Help Print this page 
Title and reference
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1287/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG Text av betydelse för EES

OJ L 347, 20.12.2013, p. 33–49 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, GA, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Languages, formats and link to OJ
BG ES CS DA DE ET EL EN FR GA HR IT LV LT HU MT NL PL PT RO SK SL FI SV
HTML html BG html ES html CS html DA html DE html ET html EL html EN html FR html GA html HR html IT html LV html LT html HU html MT html NL html PL html PT html RO html SK html SL html FI html SV
PDF pdf BG pdf ES pdf CS pdf DA pdf DE pdf ET pdf EL pdf EN pdf FR pdf GA pdf HR pdf IT pdf LV pdf LT pdf HU pdf MT pdf NL pdf PL pdf PT pdf RO pdf SK pdf SL pdf FI pdf SV
Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal
 To see if this document has been published in an e-OJ with legal value, click on the icon above (For OJs published before 1st July 2013, only the paper version has legal value).
Multilingual display
Text

20.12.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 347/33


EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 1287/2013

av den 11 december 2013

om inrättande av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1639/2006/EG

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 173 och 195,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (1),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionen antog i mars 2010 ett meddelande med titeln Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (nedan kallad Europa 2020-strategin). Meddelandet godkändes av Europeiska rådet i juni 2010. Europa 2020-strategin är en reaktion på den ekonomiska krisen och syftar till att förbereda unionen inför nästa årtionde. I den fastställs fem ambitiösa mål för klimat och energi, sysselsättning, innovation, utbildning och social delaktighet som ska uppnås till år 2020, och där anges också viktiga drivkrafter för tillväxt som syftar till att göra unionen mer dynamisk och konkurrenskraftig. I strategin understryks också vikten av att öka tillväxten i den europeiska ekonomin och samtidigt uppnå hög sysselsättning, koldioxidsnål, resurssnål och energieffektiv ekonomi samt social sammanhållning. Små och medelstora företag bör spela en avgörande roll för att uppnå Europa 2020-strategins mål. Deras roll återspeglas genom att små och medelstora företag nämns i sex av Europa 2020-strategins sju flaggskeppsinitiativ.

(2)

För att säkerställa att företagen, särskilt små och medelstora företag, i hög grad ska kunna bidra till unionens ekonomiska tillväxt, vilket är högsta prioritet, antog kommissionen i oktober 2010 ett meddelande med titeln En integrerad industripolitik för en globaliserad tid – med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum, vilket godkändes av rådet i december 2010. Detta är ett flaggskeppsinitiativ inom Europa 2020-strategin. I meddelandet anges en strategi som syftar till att främja tillväxt och sysselsättning genom att upprätthålla och stödja en stark, diversifierad och konkurrenskraftig industribas i Europa, särskilt genom bättre grundförutsättningar för företagen, och genom att flera aspekter av den inre marknaden, bl.a. de företagsrelaterade tjänsterna, förstärks.

(3)

I juni 2008 antog kommissionen ett meddelande med titeln Tänk småskaligt först – En "Small Business Act" för Europa (nedan kallad småföretagsakten), som välkomnades av rådet i december 2008. Denna småföretagsakt ger en övergripande politisk ram för små och medelstora företag, främjar entreprenörskap och förankrar principen om att tänka småskaligt först i lagar och politiska strategier, i syfte att stärka de små och medelstora företagens konkurrenskraft. Småföretagsakten innehåller tio principer och beskriver politiska åtgärder och lagstiftningsåtgärder som ska främja de små och medelstora företagens möjligheter att växa och skapa arbetstillfällen. Genomförandet av småföretagsakten bidrar till att målen i Europa 2020-strategin uppnås. Flera åtgärder för små och medelstora företag har redan fastställts i flaggskeppsinitiativen.

(4)

Småföretagsakten har därefter varit föremål för en översyn som lades fram i februari 2011, vilken utgjorde underlag för rådets slutsatser av den 30 och 31 maj 2011. I denna översyn lämnas en redogörelse av genomförandet av småföretagsakten och en bedömning görs av företagens behov där de, under rådande ekonomiska omständigheter, finner det allt svårare att få tillgång till finansiering och till marknader. I denna ingår en sammanfattning av framstegen under de första två årens genomförande av småföretagsakten, förslag till nya åtgärder för att hantera de utmaningar som uppstått till följd av den ekonomiska krisen och som påtalats av berörda parter samt förslag till olika sätt att förbättra spridningen och genomförandet av småföretagsakten, med berörda parter och näringslivsorganisationer i främsta ledet. De särskilda målen i ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag bör återspegla prioriteringarna i översynen. Det är viktigt att se till att genomförandet av ett sådant program samordnas med genomförandet av småföretagsakten.

Åtgärderna enligt de särskilda målen bör särskilt bidra till att iaktta de ovan nämnda tio principerna och fullborda de nya åtgärder som fastställts under översynsprocessen av småföretagsakten.

(5)

I rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 (3), fastställs den fleråriga budgetramen för åren 2014-2020. I den fleråriga budgetramen beskrivs hur de politiska målen för ökad tillväxt och sysselsättning i Europa, koldioxidsnål och mer miljömedveten ekonomi och en framträdande roll för unionen på den internationella arenan ska uppnås.

(6)

Ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (nedan kallat Cosmeprogrammet) bör inrättas, vars syfte ska vara att bidra till ökad konkurrenskraft och hållbarhet för företagen i unionen, särskilt de små och medelstora företagen, att stödja befintliga små och medelstora företag, att främja en företagarkultur och små och medelstora företags tillväxt, samt att bidra till främjandet av kunskapssamhället och till en utveckling som baseras på balanserad ekonomisk tillväxt.

(7)

I Cosmeprogrammet bör förenklingsplanen prioriteras högt, i enlighet med kommissionens meddelande av den 8 februari 2012 med titeln Förenklingsplan för den fleråriga budgetramen 2014–2020.Unionens och medlemsstaternas utgifter när det gäller företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag bör samordnas bättre för att säkra komplementaritet, bättre effektivitet och synlighet samt för att förbättra budgetsynergieffekterna.

(8)

Kommissionen har förbundit sig att integrera klimatåtgärder i unionens utgiftsprogram och att avsätta minst 20 % av unionens budget till klimatrelaterade mål. Det är viktigt att se till att såväl anpassning till klimatförändringar och åtgärder för att mildra effekterna av dessa förändringar, som riskförebyggande arbete främjas när Cosmeprogrammet förbereds, utformas och genomförs. Åtgärder som omfattas av denna förordning bör bidra till att främja övergången till en ekonomi och ett samhälle som präglas av koldioxidsnål förbrukning och klimattålighet.

(9)

Det framgår av rådets beslut 2001/822/EG (4) att enheter och organ i de utomeuropeiska länderna och territorierna kan delta i Cosmeprogrammet.

(10)

Syftet med unionens konkurrenskraftspolitik är att skapa institutionella och politiska förutsättningar för att företagen, särskilt små och medelstora företag, ska kunna växa på ett hållbart sätt. Att skapa konkurrenskraft och hållbarhet inbegriper en förmåga att uppnå och behålla företagens ekonomiska konkurrenskraft och tillväxt i enlighet med mål för hållbar utveckling. Ökad produktivitet, inbegripet resurs- och energiproduktivitet, är den viktigaste källan till en långsiktig ökning av inkomsterna. Konkurrenskraften är beroende av företagens förmåga att fullt ut utnyttja de möjligheter som exempelvis den inre marknaden erbjuder. Detta är särskilt viktigt för små och medelstora företag, som utgör 99 % av företagen i unionen, står för två av tre befintliga arbetstillfällen i den privata sektorn, skapar 80 % av de nya arbetstillfällena och bidrar med mer än hälften av det samlade mervärde som företagen i unionen skapar. De små och medelstora företagen är en viktig drivkraft för ekonomisk tillväxt, sysselsättning och social integration.

(11)

I kommissionens meddelande av den 18 april 2012 med titeln Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning beräknas att politik som främjar en övergång till en grön ekonomi, t.ex. åtgärder för resurseffektivitet och energieffektivitet och klimatförändringsåtgärder skulle kunna skapa mer än fem miljoner arbetstillfällen fram till 2020, särskilt inom sektorn för små och medelstora företag. Mot bakgrund av detta kan de särskilda åtgärderna inom Cosmeprogrammet omfatta främjande av utveckling av hållbara produkter, tjänster, tekniker och processer, samt resurs- och energieffektivitet och företagens sociala ansvar.

(12)

Konkurrenskraften har på grund av marknadsrelaterade, politiska och institutionella brister som undergräver konkurrenskraften hos företagen i unionen, särskilt de små och medelstora företagen, under de senaste åren stått i fokus för unionens arbete med att utforma nya politiska strategier.

(13)

Cosmeprogrammet bör därför åtgärda brister på marknaden som påverkar unionsekonomins konkurrenskraft på global nivå och som undergräver företagens, särskilt de små och medelstora företagens, möjligheter att konkurrera med sina motparter i andra delar av världen.

(14)

Cosmeprogrammet bör särskilt rikta sig till små och medelstora företag, enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG (5). Kommissionen bör samråda med alla berörda parter, bland annat med organisationer som företräder små och medelstora företag, vid tillämpningen av denna förordning. Särskild uppmärksamhet bör ägnas mikroföretag, hantverksföretag, egenföretagare, fria yrkesutövare och sociala företag. Uppmärksamhet bör också ägnas potentiella, nya, unga och kvinnliga företagare samt andra särskilda målgrupper som äldre företagare, invandrare och företagare som tillhör socialt mindre gynnade eller utsatta grupper, t.ex. personer med funktionsnedsättning och åt främjandet av företagsöverlåtelse, spin-off- och spin-out-företag och en andra chans för företagare.

(15)

Många av unionens konkurrenskraftsproblem gäller de små och medelstora företagens problem med att få tillgång till finansiering, eftersom de har svårigheter att styrka sin kreditvärdighet och har svårt att få tillgång till riskkapital. Dessa svårigheter har en negativ effekt dels på antalet nya företag, dels på företagens kvalitet, tillväxt och överlevnadsandel samt på nya företagares vilja att ta över livskraftiga företag i samband med ägarbyten och generationsväxlingar. Unionens finansieringsinstrument som inrättades enligt Europaparlamentets och rådets beslut nr 1639/2006/EG (6) har tillfört ett mervärde och bidragit positivt till minst 220 000 små och medelstora företag. Det ökade mervärdet för unionen av de föreslagna finansieringsinstrumenten är bl.a. att de stärker den inre marknaden för riskkapital, bidrar till utvecklingen av en gemensam europeisk finansieringsmarknad för små och medelstora företag och hanterar marknadsbrister som inte kan hanteras av medlemsstaterna. Unionens åtgärder bör vara samstämmiga och enhetliga samt komplettera medlemsstaternas finansieringsinstrument för små och medelstora företag, ge en hävstångseffekt och inte skapa störningar på marknaden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (7). De enheter som har ansvar för att genomföra åtgärderna bör se till att stödet innebär ett tillskott och undvika dubbelfinansiering genom unionsmedel.

(16)

Kommissionen bör synliggöra finansiering genom finansieringsinstrumenten i denna förordning i syfte att skapa kännedom om möjligheten att få unionsstöd och att se till att det stöd som tillhandahålls är erkänt på marknaden. Därför bör finansiella intermediärer också vara skyldiga att uttryckligen framhålla för slutmottagarna att finansieringen möjliggjordes genom stöd från finansieringsinstrumenten i denna förordning. Kommissionen och medlemsstaterna bör vidta lämpliga åtgärder, bland annat användarvänliga onlinesystem, för att sprida information om de tillgängliga finansieringsinstrumenten bland små och medelstora företag och intermediärer. Dessa system, som eventuellt kan inbegripa en enda portal, bör inte överlappa befintliga system.

(17)

Enterprise Europe Network (nedan kallat nätverket) har visat att det ger de små och medelstora företagen i Europa ett mervärde som en central kontaktpunkt, där företagen får hjälp att förbättra sin konkurrenskraft och utforska affärsmöjligheterna på och utanför den inre marknaden. En rationalisering av förfaranden och metoder och tillhandahållande av en europeisk dimension i företagstjänsterna kan endast åstadkommas på unionsnivå. Nätverket har särskilt hjälpt små och medelstora företag att finna partner för samarbete och tekniköverföring på den inre marknaden och i tredjeländer, samt stått till tjänst med råd om unionens finansieringskällor, unionsrätten, immateriella rättigheter och om unionens program för att främja miljöinnovation och hållbar produktion. Det har också fått återkoppling om unionsrätt och standarder. Dess unika erfarenhet är särskilt viktig för att undanröja diskrepanser i fråga om information och för att minska kostnaderna för internationella transaktioner.

(18)

Fortsatta ansträngningar krävs för att ytterligare optimera tjänsternas kvalitet och nätverkets prestation, särskilt vad gäller små och medelstora företags medvetenhet om och senare utnyttjande av de tjänster som erbjuds genom att ytterligare integrera internationaliserings- och innovationstjänster, förbättra nätverkets samarbete med regionala och lokala berörda parter inom de små och medelstora företagens organisationer, öka samrådet med och i högre grad involvera värdorganisationer, minska byråkratin, förbättra it-stödet, förbättra nätverkets synlighet och tjänster inom de täckta geografiska områdena.

(19)

Det begränsade antalet små och medelstora företag som etablerar sig internationellt i och utanför Europa påverkar konkurrenskraften. Enligt vissa uppskattningar har 25 % av unionens små och medelstora företag exporterat till andra länder under de senaste tre åren, medan endast 13 % av unionens små och medelstora företag exporterade regelbundet till länder utanför unionen och bara 2 % har investerat utanför det egna landet. En Eurobarometerundersökning från 2012 visar dessutom att det finns en outnyttjad potential för tillväxt i små och medelstora företag på gröna marknader, inom och utanför unionen, med avseende på internationalisering och tillgång till offentlig upphandling. I linje med småföretagsakten, där unionen och medlemsstaterna uppmanades att stödja och uppmuntra små och medelstora företag att dra nytta av tillväxten på marknaderna utanför unionen, ger unionen ekonomiskt stöd till ett flertal initiativ som Centrum för industriellt samarbete mellan EU och Japan och hjälpcentralen som ger små och medelstora företag råd om immateriella rättigheter i Kina. Mervärde för unionen skapas genom främjande av samarbete och genom tillhandahållande av tjänster på europeisk nivå som kompletterar men inte överlappar medlemsstaternas centrala handelsfrämjande tjänster och som stärker de samlade insatserna från offentliga och privata tjänsteleverantörer på området. Dessa tjänster bör omfatta information om immateriella rättigheter, normer och offentlig upphandling och möjligheter. Del II av rådets slutsatser av den 6 december 2011 med titeln För ett stärkt genomförande av industripolitiken i hela EU, om kommissionens meddelande med titeln En integrerad industripolitik för en globaliserad tid – med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum bör beaktas till fullo. Därför bör en väldefinierad europeisk strategi för kluster komplettera nationella och regionala insatser för att inrikta kluster mot spetskompetens och internationellt samarbete med beaktande av den omständigheten att det är mycket viktigt att små och medelstora företag sluter sig samman för att deras förmåga till innovation och etablering på utländska marknader ska kunna stärkas.

(20)

För att kunna förbättra konkurrenskraften i unionsföretagen, särskilt de små och medelstora företagen, måste medlemsstaterna och kommissionen skapa ett gynnsamt företagsklimat. De små och medelstora företagens intressen och de sektorer där de oftast är verksamma behöver ägnas särskild uppmärksamhet. Det behövs också initiativ på unionsnivå för att utbyta information och kunskap på europeisk nivå och digitala tjänster kan vara särskilt kostnadseffektiva på detta område. Sådana åtgärder kan bidra till att skapa lika villkor för små och medelstora företag.

(21)

Luckor, fragmentering och onödig byråkrati på den inre marknaden hindrar medborgare, konsumenter och företag, särskilt små och medelstora företag, från att till fullo dra nytta av dess fördelar. Därför är behovet av en gemensam insats från medlemsstaterna, Europaparlamentet, rådet och kommissionen för att hantera brister i fråga om genomförande, lagstiftning och information akut. Medlemsstaterna, Europaparlamentet, rådet och kommissionen bör också samarbeta i enlighet med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen för att minska och undvika onödiga administrativa och regelverksrelaterade bördor för små och medelstora företag. Åtgärderna i Cosmeprogrammet - som är det enda unionsprogrammet som är specifikt inriktat på små och medelstora företag - bör bidra till genomförandet av dessa mål, särskilt genom att bidra till att förbättra ramvillkoren för företagen. Kontroller av ändamålsenligheten och konsekvensanalyser som finansieras inom ramen för Cosmeprogrammet bör vara en del av dessa ansträngningar.

(22)

En annan faktor som påverkar konkurrenskraften är den relativt svaga företagarandan i unionen. Endast 45 % av unionsmedborgarna (och färre än 40 % av kvinnorna) skulle vilja vara egenföretagare, jämfört med 55 % av befolkningen i Förenta staterna och 71 % i Kina (enligt 2009 års Eurobarometerundersökning om företagande). Enligt småföretagsakten bör alla situationer som företagare möter uppmärksammas, däribland nystartande av företag, tillväxt, överlåtelser och konkurs (andra chansen). Främjande av utbildning i företagande och åtgärder för att förbättra samstämmigheten och enhetligheten, till exempel fastställande av referensvärden och utbyte av god praxis, ger ett högt unionsmervärde.

(23)

Erasmusprogrammet för unga företagare inleddes i syfte att göra det möjligt för nya eller blivande entreprenörer att inhämta näringslivserfarenheter i en annan medlemsstat än den egna och på så sätt ge dem möjlighet att stärka sin förmåga till företagande. I samband med målet att förbättra ramvillkoren för att främja entreprenörskap och företagarkultur bör kommissionen kunna vidta åtgärder för att hjälpa nya entreprenörer att förbättra sin kapacitet att utveckla sakkunskap om och färdigheter när det gäller företagande samt företagaranda, liksom att förbättra sin tekniska kapacitet och företagsledning.

(24)

Global konkurrens, befolkningsutveckling, resursbegränsningar och nya sociala tendenser innebär både utmaningar och möjligheter för olika sektorer som står inför globala utmaningar och präglas av en stor andel små och medelstora företag. Formgivningsbaserade sektorer måste t.ex. anpassa sig för att kunna dra nytta av de outnyttjade möjligheter som den stora efterfrågan på personliga, kreativa och universella produkter erbjuder. Eftersom dessa utmaningar gäller alla små och medelstora företag i unionen inom dessa sektorer krävs en gemensam insats på unionsnivå för att skapa ytterligare tillväxt genom initiativ som påskyndar uppkomsten av nya produkter och tjänster.

(25)

För att stödja insatser i medlemsstaterna kan Cosmeprogrammet stödja initiativ med betydande potential till tillväxt och företagande, både på sektorsområden och sektorsövergripande områden, särskilt sådana med en hög andel små och medelstora företag, som påskyndar utvecklingen av konkurrenskraftiga och hållbara industrier, baserat på de mest konkurrenskraftiga verksamhetsmodellerna, förbättrade produkter och processer, organisationsstrukturer eller modifierade värdekedjor. Som konstaterades i kommissionens meddelande av den 30 juni 2010, Europa, världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism, som välkomnades av rådet i oktober 2010, är turistnäringen en viktig del av unionens ekonomi. Företag i denna sektor bidrar direkt med 5 % av unionens bruttonationalprodukt (BNP). Genom fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) framhävs vikten av turism samtidigt som unionens befogenheter på området anges. De europeiska initiativen på turismområdet kan komplettera medlemsstaternas insatser genom att främja uppkomsten av en gynnsam miljö och samarbete mellan medlemsstater, särskilt genom utbyte av god praxis. Exempel på åtgärder kan vara att förbättra kunskaperna om turism genom att tillhandahålla uppgifter och analyser samtutveckla gränsöverskridande samarbetsprojekt i nära samarbete med medlemsstaterna utan att ålägga unionens företag några obligatoriska krav.

(26)

Cosmeprogrammet innehåller åtgärder som gäller målen, den samlade finansieringsramen för att förverkliga dessa mål, en lägsta finansieringsramsnivå för finansieringsinstrument, olika former av genomförandeåtgärder och överskådliga metoder för övervakning och utvärdering samt skydd av unionens ekonomiska intressen.

(27)

Cosmeprogrammet kompletterar unionens övriga program samtidigt som varje enskilt instrument får fungera i enlighet med sina egna, särskilda förfaranden. Samma stödberättigande kostnader bör därför inte beviljas dubbel finansiering. För att unionens finansiering ska kunna skapa ett mervärde och få största möjliga verkan bör Cosmeprogrammet nära samverka med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 (8) (programmet Horisont 2020), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 (9) (strukturfonderna) och andra unionsprogram.

(28)

Principerna om öppenhet och jämställdhet bör beaktas i samtliga program och åtgärder som omfattas av Cosmeprogrammet. Respekten för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna bör också beaktas i dessa initiativ och åtgärder.

(29)

Tilldelningen av bidrag till små och medelstora företag bör föregås av ett öppet förfarande. Beviljandet av bidrag och utbetalningen av dem bör vara transparent, obyråkratiskt och i enlighet med gemensamma bestämmelser.

(30)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för Cosmeprogrammets hela löptid fastställas, som ska utgöra det särskilda referensbeloppet för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet, enligt punkt 17 i det interinstitutionella avtalet mellan Europarlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (10).

(31)

För att kunna säkerställa att finansieringen begränsas till åtgärder för att rätta till marknadsrelaterade, politiska och institutionella brister och för att undvika snedvridningar på marknaden, bör finansieringen från Cosmeprogrammet följa unionens regler för statligt stöd.

(32)

Avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och protokollen till associeringsavtalen innehåller bestämmelser om de berörda ländernas deltagande i unionens program. Andra tredjeländer bör kunna delta när en sådan möjlighet anges i avtal och förfaranden.

(33)

Det är viktigt att säkerställa att Cosmeprogrammet kännetecknas av sund ekonomisk förvaltning, genomförs så effektivt och användarvänligt som möjligt och samtidigt säkerställer rättslig förutsägbarhet och är tillgängligt för alla deltagare.

(34)

Cosmeprogrammet bör övervakas och utvärderas för att möjliggöra anpassningar. En årlig rapport om dess genomförande bör göras, som presenterar de framsteg som gjorts och de insatser som planeras.

(35)

Genomförandet av Cosmeprogrammet bör övervakas årligen med hjälp av nyckelindikatorer för bedömning av resultat och effekter. Dessa indikatorer, inklusive relevanta basnivåer, bör ge ett minimiunderlag för bedömningen av i vilken utsträckning Cosmeprogrammens mål uppnåtts.

(36)

Den interimsrapport som kommissionen utarbetar av uppnåendet av målen för samtliga åtgärder som stöds genom Cosmeprogrammet bör även att inbegripa en utvärdering av låga deltagandenivåer för små och medelstora företag, när detta har konstaterats i ett betydande antal medlemsstater. När det är lämpligt kan medlemsstaterna i sin politik beakta resultaten i interimsrapporten.

(37)

Under hela utgiftscykeln bör unionens finansiella intressen skyddas med hjälp av proportionella åtgärder som ska göra det möjligt att förebygga, spåra och utreda oriktigheter, att återkräva medel som förlorats eller som utbetalats eller använts felaktigt och att vid behov fastställa administrativa eller ekonomiska sanktioner i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

(38)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta årliga arbetsprogram för genomförandet av Cosmeprogrammet. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (11). Några av de åtgärder som ingår i det årliga arbetsprogrammet inbegriper samordningen av åtgärder på nationell nivå. I detta sammanhang bör artikel 45.4 i den förordningen tillämpas.

(39)

Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen med avseende på indikatorerna, ändringar av vissa specifika detaljer gällande finansieringsinstrumenten och ändringar av de vägledande belopp som med mer än 5 % skulle överskrida värdet på finansieringsramen i varje enskilt fall. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker i så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(40)

Av rättssäkerhetsskäl och tydlighetsskäl bör beslut nr 1639/2006/EG upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Syfte

Artikel 1

Inrättande

Ett program för unionens åtgärder för att förbättra företagens konkurrenskraft, med särskild tonvikt på små och medelstora företag (nedan kallat Cosmeprogrammet), inrättas härmed för tidsperioden 1 januari 2014–31 december 2020.

Artikel 2

Definition

I denna förordning avses med små och medelstora företag mikroföretag och små och medelstora företag enligt definitionen i rekommendation 2003/361/EG.

Artikel 3

Allmänna mål

1.   Cosmeprogrammet ska bidra till att följande allmänna mål uppnås, varvid i synnerhet behoven hos små och medelstora företag etablerade i unionen och i de tredjeländer som deltar i Cosmeprogrammet i enlighet med artikel 6 särskilt ska uppmärksammas:

a)

Stärka konkurrenskraften och hållbarheten hos företagen i unionen, i synnerhet hos små och medelstora företag.

b)

Främja företagarkultur samt främja nyföretagande och tillväxt i fråga om små och medelstora företag.

2.   I vilken mån de mål som avses i punkt 1 har uppnåtts ska mätas med hjälp av följande indikatorer:

a)

Resultatet för små och medelstora företag när det gäller hållbarhet.

b)

Förändringar av den onödiga administrativa och regelverksrelaterade bördan för såväl nya som redan befintliga små och medelstora företag.

c)

Förändringar i andelen små och medelstora företag som exporterar till länder inom eller utanför unionen.

d)

Förändringar i små och medelstora företags tillväxt.

e)

Förändringar i andelen unionsmedborgare som vill vara egenföretagare.

3.   En detaljerad förteckning över indikatorer och mål för Cosmeprogrammet återfinns i bilagan.

4.   Cosmeprogrammet ska stödja genomförandet av Europa 2020-strategin och ska bidra till att förverkliga målet att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla. Cosmeprogrammet ska särskilt bidra till det övergripande sysselsättningsmålet.

KAPITEL II

Särskilda mål och insatsområden

Artikel 4

Särskilda mål

1.   Cosmeprogrammet ska ha följande särskilda mål:

a)

Att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering i form av eget kapital och lån.

b)

Att förbättra marknadstillträdet, särskilt inom unionen, men också globalt.

c)

Att förbättra grundförutsättningarna för konkurrenskraft och hållbarhet för företagen i unionen, särskilt för små och medelstora företag, bl.a. inom turistnäringen.

d)

Att främja entreprenörskap och företagarkultur.

2.   Företagens behov av att anpassa sig till en utsläppssnål, klimattålig samt energi- och resurseffektiv ekonomi ska främjas när Cosmeprogrammet genomförs.

3.   För att mäta Cosmeprogrammet effekter när det gäller att uppnå de särskilda mål som avses i punkt 1 ska de indikatorer som anges i bilagan användas.

4.   De årliga arbetsprogram som avses i artikel 13 ska i detalj ange alla åtgärder som ska genomföras enligt Cosmeprogrammet.

Artikel 5

Budget

1.   Finansieringsramen för genomförandet av Cosmeprogrammet fastställs till 2 298,243 miljoner EUR i löpande priser, varav minst 60 % ska anslås till finansieringsinstrument.

De årliga anslagen ska godkännas av Europaparlamentet och rådet inom gränserna för den fleråriga budgetramen.

2.   Den finansieringsram som fastställs i denna förordning får också täcka utgifter för förberedelser, övervakning, tillsyn, revision och utvärdering som är nödvändiga för förvaltningen av Cosmeprogrammet och förverkligandet av programmålen. Framför allt ska de på ett kostnadseffektivt sätt täcka studier, expertmöten, informations- och kommunikationsinsatser, bl.a. insatser för sprida information om unionens politiska prioriteringar i den mån de är förknippade med de allmänna målen i Cosmeprogrammet, utgifter för it-nät för informationsbearbetning och informationsutbyte samt alla andra utgifter för tekniskt och administrativt stöd som belastar kommissionen vid förvaltningen av Cosmeprogrammet.

Dessa utgifter ska inte överstiga 5 % av värdet på finansieringsramen.

3.   I finansieringsramen för Cosmeprogrammet ska ett vägledande belopp på 21,5 % av finansieringsramens värde anslås för det särskilda mål som avses i artikel 4.1 b, 11 % för det särskilda mål som avses i artikel 4.1 c och 2,5 % för det särskilda mål som avses i artikel 4.1 d. Kommissionen får avvika från dessa vägledande belopp men får inte överskrida dem med mer än 5 % av finansieringsramens värde i varje enskilt fall. Om ett överskridande av det taket visar sig nödvändigt ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 om ändring av dessa vägledande belopp.

4.   Anslagen får också täcka utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången mellan Cosmeprogrammet och de åtgärder som antagits enligt beslut nr 1639/2006/EG. Vid behov får medel för att möjliggöra förvaltningen av åtgärder som ännu inte har slutförts den 31 december 2020 föras in i budgeten efter 2020 för att täcka liknande utgifter.

Artikel 6

Tredjeländers deltagande

1.   Följande länder får delta i Cosmeprogrammet:

a)

Länder inom Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet, och andra europeiska länder, när detta är möjligt enligt avtal och förfaranden.

b)

Anslutningsländer, kandidatländer och potentiella kandidater i enlighet med de allmänna principer och villkor för dessa länders deltagande i unionsprogram som fastställs i respektive ramavtal och beslut av associeringsrådet eller liknande överenskommelser.

c)

Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, när avtal och förfaranden möjliggör detta, i enlighet med de allmänna principer och villkor för dessa länders deltagande i unionsprogram som fastställs i respektive ramavtal, protokoll till associeringsavtal och beslut av associeringsrådet.

2.   Enheter som är etablerade i länder som avses i punkt 1 får delta i de delar av Cosmeprogrammet som landet i fråga deltar i, på de villkor som fastställs i de avtal som avses i punkt 1.

Artikel 7

Deltagande av enheter i icke deltagande länder

1.   I delar av Cosmeprogrammet där ett tredjeland som avses i artikel 6 inte deltar får enheter som är etablerade i detta land delta. Enheter som är etablerade i ett annat tredjeland får också delta i Cosmeprogrammets åtgärder.

2.   De enheter som avses i punkt 1 ska inte ha rätt till ekonomiskt bidrag från unionen, utom i de fall då det är nödvändigt för Cosmeprogrammet, särskilt med tanke på unionsföretagens konkurrenskraft och marknadstillträde. Det undantaget ska inte gälla vinstdrivande enheter.

Artikel 8

Åtgärder för att förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag

1.   Kommissionen ska stödja åtgärder vilkas syfte är att förenkla och förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag under etablerings-, tillväxt- och överlåtelsefaserna, som ett komplement till medlemsstaternas användning av finansieringsinstrument för små och medelstora företag på nationell och regional nivå. För att säkerställa komplementariteten ska sådana åtgärder nära samordnas med de åtgärder som vidtas inom ramen för sammanhållningspolitiken, programmet Horisont 2020 och på nationell eller regional nivå. Åtgärderna ska syfta till att stimulera användningen av och tillgången till finansiering både i form av eget kapital och lån, som kan inbegripa startfinansiering, finansiering av företagsänglar och hybridkapitalfinansiering om marknaden efterfrågar detta, men inte utförsäljning av tillgångar (företagsplundring).

2.   Utöver de åtgärder som avses i punkt 1 får unionen också stödja åtgärder för att förbättra gränsöverskridande finansiering och finansiering från flera länder, utan att detta leder till störningar på marknaden och på så sätt hjälpa små och medelstora företag att etablera internationell verksamhet i överensstämmelse med unionsrätten.

Kommissionen kan även undersöka möjligheten att utveckla innovativa finansieringsinstrument, såsom gräsrotsfinansiering, om marknaden efterfrågar detta.

3.   En närmare redogörelse för de åtgärder som avses i punkt 1 finns i artikel 17.

Artikel 9

Åtgärder för att förbättra marknadstillträdet

1.   I syfte att fortsätta att förbättra unionsföretagens konkurrenskraft och marknadstillträde får kommissionen stödja åtgärder för att förbättra små och medelstora företags tillträde till den inre marknaden, bl.a. insatser för att sprida information (även via digitala tjänster) och höja medvetenheten bl. a. om unionsprogram, unionsrätt och unionsstandarder.

2.   De särskilda åtgärderna ska syfta till att underlätta de små och medelstora företagens tillträde till marknader utanför unionen. Sådana åtgärder får avse tillhandahållande av information om befintliga marknadshinder och affärsmöjligheter, offentlig upphandling och tullförfaranden samt förbättring av stödtjänster vad gäller standarder och immateriella rättigheter i prioriterade tredjeländer. Dessa åtgärder ska komplettera men inte överlappa medlemsstaternas viktigaste handelsfrämjande åtgärder.

3.   Åtgärderna i Cosmeprogrammet får syfta till att främja internationellt samarbete, bl.a. dialog med tredjeländer om näringslivspolitik och regelverk. Särskilda åtgärder får syfta till att minska skillnaderna mellan unionen och andra länder när det gäller regelverk för produkter, bidra till utvecklingen av företags- och näringslivspolitik och bidra till förbättringar av företagsklimatet.

Artikel 10

Enterprise Europe Network

1.   Kommissionen ska stödja Enterprise Europe Network (nedan kallat nätverket) i arbetet med att tillhandahålla integrerade företagstjänster för unionens små och medelstora företag som vill utforska möjligheter på den inre marknaden och i tredjeländer. Nätverkets åtgärder kan bland annat gälla följande:

a)

Tillhandahållande av information och rådgivning om unionsinitiativ och unionsrätt, stöd till förbättrad ledningskapacitet för att öka små och medelstora företags konkurrenskraft, stöd till att förbättra den ekonomiska kunskapen vid små och medelstora företag, inbegripet information och rådgivning om finansieringsmöjligheter, tillgång till finansiering och därtill knutna coachnings- och mentorssystem, åtgärder för att öka små och medelstora företags tillträde till sakkunskap om energieffektivitet, klimat- och miljöfrågor samt främjande av unionens finansieringsprogram och finansieringsinstrument (bland annat programmet Horisont 2020 i samarbete med nationella kontaktpunkter och strukturfonderna).

b)

Underlättande av gränsöverskridande samarbete inom företagande, forskning och utveckling, partnerskap för teknik- och kunskapsöverföring samt teknik och innovation.

c)

Tillhandahållande av en kanal för kommunikation mellan små och medelstora företag och kommissionen.

2.   Nätverket kan också användas för att tillhandahålla tjänster genom andra unionsprogram, såsom programmet Horisont 2020. Detta kan omfatta särskilda rådgivningstjänster för att uppmuntra de små och medelstora företagens deltagande i andra unionsprogram. Kommissionen ska se till att de olika finansiella resurserna för nätverket samordnas effektivt och att de tjänster som utförs av nätverket för andra unionsprogram finansieras genom dessa program.

3.   Nätverket ska genomföras i nära samarbete med medlemsstaterna, för att undvika dubblering av insatser i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

Kommissionen ska utvärdera nätverket i fråga om dess effektivitet, styrning och tillhandahållande av tjänster av hög kvalitet i hela unionen.

Artikel 11

Åtgärder för att förbättra grundförutsättningarna för konkurrenskraft och hållbarhet för företagen i unionen, särskilt för små och medelstora företag

1.   Kommissionen ska stödja åtgärder för att förbättra grundförutsättningarna för konkurrenskraften och hållbarheten hos företagen i unionen, särskilt de små och medelstora företagen, så att effektiviteten, samordningen och samstämmigheten hos de nationella och regionala strategierna för att främja konkurrenskraften, hållbarheten och tillväxten hos företagen i unionen förbättras.

2.   Kommissionen får stödja åtgärder för att förbättra grundförutsättningarna för företagen, särskilt små och medelstora företag, genom att minska och undvika onödiga administrativa och regelverksrelaterade bördor. Dessa åtgärder kan bl.a. inbegripa regelbunden mätning av effekterna av relevant unionsrätt på små och medelstora företag, i lämpliga fall genom en resultattavla, stöd till fristående expertgrupper och utbyte av information och god praxis, inbegripet systematisk tillämpning av småföretagstestet på unions- och medlemsstatsnivå.

3.   Kommissionen får stödja åtgärder för att utveckla nya strategier för konkurrenskraft och affärsutveckling. Bland dessa åtgärder kan följande ingå:

a)

Åtgärder för att förbättra utformningen, genomförandet och utvärderingen av politiska åtgärder som påverkar företagens konkurrenskraft och hållbarhet, inklusive genom utbyte av god praxis när det gäller grundförutsättningar och förvaltning av världsledande kluster och företagsnätverk, och genom främjande av gränsöverskridande samarbete mellan kluster och företagsnätverk, utveckling av hållbara produkter, tjänster, teknik och processer, samt resurseffektivitet, energieffektivitet och företagens sociala ansvar.

b)

Åtgärder för att hantera de internationella aspekterna av strategierna för att främja konkurrenskraften, och särskilt fokusera på policysamarbete mellan medlemsstaterna, andra länder som deltar i Cosmeprogrammet och unionens globala handelspartner.

c)

Åtgärder för att förbättra utformningen av strategier för små och medelstora företag, samarbete mellan beslutsfattarna, inbördes utvärdering och utbyte av god praxis mellan medlemsstaterna, med beaktande av tillgängliga styrkande uppgifter och synpunkter hos berörda parter, särskilt för att göra tillgången till unionsprogrammen och åtgärderna enklare för de små och medelstora företagen i enlighet med småföretagsaktens åtgärdsplan.

4.   Kommissionen får genom att främja samordning stödja de åtgärder som medlemsstaterna vidtar i syfte att påskynda uppkomsten av konkurrenskraftiga branscher med marknadspotential. Detta stöd kan bland annat utgöras av åtgärder för att främja utbyte av god praxis och fastställande av utbildningskrav från branschen, särskilt från små och medelstora företag, framför allt gällande digital kompetens. Det kan också inbegripa åtgärder för att främja antagandet av nya affärsmodeller och samarbete mellan små och medelstora företag i nya värdekedjor samt kommersiell användning av relevanta idéer för nya produkter och tjänster.

5.   Kommissionen får komplettera medlemsstaternas insatser för att stärka konkurrenskraften och hållbarheten hos de små och medelstora företagen i unionen på områden som kännetecknas av en betydande tillväxtpotential, särskilt sådana som präglas av en hög andel små och medelstora företag, t. ex. turistsektorn. Dessa insatser kan inbegripa främjande av samarbetet mellan medlemsstaterna, särskilt genom utbyte av god praxis.

Artikel 12

Åtgärder för att främja entreprenörskap

1.   Kommissionen ska bidra till att främja entreprenörskap och företagarkultur genom att förbättra de grundförutsättningar som påverkar utvecklingen av entreprenörskap, inbegripet genom att minska hindren för att starta företag. Kommissionen ska stödja ett företagsklimat och en företagskultur som gynnar hållbara företag, nystartade företag, företagstillväxt, företagsöverlåtelse, en andra chans (omstart) samt spin-off- och spin-out-företag.

2.   Särskild uppmärksamhet ska ägnas potentiella, nya, unga och kvinnliga entreprenörer liksom andra särskilda målgrupper.

3.   Kommissionen kan vidta åtgärder som program för rörlighet för nya entreprenörer för att förbättra deras förmåga att utveckla sakkunskap om och färdigheter när det gäller företagande samt företagaranda, liksom att förbättra deras tekniska kapacitet och företagsledning.

4.   Kommissionen får stödja medlemsstaternas åtgärder för att utveckla och underlätta företagarutbildning, yrkesutbildning, färdigheter och företagaranda, särskilt bland potentiella och nya entreprenörer.

KAPITEL III

Genomförande av Cosmeprogrammet

Artikel 13

Årliga arbetsprogram

1.   Kommissionen ska för Cosmeprogrammets genomförande anta årliga arbetsprogram i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2. Varje årligt arbetsprogram ska genomföra målen i denna förordning och innehålla följande detaljerade uppgifter:

a)

En beskrivning av de åtgärder som ska finansieras, de eftersträvade målen för varje åtgärd, vilka ska överensstämma med de allmänna och särskilda mål som anges i artiklarna 3 och 4, förväntade resultat, genomförandemetod, en uppgift om vilket belopp som ska anslås för varje åtgärd, sammanlagt belopp för samtliga åtgärder, en preliminär tidsplan för genomförandet och en betalningsprofil.

b)

Lämpliga kvalitativa och kvantitativa indikatorer för varje åtgärd, för analys och övervakning av hur väl resultaten och målen för den berörda åtgärden uppnås.

c)

När det gäller bidrag och därmed sammanhängande åtgärder, de viktigaste utvärderingskriterierna som bör fastställas så att Cosmeprogrammets mål bäst ska kunna uppfyllas och den högsta samfinansieringssatsen.

d)

Ett separat detaljerat kapitel om finansieringsinstrumenten som i enlighet med artikel 17 i denna förordning ska återspegla informationsskyldigheten enligt förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, bl.a. med uppgifter om den förväntade fördelningen av finansieringsramen mellan egenkapitalinstrumentet för tillväxt och det lånegarantiinstrument som avses i artiklarna 18 respektive 19 i denna förordning samt uppgifter om garantinivån och förhållandet till programmet Horisont 2020.

2.   Kommissionen ska genomföra Cosmeprogrammet i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

3.   Cosmeprogrammet ska genomföras så att det säkerställs att de åtgärder som får stöd även beaktar framtida utveckling och behov, särskilt efter den interimsutvärdering som avses i artikel 15.3, och att de är relevanta för marknadernas utveckling, ekonomin och samhällsförändringarna.

Artikel 14

Stödåtgärder

1.   Förutom de åtgärder som ingår i de årliga arbetsprogram som avses i artikel 13 ska kommissionen regelbundet vidta stödåtgärder, bl.a. följande:

a)

Förbättring av analys och övervakning av branschspecifika och branschövergripande konkurrensfrågor.

b)

Kartläggning och spridning av god praxis och politiska strategier samt av hur de vidareutvecklas.

c)

Kontroller av befintlig rätt och konsekvensbedömningar av nya unionsåtgärder som är särskilt relevanta för företagens konkurrenskraft, med syftet att kartlägga befintliga rättsområden där förenklingar behövs och att se till att bördorna för små och medelstora företag minimeras på områden där ny lagstiftning föreslås.

d)

Utvärdering av lagstiftning som påverkar företagen, särskilt små och medelstora företag, och av åtgärder som rör näringslivspolitik och konkurrenskraft.

e)

Främjande av integrerade och användarvänliga onlinesystem som ger information om program med relevans för små och medelstora företag, samtidigt som det säkerställs att dessa inte överlappar befintliga portaler.

2.   Den totala kostnaden för dessa stödåtgärder får inte överstiga 2,5 % av Cosmeprogrammets finansieringsram.

Artikel 15

Övervakning och utvärdering

1.   Kommissionen ska övervaka genomförandet och förvaltningen av Cosmeprogrammet.

2.   Kommissionen ska utarbeta en årlig övervakningsrapport om hur effektiva och ändamålsenliga de åtgärder som fått stöd varit, sett till ekonomiskt genomförande, resultat, kostnader och, där så är möjligt, effekter. Rapporten ska innehålla uppgifter om stödmottagare, när så är möjligt för varje ansökningsomgång, vilket belopp de klimatrelaterade utgifterna uppgår till, effekterna av stödet till klimatförändringsmålen, relevanta uppgifter om de lån på mer än eller mindre än 150 000 EUR som lånegarantiinstrumentet har beviljat, i den mån insamlingen av sådana uppgifter inte skapar en oberättigad administrativ börda för företagen, framför allt små och medelstora företag. Övervakningsrapporten ska inbegripa den årliga rapport om respektive finansieringsinstrument som krävs i artikel 140.8 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

3.   Inför beslut om förlängning, ändring eller upphävande av åtgärderna ska kommissionen senast 2018 utarbeta en interimsrapport där den utvärderar hur väl målen för samtliga åtgärder som fått stöd genom Cosmeprogrammet har uppnåtts med avseende på resultat och effekter, hur effektivt resurserna använts och vilket europeiskt mervärde som erhållits. Interimsrapporten ska även behandla såväl eventuella möjligheter till förenkling som programmets interna och externa samstämmighet samt ta upp huruvida alla mål fortfarande är relevanta och i vilken mån åtgärderna bidragit till unionens prioriteringar om att uppnå en smart och hållbar tillväxt för alla. I rapporten ska hänsyn tas till utvärderingsresultat som rör de långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder och den ska användas som underlag för ett beslut om eventuell förlängning, ändring eller upphävande av en påföljande åtgärd.

4.   Kommissionen ska upprätta en slutgiltig utvärderingsrapport om åtgärdernas långsiktiga effekter och effekternas hållbarhet.

5.   Alla stödmottagare och andra berörda parter som har erhållit unionsmedel enligt denna förordning ska tillhandahålla kommissionen de uppgifter som är relevanta och den information som krävs för att de berörda åtgärderna ska kunna övervakas och utvärderas.

6.   Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet översända de rapporter som avses i punkterna 2, 3 och 4 och offentliggöra dem.

KAPITEL IV

Finansiella bestämmelser och former av ekonomiskt stöd

Artikel 16

Former av ekonomiskt stöd

Unionens ekonomiska stöd enligt Cosmeprogrammet får genomföras indirekt genom att vissa uppgifter när det gäller genomförandet av budgeten delegeras till de enheter som anges i artikel 58.1 c i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

Artikel 17

Finansieringsinstrument

1.   Cosmeprogrammets finansieringsinstrument, som inrättats i enlighet med avdelning VIII i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska användas i syfte att underlätta tillgången till finansiering för små och medelstora företag i deras etablerings-, tillväxt- och överlåtelsefaser. Finansieringsinstrumenten ska bl.a. bestå av ett instrument för eget kapital och ett lånegarantiinstrument. Vid fördelningen av medel till dessa instrument ska efterfrågan från finansiella intermediärer beaktas.

2.   Finansieringsinstrumenten för små och medelstora företag får, i tillämpliga fall, kombineras med och komplettera

a)

andra finansieringsinstrument som medlemsstaterna och deras förvaltningsmyndigheter inrättat med hjälp av nationella eller regionala finansieringsmedel eller inom ramen för insatser enligt strukturfonderna, i enlighet med artikel 38.1 a i förordning (EU) nr 1303/2013,

b)

andra finansieringsinstrument som medlemsstaterna och deras förvaltningsmyndigheter inrättat med hjälp av nationella eller regionala program och som inte omfattas av insatser enligt strukturfonderna,

c)

bidrag som finansieras av unionen, inklusive inom ramen för denna förordning.

3.   Egetkapitalinstrumentet för tillväxt och lånegarantiinstrumentet som avses i artikel 18 respektive 19 kan komplettera medlemsstaternas användning av finansieringsinstrument för små och medelstora företag inom ramen för unionens sammanhållningspolitik.

4.   När så är möjligt får egetkapitalinstrumenten för tillväxt och lånegarantiinstrumentet förena sina ekonomiska resurser med de medlemsstater och/eller regioner som är beredda att bidra med en del av de strukturfondsanslag som de fått i enlighet med [artikel 33.1 a] i förordning (EU) nr 1303/2013.

5.   Finansieringsinstrumenten får ge godtagbar avkastning i syfte att uppfylla andra partners eller investerares mål. Verksamheten inom egetkapitalinstrumentet för tillväxt kan ske på efterställd basis men ska syfta till att bevara värdet på de tillgångar som tillhandahålls genom unionens budget.

6.   Egetkapitalinstrumentet för tillväxt och lånegarantiinstrumentet ska genomföras i enlighet med avdelning VIII i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och kommissionens delegerade förordning (EU, Euratom) nr 1268/2012 (12).

7.   Finansieringsinstrumenten i Cosmeprogrammet ska utvecklas och genomföras i komplementaritet och överensstämmelse med de instrument som inrättats inom programmet Horisont 2020 för små och medelstora företag.

8.   I enlighet med artikel 60.1 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska de enheter till vilka genomförandet av dessa finansieringsinstrument delegerats säkerställa att unionens insats framgår tydligt när de förvaltar unionens medel. De enheter som anförtrotts uppgifter ska därför se till att finansiella intermediärer uttryckligen informerar slutmottagarna om att finansieringen möjliggjordes genom stöd ur finansieringsinstrumenten i Cosmeprogrammet. Kommissionen ska se till att det efterföljande offentliggörandet av uppgifter om mottagarna i enlighet med artikel 60.2 e i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 är lättillgängligt för de potentiella slutmottagarna.

9.   Återbetalningar som härrör från den andra delen i instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt som inrättades genom beslut nr 1639/2006/EG och som mottagits efter den 31 december 2013 ska, i enlighet med artikel 21.4 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, tillfalla egetkapitalinstrumentet för tillväxt som avses i artikel 18 i denna förordning.

10.   Finansieringsinstrumenten ska genomföras i enlighet med gällande unionslagstiftning om statligt stöd.

Artikel 18

Egetkapitalinstrument för tillväxt

1.   Egetkapitalinstrumentet för tillväxt ska fungera som en del av ett enda unionsinstrument för eget kapital genom att stödja forskning och innovation samt tillväxt i företagen i unionen, från den tidigaste fasen, inklusive såddfasen, fram till tillväxtfasen. Det enda unionsinstrumentet för eget kapital ska finansieras med stöd från programmet Horisont 2020 och Cosmeprogrammet.

2.   Egetkapitalinstrumentet för tillväxt ska fokusera på fonder som tillhandahåller riskkapital och mezzaninfinansiering, t.ex. förlagslån och vinstandelslån, till företag som befinner sig i expansions- och tillväxtfasen, i synnerhet de som är verksamma i mer än ett land, samtidigt som det också har möjlighet att investera i fonder för investeringar på ett tidigt stadium, tillsammans med egetkapitalinstrumentet för FoI inom programmet Horisont 2020, och tillhandahålla instrument för gemensamma investeringar för företagsänglar. När det gäller investeringar på ett tidigt stadium får investeringen från egetkapitalinstrumentet för tillväxt inte överstiga 20 procent av unionens totala investeringar, utom när det gäller fonder som beviljar finansiering under företagens olika utvecklingsfaser och fonder som investerar i andra fonder (funds-of-funds); i detta fall ska finansieringen från egetkapitalinstrumenten för tillväxt och FoI inom Horisont 2020 tillhandahållas proportionellt, baserat på fondernas investeringspolitik. Kommissionen kan besluta att ändra gränsvärdet på 20 % mot bakgrund av ändrade marknadsvillkor. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 21.2.

3.   Egetkapitalinstrumentet för tillväxt och egetkapitalinstrumentet för FoI inom programmet Horisont 2020 ska använda samma leveransmekanism.

4.   Stödet från egetkapitalinstrumentet för tillväxt ska ges i form av investeringar som görs

a)

direkt av Europeiska investeringsfonden eller andra organ som ansvarar för genomförandet av egetkapitalinstrumentet för tillväxt på kommissionens vägnar, eller

b)

av fonder som investerar i andra fonder (funds-of-funds) eller instrument som investerar över gränserna, och som inrättats av Europeiska investeringsfonden eller andra organ (inbegripet förvaltare från den privata eller offentliga sektorn) som ansvarar för genomförandet av egetkapitalinstrumentet för tillväxt på kommissionens vägnar tillsammans med investerare från privata och/eller offentliga finansinstitut.

5.   Egetkapitalinstrumentet för tillväxt ska investera i förmedlande riskkapitalfonder inklusive fonder som investerar i andra fonder och tillhandahålla investeringar för små och medelstora företag som i typiska fall befinner sig i expansions- och tillväxtstadiet. Investeringar inom egetkapitalinstrumentet för tillväxt ska vara långsiktiga, dvs. vanligen med positioner på 5 till 15 år i riskkapitalfonder. Inte under några omständigheter får investeringarna enligt egetkapitalinstrumentet för tillväxt sträcka sig längre än 20 år framåt räknat från undertecknandet av avtalet mellan kommissionen och det organ som ansvarar för dess genomförande.

Artikel 19

Lånegarantiinstrumentet

1.   Lånegarantiinstrumentet ska tillhandahålla

a)

motgarantier och andra riskdelningsavtal för garantisystem, inklusive när så krävs kompletterande garantier,

b)

direkta garantier och andra riskdelningsavtal för alla andra finansiella intermediärer som uppfyller de kriterier för stödberättigande som avses i punkt 5.

2.   Lånegarantiinstrumentet ingår som en del i ett enda unionsinstrument för kreditfinansiering av forskning och innovation samt tillväxt i företagen i unionen och det ska genomföras på samma sätt som den efterfrågestyrda delen för små och medelstora företag i kreditgarantiinstrumentet för forskning och innovation inom programmet Horisont 2020 (RSI II).

3.   Lånegarantiinstrumentet ska bestå av följande:

a)

Garantier för skuldfinansiering (inklusive förlagslån och vinstandelslån, leasing eller bankgarantier), som ska minska små och medelstora företags särskilda problem med att få tillgång till finansiering, vilka beror antingen på en förmodad högre risk eller på bristande säkerhet.

b)

Värdepapperisering av små och medelstora företags fordringar som ska mobilisera kompletterande skuldfinansiering för små och medelstora företag, i enlighet med lämpliga riskdelningsavtal med de berörda instituten. Stöd till dessa värdepapperiseringstransaktioner ges på villkor att finansinstituten åtar sig att ställa en betydande del av den uppnådda likviditeten eller det mobiliserade kapitalet till förfogande för ny utlåning till små och medelstora företag inom en rimlig tidsperiod. Storleken på denna nya skuldfinansiering ska beräknas utifrån storleken på den portföljrisk som det finns säkerhet för. Storleken ska tillsammans med löptiden förhandlas fram med varje enskilt finansinstitut.

4.   Lånegarantiinstrumentet ska förvaltas direkt av Europeiska investeringsfonden eller av andra organ som ansvarar för genomförandet av egetkapitalinstrumentet för tillväxt på kommissionens vägnar. Individuella garantier i enlighet med lånegarantiinstrumentet får ha en löptid på upp till tio år.

5.   Stödberättigande i enlighet med lånegarantiinstrumentet ska fastställas individuellt för varje förmedlare i förhållande till dennes verksamhet och hur effektiv denne är när det gäller att hjälpa små och medelstora företag att få tillgång till finansiering för bärkraftiga projekt. Lånegarantiinstrumentet får utnyttjas av förmedlare som stöder företag bland annat vid finansiering av införskaffande av realtillgångar och immateriella tillgångar, rörelsekapitel samt överlåtelse av företag. De kriterier som rör värdepapperisering av små och medelstora företags fordringar, ska omfatta individuella transaktioner och transaktioner med flera partner, liksom transaktioner där flera länder ingår. Kriterierna för bidragsberättigande ska baseras på god marknadspraxis, särskilt när det gäller kreditvärdighet och riskspridning för den värdepapperiserade portföljen.

6.   Lånegarantiinstrumentet ska, med undantag av lån i den värdepapperiserade portföljen, täcka lån på upp till 150 000 EUR och med ett minimikrav på återstående löptid på tolv månader. Lånegarantiinstrumentet ska också täcka lån på över 150 000 EUR i de fall där de små och medelstora företagen är behöriga enligt Cosmeprogrammet men inte uppfyller villkoren för att vara behöriga enligt delen för små och medelstora företag i kreditinstrumentet inom programmet Horisont 2020, och med ett minimikrav på återstående löptid på tolv månader.

Om det tröskelvärdet överskrids ska det vara de finansiella intermediärernas sak att visa huruvida små och medelstora företag är stödberättigade eller inte enligt delen för små och medelstora företag i kreditinstrumentet inom programmet Horisont 2020.

7.   Lånegarantiinstrumentet ska utformas så att det går att rapportera om hur många små och medelstora företag som får lån och hur stora lånen är.

Artikel 20

Skydd av unionens ekonomiska intressen

1.   Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt den här förordningen, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande administrativa och ekonomiska påföljder.

2.   Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare, underleverantörer och andra tredjeparter som erhållit unionsfinansiering enligt den här förordningen.

3.   Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får genomföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (13) och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (14), i syfte att utröna om bidragsavtal, bidragsbeslut eller andra avtal som har finansierats enligt denna förordning påverkats av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som skadat unionens ekonomiska intressen.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1–3 ska samarbetsavtal med tredjeland och med internationella organisationer, avtal, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås med tillämpning av den här förordningen innehålla bestämmelser som uttryckligen tillerkänner kommissionen, revisionsrätten och Olaf rätten att utföra sådan revision och genomföra sådana utredningar inom ramen för sina respektive behörigheter.

KAPITEL V

Kommitté och slutbestämmelser

Artikel 21

Kommittéförfarande

1.   Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas. Om kommittén inte avger något yttrande ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

Artikel 22

Delegerade akter

1.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 när det gäller tillägg till indikatorerna i förteckningen i bilagan i de fall där dessa indikatorer kan bidra till att mäta i vilken utsträckning Cosmeprogrammets allmänna och särskilda mål uppnås.

2.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 när det gäller ändringar av vissa specifika detaljer gällande finansieringsinstrumenten. Dessa detaljer är andelen investeringar från egetkapitalinstrumentet för tillväxt av de totala unionsinvesteringarna i riskkapitalfonder i inledningsskedet och sammansättningen av de värdepapperiserade låneportföljerna.

3.   Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 23 med avseende på ändringar av de vägledande belopp som anges i artikel 5.3 som med mer än 5 % skulle överskrida värdet på finansieringsramen i varje enskilt fall om ett överskridande av det taket visar sig nödvändigt.

Artikel 23

Utövande av delegering

1.   Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.   Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 22 ska ges till kommissionen för en period på sju år från och med den 23 december 2013.

3.   Den delegering av befogenhet som avses i artikel 22 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Beslutet påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft.

4.   Så snart kommissionen antagit en delegerad akt ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet om denna.

5.   En delegerad akt som antas i enlighet med artikel 22 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av denna frist, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på begäran av Europaparlamentet eller rådet.

Artikel 24

Upphävande och övergångsbestämmelser

1.   Beslut nr 1639/2006/EG ska upphöra att gälla den 1 januari 2014.

2.   Åtgärder som inletts enligt beslut nr 1639/2006/EG och finansiella skyldigheter med anknytning till dessa åtgärder ska emellertid fortsätta att omfattas av det beslutet tills de avslutas.

3.   Det finansiella anslag som avses i artikel 5 får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången mellan Cosmeprogrammet och de åtgärder som antagits enligt beslut nr 1639/2006/EG.

Artikel 25

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 11 december 2013.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

V. LEŠKEVIČIUS

Ordförande


(1)  EUT C 181, 21.6.2012, s. 125.

(2)  EUT C 391, 18.12.2012, s. 37.

(3)  Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (Se sidan 884 i detta nummer av EUT).

(4)  Rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslut) (EGT L 314, 30.11.2001, s. 1).

(5)  Kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (EUT L 124, 20.5.2003, s. 36).

(6)  Europaparlamentets och rådets beslut nr 1639/2006/EG av den 24 oktober 2006 om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) (EUT L 310, 9.11.2006, s. 15).

(7)  Europaparlamentets och Rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(8)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1982/2006/EG (Se sidan 104 i detta nummer av EUT).

(9)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (Se sidan 320 i detta nummer av EUT).

(10)  EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(11)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(12)  Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).

(13)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och av rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(14)  Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).


BILAGA

INDIKATORER FÖR ALLMÄNNA OCH SÄRSKILDA MÅL OCH SYFTEN

Allmänt mål:

1.

Att stärka konkurrenskraften och hållbarheten hos företagen i unionen, i synnerhet hos de små och medelstora företagen

A.

Indikator på verkan (1)

Nuläget

Långsiktigt mål och delmål (2020)

A.1.

Resultatet för små och medelstora företag när det gäller hållbarhet

Kommer att mätas regelbundet, exempelvis genom en Eurobarometerundersökning

Ökning av andelen små och medelstora företag i unionen som tillverkar gröna, dvs. miljövänliga produkter (2) jämfört med referensvärdena (inledande mätning)

A.2.

Förändringar av den onödiga administrativa och regelverksrelaterade bördan för såväl nya som redan befintliga små och medelstora företag (3)

Antal dagar för att starta nya små eller medelstora företag år 2012: 5,4 arbetsdagar.

Betydligt färre dagar för att starta nya små eller medelstora företag

Kostnader för att starta ett nytt företag 2012: 372 EUR

Kraftig minskning av den genomsnittliga kostnaden för att starta ett nytt företag i unionen jämfört med referensvärdena

Antalet medlemsstater där den tid som krävs för att få licenser och tillstånd (inbegripet miljötillstånd) för att inleda och genomföra en specifik verksamhet är en månad: 2

Kraftig ökning av antalet medlemsstater där den tid som krävs för att få licenser och tillstånd (inbegripet miljötillstånd) för att inleda och genomföra en specifik verksamhet är en månad

Antal medlemsstater med en enda kontaktpunkt för nystartade företag så att företagarna kan utföra alla nödvändiga förfaranden (exempelvis registrering, skatter, mervärdesskatt och socialförsäkringsavgifter) vid en enda administrativ kontaktpunkt, som antingen bör vara fysisk (ett kontor) eller virtuell (internet), eller både och under 2009: 18

Kraftig ökning av antalet medlemsstater med en enda kontaktpunkt för nystartade företag

A.3.

Förändringar av andelen små och medelstora företag som exporterar till länder inom eller utanför unionen

25 % av de små och medelstora företagen exporterar och 13 % av de små och medelstora företagen exporterar utanför unionen (2009) (4)

Ökning av andelen små och medelstora företag som exporterar och ökning av andelen små och medelstora företag som exporterar utanför unionen jämfört med referensvärdena


Allmänt mål:

2.

Att främja en företagarkultur samt nyföretagande och tillväxt i fråga om små och medelstora företag

Indikator på verkan

Nuläget

Långsiktigt mål och delmål (2020)

B.1.

Förändringar i små och medelstora företags tillväxt

Under 2010 stod de små och medelstora företagen för mer än 58 % av unionens totala bruttoförädlingsvärde

Ökning av de små och medelstora företagens resultat (mervärde) och anställda jämfört med referensvärdena

Under 2010 sysselsatte de små och medelstora företagen totalt 87,5 miljoner personer (67 % av arbetstillfällena inom privata sektorn i unionen)

B.2.

Förändringar i andelen unionsmedborgare som skulle vilja vara egenföretagare

Denna andel mäts vartannat eller vart tredje år genom en Eurobarometerundersökning Den senaste tillgängliga uppgiften är 37 % 2012 (45 % 2007 och 2009)

Ökad andel unionsmedborgare som skulle vilja vara egenföretagare jämfört med referensvärdena


Särskilt mål:

Att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering i form av eget kapital och lån

C.

Finansieringsinstrument för tillväxt

Senaste resultat (referensvärden)

Långsiktigt mål (2020)

C.1.

Antal företag som erhåller skuldfinansiering

Den 31 december 2012 hade 13,4 miljarder EUR mobiliserats för finansiering, och nådde 219 000 små och medelstora företag (garantiinstrumentet för små och medelstora företag (SMEG))

Värdet av finansiering som mobiliserats varierar mellan 14,3 miljarder EUR och 21,5 miljarder EUR. Antalet företag som erhåller finansiering med garantier från programmet varierar mellan 220 000 och 330 000

C.2.

Antal riskkapitalinvesteringar från programmet och den totala investerade volymen

Den 31 december 2012 hade 2,3 miljarder EUR mobiliserats i riskkapitalfinansiering till 289 små och medelstora företag (Instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt, GIF)

Det övergripande värdet på riskkapitalinvesteringar varierar mellan 2,6 miljarder EUR och 3,9 miljarder EUR. Antal företag som mottar riskkapitalinvesteringar från Cosmeprogrammet varierar mellan 360 och 540.

C.3.

Skuldsättningsgrad

Skuldsättningsgrad för garantiinstrumentet för små och medelstora företag (SMEG) 1:32

Skuldsättningsgrad för instrumentet för innovativa små och medelstora företag med hög tillväxt (GIF): 1:6,7

Skuldinstrumentet 1:20–1:30;

egetkapitalinstrumentet 1:4–1:6 (5)

C.4.

Additionalitet från egetkapitalinstrumentet för tillväxt och lånegarantiinstrumentet

Additionalitet från SMEG: 64 % av de slutliga stödmottagarna angav att stödet var avgörande för att finna den finansiering de behövde.

Additionalitet från GIF: 62 % av de slutliga stödmottagarna från GIF angav att stödet var avgörande för att finna den finansiering de behövde

Ökad andel av slutliga stödmottagare som anser att egetkapitalinstrumentet eller lånegarantiinstrumentet ger finansiering som inte skulle ha kunnat erhållas på något annat sätt jämfört med referensvärdena


Särskilt mål:

Att förbättra marknadstillträdet, särskilt inom unionen, men också globalt

D.

Internationellt näringslivssamarbete

Senaste resultat (referensvärden)

Långsiktigt mål (2020)

D.1.

Antal fall där unionens och tredjeländers bestämmelser angående industriprodukter har anpassats till varandra

När det gäller regleringssamarbetet med EU:s viktigaste handelspartner (USA, Japan, Kina, Brasilien, Ryssland, Kanada och Indien) har de tekniska föreskrifterna anpassats inom i genomsnitt två relevanta områden

De viktigaste handelspartnerna (USA, Japan, Kina, Brasilien, Ryssland, Kanada och Indien) har i hög grad anpassat sina tekniska föreskrifter inom fyra relevanta områden

E.

Enterprise Europe Network

Senaste resultat (referensvärden)

Långsiktigt mål (2020)

E.1.

Antal undertecknade partnerskapsavtal

Antal undertecknade partnerskapsavtal: 2 475 (2012)

Antal undertecknade partnerskapsavtal: 2 500 per år

E.2.

Kännedom om nätverket bland små och medelstora företag

Kännedomen om nätverket bland små och medelstora företag kommer att mätas 2015

Ökad kännedom om nätverket bland små och medelstora företag jämfört med referensvärdena

E.3.

Andelen små och medelstora företag som anger att de är nöjda och att det finns ett mervärde i nätverkets tjänster

Andelen små och medelstora företag som anger att de är nöjda och att det finns ett mervärde: 78 %

Andelen små och medelstora företag som anger att de är nöjda och att det finns ett mervärde: > 82 %

E.4.

Antal små och medelstora företag som utnyttjar nätverkets tjänster

Antal små och medelstora företag som utnyttjat nätverkets tjänster: 435 000 (2011)

Antal små och medelstora företag som utnyttjar nätverkets tjänster: 500 000/år

E.5.

Antal små och medelstora företag som utnyttjar nätverkets digitala tjänster (inklusive elektroniska informationstjänster)

Två miljoner små och medelstora företag som utnyttjar digitala tjänster per år

2,3 miljoner små och medelstora företag som utnyttjar digitala tjänster per år


Särskilt mål:

Att förbättra grundförutsättningarna för konkurrenskraft och hållbarhet för företagen i unionen, särskilt för små och medelstora företag, bl.a. inom turistnäringen

F.

Åtgärder för att förbättra konkurrenskraften

Senaste resultat (referensvärden)

Långsiktigt mål (2020)

F.1.

Antal vidtagna förenklingsåtgärder

Fem förenklingsåtgärder per år (2010)

Minst sju förenklingsåtgärder per år

F.2.

Anpassa regelverket till ändamålet

Kontroller av ändamålsenligheten har inletts sedan 2010. Den enda relevanta kontrollen hittills är det pågående pilotprojektet (typgodkännande av motorfordon)

Upp till fem kontroller av ändamålsenligheten ska inledas under Cosmeprogrammets löptid

F.3.

Antal medlemsstater som använder test för konkurrenskraftssäkring

Antal medlemsstater som använder test för konkurrenskraftssäkring: 0

Kraftig ökning av antalet medlemsstater som använder test för konkurrenskraftssäkring

F.4.

Åtgärder för resurseffektivitet (som kan inkludera åtgärder för energi, råvaror eller vatten, återvinning, osv.) som vidtas av små och medelstora företag

Kommer att mätas regelbundet, exempelvis genom en Eurobarometerundersökning

Ökad andel små och medelstora företag inom unionen som vidtar minst en åtgärd för att bli mer resurseffektiva (som kan inkludera åtgärder för energi, råvaror eller vatten, återvinning, osv.) jämfört med referensvärdena (inledande mätning)

Ökad andel små och medelstora företag inom unionen som planerar att genomföra ytterligare åtgärder för att bli mer resurseffektiva (som kan inkludera åtgärder för energi, råvaror eller vatten, återvinning, osv.) vartannat år jämfört med referensvärdena (inledande mätning)

G.

Utveckling av politiken för små och medelstora företag

Senaste resultat (referensvärden)

Långsiktigt mål (2020)

G.1.

Antal medlemsstater som använder test för små och medelstora företag

Antal medlemsstater som använder test för små och medelstora företag: 15

Kraftig ökning av antalet medlemsstater som använder test för små och medelstora företag


Särskilt mål:

Att förbättra grundförutsättningarna för konkurrenskraft och hållbarhet för företagen i unionen, särskilt för små och medelstora företag, bl.a. inom turistnäringen

H.

Turism

Senaste resultat (referensvärden)

Långsiktigt mål (2020)

H.1.

Deltagande i gränsöverskridande samarbetsprojekt

Tre länder ingick i varje projekt under 2011

Ökat antal medlemsstater som deltar i gränsöverskridande samarbetsprojekt som finansieras genom Cosmeprogrammet jämfört med referensvärdena

H.2.

Antal resmål som tillämpar de modeller för utveckling av hållbar turism som främjas med hjälp av utmärkelsen European Destinations of Excellence

Antal resmål som fått utmärkelsen European Destinations of Excellence totalt: 98 (i genomsnitt 20 per år: 10 år 2007, 20 år 2008, 22 år 2009, 25 år 2010, 21 år 2011)

Minst 200 resmål tillämpar de modeller för utveckling av hållbar turism som främjas med hjälp av utmärkelsen European Destinations of Excellence (ungefär 20 varje år)

I.

Nya affärsmodeller

Senaste resultat (referensvärden)

Långsiktigt mål (2020)

I.1.

Antal nya produkter/tjänster på marknaden

Kommer regelbundet att mätas

(Hittills endast ett begränsat analytiskt arbete)

En ökning av det sammanlagda antalet nya produkter/tjänster jämfört med referensvärdena (inledande mätning)


Särskilt mål:

Att främja entreprenörskap och företagarkultur

J.

Stöd till entreprenörskap

Senaste resultat (referensvärden)

Långsiktigt mål (2020)

J.1.

Antal medlemsstater som genomför entreprenörskapsfrämjande åtgärder som bygger på den goda praxis som fastställts genom programmet

Antal medlemsstater som genomför entreprenörskapsfrämjande åtgärder: 22 (2010)

Kraftig ökning av antalet medlemsstater som genomför entreprenörskapsfrämjande åtgärder

J.2.

Antal medlemsstater som genomför entreprenörskapsfrämjande åtgärder med inriktning på potentiella nya företagare, unga och kvinnliga företagare samt vissa andra målgrupper

För närvarande deltar tolv medlemsstater i det europeiska nätverket av mentorer för kvinnliga företagare. För närvarande har sex medlemsstater och två regioner en särskild strategi för entreprenörskapsutbildning, tio medlemsstater har införlivat nationella mål för entreprenörskapsutbildning i mer omfattande strategier för livslångt lärande och i åtta medlemsstater är strategier för entreprenörskapsutbildning för närvarande föremål för diskussion

Kraftig ökning av antalet medlemsstater som genomför entreprenörskapsfrämjande åtgärder med inriktning på potentiella nya företagare, unga och kvinnliga företagare samt vissa andra målgrupper jämfört med referensvärdena


(1)  Dessa indikatorer gäller utvecklingen inom näringslivspolitiken. Kommissionen är inte ensam ansvarig för att målen ska uppnås, utan ett antal andra faktorer som ligger utanför kommissionens kontroll påverkar också resultaten på detta område.

(2)  Den avgörande funktionen hos miljövänliga produkter och tjänster är att de minskar miljörisker och minimerar föroreningar och resurser. Produkter med miljöegenskaper (ekodesignade, miljömärkta, ekologiskt producerade och med en betydande andel återvunnet material) ingår också. Källa: Flash Eurobarometer 342, "SMEs, Resource Efficiency and Green Markets".

(3)  I rådets slutsatser av den 31 maj 2011 ingick en uppmaning till medlemsstaterna att minska starttiden för nya företag till tre arbetsdagar och kostnaden till 100 EUR senast 2012 och att minska den tid som krävs för att få licenser och tillstånd till tre månader före utgången av 2013 för att ge företag möjlighet att initiera och genomföra en specifik verksamhet.

(4)  "Internationalisation of European SMEs", EIM, 2010, http://ec.europa.eu/enterprise/policies/sme/market-access/files/internationalisation_of_european_smes_final_en.pdf

(5)  1 EUR från unionens budget kommer att leda till 20–30 EUR i lån och 4–6 EUR i investeringar av eget kapital under Cosmeprogrammets löptid.


Top