU) nr 167/2013, som indikerar fel i fordonets bromsutrustning, vilka specificeras i andra punkter i denna bilaga samt i bilagorna V, VII, IX och XIII, som hindrar färdbromsen från att nå den föreskrivna bromsverkan eller hindrar minst en av de två oberoende färdbromskretsarna från att fungera.

2.2.1.29.1.2

I förekommande fall, en gul varningssignal enligt de krav som fastställts på grundval av artikel 18.2 l, s och q samt 18.4 i förordning (EU) nr 167/2013, som indikerar ett fel upptäckt på elektrisk väg inom fordonets bromsutrustning vilket inte indikeras av den varningslampa som nämns i punkt 2.2.1.29.1.1.

2.2.1.29.2   Traktorer utrustade med en elektrisk kontrolledning och/eller som är godkända för att bogsera fordon försedda med elektrisk kontrolltransmission ska kunna tillhandahålla en separat varningssignal enligt de krav som fastställts på grundval av artikel 18.2 l, s och q samt 18.4 i förordning (EU) nr 167/2013, för att indikera ett fel i den elektriska kontrolltransmissionen i släpfordonets bromsutrustning. Signalen ska aktiveras från släpfordonet via kontaktstift 5 i det elektriska anslutningsdon som överensstämmer med ISO 7638:2003, och under alla omständigheter ska den signal som överförs från släpfordonet visas utan någon betydande fördröjning eller förändring. Denna varningssignal ska inte tändas när traktorn är kopplad till ett släpfordon utan elektrisk kontrolledning och/eller elektrisk kontrolltransmission eller när inget släpfordon är tillkopplat. Denna funktion ska vara automatisk.

2.2.1.29.2.1   När en traktor utrustad med en elektrisk kontrolledning ansluts elektriskt till ett släpfordon försett med en elektrisk kontrolledning ska den röda varningssignal som specificeras i punkt 2.2.1.29.1.1 även användas för att indikera vissa specificerade fel i släpfordonets bromsutrustning när släpfordonet tillhandahåller motsvarande felinformation via den elektriska kontrolledningens datakommunikationsdel. Denna uppgift ska ges utöver den varningssignal som anges i punkt 2.2.1.29.2. Alternativt kan en separat varningssignal enligt de krav som fastställts på grundval av artikel 18.2 l, s och q samt 18.4 i förordning (EU) nr 167/2013 tillhandahållas i traktorn för att indikera ett sådant fel i släpfordonets bromsutrustning, i stället för den varningssignal som anges i 2.2.1.29.1.1 och den medföljande varningssignalen ovan.

2.2.1.29.2.2   Traktorer utrustade med ett elektriskt anslutningsdon som överensstämmer med ISO 7638:2003 för att kunna indikera den låga nivån av lagrad kraft på släpfordon enligt punkterna 2.2.2.15.1.1 och 2.2.2.15.1.2 ska visa den separata gula varningslampan som nämns i punkt 2.2.1.29.2 för föraren när varningssignalen skickas till traktorn från släpfordonet via kontaktstift 5 på det elektriska anslutningsdon som överensstämmer med ISO 7638:2003.

2.2.1.29.3   Om inget annat anges gäller följande:

2.2.1.29.3.1

Ett specificerat fel eller en specificerad defekt ska signaleras till föraren via ovannämnda varningssignal(er) senast då bromskontrollenheten i fråga aktiveras.

2.2.1.29.3.2

Varningssignalen eller varningssignalerna ska visas så länge som felet eller defekten finns kvar och tändningsströmbrytaren (startströmbrytaren) är påslagen (i körläge).

2.2.1.29.3.3

Varningssignalen ska vara konstant (ej blinkande).

2.2.1.29.4   Varningssignalerna ska vara synliga även i dagsljus; att signalerna fungerar tillfredsställande ska enkelt kunna kontrolleras av föraren från förarplatsen; fel på en komponent i varningsenheterna ska inte medföra någon minskning av systemets bromsverkan.

2.2.1.29.5   De(n) varningssignal(er) som nämnts ovan ska tändas när fordonets elektriska utrustning (och bromssystemet) förses med energi. När fordonet står stilla ska bromssystemet bekräfta att ingen av de specificerade felen eller defekterna existerar innan signalerna släcks. Specificerade fel eller defekter som bör aktivera ovan nämnda varningssignaler, men som inte kan upptäckas vid statiska förhållanden, ska lagras när de upptäcks och visas vid uppstart och vid alla tillfällen när tändningsströmbrytaren (startströmbrytaren) är påslagen (i körläge), så länge som felet eller defekten kvarstår.

2.2.1.29.6   Icke-specificerade fel (eller defekter), eller annan information om traktorns bromsar eller driftsutrustning får indikeras av den signal som anges i punkt 2.2.1.29.1.2, förutsatt att samtliga av följande villkor är uppfyllda:

2.2.1.29.6.1

Fordonet är stillastående.

2.2.1.29.6.2

Signalen har, sedan energi först tillförts bromssystemet, indikerat att inga specificerade fel (eller defekter) identifierats efter de förfaranden som beskrivs i punkt 2.2.1.29.5.

2.2.1.29.6.3

Icke-specifika fel eller annan information ska endast indikeras genom varningssignalens blinkande. Varningssignalen ska dock släckas så fort fordonet kommer upp i över 10 km/tim.

2.2.1.30   Funktionsstörningar i den elektriska kontrolltransmissionen ska inte ansätta bromsarna i strid med förarens avsikter.

2.2.1.31   Traktorer som är försedda med hydrostatisk framdrivningsenhet ska antingen uppfylla alla relevanta krav i denna bilaga eller i bilaga IX.

2.2.2   Fordon i kategorierna R och S

2.2.2.1   Fordon i kategorierna R1a, R1b (om summan av de högsta tekniskt tillåtna vikterna per axel inte överstiger 750 kg), S1a och S1b (om summan av de högsta tekniskt tillåtna vikterna per axel inte överstiger 750 kg) behöver inte vara försedda med ett färdbromssystem. Om fordon inom dessa kategorier är utrustade med ett färdbromssystem ska detta system dock uppfylla samma krav som för fordon i kategori R2 eller S2, beroende på vad som är lämpligt.

2.2.2.2   Fordon i kategorierna R1b och S1b (där summan av de högsta tekniskt tillåtna vikterna per axel överstiger 750 kg) och R2 ska utrustas med ett färdbromssystem av antingen genomgående eller halvt genomgående typ eller av påskjutstyp. Om fordon i dessa kategorier har ett färdbromssystem av genomgående eller halvt genomgående typ ska de dock uppfylla samma krav som fordon som tillhör kategori R3.

2.2.2.3   När ett släpfordon tillhör kategori R3, R4 eller S2 ska färdbromssystemet vara av genomgående eller halvt genomgående typ.

2.2.2.3.1   Genom undantag från kravet i punkt 2.2.2.3, får ett påskjutsbromssystem monteras i fordon i kategori R3a och S2a med en sammanlagd totalvikt som inte överstiger 8 000 kg på följande villkor:

2.2.2.3.1.1

Den konstruktiva hastigheten överstiger inte 30 km/tim när bromsarna inte fungerar på alla hjulen.

2.2.2.3.1.2

Den konstruktiva hastigheten överstiger inte 40 km/tim när bromsarna fungerar på alla hjul.

2.2.2.3.1.3

En tålig platta (150 mm i diameter) som anger högsta konstruktiva hastighet ska monteras på baksidan av släpvagnar i kategori R3a som är försedda med påskjutsbromsar. På plattan ska det stå 30 eller 40 km/tim i förekommande fall, eller 20 eller 25 mph i de medlemsstater där brittiska måttenheter fortfarande är i bruk.

2.2.2.4   Färdbromssystemet ska

2.2.2.4.1

verka på minst två hjul per axel i fråga om släpfordon i kategorierna Rb och Sb,

22.2.4.2

fördela sin verkan på lämpligt sätt mellan axlarna,

2.2.2.4.3

vara utrustat med en anordning för dränering och tömning, åtminstone på en av tryckluftsbehållarna om sådana är installerade, på ett lämpligt ställe som är lätt åtkomligt.

2.2.2.5   Verkan från varje bromssystem ska fördelas mellan hjulen på varje axel symmetriskt i förhållande till släpfordonets längsgående mittplan.

2.2.2.5.1   I fråga om fordon med betydande skillnad i hjulbelastningen mellan vänster och höger sida får dock bromssystemet följaktligen avvika från den symmetriska bromskraftfördelningen.

2.2.2.6   Funktionsstörningar i den elektriska kontrolltransmissionen ska inte ansätta bromsarna i strid med förarens avsikter.

2.2.2.7   De bromsytor som krävs för att åstadkomma den föreskrivna graden av bromsverkan ska konstant vara i kontakt med hjulen, antingen genom fast montering eller genom delar med god funktionssäkerhet.

2.2.2.8   Det ska vara enkelt att kompensera för slitage av bromsarna med hjälp av en anordning för manuell eller automatisk justering. Dessutom ska kontrollenheten och delarna i transmissionen och bromsarna ha ett reservspelrum och, om nödvändigt, lämplig möjlighet till kompensation så att effektiv bromsverkan säkerställs utan att någon omedelbar justering krävs då bromsarna blivit upphettade eller bromsbeläggen uppnått en viss grad av förslitning.

2.2.2.8.1   Justering av färdbromsen med hänsyn till slitage ska ske automatiskt. Montering av självjusterande bromsar ska dock vara valfri för fordon i kategorierna R1, R2, R3a, S1 och S2a. Bromsar utrustade med automatiska bromsjusteringsenheter ska, efter uppvärmning följd av kylning, kunna vara frirullande enligt punkt 2.5.6 i bilaga II efter den provning av typ I eller typ III, beroende på vilken som är tillämplig, som också anges i den bilagan.

2.2.2.8.1.1   För släpfordon i kategorierna

—	R3a, R4a, S2a, och

—	R3b, R4b, S2b där summan av de högsta tekniskt tillåtna vikterna per axel inte överstiger 10 000 kg,

ska prestandakraven i punkt 2.2.2.8.1 anses vara uppfyllda genom att uppfylla kraven i punkt 2.5.6 i bilaga II. Tills man har överenskommit enhetliga tekniska villkor som kan användas för korrekt bedömning av hur den automatiska bromsjusteringsenheten fungerar, ska kravet på fri rullning anses vara uppfyllt då fri rullning observeras under alla bromsprovningar som föreskrivs för tillämpligt släpfordon.

2.2.2.8.1.2   För släpfordon i kategorierna R3b, R4b och S2b där summan av de högsta tekniskt tillåtna vikterna per axel överstiger 10 000 kg ska prestandakraven i punkt 2.2.2.8.1 anses vara uppfyllda om de uppfyller kraven i punkt 2.5.6 i bilaga II.

2.2.2.9   Bromssystemet ska vara sådant att släpfordonet stoppas automatiskt om kopplingen avskiljs medan släpfordonet är i rörelse.

2.2.2.9.1   Förutom med den huvudsakliga kopplingsenheten ska fordon i kategorierna R1 och S1 utan bromssystem utrustas med en sekundär koppling (kedja, kabel etc.) som vid separation av den huvudsakliga kopplingen kan förhindra att dragbalken vidrör marken och ge släpfordonet viss kvarvarande styrförmåga.

2.2.2.9.2   Fordon i kategorierna R1, R2, R3a, S1 och S2a med monterade påskjutsbromssystem ska vara utrustade med en enhet (kedja, kabel etc.) som, om kopplingen avskiljs, kan aktivera släpfordonets bromsar.

2.2.2.9.3   På släpfordon med ett hydrauliskt bromssystem ska kopplingsledningarna som anges i punkterna 2.1.5.1.1 och 2.1.5.1.2. kopplas ifrån traktorn eller släpfordonet med ett obetydligt läckage under separationen av kopplingen. Kraften för att koppla bort en enda anslutningsledning får inte överstiga de värden som anges i ISO 5675:2008. Vid avvikande från de värden som föreskrivs i punkt 4.2.4 i denna standard får den frånkopplade kraften för båda ledningarna inte överstiga 2 500 N.

2.2.2.10   På varje släpfordon som ska vara försett med färdbromssystem ska parkeringsbromsning säkerställas även när släpfordonet är skilt från traktorn. En person som står på marken ska kunna aktivera parkeringsbromssystemet.

2.2.2.11   Om släpfordonet är försett med en enhet som möjliggör att aktiveringen av bromssystemet, utom parkeringsbromssystemet, avbryts, ska enheten vara så konstruerad och tillverkad att den aktivt återställs till viloläge senast vid återupptagandet av trycklufts- eller hydrauloljeförsörjningen eller den elektriska försörjningen till släpfordonet.

2.2.2.12   På varje släpfordon som är försett med ett hydrauliskt färdbromssystem ska bromssystemet vara konstruerat så att parkerings- eller färdbromssystemet tillämpas automatiskt när kompletteringsledningen frånkopplas.

2.2.2.13   Fordon i kategorierna R3, R4 och S2 ska uppfylla de villkor som anges i punkt 2.2.1.17.2.2 för tryckluftsdrivna bromssystem eller i punkt 2.2.2.15.3 för hydrauliska bromssystem.

2.2.2.14   Där extrautrustningen förses med kraft från färdbromssystemet ska färdbromssystemet skyddas för att säkerställa att trycket i färdbromslagringsenheten eller färdbromslagringsenheterna upprätthålls vid ett tryck på minst 80 % av kontrolledningens nödvändiga tryck eller likvärdig digital efterfrågan som anges i punkt 2.2.3.2 respektive 2.2.3.3 i bilaga II.

2.2.1.15   Utöver det som sägs ovan ska släpfordon med hydrauliska bromssystem uppfylla följande krav:

2.2.2.15.1

I det fall att ett släpfordon endast uppfyller kraven för färdbromssystem och/eller parkeringsbromssystem och/eller automatisk bromsning med hjälp av kraft som lagrats i en hydraulisk kraftlagringsenhet, ska släpfordonet automatiskt aktivera bromsarna eller förbli bromsat när det inte är elektriskt anslutet (traktorns tändning är påslagen) med energiförsörjningen tillgänglig genom anslutningsdonet enligt ISO 7638:2003 (se även punkt 2.2.1.18.9). Anslutningsdonet enligt ISO 7638:2003 får användas för tillämpningar med 5 eller 7 kontaktstift, beroende på vad som är lämpligt. 2.2.2.15.1.1 När trycket i de hydrauliska kraftbehållarna faller under det tryck som fordonstillverkaren anger i intyget om typgodkännande, där den föreskrivna bromsverkan inte kan garanteras, ska detta låga tryck indikeras till föraren med hjälp av den separata varningssignal som anges i punkt 2.2.1.29.2.2 via kontaktstift 5 på det elektriska anslutningsdon som överensstämmer med ISO 7638:2003. Detta tryck får inte överstiga 11 500 kPa.

2.2.2.15.2

När trycket i kompletteringsledningen har sjunkit till 1 200 kPa ska automatisk bromsning av släpfordonet inledas (se även punkt 2.2.1.18.6).

2.2.2.15.3

En enhet kan vara installerad på släpfordonet för att tillfälligt släppa bromsarna för det fall det inte finns någon lämplig traktor tillgänglig. Kompletteringsledningen ska anslutas till denna enhet för detta tillfälliga ändamål. När kompletteringsledningen är bortkopplad från enheten ska bromsarna automatiskt återgå till aktiverat tillstånd.

2.2.2.16   Släpfordon med en högsta konstruktiva hastighet som överstiger 60 km/tim i kategorierna R3b, R4b och S2b ska vara utrustade med ett låsningsfritt bromssystem enligt bilaga XI. Om största tillåtna totalvikt för släpfordonen överstiger 10 t är dessutom endast ett låsningsfritt bromssystem i kategori A tillåtet.

2.2.2.17   Om släpfordon som inte anges i punkt 2.2.2.16 är försedda med låsningsfria bromssystem ska dessa uppfylla kraven i bilaga XI.

2.2.2.18   Släpfordon utrustade med en elektrisk kontrolledning och släpfordon i kategori R3b eller R4b försedda med ett låsningsfritt bromssystem ska förses med ett särskilt elektriskt anslutningsdon för bromssystem och låsningsfria bromssystem eller för endast ett av dessa två system, i överensstämmelse med ISO 7638:2003. De tvärsnitt på ledningen som anges i ISO 7638:2003 för släpvagnen får minskas om släpvagnen är försedd med sin egen oberoende säkring. Säkringens amperetal får inte överskrida den strömstyrka ledaren är dimensionerad för. Denna avvikelse gäller inte släpvagnar som är utrustade för att dra ytterligare en släpvagn. Felvarningssignaler som krävs från släpfordonet enligt denna förordning ska aktiveras via ovanstående kontakt. Krav för släpfordon med avseende på överföring av felvarningssignaler ska, i förekommande fall, vara de som anges för traktorer i punkterna 2.2.1.29.3, 2.2.1.29.4, 2.2.1.29.5 och 2.2.1.29.6.

Dessa fordon ska märkas på ett outplånligt sätt, enligt de krav som fastställs i artiklarna 17.2 k och 17.5 i förordning (EU) nr 167/2013, med en indikation om bromsverkans funktionalitet när anslutningsdonet enligt ISO 7638:2003 är anslutet respektive frånkopplat. Märkningen ska placeras så att den är synlig vid anslutning av de pneumatiska och elektriska gränssnittsanslutningarna.

2.2.2.18.1   Det är tillåtet att ansluta bromssystemet till en kraftförsörjning utöver den som är tillgänglig via ovannämnda anslutningsdon enligt ISO 7638:2003. Om en extra kraftförsörjning finns tillgänglig ska dock följande bestämmelser tillämpas:

2.2.2.18.1.1

Under alla förhållanden ska kraftförsörjningen enligt ISO 7638:2003 vara den primära kraftkällan för bromssystemet, oavsett om någon ytterligare kraftförsörjning är ansluten. Den extra kraftförsörjningen är avsedd att tillhandahålla en reserv om ett fel på energiförsörjningen enligt ISO 7638:2003 skulle uppstå.

2.2.2.18.1.2

Den ska inte ha en negativ påverkan på bromssystemets funktion under normala lägen eller fellägen.

2.2.2.18.1.3

I händelse av fel på strömförsörjningen enligt ISO 7638:2003 ska den kraft som förbrukas av bromssystemet inte resultera i att den maximalt tillgängliga kraften från extra försörjningen överskrids.

2.2.2.18.1.4

Släpfordonet ska inte ha någon märkning eller etikett som anger att släpfordonet är utrustat med en extra strömförsörjning.

2.2.2.18.1.5

Det är inte tillåtet att ha en felvarningsenhet på släpfordonet för att tillhandahålla en varning i händelse av fel på släpfordonets bromssystem när bromssystemet drivs av den extra försörjningen.

2.2.2.18.1.6

När en extra kraftförsörjning är tillgänglig ska man kunna verifiera att bromssystemet fungerar med hjälp av denna energikälla.

2.2.2.18.1.7

Om det skulle uppstå ett fel på den elektriska kraftförsörjningen från anslutningsdonet enligt ISO 7638:2003 ska kraven i punkterna 4.2.3 i bilaga XII och 4.1 i bilaga XI avseende felvarning gälla oavsett om bromssystemet drivs av den extra kraftförsörjningen.

2.2.2.19   Utöver kraven i punkterna 2.2.1.17.2.2 och 2.2.1.19, får släpfordonets bromsar också aktiveras automatiskt när detta initieras av släpfordonets egna bromssystem efter utvärderingen av information som genererats ombord.

3.   Provningar och tester

De bromsprovningar som fordon som inlämnats för godkännande måste genomgå och den bromsverkan som krävs beskrivs i bilaga II.

BILAGA II

Krav för provning av och prestanda hos bromssystem och släpfordons bromskopplingar samt fordon utrustade med sådana

1.   Definitioner

I denna bilaga gäller följande definitioner:

1.1    axelgrupp : flera axlar där avståndet mellan två närliggande axlar är lika med eller mindre än 2,0 m. Där avståndet mellan två närliggande axlar är större än 2,0 m ska varje enskild axel anses vara en oberoende axelgrupp.

1.2    friktionsutnyttjandekurvor för ett fordon : kurvor som för angivna lastförhållanden visar den friktion som nyttjas av varje axel avsatt mot fordonets bromsningsgrad.

2.   Provning av bromsar

2.1   Allmänt

Den högsta konstruktiva hastigheten anses i hela denna bilaga vara i fordonets framlänges färdriktning om inte annat uttryckligen anges.

2.1.1   Den bromsverkan som föreskrivs för bromssystem ska baseras på stoppsträcka och den fullt utvecklade genomsnittsretardationen eller endast en av dessa två kvantiteter. Bromsverkan hos ett bromssystem ska bestämmas genom mätning av stoppsträckan i förhållande till fordonets utgångshastighet och genom mätning av den fullt utvecklade genomsnittsretardationen under provningen eller endast en av dessa två kvantiteter. Både stoppsträckan och genomsnittsvärdet för fullt utvecklad retardation eller endast en av dessa ska föreskrivas och mätas, efter det att provningen utförs.

2.1.2   Stoppsträckan ska vara den sträcka fordonet tillryggalägger från det ögonblick då föraren börjar påverka bromssystemets kontrollenhet till det ögonblick då fordonet stannar. Fordonets utgångshastighet (v1) ska vara hastigheten i det ögonblick föraren börjar påverka bromssystemets kontrollenhet. Utgångshastigheten ska inte vara mindre är 98 % av den för provningen föreskrivna hastigheten. Genomsnittsvärdet för den fullt utvecklade retardationen (dm) ska beräknas som medelretardationen avseende avståndet under intervallet vb till ve enligt formeln

där

v1	=	fordonets utgångshastighet beräknas såsom beskrivs i första stycket,
vb	=	fordonshastigheten vid 0.8v1 i km/tim,
Ve	=	fordonshastigheten vid 0.1 v1 i km/tim,
Sb	=	tillryggalagt avstånd mellan v1 och vb i meter,
Se	=	tillryggalagt avstånd mellan v1 och ve i meter.

Hastigheten och avståndet ska bestämmas med hjälp av instrument som har en noggrannhet av ± 1 % vid den föreskrivna hastigheten för provningen. Variabeln dm får bestämmas genom andra metoder än mätning av hastighet och avstånd; i detta fall ska noggrannheten av dm ligga inom intervallet ± 3 %.

2.1.3   Vid typgodkännandet av ett fordon ska bromsverkan mätas under provkörning på väg under följande förhållanden:

2.1.3.1

Fordonets tillstånd med avseende på vikten ska vara så som föreskrivs för varje typ av provning och ska noteras i provningsrapporten.

2.1.3.2

Provningen ska utföras vid de hastigheter som föreskrivs för varje typ av provning; när ett fordons högsta konstruktiva hastighet är lägre än den hastighet som föreskrivs för provningen ska provningen utföras vid fordonets högsta konstruktiva hastighet.

2.1.3.3

Under provningarna får den kraft som anbringas på bromssystemets kontrollenhet för att åstadkomma den föreskrivna bromsverkan inte överstiga 600 N på fotmanövrerad eller 400 N på handmanövrerad kontrollenhet.

2.1.3.4

Vägen ska ha en yta som ger gott väggrepp, om inget annat anges.

2.1.3.5

Provningarna ska utföras när det inte förekommer någon vind som kan komma att påverka resultaten.

2.1.3.6

Vid provningarnas början ska däcken vara kalla och ha det tryck som föreskrivs för den last som hjulen faktiskt utsätts för då fordonet står stilla.

2.1.3.7

Den föreskrivna bromsverkan ska uppnås utan att fordonet avviker från sin kurs, utan onormala vibrationer, och utan att hjulen låser sig. Hjullåsning tillåts där detta särskilt anges.

2.1.4   Fordonets uppförande under bromsning

2.1.4.1   Vid provningar av bromssystemen, särskilt de som utförs vid hög hastighet, ska fordonets allmänna uppförande under bromsningen kontrolleras.

2.1.4.2   Fordonets beteende vid bromsning på en väg med nedsatt väggrepp.

Beteendet hos fordon i kategorierna Tb, R2b, R3b, R4b och S2b på en väg med nedsatt väggrepp ska uppfylla de relevanta kraven i tillägg 1 och, om fordonet är utrustat med ABS, även kraven i bilaga XI.

2.2   Typ 0-bromsprovning (provning av normal bromsverkan med kalla bromsar)

2.2.1   Allmänt

2.2.1.1   Bromsen ska vara kall. En broms betraktas som kall om ett av följande villkor uppfylls:

2.2.1.1.1

Den temperatur som uppmäts på skivan eller utanpå trumman är lägre än 100 °C.

2.2.1.1.2

I fråga om helt inkapslade bromsar, även bromsar som är nedsänkta i olja, ska den temperatur som uppmäts på kåpans utsida vara lägre än 50 °C.

2.2.1.1.3

Bromsarna har inte använts inom en timme före provningen.

2.2.1.2   Under bromsprovningen ska en axel utan broms, om denna axel kan kopplas ur, inte vara ansluten till en bromsad axel. För traktorer med en bromsad axel och en automatisk koppling av drivenheten till alla andra axlar vid bromsning ska dock alla hjul anses vara bromsade.

2.2.1.3   Provningen ska utföras under följande förhållanden:

2.2.1.3.1

Fordonet ska vara lastat till den största tillåtna totalvikt som anges av tillverkaren och med en obromsad axel lastad till sin största tillåtna totalvikt. De bromsade axelhjulen ska vara försedda med däck med största tillåtna diameter enligt tillverkarens avsikt för den aktuella fordonstypen vid största tillåtna totalvikt. För fordon som bromsar på alla hjul ska framaxeln vara lastad till sin största tillåtna totalvikt.

2.2.1.3.2

Provningen ska upprepas på ett olastat fordon; för traktorer innebär det att endast föraren medförs och, om så är nödvändigt, en person som är ansvarig för att övervaka resultaten av provningen.

2.2.1.3.3

De gränser som föreskrivs för minsta bromsverkan, både vid provning med olastat fordon och vid provning med lastat fordon, ska vara de som anges nedan för varje fordonskategori; fordonet ska uppfylla både den föreskrivna stoppsträckan och det föreskrivna genomsnittsvärdet för fullt utvecklad retardation för den aktuella fordonskategorin, men det behöver inte nödvändigtvis vara så att båda parametrarna faktiskt behöver mätas.

2.2.1.3.4

Vägen ska vara jämn.

2.2.2   Typ 0-provning för fordon i kategorierna T och C

2.2.2.1   Provningen ska utföras vid fordonets högsta konstruktiva hastighet, med motorn frikopplad. Denna hastighet kan bli föremål för en viss toleransmarginal. I vilket fall som helst ska minsta föreskrivna prestanda dock uppnås. Den föreskrivna maximala stoppsträckan (enligt formeln för bromssträcka) ska beräknas med den faktiska provningshastigheten.

2.2.2.2   För kontroll av överensstämmelsen med kraven i punkt 2.2.1.2.4 i bilaga I ska en typ 0-provning utföras med motorn frikopplad vid en utgångshastighet på minst 98 % av fordonets högsta konstruktiva hastighet. Den fullt utvecklade genomsnittsretardationen vid användning av kontrollenheten för parkeringsbromssystemet eller vid användning av en hjälpkontrollenhet, vilket tillåter åtminstone delvis aktivering av färdbromssystemet och retardationen omedelbart innan fordonet stannar, ska inte vara mindre än 1,5 m/s2 upp till 30 km/tim och 2,2 m/s2 över 30 km/tim. Provningen ska utföras med fordonet lastat. Den kraft som anbringas på bromskontrollenheten får inte överstiga angivna värden.

2.2.2.3   För fordon utrustade med styre och sadelsits eller utrustade med ratt och bänksits eller skålade säten i en eller flera rader, och som är utrustade med icke-urkopplingsbar transmission, vilket kan bevisas av tillverkaren vid bromsprovningen, ska fordonet genomgå typ 0-provningen med motorn påkopplad.

2.2.3   Typ 0-provning för fordon i kategorierna R och S

2.2.3.1   Släpfordonets bromsverkan kan beräknas antingen från bromsningsgraden hos traktorn plus släpfordonet och den uppmätta kraften på kopplingen eller i vissa fall från bromsningsgraden hos traktorn plus släpfordonet då endast släpfordonet bromsas. Motorn i traktorn ska vara frånkopplad under bromsprovet.

2.2.3.2   Om släpfordonet är försett med ett tryckluftsbromssystem får trycket i matarledningen inte överstiga 700 kPa under bromsprovningen och signalvärdet i kontrolledningen får inte överstiga följande värden, beroende på installationen:

2.2.3.2.1

650 kPa i den pneumatiska kontrolledningen.

2.2.3.2.2

Ett digitalt efterfrågevärde motsvarande 650 kPa (enligt definitionen i ISO 11992:2003 inklusive ISO 11992-2:2003 och dess ändring 1:2007 i den elektriska kontrolledningen).

2.2.3.3   Om släpfordonet är utrustat med ett hydrauliskt bromssystem:

2.2.3.3.1

Den föreskrivna minsta bromsverkan ska uppnås med ett tryck på kontrolledningens kopplingshuvud som inte överstiger 11 500 kPa.

2.2.3.3.2

Det högsta trycket vid kontrolledningens kopplingshuvud får inte överstiga 15 000 kPa.

2.2.3.4   Med undantag för fall enligt punkterna 2.2.3.5 och 2.2.3.6 är det nödvändigt att mäta bromsningsgraden hos traktorn jämte släpfordonet och kraften på kopplingen för att bestämma släpfordonets bromsningsgrad. Traktorn ska uppfylla kraven i tillägg 1 när det gäller relationen mellan förhållandet TM/FM och trycket pm,

där

TM	=	summan av bromskrafterna i ytterkanten av alla hjulen på traktorer,
FM	=	total statisk normalkraft från vägytan mot traktorns hjul,
pm	=	trycket vid kontrolledningens kopplingshuvud.

Släpfordonets bromsningsgrad ska beräknas med formeln

zR = zR + M + D/FR

där

zR	=	släpfordonets bromsningsgrad,
zR+M	=	bromsningsgraden för traktorn plus släpfordonet,
D	=	dragkraft på kopplingen (dragkraft D > 0; tryck D < 0).
FR	=	total statisk normalkraft från vägytan mot släpfordonets alla hjul.

2.2.3.5   Om ett släpfordon har ett genomgående eller halvt genomgående bromssystem där trycket i bromsmekanismen inte ändras under bromsningen trots ändrad axelbelastning, får släpfordonet ensamt bromsas. Släpfordonets bromsningsgrad zR ska beräknas enligt en formel

där

R	=	värde på rullmotstånd: — 0,02 för fordon med en högsta konstruktiva hastighet som inte överstiger 40 km/tim, — 0,01 för fordon med en högsta konstruktiva hastighet som överstiger 40 km/tim,
FM	=	total statisk normalkraft från vägytan mot traktorns hjul,
FR	=	total statisk normalkraft från vägytan mot släpfordonets alla hjul.

2.2.3.6   Alternativt kan utvärderingen av släpfordonets bromsningsgrad göras genom bromsning av släpfordonet ensamt. I detta fall ska det använda trycket vara detsamma som det uppmätta trycket i bromsmekanismen under bromsning av kombinationen.

2.3   Typ I-provning (avmattningsprov)

Denna typ av prov ska utföras enligt kraven i punkt 2.3.1 eller 2.3.2, beroende på vad som är tillämpligt.

2.3.1   Med upprepad bromsning

Traktorer i kategorierna T och C ska genomgå typ I-provning med upprepad bromsning.

2.3.1.1   Färdbromssystemet hos traktorer som omfattas av denna förordning ska provas genom att man ansätter och släpper bromsarna ett antal gånger. Fordonet ska vara fullt lastat och provas enligt de villkor som anges i tabellen:

Fordonskategori	Villkor
	v1 [km/tim]	v2 [km/tim]	Δt [s]	n
T, C	80 % vmax	v1	60	20

där

v1	=	hastighet vid början av inbromsningen,
v2	=	hastighet vid slutet av inbromsningen,
vmax	=	fordonets högsta konstruktiva hastighet,
n	=	antal bromsansättningar,
Δt	=	bromscykelns varaktighet (tiden från inledningen av en inbromsning till inledningen av nästa).

2.3.1.1.1   För traktorer med en högsta konstruktiva hastighet som inte överstiger 40 km/tim får, som ett alternativ till testförutsättningarna som anges i tabellen i punkt 2.3.1.1, de förutsättningar som anges i följande tabell tillämpas:

Fordonskategori	Villkor
	v1 [km/tim]	v2 [km/tim]	Δt [s]	n
T, C	80 % vmax	0,05 v1	60	18

2.3.1.2   Om fordonets egenskaper inte tillåter den tidsperiod som föreskrivs för Δt får varaktigheten ökas. I varje fall får, utöver den tid som behövs för bromsning och acceleration av fordonet, en tid på 10 sek tillåtas i varje cykel för stabilisering av hastigheten v1.

2.3.1.3   Under dessa provningar ska den kraft som anbringas på kontrollenheten vara inställd så att en fullt utvecklad medelretardation på 3 m/s2 erhålls vid den första inbromsningen. Denna kraft ska vara konstant under de efterföljande inbromsningarna.

2.3.1.4   Under bromsningarna ska högsta växelläget (utom överväxel eller liknande) användas hela tiden.

2.3.1.5   För att återställa hastigheten efter inbromsningen ska växellådan användas så att hastigheten v1 uppnås på kortast möjliga tid (högsta acceleration som tillåts av motorn och växellådan).

2.3.1.6   För fordon försedda med automatiska bromsjusteringsanordningar ska justeringen av bromsarna, före typ I-provningen ovan, ställas in enligt följande förfaranden, beroende på vad som är tillämpligt:

2.3.1.6.1

För fordon försedda med tryckluftsbromsar ska justeringen av bromsarna vara sådan att den automatiska bromsjusteringsenheten fungerar aktivt. För detta syfte ska bromsmekanismens slaglängd justeras enligt formeln so ≥ 1,1 × somjustering (den övre gränsen ska inte överskrida ett värde som rekommenderas av tillverkaren), där Somjustering är slaglängden för omjustering enligt specifikation från tillverkaren av den automatiska bromsjusteringsenheten, dvs. den slaglängd där anordningen börjar omjustera bromsens spelrum med ett kontrollenhetstryck på 15 % av bromssystemets driftstryck, men inte mindre än 100 kPa. När det enligt överenskommelse med den tekniska tjänsten är opraktiskt att mäta kontrollenhetens slaglängd, ska utgångsinställningen överenskommas med den tekniska tjänsten. Från ovanstående villkor ska bromsen ansättas med ett manövertryck motsvarande 30 % av bromssystemets driftstryck, men inte mindre än 200 kPa 50 gånger i följd. Detta ska följas av en enda bromsansättning med ett manövertryck på > 650 kPa.

2.3.1.6.2

För fordon försedda med hydrauliskt manövrerade skivbromsar anses inga inställningskrav nödvändiga.

2.3.1.6.3

För fordon försedda med hydrauliskt manövrerade trumbromsar ska justeringen av bromsarna vara så som specificeras av tillverkaren.

2.3.2   Med genomgående bromsning

2.3.2.1   Färdbromssystemet på fordon i kategorierna R1, R2, S1, R3a, R4a, S2a och R3b, R4b, S2b, där summan av de högsta tekniskt tillåtna vikterna per axel inte överstiger 10 000 kg för de tre sista fordonskategorierna.

Vid provning av ovannämnda fordon R3a, R4a, S2a och R3b, R4b, S2, där summan av de högsta tekniskt tillåtna vikterna per axel inte överstiger 10 000 kg för de tre sista fordonskategorierna, alternativt inte har klarat typ III-provning enligt punkt 2.5, ska dessa fordon provas på sådant sätt att krafttillförseln till bromsarna när fordonet är lastat motsvarar det som registreras under samma tid för ett lastat fordon som körts med en konstant hastighet på 40 km/tim på ett 7 % nedförslut över en sträcka på 1,7 km.

2.3.2.2   Provningen får utföras på en jämn väg där släpfordonet dras av ett jordbruksfordon; under provningen ska den kraft som anbringas på kontrollenheten justeras för att hålla motståndet på släpfordonet konstant (7 % av den högsta stationära axelbelastningen på släpfordonet). Om den tillgängliga dragkraften är otillräcklig kan provningen utföras vid en lägre hastighet men över en längre sträcka enligt följande tabell:

Hastighet (km/tim)	avstånd (i m)
40	1 700
30	1 950
20	2 500
15	3 100

2.3.2.3   För släpfordon försedda med automatiska bromsjusteringsenheter ska justeringen av bromsarna, före den typ I-provning som föreskrivs ovan, ställas in enligt förfarandet som anges i punkt 2.5.4.

2.3.3   Bromsverkan med varma bromsar

2.3.3.1   I slutet av typ I-provningen (provning enligt punkt 2.3.1 eller provning enligt punkt 2.3.2) ska färdbromssystemets verkan med varma bromsar mätas under samma förhållanden (och särskilt vid en konstant manöverkraft som inte är större än den medelkraft som verkligen används) som vid typ 0-provningen med motorn frikopplad (temperaturförhållandena får vara annorlunda).

2.3.3.2   För traktorer får denna bromsverkan med varma bromsar inte vara lägre än 80 % av den bromsverkan som föreskrivs för kategorin i fråga och inte heller mindre än 60 % av det värde som registrerats vid typ 0-provning med motorn frikopplad.

2.3.3.3   För släpfordon ska bromskraften med varma bromsar i hjulens utkanter under provning vid 40 km/tim inte vara mindre än 36 % för släpfordon med vmax > 30 km/tim eller 26 % för släpfordon med vmax ≤ 30 km/tim av den maximala hjulbelastningen vid stillastående, och inte mindre än 60 % av det värde som registrerats i typ 0-provningen vid samma hastighet.

2.3.4   Frirullningsprovning

För traktorer försedda med automatiska bromsjusteringsanordningar ska bromsarna efter att alla provningar som anges i punkt 2.3.3 slutförts få svalna till en temperatur som motsvarar en kall broms (dvs. ≤ 100 °C) och det ska kontrolleras att fordonet klarar frirullning genom att uppfylla ett av följande villkor:

2.3.4.1

Hjulen rullar fritt (dvs. kan roteras för hand).

2.3.4.2

Det har fastställts att när fordonet drivs med den konstanta hastigheten v = 60 km/tim med bromsarna frilagda, och de asymptotiska temperaturerna inte överskrider en trum-/skivtemperaturökning på 80 °C, ska det resterande bromsmomentet anses vara godtagbart.

2.4   Typ II-provning (provning av beteende vid körning i nedförsbacke)

Förutom typ I-provning ska traktorer i kategorierna Tb och Cb med en högsta tillåten vikt som överstiger 12 ton, också genomgå typ II-provning.

2.4.1   Lastade traktorer ska provas så att energitillförseln motsvarar den energimängd som uppmätts under samma tidsperiod för en lastad traktor som körs med en medelhastighet på 30 km/tim i ett nedförslut på 6 % över en sträcka på 6 km, med lämpligt växelläge och med inkopplat tillsatsbromssystem, om fordonet är utrustat med ett sådant. Det använda växelläget ska vara avpassat så att motorns varvtal (min-1) inte överstiger det av tillverkaren föreskrivna högsta värdet.

2.4.2   För fordon i vilka energin absorberas enbart genom motorns bromsverkan ska en tolerans på ± 5 km/tim tillåtas för genomsnittshastigheten, och den växel som gör att hastigheten stabiliseras på värdet närmast 30 km/tim i ett nedförslut på 6 % ska vara ilagd. Om bromsverkan från enbart motorn bestäms genom mätning av retardationen, ska det vara tillräckligt om den uppmätta genomsnittsretardationen är minst 0,5 m/s2.

2.4.3   Vid provningens slut ska färdbromssystemets bromsverkan med varma bromsar mätas under samma förhållanden som vid typ 0-provning med motorn frikopplad (temperaturförhållandena får dock vara annorlunda). Stoppsträckan vid denna provning med varma bromsar får inte överstiga följande värden och den fullt utvecklade genomsnittsretardationen får inte understiga följande värden, vid en manöverkraft av högst 60 daN:

0,15v + (1,33 v2/115)

(den andra termen motsvarar en fullt utvecklad genomsnittsretardation dm = 3,3 m/s2).

2.5   Typ III-provning (utmattningsprov) för lastade fordon i kategorierna

2.5.1   R3b, R4b, S2b, där summan av de högsta tekniskt tillåtna vikterna per axel överstiger 10 000 kg,

eller alternativt i kategorierna

2.5.2   R3a, R4a, S2a, när dessa fordon inte har testats enligt punkt 2.3.2,

2.5.3   R3b, R4b, S2b, där summan av de högsta tekniskt tillåtna vikterna per axel inte överstiger 10 000 kg.

2.5.4   Provning på bana

2.5.4.1   Bromsjusteringen ska, före typ III-provningen nedan, utföras enligt följande förfaranden, beroende på vad som är tillämpligt:

2.5.4.1.1

För släpfordon försedda med tryckluftsbromsar ska justeringen av bromsarna vara sådan att den automatiska bromsjusteringsenheten fungerar. För detta syfte ska bromsmekanismens slaglängd justeras enligt formeln so ≥ 1,1 × somjustering (den övre gränsen ska inte överskrida ett värde som rekommenderas av tillverkaren) där somjustering är slaglängden för omjustering enligt specifikation från tillverkaren av den automatiska bromsjusteringsenheten, dvs. den slaglängd där enheten börjar ställa om bromsens spelrum med ett manövertryck på 100 kPa. När det enligt överenskommelse med den tekniska tjänsten är opraktiskt att mäta kontrollenhetens slaglängd, ska utgångsinställningen överenskommas med den tekniska tjänsten. Från ovanstående villkor ska bromsen ansättas med ett manövertryck på 200 kPa, 50 gånger i följd. Detta ska följas av en enda bromsansättning med ett manövertryck på ≥ 650 kPa.

2.5.4.1.2

För släpfordon försedda med hydrauliskt manövrerade skivbromsar anses inga inställningskrav nödvändiga.

2.5.4.1.3

För fordon försedda med hydrauliskt manövrerade trumbromsar ska justeringen av bromsarna vara sådan som specificerats av tillverkaren.

2.5.4.2   För provning på väg ska följande villkor gälla:

Antal bromsansättningar	20
Bromscykelns varaktighet	60 s
Utgångshastighet vid inbromsningens inledning	60 km/tim
Bromsansättningar	Under dessa provningar ska den kraft som anbringas på kontrollenheten vara inställd så att den fullt utvecklade medelretardationen på 3 m/s2, med avseende på släpfordonets vikt PR, erhålls vid den första bromsningen. Denna kraft ska vara konstant under efterföljande bromsansättningar.

Ett släpfordons bromsningsgrad beräknas enligt formeln i punkt 2.2.3.5,

Hastighet vid slutet av inbromsning

där

zR	=	släpfordonets bromsningsgrad,
zR+M	=	fordonskombinationens bromsningsgrad (traktor och släpfordon),
R	=	rullmotståndsvärde = 0,01,
FM	=	total statisk normalkraft mellan vägytan och hjulen på traktor för släpfordon (N),
FR	=	total statisk normalverkan mellan vägytan och släpfordonets hjul (N),
F1	=	statisk normalverkan av den del av släpfordonets totalvikt som bärs av den obromsade axeln eller de obromsade axlarna (N),
F2	=	statisk normalverkan av den del av släpfordons totalvikt som bärs av den bromsade axeln eller de bromsade axlarna (N),
PR	=	PR = FR /g,
v1	=	ingångshastigheten (km/tim),
v2	=	sluthastigheten (km/tim).

2.5.5   Bromsverkan med varma bromsar

Vid slutet av provningen enligt punkt 2.5.4 ska färdbromssystemets bromsverkan med varma bromsar mätas under samma förhållanden som för typ 0-provning, dock med olika temperaturförhållanden och med början från en utgångshastighet på 60 km/tim. Bromskraften med varma bromsar vid hjulens utkant får då inte vara mindre än 40 % av den högsta hjulbelastningen vid stillastående och inte mindre än 60 % av det värde som uppmätts vid typ 0-provning vid samma hastighet.

2.5.6   Frirullningsprovning

Efter att alla provningar som beskrivs i punkt 2.5.5 slutförts ska bromsarna tillåtas svalna till en temperatur som motsvarar en kall broms (dvs. < 100 °C) och det ska kontrolleras att fordonet klarar frirullning genom att uppfylla ett av följande villkor:

2.5.6.1

Hjulen rullar fritt (dvs. kan roteras för hand).

2.5.6.2

Det har fastställts att det resterande bromsmomentet ska anses vara godtagbart när släpfordonet färdas i en konstant hastighet av v = 60 km/tim med frigjorda bromsar och de asymptotiska temperaturerna inte överskrider en trum-/skivtemperaturökning på 80 °C.

3.   Bromssystemens prestanda

3.1   Fordon i kategorierna T och C

3.1.1   Färdbromssystem

3.1.1.1   Enligt Typ 0-villkor ska färdbromssystemen provas under de förhållanden som anges i tabellen:

	vmax ≤ 30 km/tim	vmax > 30 km/tim
v	= vmax	= vmax
s (meter)	≤ 0,15 v + v2/92	≤ 0,15 v + v2/130
dm	≥ 3,55 m/s2	≥ 5 m/s2
F (fotmanövrerad kontroll)	≤ 600 N	≤ 600 N
F (handmanövrerad kontroll)	≤ 400 N	≤ 400 N

där

vmax	=	fordonets högsta konstruktiva hastighet,
v	=	föreskriven provningshastighet,
s	=	stoppsträcka,
dm	=	genomsnittsvärde för fullt utvecklad retardation,
F	=	kraft som anbringas på kontrollenheten.

3.1.1.2   En traktor med tillstånd att dra ett obromsat fordon i kategorierna R eller S, ska den lägsta prestanda som föreskrivs för motsvarande traktor (för typ 0-provning med motorn frikopplad) uppnås med det obromsade släpfordonet kopplat till traktorn och med det obromsade släpfordonet lastat till högsta totalvikt som anges av traktortillverkaren.

Kombinationens prestanda ska bekräftas genom beräkningar för den maximala bromsverkan som faktiskt uppnås av traktorn ensam under typ 0-provning med motorn frikopplad för lastad och olastad traktor (eventuellt också för ett delvis lastat tillstånd definierat av traktortillverkaren), med hjälp av följande formel (inga praktiska tester med ett kopplat obromsat släpfordon krävs):

där

dM+R	=	traktorns beräknade fullt utvecklade genomsnittsretardation då den kopplas till ett obromsat släpfordon, i m/s2,
dM	=	endast traktorns högsta genomsnittsvärde av fullt utvecklad retardation som uppnås under typ 0-provning med motorn frikopplad, i m/s2,
PM	=	traktorns vikt (om tillämpligt, inklusive eventuell ballast och/eller stödjande last),
PM_lastad	=	traktorns vikt, lastad,
PM_del_lastad	=	traktorns vikt, delvis lastad,
PM_olastad	=	traktorns vikt, olastad,
PR	=	del av den största vikt som bärs av en axel eller axlar på släpfordon utan färdbroms som kan påkopplas (enligt traktortillverkarens angivelse),
”PM+R”	=	kombinationens massa (vikt”PM” + angivet obromsat släpfordons vikt PR).

3.1.1.2.1   Minimikrav för kombinationers prestanda

Minsta prestanda för kombinationer ska inte vara mindre än 4,5 m/s2 för traktorer med vmax > 30 km/tim och inte mindre än 3,2 m/s2 för traktorer med vmax ≤ 30 km/tim i lastat och olastat tillstånd. Efter traktortillverkarens gottfinnande får ytterligare en typ 0-provning utföras av den tekniska tjänsten för en delvis lastad traktorvikt som tillverkaren uppgett, i syfte att definiera den högsta tillåtna vikten för ett obromsat släpfordon som uppfyller erforderlig minsta kombinationsprestanda för en sådan ”kombinationsvikt”.

De uppmätta värdena ”dm” för ovan nämnda lastvillkor och motsvarande beräknade värden ”dM+R” ska antecknas i provningsrapporten.

Högsta angivna värde för ett obromsat släpfordons vikt får inte överstiga 3 500 kg.

3.1.2   Reservbromssystem

Reservbromssystemet ska, även om dess kontrollenhet också används för andra bromsfunktioner, ge en stoppsträcka som inte överstiger följande värden och en fullt utvecklad genomsnittsretardation som inte understiger följande värden:

Traktorer med vmax ≤ 30 km/tim:	0,15 v + (v2/39)
(den andra termen motsvarar en fullt utvecklad genomsnittsretardation dm = 1,5 m/s2).

Traktorer med vmax > 30 km/tim:	0,15 v + (v2/57)
(den andra termen motsvarar en fullt utvecklad genomsnittsretardation dm = 2,2 m/s2).

Den föreskrivna prestandan ska erhållas genom att kontrollenheten utsätts för en kraft som inte överstiger 600 N för en fotdriven eller 400 N för en handdriven kontrollenhet. Kontrollenheten ska vara placerad så att den lätt och snabbt kan användas av föraren.

3.1.3   Parkeringsbromssystem

3.1.3.1   Parkeringsbromssystemet ska, även om det är kombinerat med någon av de andra bromsenheterna, kunna hålla en lastad traktor stilla i ett uppförs- och nedförslut på 18 %. Detta krav ska uppfyllas även under nedkylningsperioden. Nedkylningsperioden anses upphöra när bromsarna har nått en temperatur på 10 °C över den omgivande temperaturen.

3.1.3.2   För fordon i kategori T4.3 ska parkeringsbromssystemet, även om det är kombinerat med någon av de andra bromsenheterna, kunna hålla en lastad traktor stilla i ett uppförs- och nedförslut på 40 %. Detta krav ska uppfyllas även under nedkylningsperioden. Nedkylningsperioden anses upphöra när bromsarna har nått en temperatur på 10 °C över den omgivande temperaturen.

3.1.3.3   Prestandaprov för varma och kalla parkeringsbromsar

För att kontrollera att parkeringsbromsen kan hålla en lastad traktor stilla på ett uppförs- och nedförslut, vilket krävs enligt punkterna 3.1.3.1 och 3.1.3.2, ska mätningarna göras under följande villkor:

—	Uppvärmning av bromsarna till en temperatur på ≥ 100 °C (mätt på skivans friktionsyta eller på trummans utsida).

—	Systemtest på varma statiska parkeringsbromsar vid en temperatur på ≥ 100 °C.

—	Systemtest på kalla statiska parkeringsbromsar vid en temperatur lägre än eller lika med omgivningstemperaturen + 10 °C.

När det rör sig om bromsar i oljebad ska den metod med vilken denna provning utförs avtalas mellan fordonstillverkaren och den tekniska tjänsten. Bedömningsmetoden och resultaten ska bifogas typgodkännanderapporten.

3.1.3.4   På traktorer godkända för tillkoppling av släpfordon ska traktorns parkeringsbromssystem ha förmåga att hålla fordonskombinationen, vid högsta tillåtna vikt som traktortillverkaren anger, stillastående på ett uppförs- eller nedförslut på 12 %.

I det fall detta krav inte kan uppfyllas på grund av fysiska begränsningar (t.ex. begränsat tillgängligt väggrepp för att traktorn ska kunna generera tillräckliga bromskrafter) ska detta krav anses vara uppfyllt om det alternativa kravet i punkt 3.1.3.4 tillsammans med punkt 2.2.1.20 i bilaga I är uppfyllda.

3.1.3.4.1   Kravet i punkt 3.1.3.4 anses vara uppfyllt när villkoren i punkterna 3.1.3.4.1.1 eller 3.1.3.4.1.2 nedan uppfyllts:

3.1.3.4.1.1

Även då traktormotorn inte roterar står kombinationen med högsta tillåtna vikt stilla vid den föreskrivna lutningen när aktiveringen av en enda kontrollenhet av föraren från förarsätet har aktiverat traktorns parkeringsbromssystem och släpfordonets färdbromssystem eller bara ett av dessa två bromssystem.

3.1.3.4.1.2

Traktorns parkeringsbromssystem kan hålla traktorn kopplad till ett obromsat släpfordon med en vikt som motsvarar den högsta ”kombinationsvikt PM+R” som anges i provningsrapporten. ”PM+R” = kombinationsvikt (vikt ”PM” + obromsat släpfordons redovisade vikt PR) enligt punkt 3.1.1.2 och i testrapporten. ”PM” = traktorns vikt (om tillämpligt, inklusive ballast eller stödlast eller båda).

3.1.3.5   Ett parkeringsbromssystem tillåts som måste ansättas flera gånger innan det uppnår föreskriven bromsverkan.

3.1.4   Kvarstående bromsverkan efter transmissionsfel

3.1.4.1   För traktorer i kategori Tb med en högsta konstruktiv hastighet som överstiger 60 km/tim ska kvarstående bromsverkan hos färdbromssystemet vid fel i en del av dess transmission ge en stoppsträcka som inte överstiger följande värden och en fullt utvecklad genomsnittsretardation som inte understiger följande värden, med en manöverkraft på högst 70 daN vid kontroll enligt en typ 0-provning där motorn är frikopplad och med följande utgångshastigheter för respektive fordonskategori:

v [km/tim]	Stoppsträcka LASTAT – [m]	dm [m/s2]	Stoppsträcka OLASTAT – [m]	dm [m/s2]
40		1,3		1,3

Detta krav får inte tolkas som en avvikelse från kraven angående reservbromsning.

3.1.4.2   Provning av kvarstående bromsverkan ska utföras genom att de faktiska felen hos färdbromssystemet simuleras.

3.2   Fordon i kategorierna R och S

3.2.1   Färdbromssystem

3.2.1.1   Krav för provning av fordon i kategorierna R1 eller S1

Om släpfordon i kategorierna R1 eller S1 är försedda med färdbromssystem ska systemets prestanda uppfylla kraven för fordon i kategori R2 eller S2.

3.2.1.2   Provningskrav för fordon i kategori R2

Om färdbromssystemet är av genomgående eller halvt genomgående typ ska summan av de krafter som utövas på de bromsade hjulens ytterkant uppgå till minst X % av den maximala hjulbelastningen vid stillastående.

X	=	50 för släpfordon med en högsta konstruktiv hastighet som överstiger 30 km/tim.
X	=	35 för släpfordon med en högsta konstruktiv hastighet som inte överstiger 30 km/tim.

Om släpfordonet är försett med ett tryckluftsbromssystem, ska trycket i kontrolledningen inte överstiga 650 kPa (och/eller motsvarande digitala efterfrågevärde som definieras i ISO 11992:2003 inklusive ISO 11992-2:2003 och dess ändring 1:2007 i den elektriska kontrolledningen) och trycket i matarledningen inte överstiga 700 kPa under bromsprovet.

Om släpfordonet är utrustat med ett hydrauliskt bromssystem ska trycket i kontrolledningen inte överstiga 11 500 kPa och trycket i kompletteringsledningen vara mellan 1 500 kPa och 1 800 kPa under bromsprovet.

Provningshastigheten är 60 km/tim eller den högsta konstruktiva hastighet för släpfordonet, beroende på vilket som är lägst.

Om bromssystemet är av påskjutstyp ska det överensstämma med de bestämmelser som fastställts i bilaga VIII.

3.2.1.3   Provningskrav för fordon i kategori R3, R4 eller S2

Summan av de krafter som utövas vid de bromsade hjulens ytterkant ska uppgå till minst X % av den maximala hjulbelastningen vid stillastående.

X	=	50 för släpfordon i kategorierna R3, R4 och S2 med en högsta konstruktiv hastighet som överstiger 30 km/tim.
X	=	35 för släpfordon i kategorierna R3a, R4a och S2a med en högsta konstruktiv hastighet som inte överstiger 30 km/tim.

Om släpfordonet är försett med ett tryckluftsbromssystem ska trycket i kontrolledningen inte överstiga 650 kPa och trycket i matarledningen får inte överstiga 700 kPa under bromsprovningen.

Provningshastigheten är 60 km/tim eller den högsta konstruktiva hastighet för släpfordonet, beroende på vilket som är lägst.

Om släpfordonet är utrustat med ett hydrauliskt bromssystem ska trycket i kontrolledningen inte överstiga 11 500 kPa och trycket i kompletteringsledningen vara mellan 1 500 kPa och 1 800 kPa under bromsprovet.

3.2.1.4   Inom en axelgrupp är det tillåtet att låsa hjulen på en axel under typ 0-testförfarandet. Detta krav ska inte tolkas som ett avsteg från kravet i punkt 6.3.1 i bilaga XI om hjullåsning av direktstyrda hjul.

3.2.2   Parkeringsbromssystem

3.2.2.1   Parkeringsbromssystemet som släpfordonet är utrustat med ska kunna hålla det lastade släpfordonet stillastående när det är avskilt från traktorn i ett uppförs- eller nedförslut på 18 %.

3.2.2.2   De krav som anges i punkt 3.2.2.1 ska uppfyllas även under nedkylningsperioden. Nedkylningsperioden anses vara avslutad när bromsarna har nått en temperatur på 10 °C över den omgivande lufttemperaturen.

3.2.2.3   Prestandaprov för varma och kalla parkeringsbromsar

Testkrav som anges i punkt 3.1.3.3 har motsvarande tillämpning.

3.2.3   Automatiskt bromssystem

Den automatiska bromsverkan vid fel, som beskrivs i punkterna 2.2.1.17 och 2.2.1.18 i bilaga I, under provning av det lastade fordonet från en hastighet på 40 km/tim eller 0,8 vmax (beroende på vilket som är lägre), ska inte vara mindre än 13,5 % av den maximala hjulbelastningen vid stillastående. Hjullåsning är tillåten vid bromseffektnivåer över 13,5 %.

3.3   Svarstid för fordon i kategorierna T, C, R och S

3.3.1   När ett fordon är försett med ett färdbromssystem som är helt eller delvis beroende av en annan kraftkälla än förarens muskelkraft ska följande krav uppfyllas:

3.3.1.1

Vid en nödmanöver får inte mer än 0,6 sek förflyta från det ögonblick då kontrollenheten börjar påverkas till det ögonblick då bromskraften på den mest ogynnsamt placerade axeln uppnår den nivå som motsvarar den föreskrivna bromsverkan.

3.3.1.2

För fordon utrustade med tryckluftsbromssystem eller släpfordon med hydrauliska bromssystem eller traktorer med en hydraulisk kontrolledning ska kraven i punkt 3.3.1 anses vara uppfyllda om fordonet uppfyller bestämmelserna i bilaga III.

3.3.1.3

I fråga om traktorer utrustade med hydrauliska bromssystem anses kraven i punkt 3.3.1 vara uppfyllda om fordonets retardation eller trycket i den mest ogynnsamt placerade bromscylindern vid en nödmanöver uppnår en nivå som motsvarar den föreskrivna bromsverkan inom 0,6 sek.

3.3.1.4

För traktorer med en bromsad axel och en automatisk aktivering av enheten till alla andra axlar vid bromsning ska kraven i punkt 3.3.1 anses vara uppfyllda om traktorn uppfyller både den föreskrivna stoppsträckan och den föreskrivna fullt utvecklade genomsnittsretardationen för den aktuella fordonskategorin enligt punkt 3.1.1.1, men i detta fall är det nödvändigt att faktiskt mäta båda parametrarna.

BILAGA III

Krav för mätning av svarstiden

1.   Allmänna krav

1.1   Svarstiden för färdbromssystemet ska bestämmas då fordonet står stilla, varvid trycket mäts vid öppnandet av den minst gynnsamt placerade bromsen. På fordon försedda med lastavkännande ventiler ska dessa enheter vara inställda på lastat läge.

1.2   Under provningarna ska slaglängden hos bromscylindrarna på de enskilda axlarna motsvara slaglängden för bromsar som ställts in så tätt som möjligt.

1.3   Svarstider som erhållits i enlighet med punkterna 2.2, 2.3, 2.4, 2.6, 3.3, 3.4, 3.5, 3.6.5, 4.1, 4.5.1, 4.5.2, 4.5.3, 5.3.6, 6.2, ska avrundas till närmaste tiondels sekund. Om siffran för hundradelar är lika med eller större än 5 avrundas svarstiden till den övre tiondelen.

1.4   Diagrammen i tilläggen 1 och 2 ger exempel på korrekt konfiguration av relevanta simulatorer för inställning och användning.

2.   Traktorer som är försedda med tryckluftsdrivna bromssystem

2.1   I början av varje provning ska trycket i kraftlagringsenheten vara lika med det minsta tryck då regulatorn börjar mata systemet. I system som inte har någon regulator (t.ex. tryckbegränsade kompressorer) ska trycket i kraftlagringsenheten i början av varje provning vara lika med 90 % av det tryck som angivits av tillverkaren och som definierats i punkt 1.2.2.1 i del A av bilaga IV till dessa föreskrifter, som används vid de provningar som föreskrivs i den här bilagan.

2.2   Svarstider uttryckta som en funktion av manövreringstiden (tf) ska erhållas genom en serie fulla ansättningar, med början från den kortast möjliga och ökande upp till en tid på cirka 0,4 sek. Uppmätta värden ska anges i ett diagram.

2.3   Den svarstid som ska beaktas för provningssyftet är den som motsvarar en manövreringstid på 0,2 sek. Denna svarstid kan erhållas från diagrammet genom interpolation.

2.4   För en manövreringstid på 0,2 sek ska inte mer än 0,6 sek förflyta från inledningen av ansättningen av bromssystemets kontrollenhet till det ögonblick då trycket i bromscylindern uppnår 75 % av det asymptotiska värdet.

2.5   För traktorer utrustade med pneumatisk bromskontrolledning för släpfordon ska, förutom kraven i punkt 1.1, svarstiden mätas i slutet av ett rör med längden 2,5 meter och innerdiametern 13 mm som är anslutet till kopplingshuvudet på färdbromsens kontrolledning. Under denna provning ska en volym på 385 ± 5 cm3 (vilket anses vara lika med volymen hos ett rör med längden 2,5 m och innerdiametern 13 mm som står under ett tryck på 650 kPa) vara ansluten till matarledningens kopplingshuvud. Längd och innerdiameter på rören ska anges i punkt 2.4 på provningsrapporten.

2.6   Den tid som förflyter från inledningen av bromspedalens ansättning till det ögonblick då

2.6.1

trycket uppmätt vid den pneumatiska manöverledningens kopplingshalva,

2.6.2

det digitala efterfrågevärdet i elektriska kontrolledningen mätt enligt ISO 11992:2003 inklusive ISO 11992-2:2003 och dess ändring 1:2007. uppnår x % av sitt asymptotiska respektive slutliga värde ska inte överstiga de tider som visas i tabellen nedan: x [%] t [s] 10 75 0,2 0,4

2.7   För traktorer med tillstånd att dra fordon i kategorierna R3 och R4 utrustade med tryckluftsdrivna bromssystem ska, utöver kraven i punkt 2.6, föreskrifterna i punkt 2.2.1.7.2.1 i bilaga I verifieras med hjälp av följande prov:

2.7.1

Genom mätning av trycket i änden på ett 2,5 m långt rör med innerdiametern 13 mm som ska anslutas till kopplingshuvudet på matarledningen.

2.7.2

Genom simulering av ett fel på kontrolledningen vid kopplingshuvudet.

2.7.3

Genom aktivering av färdbromssystemets kontrollenhet inom 0,2 sek enligt beskrivning ovan i punkt 2.3.

3.   Traktorer utrustade med hydrauliska bromssystem

3.1   Svarstidsprovningarna ska utföras vid en omgivande temperatur mellan 15 °C och 30 °C.

3.2   I början av varje provning ska trycket i kraftlagringsenheten vara lika med det minsta tryck då regulatorn börjar mata systemet. I system som inte är utrustade med en regulator (t.ex. tryck-begränsade hydrauliska pumpar) ska trycket i kraftlagringsenheten i början av varje prov vara 90 % av trycket som anges av tillverkaren och specificeras i punkt 1.2.1.2 i del C i bilaga IV, som används för de provningar som föreskrivs i denna bilaga.

3.3   Svarstider uttryckta som en funktion av manövreringstiden (tf) ska erhållas genom en serie fulla ansättningar, med början från den kortast möjliga och ökande upp till en tid på cirka 0,4 sek. Uppmätta värden ska anges i ett diagram.

För ett färdbromssystem som aktiveras med ingen eller endast en begränsad hjälp av energi ska en kontrollkraft tillämpas som garanterar minst den föreskrivna färdbromsverkan.

3.4   Den svarstid som ska beaktas för provningssyftet är den som motsvarar en manövreringstid på 0,2 sek. Denna svarstid kan erhållas från diagrammet genom interpolation.

3.5   För en manövreringstid på 0,2 sek ska inte mer än 0,6 sek förflyta från inledningen av ansättningen av bromssystemets kontrollenhet till det ögonblick då trycket i bromscylindern uppnår 75 % av det maximala värdet.

För ett fullständigt energidrivet färdbromssystem där bromstrycket i bromscylindern uppnår ett tillfälligt högsta tryck som sedan faller till det genomsnittliga stabiliserade trycket, bör detta genomsnittliga stabiliserade tryck användas för beräkningen av 75 %-värdet.

3.6   Traktorer utrustade med hydrauliska kontrolledningar för släpfordon

3.6.1   Utöver kraven i punkt 1.1 ska svarstiden mätas med en släpfordonssimulator (se punkt 1 i tillägg 2) som ska anslutas till kopplingshuvudena på traktorns hydrauliska kontrolledning och kompletteringsledning.

3.6.2   Släpfordonssimulatorn ska ha följande komponenter och egenskaper:

3.6.2.1   Släpfordonssimulatorns kompletteringsledning

3.6.2.1.1   Kompletteringsledning med en honkoppling motsvarande ISO 16028:2006, med en öppning med en diameter på 0,6+0,2 mm för att begränsa dess flöde under provningen.

3.6.2.1.2   Kolvackumulator (eller likvärdig enhet) som uppfyller följande egenskaper och provförhållanden:

3.6.2.1.2.1

Nominell volym på 1 000 cm3.

3.6.2.1.2.2

Inledande tryck före laddning på 1 000±100 kPa vid en förskjuten volym på 0 cm3.

3.6.2.1.2.3

Maximalt tryck på 1 500 kPa vid en förskjuten volym på 500±5 cm3.

3.6.2.1.3   Kolvackumulatorn (eller likvärdig anordning) förbinds med kompletteringsledningen via en anslutning med en inre diameter på 12,5 mm som består av ett flexibelt rör (enligt EN853:2007) med en längd på 1,0 m.

3.6.2.1.4   En provningsport ska tillhandahållas så nära som möjligt till honkopplingen enligt ISO 16028:2006.

3.6.2.1.5   För att kunna avtappa simulatorn före och efter testet ska en tappenhet tillhandahållas.

3.6.2.2   Släpfordonssimulatorns kontrolledning

3.6.2.2.1   Kontrolledning med honkoppling motsvarande ISO 5676:1983.

3.6.2.2.2   Kraftlagringsenhet med kolv (eller likvärdig enhet) som uppfyller följande egenskaper och provförhållanden:

3.6.2.2.2.1

Inledande tryck före laddning på 500±100 kPa vid en förskjuten volym på 0 cm3.

3.6.2.2.2.2

Mellanliggande provningstryck på 2 200±200 kPa vid en förskjuten volym på 100±3 cm3.

3.6.2.2.2.3

Slutligt tryck på 11 500±200 kPa vid en förskjuten volym på 140±5 cm3.

3.6.2.2.3   Kraftlagringsenheten med kolv (eller likvärdig enhet) förbinds med kontrolledningen via en anslutning med en inre diameter på 10 mm som består av ett flexibelt rör (enligt EN853:2007) på 3,0 m och ett styvt rör som är 4,5 m långt.

3.6.2.2.4   Provningsportar ska finnas så nära kraftlagringsenheten med kolv (eller likvärdig anordning) som möjligt och så nära honkontakten enligt ISO 5676:1983 som möjligt.

3.6.2.2.5   För att lufta anslutningsrören före provningen ska en luftningsenhet tillhandahållas.

3.6.3   Provning ska utföras under följande förhållanden:

3.6.3.1

Anslutningsrören ska vara luftade före provningen.

3.6.3.2

Traktorns varvtal ska vara 25 % över tomgång.

3.6.3.3

Luftningsenheten för släpfordonssimulatorns kompletteringsledning ska vara helt öppen.

3.6.4   När det gäller mätning av svarstiden enligt punkt 3.3 och 3.4, ska bromskontrollkraften ska vara sådan att ett tryck på minst 11 500 kPa uppnås på kontrolledningens kopplingshuvud med motorn igång på 25 % över tomgång.

3.6.5   För en aktiveringstid på 0,2 sek ska inte mer än 0,6 sek förflyta från den initiala ansättningen av bromssystemets kontrollenhet till det ögonblick då det uppmätta trycket vid provningsporten nära kraftlagringsenheten med kolv (eller likvärdig enhet) når 75 % av dess maximala värde enligt punkt 3.5.

Det maximala värdet avser dock här det som uppmäts vid provningsporten istället för bromstrycket, som fallet är i punkt 3.5.

4.   Släpfordon utrustade med tryckluftsbromssystem

4.1   Släpfordonets svarstider ska mätas utan traktorn. För att ersätta traktorn är det nödvändigt att det finns en simulator till vilken kopplingshuvudena på matarledningen, den pneumatiska kontrolledningen och/eller den elektriska kontrolledningens kontakt är anslutna.

4.2   Trycket i matarledningen ska vara 650 kPa.

4.3   Simulatorn för pneumatiska kontrolledningar ska ha följande egenskaper:

4.3.1

Den ska ha en behållare med volymen 30 liter som ska vara fylld till ett tryck på 650 kPa före varje provning och som inte får fyllas på nytt under någon provning. Vid utgången från bromskontrollenheten ska simulatorn ha en mynning med en diameter på 4,0 till och med 4,3 mm. Rörets volym mätt från mynningen fram till och med kopplingshuvudet ska vara 385 ± 5 cm3 (vilket anses vara lika med volymen hos ett rör med längden 2,5 m och innerdiametern 13 mm som står under ett tryck på 650 kPa ). Trycken i kontrolledningen som nämns i punkt 4.3.3 ska mätas omedelbart efter mynningen i flödesriktningen.

4.3.2

Kontrollenheten ska utformas så att dess prestanda inte påverkas av provningsutrustningen.

4.3.3

Simulatorn ska vara inställd, t.ex. genom val av mynning enligt punkt 4.3.1, så att om en behållare på 385 ± 5 cm3 kopplas till den ska den tid som åtgår för att trycket ska öka från 65 till 490 kPa (10 % respektive 75 % av det nominella trycket på 650 kPa) vara 0,2 ± 0,01 sek. Om en behållare på 1 155 ± 15 cm3 används i stället för ovannämnda behållare ska den tid som åtgår för att trycket ska öka från 65 till 490 kPa utan vidare inställningar vara 0,38 ± 0,02 sek. Mellan dessa två tryckvärden ska trycket öka ungefär linjärt. Dessa behållare ska vara anslutna till kopplingshuvudet utan hjälp av böjliga rör, och kopplingen ska ha en innerdiameter på minst 10 mm.

4.3.4

Diagrammen i tillägg 1 visar ett exempel på korrekt konfigurering för inställning och användning av simulatorn.

4.4   Simulatorn för att kontrollera svaret på signaler som överförs via den elektriska kontrolledningen ska ha följande egenskaper:

4.4.1

Simulatorn ska avge en digital efterfrågesignal i den elektriska kontrolledningen i enlighet med ISO 11992-2:2003 och dess ändring 1:2007, och ska förse släpfordonet med lämplig information via kontaktstiften 6 och 7 i anslutningsdonet enligt ISO7638:2003. För mätningen av svarstiden kan simulatorn på begäran av tillverkaren överföra information till släpfordonet om att ingen pneumatisk kontrolledning finns tillgänglig, och att den elektriska manöverledningens efterfrågesignal alstras av två oberoende kretsar (se punkterna 6.4.2.2.24 och 6.4.2.2.25 i ISO 11992-2:2003 och dess ändring 1:2007).

4.4.2

Bromssystemets kontrollenhet ska vara konstruerad så att dess prestanda under drift inte påverkas av provningsutrustningen.

4.4.3

För mätningen av svarstiden ska den signal som alstras av den elektriska simulatorn motsvara en linjär tryckökning från 0,0 till 650 kPa på 0,2 ± 0,01 sek.

4.5   Krav för bromsverkan

4.5.1   För släpfordon med en pneumatisk kontrolledning ska den tid som förflyter, från det ögonblick då det tryck som simulatorn alstrar i kontrolledningen når 65 kPa till det ögonblick då trycket i släpfordonets bromsenhet når 75 % av sitt asymptotiska värde, inte överstiga 0,4 sek.

4.5.1.1   Släpfordon utrustade med en pneumatisk kontrolledning och som har elektrisk kontrolltransmission ska kontrolleras med den elektriska försörjningen till släpfordonet via anslutningsdonet enligt ISO 7638:2003 (med 5 eller 7 kontaktstift).

4.5.2   För släpfordon med en elektrisk kontrolledning ska den tid som förflyter, från det ögonblick då signalen som alstras av simulatorn överskrider motsvarigheten till 65 kPa till det ögonblick då trycket i släpfordonets bromsenhet når 75 % av sitt asymptotiska värde, inte överstiga 0,4 sek.

4.5.3   För släpfordon utrustade med en pneumatisk och en elektrisk kontrolledning ska mätningen av svarstiden för varje kontrolledning fastställas var för sig, enligt tillämpligt förfarande som anges i punkterna 4.5.1.1 och 4.5.2.

5.   Släpfordon utrustade med hydrauliska bromssystem

5.1   Testerna ska utföras vid en omgivande temperatur mellan 15 °C och 30 °C.

5.2   Svarstiderna för släpfordon ska mätas utan en traktor. För att simulera traktorn är det nödvändigt att tillhandahålla en traktorsimulator, till vilken kontrolledningens och kompletteringsledningens kopplingshuvuden är anslutna. Om släpfordonet är försett med en elektrisk kontakt som anges i punkt 2.1.5.1.3 i bilaga I ska denna kontakt också kopplas till traktorsimulatorn (se punkt 2 i tillägg 2).

5.3   Traktorsimulatorn ska ha följande egenskaper:

5.3.1

Traktorsimulatorn ska vara försedd med de typer av anslutningar som anges i punkterna 2.1.5.1.1–2.1.5.1.3 i bilaga I i fråga om traktorn.

5.3.2

När traktorsimulatorn är aktiverad (t.ex. genom en elektrisk strömbrytare) 5.3.2.1 ska ett tryck på 11 500+500 kPa genereras på kontrolledningens kopplingshuvud, 5.3.2.2 ska kompletteringsledningens kopplingshuvud ha ett tryck på 1 500+300 kPa.

5.3.3

När släpfordonets kontrolledning inte är ansluten ska traktorsimulatorn kunna generera ett tryck på 11 500 kPa vid kontrolledningens kopplingshuvud inom 0,2 sek efter att den aktiverats (t.ex. genom en elektrisk strömbrytare).

5.3.4

Hydraulvätskan som används i traktorsimulatorn ska ha en viskositet på 60±3 mm2/s vid en temperatur på 40±3 °C (t.ex. hydraulisk vätska enligt SAE 10W30). Under traktorsimulatorprovningen ska temperaturen på den hydrauliska vätskan inte överstiga 45 °C.

5.3.5

Om släpfordonet är utrustat med en hydraulisk kraftlagringsenhet för att uppfylla kraven för färdbromssystemet, ska kraftlagringsenheterna före mätning av svarstiden laddas till det tryck som anges av tillverkaren i provningsrapporten för att uppnå den lägsta föreskrivna färdbromsverkan.

5.3.6

När traktorsimulatorn är ansluten till släpfordonssimulatorns kontrolledning (som anges i punkt 3.6.2), ska traktorsimulatorn kalibreras på ett sådant sätt att den tid som förflyter, från aktiveringen av traktorsimulatorn till det ögonblick då trycket i kraftlagringsenheten med kolv (eller likvärdig enhet) i släpfordonssimulatorns kontrolledning når 11 500 kPa, ska vara 0,6+0,1 sek. För att uppnå detta resultat ska traktorsimulatorns flöde justeras (t.ex. genom en flödesregulator). Kontrolledningens anslutningsrör för släpfordonssimulatorn ska vara luftade innan denna kalibrering.

5.3.7

Traktorsimulatorns kontrollenhet ska utformas så att dess prestanda inte påverkas av provningsutrustningen.

5.4   Krav för bromsverkan

5.4.1   När den kalibrerade traktorsimulatorn (se punkt 5.3.6) förbinds med släpfordonet ska den tid som förflyter, från det ögonblick när traktorsimulatorn aktiveras (t.ex. genom en elektrisk strömbrytare) till det ögonblick då trycket i den minst gynnsamma bromsmekanismen når 75 % av sitt maximala värde, inte överstiga 0,6 sek.

För ett färdbromssystem där bromstrycket i bromscylindern uppnår ett tillfälligt högstatryck som sedan faller till ett genomsnittligt stabiliserat tryck, bör det genomsnittliga stabiliserade trycket användas vid beräkningen av 75 %-värdet.

6.   Traktorer utrustade med färdbromssystem med fjäderbromsar

6.1   Mätning av svarstiden måste utföras med fjäderbromsarna justerade så tätt som möjligt. Ingångstrycket i fjäderkompressionskammaren, vilket motsvarar detta provningskrav, ska anges av tillverkaren.

6.2   Den tid som förflyter, från aktivering av färdbromsens kontrollenhet (bromsar helt lossade) till det ögonblick då trycket i fjäderkompressionskammaren hos den mest ogynnsamt placerade bromscylindern uppnår ett tryck som motsvarar 75 % av den föreskrivna bromsverkan, får inte överstiga 0,6 sek.

BILAGA IV

Krav för kraftkällor och kraftlagringsenheter för bromssystem och släpkärrans bromskopplingar och för fordon utrustade med sådana

1.   Definitioner

I denna bilaga gäller följande definition:

1.1    hydrauliska eller pneumatiska bromssystem med lagrad kraft : ett bromssystem där kraft levereras av en hydraulisk vätska eller luft under tryck, lagrad i en eller flera kraftlagringsenheter matade från en eller flera tryckpumpar eller kompressorer, var och en försedd med ett sätt att begränsa trycket till ett högsta värde (anges av tillverkaren).

A.   TRYCKLUFTSBROMSSYSTEM

1.   Kraftlagringsenheters kapacitet (kraftbehållare)

1.1   Allmänna krav

1.1.1   Fordon med bromssystem vars funktion är beroende av tryckluft ska vara utrustade med behållare med en kapacitet som uppfyller kraven i punkterna 1.2 och 1.3.

1.1.2   Den föreskrivna kapaciteten för behållarna behöver dock inte uppfyllas om bromssystemet är sådant att det vid avsaknad av en sådan kraftreserv är möjligt att med färdbromssystemets manöverorgan åstadkomma en bromsverkan som är minst lika med den som föreskrivs för reservbromssystemet.

1.1.3   Vid kontroll av överensstämmelsen med kraven i punkterna 1.2 och 1.3 ska bromsarna vara justerade så tätt som möjligt.

1.2   Fordon i kategori T

1.2.1   Fordonens tryckluftsbromsbehållare ska vara så utformade att det återstående trycket efter åtta fullständiga aktiveringar av färdbromssystemets kontrollenhet inte är mindre än det tryck som är nödvändigt för att åstadkomma den bromsverkan som föreskrivs för reservbromsning.

1.2.2   Under provningen ska följande krav uppfyllas:

1.2.2.1

Ingångstrycket i behållarna ska vara det som anges av tillverkaren. Detta tryck ska vara sådant att den föreskrivna bromsverkan för färdbromssystemet kan uppnås. Den ursprungliga energinivån ska anges i informationsdokumentet.

1.2.2.2

Behållaren eller behållarna ska inte fyllas på. Dessutom ska behållaren eller behållarna för hjälputrustning isoleras.

1.2.2.3

På ett fordon med tillåtelse att dra släpfordon ska matarledningen stängas och en behållare på 0,5 liter anslutas till kontrolledningen. Trycket i denna behållare ska tömmas före varje ansättning av bromsarna. Efter provningen som nämns i punkt 1.2.1 får trycket i manöverledningen inte vara lägre än åtminstone hälften av det tryck som erhålls vid första bromsansättningen.

1.3   Fordon i kategorierna R och S

1.3.1   Behållare på släpfordon ska vara utformade så att, efter åtta fulla ansättningar av traktorns färdbromssystem, matartrycket till de verksamma komponenterna inte faller under en nivå som motsvarar halva det värde som erhålls vid första bromsansättningen och utan att vare sig den automatiska bromsen eller parkeringsbromssystemet på släpet ansätts.

1.3.2   Under provningen ska följande krav uppfyllas:

1.3.2.1

Trycket i behållarna ska vid provningens början vara 850 kPa.

1.3.2.2

Matarledningen ska vara avstängd och hjälputrustningarnas behållare ska vara isolerade.

1.3.2.3

Behållaren får inte fyllas på under provningen.

1.3.2.4

För varje ansättning av bromsarna ska trycket i kontrolledningen vara 750 kPa.

1.3.2.5

Vid varje ansättning av bromsarna ska det digitala efterfrågevärdet i den elektriska manöverledningen motsvara ett tryck på 750 kPa.

2.   Kraftkällors kapacitet

2.1   Allmänna bestämmelser

Kompressorer ska uppfylla de krav som fastställs i följande punkter:

2.2   Symboler som är specifika för detta avsnitt

2.2.1

p1 det tryck som motsvarar 65 % av trycket p2 som avses i punkt 2.2.2.

2.2.2

p2 är det värde som anges av tillverkaren och som nämns i punkt 1.2.2.1.

2.2.3

t1 är den tid som krävs för att det relativa trycket ska stiga från 0 till p1. t2 är den tid som krävs för att det relativa trycket ska stiga från 0 till p2.

2.3   Mätvillkor

2.3.1   I samtliga fall ska kompressorns varvtal per minut vara det som erhålls då motorn körs med det varvtal som motsvarar dess högsta effekt eller med det varvtal per minut som tillåts av varvtalsregulatorn.

2.3.2   Hjälputrustningarnas behållare ska vara isolerade under provningarna för bestämning av tiderna t1 och t2.

2.3.3   På fordon som är tillverkade för att dra fordon ska släpfordonet representeras av en luftbehållare vars högsta relativa tryck p (uttryckt i kPa /100) är det som kan levereras via traktorns matarkrets och vars volym V (uttryckt i liter) ges av formeln p × V = 20 R (där R är den högsta tillåtna vikten, uttryckt i ton, för axlarna på släpfordonet).

2.4   Tolkning av resultaten

2.4.1   Tiden t1 som registreras för den minst gynnade kraftlagringsenheten ska inte överstiga

2.4.1.1

tre minuter för fordon som inte är godkända för tillkoppling av ett släpfordon,

2.4.1.2

sex minuter för fordon som är godkända för tillkoppling av ett släpfordon.

2.4.2   Tiden t2 för den minst effektiva behållaren får inte överstiga

2.4.2.1

sex minuter för fordon som inte är godkända för tillkoppling av ett släpfordon,

2.4.2.2

nio minuter för fordon som är godkända för tillkoppling av ett släpfordon.

2.5   Ytterligare provning

2.5.1   När fordonet är försett med en eller flera behållare för hjälputrustningar med en total kapacitet som överstiger 20 % av bromsbehållarnas totala kapacitet ska ytterligare en provning utföras, och under denna får det inte förekomma någon störning av de ventiler som styr påfyllningen av hjälputrustningarnas behållare. Under denna provning ska en kontroll utföras av att den tid t3 som krävs för att trycket i bromsbehållarna ska stiga från 0 till p2 är mindre än

2.5.1.1

åtta minuter för fordon som inte är godkända för tillkoppling av ett släpfordon,

2.5.1.2

elva minuter för fordon som är godkända för tillkoppling av ett släpfordon.

2.5.2   Provningen ska utföras enligt de villkor som föreskrivs i punkterna 2.3.1 och 2.3.3.

2.6   Traktorer

2.6.1   Fordon till vilka koppling av släpfordon är tillåten ska också uppfylla ovanstående krav för fordon utan sådant tillstånd. I sådant fall ska testerna i punkterna 2.4.1, 2.4.2 och 2.5.1 genomföras utan den behållare som nämns i punkt 2.3.3.

3.   Anslutningar för tryckprovning

3.1   En anslutning för tryckprovning ska monteras i det närmast lätt åtkomliga läget till den minst effektiva behållaren enligt punkt 2.4.

3.2   Anslutningarna för tryckmätning ska överensstämma med avsnitt 4 i ISO-standarden 3583-1984.

B.   VAKUUMBROMSSYSTEM

1.   Kraftlagringsenheternas kapacitet (kraftbehållare)

1.1   Allmänt

1.1.1   Fordon där driften av bromssystemet kräver användning av vakuum ska vara försedda med behållare med en kapacitet som uppfyller kraven i punkterna 1.2 och 1.3.

1.1.2   Den föreskrivna kapaciteten för behållarna behöver dock inte uppfyllas om bromssystemet är sådant att det vid avsaknad av en sådan kraftreserv är möjligt att åstadkomma en bromsverkan som är minst lika med den som föreskrivs för reservbromssystemet.

1.1.3   Vid kontroll av överensstämmelsen med kraven i punkterna 1.2 och 1.3 ska bromsarna vara justerade så tätt som möjligt.

1.2   Fordon i kategorierna T och C

1.2.1   Behållarna i jordbruksfordon ska vara sådana att det fortfarande är möjligt att åstadkomma den bromsverkan som föreskrivs för reservbromssystemet i följande fall:

1.2.1.1

Efter åtta fullständiga ansättningar av färdbromsens kontrollenhet när en vakuumpump utgör kraftkällan, och

1.2.1.2

efter fyra fullständiga ansättningar av färdbromssystemets kontrollenhet när motorn utgör kraftkällan.

1.2.2   Provningen ska utföras i överensstämmelse med följande krav:

1.2.2.1

Den ursprungliga kraftnivån i behållaren eller behållarna ska vara den som anges av tillverkaren. Den ska vara sådan att den föreskrivna färdbromsverkan kan åstadkommas och ska motsvara ett vakuum som inte överstiger 90 % av det största vakuum som åstadkoms av kraftkällan. Den ursprungliga energinivån ska anges i informationsdokumentet.

1.2.2.2

Behållaren eller behållarna ska inte matas. Dessutom ska eventuella behållare för hjälputrustning isoleras.

1.2.2.3

På ett jordbruksfordon till vilken koppling av ett släpfordon är tillåten ska matarledningen stängas och en behållare på 0,5 liter anslutas till kontrolledningen. Efter provningen enligt punkt 1.2.1 får inte vakuumnivån som erhålls vid kontrolledningen ha sjunkit under en nivå som är lika med hälften av det värde som erhölls vid den första bromsansättningen.

1.3   Fordon i kategorierna R1, R2 och S1

1.3.1   Den eller de behållare som släpfordonen är försedda med ska vara sådana att den vakuumnivå som erhålls vid brukar punkterna inte ha sjunkit under en nivå som är lika med hälften av det värde som erhölls vid den första bromsansättningen efter en provning som utgörs av fyra fullständiga ansättningar av släpfordonets färdbromssystem.

1.3.2   Provningen ska utföras i överensstämmelse med följande krav:

1.3.2.1

Den ursprungliga kraftnivån i behållaren eller behållarna ska vara den som anges av tillverkaren. Den ska vara sådan att den föreskrivna färdbromsverkan kan åstadkommas. Den ursprungliga energinivån ska anges i informationsdokumentet.

1.3.2.2

Behållaren eller behållarna ska inte matas. Dessutom ska eventuella behållare för hjälputrustning isoleras.

2.   Kraftkällors kapacitet

2.1   Allmänt

2.1.1   Med utgångs punkt från det omgivande lufttrycket ska kraftkällan ha förmåga att i behållaren eller behållarna inom tre minuter åstadkomma den ursprungliga nivå som anges i punkt 1.2.2.1. I fråga om ett motorfordon till vilken koppling av ett släpfordon är tillåten får inte den tid som åtgår för att åstadkomma denna nivå enligt villkoren i punkt 2.2 överstiga sex minuter.

2.2   Mätvillkor

2.2.1   Vakuumkällans hastighet ska vara

2.2.1.1

det motorvarvtal som erhålls med fordonet stillastående, det neutrala växelläget ilagt och motorn på tomgång när vakuumkällan är fordonets motor,

2.2.1.2

det varvtal som erhålls med motorn arbetande på 65 % av det varvtal som motsvarar dess största effektuttag när vakuumkällan är en pump, och

2.2.1.3

det varvtal som erhålls med motorn arbetande på 65 % av det högsta varvtal som tillåts av varvtalsregulatorn när vakuumkällan är en pump och motorn är försedd med en varvtalsregulator.

2.2.2   När det är tänkt att till motorfordonet koppla ett släpfordon vars färdbromssystem är vakuumdrivet ska släpfordonet representeras av en kraftlagringsenhet med en kapacitet på V i liter fastställd genom följande formel:

V = 15 R

där R är den högsta tillåtna vikten, i metriska ton, på släpfordonets axlar.

C.   HYDRAULISKA BROMSSYSTEM MED LAGRAD KRAFT

1.   Kraftlagringsenheters kapacitet

1.1   Allmänt

1.1.1   Fordon på vilka bromssystemet kräver användning av lagrad energi som erhålls av en hydraulisk vätska under tryck ska vara försedda med kraftlagringsenheter med en kapacitet som uppfyller kraven i punkterna 1.2 och 1.3.

1.1.2   Den föreskrivna kapaciteten behöver dock inte uppfyllas för kraftlagringsenheterna om bromssystemet är sådant att det vid avsaknad av någon kraftreserv är möjligt att med färdbromsens kontrollenhet åstadkomma en bromsverkan som är minst lika med den som förskrivs för reservbromssystemet.

1.1.3   Vid kontroll av överensstämmelsen med kraven i punkterna 1.2.1, 1.2.2 och 2.1 ska bromsarna vara justerade så tätt som möjligt.

1.2   Fordon i kategorierna T och C

1.2.1   Fordon utrustade med ett hydrauliskt bromssystem med lagrad kraft ska uppfylla följande krav:

1.2.1.1

Efter åtta fullständiga ansättningar av färdbromssystemets kontrollenhet ska det fortfarande vara möjligt att vid den nionde ansättningen åstadkomma den bromsverkan som föreskrivs för reservbromssystemet.

1.2.1.2

Provningen ska utföras i överensstämmelse med följande krav: 1.2.1.2.1 Provningen ska inledas vid ett tryck som får anges av tillverkaren men inte är högre än inkopplingstrycket. 1.2.1.2.2 Kraftlagringsenheterna ska inte matas. Dessutom ska eventuella kraftlagringsenheter för hjälputrustning vara isolerade.

1.2.2   Traktorer försedda med ett hydrauliskt bromssystem med lagrad kraft vilket inte kan uppfylla kraven i punkt 2.2.1.4.1 i bilaga I ska anses uppfylla denna punkt om följande krav uppfylls:

1.2.2.1

Efter ett enstaka transmissionsfel ska det fortfarande efter åtta fullständiga ansättningar av färdbromssystemets kontrollenhet vara möjligt att vid den nionde ansättningen åstadkomma minst den bromsverkan som föreskrivs för reservbromssystemet, eller om den prestanda som föreskrivs för reservbromssystemet kräver användning av lagrad kraft åstadkoms med en separat kontrollenhet ska det fortfarande efter åtta fullständiga ansättningar vara möjligt att vid den nionde ansättningen åstadkomma den kvarstående bromsverkan som föreskrivs i punkt 3.1.4 i bilaga II i denna förordning.

1.2.2.2

Provningen ska utföras i överensstämmelse med följande krav: 1.2.2.2.1 Med kraftkällan stillastående eller arbetande med ett varvtal som motsvarar motorns tomgångsvarvtal får valfritt transmissionsfel framkallas. Innan ett sådant fel framkallas ska kraftlagringsenheten eller -enheterna ha ett tryck som får anges av tillverkaren men som inte överstiger inkopplingstrycket. 1.2.2.2.2 Hjälputrustningen och dess kraftlagringsenheter, om sådana finns, ska vara isolerade.

1.3   Fordon i kategorierna R och S

1.3.1   Om släpfordon är utrustade med kraftlagringsenheter (kraftbehållare) ska dessa vara sådana att, efter åtta fulla ansättningar av dragfordonets färdbromssystem, den kraftnivå som försörjer de verksamma komponenterna som använder kraften inte faller under en nivå som motsvarar halva det värde som erhålls vid första bromsansättningen och utan att vare sig det automatiska bromssystemet eller parkeringsbromssystemet på släpfordonet ansätts.

1.3.2   Under provningen ska följande krav uppfyllas:

1.3.2.1

Trycket i kraftlagringarna ska i början av testet vara 15 000 kPa.

1.3.2.2

Kompletteringsledningen ska vara avstängd. Dessutom ska eventuella kraftlagringsenheter för hjälputrustning vara isolerade.

1.3.2.3

Kraftlagringsenheten eller -enheterna får inte fyllas på under provningen.

1.3.2.4

Vid varje ansättning av bromsarna ska trycket i den hydrauliska kontrolledningen vara 13 300 kPa.

2.   Hydrauliska kraftkällors kapacitet

Kraftkällorna ska uppfylla de krav som fastställs i följande stycken:

2.1   Fordon i kategorierna T och C

2.1.1   Symboler

2.1.1.1

p1 representerar det största systemdriftstryck (urkopplingstrycket) i kraftlagringsenheterna som är angivet av tillverkaren.

2.1.1.2

p2 representerar trycket efter fyra fullständiga ansättningar av färdbromsens kontrollenhet, med utgångs punkt från p1 och utan påfyllning av kraftlagringsenheterna.

2.1.1.3

t representerar den tid som krävs för att trycket ska stiga från p2 till p1 i kraftlagringsenheterna utan ansättning av färdbromssystemets kontrollenhet.

2.1.2   Mätvillkor

2.1.2.1   Under provningen för bestämning av tiden t, ska påfyllningstakten för kraftkällan vara den som erhålls när motorn arbetar med det varvtal som motsvarar dess största effekt eller med det varvtal som tillåts av regulatorn.

2.1.2.2   Under provningen för bestämning av tiden t ska kraftlagringsenheterna för hjälputrustningen inte vara isolerade på annat sätt än automatiskt.

2.1.3   Tolkning av resultaten

Tiden t ska inte överstiga 30 sek för traktorer.

2.2   Traktorer utrustade med hydrauliska kontrolledningar för släpfordon

2.2.1   För att bestämma kraftkällans påfyllningstakt ska kompletteringsledningen för släpfordonssimulatorn, som föreskrivs i punkt 3.6.2.1 i bilaga III till denna förordning, anslutas till kopplingshuvudet på traktorns hydrauliska kompletteringsledning.

2.2.2   Provning ska utföras under följande villkor:

2.2.2.1

Provningen ska utföras vid en omgivningstemperatur mellan 15 °C och 30 °C.

2.2.2.2

Kompletteringsledningen för släpfordonssimulatorn ska anslutas till kopplingshuvudet på kompletteringsledningen före provningen då motorn inte körs.

2.2.2.3

Varvtalet på traktorn under provningen ska vara 25 % över tomgångshastigheten.

2.2.2.4

Traktorns parkeringsbromskontroll ska lossas helt under provningen.

2.2.3   Med motorn igång och avtappningsenheten helt stängd får den tid som förflyter när trycket vid provningsporten nära honkontakten enligt ISO 16028:2006 stiger från 300 kPa till 1 500 kPa inte överstiga 2,5 sek.

2.3   Fordon i kategorierna R och S

Om ett släpfordon använder en kraftlagringsenhet som bidrar till färdbromssystemets funktion, och en sådan kraftlagringsenhet återladdas av kontrolledningen då färdbromssystemet ansätts och/eller av en kraftkälla installerad på släpfordonet, ska följande krav uppfyllas.

2.3.1   Kraftkällan ska drivas av traktorsimulatorn enligt tillägg 2 till bilaga III via det elektriska anslutningsdonet som överensstämmer med ISO 7638:2003.

2.3.2   Symboler

2.3.2.1

pR1 representerar det största systemdriftstryck (urkopplingstrycket) i kraftlagringsenheten som är angivet av tillverkaren.

2.3.2.2

pR2 representerar trycket efter fyra fullständiga ansättningar av traktorns färdbromssystems kontrollenhet.

2.3.2.3

tR representerar den tid som krävs för att trycket ska stiga från pR2 till pR1 i kraftlagringsenheten utan ansättning av kontrollenheten för traktorns färdbromssystem.

2.3.3   Mätvillkor

Under provningen för bestämning av tiden tR ska följande krav vara uppfyllda:

2.3.3.1

Trycket i kraftlagringsenheten i början av testet ska vara trycket pR1.

2.3.3.2

Färdbromssystemet ska ansättas fyra gånger av traktorsimulatorns kontrolledning.

2.3.3.3

För varje ansättning av bromsarna ska trycket i kontrolledningen vara 13 300 bar.

2.3.3.4

Kraftlagringsenheter för hjälputrustningen ska inte vara isolerade annat än automatiskt.

2.3.3.5

Ventilen som matar kraftlagringsenheten genom trycket i kontrolledningen ska vara stängd under provningen.

2.3.4   Tolkning av resultaten

Tiden tR ska inte överstiga 4 min.

3.   VARNINGSENHETERS EGENSKAPER

Med motorn stillastående och med utgångs punkt i ett tryck som får anges av tillverkaren men som inte överstiger inkopplingstrycket, ska varningsenheten inte vara igång efter två fullständiga ansättningar av färdbromssystemets kontrollenhet.

BILAGA V

Krav på fjäderbromsar och på fordon utrustade med sådana

1.   Krav för tillverkning, montering och kontroll

1.1   Definitioner

I denna bilaga gäller följande definitioner:

1.1.1    fjäderbromssystem : bromssystem i vilka den kraft som krävs för inbromsning avges av en eller flera fjädrar som fungerar som en kraftlagringsenhet.

1.1.2    tryck : undertryck om kompressionen av fjädrarna erhålls med hjälp av en vakuumenhet.

2.   Allmänna krav

Vid tillämpning av denna bilaga ska den högsta konstruktiva hastigheten vara i fordonets framlänges färdriktning, om inte annat uttryckligen anges.

2.1   Ett fjäderbromssystem ska inte användas som ett färdbromssystem utom under det villkor som anges i punkt 2.2. I händelse av ett fel på en del av färdbromsens transmission får dock ett fjäderbromssystem användas för att åstadkomma den kvarstående bromsverkan som föreskrivs i punkt 3.1.4 i bilaga II, under förutsättning att föraren kan reglera denna verkan.

2.1.1   Fjäderbromsar får användas som reservbromssystem oberoende av fordonets högsta konstruktiva hastighet, förutsatt att föraren kan reglera deras bromsverkan och att prestandakraven i bilaga II är uppfyllda.

Undantagsvis, för fordon med högsta konstruktiva hastighet som inte överstiger 30 km/tim och vars reservbromssystem utgörs av fjäderbromsar vars kontroll är av ON/OFF-typ (t.ex. en knopp eller en strömbrytare) och inte låter föraren reglera bromsverkan, ska följande krav vara uppfyllda:

2.1.1.1

Föraren ska kunna manövrera fjäderbromsarna från förarsätet och samtidigt hålla minst en hand på styrenheten.

2.1.1.2

Den bromsverkan som föreskrivs i bilaga II till denna förordning ska uppfyllas.

2.1.1.3

Den föreskrivna bromsverkan ska uppnås utan att hjulen låser sig, utan att fordonet avviker från sin kurs och utan onormal vibration.

2.1.2   Vakuumfjäderbromsarna ska inte användas för släpfordon.

Kraften som behövs för att komprimera fjädern för att lossa bromsen ska levereras och kontrolleras av kontrollenheten som aktiveras av föraren.

2.2   På fordon med en högsta konstruktiv hastighet som inte överstiger 30 km/tim får ett fjäderbromssystem användas som färdbromssystem, förutsatt att föraren kan reglera dess bromsverkan.

Vid användning av ett fjäderbromssystem som färdbromssystem ska följande ytterligare krav vara uppfyllda:

2.2.1

Svarstiden ska uppfylla de krav som fastställs i punkt 5 i bilaga III.

2.2.2

Med fjäderbromsarna justerade så tätt som möjligt 2.2.2.1 ska det vara gå att ansätta bromsarna 10 gånger inom en minut med motorn körd på tomgång (bromsansättningarna ska vara jämnt fördelade under denna period), 2.2.2.2 ska det gå att ansätta färdbromssystemet sex gånger med början i ett tryck som inte överstiger inkopplingstrycket för kraftkällan. Under denna provning ska kraftlagringsenheterna inte matas. Dessutom ska eventuella kraftlagringsenheter för hjälputrustning vara isolerade.

2.2.3

Fjäderbromsarna ska utformas på ett sådant sätt att de inte havererar vid utmattning. Således ska tillverkaren förse den tekniska tjänsten med lämpliga rapporter om uthållighetstester.

2.3   En liten förändring av trycknivån som kan uppstå i matarledningen till fjäderkompressionskammaren får inte orsaka någon större förändring av bromskraften.

2.4   Följande krav ska gälla för traktorer utrustade med fjäderbromsar:

2.4.1

Matarkretsen till fjäderkompressionskammaren ska antingen innehålla en egen kraftreserv eller matas från minst två oberoende kraftreserver. Släpfordonets pneumatiska matarledning eller hydrauliska kompletteringsledning får vara förgreningar från denna matarledning, under förutsättning att ett tryckfall i ledningarna ovan inte ska kunna ansätta fjäderbromsarna.

2.4.2

En hjälputrustning får endast ta sin kraft från matarledningen till fjäderbromsens kontrollenheter på villkor att dess funktion, även i händelse av skada på kraftkällan, inte kan medföra att kraftreserven för fjäderbromsens kontrollenheter sjunker under en nivå från vilken en lossning av fjäderbromsen är möjlig.

2.4.3

Under varje uppladdning av bromssystemet från nolltryck ska fjäderbromsarna kvarstå fullt ansatta, oavsett kontrollenhetens läge, tills trycket i färdbromssystemet är tillräckligt för att säkerställa åtminstone reservbromsens föreskrivna bromsverkan hos lastat fordon, med användning av färdbromssystemets kontrollenhet.

2.4.4

När de en gång aktiverats får fjäderbromsarna inte lossas om det inte finns tillräckligt tryck i färdbromssystemet för att åtminstone ge den föreskrivna kvarstående bromsverkan för det lastade fordonet, såsom angetts i punkt 3.1.4 i bilaga II, genom ansättning av färdbromsens kontrollenhet.

2.5   I traktorer ska systemet vara konstruerat så att det är möjligt att ansätta och lossa bromsarna minst tre gånger om ursprungstrycket i fjäderbromscylindern är lika med det högsta konstruktiva trycket. På släpfordon med tryckluftsdrivna bromssystem ska det vara möjligt att lossa bromsarna minst tre gånger efter det att släpfordonet kopplats ifrån när trycket i matarledningen är 750 kPa före frånkopplingen. Före kontrollen ska dock nödbromsen vara lossad. Dessa villkor ska uppfyllas då bromsarna är justerade så tätt som möjligt. Dessutom ska det vara möjligt att ansätta och lossa parkeringsbromssystemet som anges i punkt 2.2.2.10 i bilaga I när släpvagnen är kopplad till traktorn.

2.6   I fråga om traktorer gäller att det tryck i fjäderkompressionskammaren vid vilket fjädrarna börjar ansätta bromsarna då de senare är justerade så tätt som möjligt inte får vara högre än 80 % av den lägsta nivån för det normalt tillgängliga trycket.

2.7   För släpfordon med tryckluftsdrivna bromssystem ska trycket i fjäderkompressionskammaren vid vilket fjädrarna börjar ansätta bromsarna inte vara större än det som erhålls efter fyra fullständiga ansättningar av färdbromssystemet enligt punkt 1.3 i del A i bilaga IV. Ingångstrycket ligger fast på 700 kPa.

2.8   Vid dragna fordon med hydrauliska bromssystem som inte använder lagrad kraft för att trycksätta fjäderkompressionskammaren ska trycket vid vilket fjädrarna börjar ansätta bromsarna inte vara större än 1 200 kPa.

2.9   I släpfordon med hydrauliska bromssystem som använder lagrad kraft för att trycksätta fjäderkompressionskammaren ska det tryck i fjäderkompressionskammaren vid vilket fjädrarna börjar ansätta bromsarna inte vara större än det som erhållits efter fyra fullständiga ansättningar av färdbromssystemet i enlighet med punkt 1.3 i del C i bilaga IV. Ingångstrycket ligger fast på 12 000 kPa. Dessutom ska det tryck i kompletteringsledningen vid vilket fjädrarna börjar ansätta bromsarna inte vara större än 1 200 kPa.

2.10   När trycket i ledningen som matar kraft till fjäderkompressionskammaren – förutom ledningar i en hjälplossningsenhet som använder en vätska under tryck – sjunker till den nivå där bromsdelarna börjar röra sig, ska en ljus- eller ljudvarningsenhet sättas igång. Förutsatt att detta krav är uppfyllt får varningsenheten utgöras av den varningssignal som anges i punkt 2.2.1.29.1.1 i bilaga I. Denna bestämmelse gäller inte för släpfordon.

2.11   Om en traktor med behörighet att dra fordon i kategorierna R och S med genomgående eller halvt genomgående bromsning är utrustad med ett fjäderbromssystem, ska automatisk ansättning av nämnda system medföra ansättning av släpfordonets bromsar.

2.12   Släpfordon som utnyttjar det tryckluftsdrivna färdbromssystemets kraftreserver för att uppfylla de krav för automatisk broms som fastställs i punkt 3.2.3 i bilaga II ska också uppfylla ett av följande krav när släpfordonet är frånkopplat från traktorn och kontrollenheten för släpfordonets parkeringsbroms är lossad (fjäderbromsar inte ansatta):

2.12.1

När färdbromssystemets kraftreserver minskar till ett tryck som inte understiger 280 kPa ska trycket i fjäderkompressionskammaren minska till 0 kPa för att fullt ut ansätta fjäderbromsarna. Detta krav ska kontrolleras med färdbromssystemets kraftreservtryck konstant på 280 kPa.

2.12.2

En minskning av trycket inom färdbromssystemets kraftreserv resulterar i en motsvarande minskning i trycket i fjäderkompressionskammaren.

3.   Hjälplossningssystem

3.1   Ett fjäderbromssystem ska vara så konstruerat att det i händelse av fel på systemet fortfarande är möjligt att lossa bromsarna. Detta får åstadkommas med hjälp av en hjälplossningsenhet (pneumatisk, hydraulisk, mekanisk osv.).

Hjälplossningsenheter som använder en kraftreserv för lossningen ska förses med kraft från en kraftreserv som är oberoende av den kraftreserv som normalt används för fjäderbromssystemet. Den pneumatiska eller hydrauliska kraften i en sådan hjälplossningsenhet får verka på samma kolvyta i fjäderkompressionskammaren som används för det normala fjäderbromssystemet om hjälplossningsenheten använder en separat ledning. Kopplingen mellan denna ledning och den normala ledning som förbinder kontrollenheten med fjäderbromsarnas kontrollenheter ska finnas vid kontrollenheten för varje fjäderbroms omedelbart före anslutningen till fjäderkompressionskammaren, om inte denna är en integrerad del av kontrollenheten. Denna koppling ska innehålla en enhet som förhindrar att ledningarna påverkar varandra. De krav som fastställs i punkt 2.2.1.5 i bilaga I tillämpas också på denna enhet.

3.1.1   I fråga om kravet i punkt 3.1 ska inte komponenterna i bromssystemets transmission anses som felaktiga om det inte anses troligt att de går sönder enligt villkoren i punkt 2.2.1.2.7 i bilaga I, förutsatt att de är gjorda av metall eller av material med liknande egenskaper och inte genomgår betydande formändring vid normal inbromsning.

3.2   Om manövreringen av den hjälpenhet som nämns i punkt 3.1 kräver att ett verktyg eller en skruvnyckel används, ska verktyget eller skruvnyckeln förvaras i fordonet.

3.3   Om ett hjälplossningssystem använder lagrad kraft för att lossa fjäderbromsarna ska följande ytterligare krav gälla:

3.3.1

Där kontrollenheten för hjälpfjäderbromsens lossningssystem är densamma som används för reserv- eller parkeringsbromssystemen ska de krav som fastställs i punkt 2.4 tillämpas i samtliga fall.

3.3.2

Om kontrollenheten för hjälpfjäderbromsens lossningssystem är fristående från reserv- eller parkeringsbromssystemets kontrollenhet ska de krav som anges i punkt 2.3 gälla för båda kontrollsystemen. Dock ska de krav som fastställs i punkt 2.4.4 inte gälla hjälpfjäderbromsens lossningssystem. Dessutom ska hjälplossningskontrollenheten vara placerad så att den skyddas från ansättning av föraren vid normal körställning.

3.4   Om tryckluft används i hjälplossningssystemet ska systemet aktiveras av en separat kontrollenhet som inte är ansluten till fjäderbromsens kontrollenhet.

BILAGA VI

Krav för parkeringsbromssystem utrustade med mekanisk låsanordning för bromscylinder

1.   Definitioner

I denna bilaga gäller följande definition:

1.1    mekanisk låsenhet för bromscylindrar : enhet som säkerställer parkeringsbromssystemets bromsfunktion genom mekanisk låsning av bromsens kolvstång. Den mekaniska låsningen utförs genom att tömma den komprimerade vätskan i låskammaren. Den är så konstruerad att upplåsning kan utföras genom att återställa trycket i låskammaren.

2.   Krav

2.1   Bromscylinderns mekaniska låsanordning ska vara konstruerad så att den kan lossas när låskammaren återigen sätts under tryck.

2.2   När trycket i låskammaren närmar sig den nivå som motsvarar mekanisk låsning av bromscylindern ska ett ljus- eller ljudvarningssystem aktiveras. Denna bestämmelse gäller inte för släpfordon. För släpfordon ska det tryck som motsvarar den mekaniska bromscylinderns låsenhet inte överstiga 4 kPa. Det ska vara möjligt att uppnå bromsverkan hos parkeringsbromsen efter varje enskilt fel i släpfordonets färdbromssystem. Dessutom ska det vara möjligt att lossa bromsarna minst tre gånger sedan släpfordonet kopplats ifrån, varvid trycket i matarledningen ska vara 650 kPa före frånkopplingen. Dessa villkor ska uppfyllas då bromsarna är justerade så tätt som möjligt. Det ska också vara möjligt att ansätta och lossa parkeringsbromssystemet på det sätt som anges i punkt 2.2.2.10 i bilaga I när släpfordonet är kopplat till traktorn.

2.3   För bromskontrollenheter utrustade med en mekanisk låsenhet för bromscylindrar ska bromskontrollenheten kunna aktiveras med endera av två kraftreserver.

2.4   Den låsta bromscylindern får endast lossas om det är säkert att bromsen kan ansättas igen efter sådan lossning.

2.5   I händelse av att fel uppstår på den kraftkälla som försörjer låskammaren ska det finnas en hjälpenhet för lossning (till exempel mekanisk eller pneumatisk), som exempelvis utnyttjar luften i något av fordonets däck.

2.6   Kontrollenheten ska vara sådan att den vid påverkan utför följande moment i tur och ordning: den ansätter bromsarna så att den verkningsgrad som behövs för parkeringsbromsning erhålls, låser bromsarna i detta läge och tar sedan bort kraften för bromsansättningen.

BILAGA VII

Alternativa provningskrav för fordon för vilka typ I-, typ II- eller typ III-provningarna inte är obligatoriska

1.   Definitioner

I denna bilaga gäller följande definitioner:

1.1    enskilt släpfordon : ett släpfordon som är representativt för släpfordonstypen för vilken typgodkännande begärs.

1.2    identisk : system, komponenter, separata tekniska enheter och delar som har identiska geometriska och mekaniska egenskaper och material som används som komponenter i fordon.

1.3    referensaxel : en axel för vilken det finns en provningsrapport.

1.4    referensbroms : en broms för vilken det finns en provningsrapport.

2.   Allmänna krav

Typ I- och/eller typ II- eller typ III-provningar, vilka anges i bilaga II, behöver inte utföras på ett fordon och dess system, komponenter och separata tekniska enheter som inlämnats för typgodkännande i följande fall:

2.1

Fordonet i fråga är en traktor eller ett släpfordon som, när det gäller däck, den bromsenergi som absorberas per axel och montering av däck och bromsar, är identiskt avseende bromsning med en traktor eller ett släpfordon som 2.1.1 har godkänts vid typ I- och/eller typ II- eller typ III-provningar, och 2.1.2 har godkänts, med avseende på absorberad bromsenergi, för en vikt per axel som inte är lägre än den för fordonet i fråga.

2.2

Fordonet i fråga är en traktor eller ett släpfordon vars axel eller axlar, med avseende på däck, den bromsenergi som absorberas av varje axel och montering av däck och bromsar, är identisk(a) med avseende på bromsning med en eller flera axlar som godkänts individuellt vid typ I- och/eller typ II- eller typ III-provning för en vikt per axel som inte är lägre än den för fordonet i fråga, under förutsättning att den bromsenergi som absorberas av varje axel inte överstiger den energi som absorberats av samma axel under den referensprovning eller de referensprovningar som utförts på axeln i fråga.

2.3

Fordonet i fråga är en traktor utrustad med ett tillsatsbromssystem, annat än en motorbroms, som är identiskt med ett tillsatsbromssystem som redan provats under följande villkor: 2.3.1 Tillsatsbromssystemet ska ensamt, vid provning som utförs i en lutning på minst 6 % (typ II-provning) ha stabiliserat ett fordon vars högsta vikt vid provningstillfället var minst lika stor som den högsta vikten för det fordon som inlämnats för typgodkännande. 2.3.2 Det ska vid ovanstående provning kontrolleras att varvtalet hos tillsatsbromssystemets roterande delar, när det fordon som inlämnats för godkännande uppnår hastigheten 30 km/tim, är sådant att det retarderande vridmomentet inte är mindre än det som motsvarar den provning som nämns i punkt 2.3.1.

2.4

Det berörda fordonet är ett släpfordon utrustat med lufttrycksdrivna S-kambromsar eller skivbromsar som uppfyller kontrollkraven i tillägg 1 gällande kontroll av egenskaper jämfört med de egenskaper som anges i en rapport om en referensaxelprovning som visas i provningsrapporten. Andra bromskonstruktioner än lufttrycksdrivna S-kambromsar eller skivbromsar får godkännas efter uppvisande av motsvarande information.

3.   Särskilda krav för släpfordon

För släpfordon anses dessa krav vara uppfyllda, med hänsyn till punkterna 2.1 och 2.2, om identitetsbeteckningarna som avses i punkt 3.7 i tillägg 1 för axel eller broms hos det enskilda släpfordonet ingår i en rapport för en referensaxel/referensbroms.

4.   Typgodkännandeintyg

Om ovanstående krav tillämpas ska typgodkännandeintyget innehålla följande uppgifter:

4.1	För fall enligt punkt 2.1 ska godkännandenummer för det fordon som genomgått typ I- och/eller typ II- eller typ III-referensprovningar anges.

4.2	I fall enligt punkt 2.2 ska tabell I i provningsrapporten ifyllas.

4.3	I fall enligt punkt 2.3 ska tabell II i provningsrapporten ifyllas.

4.4	Om punkt 2.4. är tillämplig ska tabell III i provningsrapporten ifyllas.

5.   Dokumentation

Om den som ansöker om ett typgodkännande i en medlemsstat hänvisar till ett typgodkännande som beviljats i en annan medlemsstat, ska sökanden lämna in dokumentation om detta godkännande.

BILAGA VIII

Krav för provning gällande inbromsning av påskjutsbromssystem, bromsenheter och släpvagnsbromskopplingar samt fordon utrustade med sådana

1.   Allmänna bestämmelser

1.1   Påskjutsbromssystemet i ett släpfordon består av kontrollenheten, transmissionen och bromsen.

1.2   Kontrollenheten är den kombination av komponenter som är integrerade i draganordningen (kopplingshuvudet).

1.3   Transmissionen är den kombination av komponenter som finns mellan den sista delen av kopplingshuvudet och bromsens första del.

1.4   Bromssystem där lagrad kraft (t.ex. elektrisk, pneumatisk eller hydraulisk kraft) överförs till släpfordonet från traktorn och bara styrs av kraften på kopplingen ska inte betraktas som påskjutsbromssystem enligt denna förordning.

1.5   Provningar

1.5.1   Bestämning av väsentliga egenskaper hos bromsen.

1.5.2   Bestämning av väsentliga egenskaper hos kontrollenheten och verifiering att kontrollenheten överensstämmer med bestämmelserna i denna förordning.

1.5.3   Kontroll på fordonet av

1.5.3.1

kontrollenhetens och bromsens kompatibilitet, och

1.5.3.2

transmissionen.

2.   Symboler

2.1   Använda enheter:

2.1.1

Vikt: kg.

2.1.2

Kraft: N.

2.1.3

Acceleration beroende på tyngdkraften: g = 9,81 m/s2.

2.1.4

Vridmoment och moment: Nm.

2.1.5

Ytor: cm2.

2.1.6

Tryck: kPa.

2.1.7

Längder: enhet anges i varje enskilt fall.

2.2   Symboler gällande för alla typer av bromsar (se figur 1 i tillägg 1)

2.2.1   GA : släpfordonets högsta tekniskt tillåtna vikt enligt tillverkarens angivelse.

2.2.2   G′A : släpfordonets ”högsta vikt” som kan bromsas av kontrollenheten, enligt tillverkarens angivelse.

2.2.3   GB : släpfordonets ”högsta vikt” som kan bromsas genom samtidig ansättning av alla släpfordonets bromsar

GB = n · GBo.

2.2.4   GBo : del av släpfordonets högsta tekniskt tillåtna vikt som kan bromsas av en broms, enligt tillverkarens angivelse.

2.2.5   B*: erforderlig bromskraft.

2.2.6   B: erforderlig bromskraft med hänsyn tagen till rullmotståndet.

2.2.7   D*: tillåten dragkraft på kopplingen.

2.2.8   D: dragkraft på kopplingen.

2.2.9   P′: kontrollenhetens utgående kraft.

2.2.10   K: kontrollenhetens kompletteringskraft, normalt betecknad av kraften D motsvarande skärningspunkten mellan x-koordinaterna och den extrapolerade kurva som uttrycker P' i förhållande till D, uppmätt med enheten i färdläge (se figurerna 2 och 3 i tillägg 1).

2.2.11   KA : kontrollenhetens tröskelvärdeskraft, dvs. den största kraft som kan anbringas på kopplingshuvudet under en kort tid utan att kontrollenheten alstrar någon utgående kraft. Symbolen KA används normalt för den kraft som uppmäts när kopplingshuvudet börjar påverkas med en hastighet av 10–15 mm/s, med kontrollenhetens transmission urkopplad.

2.2.12   D1 : den största kraft som anbringas på kopplingshuvudet när detta tvingas bakåt med en hastighet på s mm/s + 10 % med transmissionen urkopplad.

2.2.13   D2 : den största kraft som anbringas på kopplingshuvudet när detta dras med en hastighet på s mm/s + 10 % ur läget med största sammanpressning då transmissionen är urkopplad.

2.2.14   ηHo : verkningsgrad för påskjutkontrollenheten.

2.2.15   ηH1 : transmissionssystemets verkningsgrad.

2.2.16   ηH : den totala verkningsgraden för kontrollenheten och transmissionen ηH = ηHo.ηH1.

2.2.17   s: kontrollenhetens rörelse i mm.

2.2.18   s′: kontrollenhetens effektiva (användbara) rörelse i mm, bestämd i provningsrapporten.

2.2.19   s″: frigång hos huvudcylinder, mätt i mm vid kopplingshuvudet.

2.2.19.1   sHz : huvudcylinderns slaglängd i mm enligt figur 8 i tillägg 1.

2.2.19.2   s″Hz : frigång hos huvudcylindern, mätt i mm vid kolvstången, enligt figur 8 i tillägg 1.

2.2.20   SO : rörelseförlust, dvs. kopplingshuvudets rörelse i mm när det manövreras så att det rör sig från en punkt 300 mm ovanför horisontalplanet till en punkt 300 mm nedanför, medan transmissionen står stilla.

2.2.21   2sB : bromsbackslyftning (bromsbackens ansättningsrörelse), i mm, mätt på diametern parallellt med drivmekanismen och utan att bromsarna justeras under provningen.

2.2.22   2sB*: bromsbackens minsta mittlyft (bromsbackens minsta ansättningsrörelse) (i mm) för hjulbromsar med trumbromsar

;

2r är diametern på bromstrumman i mm (se figur 4 i tillägg 1).

FOR-L_2015017SV.01008301.notes.0002.xml.jpg

För hjulbromsar med skivbromsar med hydraulisk transmission

där

V60 = vätskevolymen som absorberas av en hjulbroms vid ett tryck motsvarande en bromskraft på 1,2 B* = 0,6 × GBo och största däckradie

och

2rA = bromsskivans ytterdiameter (V60 i cm3, FRZ i cm2 och rA i mm).

2.2.23   M*: bromsmoment som anges av tillverkaren i punkt 5 i tillägg 3 i denna bilaga. Detta bromsmoment ska ge minst den föreskrivna bromskraften B*.

2.2.23.1   MT : provningsbromsmoment i fall där inget överbelastningsskydd är monterat (enligt punkt 6.2.1.)

2.2.24   R: däckens dynamiska rullningsradie (m) enligt däcktillverkarens angivelse. Som ett alternativ, om sådan information inte är tillgänglig, får värdet som beräknas med formeln ”ETRTO sammanlagd diameter/2” användas.

2.2.25   n: antal bromsar.

2.2.26   Mr : största bromsmoment som uppstår vid största tillåtna rörelse sr eller största tillåtna vätskemängd Vr när släpfordonet rör sig bakåt (inklusive rullmotstånd = 0,01 · g · GBo).

2.2.27   sr : största tillåtna rörelse vid bromsens manöverhävarm när släpfordonet rör sig bakåt.

2.2.28   Vr : största tillåtna vätskevolym som absorberas av ett bromsande hjul när släpfordonet rör sig bakåt.

2.3   Symboler gällande bromssystem med mekanisk transmission (se figur 5 i tillägg 1)

2.3.1   iHo : utväxling mellan kopplingshuvudets rörelse och rörelsen hos hävarmen på kontrollenhetens utgångssida.

2.3.2   iH1 : utväxling mellan rörelsen hos hävarmen på kontrollenhetens utgångssida och bromshävarmens rörelse (nedväxling av transmission).

2.3.3   iH : utväxling mellan kopplingshuvudets rörelse och bromshävarmens rörelse

iH = iHo . iH1.

2.3.4   ig : utväxling mellan rörelsen hos bromshävarmen och bromsbackens mittlyft (ansättningsrörelsen) (se figur 4 i tillägg 1).

2.3.5   P: kraft anbringad på bromskontrollens hävarm (se figur 4 i tillägg 1).

2.3.6   Po : bromsens återgångskraft när släpfordonet rör sig framåt, dvs. på kurvan M = f(P) är den lika med kraften P i skärningspunkten mellan extrapolationen av denna funktion och x-koordinaten (se figur 6 i tillägg 1).

2.3.6.1   Por : bromsens återgångskraft när släpfordonet rör sig bakåt (se figur 6 i tillägg 1).

2.3.7   P*: kraft som anbringas på bromsens kontrollhävarm för att ge bromskraften B*.

2.3.8   PT : provningskraft enligt punkt 6.2.1.

2.3.9   ρ: bromsens egenskaper när släpfordonet rör sig framåt enligt definitionen

M = ρ (P – Po),

2.3.9.1   ρr:: bromsens egenskaper när släpfordonet rör sig bakåt enligt definitionen

Mr = ρr (Pr – Por).

2.3.10   scf : bakre kabels eller kolvstångs rörelse vid kompensator när bromsarna arbetar i framåtgående riktning (1).

2.3.11   scr : bakre kabels eller kolvstångs rörelse vid kompensator när bromsarna arbetar i bakåtgående riktning (1).

2.3.12   scd : differentiell rörelse vid kompensator när endast en broms arbetar i framåtgående riktning och den andra i motsatt riktning (1),

där scd = scr – scf (se figur 5A i tillägg 1).

2.4   Symboler gällande bromssystem med hydraulisk transmission (se figur 8 i tillägg 1)

2.4.1   ih : utväxling mellan kopplingshuvudets rörelse och kolvens rörelse i huvudcylindern.

2.4.2   i′g : utväxling mellan rörelsen hos cylinderns påtryckspunkt och bromsbackens mittlyft (ansättningsrörelse).

2.4.3   FRZ : kolvytans area hos en av hjulcylindrarna för trumbroms(ar), eller, i fråga om skivbroms(ar), den totala ytarean på bromsokets kolv(ar) mätt på ena skivsidan.

2.4.4   FHZ : kolvytans area i huvudcylindern.

2.4.5   p: hydrauliskt tryck i bromscylindern.

2.4.6   po : bromsens återgångstryck när släpfordonet rör sig framåt, d.v.s. på kurvan M = f(p) är den lika med trycket p i skärningspunkten mellan extrapolationen av denna funktion och x-koordinaten (se figur 7 i tillägg 1).

2.4.6.1   por : bromsens återgångstryck när släpfordonet rör sig bakåt (se figur 7 i tillägg 1).

2.4.7   p*: hydrauliskt tryck i bromscylindern för att ge bromskraften B*.

2.4.8   pT : provningstryck enligt punkt 6.2.1.

2.4.9   ρ': bromsens egenskaper när släpfordonet rör sig framåt enligt definitionen

M = ρ′ (p – po),

2.4.9.1   ρ′r : bromsens egenskaper när släpfordonet rör sig bakåt enligt definitionen

Mr = ρ′r (pr – por).

2.5   Symboler avseende bromskraven i relation till överbelastningsskydden

2.5.1   Dop : den manöverkraft vid kontrollenhetens ingångssida vid vilken överbelastningsskyddet aktiveras.

2.5.2   Mop : det bromsmoment vid vilket överbelastningsskyddet aktiveras (såsom anges av tillverkaren).

2.5.3   MTop : det minsta provningsbromsmoment då ett överbelastningsskydd är monterat (enligt punkt 6.2.2.2).

2.5.4   Pop_min: den kraft, anbringad på bromsen, vid vilken överbelastningsskyddet aktiveras (enligt punkt 6.2.2.1).

2.5.5   Pop_max: den största kraft (när kopplingshuvudet skjuts helt framåt) som anbringas på bromsen genom överbelastningsskyddet (enligt punkt 6.2.2.3).

2.5.6   pop_min: det tryck, anbringat på bromsen, vid vilket överbelastningsskyddet aktiveras (enligt punkt 6.2.2.1).

2.5.7   pop_max: det största hydrauliska tryck (när kopplingshuvudet skjuts helt framåt) som anbringas på bromskontrollenheten genom överbelastningsskyddet (enligt punkt 6.2.2.3).

2.5.8   PTop : den minsta provningsbromskraften då ett överbelastningsskydd är monterat (enligt punkt 6.2.2.2).

2.5.9   pTop : det minsta provningsbromstrycket då ett överbelastningsskydd är monterat (enligt punkt 6.2.2.2).

2.6   Typer av fordonsklasser med avseende på påskjutsbromssystem

2.6.1   Fordonsklass A

Fordonsklass A innebär fordon inom kategorierna R1, R2 och S1.

2.6.2   Fordonsklass B

Fordonsklass B innebär fordon med en vikt på minst 3 500 kg och högst 8 000 kg inom kategorierna R3 och S2.

2.6.3   Fordonsklass C

Fordonsklass C1 innebär fordon inom kategorierna R och S med en högsta konstruktiva hastighet som inte överstiger 30 km/tim.

Fordonsklass C2 innebär fordon inom kategorierna R och S med en högsta konstruktiva hastighet som inte överstiger 40 km/tim.

Fordonsklass C3 innebär fordon inom kategorierna R och S med en högsta konstruktiva hastighet som överstiger 40 km/tim.

3.   Allmänna krav

3.1   Kraftöverföringen från kopplingshuvudet till släpfordonets bromsar ska utföras antingen med länkade stångkolvar eller med hjälp av en eller flera vätskor. En mantlad kabel (Bowden-kabel) får dock utgöra en del av transmissionen; denna del ska vara så kort som möjligt. Kontrollstänger och kablar ska inte komma i kontakt med släpfordonsramen eller andra ytor som kan påverka ansättning eller lossning av bromsen.

3.2   Alla bultar i kopplingarna ska vara tillräckligt skyddade. Dessutom ska dessa kopplingar antingen vara självsmörjande eller lätt åtkomliga för smörjning.

3.3   Påskjutsbromsanordningar ska vara så utformade att inte någon del av transmissionen fastnar, stadigvarande deformeras eller slutar att fungera om kopplingshuvudet tvingas bakåt eller framåt i full utsträckning. Detta ska kontrolleras genom att transmissionens ände frikopplas från bromshävarmarna.

3.4   Påskjutsbromssystemet ska medge att släpfordonet backas med traktorn utan att påföra en ihållande bromskraft som överstiger 0,08 g · GA. Enheter som används för detta ändamål ska fungera automatiskt och kopplas ur automatiskt när släpfordonet rör sig framåt.

3.5   Varje särskild enhet som monteras in med anledning av punkt 3.4 ska vara sådan att parkeringsbromsverkan i uppförslut inte påverkas negativt.

3.6   Påskjutsbromssystem får omfatta överbelastningsskydd. De ska inte aktiveras vid en kraft på mindre än Dop = 1,2 D* (när de är monterade på kontrollenheten) eller vid en kraft på mindre än Pop = 1,2 P* eller vid ett tryck på mindre än pop = 1,2 p* (när de är monterade på bromsen) där kraften P* eller trycket p* motsvarar en bromskraft på B* = 0,5 · g · GBo (för fordon i klasserna C2 och C3) och B* = 0,35 · g · GBo (för fordon i klass C1).

4.   Krav för kontrollenheter

4.1   Kontrollenhetens glidelement ska vara så långa att full rörelse kan användas även när släpfordonet är tillkopplat.

4.2   Glidelementen ska vara skyddade av bälgar eller någon likvärdig anordning. De ska antingen smörjas eller vara tillverkade av självsmörjande material. Kontaktytorna ska vara tillverkade av material som varken orsakar något elektrokemiskt moment eller någon mekanisk missanpassning som kan medföra att glidelementen fastnar.

4.3   Stresströskeln (KA) för kontrollenheten ska vara minst 0,02 g · G′A och högst 0,04 g · G′A. För fordon i klasserna C1 och C2 får stresströskeln (KA) för kontrollenheten dock vara i intervallet mellan 0,01 g · G′A och 0,04 g · G′A.

4.4   Den största inskjutningskraften D1 ska inte överstiga 0,10 g · G′A hos släpfordon med styva dragbalkar och 0,067 g · G′A hos fleraxlade släpfordon med ledade dragbalkar.

4.5   Den största dragkraften D2 ska vara minst 0,1 g · G′A och högst 0,5 g · G'A.

För fordon i klass B är också villkoret D2 ≥ 1 750 N + 0,05 g · G′A tillåtet så länge D2 ≤ 0,5 g · G′A.

5.   Provningar och mätningar som ska utföras på kontrollenheterna

5.1   Kontrollenheter som inlämnats till den tekniska tjänsten som utför provningarna ska kontrolleras med avseende på överensstämmelse med kraven i punkterna 3 och 4.

5.2   Följande ska mätas för alla bromstyper:

5.2.1

Rörelsen s och den effektiva rörelsen s'.

5.2.2

Tilläggskraften K.

5.2.3

Tröskelkraften KA.

5.2.4

Inskjutningskraften D1.

5.2.5

Dragkraften D2.

5.3   För påskjutsbromssystem med mekanisk transmission ska följande bestämmas:

5.3.1

Utväxlingen iHo uppmätt i kontrollenhetens färdläge.

5.3.2

Kontrollenhetens utgående kraft P' som en funktion av kraften D på dragbalken. Tilläggskraften K och verkningsgraden härleds från den representativa kurva som erhålls genom dessa mätningar (se figur 2 i tillägg 1).

5.4   För påskjutsbromssystem med hydraulisk transmission ska följande bestämmas:

5.4.1

Utväxlingen ih uppmätt i mitten av kontrollenhetens färdläge.

5.4.2

Huvudcylinderns utgångstryck p som en funktion av dragkraften D på dragbalken och av ytan FHZ av huvudcylinderns pistong, som anges av tillverkaren; den kompletterande kraften K och effektiviteten härleds från den representativa kurva som erhålls genom dessa mätningar (se figur 3 i tillägg 1).

5.4.3

Huvudcylinderns frigång s″, som nämns i punkt 2.2.19.

5.4.4.

Arean FHZ på kolvytan i huvudcylindern.

5.4.5

Huvudcylinderns slaglängd sHz (i mm).

5.4.6

Huvudcylinderns frigång s″Hz (i mm).

5.5   För påskjutsbromssystem på fleraxlade släpfordon med dragbalk ska den förlust av frigången so som anges i provningsrapporten mätas.

6.   Bromskrav

6.1   Tillverkaren ska, utöver de bromsar som ska provas, tillställa den tekniska tjänst som ansvarar för provningarna ritningar över bromsarna med uppgifter om huvudkomponenternas typ, mått och material samt om beläggningarnas fabrikat och typ. För hydrauliska bromsar ska dessa ritningar visa arean FRZ för bromscylindrarnas yta. Tillverkaren ska också specificera bromsningsmomentet M* och massan GBo enligt punkt 2.2.4.

6.2   Provningsförhållanden

6.2.1   I de fall då ett överbelastningsskydd varken är monterat eller avsett att monteras i ett påskjutsbromssystem ska hjulbromsen provas med följande provningskrafter eller tryck:

PT = 1,8P* eller pT = 1,8p* och MT = 1,8M*, beroende på vad som är tillämpligt.

6.2.2   I de fall då ett överbelastningsskydd är monterat eller avsett att monteras i ett påskjutsbromssystem ska hjulbromsen provas med följande provningskrafter eller tryck:

6.2.2.1

De minsta konstruktiva värdena för ett överbelastningsskydd ska specificeras av tillverkaren och ska inte vara mindre än Pop = 1,2P* eller pop = 1,2p*.

6.2.2.2

Intervallen för minsta provningskraft PTop eller minsta provningstryck pTop och minsta provningsmoment MTop är PTop = 1,1 till 1,2P* eller pTop = 1,1 till 1,2p* och MTop = 1,1 till 1,2M*.

6.2.2.3

De största värdena (Pop_max eller pop_max) för överbelastningsskyddet ska specificeras av tillverkaren och ska inte vara större än PT respektive pT.

7.   Provningar och mätningar som ska utföras på bromsarna

7.1   Bromsar och komponenter som inlämnats till den tekniska tjänst som utför provningarna ska kontrolleras för överensstämmelse med kraven i punkt 6.

7.2   Följande ska fastställas:

7.2.1

Minsta bromsbacklyft (minsta ansättningsrörelse för bromsbacken), 2sB*.

7.2.2

Bromsbackens mittlyft (bromsbackens ansättningsrörelse) 2sB (vilken ska vara större än 2sB*).

7.3   För mekaniska bromsar ska följande bestämmas:

7.3.1

Utväxling ig (se figur 4 i tillägg 1).

7.3.2

Kraft P* för bromsmomentet M*.

7.3.3

Momentet M* som en funktion av kraften P* som anbringas på kontrollarmen i mekaniska transmissionssystem. Bromsytornas rotationshastighet ska motsvara en ingångshastighet på 30 km/tim för fordon i klass C1, 40 km/tim för fordon i klass C2 och 60 km/tim för fordon i klass C3 när släpfordonet rör sig framåt och 6 km/tim när släpfordonet rör sig bakåt. Följande ska härledas från den kurva som erhålls genom dessa mätningar (se figur 6 i tillägg 1): 7.3.3.1 Bromsens återgångskraft Po och det karakteristiska värdet r när släpvagnen rör sig framåt. 7.3.3.2 Bromsens återgångskraft Por och det karakteristiska värdet rr när släpfordonet rör sig bakåt. 7.3.3.3 Största bromsmoment Mr upp till maximalt tillåtna rörelse sr när släpfordonet rör sig bakåt (se figur 6 i tillägg 1). 7.3.3.4 Högsta tillåtna rörelse på bromsens kontrollarm när släpfordonet rör sig bakåt (se figur 6 i tillägg 1).

7.4   För hydrauliska bromsar ska följande bestämmas:

7.4.1

Utväxling ig′ (se figur 8 i tillägg 1).

7.4.2

Trycket p* för bromsmomentet M*.

7.4.3

Momentet M* som en funktion av trycket p* anbringad på bromscylindern i hydrauliska transmissionssystem. Bromsytornas rotationshastighet ska motsvara en ingångshastighet på 30 km/tim för fordon i klass C1, 40 km/tim för fordon i klass C2, 60 km/tim för fordon i klass C3 när släpfordonet rör sig framåt och 6 km/tim när släpfordonet rör sig bakåt. Följande ska härledas från den kurva som erhålls genom dessa mätningar (se figur 7 i tillägg 1): 7.4.3.1 Återgångstrycket po och det karakteristiska värdet r′ när släpfordonet rör sig framåt. 7.4.3.2 Återgångstrycket por och det karakteristiska värdet ρ′r när släpfordonet rör sig bakåt. 7.4.3.3 Maximalt bromsmoment Mr upp till största tillåtna vätskevolym Vr när släpfordonet rör sig bakåt (se figur 7 i tillägg 1). 7.4.3.4 Största tillåtna vätskevolym Vr absorberad av ett bromsande hjul när släpfordonet rör sig bakåt (se figur 7 i tillägg 1 till denna bilaga).

7.4.4

Arean FRZ på kolvens yta i bromscylindern.

7.5   Alternativt förfarande för typ I-provning

7.5.1   Typ I-provningen enligt punkt 2.3 i bilaga II behöver inte utföras på ett fordon som inlämnats för typgodkännande om bromssystemets komponenter provats genom en provbänk för tröghetsprovning för att uppfylla kraven i punkterna 2.3.2 och 2.3.3 i bilaga II.

7.5.2   Det alternativa förfarandet för typ I-provningen ska utföras i enlighet med bestämmelserna, punkt 3.5.2 i tillägg 1 i bilaga VII (i analogi även tillämpbart på skivbromsar).

8.   Bromskraftsdifferential för parkeringsbromssystem med simulerad lutning

8.1   Beräkningsmetod

8.1.1   Vridningspunkterna i kompensatorn ska ligga i en rak linje med parkeringsbromsen i viloläge.

Alla kompensatorns vridningspunkter ska vara i linje

Alternativa arrangemang kan användas om de ger lika stora spänningar i båda bakre kablarna, även när det finns skillnader i rörelse mellan de bakre kablarna.

8.1.2   Detaljritningar ska tillhandahållas för att visa att kompensatorns rörlighet är tillräcklig för att säkerställa att båda de bakre kablarna utsätts för lika stor kabelspänning. Kompensatorn ska ha tillräckligt utrymme på bredden för att differentiella rörelser från vänster till höger ska underlättas. Gafflarna på oken ska också vara tillräckligt djupa i förhållande till sin bredd för att inte hindra samordning när kompensatorn är i vinkel.

Differentiell rörelse på kompensatorn (scd) ska härledas från

där

Sc' = S'/iH	(rörelse på kompensator – framåtdrift) och Sc' = 2 · SB/ig,
Scr = Sr/iH	(rörelse på kompensator – bakåtdrift).

9.   Provningsrapporter

Ansökningar om typgodkännande av släpfordon utrustade med påskjutsbromsar ska åtföljas av provningsrapporterna för kontrollenheten och bromsarna samt av provningsrapporten om påskjutskontrollenhetens kompatibilitet, transmissionsenheten och släpfordonets bromsar, och dessa rapporter ska inkludera åtminstone de uppgifter som föreskrivs i på grundval av artikel 27.1 i förordning (EU) 167/2013.

10.   Kompatibilitet mellan kontrollenheten och fordonets bromsar

10.1   En kontroll ska göras på fordonet för att mot bakgrund av kontrollenhetens egenskaper verifiera de egenskaper som nämns i provningsrapporten, de egenskaper hos bromsarna som anges i provningsrapporten och de egenskaper hos släpfordonet som anges i provningsrapporten samt huruvida släpfordonets påskjutsbromssystem uppfyller de föreskrivna kraven.

10.2   Allmänna kontroller för alla typer av bromsar

10.2.1   De delar av transmissionen som inte kontrollerats tillsammans med kontrollenheten eller bromsarna ska kontrolleras på fordonet. Resultaten av kontrollen ska antecknas i provningsrapporten (t.ex. iH1 och ηH1).

10.2.2   Vikt

10.2.2.1   Släpfordonets högsta vikt GA får inte överstiga den högsta vikt G'A som kontrollenheten är godkänd för.

10.2.2.2   Släpfordonets högsta vikt GA får inte överstiga den högsta vikt GB som kan bromsas genom samtidig ansättning av släpfordonets samtliga bromsar.

10.2.3   Krafter

10.2.3.1   Krafttröskeln KA ska vara minst 0,02 g · GA och högst 0,04 g · GA.

10.2.3.2   Den maximala inskjutningskraften D1 får inte överstiga 0,10 g · GA för släpfordon med styv dragbalk och släpkärror och 0,067 g · GA för fleraxlade släpfordon med dragbalk.

10.2.3.3   Den största dragkraften D2 ska vara mellan 0,1 g · GA och 0,5 g · GA.

10.3   Kontroll av bromsarnas effektivitet

10.3.1   Summan av bromskrafterna som utövas på omkretsen av släpfordonets hjul får inte vara mindre än B* = 0,50 g · GA (för fordon i klasserna C2 och C3) och B* = 0,35 · g · GA (vad gäller fordon i klass C1), inklusive ett rullmotstånd på 0,01 g · GA; detta motsvarar en bromskraft B på 0,49 g · GA (för fordon i klasserna C2 och C3) och B* = 0,34 · g · GA (för fordon i klass C1). I detta fall ska den högsta tillåtna kraften på kopplingen vara

D* = 0,067 g · GA för fleraxlade släpfordon med dragbalk och

D* = 0,10 g · GA för släpfordon med styv dragbalk och släpkärror.

För att kontrollera om dessa villkor är uppfyllda ska följande formler tillämpas:

10.3.1.1   I påskjutsbromssystem med mekanisk transmission:

10.3.1.2   För påskjutsbromssystem med hydraulisk transmission:

10.4   Kontroll av kontrollenhets rörelse

10.4.1   I kontrollenheter för fleraxlade släpfordon med dragbalk där bromsens stångsystem är beroende av dragenhetens läge, ska kontrollenhetens rörelse s vara längre än kontrollenhetens effektiva (användbara) rörelse s′; skillnaden ska vara minst lika stor som rörelseförlusten so. Rörelseförlusten so ska inte överstiga 10 % av den effektiva rörelsen s.

10.4.2   Kontrollenhetens effektiva (användbara) rörelse s' ska bestämmas för enkel- och fleraxlade släpfordon enligt följande:

10.4.2.1

Om bromsens stångsystem påverkas av dragenhetens vinklade läge gäller s′ = s – so

10.4.2.2

Om det inte förekommer någon rörelseförlust gäller s′ = s

10.4.2.3

För hydrauliska bromssystem gäller s′ = s – s″

10.4.3   Följande ojämlikheter ska tillämpas för kontroll av huruvida kontrollenhetens rörelse är tillräcklig.

10.4.3.1

I påskjutsbromssystem med mekanisk transmission:

10.4.3.2

I påskjutsbromssystem med hydraulisk transmission:

10.5   Ytterligare kontroller

10.5.1   I påskjutsbromssystem med mekanisk transmission ska en kontroll utföras för att verifiera att stångsystemet som överför krafterna från kontrollenheten till bromsarna är rätt monterat.

10.5.2   I påskjutsbromssystem med hydraulisk transmission ska en kontroll utföras för att verifiera att huvudcylinderns rörelse inte är mindre än s/ih. En lägre nivå ska inte tillåtas.

10.5.3   Fordonets allmänna beteende vid bromsning ska kontrolleras genom provkörning på väg vid olika hastigheter med olika nivåer på bromsinsatser och ansättningshastigheter. Odämpade självsvängningar ska inte tillåtas.

11.   Allmänna kommentarer

Ovanstående krav gäller för de vanligaste konstruktionerna av påskjutsbromssystem med mekaniska eller hydrauliska transmissioner, i synnerhet då alla släpfordonets hjul är utrustade med samma typ av broms och samma typ av däck. För kontroll av mindre vanliga konstruktioner ska ovanstående krav anpassas till omständigheterna i det enskilda fallet.

---

(1)  Punkterna 2.3.10, 2.3.11 och 2.3.12 gäller endast beräkningsmetoden för parkeringsbromssystemets differentiella rörelse.