BILAGA

Allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och Europeiska unionens ekonomiska politik

Del I av de integrerade riktlinjerna för Europa 2020

Riktlinje 1: Främja investeringar

Att öka de produktiva investeringarna i Europa är avgörande för att stimulera efterfrågan och förbättra konkurrenskraften och den långsiktiga tillväxtpotentialen i Europa. Insatser bör riktas in på att mobilisera finansiering för bärkraftiga investeringsprojekt, få finansieringen att nå den reala ekonomin och förbättra investeringsklimatet. Makroekonomisk och finansiell stabilitet, samt förutsägbar lagstiftning och öppenhet och insyn i den finansiella sektorn, är mycket viktigt för att unionen ska förbli attraktiv för investeringar från den privata sektorn, inbegripet utländska investeringar.

Potentialen hos unionens fonder, bl.a. Europeiska fonden för strategiska investeringar och strukturfonderna, samt nationella medel för tillväxtfrämjande investeringar på viktiga områden bör utnyttjas till fullo. I detta sammanhang är det avgörande att förvaltningen av medel är resultatorienterad och att användningen av innovativa finansiella instrument ökar, när så är lämpligt.

För att finansieringen ska kunna nå den reala ekonomin krävs ökad insyn och information, särskilt via ett europeiskt centrum för investeringsrådgivning, som ska verka under överinseende av Europeiska investeringsbanken, samt öppen projektplanering. Ett nära samarbete med alla berörda aktörer är avgörande för smidigt utförande, lämplig risknivå och största möjliga mervärde.

Riktlinje 2: Främja tillväxt genom strukturreformer i medlemsstaterna

Att medlemsstater genomför ambitiösa strukturreformer på både produkt- och arbetsmarknader, samt i sociala trygghets- och pensionssystemen är avgörande för att stärka och upprätthålla den ekonomiska återhämtningen och säkerställa hållbara offentliga finanser, förbättra konkurrenskraften, förebygga och häva skadliga makroekonomiska obalanser i enlighet med förfarandet vid makroekonomiska obalanser och öka tillväxtpotentialen i unionens ekonomier. Detta skulle även bidra till ökad ekonomisk och social sammanhållning. Reformer för ökad konkurrens, särskilt inom den sektor som inte är exponerad för internationell handel, bättre fungerande arbetsmarknader och bättre företagsklimat bidrar till att undanröja hindren för tillväxt och investeringar och till att göra ekonomin mer anpassningsbar. Medlemsstaterna bör betrakta den ekonomiska politiken som en fråga av gemensamt intresse och samordna den för att öka positiva synergier och undvika negativa spridningseffekter.

Reformer av arbetsmarknaden och de sociala systemen behöver genomföras för att främja tillväxt och sysselsättning samtidigt som alla måste få tillgång högkvalitativa, överkomliga och hållbara sociala tjänster och förmåner. Arbetsmarknadsreformer, till exempel lönesättningsmekanismer och ett ökat deltagande, bör genomföras i enlighet med de mer detaljerade anvisningarna i sysselsättningsriktlinjerna.

Det behövs ytterligare insatser för att göra unionen till en attraktiv destination för talang och kompetens. Reformen och den ytterligare integreringen av produktmarknaderna bör fortsätta så att unionens konsumenter och företag kan dra nytta av lägre priser och större utbud av varor och tjänster. Mer integrerade marknader innebär att företagen får tillgång till en mycket större marknad än den egna hemmamarknaden och därmed större möjligheter att växa. Mer konkurrensutsatta och bättre integrerade produktmarknader kommer också att stimulera innovation och kan bidra till en snabbare anpassning och återhämtning från ekonomiska chocker i enskilda medlemsstater och unionen som helhet.

Arbetet med att förbättra regelverk som påverkar företag bör fortsätta, i syfte att särskilt stödja små och medelstora företag, och bör även omfatta modernisering av den offentliga förvaltningen, en minskning av administrativa bördor, ökad insyn, kampen mot korruption, skatteundandragande och odeklarerat arbete, förbättring av rättsväsendets oberoende, kvalitet och effektivitet, tillsammans med kontroll av avtalsefterlevnad och välfungerande insolvensförfaranden.

Informations- och kommunikationstekniken och den digitala ekonomin är viktiga drivkrafter för produktivitet, innovation och tillväxt i alla sektorer av ekonomin. Främjandet av privata investeringar i forskning och innovation bör åtföljas av djupgående reformer för att modernisera för forsknings- och innovationssystemen, förbättra samarbetet mellan offentliga institutioner och den privata sektorn och förbättra det allmänna företagsklimatet så att det blir mer kunskapsintensivt. Att höja kvaliteten och effektiviteten hos de offentliga investeringarna i forskning och innovation kommer att fortsätta att förbättra de offentliga finansernas kvalitet, och kan komma att förbättra de offentliga finansernas hållbarhet på lång sikt.

Riktlinje 3: Undanröja viktiga hinder för hållbar tillväxt och sysselsättning på unionsnivå

Ytterligare integrering av den inre marknaden, inbegripet avlägsnande av kvarstående hinder, ökad konkurrens och ett bättre företagsklimat är avgörande för att Europa ska förbli attraktivt för både inhemska och utländska företag. För att Europas produktivitet ska kunna höjas behövs satsningar på innovation och utveckling av humankapital och en integrerad väl fungerande digital inre marknad. Ökad användning av informations- och kommunikationsteknik bland såväl konsumenter som företag kan bidra till att skapa ett digitalt Europa utan gränser och ökad produktivitet.

En välfungerande finanssektor är avgörande för en väl fungerande ekonomi. Skärpt lagstiftning och tillsyn samt bättre konsumentskyddsregler bör genomföras fullt ut för finansmarknader och finansinstitut. Åtgärder måste vidtas för att bygga en hållbar värdepappersmarknad i Europa, vilket kommer att bidra till att förbättra bankernas faktiska finansieringskapacitet i unionen. En verklig kapitalmarknadsunion bör upprättas som bygger på resultaten på den inre marknaden för finansiella tjänster och kapital.

En stark energiunion bör trygga försörjningen av säker och hållbar energi till rimligt pris till företag och hushåll. Ett kostnadseffektivt genomförande av ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och övergången till en konkurrenskraftig, resurseffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp bör fortsätta bland annat i form av reformer på både efterfråge- och utbudssidan, samtidigt som gröna jobb, grön teknik och innovativa lösningar främjas. I detta sammanhang kräver energi- och transportsektorerna särskild uppmärksamhet även i framtiden, inklusive beträffande sammankoppling av energi- och transportnät samt infrastruktur.

Unionslagstiftningen bör inriktas på de frågor som bäst hanteras på europeisk nivå och utformas med beaktande av ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser. Lika villkor över gränserna tillsammans med mer förutsägbar lagstiftning och strängt iakttagande av konkurrensreglerna kommer i högre grad att locka till sig investeringar. Ett bättre och mer förutsägbart företagsklimat är extra viktigt inom nätverksindustrierna som kännetecknas av långa investeringshorisonter och stora inledande investeringar. Den yttre dimensionen av den inre marknaden bör utvecklas ytterligare.

Riktlinje 4: Förbättra hållbarheten och tillväxtfrämjandet i de offentliga finanserna

Sunda offentliga finanser är centrala för tillväxt och jobbskapande. En hållbar finanspolitik är avgörande för att vinna investerarnas förtroende och finanspolitiskt utrymme är nödvändigt för att oförutsedda händelser ska kunna hanteras och de offentliga finansernas positiva bidrag till ekonomin maximeras. Detta skapar också lämpliga villkor till stöd för tillväxt och investering. Medlemsstaterna bör långsiktigt kontrollera underskotts- och skuldnivåer. Finanspolitiken måste föras i överensstämmelse med unionens regelverk, särskilt stabilitets- och tillväxtpakten, och kompletterande sunda nationella budgetbestämmelser. Finanspolitiken bör avspegla de ekonomiska förhållandena och hållbarhetsriskerna på medlemsstatsnivå, samtidigt som den ekonomiska politiken bör vara väl samordnad. Medlemsstaterna i euroområdet uppmanas att fortsätta att noggrant övervaka och diskutera den sammantagna finanspolitiska situationen i euroområdet, inbegripet den finanspolitiska hållningen.

Vid utformning och genomförande av åtgärder för budgetkonsolidering bör man i strategierna prioritera tillväxtfrämjande utgiftsposter, inom exempelvis utbildning, kompetens och anställbarhet, forskning, utveckling och innovation samt nätinvesteringar som har positiv inverkan på produktiviteten. Utgiftsreformerna bör riktas in på effektivitetsvinster i den offentliga förvaltningen och kan bland annat baseras på utgiftsöversyner i syfte att säkerställa hållbarhet på lång sikt.

Utgiftsreformer som främjar en effektiv resursfördelning till stöd för tillväxt och sysselsättning utan att leda till orättvisor, bör vid behov kompletteras med en modernisering av inkomstsystemet. En gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör utforskas även i fortsättningen. En övergång till mer tillväxtfrämjande skatter, samtidigt som efterlevnaden av stabilitets- och tillväxtpakten säkerställs, kan bidra till att motverka ineffektivitet på marknaden och lägga grunden för hållbar tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Samtidigt är det viktigt att beakta fördelningseffekten vid alla förändringar i beskattningen. Skattesystemet kunde bli mer effektivt om skattebasen breddas, t.ex. genom att avskaffa eller minska undantag och förmånssystem, kontrollera skatteutgifternas omfattning och effektivitet, samt stärka skatteförvaltningen, förenkla skattesystemet och bekämpa skattebedrägeri och aggressiv skatteplanering.