Help Print this page 

Document 32014R0283

Title and reference
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 283/2014 av den 11 mars 2014 om riktlinjer för transeuropeiska nät på området för telekommunikationsinfrastruktur och om upphävande av beslut nr 1336/97/EG Text av betydelse för EES
  • In force
OJ L 86, 21.3.2014, p. 14–26 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2014/283/oj
Languages, formats and link to OJ
BG ES CS DA DE ET EL EN FR GA HR IT LV LT HU MT NL PL PT RO SK SL FI SV
HTML html BG html ES html CS html DA html DE html ET html EL html EN html FR html GA html HR html IT html LV html LT html HU html MT html NL html PL html PT html RO html SK html SL html FI html SV
PDF pdf BG pdf ES pdf CS pdf DA pdf DE pdf ET pdf EL pdf EN pdf FR pdf GA pdf HR pdf IT pdf LV pdf LT pdf HU pdf MT pdf NL pdf PL pdf PT pdf RO pdf SK pdf SL pdf FI pdf SV
Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal
 To see if this document has been published in an e-OJ with legal value, click on the icon above (For OJs published before 1st July 2013, only the paper version has legal value).
Multilingual display
Text

21.3.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 86/14


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 283/2014

av den 11 mars 2014

om riktlinjer för transeuropeiska nät på området för telekommunikationsinfrastruktur och om upphävande av beslut nr 1336/97/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 172,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)

Telekommunikationsnät och -tjänster blir i allt högre grad internetbaserade infrastrukturer, där bredbandsnät och digitala tjänster har ett nära samband. Internet är på väg att bli den dominerande plattformen för kommunikation, tjänster, utbildning, deltagande i samhällsliv och politik, kulturellt innehåll samt affärsverksamhet. Därför är den transeuropeiska tillgången till omfattande, säker internetuppkoppling med hög hastighet och digitala tjänster i allmänhetens intresse av avgörande betydelse för den sociala och ekonomiska tillväxten, konkurrenskraften, den sociala integrationen och den inre marknaden.

(2)

Den 17 juni 2010 gav Europeiska rådet sitt stöd till kommissionens meddelande av den 26 augusti 2010 om en digital agenda för Europa, som syftar till att lägga upp en plan för att maximera informations- och kommunikationsteknikens sociala och ekonomiska potential. Den syftar till att stimulera tillgång och efterfrågan på konkurrenskraftig infrastruktur för höghastighetsinternet och internetbaserade digitala tjänster med sikte på utvecklingen mot en verklig digital inre marknad, vilket är en förutsättning för smart och hållbar tillväxt för alla.

(3)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 (4) fastställs villkoren, metoderna och förfarandena för finansiellt stöd från unionen till transeuropeiska nät inom sektorerna transport, telekommunikation och energinfrastrukturer. I och med att det finns samma typ av utmaningar och möjligheter inom de sektorer som omfattas av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), finns det stort utrymme för att utnyttja synergieffekter, inbegripet genom att kombinera finansiering från FSE med andra finansieringskällor.

(4)

Det finns redan ett stort antal gränsöverskridande digitala tjänster för utbyten mellan europeiska offentliga förvaltningar till stöd för unionspolitik. Vid tillhandahållande av nya lösningar är det viktigt att utnyttja befintliga lösningar som införts inom ramen för andra europeiska initiativ, att undvika dubbelarbete och att säkerställa samordning och anpassning av metoder och lösningar inom olika initiativ och politiska strategier, såsom ISA-programmet inrättat genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 922/2009/EG (5) Fiscalis-programmet inrättatat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2013 (6) och Horisont 2020 inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (7). Det är likaledes viktigt att lösningarna överensstämmer med antagna internationella och/eller europeiska standarder eller öppna specifikationer för interoperabilitet, särskilt de som fastställs av kommissionen i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 (8), och andra relevanta specifikationer och riktlinjer, som det europeiska ramverket för interoperabilitet för europeiska offentliga tjänster.

(5)

Utvecklingen av bredbandsnät med hög hastighet kommer att dra nytta av europeiska tekniska standarder. Om unionen ska spela en framträdande roll inom telekommunikationssektorn, behöver unionen satsa på forsknings- och utvecklingsprogram och ökad övervakning av standardiseringsförfaranden.

(6)

Storskaliga pilotprojekt mellan medlemsstater som samfinansieras av programmet för konkurrenskraft (9) och innovation, såsom Peppol, Stork, epSOS, eCodex och Spocs, har validerat viktiga gränsöverskridande digitala tjänster på den inre marknaden, baserade på gemensamma byggstenar, vilka håller på att befästas genom eSENS-projektet. Dessa pilotprojekt har redan kommit så långt i utvecklingen att de nu eller inom en nära framtid kan införas. Befintliga projekt av gemensamt intresse har redan visat att det finns ett klart mervärde med åtgärder på europeisk nivå, t.ex. inom områdena kulturarv (Europeana), skydd av barn (säkrare internet) och social trygghet (EESSI), medan andra projekt har föreslagits, t.ex. inom området konsumentskydd (ODR).

(7)

När det gäller infrastrukturer för digitala tjänster bör byggstenarna ha företräde framför andra infrastrukturer för digitala tjänster, eftersom de är en förutsättning för dessa. Infrastrukturer för digitala tjänster bör bland annat skapa ett europeiskt mervärde och tillgodose styrkta behov. De bör vara tillräckligt utvecklade, både tekniskt och operativt, för att kunna införas, vilket bör ha visats genom lyckade pilotprojekt. De bör baseras på en konkret hållbarhetsplan som säkerställer driften av kärnplattformar på medellång till lång sikt, även efter FSE. Finansiellt stöd inom ramen för denna förordning bör därför när så är möjligt fasas ut över tiden, och andra finansieringskällor än FSE bör mobiliseras när så är lämpligt.

(8)

Det är viktigt att finansiera infrastrukturer för digitala tjänster som krävs för att fullgöra rättsliga förpliktelser enligt unionsrätten och/eller som utvecklar eller tillhandahåller byggstenar, med stora potentiella effekter på utvecklingen av paneuropeiska offentliga tjänster, så att man stöder många infrastrukturer för digitala tjänster och gradvis bygger upp ett europeiskt ekosystem för interoperabilitet. I detta sammanhang avser rättsliga förpliktelser särskilda bestämmelser som kräver antingen utveckling eller användning av infrastruktur för digitala tjänster eller som kräver resultat som endast kan uppnås genom europeiska infrastrukturer för digitala tjänster.

(9)

Väletablerade infrastrukturer för digitala tjänster, Europeana och säkrare internet för barn bör prioriteras när det gäller finansiering. Framför allt bör kontinuiteten i unionens finansiering från andra unionssprogram till FSE säkerställas under de första åren av den fleråriga budgetram för perioden 2014-2020 som fastställs genom rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (10) för att möjliggöra ett oavbrutet och framgångsrikt tillhandahållande av tjänster på samma nivå som inom ramen för det nuvarande finansieringsprogrammet. Den 10 maj 2012 betonade rådet den avgörande betydelsen av att säkerställa den långsiktiga genomförbarheten för Europeana inbegripet vad beträffar styrning och finansiering. (11)

(10)

En säker, inkluderande och positiv onlinemiljö för barn och ungdomar bör säkerställas. Som en avgörande åtgärd för att skydda och stärka barns rättigheter i onlinemiljön bör verksamheten i programmet för ett säkrare internet säkerställas efter 2014. Genom genomförande av denna förordning bör genomförandet av den europeiska strategin för ett bättre internet för barn på unionsnivå samt på nationell nivå få finansiellt stöd, särskilt när det gäller centrumen för ett säkrare internet (SIC – Safer Internet Centres) i medlemsstaterna. Verksamheten vid dessa centrum, inbegripet kontaktpunkter för ökad medvetenhet och andra verksamheter för ökad medvetenhet, hjälplinjer dit barn, föräldrar och vårdnadshavare kan vända sig för att få information om hur barn bäst kan använda internet samt journummer för rapportering av innehåll som utgör sexuella övergrepp mot barn på internet, är grundläggande element och en förutsättning för att strategin ska lyckas.

(11)

En framtida unionsrättsakt om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för elektroniska transaktioner på den inre marknaden ska fastställa de exakta kraven och villkoren för ömsesidigt erkännande av grundläggande funktioner, nedan kallade byggstenarna i de digitala tjänsteinfrastrukturerna. Den akten kommer att omfatta flera av de viktigaste byggstenarna, exempelvis elektronisk identifiering och elektronisk signatur, som en del av de projekt av gemensamt intresse som återfinns i bilagan till den här förordningen.

(12)

Infrastrukturer för digitala tjänster som införs i enlighet med beslut nr 922/2009/EG kommer att underlätta gränsöverskridande och sektorsöverskridande elektronisk samverkan mellan europeiska offentliga förvaltningar. Detta kommer i sin tur att möjliggöra tillhandahållandet av grundläggande tjänster inom bland annat sådana områden som elektronisk identifiering och elektronisk autentisering och elektronisk upphandling, sammankoppling av företagsregister över gränser, interoperabla och gränsöverskridande elektroniska hälso- och sjukvårdstjänster samt samarbete över gränserna om it-säkerhet, vilket bidrar till den digitala inre marknaden. Sådan samverkan mellan förvaltningar kommer att uppnås genom inrättande och/eller förbättring av interoperabla kärnplattformar, som bygger på befintliga gemensamma byggstenar och/eller tillhandahåller kompletterande byggstenar som krävs för utvecklingen av andra kärnplattformar, samt besläktade bastjänster som kopplar ihop nationella infrastrukturer med kärnplattformar för tillhandahållande av gränsöverskridande digitala tjänster.

(13)

Medlemsstaterna bör uppmuntra lokala och regionala myndigheter att fullt ut och på ett effektivt sätt delta i styrningen av infrastrukturerna för digitala tjänster och se till att projekt av gemensamt intresse som rör gränsöverskridande tillhandahållande av e-förvaltningstjänster tar hänsyn till EIF-rekommendationerna.

(14)

I sin resolution av den 6 juli 2011 om den europeiska bredbandssektorn: investeringar i digitalt baserad tillväxt (12) betonade Europaparlamentet att bredbandstjänster är av avgörande vikt för konkurrenskraften hos unionens näringsliv och på ett betydande sätt bidrar till den ekonomiska tillväxten, den sociala sammanhållningen och sysselsättning av hög kvalitet inom unionen. Investeringar i den allra senaste, framtidssäkrade tekniken är av avgörande betydelse om unionen ska kunna utgöra ett centrum för innovation, kunskap och tjänster.

(15)

En europeisk marknad med nästan 500 miljoner människor som är anslutna till höghastighetsbredband skulle fungera som en spjutspets för utvecklingen av den inre marknaden och skapa en globalt sett unik kritisk massa av användare, där alla regioner exponeras för nya möjligheter och där varje användare ges ett ökat värde och unionen får möjlighet att bli en världsledande kunskapsbaserad ekonomi. En snabb utbyggnad av bredbandsnät med hög hastighet är avgörande för utvecklingen av unionens produktivitet och för framväxten av nya företag och småföretag som kan bli ledande inom olika sektorer, såsom hälso- och sjukvård, tillverkning och tjänsteindustrin.

(16)

Kombinationen av nya möjligheter när det gäller infrastruktur och nya, innovativa och interoperabla tjänster bör skapa en god cirkel genom att stimulera till ökad efterfrågan på höghastighetsbredband, som det från kommersiell synpunkt vore klokt att tillgodose.

(17)

I den digitala agendan för Europa anges att alla européer senast 2020 bör ha tillgång till internethastigheter över 30 Mbps och att 50 % eller mer av de europeiska hushållen bör abonnera på internetanslutningar över 100 Mbps.

(18)

Med tanke på den snabba utvecklingen av digitala tjänster och tillämpningar som kräver allt snabbare internetförbindelser och den snabba utvecklingen av den toppmodern teknik som möjliggör detta är det lämpligt att inom ramen för en utvärdering av den digitala agendan för Europa beakta översynen av bredbandsmålen för 2020 för att säkerställa att unionen har konkurrenskraftiga bredbandshastigheter i jämförelse med andra ekonomier i världen.

(19)

En del av bredbandsprojekten bör visa högre ambitioner och sikta mot högre hastigheter och därigenom tjäna som pilotprojekt för snabbare anslutningsmöjligheter och modeller som kan reproduceras.

(20)

I sin resolution av den 12 september 2013 om den digitala agendan för tillväxt, rörlighet och sysselsättning: dags att lägga i en högre växel betonade Europaparlamentet att det bör vara ett mål för en reviderad framtidsinriktad digital agenda för Europa att alla hushåll i unionen till år 2020 har bredbandsuppkoppling som kan leverera 100 megabit/sekund, och att 50 % av hushållen abonnerar på 1 gigabit/sekund eller mer.

(21)

Den privata sektorn bör vara ledande i utbyggnaden och moderniseringen av bredbandsnät, med stöd av en konkurrensfrämjande och investeringsvänlig rättslig ram. Då de privata investeringarna inte räcker, bör medlemsstaterna vidta de åtgärder som är nödvändiga för att uppnå målen för den digitala agendan för Europa. Det offentliga finansiella bredbandsstödet bör begränsas till program eller initiativ som är inriktade på projekt som den privata sektorn inte kan finansiera på egen hand, vilket bekräftas genom en förhandsutvärdering där marknadsmisslyckanden och suboptimala investeringssituationer identifieras, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (13).

(22)

Finansieringsinstrument för bredbandsnät får inte otillbörligen snedvrida konkurrensen, tränga ut privata investeringar eller avskräcka privata operatörer från att investera. De bör i synnerhet vara förenliga med artiklarna 101, 102, 106 och 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) samt i förekommande fall med unionens riktlinjer för tillämpningen av reglerna för statligt stöd på snabb utbyggnad av bredbandsnät.

(23)

Offentlig finansiering av bredbandsnät får användas endast för infrastrukturer som är förenliga med tillämplig rätt, särskilt konkurrensrätten, och med tillträdesskyldigheterna enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG (14).

(24)

Eftersom de ekonomiska resurser som är tillgängliga inom FSE är begränsade, bör det finansiella stödet inriktas på inrättandet av finansieringsmekanismer på unionsnivå som kan locka till sig ytterligare investeringar och främja en multiplikatoreffekt och därigenom underlätta en effektiv användning av privata och andra offentliga medel för investeringar. På så sätt möjliggörs bidrag från näringslivet och institutionella aktörer som är betydligt mer omfattande än de finansieringsnivåer som kan erhållas direkt från FSE.

(25)

Eftersom de ekonomiska resurser som är tillgängliga inom FSE är begränsade och för att säkerställa tillräcklig finansiering för infrastrukturer för digitala tjänster, bör det sammanlagda budgetanslaget till bredband inte överstiga det minimibelopp som är nödvändigt för att inrätta en kostnadseffektiv åtgärd, som bör fastställas genom en förhandsbedömning där man beaktar bland annat typen av planerade finansieringsinstrument, den möjliga hävstångseffekten för minsta möjliga effektiva projektportfölj samt marknadsvillkoren.

(26)

Stödet till bredbandsutbyggnad från FSE bör komplettera det stöd som tillhandahålls inom ramen för andra unionsprogram och unionsinitiativ, inbegripet de europeiska struktur- och investeringsfonderna, i de fall då man vid en förhandsbedömning identifierar marknadsbrister eller suboptimala investeringssituationer och där så beslutas av förvaltningsmyndigheter. Det finansiella stödet till bredbandsutbyggnad från FSE bör bidra till medlemsstaternas insatser både direkt och genom att fungera som ett investeringsverktyg för frivilliga, öronmärkta bidrag från andra källor, inklusive de europeiska struktur- och investeringsfonderna, och på så sätt göra det möjligt för medlemsstaterna att dra nytta av kunnandet och skaleffekterna av faciliteter som förvaltas av unionen med sikte på att öka de offentliga utgifternas effektivitet.

(27)

För att kunna säkerställa största möjliga ekonomisk nytta och med tanke på de begränsade resurserna bör finansieringen från FSE vara tillgänglig för projekt som bygger på den för det specifika projektet mest lämpade tekniken, som kan bidra till att ge incitament till innovativa företagsmodeller och som visar stor potential för att kunna reproduceras. Om projekt finansieras genom frivilliga bidrag inom ramen för FSE, såsom europeiska struktur- och innovationsfonder eller genom nationell eller regional finansiering, bör kriterierna för stödberättigande vara mer flexibla och bland annat ta hänsyn till den specifika situationen och de specifika förhållandena inom de områden som sådan finansiering är avsedd att tjäna.

(28)

Unionen får stödja utbyggnaden av bredbandsnät som bidrar till målen för den digitala agendan för Europa på alla slags områden. Minskningen av den digitala klyftan samt ökningen av den digitala delaktigheten är viktiga mål i den digitala agendan för Europa. Alla unionens åtgärder på bredbandsområdet bör därför ta upp de särskilda behoven i städers ytterområden, landsbygdsområden och i synnerhet glesbygd och mindre utvecklade regioner, som har behov av att få tillgång till anslutningarna. Detta innefattar utbyggnaden av bredbandsnät för att förbinda öar, inlandsområden, bergsområden, avlägsna områden och perifera områden, inbegripet ömedlemsstater, med unionens centrala områden, och/eller åtgärder för att förbättra tillförlitligheten eller prestandan för anslutningar mellan sådana områden och unionens centrala områden.

(29)

För att fullborda den digitala inre marknaden bör man främja kompatibiliteten mellan programmet för FSE och nationella och regionala bredbandsåtgärder.

(30)

Vid genomförandet av denna förordning bör formerna för finansiellt stöd anpassas till åtgärderna i fråga. När det gäller infrastrukturer för digitala tjänster bör därför kärnplattformar som inte kan finansieras från andra källor prioriteras för finansiering genom upphandling eller i undantagsfall genom bidrag, medan bastjänster endast bör ges begränsat finansiellt stöd från FSE. Allt finansiellt stöd från fonden bör syfta till en effektiv användning av unionens medel, och därför bör bredbandsnät stödjas genom finansieringsinstrument som ger större hävstångseffekter än bidrag.

(31)

Åtgärder inom ramen för denna förordning bör sträva efter att uppnå synergieffekter och interoperabilitet mellan olika projekt av gemensamt intresse som beskrivs i bilagan samt med andra infrastrukturer, inklusive transport- och energiinfrastrukturer som stöds av FSE, relevanta forskningsinfrastrukturer som stöds av bland annat Horisont 2020 samt relevanta infrastrukturer som stöds av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, samtidigt som dubbelarbete och onödiga administrativa bördor undviks.

(32)

Finansiellt stöd till projekt av gemensamt intresse bör kompletteras med övergripande åtgärder, inklusive tekniskt bistånd, efterfrågestimulerande åtgärder och samordning, som bör syfta till att maximera effekterna av unionsåtgärderna.

(33)

När medel avsätts för åtgärder avseende bredbandsnät bör kommissionen ta vederbörlig hänsyn till resultaten från utvärderingarna av unionens befintliga finansieringsinstrument.

(34)

Kommissionen bör bistås av en expertgrupp med företrädare för alla medlemsstater som bör konsulteras om och bidra till bland annat övervakningen av genomförandet av denna förording, planering, utvärdering och åtgärdande av genomförandeproblem.

(35)

Expertgruppen bör också samarbeta med de enheter som deltar i genomförandet av denna förordning, såsom lokala och regionala myndigheter, internetleverantörer, offentliga nätoperatörer och tillverkare av utrustning samt nationella tillsynsmyndigheter och Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (nedan kallat Berec), inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1211/2009 (15).

(36)

Genom förordning (EU) nr 1316/2013 inrättas en samordningskommitté för FSE, som också är en kommitté i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (16). Genom förordning (EU) nr 1316/2013 tilldelas också kommissionen befogenheter att i enlighet med granskningsförfarandet anta årliga och fleråriga arbetsprogram, inbegripet inom telekommunikationssektorn, vilken omfattas av denna förordning.. Det är viktigt att i detta avseende klargöra att medlemsstaterna, när frågor som avser denna förordning diskuteras, särskilt utkast till årliga och fleråriga arbetsprogram, bör företrädas av experter inom sektorn för telekommunikationsinfrastruktur i samordningskommittén för FSE.

(37)

Eftersom målen för denna förordning, särskilt samordnad utveckling av transeuropeiska nät på området för telekommunikationsinfrastruktur, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare, på grund av den gränsöverskridande karaktärem hos de infrastrukturer som stöds och deras inverkan på hela unionens territorium, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(38)

För att stödja projekt av gemensamt intresse inom sektorerna för transport-, telekommunikations- och energiinfrastrukturer fastställs i förordning (EU) nr 1316/2013 villkoren, metoderna och förfarandena för att bevilja finansiellt stöd från unionen till transeuropeiska nät. Däri fastställs även fördelningen av de resurser som ska vara tillgängliga enligt förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 inom alla tre sektorerna. Förordning (EU) nr 1316/2013 är tillämplig från och med den 1 januari 2014. Det är därför lämpligt att anpassa tillämpningen av den här förordningen till tillämpningen av förordning (EU) nr 1316/2013 och förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013. Därför bör den här förordningen tillämpas från och med den 1 januari 2014.

(39)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1336/97/EG (17) bör upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

1.   I denna förordning fastställs riktlinjer för en snabb utbyggnad och interoperabilitet för projekt av gemensamt intresse när det gäller transeuropeiska nät på området för telekommunikationsinfrastruktur.

2.   Denna förordning omfattar i synnerhet:

a)

Målen för och de operativa prioriteringarna för projekt av gemensamt intresse.

b)

Fastställandet av projekt av gemensamt intresse.

c)

De kriterier i enlighet med vilka åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse ska ge rätt till finansiellt stöd från unionen i enlighet med förordning (EU) nr 1316/2013 i samband med utveckling, genomförande, utbyggnad, sammankoppling och interoperabilitet.

d)

Prioriteringarna för finansieringen av projekt av gemensamt intresse.

Artikel 2

Definitioner

1.   I denna förordning ska definitionerna i artikel 2 i förordning (EU) nr 1316/2013 gälla.

2.   I denna förordning och förordning (EU) nr 1316/2013 gäller dessutom följande definitioner:

a)   telekommunikationsinfrastruktur: bredbandsnät och infrastrukturer för digitala tjänster.

b)   infrastrukturer för digitala tjänster: infrastrukturer som gör det möjligt att tillhandahålla nätverkstjänster elektroniskt, normalt över internet, och att tillhandahålla transeuropeiska interoperabla tjänster av allmänintresse för medborgare, företag och/eller myndigheter och vilka består av kärnplattformar och bastjänster.

c)   byggstenar: grundläggande infrastrukturer för digitala tjänster, vilka är fundamentala funktioner för återanvändning i mer komplexa infrastrukturer för digitala tjänster.

d)   kärnplattform: centrala nav i infrastrukturer för digitala tjänster som syftar till att säkerställa transeuropeisk anslutbarhet, åtkomst och interoperabilitet och vilka ska vara öppna för medlemsstaterna och får vara öppna för andra enheter.

e)   bastjänster: anslutningstjänster som kopplar ihop en eller flera nationella infrastrukturer med kärnplattformar.

f)   bredbandsnät: fasta och trådlösa accessnät med tillhörande infrastruktur och stamnät som klarar att leverera mycket snabba hastigheter.

g)   övergripande åtgärder: studier och programstödjande åtgärder enligt definitionen i artikel 2.6 och 2.7 i förordning (EU) nr 1316/2013.

Artikel 3

Mål

1.   Projekten av gemensamt intresse ska bidra till uppnåendet av de allmänna mål som anges i artikel 3 i förordning (EU) nr 1316/2013.

2.   Utöver de allmänna målen ska projekt av gemensamt intresse bidra till ett eller flera av följande särskilda mål:

a)

Ekonomisk tillväxt och stöd till fullbordandet av en fungerande inre marknad till stöd för konkurrenskraften inom den europeiska ekonomin, inklusive små och medelstora företag.

b)

Förbättringar i det dagliga livet för medborgare, företag och offentliga myndigheter på alla nivåer genom främjande av bredbandsnät, de nationella, regionala och lokala bredbandsnätens sammankoppling och interoperabilitet samt icke-diskriminerande tillgång till sådana nät och digital delaktighet.

3.   Följande operativa prioriteringar ska bidra till uppnåendet av de mål som avses i punkterna 1 och 2:

a)

Interoperabilitet, anslutbarhet, hållbar utbyggnad, drift och uppgradering av transeuropeiska infrastrukturer för digitala tjänster samt samordning på europeisk nivå.

b)

Ett effektivt flöde av privata och offentliga investeringar för att främja utbyggnaden och moderniseringen av bredbandsnät för att bidra till bredbandsmålen i den digitala agendan för Europa.

Artikel 4

Projekt av gemensamt intresse

1.   Projekt av gemensamt intresse ska särskilt

a)

syfta till inrättande och/eller förbättring av interoperabla och, om möjligt, internationellt kompatibla kärnplattformar, tillsammans med bastjänster för infrastrukturer för digitala tjänster, och

b)

tillhandahålla effektiva investeringsverktyg för bredbandsnät, locka nya kategorier av investerare och projektansvariga och främja reproducerbarhet för innovativa projekt och affärsmodeller.

2.   Projekt av gemensamt intresse får omfatta hela livscykeln, vilket innefattar genomförbarhetsstudier, genomförande, kontinuerlig drift och uppgradering, samordning och utvärdering.

3.   Projekt av gemensamt intresse får stödjas genom övergripande åtgärder.

4.   Projekt av gemensamt intresse och åtgärder som bidrar till sådana beskrivs mer ingående i bilagan.

Artikel 5

Metoder

1.   När det gäller infrastrukturer för digitala tjänster ska kärnplattformar i första hand införas av unionen medan bastjänster ska införas av parter som ansluter sig till den berörda kärnplattformen. Investeringar i bredbandsnät ska huvudsakligen göras av den privata sektorn, med stöd av en konkurrensfrämjande och investeringsvänlig rättslig ram. Offentligt stöd till bredbandsnät ska endast tillhandahållas vid marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.

2.   Medlemsstater och andra enheter som ansvarar för eller bidrar till genomförandet av projekt av gemensamt intresse ska uppmanas vidta de åtgärder som krävs för att underlätta genomförandet av projekt av gemensamt intresse. Det slutliga beslutet om genomförandet av ett projekt av gemensamt intresse, som rör en medlemsstats territorium, ska fattas efter den medlemsstatens godkännande.

3.   Åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse, som uppfyller de kriterier som anges i artikel 6 i denna förordning, ska kunna omfattas av finansiellt stöd från unionen i enlighet med de villkor och instrument som finns tillgängliga inom ramen för förordning (EU) nr 1316/2013. Finansiellt stöd ska ges i enlighet med de relevanta regler och rutiner som antagits av unionen, de finansieringsprioriteringar som anges i artikel 6 i den här förordningen och med hänsyn till tillgången på resurser, med beaktande av stödmottagarnas särskilda behov.

4.   Åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse inom området infrastrukturer för digitala tjänster ska stödjas genom

a)

upphandling och/eller

b)

bidrag.

5.   Åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse inom området bredbandsnät ska stödjas genom

a)

finansieringsinstrument enligt definitionen i förordning (EU) nr 1316/2013, som ska vara öppna för kompletterande bidrag från andra sektorer av FSE, andra instrument, program och budgetposter i unionens budget samt medlemsstater – inklusive regionala och lokala myndigheter – och andra investerare – inklusive privata investerare i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) nr 1316/2013, och/eller

b)

en kombination av finansieringsinstrument och bidrag från andra offentliga källor än FSE, oavsett om det är offentliga unionskällor eller nationella källor.

6.   Övergripande åtgärder ska stödjas genom

a)

upphandling och/eller

b)

bidrag.

7.   Det sammanlagda budgetanslaget till finansieringsinstrument för bredbandsnät får inte överstiga det minimibelopp som är nödvändigt för att inrätta kostnadseffektiva åtgärder, som ska fastställas genom sådana förhandsbedömningar som avses i artikel 14.1 i förordning (EU) nr 1316/2013.

Deta beloppet ska motsvara 15 % av den finansieringsram för telekommunikationssektorn som avses i artikel 5.1 b i förordning (EU) nr 1316/2013.

8.   Minst en tredjedel av de bredbandsprojekt som får finansiellt stöd enligt denna förordning ska sikta mot bredbandshastigheter över 100 Mbit/s.

9.   Efter den rapport som avses i artikel 8.6 om hur arbetet med genomförandet av denna förordning fortskrider får Europaparlamentet och rådet, på förslag från kommissionen, revidera det belopp som fastställts i enlighet med punkt 7 i den här artikeln och den andel projekt som avses i punkt 3e i den här artikeln.

10.   När stöd från FSE kompletterar de europeiska struktur- och investeringsfonderna och andra offentliga direktstöd kan synergieffekterna mellan åtgärder inom ramen för FSE och stödet från de europeiska struktur- och investeringsfonderna stärkas med hjälp av en ändamålsenlig samordningsmekanism.

Artikel 6

Kriterier och prioriteringar för finansiering

1.   Åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse inom området infrastruktur ska uppfylla samtliga följande kriterier för att berättiga till finansiering

a)

ha en tillräcklig utvecklingsgrad för att kunna genomföras, vilket i synnerhet ska styrkas genom lyckade pilotprojekt inom program som unionens innovations- och forskningsprogram,

b)

bidra till unionens politik och åtgärder till stöd för den inre marknaden,

c)

skapa europeiskt mervärde och ha en strategi och plan för långsiktig hållbarhet, när så är lämpligt genom andra finansieringskällor än Fonden för ett sammanlänkat Europa, vars kvalitet ska visas genom en genomförbarhets- och en kostnadsnyttoanalys; denna strategi ska uppdateras vid behov,

d)

uppfylla antagna internationella och/eller europeiska standarder eller öppna specifikationer och riktlinjer för interoperabilitet, såsom den europeiska interoperabilitetsramen, och utnyttja befintliga lösningar.

2.   Urvalet av åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse inom området infrastrukturer för digitala tjänster som ska finansieras genom FSE, samt deras finansieringsnivå, ska göras inom ramen för det årliga arbetsprogram som avses i artikel 17.1 i förordning (EU) nr 1316/2013.

3.   De byggstenar som är nödvändiga och som kan ha goda utsikter att användas för utveckling, utbyggnad och drift av andra infrastrukturer för digitala tjänster enligt förteckningen i avsnitt 1.1 i bilagan ska ges högsta prioritet för finansiering.

4.   Andra plats i prioriteringsordningen ska ges åt andra infrastrukturer för digitala tjänster till stöd för unionsrätt, politik och program enligt förteckningen i avsnitten 1.2 och 1.3 i bilagan och, när så är möjligt, grundas på befintliga byggstenar.

5.   Stödet till kärnplattformar ska ges högre prioritet än stödet till bastjänster.

6.   På grundval av målen i artikel 3 i denna förordning, beskrivningen av projekt av gemensamt intresse i bilagan till denna förordning och med beaktande av den tillgängliga budgeten får de årliga och fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 17 i förordning (EU) nr 1316/2013 omfatta ytterligare stödkriterier och prioriteringskriterier inom området infrastrukturer för digitala tjänster.

7.   Åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse inom området bredbandsnät ska uppfylla samtliga följande kriterier för att berättiga till finansiering:

a)

De ska på ett betydande sätt bidra till förverkligandet av målen i den digitala agendan för Europa.

b)

Projektutvecklingen och förberedelsearbetet ska ha tillräcklig utvecklingsgrad och stödjas av effektiva genomförandemekanismer.

c)

De ska inriktas på marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer.

d)

De får inte medföra marknadssnedvridning eller tränga ut privata investeringar.

e)

De ska använda den teknik som anses mest lämpad med tanke på behoven i det berörda geografiska området med beaktande av geografiska, sociala och ekonomiska faktorer på grundval av objektiva kriterier och i överensstämmelse med teknikneutraliteten.

f)

De ska använda den teknik som är mest lämpad för det specifika projektet och samtidigt föreslå den bästa avvägningen mellan olika toppmoderna tekniker i fråga om dataflödeskapacitet, överföringssäkerhet, nätverkens motståndskraft och kostnadseffektivitet.

g)

De ska ha stor potential för reproducerbarhet och/eller baseras på innovativa affärsmodeller.

8.   De kriterier som avses i punkt 7 g i denna artikel ska inte vara ett krav när det gäller projekt som finansieras via kompletterande öronmärkta bidrag som tillhandahålls i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) nr 1316/2013.

9.   Övergripande åtgärder ska uppfylla ett av följande kriterier för att berättiga till finansiering:

a)

De ska förbereda eller stödja genomförandeåtgärder när det gäller utbyggnad, styrning och åtgärdande av befintliga eller nya genomförandeproblem.

b)

De ska skapa ny efterfrågan på infrastrukturer för digitala tjänster.

Artikel 7

Samarbete med tredjeländer och internationella organisationer

1.   Unionen får etablera kontakter, diskutera och utbyta information och samarbeta med offentliga myndigheter eller andra organisationer i tredjeländer för att uppnå något av de mål som fastställs genom denna förordning. Bland andra mål ska detta samarbete syfta till att främja interoperabiliteten mellan nät på området för telekommunikationsinfrastruktur i unionen och liknande nät i tredjeländer.

2.   Länder i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i den sektor av FSE som omfattar telekommunikationsinfrastruktur i enlighet med de villkor som anges i EES-avtalet.

3.   Genom undantag från artiklarna 8.3 och 9.4 i förordning (EU) nr 1316/2013 får anslutande stater och kandidatländer som omfattas av en föranslutningsstrategi delta i den sektor av FSE som omfattar telekommunikationsinfrastruktur i enlighet med de avtal som undertecknats med unionen.

4.   För Eftaländernas deltagande gäller att den sektor av FSE som omfattar telekommunikationsinfrastrukturerna ska anses utgöra ett separat program.

Artikel 8

Utbyte av information, övervakning och rapportering

1.   Utifrån den information som tas emot enligt artikel 22 tredje stycket i förordning (EU) nr 1316/2013 ska medlemsstaterna och kommissionen utbyta information och bästa praxis om hur arbetet med genomförandet av denna förordning fortskrider. Medlemsstaterna ska i förekommande fall engagera lokala och regionala myndigheter i denna process. Kommissionen ska offentliggöra en årlig översikt över denna information och överlämna den till Europaparlamentet och rådet.

2.   Kommissionen ska samråda med och bistås av en expertgrupp, som består av en representant från varje medlemsstat. Expertgruppen ska i synnerhet bistå kommissionen när det gäller

a)

övervakning av genomförandet av denna förordning,

b)

beaktande av nationella planer eller nationella strategier, i förekommande fall,

c)

åtgärder för att utvärdera genomförandet av arbetsprogrammet på ett ekonomiskt och tekniskt plan, och

d)

lösningar på befintliga eller nya problem vid projektgenomförandet,

e)

fastställande av strategiska riktlinjer före utarbetandet av de årliga och fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 17 i förordning (EU) nr 1316/2013, med särskilt beaktande av urvalet och upphävandet av åtgärder som bidrar till projekt av gemensamt intresse och fastställandet av budgetens fördelning samt översynen av de arbetsprogrammen.

3.   Expertgruppen får även behandla alla andra frågor som rör utvecklingen av de transeuropeiska näten på området för telekommunikationsinfrastruktur.

4.   Kommissionen ska informera expertgruppen om de framsteg som har gjorts med genomförandet av de årliga och fleråriga arbetsprogram som avses i artikel 17 i förordning (EU) nr 1316/2013.

5.   Expertgruppen ska samarbeta med de enheter som deltar i planeringen, utvecklingen och förvaltningen av digitala nät och tjänster samt med andra berörda intressenter.

Kommissionen och andra enheter med ansvar för genomförandet av denna förordning, däribland Europeiska investeringsbanken, ska särskilt uppmärksamma expertgruppens iakttagelser.

6.   I samband med halvtidsutvärderingen och efterhandsutvärderingen av förordning (EU) nr 1316/2013 som avses i artikel 27 i den här förordningen och med bistånd av expertgruppen ska kommissionen publicera en rapport om hur arbetet med genomförandet av denna förordning fortskrider. Denna rapport ska överlämnas till Europaparlamentet och rådet.

7.   I rapporten ska en utvärdering tillhandahållas om framstegen i arbetet med utvecklingen och genomförandet av projekt av gemensamt intresse, i förekommande fall inbegripet förseningar i genomförandet och svårigheter som uppstått samt information om åtaganden och betalningar.

8.   I rapporten ska kommissionen även utvärdera om omfattningen av projekten av gemensamt intresse fortfarande återspeglar den tekniska utvecklingen och innovationerna samt lagstiftningens, marknadens och ekonomins utveckling och om finansieringen av några av de stödda projekten av gemensamt intresse, mot bakgrund av sådan utveckling och behovet av långsiktig hållbarhet, borde fasas ut eller använda andra källor. För projekt som kan förmodas ha stor påverkan på miljön ska dessa rapporter innehålla en miljöpåverkansanalys, som vid behov tar hänsyn till behoven av anpassning till klimatförändringar och begränsning av den påverkan som sker, samt en analys av motståndskraften mot katastrofer. En sådan utvärdering får även utföras vid annat tillfälle, om så bedöms lämpligt.

9.   Uppnåendet av de särskilda målen enligt artikel 3 ska mätas i efterhand på grundval av

a)

tillgången till infrastrukturer för digitala tjänster, mätt utifrån antalet medlemsstater som anslutits till varje infrastruktur för digitala tjänster,

b)

procentandelen medborgare och företag som använder infrastrukturer för digitala tjänster och tillgången till sådana tjänster över gränser, och

c)

den investeringsvolym som lockats till bredbandsområdet och investeringarnas hävstångseffekter för projekt som finansierats genom bidrag från sådana offentliga källor som avses i artikel 5.5 b.

Artikel 9

Upphävande

Beslut nr 1336/97/EG ska upphöra att gälla.

Artikel 10

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 11 mars 2014.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

D. KOURKOULAS

Ordförande


(1)  Yttrande av den 22 februari 2012 (EUT C 143, 22.5.2012, s. 120) och yttrande av den 16 oktober 2013 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  EUT C 225, 27.7.2012, s. 211 och EUT C 356, 5.12.2013, s. 116.

(3)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 26 februari 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 11 mars 2014.

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1316/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa, om ändring av förordning (EU) nr 913/2010 och om upphävande av förordningarna (EG) nr 680/2007 och (EG) nr 67/2010 (EUT L 348, 20.12.2013, s. 129).

(5)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 922/2009/EG av den 16 september 2009 om lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar (ISA) (EUT L 260, 3.10.2009, s. 20),

(6)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1286/2013 av den 11 december 2013 om ett åtgärdsprogram för att förbättra skattesystemens funktionssätt i Europeiska unionen för perioden 2014–2020 (Fiscalis 2020) och om upphävande av beslut nr 1482/2007/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 25).

(7)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 104).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober 2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG, 98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG (EUT L 316, 14.11.2012, s. 12).

(9)  Europaparlamentets och rådets beslut (EG) nr 1639/2006 av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) (EUT L 310, 9.11.2006, s. 15).

(10)  Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).

(11)  EUT C 169, 15.6.2012, s. 5.

(12)  EUT C 33 E, 5.2.2013, s. 89.

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(14)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/19/EG av den 7 mars 2002 om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande faciliteter (tillträdesdirektiv) (EGT L 108, 24.4.2002, s. 7).

(15)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1211/2009 av den 25 november 2009 om inrättande av organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och byrån (EUT L 337, 18.12.2009, s. 1).

(16)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13)

(17)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 1336/97/EG av den 17 juni 1997 om en serie riktlinjer för transeuropeiska telenät (EGT L 183, 11.7.1997, s. 12).


BILAGA

PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE

AVSNITT 1.   INFRASTRUKTURER FÖR DIGITALA TJÄNSTER

Åtgärder inom området infrastrukturer för digitala tjänster bygger i allmänhet på en struktur med två delar: kärnplattformar och bastjänster. Kärnplattformen är en förutsättning för inrättandet av infrastruktur för digitala tjänster.

Kärnplattformar inriktas på interoperabilitets- och säkerhetsbehov för projekt av gemensamt intresse. De är avsedda att möjliggöra digital interaktion mellan myndigheter och medborgare, mellan myndigheter och företag och organisationer eller mellan myndigheter i olika medlemsstater genom standardiserade, gränsöverskridande och användarvänliga plattformar för interaktion.

Infrastrukturer för digitala tjänster som består av byggstenar har företräde framför andra infrastrukturer för digitala tjänster, eftersom de är en förutsättning för de andra tjänsterna. Bastjänster tillhandahåller anslutningen till kärnplattformarna och gör det möjligt för nationella mervärdestjänster att använda kärnplattformar. De utgör anslutningar mellan nationella tjänster och kärnplattformar och gör det möjligt för nationella myndigheter och organisationer, företag och/eller medborgare att få tillgång till kärnplattformar för sina gränsöverskridande transaktioner. Kvaliteten på tjänsterna och stödet till de intressenter som deltar i gränsöverskridande transaktioner måste säkerställas. De måste stödja och främja en ökad användning av kärnplattformar.

Fokus får inte enbart ligga på inrättandet av infrastrukturer för digitala tjänster och relaterade tjänster utan även på styrelseformerna för sådana plattformars drift.

Nya kärnplattformar måste huvudsakligen baseras på befintliga plattformar och deras byggstenar och/eller, när så är möjligt, lägga till nya byggstenar.

1.

De byggstenar som har identifieras för att ingå i arbetsprogrammen, om inte annat följer av artikel 6.1 och 6.3, är följande:

a)

Elektronisk identifiering, och autentisering: Tjänster som möjliggör gränsöverskridande erkännande och validering av e-identifiering och e-signaturer.

b)

Elektroniskt tillhandahållande av handlingar: Tjänster för säker och spårbar gränsöverskridande överföring av elektroniska handlingar.

c)

Automatisk översättning: Maskinöversättningsmotorer och specialiserade språkresurser, inklusive de verktyg och programmeringsgränssnitt som krävs för att driva paneuropeiska digitala tjänster i en flerspråkig miljö.

d)

Stöd till kritiska digitala infrastrukturer: Kommunikationskanaler och plattformar avsedda för att förbättra den unionsomfattande kapaciteten för beredskap, informationsutbyte, samordning och svarsåtgärder vid it-hot.

e)

Elektronisk fakturering: Tjänster som möjliggör säkert elektroniskt utbyte av fakturor.

2.

Väletablerade infrastrukturer för digitala tjänster som särskilt identifierats som berättigade till finansiering eftersom de bidrar till oavbruten tillgång till tjänsterna, om inte annat följer av artikel 6.1:

a)

Tillgång till det europeiska kulturarvets digitala resurser: En kärnplattform baserad på den befintliga portalen Europeana. Plattformen tillhandahåller en åtkomstpunkt till kulturarvsinnehåll i Europeana som sträcker sig ända ner till enskilda poster i materialet, en uppsättning gränssnittsspecifikationer för interaktion med infrastrukturen (sökande efter data, nedladdning av data), stöd för metadataanpassning och inläggning av nytt innehåll, liksom information om villkoren för vidareutnyttjande av det innehåll som finns tillgängligt via infrastrukturen.

b)

Tjänsteinfrastruktur för säkrare internet: En plattform för att förvärva, driva och underhålla delade databehandlingsresurser, databaser, programvaruverktyg samt utbyte av bästa praxis för centrumen för ett säkrare internet (SIC – Safer Internet Centres) i medlemsstaterna. Back office-verksamhet för att hantera rapportering av innehåll som utgör sexuella övergrepp mot barn på internet ingår också, liksom kopplingen till polismyndigheter inbegripet internationella organisationer som Interpol och, när så är lämpligt, metoder för att avlägsna detta innehåll från de aktuella webbplatserna. Detta arbete kommer att stödjas genom gemensamma databaser och gemensamma programvarusystem. Centrumen för ett säkrare internet och relevant verksamhet som dessa bedriver, t.ex. hjälplinjer, journummer, kontaktpunkter för ökad medvetenhet och andra verksamheter för ökad medvetenhet, utgör de viktigaste delarna av infrastrukturen för ett säkrare internet.

3.

Andra infrastrukturer för digitala tjänster som har identifierats som berättigade till finansiering, om inte annat följer av artikel 6.1:

a)

Interoperabla gränsöverskridande tjänster för elektronisk upphandling. En uppsättning tjänster som kan användas av leverantörer av e-upphandlingstjänster inom offentlig och privat sektor för att inrätta gränsöverskridande e-upphandlingsplattformar. Infrastruktur som gör det möjligt för alla företag inom unionen att svara på offentliga anbudsförfrågningar från upphandlande myndigheter eller enheter i alla medlemsstater; detta omfattar elektroniska upphandlingsaktiviteter såväl före som efter tilldelningen av kontrakt och integrera funktioner som elektronisk inlämning av anbud, Virtual Company Dossier, e-kataloger, e-beställningar och e-fakturor.

b)

Interoperabla gränsöverskridande e-hälsovårdstjänster. En plattform som möjliggör interaktion mellan medborgare/patienter och vårdleverantörer, överföring av data mellan olika institutioner och mellan olika organisationer och icke-hierarkisk kommunikation (peer-to-peer) mellan medborgare/patienter och/eller vårdpersonal och institutioner. Dessa tjänster ska omfatta gränsöverskridande tillgång till elektroniska patientjournaler och e-recepttjänster samt teletjänster för distanshälsovård/boenden med it-stöd etc.

c)

Europeisk central plattform för sammankoppling av europeiska företagsregister. En plattform som tillhandahåller en uppsättning centrala verktyg och tjänster som gör det möjligt för företagsregister i alla medlemsstater att utbyta information om registrerade företag och deras filialer, fusioner och avvecklingar. Den kommer även att ge användarna en flerspråkig söktjänst som innefattar många olika länder med en gemensam åtkomstpunkt som nås via e-juridikportalen.

d)

Tillgång till information från den offentliga sektorn som kan vidareutnyttjas. En plattform för den gemensamma åtkomstpunkten för flerspråkiga datamängder (unionens institutioners officiella språk) som innehas av offentliga organ inom unionen på europeisk, nationell, regional och lokal nivå, sök- och visualiseringsverktyg för datamängderna och garanti för att de tillgängliga datamängderna är korrekt anonymiserade, licensierade och prissatta för att publiceras, återdistribueras och vidareutnyttjas, vilket innefattar att datainformationens ursprung ska kunna spåras.

Elektroniska förfaranden för att starta och driva en verksamhet i ett annat europeiskt land. En tjänst som gör det möjligt att sköta alla nödvändiga administrativa förfaranden elektroniskt över gränserna via gemensamma kontaktpunkter. Denna tjänst är även ett krav enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG (1).

e)

Interoperabla gränsöverskridande onlinetjänster. Plattformar som ska främja interoperabilitet och samarbete mellan medlemsstater inom områden av gemensamt intresse med särskilt sikte på att förbättra den inre marknadens funktion, t.ex. e-juridik. De ska göra det möjligt för medborgare, företag, organisationer och rättstillämpare att få gränsöverskridande onlinetillgång till rättsliga resurser/dokument och rättsliga förfaranden, onelinetvistlösning – vilket kommer att göra det möjligt att lösa gränsöverskridande tvister mellan konsumenter och handlare online; de ska också möjliggöra elektroniskt utbyte av socialförsäkringsuppgifter, vilket kommer att hjälpa socialförsäkringsorgan i unionen att snabbare utbyta information på ett säkrare sätt.

AVSNITT 2.   BREDBANDSNÄT

1.   Åtgärdernas räckvidd

Åtgärderna ska särskilt innefatta en eller flera av följande aspekter:

a)

Utbyggnad av passiv fysisk infrastruktur, aktiv fysisk infrastruktur eller kombinerad passiv och aktiv fysisk infrastruktur och tillhörande infrastrukturelement, komplett med de tjänster som krävs för att driva sådan infrastruktur.

b)

Tillhörande resurser och tillhörande tjänster, exempelvis fastighetsnät, antenner, torn och andra stödkonstruktioner, kanaler, ledningar, master, inspektionsbrunnar och kopplingsskåp.

c)

Där det är möjligt ska potentiella synergieffekter mellan utbyggnaden av bredbandsnät och andra nät (energi, transport, vatten, avlopp etc.), särskilt sådana förknippade med smart eldistribution, utnyttjas.

2.   Bidrag till målen i den digitala agendan för Europa.

Alla projekt som erhåller ekonomiskt stöd enligt detta avsnitt ska bidra väsentligt till målen i den digitala agendan för Europa.

Åtgärder som direktfinansieras av unionen ska

a)

baseras på fast eller trådlös teknik som kan leverera bredbandstjänster med mycket hög hastighet och därigenom tillgodose behovet för tillämpningar som kräver stor bandbredd,

b)

baseras på innovativa affärsmodeller och/eller locka nya kategorier av projektansvariga eller nya kategorier av investerare, eller

c)

ha stor potential för reproducerbarhet och på så sätt ge större genomslag på marknaden tack vare åtgärdernas demonstrationseffekter,

d)

när så är möjligt bidra till att minska den digitala klyftan,

e)

vara förenlig med tillämplig lagstiftning, särskilt konkurrensrätt, och tillträdesskyldigheter i enlighet med direktiv 2002/19/EG.

Åtgärder som finansieras genom kompletterande öronmärkta bidrag som tillhandahålls i enlighet med artikel 15.2 i förordning (EU) nr 1316/2013 ska föra betydande nya resurser till marknaden vad gäller tillgång till bredbandstjänster, hastigheter och kapacitet. Projekt som tillhandahåller dataöverföringshastigheter under 30 Mbit/s bör säkerställa att hastigheten på sikt ökar till minst 30 Mbit/s och, när det är möjligt, till 100 Mbit/s eller mer.

3.   Projektbedömning för att fastställa optimala finansieringsstrukturer

Genomförandet av åtgärder ska baseras på en heltäckande projektbedömning. En sådan projektbedömning ska bland annat omfatta marknadsvillkor – inklusive uppgifter om befintlig och/eller planerad infrastruktur, regleringsskyldigheter för projektansvariga och affärs- och marknadsföringsstrategier. Projektbedömningen ska i synnerhet fastställa att programmet

a)

krävs för att åtgärda marknadsmisslyckanden eller suboptimala investeringssituationer, som inte kan lösas genom lagstiftningsåtgärder,

b)

inte medför marknadssnedvridning eller tränger ut privata investeringar.

Dessa kriterier ska i första hand baseras på potentialen för intäkter, nivån på de risker som är förbundna med projektet och det slag av geografiskt område som omfattas av åtgärden.

4.   Finansieringskällor

a)

Projekt av gemensamt intresse på bredbandsområdet ska finansieras via finansieringsinstrument. Den budget som avsätts för dessa instrument ska vara tillräckligt stor men inte överstiga det belopp som krävs för helt operativa åtgärder och för att uppnå miniminivån för ett effektivt finansieringsinstrument.

b)

Med reservation för bestämmelserna i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, förordning (EU) nr 1316/2013 och samtliga relevanta förordningar om de europeiska struktur- och investeringsfonderna får de finansieringsinstrument som avses i led a kombineras med kompletterande bidrag från följande källor:

i)

Andra sektorer av FSE.

ii)

Andra instrument, program och budgetposter i unionens budget.

iii)

Medlemsstater, inbegripet regionala och lokala myndigheter, som beslutar att bidra med egna medel eller medel som finns tillgängliga från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Bidragen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna kommer att vara geografiskt öronmärkta för att säkerställa att de används i den medlemsstat eller region som tillhandahåller ett bidrag.

iv)

Andra investerare, inbegripet privata investerare.

c)

De finansieringsinstrument som avses i leden a och b får också kombineras med bidrag från medlemsstater, inbegripet regionala och lokala myndigheter, som önskar bidra med egna medel eller tillgängliga medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna under förutsättning att

i)

åtgärden i fråga uppfyller alla finansieringskriterier enligt denna förordning, och

ii)

tillämpligt godkännande av statligt stöd har erhållits.

AVSNITT 3.   ÖVERGRIPANDE ÅTGÄRDER

Utbyggnaden av transeuropeiska nät på området för telekommunikationsinfrastruktur som bidrar till att få bort flaskhalsarna på den digitala inre marknaden ska åtföljas av studier och programstödjande åtgärder. Dessa åtgärder kan utgöras av antingen:

a)

Tekniskt bistånd för att förbereda eller stödja genomförandeåtgärder när det gäller utbyggnad, styrning och åtgärdande av befintliga eller kommande genomförandeproblem.

b)

Åtgärder för att skapa ny efterfrågan på infrastrukturer för digitala tjänster.

Unionsstödet enligt denna förordning ska samordnas med stöd från alla övriga tillgängliga källor, samtidigt som man undviker dubblering av infrastrukturer och förhindrar att privata investeringar trängs ut.


(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 27.12.2006, s. 36).


Top