28.5.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 159/32

(1)

I sina slutsatser av den 17 juni 2010 antog Europeiska rådet Europa 2020-strategin för sysselsättning och smart och hållbar tillväxt för alla (nedan kallad Europa 2020). Europeiska rådet uppmanade till mobilisering av alla unionens instrument och politiska åtgärder för att bidra till att de gemensamma målen uppnås och uppmanade medlemsstaterna att vidta förstärkta samordnade åtgärder. De offentliga arbetsförmedlingarna spelar en central roll när det gäller att bidra till att uppnå Europa 2020:s överordnade sysselsättningsmål på 75 % för kvinnor och män i åldrarna mellan 20 och 64 år senast 2020, särskilt genom en minskad ungdomsarbetslöshet.

(2)

I artikel 45 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat fördraget) föreskrivs fri rörlighet för arbetstagare inom unionen och i artikel 46 däri fastställs åtgärder för att genomföra denna fria rörlighet, särskilt genom att säkerställa ett nära samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna. Det nätverk för offentliga arbetsförmedlingar som inrättas genom detta beslut (nedan kallat nätverket) bör inte bara befatta sig med allmänna aspekter på geografisk rörlighet utan även med en rad olika mål och initiativ genom stimulansåtgärder för att förbättra medlemsstaternas samarbete på sysselsättningsområdet.

(3)

Detta beslut bör syfta till att främja samarbete mellan medlemsstaterna inom de offentliga arbetsförmedlingarnas ansvarsområden. Det formaliserar och stärker det informella samarbetet mellan de offentliga arbetsförmedlingarna genom det existerande europeiska nätverket av chefer för offentliga arbetsförmedlingar som alla medlemsstater har enats om att delta i. För att nätverkets potential ska kunna utnyttjas till fullo är det viktigt att alla medlemsstater fortsätter att delta i det. Detta deltagande bör anmälas till nätverkets sekretariat.

(4)

I enlighet med artikel 148.4 i fördraget antog rådet genom beslut 2010/707/EU (3) riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik som har upprätthållits för åren 2011–2013. Dessa integrerade riktlinjer ger medlemsstaterna vägledning så att de kan utarbeta egna nationella reformprogram och genomföra reformerna. De integrerade riktlinjerna ligger till grund för landsspecifika rekommendationer som rådet riktar till medlemsstaterna i enlighet med den artikeln. Under de senaste åren har dessa rekommendationer inkluderat särskilda rekommendationer om de offentliga arbetsförmedlingarnas funktionssätt och kapacitet och den aktiva arbetsmarknadspolitikens verkningsgrad i medlemsstaterna.

(5)

De landsspecifika rekommendationerna skulle understödjas ytterligare genom en utökad evidensbaserad återkoppling om hur väl politiken och samarbetet genomförts mellan medlemsstaternas offentliga arbetsförmedlingar. Nätverket bör därför ta konkreta initiativ, t.ex. till gemensamma evidensbaserade benchmarkingsystem, motsvarande insatser för ömsesidigt lärande, ömsesidigt bistånd mellan medlemmarna i nätverket och genomförande av strategiska åtgärder för att modernisera de offentliga arbetsförmedlingarna. Nätverkets och de enskilda medlemmarnas expertis bör också utnyttjas för att på begäran av Europaparlamentet, rådet, kommissionen eller sysselsättningskommittén ta fram en evidensbas för utarbetande av sysselsättningspolitiken.

(6)

Ett utökat och mer fokuserat samarbete mellan de offentliga arbetsförmedlingarna bör leda till ett förbättrat utbyte av bästa praxis. Nätverket bör koppla samman resultaten från benchmarkingen och insatserna för ömsesidigt lärande på ett sätt som möjliggör utvecklingen av en systematisk, dynamisk och integrerad benchlearningprocess.

(7)

Nätverket bör ha ett nära samarbete med sysselsättningskommittén i enlighet med artikel 150 i fördraget och bör bidra till sysselsättningskommitténs arbete genom att tillhandahålla faktaunderlag och rapporter om politik som genomförts av de offentliga arbetsförmedlingarna. Bidrag från nätverket till Europaparlamentet bör gå via sekretariatet och bidrag till rådet via sysselsättningskommittén, utan ändringar och i förekommande fall åtföljda av kommentarer. Nätverkets samlade kunskaper om genomförandet av sysselsättningspolitiken och de jämförande analyserna av de offentliga arbetsförmedlingarna skulle kunna vara ett stöd för politiska beslutsfattare på både unionsnivå och nationell nivå vid bedömning och utarbetande av sysselsättningspolitiken.

(8)

Inom de offentliga arbetsförmedlingarnas ansvarsområden bör nätverket bidra till genomförandet av sysselsättningspolitiska initiativ, t.ex. rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti (4). Nätverket bör också stödja initiativ som syftar till bättre kompetensmatchning, arbete under anständiga villkor och hållbart arbete samt ökad frivillig arbetskraftsrörlighet och till att underlätta övergången från utbildning till arbete, bland annat genom stöd till vägledning och ökad öppenhet när det gäller färdigheter och kvalifikationer. Nätverkets verksamhet bör omfatta utvärdering och bedömning av aktiva arbetsmarknadsåtgärder, inbegripet sådana som riktar sig till utsatta samhällsgrupper eller som är avsedda att motverka social utestängning.

(9)

Nätverket bör stärka samarbetet mellan medlemmarna, utveckla gemensamma initiativ för utbyte av information och bästa praxis på alla områden där de offentliga arbetsförmedlingarna är verksamma, jämförande analyser och rådgivning samt främjande av innovativa metoder för arbetsförmedling. Genom inrättandet av nätverket möjliggörs heltäckande, evidensbaserade och resultatinriktade jämförelser mellan alla offentliga arbetsförmedlingar så att bästa praxis kan identifieras för de tjänster som tillhandahålls av de offentliga arbetsförmedlingarna. Dessa resultat bör bidra till en bättre utformning och ett bättre tillhandahållande av arbetsförmedlingstjänster inom deras ansvarsområden. Nätverkets initiativ bör leda till större genomslagskraft för de offentliga arbetsförmedlingarnas åtgärder och möjliggöra mer effektiv användning av offentliga medel. Nätverket bör också samarbeta med andra arbetsförmedlingar.

(10)

I sitt årliga arbetsprogram bör nätverket fastställa de tekniska detaljerna när det gäller de offentliga arbetsförmedlingarnas aktiviteter inom benchmarking och ömsesidigt lärande, framför allt de benchlearningmetoder som bygger på de i bilagan till detta beslut angivna benchmarkingindikatorerna för de offentliga arbetsförmedlingarnas resultatbedömning, kontextvariabler, uppgiftsinlämningskrav och inlärningsinstrument i det integrerade programmet för ömsesidigt lärande. Benchmarkingområdena bör fastställas i detta beslut. Medlemsstaterna är alltjämt behöriga att besluta om huruvida de ska delta frivilligt i ytterligare benchlearning inom andra områden.

(11)

Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget bör delegeras till kommissionen med avseende på ändring av bilagan om benchmarkingindikatorer. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå och särskilt med experter från de offentliga arbetsförmedlingarna. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(12)

Eftersom de offentliga arbetsförmedlingarna bygger på olika modeller och har olika uppgifter och sätt att tillhandahålla tjänsterna är det medlemsstaternas sak att bland ledningen för den offentliga arbetsförmedlingen utse en ledamot och en suppleant till nätverkets styrelse (nedan kallad styrelsen). I förekommande fall bör ledamoten eller suppleanten i styrelsen även företräda andra offentliga arbetsförmedlingar från sin medlemsstat. Om det av konstitutionella skäl inte är möjligt för en medlemsstat att utse endast en offentlig arbetsförmedling bör man ange de relevanta offentliga arbetsförmedlingarna, men deras antal bör begränsas till ett minimum och bestämmelsen att en medlemsstat har en röst i styrelsen bör inte ändras. Styrelseledamöterna bör göra allt för att de lokala och regionala myndigheternas åsikter och erfarenheter ska beaktas i nätverkets verksamhet, och för att hålla dessa myndigheter underrättade om den verksamheten. Styrelseledamöterna bör ha befogenhet att fatta beslut på sina offentliga arbetsförmedlingars vägnar. För att säkerställa delaktighet för alla offentliga arbetsförmedlingar i nätverket bör dess verksamhet vara öppen för offentliga arbetsförmedlingar på alla nivåer.

(13)

För att säkerställa att det arbete som är gemensamt för de offentliga arbetsförmedlingarna stämmer väl överens med den konkreta situationen på arbetsmarknaden bör nätverket ha tillgång till de mest aktuella arbetslöshetssiffrorna på Nuts 3-nivå.

(14)

Nätverket bör i sitt arbete utgå från erfarenheterna i, samt ersätta, den befintliga informella rådgivande gruppen europeiska nätverket för chefer för offentliga arbetsförmedlingar, som kommissionen har stött sedan 1997,och vars synpunkter har beaktats i detta beslut. De huvudsakliga insatsområden som anges i den rådgivande gruppens rapport med titeln PES Strategy 2020 bör bidra till moderniseringen och förstärkningen av de offentliga arbetsförmedlingarna.

(15)

Nätverket bör ge ömsesidigt stöd till nytta för medlemmarna och bör hjälpa medlemmarna med att stödja varandra i arbetet med att modernisera organisationsstrukturerna och tillhandahållandet av tjänster genom utökat samarbete, särskilt kunskapsöverföring, studiebesök och personalutbyten.

(16)

Nätverket och dess initiativ bör finansieras via Progress/sysselsättningsdelen av Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 (5) inom ramen för de anslag som fastställs av Europaparlamentet och rådet.

(17)

När det gäller projekt som utvecklas av nätverket eller fastställs i samband med insatserna för ömsesidigt lärande och sedan genomförs i de enskilda offentliga arbetsförmedlingarna, bör medlemsstaterna ha tillgång till finansiering via Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Horisont 2020, unionens ramprogram för forskning och innovation (2014–2020) som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (6).

(18)

Nätverket bör se till att det inte ersätter eller överlappar utan kompletterar de åtgärder som vidtagits som en del av den europeiska sysselsättningsstrategin i den mening som avses i avdelning IX i fördraget, framför allt de åtgärder som vidtagits av sysselsättningskommittén och dess verktyg, såsom den gemensamma bedömningsramen och programmet för ömsesidigt lärande. För att synergieffekter ska kunna uppstå bör kommissionen även se till att nätverkets sekretariat har ett nära samarbete med sysselsättningskommitténs sekretariat.

(19)

Detta beslut står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan). Detta beslut syftar särskilt till att säkerställa full respekt för rätten till tillgång till kostnadsfri arbetsförmedling och till att främja tillämpningen av artikel 29 i stadgan.

a)

de offentliga arbetsförmedlingar som medlemsstaterna utser,

b)

kommissionen.

a)

de mest utsatta samhällsgrupperna med hög arbetslöshet, särskilt äldre arbetstagare och unga som varken arbetar eller studerar,

b)

arbete under anständiga villkor och hållbart arbete,

c)

ett bättre funktionssätt för arbetsmarknaderna i EU,

d)

identifiering av kompetensbrister och tillhandahållande av information om deras omfattning och var de finns samt bättre matchning mellan arbetssökandenas kompetens och arbetsgivarnas behov,

e)

bättre integrering av arbetsmarknaderna,

f)

ökad frivillig geografisk och yrkesmässig rörlighet på rättvis grund för att tillgodose särskilda arbetsmarknadsbehov,

g)

integration av personer som är utestängda från arbetsmarknaden som ett led i kampen mot social utestängning,

h)

utvärdering och bedömning av aktiva arbetsmarknadsinitiativ och ett effektivt och verksamt genomförande av dessa.

a)

Att utveckla och genomföra unionsomfattande evidensbaserad benchlearning bland de offentliga arbetsförmedlingarna för att med lämpliga metoder jämföra resultaten av deras arbete inom följande områden:

b)

Att tillhandahålla ömsesidigt stöd antingen bilateralt eller i grupp genom samarbete, utbyte av information, erfarenheter och personal mellan medlemmarna i nätverket, inklusive stöd för genomförandet av landsspecifika rekommendationer från rådet som rör de offentliga arbetsförmedlingarna på begäran av medlemsstaten eller den offentliga arbetsförmedlingen i fråga.

c)

Att bidra till modernisering och förstärkning av de offentliga arbetsförmedlingarna på viktiga områden, i enlighet med Europa 2020-strategins sysselsättningspolitiska och sociala mål.

d)

Att utarbeta rapporter på begäran av Europaparlamentet, rådet eller kommissionen eller på eget initiativ.

e)

Att bidra till genomförandet av relevanta politiska initiativ.

f)

Att anta och genomföra sitt årliga arbetsprogram som fastställer dess arbetsmetoder, förväntade resultat och de uppgifter som rör genomförandet av benchlearning.

g)

Att främja och utbyta bästa praxis för att identifiera unga som varken arbetar eller studerar och utveckla initiativ som säkerställer att de ungdomarna får den kompetens som krävs för att komma in och stanna kvar på arbetsmarknaden.

a)

nätverkets årliga arbetsprogram, som ska omfatta inrättandet av arbetsgrupper och regler för språkanvändning vid nätverkets möten,

b)

en teknisk ram för genomförande, som en del av nätverkets årliga arbetsprogram, av benchmarking och ömsesidigt lärande, däribland benchlearningmetoder som bygger på de i bilagan till detta beslut angivna benchmarkingindikatorerna för jämförelse av de offentliga arbetsförmedlingarnas resultat, kontextvariabler, uppgiftsinlämningskrav och inlärningsverktygen i det integrerade programmet för ömsesidigt lärande,

c)

nätverkets årliga rapport. Rapporten ska överlämnas till Europaparlamentet och rådet och den ska offentliggöras.