Help Print this page 

Document 32012R0918

Title and reference
Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 918/2012 av den 5 juli 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar vad gäller definitioner, beräkning av korta nettopositioner, statskreditswappar med täckning, tröskelvärden för anmälan, likviditetströskelvärden för upphävande av restriktioner, avsevärt prisfall för finansiella instrument och ogynnsamma händelser Text av betydelse för EES
  • In force
OJ L 274, 9.10.2012, p. 1–15 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Croatian: Chapter 10 Volume 006 P. 45 - 59

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2012/918/oj
Languages, formats and link to OJ
BG ES CS DA DE ET EL EN FR GA HR IT LV LT HU MT NL PL PT RO SK SL FI SV
HTML html BG html ES html CS html DA html DE html ET html EL html EN html FR html HR html IT html LV html LT html HU html MT html NL html PL html PT html RO html SK html SL html FI html SV
PDF pdf BG pdf ES pdf CS pdf DA pdf DE pdf ET pdf EL pdf EN pdf FR pdf HR pdf IT pdf LV pdf LT pdf HU pdf MT pdf NL pdf PL pdf PT pdf RO pdf SK pdf SL pdf FI pdf SV
Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal
 To see if this document has been published in an e-OJ with legal value, click on the icon above (For OJs published before 1st July 2013, only the paper version has legal value).
Multilingual display
Text

9.10.2012   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 274/1


KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 918/2012

av den 5 juli 2012

om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar vad gäller definitioner, beräkning av korta nettopositioner, statskreditswappar med täckning, tröskelvärden för anmälan, likviditetströskelvärden för upphävande av restriktioner, avsevärt prisfall för finansiella instrument och ogynnsamma händelser

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 236/2012 av den 14 mars 2012 om blankning och vissa aspekter av kreditswappar (1), särskilt artiklarna 2.2, 3.7, 4.2, 7.3, 13.4, 23.7 och 30, och

av följande skäl:

(1)

Genom förordning (EU) nr 236/2012 införs vissa åtgärder gällande blankning och kreditswappar. Genom artikel 42 i förordning (EU) nr 236/2012 ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att komplettera bestämmelserna i den förordningen i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Genom den här delegerade akten kompletteras och ändras vissa icke väsentliga delar.

(2)

Bestämmelserna i den här förordningen är nära knutna till varandra, eftersom tröskelvärdena för anmälan och offentliggörande och fastställandet av kreditswappar utan täckning avgörs av definitionerna och metoderna för beräkning av korta positioner, medan bestämmelserna om betydande värdeminskning för finansiella instrument och minskning av likviditeten på statspappersmarknader och fastställandet av ogynnsamma händelser är oskiljbart knutna till varandra. För att säkerställa överensstämmelse mellan bestämmelserna om blankning, som bör träda i kraft vid samma tidpunkt, är det lämpligt att en enda förordning innehåller de bestämmelser som krävs enligt förordning (EU) nr 236/2012.

(3)

Förordning (EU) nr 236/2012 innehåller vissa definitioner. För ökad tydlighet och rättssäkerhet är det lämpligt att tillhandahålla kompletterande bestämmelser gällande definitionerna i artikel 2.1, framför allt bestämmelser om när en fysisk eller juridisk person ska anses äga ett finansiellt instrument enligt definitionen av blankning liksom en precisering av när en fysisk eller juridisk person ska anses ”inneha” en aktie eller ett skuldinstrument enligt förordning (EU) nr 236/2012. Preciseringarna är valda för att säkerställa att förordning (EU) nr 236/2012 får avsedd effekt på ett konsekvent sätt, trots de olika förhållningssätt som finns i medlemsstaternas lagstiftning. Begreppen ägande och innehav när det gäller värdepapper är i dagsläget inte harmoniserade i medlemsstaterna, men bestämmelserna i förordning (EU) nr 236/2012 är endast avsedda att tillämpas för blankning och påverkar inte eventuell framtida rättslig utveckling som t.ex. harmonisering av lagstiftningen.

(4)

Genom förordning (EU) nr 236/2012 införs restriktioner och skyldigheter, såsom krav på anmälan och offentliggörande, för fysiska och juridiska personer som har eller ingår korta nettopositioner i aktier och statspapper. Långa och korta positioner i aktier och statspapper kan innehas och värderas på olika sätt. För att garantera ett konsekvent tillvägagångssätt och för att åtgärderna gällande korta positioner i aktier och statspapper ska ge önskad effekt är det därför nödvändigt att precisera hur korta nettopositioner bör beräknas. Blankning kan uppstå genom ett enda instrument eller genom korgar av statspapper, och det är därför nödvändigt att närmare ange hur blankning genom korgar ingår i dessa beräkningar. I syfte att skapa en robust metod för beräkning av korta nettopositioner är det nödvändigt att tillämpa en mer restriktiv metod för specificering av långa positioner än korta positioner i aktier. Eftersom värdet på vissa finansiella instrument är beroende av variationer i priset på underliggande instrument är det nödvändigt att ange hur detta ska beaktas. Metoden med deltajustering anges eftersom den är allmänt vedertagen.

(5)

Korta nettopositioner beräknas på grundval av korta och långa positioner som innehas av en fysisk eller juridisk person. Långa och korta positioner kan dock innehas av olika enheter inom en grupp eller i olika fonder som förvaltas av en fondförvaltare. Stora korta nettopositioner kan döljas genom att de fördelas mellan enheter inom en grupp eller mellan olika fonder. För att begränsa risken för att bestämmelserna kringgås och för att se till att anmälningarna och rapporteringen av korta positioner ger en korrekt och representativ bild, krävs mer detaljerade bestämmelser om hur beräkningen av korta nettopositioner bör göras när det gäller enheter inom en grupp och fondförvaltare. För att verkställa dessa bestämmelser är det nödvändigt att definiera innebörden av placeringsstrategi för att klargöra vilka enheters korta positioner i en grupp och vilka fonders korta positioner som bör vara aggregerade. Det är också nödvändigt att definiera förvaltningsverksamhet för att klargöra vilka fonders korta positioner som bör vara aggregerade. För att se till att anmälningarna görs är det nödvändigt att specificera vilka enheter inom en grupp eller i olika fonder som är skyldiga att utföra beräkningarna och göra anmälningarna.

(6)

I förordning (EU) nr 236/2012 införs restriktioner avseende ingående av statskreditswappstransaktioner utan täckning, men det tillåts att statskreditswappar med täckning ingås för legitim risksäkring. Många olika tillgångar och skulder kan skyddas med användning av statskreditswappar, men det kan i många fall vara svårt att skilja mellan legitimt skydd och spekulation. Det krävs därför en precisering av de fall där en statskreditswapp kan anses ha täckning. Där ett kvantitativt mått på korrelation måste specificeras på ett konsekvent sätt bör en enkel, allmänt accepterad och förstådd metod användas, t.ex. Pearsons korrelationskoefficient, beräknad som kovariansen av två variabler dividerat med produkten av deras standardavvikelser. Att kombinera tillgångar och skulder för att skapa ett perfekt skydd är i praktiken svårt på grund av varierande egenskaper hos olika tillgångar och skulder samt volatilitet när det gäller deras värden. Förordning (EU) nr 236/2012 kräver ett proportionellt tillvägagångssätt när det gäller åtgärder och definition av en kreditswapp utan täckning, och det är därför nödvändigt att närmare ange hur ett proportionellt tillvägagångssätt bör tillämpas på tillgångar och skulder som skyddas genom en kreditswapp med täckning. Eftersom någon särskild grad av korrelation för en position med täckning i en statskreditswapp inte föreskrivs i förordning (EU) nr 236/2012 är det nödvändigt att ange att korrelation bör vara meningsfull.

(7)

Förordning (EU) nr 236/2012 kräver att en fysisk eller juridisk person som innehar en kort nettoposition i statspapper över ett tröskelvärde anmäler positionen till den berörda behöriga myndigheten. Det krävs därför att detta tröskelvärde fastställs på lämpligt sätt. Det bör inte krävas någon anmälan av minimala värden som inte kan ha någon betydande påverkan på den berörda statspappersmarknaden, och tröskelvärdet bör fastställas med hänsyn till bland annat likviditeten på varje enskild obligationsmarknad, mängden utestående statspapper och målen med denna åtgärd.

(8)

De uppgifter som krävs för beräkningen av tröskelvärdena för anmälan av korta nettopositioner i statspapper kommer inte att finnas tillgängliga den dag då denna förordning träder i kraft. De två kriterier som används för att fastställa de första tröskelvärdena för anmälan vid offentliggörandet bör därför vara, för det första, det totala beloppet avseende den statliga emittentens utestående emitterade statspapper och, för det andra, förekomsten av en likvid terminsmarknad för detta statspapper. Det bör antas reviderade tröskelvärden när det finns tillgång till relevanta uppgifter om alla kriterier.

(9)

När likviditeten på en statspappersmarknad faller under ett visst tröskelvärde kan restriktionerna för investerare som utför blankning av statspapper utan täckning upphävas tillfälligt för att stimulera likviditeten på den marknaden. När värdet på ett finansiellt instrument minskar betydligt på en handelsplats kan de behöriga myndigheterna förbjuda eller införa restriktioner för blankning eller på annat sätt begränsa transaktionerna med det instrumentet. Det finns många olika instrument och det är nödvändigt att fastställa tröskelvärdet för var och en av de olika klasserna av finansiella instrument, med hänsyn till skillnaderna mellan instrumenten och de olika graderna av volatilitet på respektive marknad.

(10)

I den här förordningen fastställs inte något tröskelvärde för en betydande minskning av värdet på enhetspriset för ett noterat fondföretag, med undantag för börshandlade fonder som är fondföretag. Anledningen är att även om priset får variera fritt på handelsplatsen omfattas det av en bestämmelse i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) (2), som innebär att priset kommer att ligga nära fondföretagets fondandelsvärde. Det fastställs inte några tröskelvärden för en betydande värdeminskning på derivat förutom de som anges i denna förordning.

(11)

I den här förordningen klargörs befogenheterna att ingripa för både de behöriga myndigheterna och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma), som inrättats och utövar sina befogenheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (3), i fråga om ogynnsamma händelser eller ogynnsam utveckling. Det krävs en förteckning över dessa händelser för att säkerställa ett konsekvent tillvägagångssätt och för att lämpliga åtgärder ska kunna vidtas vid oväntade ogynnsamma händelser eller oväntad ogynnsam utveckling.

(12)

Av rättssäkerhetsskäl är det nödvändigt att denna förordning träder i kraft samma dag som kommissionens delegerade förordning (EU) nr 919/2012 (4).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I den här förordningen fastställs närmare bestämmelser som kompletterar följande artiklar i förordning (EU) nr 236/2012:

Artikel 2.2 i förordning (EU) nr 236/2012, för att ytterligare specificera definitionerna av ägande och blankning.

Artikel 3.7 i förordning (EU) nr 236/2012, för att ytterligare specificera fall av och beräkningsmetod för korta nettopositioner och definitionen av innehav.

Artikel 4.2 i förordning (EU) nr 236/2012, för att ytterligare specificera positioner i statskreditswappar utan täckning och beräkningsmetoder för grupper och fondförvaltningsverksamheter.

Artikel 7.3 i förordning (EU) nr 236/2012, för att ytterligare specificera tröskelvärdet för anmälan av betydande korta positioner i statspapper.

Artikel 13.4 i förordning (EU) nr 236/2012, för att ytterligare specificera likviditetströskeln för upphävande av restriktioner för blankning av statspapper.

Artikel 23.7 i förordning (EU) nr 236/2012, för att ytterligare specificera innebörden av avsevärt prisfall för andra finansiella instrument än likvida aktier.

Artikel 30 i förordning (EU) nr 236/2012, för att ytterligare specificera kriterier och faktorer som ska beaktas för att fastställa när de ogynnsamma händelser eller den ogynnsamma utveckling som avses i artiklarna 18–21 och 27 och de hot som avses i artikel 28.2 a i förordning (EU) nr 236/2012 har uppkommit.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

a)   grupp: sådana juridiska personer som är kontrollerade företag i den mening som avses i artikel 2.1 f i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG (5) och den enda fysiska eller juridiska person som kontrollerar ett sådant företag,

b)   överstatlig emittent: emittent i den mening som avses i artikel 2.1 d i, iv, v och vi i förordning (EU) nr 236/2012.

KAPITEL II

KOMPLETTERING AV DEFINITIONER ENLIGT ARTIKEL 2.2 OCH ARTIKEL 3.7 a

Artikel 3

Precisering av begreppet ”ägande” och definition av blankning

1.   För definitionen av blankning ska fastställandet, i tillämpliga fall, av huruvida en fysisk eller juridisk person anses äga ett finansiellt instrument när det föreligger ett rättsligt eller verkligt ägande av instrumentet göras i enlighet med den lagstiftning som är tillämplig för den berörda blankningen av aktien eller skuldinstrumentet. Om fysiska eller juridiska personer är de verkliga ägarna av en aktie eller ett skuldinstrument ska aktien eller skuldinstrumentet anses ägas av den slutliga verkliga ägaren, även när aktien eller skuldinstrumentet innehas av en förvaltare. I denna artikel avses med den verkliga ägaren den investerare som tar den ekonomiska risken att anskaffa ett finansiellt instrument.

2.   Vid tillämpning av artikel 2.1 b i, ii och iii i förordning (EU) nr 236/2012 omfattar blankning i den mening som avses i artikel 2.1 b i förordning (EU) nr 236/2012 inte

a)

försäljning av finansiella instrument som har överförts enligt ett avtal om värdepapperslån eller repoavtal, förutsatt att värdepapperen antingen kommer att återlämnas eller att den överlåtande parten återtar värdepapperen så att avveckling kan ske på rätt dag,

b)

försäljning av ett finansiellt instrument av en fysisk eller juridisk person som har köpt det finansiella instrumentet före försäljningen, men som inte har övertagit det vid tidpunkten för försäljningen, under förutsättning att det finansiella instrumentet kommer att levereras i så god tid att avveckling kan ske på rätt dag,

c)

försäljning av ett finansiellt instrument av en fysisk eller juridisk person som har utnyttjat en option eller en liknande rätt till det finansiella instrumentet, förutsatt att det finansiella instrument kommer att levereras i så god tid att avveckling kan ske på rätt dag.

Artikel 4

Innehav

Vid tillämpning av artikel 3.2 a i förordning (EU) nr 236/2012 ska en fysisk eller juridisk person anses inneha en aktie eller ett skuldinstrument i följande fall:

a)

Den fysiska eller juridiska personen äger aktien eller skuldinstrumentet i enlighet med artikel 3.1.

b)

Det finns en verkställbar fordran om överföring av äganderätt till aktien eller skuldinstrumentet till den fysiska eller juridiska personen i enlighet med den lagstiftning som är tillämplig på den berörda försäljningen.

KAPITEL III

KORTA NETTOPOSITIONER ENLIGT ARTIKEL 3.7 b

Artikel 5

Korta nettopositioner i aktier – långa positioner

1.   Innehav av en aktie via en lång position i en aktiekorg ska, med avseende på den aktien, också beaktas i den grad som aktien är representerad i den korgen.

2.   Med exponering via ett annat finansiellt instrument än aktien som ger en ekonomisk fördel om priset på aktien stiger, såsom anges i artikel 3.2 b i förordning (EU) nr 236/2012, avses all exponering mot aktiekapital via ett eller flera av de instrument som anges i del 1 i bilaga I.

Den exponering som avses i första stycket avgörs av värdet på den aktie för vilken en kort nettoposition ska beräknas och för vilken en ekonomisk fördel erhålls om priset eller värdet på aktien stiger.

Artikel 6

Korta nettopositioner i aktier – korta positioner

1.   En blankning av en aktie via blankning av en aktiekorg ska, med avseende på den aktien, också beaktas i den grad som aktien är representerad i korgen.

2.   Vid tillämpning av artikel 3.1 a och 3.3 i förordning (EU) nr 236/2012 och när en position i ett finansiellt instrument, bland annat de instrument som förtecknas i del 1 i bilaga I, ger en ekonomisk fördel om priset eller värdet på aktien sjunker, ska denna position beaktas vid beräkningen av den korta positionen.

Artikel 7

Korta nettopositioner i aktier – allmänt

Följande kriterier ska beaktas vid beräkningen av korta nettopositioner som avses i artiklarna 5 och 6:

a)

Det är ovidkommande om kontantavräkning eller fysisk leverans av de underliggande tillgångarna har avtalats.

b)

Korta positioner i finansiella instrument som ger upphov till en fordran i ej emitterade aktier liksom teckningsrätter, konvertibla obligationer och andra jämförbara instrument ska inte betraktas som korta positioner vid beräkningen av en kort nettoposition.

Artikel 8

Korta nettopositioner i statspapper – långa positioner

1.   I denna artikel och bilaga II avses med prissättning avkastning, eller där det inte finns någon avkastning för någon av de berörda tillgångarna eller skulderna eller om avkastningen är ett olämpligt kriterium för jämförelse mellan de relevanta tillgångarna eller skulderna, ska priset avses. Innehav av ett statspapper via en lång position i en korg bestående av olika statliga emittenters statspapper ska, med avseende på det statspapperet, också beaktas i den grad som statspapperet är representerat i den korgen.

2.   Vid tillämpning av artikel 3.2 b i förordning (EU) nr 236/2012 avses med exponering via ett annat instrument än statspapperet som ger en ekonomisk fördel om priset på statspapperet stiger all exponering, via något eller några av instrumenten i del 2 i bilaga I, förutsatt att deras värde avgörs av värdet på det statspapper för vilket en kort nettoposition ska beräknas, och för vilket en ekonomisk fördel erhålls om priset eller värdet på statspapperet stiger.

3.   Förutsatt att de alltid är i hög grad korrelerade i enlighet med artikel 3.5 i förordning (EU) nr 236/2012 och punkterna 4 och 5 ska alla nettoinnehav av statspapper från en statlig emittent som är i hög grad korrelerade med prissättningen på statspapperet i någon kort position inbegripas i beräkningen av den långa positionen. Statspapper från emittenter utanför unionen ska inte inbegripas.

4.   För tillgångar med pris på en likvid marknad ska korrelationen mellan prissättningen på ett skuldinstrument från en annan statlig emittent och prissättningen på skuldinstrumentet från en given statlig emittent mätas på historisk basis med hjälp av dagliga ackumulerade viktade data för den 12-månadersperiod som föregår positionen i statspapperet. När det gäller tillgångar för vilka det inte finns någon likvid marknad eller den historiska prisutvecklingen är kortare än 12 månader ska ett lämpligt alternativ med liknande varaktighet användas.

5.   Vid tillämpning av artikel 3.5 i förordning (EU) nr 236/2012 ska ett skuldinstrument och ett emitterat statspapper anses vara i hög grad korrelerade om Pearsons korrelationskoefficient uppgår till minst 80 % mellan prissättningen för en annan statlig emittents skuldinstrument och prissättningen för det givna statspapperet under den berörda perioden.

6.   Om positionen, beräknad på grundval av 12 månader i rad, upphör att vara i hög grad korrelerad ska statspapperet från den tidigare i hög grad korrelerade statliga emittenten inte längre beaktas vid beräkningen av en lång position. Positioner ska dock inte anses upphöra att vara i hög grad korrelerade om statspapperets korrelationsnivå tillfälligt, under högst tre månader, faller under den nivå som fastställs i punkt 4, förutsatt att korrelationskoefficienten uppgår till minst 60 % under hela denna tremånadersperiod.

7.   Vid beräkningen av korta nettopositioner ska det vara ovidkommande om kontantavräkning eller fysisk leverans av de underliggande tillgångarna har avtalats.

Artikel 9

Korta nettopositioner i statspapper – korta positioner

1.   En blankning av statspapper via försäljning av en korg bestående av statspapper ska, med avseende på det statspapperet, också beaktas i den grad som statspapperet är representerat i korgen.

2.   Vid tillämpning av artiklarna 3.1 a och 3.3 i förordning (EU) nr 236/2012 och när en position i ett instrument, bland annat de instrument som förtecknas i artikel 8.2, ger en ekonomisk fördel om priset eller värdet på statspapperet sjunker, ska denna position beaktas vid beräkningen av den korta positionen.

3.   Statskreditswappar relaterade till en statlig emittent ska inbegripas i beräkningen av korta nettopositioner i det statspapperet. Försäljning av statskreditswappar ska anses vara långa positioner och köp av statskreditswappar ska anses vara korta positioner.

4.   Om en position i en statskreditswapp skyddar mot en annan risk än det statspapper som den är relaterad till, kan värdet av den skyddade risken inte kan betraktas som en lång position vid beräkningen av om en fysisk eller juridisk person har en kort nettoposition i det emitterade statspapperet från en statlig emittent.

5.   Vid beräkningen av korta nettopositioner är det ovidkommande om kontantavräkning eller fysisk leverans av de underliggande tillgångarna har avtalats.

Artikel 10

Metod för beräkning av korta nettopositioner i aktier

1.   För beräkning av den korta nettopositionen i aktier i enlighet med artikel 3.4 i förordning (EU) nr 236/2012 ska modellen med deltajustering för aktier som fastställs i bilaga II användas.

2.   Alla beräkningar som en fysisk eller juridisk person gör av en lång och kort position i samma aktier ska göras med samma metoder.

3.   Beräkningen av korta nettopositioner ska ta hänsyn till transaktioner med alla finansiella instrument, på eller utanför en handelsplats, som ger en ekonomisk fördel om priset eller värdet på aktien ändras.

Artikel 11

Beräkning av korta nettopositioner i statspapper

1.   Vid tillämpning av artikel 3.5 i förordning (EU) nr 236/2012 ska korta nettopositioner i statspapper beräknas med hänsyn till transaktioner med alla finansiella instrument som ger en ekonomisk fördel om priset eller avkastningen på statspapperet ändras. Modellen med deltajustering för statspapper som fastställs i bilaga II ska användas.

2.   I enlighet med artikel 3.6 i förordning (EU) nr 236/2012 ska positioner beräknas för varje statlig emittent hos vilken en fysisk eller juridisk person innehar en kort position.

KAPITEL IV

KORTA NETTOPOSITIONER I FONDER ELLER GRUPPER ENLIGT ARTIKEL 3.7 c

Artikel 12

Metod för beräkning av positioner för förvaltningsverksamheter avseende flera fonder eller förvaltade portföljer

1.   Beräkningen av den korta nettopositionen hos en viss emittent ska göras i enlighet med artikel 3.7 a och b i förordning (EU) nr 236/2012 för varje enskild fond, oberoende av juridisk form, och för varje förvaltad portfölj.

2.   I artiklarna 12 och 13 avses med

a)   placeringsstrategi: en strategi som följs av en förvaltningsenhet när det gäller en viss emittent, och som syftar till att ingå antingen en kort eller lång nettoposition genom transaktioner med olika finansiella instrument som emitterats av eller avser den emittenten,

b)   förvaltningsverksamhet: förvaltning av fonder oberoende av juridisk form och portföljförvaltning enligt mandat från kunder på diskretionär och kundanpassad basis, om dessa portföljer innehåller ett eller flera finansiella instrument,

c)   förvaltningsenhet: en juridisk person, inbegripet en sektion, enhet eller avdelning, som på diskretionär basis förvaltar fonder eller portföljer enligt ett mandat.

3.   Förvaltningsenheten ska aggregera korta nettopositioner för de fonder och portföljer som den förvaltar och för vilka samma placeringsstrategi följs när det gäller en viss emittent.

4.   Vid tillämpning av den ovan beskrivna metoden ska förvaltningsenheten

a)

ta hänsyn till positioner för fonder och portföljer vars förvaltning har delegerats av en tredje part,

b)

utesluta positioner för fonder och portföljer vars förvaltning den har delegerat till en tredje part.

Förvaltningsenheten ska rapportera och, när så krävs, offentliggöra den korta nettoposition som följer av punkterna 3 och 4 när den uppgår till eller överskrider ett tillämpligt tröskelvärde för anmälan eller offentliggörande, i enlighet med artiklarna 5–11 i förordning (EU) nr 236/2012.

5.   Om en enda juridisk person bedriver förvaltningsverksamhet tillsammans med annan verksamhet än förvaltning ska den tillämpa den metod som fastställs i punkterna 1–3 endast på sin förvaltningsverksamhet, och rapportera och offentliggöra de korta nettopositioner som blir resultatet av detta.

6.   För annan verksamhet än förvaltning som ger enheten innehav av korta positioner för dess egen räkning ska den juridiska personen beräkna den korta nettopositionen hos en viss emittent i enlighet med artikel 3.7 a och b i förordning (EU) nr 236/2012 och rapportera och offentliggöra de korta nettopositioner som blir resultatet av detta.

Artikel 13

Metod för beräkning av positioner för juridiska personer inom en grupp som har långa eller korta positioner när det gäller en viss emittent

1.   Beräkningen av den korta nettopositionen ska göras i enlighet med artikel 3.7 a och b i förordning (EU) nr 236/2012 för varje juridisk person som ingår i gruppen. Den berörda juridiska personen eller, på dess vägnar, den grupp den tillhör ska rapportera och offentliggöra den korta nettopositionen hos en viss emittent när den uppgår till eller överskrider ett tröskelvärde för anmälan eller offentliggörande. Om en eller flera av de juridiska personer som ingår i gruppen är förvaltningsenheter ska de tillämpa den metod som beskrivs i artikel 12.1–12.4 när det gäller fond- och portföljförvaltningsverksamhet.

2.   Korta och långa nettopositioner för alla juridiska personer som ingår i gruppen ska aggregeras och nettas, med undantag för positionerna för förvaltningsenheter som bedriver förvaltningsverksamhet. Gruppen ska rapportera och, i tillämpliga fall, offentliggöra den korta nettopositionen hos en viss emittent när den uppgår till eller överskrider ett tillämpligt tröskelvärde för anmälan eller offentliggörande.

3.   När en kort nettoposition uppgår till eller överskrider tröskelvärdet för anmälan i enlighet med artikel 5 eller tröskelvärdet för offentliggörande i enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr 236/2012 ska en juridisk person inom gruppen, i enlighet med artiklarna 5–11 i förordning (EU) nr 236/2012, rapportera och offentliggöra den korta nettopositionen hos en viss emittent, beräknad i enlighet med punkt 1, förutsatt att ingen kort nettoposition på gruppnivå, beräknad i enlighet med punkt 2, uppgår till eller överskrider ett tröskelvärde för anmälan eller offentliggörande. En juridisk person som utsetts för detta syfte ska rapportera och, i tillämpliga fall, offentliggöra den korta nettopositionen på gruppnivå hos en viss emittent, beräknad i enlighet med punkt 2, när

i)

ingen juridisk person inom gruppen uppnår ett tröskelvärde för anmälan eller offentliggörande,

ii)

både gruppen i sig och någon av de juridiska personerna inom gruppen samtidigt uppnår eller överskrider ett tröskelvärde för anmälan eller offentliggörande.

KAPITEL V

STATSKREDITSWAPPAR MED TÄCKNING ENLIGT ARTIKEL 4.2

Artikel 14

Fall som inte utgör positioner i statskreditswappar utan täckning

1.   I följande fall ska en position i en statskreditswapp inte betraktas som en position utan täckning i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) nr 236/2012:

a)

När det gäller skydd enligt artikel 4.1 b i förordning (EU) nr 236/2012 ska en statskreditswapp inte betraktas som en position utan täckning enligt artikel 4.1 i förordning (EU) nr 236/2012 och ska fungera som skydd mot den risk för en värdeminskning på tillgångar eller skulder som är korrelerad med risken för en värdeminskning på det statspapper som kreditswappen är relaterad till, när dessa tillgångar eller skulder hänför sig till enheter inom den offentliga eller privata sektorn i samma medlemsstat.

b)

En position i en statskreditswapp, i vilken tillgångar eller skulder hänför sig till enheter inom den offentliga eller privata sektorn i samma medlemsstat som den statliga emittent som kreditswappen är relaterad till, ska inte betraktas som en position utan täckning i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) nr 236/2012 om den

i)

är relaterad till en medlemsstat, inbegripet ministerier, organ eller specialföretag, eller, i fråga om en medlemsstat som är en förbundsstat, någon av de stater som utgör förbundsstaten,

ii)

används för att skydda tillgångar eller skulder som uppfyller kriterierna i korrelationstestet i artikel 18.

c)

En position i en statskreditswapp, där tillgångarna eller skulderna hänför sig till en statlig emittent för vilken den statliga emittent som kreditswappen är relaterad till är en garant eller aktieägare, ska inte anses vara en position utan täckning i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) nr 236/2012, om den

i)

är relaterad till en medlemsstat,

ii)

används för att skydda tillgångar eller skulder som uppfyller kriterierna i korrelationstestet i artikel 18.

2.   Vid tillämpningen av punkt 1 a ska en korrelation råda mellan värdet på den tillgång eller skuld som skyddas och värdet på det statspapper som den är relaterad till, såsom anges i artikel 18.

Artikel 15

Andra fall än positioner i statskreditswappar utan täckning där gäldenären är etablerad i eller tillgången eller skulden belägen i mer än en medlemsstat

1.   Om en gäldenär, eller dennes motpart, med tillgångar eller skulder är etablerad i mer än en medlemsstat ska en position i en statskreditswapp i följande fall inte betraktas som en position utan täckning, i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) nr 236/2012, och förutsatt att kriterierna i det korrelationstest som avses i artikel 18 i denna förordning är uppfyllda i varje fall:

a)

Om det finns ett moderföretag i en medlemsstat och ett dotterföretag i en annan medlemsstat och dotterföretaget har beviljats ett lån. Om moderföretaget ger dotterföretaget explicit eller implicit kreditstöd ska det vara tillåtet att köpa statskreditswappar i den medlemsstat där moderföretaget snarare än dotterföretaget är beläget.

b)

Om ett moderholdingföretag äger eller kontrollerar ett dotterföretag som är driftsbolag i en annan medlemsstat. Om moderföretaget är emittent av obligationen men de tillgångar och intäkter som skyddas ägs av dotterföretaget ska det vara tillåtet att köpa statskreditswappar som är relaterade till den medlemsstat där dotterföretaget är beläget.

c)

För att skydda exponeringen mot ett företag i en medlemsstat som har investerat i statspapper i en annan medlemsstat på ett sådant sätt att detta företag skulle drabbas särskilt hårt vid ett avsevärt prisfall för statspapperen i den andra medlemsstaten, förutsatt att företaget är etablerat i båda medlemsstaterna. Om korrelationen mellan denna risk och den andra medlemsstatens skuldsättning är större än korrelationen mellan denna risk och skuldsättningen i den medlemsstat där företaget är etablerat ska det vara tillåtet att köpa statskreditswappar som är relaterade till den andra medlemsstaten.

2.   En position i en statskreditswapp ska i följande fall inte betraktas som en position utan täckning, i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) nr 236/2012, och förutsatt att kriterierna i det korrelationstest som avses i artikel 18 i denna förordning är uppfyllda i varje fall:

a)

Om en gäldenär, eller dennes motpart, med tillgångar eller skulder som skyddas är ett företag med verksamhet i hela unionen eller om den exponering som skyddas hänför sig till unionen eller de medlemsstater som har euro som valuta ska det vara tillåtet att skydda den med lämpliga statskreditswappar som är indexerade på europeisk nivå eller euroområdesnivå.

b)

Om motparten till en tillgång eller skuld som skyddas är en överstatlig emittent ska det vara tillåtet att säkra motpartsrisken med en lämpligt utvald korg med statskreditswappar som är relaterade till den enhetens borgensmän eller aktieägare.

Artikel 16

Positioner i statskreditswappar utan täckning – motivering

Varje fysisk eller juridisk person som ingår en position i en statskreditswapp ska, på begäran av den behöriga myndigheten,

a)

för denna behöriga myndighet motivera vilka av de fall som avses i artikel 15 som motsvarades vid den tidpunkt då positionen ingicks,

b)

för denna behöriga myndighet uppvisa överensstämmelse med korrelationstestet i artikel 18 och proportionalitetskraven i artikel 19 med avseende på positionen i statskreditswappen oavsett när statskreditswappen innehas.

Artikel 17

Säkrade tillgångar och skulder

I följande fall får tillgångar och skulder säkras genom en position i en statskreditswapp, under förutsättning att villkoren i artiklarna 15 och 18 och i förordning (EU) nr 236/2012 är uppfyllda:

a)

En lång position i den berörda emittentens statspapper.

b)

Varje position eller portfölj som används i samband med skydd av exponering mot den statliga emittent som är relaterad till kreditswapparna.

c)

Alla tillgångar och skulder avseende enheter i den offentliga sektorn i den medlemsstat vars statspapper är relaterade till kreditswappen. Detta inbegriper exponeringar mot nationella, regionala och lokala förvaltningar, enheter i den offentliga sektorn eller någon exponering som garanteras genom en sådan enhet och kan inbegripa finansiella kontrakt, en portfölj av tillgångar eller finansiella förpliktelser, ränte- eller valutaswappstransaktioner i förhållande till vilka statskreditswappen används som ett instrument för att hantera motpartsrisker i syfte att skydda exponeringen mot finansiella kontrakt eller utrikeshandelskontrakt.

d)

Exponeringar mot enheter i den privata sektorn som är etablerade i den medlemsstat som är relaterad till statskreditswappen. Exponeringarna i fråga omfattar bl.a. lån, motpartskreditrisker (inklusive potentiella exponeringar när lagstadgat kapital krävs för sådan exponering), fordringar och garantier. Tillgångarna och skulderna innefattar bl.a. finansiella kontrakt, en portfölj av tillgångar eller finansiella förpliktelser, ränte- eller valutaswappstransaktioner i förhållande till vilka statskreditswappen används som ett instrument för att hantera motpartsrisker i syfte att skydda exponeringen mot finansiella kontrakt och i samband med handelsfinansiering.

e)

Alla indirekta exponeringar mot någon av ovanstående enheter som erhållits genom exponeringar mot index, fonder eller specialföretag.

Artikel 18

Korrelationstester

1.   Kriterierna i det korrelationstest som avses i detta kapitel ska uppfyllas i något av följande fall:

a)

Kriterierna i det kvantitativa korrelationstestet ska uppfyllas genom att påvisa en korrelationskoefficient (Pearson) på minst 70 % mellan tillgångarnas eller skuldernas pris och statspapperets pris beräknat med historiska data för handelsdagarna åtminstone under en period på 12 månader som omedelbart föregår den dag då positionen i en statskreditswapp ingås.

b)

Den kvalitativa korrelationen ska uppfyllas genom att visa meningsfull korrelation, vilket innebär en korrelation som bygger på lämpliga data och inte är bevis för ett endast tillfälligt beroendeförhållande. Korrelationen ska beräknas med hjälp av historiska data för handelsdagarna under en period på 12 månader innan positionen i en statskreditswapp ingås, vägt mot den senaste tiden. En annan tidsperiod ska användas om det kan visas att villkoren under den perioden liknade villkoren vid tidpunkten då positionen i statskreditswappen ska tas ut eller som skulle uppstå under perioden då exponeringen skyddas. För tillgångar som saknar pris på en likvid marknad eller som inte har en tillräckligt lång prishistorik ska ett lämpligt alternativ användas.

2.   Kriterierna i det kvantitativa korrelationstestet i punkt 1 ska anses vara uppfyllda om det kan visas att

a)

den exponering som skyddas hänför sig till ett företag som ägs av den statliga emittenten eller där den statliga emittenten äger en majoritet av det röstberättigade aktiekapitalet, eller vars skulder garanteras av den statliga emittenten,

b)

den exponering som skyddas hänför sig till en regional, lokal eller kommunal myndighet i medlemsstaten,

c)

den exponering som skyddas hänför sig till ett företag vars kassaflöden i avsevärd utsträckning är beroende av kontrakt från en statlig emittent eller ett projekt som finansieras eller i avsevärd utsträckning finansieras eller garanteras av en statlig emittent, t.ex. ett infrastrukturprojekt.

3.   Den berörda parten ska bestyrka att kriterierna i korrelationstestet var uppfyllda vid den tidpunkt då positionen i statskreditswappen ingicks på begäran av den berörda behöriga myndigheten.

Artikel 19

Proportionalitet

1.   Vid fastställandet av huruvida storleken på positionen i statskreditswappen står i proportion till storleken på de exponeringar som säkras, där en perfekt säkring inte är möjlig, krävs inte någon exakt match, och begränsat överutbud ska vara tillåtet i enlighet med punkt 2. Den berörda parten ska på begäran till den behöriga myndigheten motivera varför en exakt match inte var möjlig.

2.   När det är motiverat av den typ av tillgångar och skulder som skyddas samt av deras förhållande till värdet av den statliga emittentens skyldigheter som omfattas av kreditswappen ska ett högre värde sättas på statskreditswappen i syfte att säkra ett visst exponeringsvärde. Detta ska dock tillåtas endast om det kan visas att ett större värde på statskreditswappen krävs för att matcha ett relevant mått på risken som förknippas med referensportföljen, varvid följande faktorer ska beaktas:

a)

Storleken på den nominella positionen.

b)

Känslighetskvoten hos exponeringarna mot den statliga emittentens skyldigheter som omfattas av kreditswappen.

c)

Huruvida säkringsstrategin är dynamisk eller statisk.

3.   Det åligger innehavaren av positionen att se till att dennes position i statskreditswappen alltid förblir proportionerlig och att varaktigheten för positionen i statskreditswappen anpassas så nära som möjligt med tanke på rådande marknadskonventioner och likviditet till varaktigheten för de exponeringar som säkras eller den period under vilken personen har för avsikt att inneha exponeringen. Om de exponeringar som säkras genom en position i en statskreditswapp realiseras eller löses in måste de antingen ersättas med likvärdiga exponeringar eller så måste positionen i statskreditswappen minskas eller på annat sätt avyttras.

4.   Under förutsättning att en position i en statskreditswapp hade täckning när den ingicks ska den inte anses bli utan täckning om det enda skälet till att positionen blivit utan täckning är en fluktuation i marknadsvärdet av de exponeringar som säkras eller värdet av statskreditswappen.

5.   Om parterna godtar en position i en statskreditswapp som en följd av sina skyldigheter som medlemmar av en central motpart som klarerar transaktioner med statskreditswappar och till följd av tillämpningen av reglerna för den centrala motparten ska en sådan position under alla omständigheter betraktas som ofrivillig och inte som en position som parten har ingått, och den ska därför inte anses vara utan täckning i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) nr 236/2012.

Artikel 20

Metod för beräkning av en position i statskreditswappar utan täckning

1.   En fysisk eller juridisk persons position i en statskreditswapp ska vara dess nettoposition.

2.   Vid beräkningen av värdet av de risker som kan accepteras och som är säkrade eller ska säkras genom en position i en statskreditswapp ska en åtskillnad göras mellan statiska och dynamiska säkringsstrategier. För statisk säkring, t.ex. direkta exponeringar mot en statlig emittent eller offentliga organ, ska det använda måttet vara standardvärdet på förlusten om den enhet som innehavaren av positionen är exponerad mot inte fullgör sina skyldigheter. Det värde som erhålls ska därefter jämföras med det teoretiska nettovärdet av positionen i en kreditswapp.

3.   Beräkningarna av värdet på de marknadsvärdesjusterade risker för vilka en dynamisk säkringsstrategi krävs ska göras utifrån en riskanpassad snarare än en teoretisk grund, med beaktande av i vilken utsträckning en exponering kan öka eller minska under sin varaktighet och den relativa volatiliteten hos de tillgångar och skulder som säkras och hos det relaterade statspapperet. En betajustering ska användas om tillgången eller skulden för vilken en position i en kreditswapp används som säkring skiljer sig från kreditswappens referenstillgång.

4.   Indirekt exponering mot risker, t.ex. genom index, fonder, specialföretag, och mot positioner i kreditswappar ska beaktas i förhållande till den utsträckning referenstillgången, skulden eller kreditswappen är representerad i indexet, fonden eller någon annan mekanism.

5.   Värdet av den portfölj av tillgångar eller skulder som kan accepteras och som ska säkras ska dras av från värdet av den position i kreditswappar som innehas netto. Om resultatet är positivt ska positionen anses vara en position utan täckning i en kreditswapp i enlighet med artikel 4.1 i förordning (EU) nr 236/2012.

KAPITEL VI

TRÖSKELVÄRDEN FÖR ANMÄLAN AV KORTA NETTOPOSITIONER I STATSPAPPER I ENLIGHET MED ARTIKEL 7.3

Artikel 21

Tröskelvärden för anmälan av korta nettopositioner avseende emitterade statspapper

1.   Det relevanta måttet för det tröskelvärde som utlöser anmälan till den berörda behöriga myndigheten av korta nettopositioner i en statlig emittents emitterade statspapper ska motsvara en procentsats av det totala beloppet för utestående emitterade statspapper för varje statlig emittent.

2.   Tröskeln för anmälan ska vara ett penningbelopp. Detta penningbelopp ska fastställas genom att tillämpa det procentuella tröskelvärdet på den statliga emittentens utestående statspapper avrundat till närmaste miljon euro.

3.   Det penningbelopp som det procentuella tröskelvärdet leder till ska revideras och uppdateras varje kvartal för att avspegla förändringar av det totala beloppet för varje statlig emittents utestående emitterade statspapper.

4.   Det penningbelopp som det procentuella tröskelvärdet leder till och det totala beloppet för utestående emitterade statspapper ska beräknas i enlighet med beräkningsmetoden för korta nettopositioner i statspapper.

5.   De ursprungliga beloppen och de successiva nivåerna för statliga emittenter ska fastställas på grundval av följande faktorer:

a)

Tröskelvärdena ska inte kräva anmälan av korta nettopositioner av mycket lågt värde hos någon statlig emittent.

b)

Det totala beloppet för utestående statspapper för en statlig emittent och den genomsnittliga storleken på positioner som innehas av marknadsaktörer avseende den statliga emittentens statspapper.

c)

Likviditeten på varje statlig emittents marknad för statspapper, inbegripet, i förekommande fall, likviditeten på terminsmarknaden för det statspapperet.

6.   Med hänsyn till faktorerna i punkt 5 är de relevanta tröskelvärdena för anmälan för det ursprungliga belopp som ska beaktas för varje statliga emittent en procentsats som motsvarar 0,1 % eller 0,5 % av det totala beloppet för utestående emitterade statspapper. Den relevanta procentsats som ska tillämpas för varje emittent ska fastställas med tillämpning av de kriterier som anges i punkt 5, så att varje statlig emittent tilldelas ett av de två procentuella tröskelvärden som används för att beräkna de penningbelopp som kommer att vara relevanta för anmälan.

7.   De två första tröskelkategorierna vid tidpunkten för ikraftträdandet av denna förordning ska vara följande:

a)

En första tröskel på 0,1 % som tillämpas när det totala beloppet för utestående emitterade statspapper är mellan 0 och 500 miljarder euro.

b)

Ett tröskelvärde på 0,5 % som tillämpas när det totala beloppet för utestående emitterade statspapper är över 500 miljarder euro, eller när det finns en likvid terminsmarknad för detta statspapper.

8.   De successiva nivåerna ska vara 50 % av de första tröskelvärdena och motsvara följande:

a)

Varje 0,05 % över det ursprungliga tröskelvärdet för anmälan på 0,1 %, med start vid 0,15 %.

b)

Varje 0,25 % över det ursprungliga tröskelvärdet på 0,5 %, med start vid 0,75 %.

9.   Den statliga emittenten ska flytta till lämplig grupp tröskelvärden till följd av en förändring av den statliga emittentens marknad för statspapper och, med tillämpning av de faktorer som anges i punkt 5, om förändringen har varit bestående under minst ett kalenderår.

KAPITEL VII

PARAMETRAR OCH METODER FÖR BERÄKNING AV LIKVIDITETSTRÖSKEL FÖR UPPHÄVANDE AV RESTRIKTIONER FÖR BLANKNING AV STATSPAPPER ENLIGT ARTIKEL 13.4

Artikel 22

Metoder för beräkning och bestämning av likviditetströskeln för upphävande av restriktioner för blankning av statspapper

1.   För mätning av likviditeten för det emitterade statspapperet ska varje behörig myndighet använda omsättningen, definierad som det totala nominella värdet av de skuldinstrument som handlas, i förhållande till en korg med referensinstrument med olika förfallodagar.

2.   Begränsningarna av blankning utan täckning av statspapper kan upphävas tillfälligt om omsättningen under en månad sjunker under den femte percentilen av den månatliga handelsvolymen under de senaste tolv månaderna.

3.   Varje behörig myndighet ska för dessa beräkningar använda de representativa data som är lätt tillgängliga från en eller flera handelsplatser, från OTC-handeln eller från bådadera och underrätta Esma om vilka uppgifter som därefter använts.

4.   Innan de behöriga myndigheterna utövar sin behörighet att häva restriktionerna för blankning av statspapper ska de säkerställa att den kraftigt minskade likviditeten inte beror på säsongsmässiga effekter på likviditeten.

KAPITEL VIII

BETYDANDE MINSKNING AV VÄRDET PÅ ANDRA FINANSIELLA INSTRUMENT ÄN LIKVIDA AKTIER ENLIGT ARTIKEL 23

Artikel 23

Avsevärt prisfall för andra finansiella instrument än likvida aktier

1.   Ett avsevärt prisfall under en enskild handelsdag jämfört med slutkursen föregående handelsdag innebär, med avseende på andra aktier än likvida aktier, följande:

a)

En minskning av priset på aktien med 10 % eller mer där aktien ingår i det viktigaste nationella aktieindexet och är det underliggande finansiella instrumentet för ett derivatkontrakt som är upptaget till handel på en handelsplats.

b)

En minskning av priset på aktien med 20 % eller om aktiekursen är 0,50 euro eller högre, eller motsvarande i lokal valuta.

c)

En minskning av priset på aktien med 40 % eller mer i alla andra fall.

2.   En ökning med 7 % eller mer av avkastningen utmed avkastningskurvan under en enskild handelsdag för den berörda statliga emittenten ska, för en statsobligation, betraktas som ett avsevärt prisfall.

3.   En ökning med 10 % eller mer av avkastningen för en industriobligation under en enskild handelsdag ska, för en industriobligation, betraktas som ett avsevärt prisfall.

4.   En minskning med 1,5 % eller mer av priset på ett penningmarknadsinstrument under en enskild handelsdag ska, för ett penningmarknadsinstrument, betraktas som ett avsevärt prisfall.

5.   En minskning med 10 % eller mer av priset på en börshandlad fond under en enskild handelsdag ska, för en börshandlad fond, inbegripet börshandlade fonder som är fondföretag, betraktas som ett avsevärt prisfall. En börshandlad hävstångsfond ska justeras med relevant hävstångsmått för att återspegla ett prisfall med 10 % för en motsvarande börshandlad fond utan hävstång. En omvänd börshandlad fond ska justeras med en faktor på -1 för att återspegla ett prisfall med 10 % för en motsvarande börshandlad fond utan hävstång.

6.   Om ett derivat, inbegripet finansiella CFD-kontrakt, handlas på en handelsplats, och som enda underliggande finansiella instrument har ett finansiellt instrument för vilket en betydande fall i värdet specificeras i denna artikel och i artikel 23.5 i förordning (EU) nr 236/2012, ska ett avsevärt prisfall på det derivatet anses föreligga när ett avsevärt fall har inträffat avseende det underliggande finansiella instrumentet.

KAPITEL IX

OGYNNSAMMA HÄNDELSER ELLER OGYNNSAM UTVECKLING ENLIGT ARTIKEL 30

Artikel 24

Kriterier och faktorer som ska beaktas vid bedömningen av när ogynnsamma händelser eller ogynnsam utveckling och hot uppstår

1.   Vid tillämpningen av artiklarna 18–21 i förordning (EU) nr 236/2012 inbegriper ogynnsamma händelser eller ogynnsam utveckling som kan utgöra ett allvarligt hot mot den finansiella stabiliteten eller marknadsförtroendet i den berörda medlemsstaten eller i en eller flera andra medlemsstater i enlighet med artikel 30 i förordning (EU) nr 236/2012 alla handlingar, resultat, omständigheter eller händelser som rimligen kan eller skulle kunna förväntas leda till följande:

a)

Allvarliga finansiella, monetära och budgetmässiga problem som kan leda till finansiell instabilitet för en medlemsstat eller en bank och andra finansinstitut som bedöms vara viktiga för det globala finansiella systemet, t.ex. försäkringsbolag, leverantörer av marknadsinfrastruktur och kapitalförvaltningsbolag som är verksamma inom unionen, när detta kan hota de finansiella marknadernas korrekta funktion och integritet eller stabiliteten i unionens finansiella system.

b)

Kreditvärdering eller kontraktsbrott av medlemsstater eller banker och andra finansinstitut som bedöms vara viktiga för det globala finansiella systemet, t.ex. försäkringsbolag, leverantörer av marknadsinfrastruktur och kapitalförvaltningsbolag som är verksamma inom unionen som orsakar eller rimligen kan förväntas orsaka allvarlig osäkerhet rörande sin egen solvens.

c)

Betydande säljtryck eller ovanlig volatilitet som orsakar betydande nedåtgående spiraler hos finansiella instrument förknippade med banker och andra finansiella institut som bedöms vara viktiga för det globala finansiella systemet, t.ex. försäkringsbolag, leverantörer av marknadsinfrastruktur och kapitalförvaltningsbolag som är verksamma inom unionen samt statliga emittenter, allt efter omständigheterna.

d)

Relevanta skador på fysiska strukturer hos viktiga finansiella emittenter, marknadsinfrastrukturer, system för clearing och avveckling, samt tillsynsmyndigheter som kan inverka menligt på marknaderna, i synnerhet om sådana skador orsakats av en naturkatastrof eller terroristattack.

e)

Relevanta störningar i betalningssystem eller avvecklingsförfaranden, i synnerhet när det rör sig om verksamhet mellan banker, som orsakar eller kan orsaka betydande fel eller förseningar i samband med betalning eller avveckling inom unionens betalningssystem, framför allt när dessa kan leda till spridning av finansiella eller ekonomiska påfrestningar i banker och andra finansiella institut som bedöms vara viktiga för det globala finansiella systemet, t.ex. försäkringsbolag, leverantörer av marknadsinfrastruktur och kapitalförvaltningsbolag, eller i en medlemsstat.

2.   Vid tillämpningen av artikel 27 ska Esma, vid beaktandet av kriterierna i punkt 1, ta hänsyn till eventuella spill-over-effekter eller spridningar till andra system eller emittenter och, i synnerhet, förekomsten av varje typ av självuppfyllande fenomen.

3.   Vid tillämpning av artikel 28.2 a ska ett hot mot de finansiella marknadernas korrekta funktion och integritet eller mot stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system innebära följande:

a)

Varje hot om allvarlig finansiell, monetär eller budgetmässig instabilitet avseende en medlemsstat eller det finansiella systemet i en medlemsstat när detta allvarligt kan hota de finansiella marknadernas korrekta funktion och integritet eller stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system.

b)

Möjligt kontraktsbrott av någon medlemsstat eller överstatlig emittent.

c)

Allvarlig skada på fysiska strukturer hos viktiga finansiella emittenter, marknadsinfrastrukturer, system för clearing och avveckling samt tillsynsmyndigheter som allvarligt kan påverka gränsöverskridande marknader, i synnerhet om sådana skador orsakats av en naturkatastrof eller terroristattack, när detta allvarligt kan hota de finansiella marknadernas korrekta funktion och integritet eller stabiliteten i hela eller delar av unionens finansiella system.

d)

Allvarliga störningar i betalningssystem eller avvecklingsförfaranden, i synnerhet i samband med verksamhet mellan banker, som orsakar eller kan orsaka betydande fel eller förseningar i samband med betalning eller avveckling inom unionens system för gränsöverskridande betalningar, framför allt när de kan leda till spridning av finansiella eller ekonomiska påfrestningar i hela eller delar av unionens finansiella system.

Artikel 25

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 november 2012.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 5 juli 2012.

På kommissionens vägnar

José Manuel BARROSO

Ordförande


(1)  EUT L 86, 24.3.2012, s. 1.

(2)  EUT L 302, 17.11.2009, s. 32.

(3)  EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.

(4)  Se sidan 16 i detta nummer av EUT.

(5)  EUT L 390, 31.12.2004, s. 38.


BILAGA I

DEL 1

Artiklarna 5 och 6

Optioner.

Täckta köpoptioner.

Terminskontrakt.

Indexbaserade instrument.

CFD-kontrakt (Contracts For Difference).

Aktier/andelar i börshandlade fonder.

Swappar.

Spread bets.

Paketerade investeringsprodukter för icke-professionella eller professionella investerare.

Komplexa derivat.

Certifikat som är kopplade till aktier.

Globala depåbevis.

DEL 2

Artikel 7

Optioner.

Terminskontrakt.

Indexbaserade instrument.

CFD-kontrakt (Contracts For Difference).

Swappar.

Spread bets.

Komplexa derivat.

Certifikat som är kopplade till statspapper.


BILAGA II

DEL 1

Modellen med deltajustering för aktier

Artikel 10

1.   Positioner i derivat och behållning av likvida medel ska redovisas på deltajusterad basis, varvid behållningen av likvida medel ska ha delta 1. För att beräkna delta för ett derivat ska investerare ta hänsyn till den aktuella implicita volatiliteten för derivatet och slutkursen eller det senaste priset för det underliggande instrumentet. För att beräkna en kort nettoposition, inklusive eget kapital eller kontantinvesteringar och derivat, ska fysiska eller juridiska personer beräkna den individuella deltajusterade positionen i varje derivat som ingår i portföljen, och addera eller subtrahera all behållning av likvida medel, i förekommande fall.

2.   En nominell kort position i kontanta medel får inte kompenseras med en motsvarande nominell lång position i derivat. Deltajusterade långa positioner i derivat får inte kompensera identiska nominella korta positioner i andra finansiella instrument till följd av deltajusteringen. Fysiska eller juridiska personer som ingår derivatkontrakt som ger upphov till korta nettopositioner som ska anmälas eller offentliggöras enligt artiklarna 5–11 i förordning (EU) nr 236/2012 ska beräkna de förändringar av korta nettopositioner i deras portföljer som uppkommer till följd av förändringar i deltavärdet.

3.   Varje transaktion som innebär en ekonomisk fördel i händelse av en förändring av priset eller värdet av den aktie som innehas som en del av en korg, ett index eller en börshandlad fond ska tas med vid beräkningen av positionen i varje enskild aktie. Positioner i dessa finansiella instrument ska beräknas med hänsyn till vikten av den aktien i underliggande korg, index eller fond. Fysiska eller juridiska personer ska utföra beräkningar avseende dessa finansiella instrument i enlighet med artikel 3.3 i förordning (EU) nr 236/2012.

4.   Den korta nettopositionen ska beräknas genom att långa och korta deltajusterade positioner i en viss emittent nettas.

5.   För det emitterade aktiekapitalet, när en emittent har flera aktieslag, ska det totala antalet aktier som emitterats i varje slag beaktas och läggas ihop.

6.   Beräkningen av de korta nettopositionerna ska ta hänsyn till förändringar av emittentens aktiekapital som kan leda till eller eliminera anmälningsskyldighet i enlighet med artikel 5 i förordning (EU) nr 236/2012.

7.   Nya aktier som emitterats till följd av en kapitalökning ska redovisas i beräkningen av det totala emitterade aktiekapitalet från den dag då de upptas till handel på en handelsplats.

8.   Den korta nettopositionen uttryckt som en procentandel av företagets emitterade aktiekapital ska beräknas genom att den korta nettopositionen i motsvarande aktier divideras med företagets totala emitterade aktiekapital.

DEL 2

Modellen med deltajustering för statspapper

Artikel 11

1.   Behållning av likvida medel ska beaktas med hjälp av det tidsjusterade nominella värdet. Optioner och andra derivatinstrument ska justeras med hjälp av deras delta, som ska beräknas i enlighet med del 1. Beräkningar av korta nettopositioner som innehåller både kontantinvesteringar och derivat ska vara den enskilda deltajusterade positionen för varje derivat som innehas i portföljen, plus eller minus all behållning av likvida medel, och behållningen av likvida medel ska ha ett delta lika med 1.

2.   Nominella positioner i obligationer som emitterats i andra valutor än euro ska omräknas till euro enligt senast uppdaterade tillförlitliga avistakurs för valutan. Samma princip ska tillämpas för andra finansiella instrument.

3.   Andra derivat, t.ex. obligationsterminer, ska också justeras i enlighet med punkterna 1, 2 och 3.

4.   Alla ekonomiska intressen eller positioner som skapar en ekonomisk fördel med avseende på statspapper som ingår i en korg, ett index eller en börshandlad fond ska tas med vid beräkningen av positionen i varje enskilt statspapper. Positioner i dessa finansiella instrument ska beräknas med hänsyn till vikten av exponeringen i statspapperet i underliggande korg, index eller fond. Investerare ska utföra beräkningar av dessa finansiella instrument i enlighet med artikel 3.3 i förordning (EU) nr 236/2012.

5.   Vid beräkningar för statspapper med hög korrelation ska samma beräkningsmetoder som för långa positioner i en statlig emittents skuldinstrument tillämpas. Långa positioner i en statlig emittents skuldinstrument, vars prissättning i hög grad korrelerar med prissättningen av statspapperet, ska beaktas i beräkningssyfte. När dessa positioner inte längre uppfyller kriterierna för testet för hög korrelation ska de inte beaktas med avseende på kompensering för korta positioner.

6.   Nominella långa positioner i kreditswappar ska ingå i beräkningen som korta positioner. Vid beräkningen av en investerares position i statskreditswappar ska dennes nettopositioner användas. Positioner som är avsedda att täckas eller säkras genom köp av en kreditswapp som inte är statsobligationer ska inte beaktas som långa positioner. Kreditswappar ska anses ha delta 1.

7.   Den korta nettopositionen ska beräknas genom att de nominella deltajusterade motsvarande långa och korta positionerna i en statlig emittents emitterade statspapper nettas.

8.   Den korta nettopositionen ska uttryckas som ett penningbelopp i euro.

9.   Vid beräkning av positioner ska hänsyn tas till förändringar av korrelationer och av en statlig emittents totala emitterade statspapper.

10.   Endast långa positioner i en statlig emittents skuldinstrument, vars prissättning i hög grad korrelerar med prissättningen av en statlig emittents emitterade statspapper, ska beaktas vid kompensering för korta positioner i nämnda statspapper. En lång position i en högt korrelerad skuld får endast användas en gång för att kompensera en kort position i fall där investeraren innehar flera korta positioner hos olika statliga emittenter. Samma långa position kan inte användas flera gånger för att kvitta olika korta positioner i högt korrelerade statspapper.

11.   Fysiska eller juridiska personer med fördelning av flera långa positioner med högt korrelerad skuld bland olika statliga emittenter ska dokumentera hur fördelningen sker.


Top