Help Print this page 

Document 32013R1381

Title and reference
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1381/2013 av den 17 december 2013 om inrättande av ett program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för perioden 2014–2020 Text av betydelse för EES
  • In force
OJ L 354, 28.12.2013, p. 62–72 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2013/1381/oj
Languages, formats and link to OJ
BG ES CS DA DE ET EL EN FR GA HR IT LV LT HU MT NL PL PT RO SK SL FI SV
HTML html BG html ES html CS html DA html DE html ET html EL html EN html FR html GA html HR html IT html LV html LT html HU html MT html NL html PL html PT html RO html SK html SL html FI html SV
PDF pdf BG pdf ES pdf CS pdf DA pdf DE pdf ET pdf EL pdf EN pdf FR pdf GA pdf HR pdf IT pdf LV pdf LT pdf HU pdf MT pdf NL pdf PL pdf PT pdf RO pdf SK pdf SL pdf FI pdf SV
Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal
 To see if this document has been published in an e-OJ with legal value, click on the icon above (For OJs published before 1st July 2013, only the paper version has legal value).
Multilingual display
Text

28.12.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 354/62


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1381/2013

av den 17 december 2013

om inrättande av ett program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för perioden 2014–2020

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 19.2, 21.2, 114, 168, 169 och 197,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (3), och

av följande skäl:

(1)

Europeiska unionen bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Dessa värden är gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män. Alla har rätt att i unionen åtnjuta de rättigheter som tillkommer dem genom fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), som genom ikraftträdandet av Lissabonfördraget blev rättsligt bindande i hela unionen, tar dessutom upp de grundläggande rättigheter och friheter som tillkommer människor i unionen. Dessa rättigheter bör främjas och respekteras. Fullständigt åtnjutande av dessa rättigheter och av de rättigheter som följer av internationella konventioner som unionen har anslutit sig till, såsom Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, bör garanteras och eventuella hinder avskaffas. Åtnjutandet av dessa rättigheter medför dessutom ansvar och skyldigheter mot andra människor, mot mänskligheten och mot kommande generationer.

(2)

I Stockholmsprogrammet (4) bekräftade Europeiska rådet prioriteringen att utveckla ett område med frihet, säkerhet och rättvisa och fastställde att uppnåendet av ett Europa som bygger på rättigheter är en politisk prioritering. Finansiering angavs som ett av de viktigaste verktygen för ett lyckat genomförande av Stockholmsprogrammets politiska prioriteringar. De ambitiösa målen i fördragen och i Stockholmprogrammet bör bland annat uppnås genom inrättandet av ett flexibelt och effektivt program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap (nedan kallat programmet) för perioden 2014–2020, vilket bör underlätta planering och genomförande. De allmänna och specifika målen för programmet bör tolkas i överensstämmelse med de relevanta strategiska riktlinjer som Europeiska rådet har fastställt.

(3)

I kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 om Europa 2020-strategin presenteras en strategi för en smart och hållbar tillväxt för alla. Genom att stödja och främja de rättigheter som tillkommer människor i unionen, bekämpa diskriminering och orättvisor och främja unionsmedborgarskap, bidrar man till att stärka förutsättningarna för att uppnå de särskilda målsättningarna och huvudinitiativen i Europa 2020-strategin.

(4)

Icke-diskriminering är en av unionens grundläggande principer. I artikel 19 i EUF-fördraget föreskrivs att diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning ska bekämpas. Förbudet mot diskriminering är också förankrat i artikel 21 i stadgan som bör tillämpas inom ramen för och i överensstämmelse med artikel 51 i stadgan. Särdragen hos olika former av diskriminering bör beaktas, och lämpliga åtgärder för att förebygga och bekämpa diskriminering på en eller flera grunder bör utvecklas parallellt.

(5)

Programmet bör genomföras på ett sådant sätt att programmet och annan unionsverksamhet med samma mål ömsesidigt stärker varandra, i synnerhet den verksamhet som avses i kommissionens meddelande av den 5 april 2011 med titeln En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020  (5) och i rådets slutsatser av den 19 maj 2011 om en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020, i vilka medlemsstaterna uppmanas att ta itu med romernas sociala och ekonomiska utanförskap genom en strategi för integrering på fyra centrala områden – utbildning, sysselsättning, hälso- och sjukvård samt bostäder – och även se till att romerna inte utsätts för diskriminering utan likvärdigt tillerkänns sina grundläggande rättigheter och att vidta åtgärder för att få bort segregering där en sådan finns, särskilt på områdena utbildning och bostäder.

(6)

Rasism, främlingsfientlighet, homofobi och andra former av intolerans är direkta brott mot principerna om frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt mot rättsstatsprincipen, principer som Europeiska unionen bygger på och som är gemensamma för medlemsstaterna. Det fortlöpande målet att bekämpa dessa fenomen kräver därför samordnade insatser, också när det gäller fördelning av anslag. Dessa fenomen omfattar bland annat offentlig uppmaning till våld eller hat riktat mot en grupp av personer eller en medlem av en sådan grupp liksom andra överträdelser när de begås med rasistiska, främlingsfientliga eller homofobiska motiv. Särskild uppmärksamhet bör i detta sammanhang också ägnas åt att förebygga och bekämpa alla former av våld, hat, segregering och stigmatisering, samt åt att bekämpa mobbning, trakasserier och intolerans till exempel inom den offentliga förvaltningen, polisen, rättsväsendet, i skolan och på arbetsplatsen.

(7)

Jämställdhet mellan kvinnor och män är en av unionens grundläggande värderingar. Ojämlik behandling av kvinnor och män strider mot de grundläggande rättigheterna. Dessutom bidrar främjandet av jämställdhet mellan kvinnor och män till att uppnå målen i Europa 2020-strategin. Målet att främja jämställdheten mellan kvinnor och män bör genomföras på ett sådant sätt att programmet och unionsverksamhet eller verksamhet från medlemsstaternas sida med samma mål, särskilt den verksamhet som avses i den europeiska jämställdhetspakten 2011–2020, ömsesidigt stärker varandra.

(8)

I enlighet med rättspraxis från Europeiska unionens domstol innefattar diskriminering på grund av kön även diskriminering till följd av könsbyte. Vid genomförandet av detta program bör man också beakta utvecklingen av unionsrätten och rättspraxis från Europeiska unionens domstol när det gäller ytterligare könsrelaterade aspekter, inbegripet könsidentitet.

(9)

Rätten att behandlas med värdighet på sin arbetsplats och i samhället i övrigt är ett uttryck för de värden som unionen bygger på, och det krävs en samordnad insats för att få till stånd riktade åtgärder på arbetsmarknaden. Åtgärder på jämställdhets- och icke-diskrimineringsområdet bör därför inbegripa främjande av jämställdhet mellan kvinnor och män och bekämpande av diskriminering i arbetslivet och på arbetsmarknaden.

(10)

Alla former av våld mot barn, ungdomar och kvinnor samt andra riskgrupper är ett brott mot de grundläggande rättigheterna och ett allvarligt folkhälsoproblem. Sådant våld förekommer i hela unionen och har allvarliga konsekvenser både för offrens fysiska och psykiska hälsa och för samhället som helhet. Det krävs en stark politisk vilja och en samordnad insats som bygger på metoderna och resultaten från Daphne-programmen (6) för att bekämpa det och skydda våldsoffer. Insatser för att bekämpa våldet mot kvinnor bidrar till att främja jämställdhet mellan kvinnor och män. Eftersom finansieringen genom Daphne sedan lanseringen 1997 har varit en verklig framgång, såväl i fråga om populariteten bland berörda aktörer (offentliga myndigheter, akademiska institutioner och icke-statliga organisationer) som i fråga om genomslagskraften för de projekt som finansierats, är det viktigt att man i genomförandet av programmet bibehåller namnet Daphne för det särskilda målet som inriktas på att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor, så att Daphne-programmen även i fortsättningen håller en så hög profil som möjligt.

(11)

Enligt artikel 3.3 i EU-fördraget ska unionen främja skydd av barnets rättigheter och samtidigt bekämpa diskriminering. Barn är sårbara, särskilt de som lever i fattigdom, är offer för social utestängning och lider av funktionshinder eller befinner sig i andra särskilda situationer som utsätter dem för risk, till exempel försummelse, bortförande och försvinnande. Åtgärder bör vidtas för att främja barns rättigheter och bidra till att skydda barn från övergrepp och våld, vilket utgör ett hot mot deras fysiska och mentala hälsa och utgör en kränkning av deras rätt till utveckling, skydd och värdighet.

(12)

Mot bakgrund av den ständigt pågående tekniska utvecklingen och globaliseringen är det av största vikt att personuppgifter omfattas av ett effektivt skydd även i fortsättningen. Unionens rättsliga ram för uppgiftsskydd bör tillämpas på ett effektivt och enhetligt sätt inom unionen. För att uppnå detta bör unionen kunna stödja medlemsstaternas ansträngningar att genomföra denna rättsliga ram. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att se till att enskilda personer har möjlighet att utöva sina rättigheter i praktiken.

(13)

Medborgarna bör bli mer medvetna om sina rättigheter som följer av unionsmedborgarskapet, nämligen sin rätt att fritt röra sig och uppehålla sig i unionen, sin rätt att rösta och ställa upp som kandidat i val till Europaparlamentet och i lokala val i hemvistmedlemsstaten på lika villkor som medborgare i den staten, sin rätt att rikta framställningar till Europaparlamentet på något av fördragens språk, sin rätt att rikta medborgarinitiativ till kommissionen samt sin rätt att inge klagomål till Europeiska ombudsmannen om varje form av institutionella missförhållanden, och de bör kunna utöva dessa rättigheter. Genom att uppmuntra medborgarna att spela en mera aktiv demokratisk roll på unionsnivå stärks det europeiska civila samhället och främjas utvecklingen av en europeisk identitet. Medborgarna bör kunna känna sig bekväma med att bo, resa, studera, arbeta och utföra frivilligarbete i en annan medlemsstat, och bör kunna förlita sig på lika tillgång till alla rättigheter och att deras rättigheter kommer att genomdrivas och skyddas utan någon diskriminering oavsett var i unionen de råkar befinna sig.

(14)

Enskilda i sin egenskap av konsumenter eller näringsidkare på den inre marknaden bör kunna åtnjuta sina rättigheter enligt unionsrätten i ett gränsöverskridande sammanhang.

(15)

Enligt artiklarna 8 och 10 i EUF-fördraget bör integreringen av målen jämställdhet och icke-diskriminering stödjas i all verksamhet inom programmet. Programmet bör därför övervakas och utvärderas regelbundet för att det ska gå att bedöma hur jämställdhets- och diskrimineringsfrågor behandlas inom programmets verksamheter.

(16)

Erfarenheterna från insatser på unionsnivå har visat att man för att uppnå programmets mål måste använda en kombination av instrument, däribland rättsakter, politiska initiativ och finansiering. Finansiering är ett viktigt verktyg för att komplettera lagstiftningsåtgärder.

(17)

Förutom att de åtgärder som finansieras genom detta program utgör ett verkligt värde för stödmottagare kan de skapa underlag för ett bättre politiskt beslutsfattande på nationell nivå och på unionsnivå. Daphne-programmen har till exempel möjliggjort ett verkligt utbyte av lärande och god praxis mellan alla berörda parter, inbegripet medlemsstaterna, när det gäller att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor.

(18)

I kommissionens meddelande av den 29 juni 2011 med titeln En budget för Europa 2020 framhålls behovet av att rationalisera och förenkla den finansiering som utgår från EU. Framför allt mot bakgrund av dagens ekonomiska kris är det ytterst viktigt att unionsfinansieringen struktureras och förvaltas med största omsorg. Meningsfull förenkling och effektiv förvaltning av finansieringen kan uppnås genom en minskning av antalet program och genom rationalisering, förenkling och harmonisering av finansieringsbestämmelser och finansieringsförfaranden.

(19)

Som ett svar på behovet av förenkling och effektiv förvaltning av samt förenklad tillgång till finansieringen, bör programmet fortsätta och vidareutveckla den verksamhet som tidigare genomfördes på grundval av avsnitt 4 ("Antidiskriminering och mångfald") och avsnitt 5 ("Jämställdhet") i Progressprogrammet inrättat genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1672/2006/EG (7), programmet "Grundläggande rättigheter och rättvisa inrättat genom rådets beslut 2007/252/EG (8) och Daphne III-programmet. Halvtidsöversynen av dessa program omfattar rekommendationer för att förbättra genomförandet av programmen. Resultaten av dessa halvtidsöversyner liksom resultaten av efterhandsutvärderingar måste beaktas vid genomförandet av programmet.

(20)

Arbetet med att uppnå programmets mål bör ha som rättesnöre att säkerställa optimal användning av de finansiella resurserna och förbättra effektiviteten avseende utgifterna. Tillräcklig finansiering bör garanteras för att stödja genomförandet av ett Europa som bygger på rättigheter. Det är angeläget att se till att programmet genomförs så effektivt och användarvänligt som möjligt samtidigt som man garanterar klarhet angående rättsläget och tillgång till det för samtliga deltagare. För att underlätta tillgången till finansiering för alla potentiella stödmottagare bör även ansökningsförfarandena och kraven på ekonomisk förvaltning förenklas och de administrativa bördorna tas bort.

(21)

I kommissionens meddelande av den 19 oktober 2010 med titeln En översyn av EU:s budget och kommissionens meddelande av den 29 juni 2011 med titeln En budget för Europa 2020 betonas vikten av att inrikta finansieringen på verksamhet med ett tydligt europeiskt mervärde, dvs. där insatser på unionsnivå kan tillföra ett mervärde jämfört med om medlemsstaterna vidtar åtgärder på egen hand. Åtgärder som omfattas av denna förordning bör bidra till att skapa ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna, öka det gränsöverskridande samarbetet och samarbetet i nätverk samt bidra till att uppnå en korrekt och konsekvent tillämpning av unionsrätten. Finansieringen bör också bidra till att alla berörda får en ändamålsenlig och bättre kunskap om unionsrätten och unionspolitiken samt bör skapa en sund analytisk grund för stöd till och utveckling av unionsrätt och unionspolitik, och på så vis medverka till verkställandet och ett korrekt genomförande av dessa. Insatser på unionsnivå innebär att dessa verksamheter kan genomföras konsekvent i hela unionen och ger dessutom stordriftsfördelar. Vidare är unionen i en bättre position än medlemsstaterna att hantera gränsöverskridande situationer och tillhandahålla en europeisk plattform för ömsesidigt lärande.

(22)

När kommissionen väljer ut åtgärder för finansiering från programmet, bör den bedöma förslagen mot på förhand fastställda kriterier. Dessa kriterier bör inbegripa en bedömning av de föreslagna åtgärdernas europeiska mervärde. Även nationella projekt och småskaliga projekt kan ha ett europeiskt mervärde.

(23)

Organ och enheter som arbetar med mål av allmänt europeiskt intresse inom de områden som programmet omfattar bör anses vara nyckelaktörer i den mån de har visat sig ha, eller kan förväntas visa sig ha, avsevärd inverkan på förverkligandet av dessa mål, och bör erhålla finansiering i överensstämmelse med de förfaranden och kriterier som anges i de årliga arbetsprogram som kommissionen antagit i enlighet med denna förordning.

(24)

Harmoniserade tjänster av samhälleligt värde bör tolkas i den mening som avses i artikel 2 i kommissionens beslut nr 116/2007/EG (9).

(25)

Nationella, regionala och lokala myndigheter bör ingå bland de organ och enheter som har tillträde till programmet.

(26)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för hela programmets löptid som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (10), för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(27)

I syfte att säkerställa att programmet är tillräckligt flexibelt för att svara till ändrade behov och relevanta policyändringar under dess löptid, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändring av de procentsatser som anges i bilagan till denna förordning för varje grupp av särskilda mål och som skulle överstiga dessa procentsatser med fem procentenheter. För att bedöma behovet av en sådan delegerad akt bör dessa procent beräknas på grundval av finansieringsramen för programmet för dess hela löptid, och inte på grundval av årliga anslag. Det är av särskilt betydelse av kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds på lämpligt sätt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(28)

Denna förordning bör genomföras i full överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (11) (nedan kallad budgetförordningen). Särskilt när det gäller villkoren för stödberättigande för mervärdesskatt som betalas av stödmottagare bör momsutgifters stödberättigande inte vara beroende av stödmottagarnas juridiska ställning för verksamheter som kan genomföras av privata och offentliga enheter enligt samma rättsliga villkor. Med hänsyn till den särskilda karaktären hos de mål och verksamheter som omfattas av denna förordning bör det klargöras i förslagsinfordringarna att för verksamheter som kan genomföras av både privata och offentliga organ och enheter ska icke-avdragsgill mervärdesskatt som betalats av offentliga organ och enheter vara stödberättigande, i den utsträckning som den betalats för genomförandet av verksamhet, t.ex. utbildning eller ökad medvetenhet, som inte kan betraktas som myndighetsutövning. Denna förordning bör också dra nytta av de förenklingsverktyg som införs genom budgetförordningen. Vidare bör kriterierna för identifiering av åtgärder som ska stödjas vara inriktade på att fördela tillgängliga finansiella resurser på de åtgärder som har störst effekt med hänsyn till det politiska mål som eftersträvas.

(29)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta de årliga arbetsprogrammen. Dessa genomförandebefogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (12).

(30)

Genom de årliga arbetsprogram som antas av kommissionen i enlighet med denna förordning bör medlen på lämpligt sätt fördelas mellan bidrag och avtal om offentlig upphandling. Programmet bör i första hand anslå medel till bidrag, men samtidigt upprätthålla en tillräcklig finansieringsnivå för upphandling. Den lägsta procentandel av de årliga utgifterna som ska anslås till bidrag bör fastställas i de årliga arbetsprogrammen och bör inte understiga 65 %. För att underlätta projektplanering och medfinansiering från intressenter bör kommissionen fastställa en tydlig tidsplan för förslagsinfordringar, val av projekt och beslut om tilldelning.

(31)

För att säkerställa en effektiv fördelning av anslag ur unionens allmänna budget är det viktigt att eftersträva konsekvens, komplementaritet och synergier mellan finansieringsprogram som stödjer politikområden med nära anknytning till varandra, särskilt mellan detta program och programmet Rättsliga frågor, som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1382/2013 (13), programmet ”Ett Europa för medborgarna”, Europeiska unionens program för social förändring och social innovation, som inrättas genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 (14) och andra program på områdena sysselsättning och sociala frågor; inrikes frågor; hälsa och konsumentskydd; utbildning, fortbildning, ungdom och idrott; informationssamhället; utvidgning, särskilt instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II) och de europeiska struktur- och investeringsfonderna, vars gemensamma bestämmelser anges i Europaparlamentets och rådets förordning EU) nr 1303/2013 (15).

(32)

Kommissionen bör säkerställa övergripande konsekvens, komplementaritet och synergier med det arbete som utförs av unionens organ, kontor och byråer, t.ex. Europeiska jämställdhetsinstitutet och byrån för grundläggande rättigheter, och bör utvärdera det arbete som utförs av andra nationella och internationella aktörer på de områden som omfattas programmet.

(33)

Europeiska unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder över hela utgiftscykeln, inbegripet åtgärder för att förebygga, upptäcka och utreda oegentligheter, driva in belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt, och eventuellt fastställande av administrativa och ekonomiska sanktioner i enlighet med budgetförordningen.

(34)

För att genomföra principen om sund ekonomisk förvaltning bör denna förordning innehålla bestämmelser om lämpliga verktyg för att utvärdera hur förordningen fungerar. Förordningen bör för detta ändamål fastställa allmänna och särskilda mål. I syfte att mäta i vilken utsträckning de särskilda målen har uppnåtts bör det införas en uppsättning konkreta och kvantifierbara indikatorer som bör gälla under hela programperioden. Kommissionen bör till Europaparlamentet och rådet årligen överlämna en övervakningsrapport som bland annat bör baseras på de indikatorer som anges i denna förordning och som bör ge information om användningen av tillgängliga fonder.

(35)

Vid genomförandet av programmet bör kommissionen ta hänsyn till målet om en rättvis geografisk fördelning av medlen och bör ge stöd i de medlemsstater där antalet finansierade åtgärder är relativt lågt. När kommissionen genomför programmet bör den också beakta huruvida åtgärder, enligt internationellt erkända index/övervakningsorgan, måste vidtas i vissa medlemsstater för att säkerställa en effektivare måluppfyllelse för programmen, och bör stödja insatser från medlemsstaterna eller det civila samhället på dessa områden.

(36)

I enlighet med artikel 180.1 l i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 (16) (nedan kallad tillämpningsföreskrifterna) bör det i bidragsöverenskommelsen anges bestämmelser om att det ska visas offentligt att unionen har gett ett finansiellt bidrag, utom i de vederbörligen motiverade fall där detta inte är möjligt eller lämpligt.

(37)

I enlighet med artikel 35.2 och 35.3 i budgetförordningen och artikel i 21 i tillämpningsföreskrifterna bör kommissionen, på lämpligt sätt och i lämplig tid, ge tillgång till uppgifter om mottagare av medel och om arten och ändamålet när det gäller de åtgärder som finansieras ur unionens allmänna budget. Dessa uppgifter bör göras tillgängliga med vederbörligt iakttagande av kraven på sekretess och säkerhet, särskilt skyddet av personuppgifter.

(38)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att bidra till vidareutvecklingen av ett område där jämlikhet och personers rättigheter, i enlighet med bestämmelserna i EU-fördraget, EUF-fördraget, stadgan och i de internationella konventioner om mänskliga rättigheter som unionen har anslutit sig till, främjas, skyddas och omsätts på ett effektivt sätt, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(39)

I syfte att säkerställa kontinuitet i finansiering av verksamheter som tidigare genomförts i enlighet med avsnitt 4 och 5 i beslut nr 1672/2006/EG, beslut 2007/252/EG och beslut nr 779/2007/EG, bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Programmets inrättande och varaktighet

1.   Genom denna förordning inrättas ett program Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap (nedan kallat programmet).

2.   Programmet ska omfatta perioden 1 januari 2014–31 december 2020.

Artikel 2

Europeiskt mervärde

1.   Programmet ska finansiera åtgärder med ett europeiskt mervärde. Därför ska kommissionen se till att de åtgärder som väljs ut för finansiering har till syfte att leverera resultat med ett europeiskt mervärde.

2.   Det europeiska mervärdet av åtgärderna, däribland småskaliga och nationella åtgärder, ska bedömas utifrån sådana kriterier som deras bidrag till konsekvent och enhetlig tillämpning av unionsrätten och till omfattande medvetenhet hos allmänheten om de rättigheter som följer av den, deras potential för att skapa ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna och öka det gränsöverskridande samarbetet, deras gränsöverskridande inverkan, deras bidrag till framtagande och spridning av bästa praxis eller deras potential för att bidra till skapandet av minimistandarder, praktiska verktyg och lösningar för att komma till rätta med utmaningar som är gränsöverskridande eller gemensamma för hela unionen.

Artikel 3

Allmänt mål

Programmets allmänna mål ska vara att, i enlighet med artikel 4, bidra till vidareutvecklingen av ett område där jämlikhet och personers rättigheter enligt EU-fördraget, EUF-fördraget, stadgan och de internationella konventioner om mänskliga rättigheter som unionen har anslutit sig till främjas, skyddas och omsätts i praktiken.

Artikel 4

Särskilda mål

1.   För att uppnå det allmänna målet i artikel 3 ska programmet ha följande särskilda mål:

a)

Främja effektivt genomförande av principen om förbud mot diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning och iaktta principen om förbud mot diskriminering på de grunder som anges i artikel 21 i stadgan.

b)

Förebygga och bekämpa rasism, främlingsfientlighet, homofobi och andra former av intolerans.

c)

Främja och skydda rättigheter för personer med funktionshinder.

d)

Främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrering av ett jämställdhetsperspektiv.

e)

Förebygga och bekämpa alla former av våld mot barn, ungdomar och kvinnor och våld mot andra riskgrupper, särskilt de som är i riskzonen att utsättas för våld i nära relationer, samt skydda dem som drabbats av sådant våld.

f)

Främja och skydda barnets rättigheter.

g)

Bidra till att säkerställa högsta möjliga skydd av privatlivet och personuppgifter.

h)

Främja och stärka utövandet av rättigheter som grundar sig på unionsmedborgarskapet.

i)

Göra det möjligt för enskilda i deras egenskap av konsumenter eller näringsidkare på den inre marknaden att åtnjuta sina rättigheter enligt unionsrätten, med beaktande av de projekt som finansieras genom konsumentprogrammet.

2.   Programmets särskilda mål ska eftersträvas genom att i synnerhet

a)

förbättra medvetandet och kunskaperna om unionsrätten och unionspolitik, liksom om de rättigheter, värden och principer som ligger till grund för unionen,

b)

stödja ett effektivt, omfattande och konsekvent genomförande, och motsvarande tillämpning av unionens rättsinstrument och politik i medlemsstaterna, och övervakning och utvärdering av dessa,

c)

främja gränsöverskridande samarbete, öka den ömsesidiga kunskapen och det ömsesidiga förtroendet mellan alla aktörer,

d)

förbättra kunskaperna om och förståelsen av de potentiella hindren för utövandet av de rättigheter och principer som garanteras genom EU-fördraget, EUF-fördraget, stadgan och de internationella konventioner som unionen har anslutit sig till, och sekundär unionslagstiftning.

Artikel 5

Typer av åtgärder

1.   Genom programmet ska bland annat följande typer av åtgärder finansieras:

a)

Analysverksamhet, såsom insamling av data och statistik; utveckling av gemensamma metoder och i förekommande fall indikatorer eller riktmärken; undersökningar, forskning, analyser och enkäter; utvärderingar; utarbetande och offentliggörande av handledningar, rapporter och utbildningsmaterial; workshoppar, seminarier, expertmöten och konferenser.

b)

Utbildningsverksamhet, till exempel personalutbyten, workshoppar, seminarier, utbildning för utbildare, och utformning av verktyg för utbildning online eller andra utbildningsmoduler.

c)

Ömsesidigt lärande, samarbete, insatser för att öka medvetenheten samt spridning, såsom identifiering och utbyte av god praxis, nyskapande lösningar och erfarenheter; organisation av inbördes utvärdering och ömsesidigt lärande; organisation av konferenser, seminarier, mediekampanjer inklusive i medier online; informationskampanjer inklusive institutionell kommunikation om unionens politiska prioriteringar i den mån dessa har samband med målen för programmet; sammanställning och publicering av material för att sprida information om programmet och dess resultat samt utveckling, drift och underhåll av IKT-system och IKT-verktyg.

d)

Stöd till viktiga aktörer vilkas verksamhet bidrar till att förverkliga programmets mål, till exempel stöd till icke-statliga organisationer vid genomförandet av åtgärder med ett europeiskt mervärde, stöd till europeiska nyckelaktörer, nätverk på europeisk nivå och harmoniserade tjänster av samhälleligt värde; stöd till medlemsstater vid genomförandet av unionsrätten och unionspolitik; samt stöd till nätverksarbete på europeisk nivå mellan specialiserade organ och enheter samt nationella, regionala och lokala myndigheter och icke-statliga organisationer, inbegripet stöd i form av verksamhetsbidrag och administrationsbidrag.

2.   För att säkerställa en inkluderande inställning ska stödmottagarna uppmuntra till deltagande av berörda målgrupper i åtgärder som finansieras genom programmet.

Artikel 6

Deltagande

1.   Programmet ska vara öppet för alla organ och enheter som är lagligt etablerade i

a)

medlemsstater,

b)

länder i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, i enlighet med det avtalet,

c)

kandidatländer, potentiella kandidater och länder som ansluter sig till unionen, i enlighet med de allmänna principerna och villkoren för dessa länders deltagande i unionsprogram och som fastställts i respektive ramavtal, beslut av associeringsråd, eller liknande avtal.

2.   Organ och enheter med vinstsyfte ska få tillträde till programmet endast i samverkan med ideella eller statliga organisationer.

3.   Organ och enheter som är lagligt etablerade i andra tredjeländer än de som deltar i programmet i enlighet med punkt 1 b och c, särskilt länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, får associeras till åtgärder inom programmet på egen bekostnad, om detta skulle främja syftet med dessa åtgärder.

4.   Kommissionen får samarbeta med internationella organisationer på de villkor som fastställs i de relevanta årliga arbetsprogrammen. Programmet ska vara öppet för internationella organisationer med verksamhet på de områden som omfattas av programmet, i enlighet med budgetförordningen och de relevanta årliga arbetsprogrammen.

Artikel 7

Budget

1.   Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2014–2020 fastställs till 439 473 000 EUR.

2.   Det finansiella anslaget för programmet får också täcka sådana utgifter för förberedande insatser, övervakning, tillsyn, revision och utvärdering som är nödvändiga för att förvalta programmet och bedöma uppfyllandet av dess mål. Det finansiella anslaget får täcka utgifter för nödvändiga undersökningar, expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder, inklusive institutionell kommunikation om unionens politiska prioriteringar, i den mån de har samband med de allmänna målen för denna förordning, och utgifter i samband med informationsteknologi-nätverk för utbyte och behandling av information samt annat tekniskt och administrativt stöd som behövs i samband med kommissionens förvaltning av programmet.

3.   De årliga anslagen ska godkännas av Europaparlamentet och rådet inom gränserna för den fleråriga budgetramen som fastställs genom rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (17).

4.   Inom programmets finansieringsram ska belopp anslås för varje grupp av särskilda mål i enlighet med de procentandelar som anges i bilagan.

5.   Kommissionen får inte avvika från de anslagna procentsatserna i finansieringsramen, såsom de anges i bilagan, med mer än fem procentenheter för varje grupp särskilda mål. Om det visar sig nödvändigt att överskrida denna gräns ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 8 för att ändra vart och ett av talen i bilagan med mer än fem och upp till tio procentenheter.

Artikel 8

Utövande av delegeringen

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 7.5 ska ges till kommissionen för hela programperioden.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 7.5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.   Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.   En delegerad akt som antas enligt artikel 7.5 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 9

Genomförandeåtgärder

1.   Kommissionen ska genomföra programmet i enlighet med budgetförordningen.

2.   För att genomföra programmet ska kommissionen anta årliga arbetsprogram i form av genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 10.2.

3.   Inom ramen för varje årligt arbetsprogram ska programmålen genomföras genom att nedanstående fastställs:

a)

Åtgärder som ska vidtas, i enlighet med de allmänna och särskilda mål som anges i artiklarna 3 och 4.1, inklusive den vägledande fördelningen av finansiella medel.

b)

De viktigaste kriterierna för stödberättigande, urval och tilldelning som ska tillämpas vid valet av förslag som ska beviljas ekonomiskt bidrag i enlighet med artikel 84 i budgetförordningen och artikel 94 i tillämpningsföreskrifterna.

c)

Den lägsta procentandel av de årliga utgifterna som ska anslås till bidrag.

4.   En adekvat och rättvis fördelning av det finansiella stödet mellan de olika områden som omfattas av de särskilda mål som avses i artikel 4.1 ska säkerställas, med beaktande av nivån på den finansiering som redan anslagits inom ramen för föregående program för perioden 2007–2013 som fastställts genom de beslut som avses i artikel 15. Vid beslut om finansieringsanslag till dessa områden i de årliga arbetsprogrammen ska kommissionen ta hänsyn till behovet av att bibehålla tillräckliga finansieringsnivåer och ska säkerställa kontinuitet i åtgärderna och förutsägbar finansiering för alla de områden som omfattas av de särskilda mål som anges i artikel 4.1.

5.   Förslagsinfordringar ska offentliggöras årligen.

Artikel 10

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 11

Komplementaritet

1.   Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna säkerställa övergripande konsekvens, komplementaritet och synergier med andra unionsinstrument, inklusive bland annat med programmet Rättsliga frågor, programmet Ett Europa för medborgarna, Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation och med andra program på områdena sysselsättning och sociala frågor; inrikes frågor, hälsa och konsumentskydd; utbildning, fortbildning, ungdom och idrott; informationssamhället; och utvidgning, särskilt instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II) och de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

2.   Kommissionen ska också säkerställa övergripande konsekvens, komplementaritet och synergier med det arbete som utförs av de av unionens organ, kontor och byråer som är verksamma inom de områden som omfattas av målen för programmet.

3.   Programmet får dela resurser med andra unionsinstrument, särskilt programmet Rättsliga frågor, vid genomförandet av åtgärder som överensstämmer med målen i båda programmen. En åtgärd som beviljats stöd från programmet kan också få stöd från programmet Rättsliga frågor, förutsatt att finansieringen inte täcker samma kostnader.

Artikel 12

Skydd av unionens ekonomiska intressen

1.   Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att unionens ekonomiska intressen skyddas i samband med genomförandet av åtgärder som finansieras enligt detta program, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och all annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller samt, om oegentligheter upptäcks, genom återkrav av belopp som betalats ut felaktigt och i förekommande fall effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska sanktioner.

2.   Kommissionen eller dess företrädare samt revisionsrätten ska ges befogenhet att både på grundval av handlingar och genom kontroller på plats granska alla bidragsmottagare, uppdragstagare och underleverantörer som har tagit emot medel från unionen inom ramen för programmet.

3.   Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (18) och i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (19) genomföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller någon annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med ett bidragsavtal, ett beslut om bidrag eller ett avtal som finansieras genom programmet.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska samarbetsavtal med tredjeländer och med internationella organisationer, bidragsavtal, beslut om bidrag och avtal som följer av genomförandet av programmet innehålla bestämmelser som uttryckligen ger kommissionen, revisionsrätten och Olaf befogenhet att genomföra sådana revisioner och utredningar som avses i de punkterna, i enlighet med sina respektive behörigheter.

Artikel 13

Övervakning och utvärdering

1.   Kommissionen ska årligen övervaka programmet för att kontrollera genomförandet av programåtgärder och uppfyllandet av de särskilda mål som anges i artikel 4. Övervakningen ska också göra det möjligt att bedöma hur jämställdhetsfrågor, frågor som rör icke-diskriminering och barnskyddsfrågor har behandlats i programverksamheten överlag.

2.   Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet överlämna följande:

a)

En årlig övervakningsrapport, baserad på de indikatorer som fastställs i artikel 14.2 och på användningen av tillgängliga medel.

b)

En preliminär utvärderingsrapport, senast den 30 juni 2018.

c)

En efterhandsutvärdering, senast den 31 december 2021.

3.   Den preliminära utvärderings rapporten ska bedöma i vilken grad programmets mål har uppnåtts, effektiviteten i resursanvändningen och programmets europeiska mervärde, i syfte att avgöra om finansieringen på områden som omfattas av programmet bör fortsätta, anpassas eller upphöra efter 2020. Den ska också behandla utrymmet för eventuella förenklingar av programmet, dess samstämmighet med andra åtgärder internt och externt samt målens och åtgärdernas fortsatta relevans. Den ska ta hänsyn till resultaten av efterhandsutvärderingarna av de föregående program för perioden 2007–2013 som inrättats genom de beslut som avses i artikel 15.

4.   Efterhandsutvärderingen ska bedöma programmets långsiktiga verkningar och hur hållbara dessa verkningar är, för att ge underlag för ett beslut om ett efterföljande program.

Artikel 14

Indikatorer

1.   I enlighet med artikel 13 ska de indikatorer som anges i punkt 2 i den här artikeln tjäna som grund för övervakning och utvärdering av i vilken mån de olika särskilda programmål som anges i artikel 4 har uppnåtts genom de åtgärder som föreskrivs i artikel 5. De ska mätas mot i förväg fastställda utgångsscenarier som återspeglar situationen före genomförandet. Om lämpligt ska indikatorerna delas upp efter, bland annat, kön, ålder och funktionshinder.

2.   De indikatorer som avses i punkt 1 ska inkludera bland annat följande:

a)

Antal och procentandel personer i målgruppen som har nåtts av informationsverksamhet som finansierats genom programmet.

b)

Antal berörda personer som har deltagit i, bland annat, utbildningsverksamhet, utbyten, studiebesök, workshoppar och seminarier som finansierats genom programmet.

c)

Ökningen av kunskaperna om unionsrätten och unionens politik samt, i tillämpliga fall, de rättigheter, värden och principer som ligger till grund för unionen, hos grupper som har deltagit i verksamhet som har finansierats genom programmet jämfört med hela målgruppen.

d)

Antal fall, verksamheter och resultat när det gäller gränsöverskridande samarbete.

e)

Deltagarnas bedömning av den verksamhet som de deltagit i och av den (förväntade) hållbarheten hos denna.

f)

Den geografiska täckningen för den verksamhet som finansierats genom programmet.

g)

Antalet ansökningar och bidrag som avser varje särskilt mål.

h)

Den finansieringsnivå som begärts av de sökande och som beviljats med avseende på varje särskilt mål.

3.   Utöver de indikatorer som anges i punkt 2 ska även bland annat följande bedömas i den preliminära utvärderingsrapporten och efterhandsutvärderingen av programmet:

a)

Programmets europeiska mervärde, inbegripet en utvärdering av programmets verksamhet mot bakgrund av liknande initiativ som har tagits fram på nationell eller europeisk nivå utan finansieringsstöd från unionen och deras (förväntade) resultat, samt fördelar och/eller nackdelar med unionsfinansiering jämfört med nationell finansiering typen av verksamhet i fråga.

b)

Finansieringsnivån i förhållande till de uppnådda resultaten (verkningsfullhet).

c)

Eventuella administrativa, organisatoriska och/eller strukturella hinder för ett smidigare, effektivare och verkningsfullare genomförande av programmet (utrymme för förenkling).

Artikel 15

Övergångsbestämmelser

Åtgärder som inletts på grundval av avsnitt 4 ("antidiskriminering och mångfald") och avsnitt 5 ("jämställdhet") i beslut nr 1672/2006/EG, beslut 2007/252/EG eller beslut nr 779/2007/EG ska också i fortsättningen omfattas av bestämmelserna i dessa beslut till dess att åtgärderna har slutförts. När det gäller dessa åtgärder ska hänvisningar till de kommittéer som anges i artikel 13 i beslut nr 1672/2006/EG, artikel 10 i beslut 2007/252/EG och artikel 10 i beslut nr 779/2007/EG tolkas som hänvisningar till den kommitté som anges i artikel 10.1 i denna förordning.

Artikel 16

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 17 december 2013.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

L. LINKEVIČIUS

Ordförande


(1)  EUT C 191, 29.6.2012, s. 108.

(2)  EUT C 277, 13.9.2012, s. 43.

(3)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 11 december 2013 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 16 december 2013.

(4)  EUT C 115, 4.5.2010, s. 1.

(5)  EUT C 258, 2.9.2011, s. 6.

(6)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 293/2000/EG av den 24 januari2000 om att anta ett program för gemenskapens insatser (Daphne-programmet) (2000–2003) för förebyggande åtgärder i kampen mot våld mot barn, ungdomar och kvinnor (EUT L 34, 9.2.2000, s. 1), Europaparlamentets och rådets beslut nr 803/2004/EG av den 21 april 2004 om antagande av ett gemenskapens handlingsprogram (2004–2008) för att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor och för att skydda våldsoffer och riskgrupper (Daphne II-programmet) (EUT L 143, 30.4.2004, s. 1), Europaparlamentets och rådets beslut nr 779/2007/EG av den 20 juni 2007 om inrättande för perioden 2007–2013 av ett särskilt program för att förebygga och bekämpa våld mot barn, ungdomar och kvinnor och för att skydda våldsoffer och riskgrupper (Daphne III-programmet) som en del av det allmänna programmet "Grundläggande rättigheter och rättvisa" (EUT L 173, 3.7.2007, s. 19).

(7)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 1672/2006/EG av den 24 oktober 2006 om inrättande av ett gemenskapsprogram för sysselsättning och social solidaritet – Progress (EUT L 315, 15.11.2006, s. 1).

(8)  Rådets beslut 2007/252/EG av den 19 april 2007 om inrättande av det särskilda programmet "Grundläggande rättigheter och medborgarskap" för perioden 2007–2013 (EUT L 110, 27.4.2007, s. 33).

(9)  Kommissionens beslut nr 116/2007/EC av den 15 februari 2007 om att reservera den nationella nummerserien som börjar med 116 för harmoniserade nummer för harmoniserade tjänster av samhälleligt värde (EUT L 49, 17.2.2007, s. 30).

(10)  EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(12)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1382/2013 av den 17 december 2013 om inrättande av ett program Rättsliga frågor för perioden 2014–2020 (Se sidan 73 i detta nummer av EUT.).

(14)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 347, 20.12.2013, s. 238).

(15)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(16)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).

(17)  Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om fastställande av den fleråriga budgetramen för åren 2014-2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).

(18)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(19)  Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).


BILAGA

ANSLAG

Inom programmets finansieringsram ska belopp anslås till grupperna av särskilda mål som anges i artikel 4.1 enligt följande:

Grupp av särskilda mål

Andel av finansieringsramen (i %)

Grupp 1

57 %

Främja effektivt genomförande av principerna om förbud mot diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning och iaktta principen om förbud mot diskriminering på de grunder som anges i artikel 21 i stadgan.

Förebygga och bekämpa rasism, främlingsfientlighet, homofobi och andra former av intolerans.

Främja och skydda rättigheter för personer med funktionshinder.

Främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrering av ett jämställdhetsperspektiv.

Grupp 2

43 %

Förebygga och bekämpa alla former av våld mot barn, ungdomar och kvinnor och våld mot andra riskgrupper, särskilt de som är i riskzonen att utsättas för våld i nära relationer, samt skydda dem som drabbats av sådant våld.

Främja och skydda barnets rättigheter.

Bidra till att säkerställa högsta möjliga skydd av privatlivet och personuppgifter.

Främja och stärka utövandet av rättigheter som grundar sig på unionsmedborgarskapet.

Göra det möjligt för enskilda i deras egenskap av konsumenter eller näringsidkare på den inre marknaden att åtnjuta sina rättigheter enligt unionsrätten, med beaktande av de projekt som finansieras genom konsumentprogrammet.


Top