29.5.2010

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 132/11

---

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 439/2010

av den 19 maj 2010

om inrättande av ett europeiskt stödkontor för asylfrågor

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 74 och 78.1 och 78.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (1), och

av följande skäl:

(1)	Unionens politik för ett gemensamt europeiskt asylsystem syftar enligt Haagprogrammet till att inrätta ett gemensamt europeiskt asylområde med hjälp av effektiva, harmoniserade förfaranden som respekterar Europeiska unionens värderingar och humanitära tradition.

(2)

Tack vare införandet av gemensamma miniminormer har man på senare år gjort stora framsteg i arbetet med att inrätta ett gemensamt europeiskt asylsystem. Fortfarande kvarstår dock stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller beviljande av internationellt skydd och formerna för det internationella skyddet. Dessa skillnader bör minskas.

(3)

I den strategiska plan för asylpolitiken som antogs i juni 2008 tillkännagav kommissionen att den skulle fortsätta utveckla det gemensamma europeiska asylsystemet genom att föreslå ändringar av befintlig lagstiftning för att öka harmoniseringen av gällande normer och genom att förstärka stödet för praktiskt samarbete mellan medlemsstaterna, i synnerhet genom ett lagstiftningsförslag om att inrätta ett europeiskt stödkontor för asylfrågor (stödkontoret), för att förbättra samordningen av medlemsstaternas operativa samarbete så att de gemensamma reglerna genomförs på ett effektivt sätt.

(4)

I den europeiska pakten för invandring och asyl som antogs i september 2008 erinrade Europeiska rådet högtidligt om att varje utlänning som utsätts för förföljelse har rätt att få hjälp och skydd på Europeiska unionens territorium i enlighet med Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 angående flyktingars rättsliga ställning, såsom ändrad genom New York-protokollet av den 31 januari 1967, och andra tillämpliga överenskommelser. Europeiska rådet enades även uttryckligen om att stödkontoret skulle inrättas 2009.

(5)

Det praktiska samarbetet i asylfrågor syftar till att inom ramen för den europeiska lagstiftningen öka samstämmigheten mellan, och säkerställa kontinuerlig kvalitet i, medlemsstaternas beslutsprocesser i dessa frågor. Ett stort antal praktiska samarbetsåtgärder har redan vidtagits de senaste åren, främst genom antagandet av gemensamma metoder för hantering av information om ursprungsländer och inrättande av ett gemensamt europeiskt asylcurriculum.

(6)	Stödkontoret bör inrättas för att stärka och utveckla dessa samarbetsåtgärder. Stödkontoret bör beakta samarbetsåtgärderna och den erfarenhet som kan dras av dessa.

(7)

När det gäller medlemsstater vars asyl- och mottagningssystem är utsatta för särskilt och oproportionerligt starkt tryck, i synnerhet på grund av deras geografiska eller demografiska situation, bör stödkontoret stödja utvecklingen av solidaritet inom unionen för att främja bättre omplacering av människor som beviljats internationellt skydd mellan medlemsstater, samtidigt som man ser till att asyl- och mottagningssystemen inte missbrukas.

(8)

För att kunna sköta sitt mandat på bästa möjliga sätt bör stödkontoret vara oberoende i tekniska frågor och självbestämmande i rättsligt, administrativt och finansiellt hänseende. Därför bör stödkontoret vara ett unionsorgan som har ställning som juridisk person och utövar de genomförandebefogenheter som följer av denna förordning.

(9)

Stödkontoret bör agera i nära samarbete med medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor, med nationella invandrings- och asylmyndigheter och andra myndigheter och utnyttja deras kapacitet och sakkunskap samt med kommissionen. Medlemsstaterna bör samarbeta med stödkontoret för att se till att det kan utföra sitt mandat.

(10)

Stödkontoret bör också agera i nära samarbete med FN:s flyktingkommissariat och, i förekommande fall, med relevanta internationella organisationer för att dra nytta av deras stöd och sakkunskap. Med tanke på detta bör den roll som FN:s flyktingkommissariat samt andra relevanta internationella organisationer har erkännas fullt ut, och dessa organisationer bör fullt ut delta i stödkontorets arbete. Eventuella finansiella resurser som stödkontoret gör tillgängliga för FN:s flyktingkommissariat i enlighet med denna förordning bör inte leda till dubbel finansiering av flyktingskommissariatets verksamhet med andra internationella eller nationella källor.

(11)

Dessutom bör stödkontoret för att kunna fullgöra sitt uppdrag och i den omfattning som krävs för att den ska kunna utföra sina uppgifter samarbeta med andra unionsorgan, särskilt Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex), inrättad genom rådets förordning (EG) nr 2007/2004 (2) och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, inrättad genom rådets förordning (EG) nr 168/2007 (3).

(12)

Stödkontoret bör också samordna verksamheten med det europeiska migrationsnätverket, upprättat genom rådets beslut 2008/381/EG (4), för att undvika dubbelarbete. Stödkontoret bör även upprätthålla en nära dialog med organisationer i det civila samhället i syfte att utbyta information och utbyta kunskaper på asylområdet.

(13)

Stödkontoret bör fungera som ett europeiskt kompetenscentrum för asylfrågor och ansvara för att underlätta, samordna och stärka det praktiska samarbetet mellan medlemsstaterna i asylfrågor i dess olika aspekter, så att medlemsstaterna lättare kan ge internationellt skydd till dem som har rätt till det, samtidigt som man i förekommande fall rättvist och effektivt bemöter dem som inte har rätt till internationellt skydd. Stödkontorets mandat bör omfatta tre huvudsakliga uppgifter, nämligen att bidra till genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet, stödja det praktiska samarbetet mellan medlemsstaterna i asylfrågor och stödja medlemsstater som är utsatta för särskilt tryck.

(14)	Stödkontoret bör inte ha direkta eller indirekta befogenheter i samband med de beslut som myndigheterna i medlemsstaterna fattar om individuella ansökningar om internationellt skydd.

(15)

För att kunna ge och/eller samordna snabbt och effektivt operativt stöd till de medlemsstater där asyl- och mottagningssystemen är utsatta för särskilt tryck bör stödkontoret på begäran av de berörda medlemsstaterna samordna åtgärder för att stödja dessa medlemsstater, bland annat genom utplacering av asylstödgrupper bestående av asylexperter på deras territorier. Asylstödgrupperna ska särskilt bidra med sin sakkunskap när det gäller tolktjänster, information om ursprungsländerna samt kännedom om handläggning och hantering av asylärenden. Systemet med asylstödgrupper bör regleras av denna förordning för att garantera en effektiv utplacering av dessa grupper.

(16)

Stödkontoret bör utföra sitt uppdrag på ett sådant sätt att det kan fungera som ett referenscentrum genom sitt oberoende, den vetenskapliga och tekniska kvaliteten på dess stöd och information, öppenheten i dess förfaranden och arbetsmetoder, samt genom den omsorg med vilken det utför sina uppgifter.

(17)

För att effektivt kunna kontrollera stödkontorets arbete bör kommissionen och medlemsstaterna vara företrädda i stödkontorets styrelse. Styrelsen bör, om möjligt, bestå av de operativa cheferna för medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor eller av deras företrädare. Styrelsen bör ha de befogenheter som krävs, i synnerhet för att kunna fastställa budgeten, kontrollera budgetens genomförande, anta relevanta finansiella bestämmelser, utarbeta öppna förfaranden för stödkontorets beslutsfattande, anta årsrapporten om asylsituationen i unionen och tekniska dokument om genomförandet av unionens asylinstrument och utse en verkställande direktör, samt, i förekommande fall, en verkställande kommitté. För att FN:s flyktingkommissariat ska vara involverat fullt ut i stödkontorets arbete och med hänsyn tagen till dess sakkunskap i asylfrågor bör flyktingkommissariatet ha en representant i styrelsen, utan rösträtt.

(18)

Med hänsyn till den typ av uppgifter stödkontoret ska utföra och den roll dess verkställande direktör har samt i syfte att göra det möjligt för Europaparlamentet att anta ett yttrande om den utvalda kandidaten innan denne utses och även före en eventuell förlängning av dennes mandat, bör den verkställande direktören uppmanas att göra ett uttalande och besvara frågor inför Europaparlamentets ansvariga utskott. Den verkställande direktören bör även lägga fram årsrapporten för Europaparlamentet. Dessutom bör Europaparlamentet ha möjlighet att uppmana den verkställande direktören att rapportera om utförandet av sina uppgifter.

(19)

För att säkerställa stödkontorets fulla självbestämmande och oberoende, bör det ha en egen budget där intäkterna i huvudsak kommer från bidrag från unionen. Finansieringen av stödkontoret bör vara föremål för en överenskommelse inom budgetmyndigheten i enlighet med punkt 47 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (5). Unionens budgetförfarande bör tillämpas på unionsbidraget och varje annat stöd som belastar Europeiska unionens allmänna budget. Granskningen av räkenskaperna bör utföras av revisionsrätten.

(20)

Stödkontoret bör samarbeta med myndigheter i tredjeländer med ansvar för asylfrågor och med internationella organisationer som är behöriga på de områden som omfattas av denna förordning samt med tredjeländer inom ramen för de avtal som slutits i enlighet med tillämpliga bestämmelser i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

(21)

I enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och EUF-fördraget, har Förenade kungariket och Irland, genom skrivelser av den 18 maj 2009, meddelat att de önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.

(22)	I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, fogat till EU-fördraget och EUF-fördraget, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.

(23)

Med hänsyn till att Danmark som medlemsstat hittills har bidragit till det praktiska samarbetet mellan medlemsstaterna på asylområdet bör stödkontoret underlätta operativt samarbete med Danmark. I detta syfte bör en dansk representant inbjudas att närvara vid alla möten i styrelsen, som också kan besluta att bjuda in danska observatörer till arbetsgruppernas möten, när så är lämpligt.

(24)

För att stödkontoret ska kunna utföra sitt uppdrag bör det stå öppet för deltagande av sådana länder som slutit avtal med unionen och därmed har antagit och tillämpar unionsrätten på det område som omfattas av denna förordning, särskilt Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz. Stödkontoret bör också, efter överenskommelse med kommissionen, ha rätt att ingå avtal i enlighet med bestämmelserna i EU-fördraget med andra länder än de som slutit avtal med unionen och därmed har antagit och tillämpar unionsrätten. Stödkontoret bör dock under inga omständigheter utveckla en självständig yttre politik.

(25)	Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (6) (budgetförordningen), särskilt artikel 185, bör tillämpas på stödkontoret.

(26)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) (7) bör utan inskränkningar vara tillämplig på stödkontoret, som bör ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om interna utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (8)

(27)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (9) bör tillämpas på stödkontoret.

(28)	Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (10) bör tillämpas då stödkontoret behandlar personuppgifter.

(29)

De nödvändiga bestämmelserna om de lokaler som den medlemsstat där stödkontoret har sitt säte ska ställa till stödkontorets förfogande och de särskilda regler som ska tillämpas på stödkontorets anställda och på deras familjemedlemmar bör fastställas i ett avtal om säte. Värdmedlemsstaten bör dessutom garantera bästa möjliga verksamhetsvillkor för stödkontoret, även när det gäller transporter och skolgången för barn, för att det ska kunna locka till sig personal av hög kvalitet med största möjliga geografiska spridning.

(30)

Eftersom målen för denna förordning, nämligen behovet av att förbättra genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet, att underlätta, samordna och stärka det praktiska samarbetet mellan medlemsstaterna i asylfrågor samt att lämna och/eller samordna tillhandahållande av operativt stöd till medlemsstater där asyl- och mottagningssystemen är utsatta för särskilt tryck, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför, på grund av åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(31)	Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och förordningen bör tillämpas i enlighet med rätten till asyl som erkänns i artikel 18 i stadgan.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL 1

INRÄTTANDE AV OCH UPPDRAGET FÖR DET EUROPEISKA STÖDKONTORET FÖR ASYLFRÅGOR

Artikel 1

Inrättande av Europeiska stödkontoret för asylfrågor

Härmed inrättas ett europeiskt stödkontor för asylfrågor (stödkontoret) som ska bidra till genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet, stärka det praktiska samarbetet mellan medlemsstaterna i asylfrågor och ge och/eller samordna operativt stöd till medlemsstater där asyl- och mottagningssystemen är utsatta för särskilt tryck.

Artikel 2

Stödkontorets uppdrag

1.   Stödkontoret ska underlätta, samordna och stärka det praktiska samarbetet mellan medlemsstaterna i asylfrågor ur en mängd olika perspektiv i syfte att förbättra genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet. I detta hänseende ska stödkontoret fullt ut vara engagerat i det gemensamma europeiska asylsystemets externa dimension.

2.   Stödkontoret ska ge ändamålsenligt operativt stöd till medlemsstater där asyl- och mottagningssystemen är utsatta för särskilt tryck, och härvid utnyttja alla användbara resurser som står till dess förfogande, vilket kan inbegripa samordning av resurser som medlemsstaterna tillhandahåller enligt villkoren i denna förordning.

3.   Stödkontoret ska tillhandahålla vetenskapligt och tekniskt stöd för unionens politik och lagstiftning på samtliga områden som direkt eller indirekt påverkar asylhanteringen så att det har möjlighet att ge det praktiska samarbetet i asylfrågor sitt fulla stöd och fullgöra sina uppgifter effektivt. Stödkontoret ska vara en oberoende källa till information om alla relevanta frågor på dessa områden.

4.   Stödkontoret ska utföra sitt uppdrag på ett sådant sätt att det kan fungera som ett referenscentrum, genom sitt oberoende, den vetenskapliga och tekniska kvaliteten på den hjälp och information som det tillhandahåller, öppenheten i förfaranden och arbetsmetoder, den omsorg med vilken det utför sina uppgifter samt genom det datorstöd som behövs för att det ska kunna fullgöra sitt mandat.

5.   Stödkontoret ska ha ett nära samarbete med medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor, med nationella invandrings- och asylmyndigheter och andra nationella myndigheter samt med kommissionen. Stödkontoret ska fullgöra sina uppgifter utan att det påverkar de uppgifter som anförtrotts andra berörda unionsorgan samt ha ett nära samarbete med dessa organ och med FN:s flyktingkommissariat.

6.   Stödkontoret ska inte ha några befogenheter avseende de beslut som medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor fattar om individuella ansökningar om internationellt skydd.

KAPITEL 2

STÖDKONTORETS UPPGIFTER

AVSNITT 1

Stöd till praktiskt samarbete I asylfrågor

Artikel 3

Bästa praxis

Stödkontoret ska organisera, främja och samordna åtgärder som möjliggör informationsutbyte samt kartläggande och sammanställning av bästa praxis mellan medlemsstaterna i asylfrågor.

Artikel 4

Information om ursprungsländer

Stödkontoret ska organisera, främja och samordna åtgärder som avser information om ursprungsländerna, särskilt när det gäller följande:

a)

Insamling av relevant, tillförlitlig, korrekt och aktuell information om ursprungsländerna för personer som ansöker om internationellt skydd på ett transparent och opartiskt sätt genom att använda alla relevanta informationskällor, inbegripet information som insamlats från statliga, icke-statliga och internationella organisationer samt unionens institutioner och organ.

b)	Utarbetande av rapporter om ursprungsländerna på grundval av information som samlats in i enlighet med led a.

c)	Upprättande och vidareutveckling av en portal för insamling av information om ursprungsländerna samt underhåll av denna portal i syfte att garantera öppenhet i enlighet med de nödvändiga reglerna för tillgång till sådan information enligt artikel 42.

d)	Utarbetande av ett gemensamt format och en gemensam metod för att lägga fram, verifiera och använda information om ursprungsländer.

e)

Transparent analys av uppgifter som avser ursprungsländer i syfte att främja konvergens av bedömningskriterierna och i förekommande fall att utnyttja resultaten av möten i en eller flera arbetsgrupper. Den analysen ska inte syfta till att ge medlemsstaterna instruktioner för beviljande av eller avslag på ansökningar om internationellt skydd.

Artikel 5

Stöd till omplacering inom unionen av personer som omfattas av internationellt skydd

När det gäller medlemsstater vars asyl- och mottagningssystem är utsatta för särskilt och oproportionerligt starkt tryck, i synnerhet på grund av deras geografiska eller demografiska situation, ska stödkontoret främja, underlätta och samordna informationsutbyte och andra åtgärder som berör omplacering inom unionen. Omplacering inom unionen ska endast genomföras på överenskomna grunder mellan medlemsstaterna och med samtycke från den person som beviljats internationellt skydd samt i förekommande fall i samråd med FN:s flyktingkommissariat.

Artikel 6

Stöd till utbildning

1.   Stödkontoret ska utforma och utveckla utbildning som ska vara tillgänglig för personer som arbetar inom alla nationella förvaltningar och domstolar samt vid nationella myndigheter med ansvar för asylfrågor i medlemsstaterna. Deltagande i utbildning ska inte inverka på nationella system och förfaranden.

Stödkontoret ska utveckla utbildningen i nära samarbete med medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor och, när så är lämpligt, dra nytta av den sakkunskap som finns vid akademiska institutioner och andra relevanta organisationer.

2.   Stödkontoret ska utarbeta och vidareutveckla ett europeiskt asylcurriculum med beaktande av det befintliga unionssamarbetet på det området.

3.   Den utbildning som stödkontoret erbjuder kan vara allmän, särskild eller tematisk och kan inbegripa metoder för att utbilda utbildarna.

4.   Särskild eller tematisk utbildning om kunskaper och färdigheter på asylområdet ska inbegripa, men inte begränsas till, följande:

a)	Internationella mänskliga rättigheter och unionens regelverk på asylområdet, inklusive särskilda rättsliga frågor och frågor som avser rättspraxis.

b)	Frågor som rör behandling av asylansökningar som lämnas in av minderåriga och sårbara personer med särskilda behov.

c)	Intervjuteknik.

d)	Användning av läkarintyg och rättsliga rapporter i asylförfarandena.

e)	Frågor som rör framtagande och användning av information om ursprungsländerna.

f)	Mottagningsvillkoren med särskild uppmärksamhet på sårbara grupper och tortyroffer.

5.   Den utbildning som erbjuds ska vara av hög kvalitet och ska fastställa huvudprinciper och bästa praxis i syfte att öka samstämmigheten mellan förvaltningsmetoder och beslut samt rättspraxis, med full respekt för de nationella domstolarnas oberoende.

6.   För de experter som ingår i den reserv för asylinsatser som avses i artikel 15 ska stödkontoret ordna specialiserad utbildning som är relevant för deras uppgifter och funktioner samt genomföra regelbundna övningar med dessa experter enligt den tidsplan för specialiserad utbildning och övningar som anges i stödkontorets årliga arbetsprogram.

7.   Stödkontoret får i samarbete med medlemsstaterna anordna utbildning på deras territorium.

Artikel 7

Stöd till det gemensamma europeiska asylsystemets externa dimension

Stödkontoret ska, efter överenskommelse med kommissionen, samordna informationsutbyte och andra åtgärder som avser genomförandet av instrument och mekanismer som gäller det gemensamma europeiska asylsystemets externa dimension.

Stödkontoret ska samordna informationsutbyte och andra åtgärder för vidarebosättning som vidtas av medlemsstaterna i syfte att tillgodose flyktingars behov av internationellt skydd i tredjeländer och visa solidaritet med värdländerna.

I enlighet med sitt mandat och i överensstämmelse med artikel 49 får stödkontoret samarbeta med behöriga myndigheter i tredjeländer om tekniska aspekter, särskilt när det gäller att främja och bistå vid kapacitetsuppbyggnad inom tredjeländernas egna asyl- och mottagningssystem samt genomföra regionala skyddsprogram och andra åtgärder som är relevanta för varaktiga lösningar.

AVSNITT 2

Stöd till medlemsstater som är utsatta för särskilt tryck

Artikel 8

Särskilt tryck på asyl- och mottagningssystem

Stödkontoret ska samordna och stödja gemensamma åtgärder för att bistå asyl- och mottagningssystem i medlemsstater som är utsatta för särskilt tryck som innebär exceptionellt starka och brådskande krav på deras mottagningsfaciliteter och asylsystem. Sådant tryck kan kännetecknas av plötslig ankomst av ett stort antal tredjelandsmedborgare som kan vara i behov av internationellt skydd eller på grund av medlemsstatens demografiska situation eller geografiska läge.

Artikel 9

Insamling och analys av information

1.   För att kunna utvärdera behoven i de medlemsstater som är utsatta för särskilt tryck ska stödkontoret, särskilt på grundval av information som medlemsstaterna, FN:s flyktingkommissariat och i förekommande fall andra relevanta organisationer lämnat in till stödkontoret, samla in relevant information för fastställande, utarbetande och utformning av krisåtgärder som avses i artikel 10 för att hantera detta tryck.

2.   Stödkontoret ska, på grundval av uppgifter från medlemsstater som är utsatta för särskilt tryck, systematiskt identifiera, samla in och analysera information beträffande tillgängliga strukturer och personalresurser, särskilt för översättning och tolkning, information om ursprungsländerna och om bistånd vid handläggning och hantering av asylfall samt asylkapaciteten i de medlemsstater som är utsatta för särskilt tryck, i syfte att främja ett snabbt och tillförlitligt ömsesidigt informationsutbyte mellan de olika medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor.

3.   Stödkontoret ska analysera uppgifter om varje plötslig ankomst av ett stort antal tredjelandsmedborgare som kan förorsaka särskilt tryck på nationella asyl- och mottagningssystem samt säkerställa snabbt utbyte av relevant information mellan medlemsstaterna och kommissionen. Stödkontoret ska använda befintliga system och mekanismer för att förvarna och vid behov inrätta ett varningssystem för sina egna syften.

Artikel 10

Stödåtgärder till medlemsstaterna

På begäran av de berörda medlemsstaterna ska stödkontoret samordna åtgärder för att stödja medlemsstater där asyl- och mottagningssystemen är utsatta för särskilt tryck, och bland annat samordna

a)	åtgärder till förmån för medlemsstater som är utsatta för särskilt tryck, för att underlätta en första analys av de asylansökningar som behandlas av de behöriga nationella myndigheterna,

b)	åtgärder som ska göra det möjligt för den medlemsstat som är utsatt för särskilt tryck att snabbt göra lämpliga mottagningsresurser tillgängliga, särskilt nödbostäder, transport och läkarvård,

c)	asylstödgrupperna, vilkas arbetssätt fastställs i kapitel 3.

AVSNITT 3

Bidrag till genomförandet av det gemensamma europeiska asylsystemet

Artikel 11

Insamling och utbyte av information

1.   Stödkontoret ska anordna, samordna och främja informationsutbyte mellan medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor samt mellan kommissionen och medlemsstaternas myndigheter med ansvar för asylfrågor såvitt avser genomförandet av de instrument som omfattas av unionens regelverk på asylområdet. I detta syfte får stödkontoret, bland annat med hjälp av befintliga arrangemang, upprätta databaser med faktauppgifter, rättsliga uppgifter och uppgifter om rättspraxis avseende asylinstrument på nationell, unions- och internationell nivå. Utan att detta påverkar stödkontorets verksamhet i enlighet med artiklarna 15 och 16, får inga personuppgifter lagras i sådana databaser, om inte stödkontoret har erhållit uppgifterna från handlingar som är tillgängliga för allmänheten.

2.   Stödkontoret ska särskilt samla in information om

a)	nationella förvaltningars och myndigheters behandling av ansökningar om internationellt skydd,

b)	nationell rätt och rättslig utveckling på asylområdet, inklusive rättspraxis.

Artikel 12

Rapporter och andra handlingar som stödkontoret utarbetar

1.   Stödkontoret ska årligen utarbeta en rapport om asylsituationen i unionen, med vederbörlig hänsyn till redan tillgänglig information från andra relevanta källor. I denna rapport ska stödkontoret bland annat utvärdera resultatet av de åtgärder som vidtagits med stöd av denna förordning och göra en övergripande jämförande analys av dem i syfte att förbättra det gemensamma europeiska asylsystemets kvalitet, samstämmighet och effektivitet.

2.   I enlighet med sitt arbetsprogram eller på begäran av styrelsen eller kommissionen får stödkontoret, med vederbörlig hänsyn till åsikter som medlemsstaterna eller Europaparlamentet gett uttryck för, i nära samarbete med sina arbetsgrupper och kommissionen anta tekniska dokument om genomförandet av unionens asylinstrument, till exempel riktlinjer och handledningar. När sådana tekniska dokument innehåller hänvisningar till frågor som rör internationell flyktingrätt ska vederbörlig hänsyn tas till relevanta riktlinjer från FN:s flyktingkommissariat. Dokumenten ska inte syfta till att ge medlemsstaterna instruktioner för beviljande av eller avslag på ansökningar om internationellt skydd.

KAPITEL 3

ASYLSTÖDGRUPPER

Artikel 13

Samordning

1.   En eller flera medlemsstater som är utsatta för särskilt tryck får begära att stödkontoret placerar ut en asylstödgrupp. Den eller de begärande medlemsstaterna ska i synnerhet ge en beskrivning av situationen, ange syftet med sin begäran om utplacering och specificera beräknade behov för utplaceringen, i enlighet med artikel 18.1.

2.   Som svar på denna begäran får stödkontoret samordna nödvändigt tekniskt och operativt stöd till den eller de begärande medlemsstaterna samt utplaceringen av en asylstödgrupp för en viss tid på den eller de medlemsstaternas territorium på grundval av en operativ plan enligt artikel 18.

Artikel 14

Tekniskt bistånd

Asylstödgrupperna ska bidra med sakkunskap i enlighet med vad som överenskommits i den operativa plan som avses i artikel 18, särskilt i fråga om tolktjänster, information om ursprungsländerna och kunskaper om handläggning och hantering av asylärenden inom ramen för de åtgärder till stöd för medlemsstaterna som avses i artikel 10.

Artikel 15

Reserv för asylinsatser

1.   På förslag av den verkställande direktören ska styrelsen med tre fjärdedels majoritet av de röstberättigade ledamöterna besluta om profilerna för och det totala antalet experter i asylstödgrupperna (reserv för asylinsatser). Inom reserven för asylinsatser ska stödkontoret upprätta en förteckning över tolkar. Samma förfarande ska tillämpas på alla efterföljande ändringar av profilerna och det totala antalet experter i reserven för asylinsatser.

2.   Medlemsstaterna ska bidra till reserven för asylinsatser genom en nationell expertreserv på grundval av de fastställda profilerna samt utse experter som motsvarar de profiler som krävs.

Medlemsstaterna ska hjälpa stödkontoret att finna tolkar till tolkförteckningen.

Medlemsstaterna får välja mellan att utplacera tolkar eller att ställa dem till förfogande genom videokonferens.

Artikel 16

Utplacering

1.   Hemmedlemsstatens självbestämmanderätt avseende beslutet om antalet experter och deras profil (den nationella reserven) samt utplaceringens längd ska inte påverkas. Medlemsstaterna ska ställa dessa experter till förfogande för utplacering på stödkontorets begäran, såvida de inte befinner sig i en situation som allvarligt påverkar fullgörandet av nationella uppgifter, till exempel att personalstyrkan inte räcker till för att utföra förfarandena för fastställande av statusen för de personer som ansöker om internationellt skydd. Medlemsstaterna ska så snart som möjligt, om stödkontoret så begär, meddela antal, namn och profiler på de experter i deras nationella reserv som så snart som möjligt kan ställas till förfogande för en asylstödgrupp.

2.   Den verkställande direktören ska, när denne bestämmer vilken sammansättning en asylstödgrupp ska ha, beakta de särskilda omständigheter som den begärande medlemsstaten står inför. Asylstödgruppen ska sättas samman i enlighet med den operativa plan som avses i artikel 18.

Artikel 17

Förfarande för beslut om utplacering

1.   Den verkställande direktören får vid behov skicka ut experter från stödkontoret för att bedöma situationen i den begärande medlemsstaten.

2.   Den verkställande direktören ska omedelbart underrätta styrelsen om en begäran om utplacering av asylstödgrupper inkommer.

3.   Den verkställande direktören ska fatta beslut beträffande en begäran om utplacering av asylstödgrupper snarast möjligt och senast inom fem arbetsdagar från och med den dag då begäran mottogs. Den verkställande direktören ska samtidigt skriftligen underrätta den begärande medlemsstaten och styrelsen om beslutet, med angivande av de huvudsakliga skälen.

4.   Om den verkställande direktören beslutar att placera ut en eller flera asylstödgrupper ska stödkontoret och den begärande medlemsstaten omedelbart upprätta en operativ plan i enlighet med artikel 18.

5.   Den verkställande direktören ska, så snart som den operativa planen antagits, underrätta de medlemsstater som bidrar med experter om det antal och de profiler som krävs. Denna underrättelse ska lämnas skriftligen till de nationella kontaktpunkter som avses i artikel 19 och ange vilken dag utplaceringen planeras äga rum. Kontaktpunkterna ska även erhålla en kopia av den operativa planen.

6.   Om den verkställande direktören är frånvarande eller har förhinder ska besluten om utplacering av asylstödgrupper fattas av den enhetschef som ersätter den verkställande direktören.

Artikel 18

Operativ plan

1.   Den verkställande direktören och den begärande medlemsstaten ska enas om en operativ plan i vilken de närmare villkoren för utplaceringen av asylstödgrupperna ska anges. Den operativa planen ska innehålla följande:

a)	En beskrivning av situationen med uppgifter om utplaceringens upplägg och syften, inklusive det operativa målet.

b)	Utplaceringens beräknade varaktighet.

c)	Det geografiska ansvarsområde i den begärande medlemsstat där asylstödgrupperna kommer att placeras ut.

d)	En beskrivning av uppgifterna samt särskilda instruktioner för asylstödgruppernas medlemmar, bland annat om vilka databaser de får göra sökningar i och vilken utrustning de får använda i den begärande medlemsstaten.

e)	Asylstödgruppernas sammansättning.

2.   Den operativa planen får ändras eller anpassas endast med den verkställande direktörens och den begärande medlemsstatens godkännande. Stödkontoret ska omedelbart skicka en kopia av den ändrade eller anpassade operativa planen till de deltagande medlemsstaterna.

Artikel 19

Nationell kontaktpunkt

Varje medlemsstat ska utse en nationell kontaktpunkt som ska ansvara för kontakterna med stödkontoret om alla frågor som rör asylstödgrupperna.

Artikel 20

Unionens kontaktpunkt

1.   Den verkställande direktören ska utse en eller flera av stödkontorets experter, som ska fungera som unionens kontaktpunkt för samordning. Den verkställande direktören ska underrätta värdmedlemsstaten om vilka personer som utsetts.

2.   Unionens kontaktpunkt ska agera för stödkontorets räkning i allt som rör utplacering av asylstödgrupperna. Unionens kontaktpunkt ska särskilt

a)	fungera som förbindelselänk mellan stödkontoret och värdmedlemsstaten,

b)	fungera som förbindelselänk mellan stödkontoret och medlemmarna av asylstödgrupperna samt för stödkontorets räkning tillhandahålla stöd i alla frågor som rör villkoren för utplacering av asylstödgrupperna,

c)	övervaka att den operativa planen genomförs korrekt, och

d)	rapportera till stödkontoret om alla aspekter av utplaceringen av asylstödgrupper.

3.   Den verkställande direktören får bemyndiga kontaktpunkten att bidra till att lösa tvister som avser genomförandet av den operativa planen och utplaceringen av asylstödgrupper.

4.   När unionens kontaktpunkt utför sina uppgifter ska denne ta emot instruktioner endast från stödkontoret.

Artikel 21

Civilrättsligt ansvar

1.   När medlemmar i en asylstödgrupp tjänstgör i en värdmedlemsstat ska den medlemsstaten i enlighet med sin nationella lagstiftning ansvara för alla skador som orsakas av dem under tjänsteutövningen.

2.   Om sådan skada orsakats av grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse får värdmedlemsstaten begära att hemmedlemsstaten ersätter värdmedlemsstaten för belopp som den har betalat ut för att gottgöra offren eller de personer som på offrens vägnar har rätt till ersättning.

3.   Utan att det påverkar utövandet av dess rättigheter gentemot tredje part ska varje medlemsstat avstå från att från värdmedlemsstaten eller någon annan medlemsstat begära gottgörelse för sådan skada som den vållats, om skadan inte orsakades av grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse.

4.   Varje tvist mellan medlemsstater som rör tillämpningen av punkterna 2 och 3 i denna artikel och som inte kan regleras genom förhandlingar mellan dem ska av dem hänskjutas till domstolen i enlighet med artikel 273 i EUF-fördraget.

5.   Utan att det påverkar utövandet av stödkontorets rättigheter gentemot tredje part ska kostnader för skador på stödkontorets utrustning under utplaceringen betalas av stödkontoret, om skadan inte orsakades av grov vårdslöshet eller avsiktlig försummelse.

Artikel 22

Straffrättsligt ansvar

Under utplaceringen av en asylstödgrupp ska medlemmarna i asylstödgruppen behandlas på samma sätt som värdmedlemsstatens tjänstemän när det gäller straffbara gärningar som eventuellt begås mot dem eller av dem.

Artikel 23

Kostnader

När medlemsstaterna ställer sina experter till förfogande för utplacering i asylstödgrupperna ska stödkontoret täcka kostnader för följande:

a)	Resan från hemmedlemsstaten till värdmedlemsstaten samt för resan från värdmedlemsstaten till hemmedlemsstaten.

b)	Vaccinering.

c)	Det särskilda försäkringsskydd som krävs.

d)	Hälso- och sjukvård.

e)	Dagtraktamente, inklusive boende.

f)	Stödkontorets tekniska utrustning.

g)	Experters arvoden.

KAPITEL 4

STÖDKONTORETS ORGANISATION

Artikel 24

Stödkontorets lednings- och förvaltningsstruktur

Stödkontoret ska ha följande lednings- och förvaltningsstruktur:

a)	En styrelse.

b)	En verkställande direktör och stödkontorets personal.

Stödkontorets lednings- och förvaltningsstruktur får omfatta en verkställande kommitté, om denna inrättas i enlighet med artikel 29.2.

Artikel 25

Styrelsens sammansättning

1.   Varje medlemsstat för vilken denna förordning är bindande ska utnämna en styrelseledamot och kommissionen ska utnämna två styrelseledamöter.

2.   En suppleant får företräda eller åtfölja varje styrelseledamot. När suppleanten åtföljer en ledamot får suppleanten inte rösta.

3.   Ledamöterna av styrelsen ska utses på grundval av sin erfarenhet, sitt yrkesmässiga ansvar och sin höga kompetens i asylfrågor.

4.   En företrädare för FN:s flyktingkommissariat ska vara ledamot utan rösträtt i styrelsen.

5.   Styrelseledamöterna ska utses för tre år. Denna period får förlängas. När ledamöternas mandatperiod går ut eller om de avgår, ska de kvarstå tills deras mandat har förnyats eller de har ersatts.

Artikel 26

Styrelsens ordförande

1.   Styrelsen ska välja en ordförande och en vice ordförande bland sina röstberättigade ledamöter. Vice ordföranden ska automatiskt ersätta ordföranden om denne inte kan utföra sina uppgifter.

2.   Mandatperioden för ordföranden och vice ordföranden ska vara tre år och får förlängas endast en gång. Om en ordförandes eller vice ordförandes uppdrag som styrelseledamot emellertid upphör någon gång under mandatperioden upphör också mandatperioden automatiskt vid denna tidpunkt.

Artikel 27

Styrelsemöten

1.   Styrelsens ordförande ska sammankalla till styrelsemöten. Den verkställande direktören ska delta i mötena. Företrädaren för FN:s flyktingkommissariat ska delta i mötet när styrelsen utför de uppgifter som föreskrivs i artikel 29.1 b, h, i, j och m och 29.2, och när styrelsen beslutar att ställa medel till förfogande för att finansiera den verksamhet som ger stödkontoret möjlighet att utnyttja flyktingkommissariatets sakkunskap i asylfrågor enligt artikel 50.

2.   Styrelsen ska ha minst två ordinarie möten per år. Dessutom ska den sammanträda på ordförandens initiativ eller på begäran av en tredjedel av ledamöterna.

3.   Styrelsen får bjuda in personer vars synpunkter kan vara av intresse som observatörer till sina möten.

Danmark ska bjudas in att delta i styrelsemötena.

4.   Styrelseledamöterna får, om annat inte följer av bestämmelserna i styrelsens arbetsordning, biträdas av rådgivare eller experter.

5.   Stödkontoret ska tillhandahålla styrelsens sekretariat.

Artikel 28

Röstning

1.   Om inte annat anges ska styrelsen fatta sina beslut med absolut majoritet av sina ledamöter som är röstberättigade. Varje röstberättigad ledamot har en röst. I en ledamots frånvaro ska suppleanten ha rätt att utöva ledamotens rösträtt.

2.   Den verkställande direktören får inte rösta.

3.   Ordföranden har rösträtt.

4.   De medlemsstater som inte fullt ut deltar i unionens regelverk på asylområdet får inte delta i omröstningen när styrelsen fattar beslut som omfattas av artikel 29.1 e och det berörda tekniska dokumentet uteslutande avser ett unionsinstrument om asyl som dessa medlemsstater inte är bundna av.

5.   Närmare bestämmelser om röstningsförfarandena ska fastställas i styrelsens arbetsordning, särskilt på vilka villkor en ledamot får agera på en annan ledamots vägnar och vid behov eventuella krav på beslutförhet.

Artikel 29

Styrelsens uppgifter

1.   Styrelsen ska se till att stödkontoret utför de uppgifter det anförtrotts. Styrelsen är stödkontorets organ för planering och övervakning. Den ska särskilt göra följande:

a)	Fastställa sin arbetsordning med tre fjärdedels majoritet av sina röstberättigade ledamöter efter yttrande från kommissionen.

b)	Utse den verkställande direktören i enlighet med artikel 30, vidta disciplinåtgärder gentemot den verkställande direktören och vid behov avstänga eller avsätta denne.

c)	Anta en årlig allmän rapport om stödkontorets verksamhet och senast den 15 juni följande år skicka den till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten. Den årliga allmänna rapporten ska offentliggöras.

d)	Anta en årlig rapport om asylsituationen i unionen i enlighet med artikel 12.1. Rapporten ska överlämnas till Europaparlamentet. Rådet och kommissionen får begära att rapporten ska överlämnas även till dem.

e)	Anta de tekniska dokument som avses i artikel 12.2.

f)

Senast den 30 september varje år, med tre fjärdedels majoritet av sina röstberättigade ledamöter, på grundval av ett utkast som lagts fram av den verkställande direktören och efter att ha erhållit kommissionens yttrande, anta stödkontorets arbetsprogram för det följande året och skicka det till Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Det arbetsprogrammet ska antas i enlighet med unionens årliga budgetförfarande och unionens lagstiftningsprogram på asylområdet.

g)	Utföra sina uppgifter avseende stödkontorets budget i enlighet med kapitel 5.

h)	Anta tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1049/2001, i enlighet med artikel 42 i den här förordningen.

i)	Anta stödkontorets personalpolitik i enlighet med artikel 38.

j)	Anta en flerårig plan för personalpolitiken efter att ha inhämtat kommissionens yttrande.

k)	Fatta alla beslut för genomförande av stödkontorets mandat enligt denna förordning.

l)	Fatta alla beslut som avser inrättande och vid behov utformning av informationssystem som föreskrivs i denna förordning, framför allt den informationsportal som avses i artikel 4 c.

m)	Fatta alla beslut som avser upprättande och vid behov ändringar av interna arbetsstrukturer för stödkontoret.

2.   Styrelsen får inrätta en verkställande kommitté för att bistå den och verkställande direktören vid utarbetandet av beslut, arbetsprogram och åtgärder som ska antas av styrelsens och vid behov i brådskande fall fatta vissa interimistiska beslut på styrelsens vägnar.

Den verkställande kommittén ska bestå av åtta ledamöter som ska utses bland styrelseledamöterna, däribland en av styrelseledamöterna från kommissionen. Den verkställande kommitténs ledamöter ska utses för samma tid som styrelseledamöterna.

Företrädare för FN:s flyktingkommissariat och personer vars synpunkter kan vara av intresse får på den verkställande kommitténs begäran delta utan rösträtt i kommitténs arbete.

Stödkontoret ska fastställa reglerna för den verkställande kommitténs verksamhet i sin arbetsordning och offentliggöra dem.

Artikel 30

Utnämning av verkställande direktör

1.   Den verkställande direktören ska utses av styrelsen för en mandatperiod på fem år bland de lämpliga kandidater som identifierats vid ett allmänt uttagningsprov anordnat av kommissionen. Detta uttagningsförfarande innefattar offentliggörande av en intresseanmälan i Europeiska unionens officiella tidning och på övriga sätt. Styrelsen får kräva ett förnyat förfarande om den inte är nöjd med de kandidater som valts ut i den första förteckningen. Den verkställande direktören ska utses på grundval av sina personliga meriter, sin erfarenhet av asylfrågor och sin administrations- och förvaltningskapacitet. Den sökande som styrelsen förordar ska före utnämningen bli ombedd att avlägga en förklaring inför det eller de ansvariga utskotten i Europaparlamentet och besvara frågor från utskottsledamöterna.

Efter den förklaringen får Europaparlamentet anta ett yttrande om den utvalda kandidaten. Styrelsen ska underrätta Europaparlamentet om på vilket sätt det yttrandet beaktas. Yttrandet ska behandlas som personligt och konfidentiellt fram till dess att kandidaten utnämns.

Under de nio sista månaderna av den verkställande direktörens mandatperiod på fem år ska kommissionen göra en utvärdering som särskilt ska gälla

—	den verkställande direktörens arbete, och

—	stödkontorets uppgifter och behov för de kommande åren.

2.   Styrelsen får med beaktande av utvärderingen, förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst tre år, men enbart ifall en sådan förlängning kan motiveras av stödkontorets uppdrag och åtaganden.

3.   Styrelsen ska underrätta Europaparlamentet om sin avsikt att förlänga den verkställande direktörens mandatperiod. Månaden före en sådan förlängning av mandatperioden ska den verkställande direktören bli ombedd att avlägga en förklaring inför det eller de ansvariga utskotten i Europaparlamentet och besvara frågor från utskottsledamöterna.

Artikel 31

Den verkställande direktörens uppgifter

1.   Stödkontoret ska ledas av den verkställande direktören, som ska vara oavhängig vid fullgörandet av sina uppgifter. Den verkställande direktören är ansvarig för sin verksamhet inför styrelsen.

2.   Utan att det påverkar befogenheterna för kommissionen, styrelsen eller den verkställande kommittén, om den har inrättats, får den verkställande direktören varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering eller något annat organ.

3.   Den verkställande direktören ska på uppmaning rapportera till Europaparlamentet om utförandet av sina uppgifter. Rådet får uppmana den verkställande direktören att rapportera om uppgifternas utförande.

4.   Den verkställande direktören ska vara stödkontorets legala ställföreträdare

5.   Den verkställande direktören får biträdas av en eller flera enhetschefer. Om den verkställande direktören är frånvarande eller har förhinder ska denne ersättas av en enhetschef.

6.   Den verkställande direktören ska ansvara för stödkontorets administrativa ledning och för utförandet av de uppgifter som stödkontoret tilldelas i denna förordning. Den verkställande direktören ska i synnerhet ha ansvaret för följande:

a)	Ombesörja stödkontorets löpande administration.

b)	Upprätta arbetsprogram för stödkontoret efter att ha inhämtat kommissionens yttrande.

c)	Genomföra arbetsprogrammen och styrelsens beslut.

d)	Utarbeta rapporter om ursprungsländerna i enlighet med artikel 4 b.

e)	Utarbeta förslaget till budgetordning för stödkontoret, som ska antas av styrelsen i enlighet med artikel 37, samt genomförandebestämmelserna för denna budget.

f)	Utarbeta förslaget till inkomst- och utgiftsberäkning för stödkontoret och genomförandet av stödkontorets budget.

g)	Utöva de befogenheter som anges i artikel 38 när det gäller stödkontorets personal.

h)	Fatta alla beslut om förvaltningen av de informationssystem som föreskrivs i denna förordning, framför allt den informationsportal som avses i artikel 4 c.

i)	Fatta alla beslut om förvaltningen av stödkontorets interna strukturer.

j)

Samordningen av och verksamheten för det rådgivande forum som avses i artikel 51. Den verkställande direktören ska därför i samråd med relevanta organisationer i det civila samhället först fastställa en plan för inrättandet av det rådgivande forumet. Den verkställande direktören ska efter sitt formella tillträdande i samråd med det rådgivande forumet fastställa en verksamhetsplan som ska innehålla regler om hur ofta och med vilken inriktning samrådet ska ske och de organisatoriska mekanismer som krävs för att genomföra artikel 51. En överenskommelse ska även träffas om tydliga kriterier för deltagande i det rådgivande forumet.

Artikel 32

Arbetsgrupper

1.   Inom ramen för sitt mandat enligt denna förordning får stödkontoret inrätta arbetsgrupper bestående av experter från behöriga myndigheter i medlemsstaterna som är verksamma inom asylsektorn, inbegripet domare. Stödkontoret ska inrätta arbetsgrupper för de ändamål som anges i artiklarna 4 e och 12.2. Experterna får ersättas av suppleanter, som ska utses vid samma tillfälle.

2.   Kommissionen har rätt att delta i arbetsgrupperna. Företrädare för FN:s flyktingkommissariat får delta i arbetsgruppernas alla möten, helt eller delvis beroende på de behandlade frågornas karaktär.

3.   Arbetsgruppen får till mötena bjuda personer vars synpunkter kan vara av intresse, inbegripet företrädare för det civila samhället som är verksamma inom asylområdet.

KAPITEL 5

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 33

Budget

1.   Stödkontorets alla inkomster och utgifter ska beräknas för varje budgetår, som ska motsvara kalenderåret, och ska redovisas i stödkontorets budget.

2.   Inkomster och utgifter i stödkontorets budget ska balansera varandra.

3.   Utan att det påverkar andra medel ska stödkontorets inkomster inbegripa

a)	ett bidrag från unionen som finns infört i Europeiska unionens allmänna budget,

b)	eventuella frivilliga bidrag från medlemsstaterna,

c)	avgifter som tas ut för publikationer och andra tjänster som stödkontoret tillhandahåller,

d)	ett bidrag från de associerade länderna.

4.   Stödkontorets utgifter ska omfatta personalens löner, kostnader för administration och infrastruktur samt driftskostnader.

Artikel 34

Budgetprocess

1.   Varje år ska den verkställande direktören göra en preliminär beräkning av stödkontorets intäkter och utgifter för påföljande räkenskapsår inklusive tjänsteförteckningen och skicka denna till styrelsen.

2.   På grundval av detta utkast ska styrelsen göra en preliminär beräkning av stödkontorets inkomster och utgifter för påföljande budgetår.

3.   Den preliminära beräkningen av stödkontorets inkomster och utgifter ska skickas till kommissionen senast den 10 februari varje år. Senast den 31 mars ska styrelsen skicka ett slutligt utkast av beräkningen till kommissionen, som även ska omfatta ett utkast till tjänsteförteckning.

4.   Kommissionen ska skicka beräkningen av inkomster och utgifter till Europaparlamentet och rådet (budgetmyndigheten) tillsammans med utkastet till Europeiska unionens allmänna budget.

5.   På grundval av beräkningen ska kommissionen i utkastet till Europeiska unionens allmänna budget ta upp de medel som den betraktar som nödvändiga med tanke på tjänsteförteckningen och storleken på det bidrag som ska belasta den allmänna budgeten, och som den ska förelägga budgetmyndigheten enligt artiklarna 313 och 314 i EUF-fördraget.

6.   Budgetmyndigheten ska bevilja anslagen för bidraget till stödkontoret.

7.   Budgetmyndigheten ska anta stödkontorets tjänsteförteckning.

8.   Stödkontorets budget ska antas av styrelsen. Den blir slutlig när Europeiska unionens allmänna budget slutgiltigt har antagits. Vid behov ska den anpassas i enlighet med detta.

9.   Styrelsen ska så snart som möjligt underrätta budgetmyndigheten om att den har för avsikt att genomföra eventuella projekt som kan få betydande konsekvenser för finansieringen av dess budget, särskilt projekt som rör fast egendom som exempelvis hyra eller köp av byggnader. Den ska underrätta kommissionen om detta.

10.   Om en av budgetmyndighetens parter har meddelat sin avsikt att avge ett yttrande, ska den skicka sitt yttrande till styrelsen inom sex veckor från och med dagen för meddelandet om projektet.

Artikel 35

Genomförande av budgeten

1.   Den verkställande direktören ska genomföra stödkontorets budget.

2.   Den verkställande direktören ska varje år till budgetmyndigheten skicka alla uppgifter som rör resultatet av utvärderingsförfarandena.

Artikel 36

Redovisning och förfarande för att bevilja ansvarsfrihet

1.   Senast den 1 mars efter utgången av varje budgetår ska stödkontorets räkenskapsförare förse kommissionens räkenskapsförare med de preliminära räkenskaperna och en rapport om budgetförvaltningen och den finansiella förvaltningen under budgetåret. Kommissionens räkenskapsförare ska konsolidera institutionernas och de decentraliserade organens preliminära räkenskaper i enlighet med artikel 128 i budgetförordningen.

2.   Senast den 31 mars efter utgången av varje budgetår ska kommissionens räkenskapsförare till revisionsrätten skicka de preliminära räkenskaperna samt en rapport om budgetförvaltningen och den finansiella förvaltningen under budgetåret. Rapporten om budgetförvaltningen och den finansiella förvaltningen ska också skickas till Europaparlamentet och rådet.

3.   Efter det att revisionsrättens synpunkter på stödkontorets preliminära redovisning enligt bestämmelserna i artikel 129 i budgetförordningen inkommit, ska den verkställande direktören på eget ansvar upprätta stödkontorets slutliga redovisning och översända den till styrelsen för yttrande.

4.   Styrelsen ska avge ett yttrande om stödkontorets slutliga redovisning.

5.   Senast den 1 juli efter utgången av varje budgetår ska den verkställande direktören skicka de slutliga räkenskaperna, tillsammans med styrelsens yttrande, till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten.

6.   De slutliga räkenskaperna ska offentliggöras.

7.   Senast den 30 september ska den verkställande direktören besvara revisionsrättens synpunkter. Denne ska även skicka detta svar till styrelsen.

8.   Den verkställande direktören ska på Europaparlamentets begäran förelägga detta alla uppgifter som behövs för att förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för det berörda budgetåret ska fungera väl, i enlighet med artikel 146.3 i budgetförordningen.

9.   Europaparlamentet ska före den 15 maj år n + 2 på rekommendation av rådet, som ska fatta beslut med kvalificerad majoritet, bevilja den verkställande direktören ansvarsfrihet för budgetens genomförande år n.

Artikel 37

Budgetförordning

Budgetförordningen för stödkontoret ska antas av styrelsen efter samråd med kommissionen. Den får avvika från kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de unionsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (11) endast om stödkontorets särskilda förvaltningsbehov kräver detta, och efter att kommissionen gett sitt förhandsgodkännande.

KAPITEL 6

PERSONALBESTÄMMELSER

Artikel 38

Personal

1.   Tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna, anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna som föreskrivs i förordning (EEG, Euratom EKSG) nr 259/68 (12), (tjänsteföreskrifterna) och bestämmelser som antagits gemensamt av unionens institutioner för tillämpningen av dessa tjänsteföreskrifter och anställningsvillkor ska tillämpas påför stödkontorets personal, inbegripet den verkställande direktören.

2.   Styrelsen ska efter överenskommelse med kommissionen anta de nödvändiga genomförandeåtgärder som avses i artikel 110 i tjänsteföreskrifterna.

3.   Stödkontoret ska gentemot sin egen personal ha de befogenheter som enligt tjänsteföreskrifterna tillkommer tillsättningsmyndigheten och de befogenheter som enligt anställningsvillkoren för övriga anställda tillkommer den myndighet som bemyndigats att ingå avtal.

4.   Styrelsen ska anta bestämmelser som gör det möjligt att anlita utsända nationella experter från medlemsstaterna vid stödkontoret.

Artikel 39

Immunitet och privilegier

Protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska tillämpas på stödkontoret.

KAPITEL 7

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 40

Rättslig status

1.   Stödkontoret ska vara ett unionsorgan. Den ska vara en juridisk person.

2.   I varje medlemsstat ska stödkontoret ha den mest omfattande rättskapacitet som den nationella lagstiftningen kan tillerkänna juridiska personer. Den ska särskilt kunna förvärva och avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

3.   Stödkontoret ska företrädas av sin verkställande direktör.

Artikel 41

Språkanvändning

1.   Bestämmelserna i förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som ska användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (13) ska gälla för stödkontoret.

2.   Utan att det påverkar beslut som fattats på grundval av artikel 342 i EUF-fördraget ska den årliga allmänna rapporten om stödkontorets verksamhet och det årliga arbetsprogram som avses i artikel 29.1 c och f vara utformade på samtliga officiella språk i Europeiska unionens institutioner.

3.   De översättningar som stödkontorets arbete kräver ska utföras av Översättningscentrum för Europeiska unionens organ.

Artikel 42

Tillgång till handlingar

1.   Förordning (EG) nr 1049/2001 ska tillämpas på de handlingar som finns hos stödkontoret.

2.   Inom sex månader efter sitt första möte ska styrelsen anta tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1049/2001.

3.   De beslut som fattas av stödkontoret i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 1049/2001 får ligga till grund för ett klagomål till ombudsmannen eller en talan inför Europeiska unionens domstol på de villkor som föreskrivs i artikel 228 respektive artikel 263 i EUF-fördraget.

4.   Stödkontorets behandling av personuppgifter ska omfattas av förordning (EG) nr 45/2001.

Artikel 43

Säkerhetsbestämmelser för skyddet av sekretessbelagda uppgifter och känsliga uppgifter som inte är sekretessbelagda

1.   Stödkontoret ska tillämpa de säkerhetsprinciper som återfinns i kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom av 29 november 2001 om ändring av de interna stadgarna (14) bland annat bestämmelserna om utbyte, hantering och lagring av sekretessbelagda uppgifter.

2.   Stödkontoret ska även tillämpa de av kommissionen antagna och genomförda säkerhetsprinciperna för hantering av känsliga uppgifter som inte är sekretessbelagda.

Artikel 44

Bedrägeribekämpning

1.   För bekämpning av bedrägeri, korruption och andra rättsstridiga handlingar ska förordning (EG) nr 1073/1999 tillämpas utan inskränkningar.

2.   Stödkontoret ska ansluta sig till det interinstitutionella avtalet av den 25 maj 1999 och utan dröjsmål utfärda relevanta föreskrifter som ska gälla alla anställda vid stödkontoret.

3.   I beslut om finansiering samt i de avtal om och instrument för genomförande som införts till följd av dessa beslut ska det uttryckligen föreskrivas att revisionsrätten och Olaf vid behov får utföra kontroller på platsen hos dem som mottagit anslag från stödkontoret liksom hos de tjänstemän som fördelat dessa anslag.

Artikel 45

Bestämmelser om ansvar

1.   Stödkontorets inomobligatoriska ansvar ska regleras av den lagstiftning som är tillämplig på avtalet i fråga.

2.   Europeiska unionens domstol ska vara behörig att träffa avgöranden enligt en skiljedomsklausul i ett avtal som stödkontoret har ingått.

3.   Vad beträffar utomobligatoriskt ansvar ska stödkontoret ersätta skada som den eller dess avdelningar eller personal har orsakat vid utövandet av sina åligganden, i enlighet med de allmänna principer som är gemensamma för medlemsstaternas rättsordningar.

4.   Europeiska unionens domstol ska vara behörig i tvister om ersättning för sådana skador som avses i punkt 3.

5.   De anställdas personliga ansvar gentemot stödkontoret ska regleras av bestämmelserna i de tjänsteföreskrifter som gäller för dem.

Artikel 46

Utvärdering och översyn

1.   Senast den 19 juni 2014 ska stödkontoret beställa en oberoende extern utvärdering av de resultat stödkontoret har uppnått på grundval av den uppdragsbeskrivning som styrelsen antagit i överenskommelse med kommissionen. Denna utvärdering ska omfatta en bedömning av stödkontorets betydelse för det praktiska samarbetet i asylfrågor och för det gemensamma europeiska asylsystemet. Utvärderingen ska inom ramen för uppdraget ta vederbörlig hänsyn till de framsteg som gjorts, bland annat genom en bedömning av huruvida det krävs fler åtgärder för att sörja för faktisk solidaritet och ansvarsfördelning med medlemsstater som är utsatta för särskilt tryck. Det ska särskilt framgå av utvärderingen om det finns ett behov av att ändra stödkontorets mandat och vilka ekonomiska konsekvenser en sådan ändring kan få samt om förvaltningsstrukturen är lämplig för stödkontorets uppgifter. I utvärderingen ska de viktigaste aktörernas synpunkter beaktas, såväl på unionsnivå som på nationell nivå.

2.   Styrelsen ska i samförstånd med kommissionen fastställa tidpunkten för framtida utvärderingar, med beaktande av resultaten av den utvärdering som avses i punkt 1.

Artikel 47

Administrativ kontroll

Ombudsmannen ska ha tillsyn över stödkontorets verksamhet i enlighet med bestämmelserna i artikel 228 i EUF-fördraget.

Artikel 48

Samarbete med Danmark

Stödkontoret ska underlätta operativt samarbete med Danmark, inklusive utbytet av uppgifter och bästa praxis i frågor som faller inom dess verksamhetsområde.

Artikel 49

Samarbete med tredjeländer och associerade länder

1.   Stödkontoret ska stå öppen för deltagande av Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz som observatörer. Det ska fastställas på vilket sätt och i vilken omfattning dessa länder främst ska delta i stödkontorets arbete. Sådana arrangemang ska inbegripa bestämmelser om deltagande i initiativ som tas av stödkontoret, om finansiella bidrag och om personal. När det gäller personalfrågor ska dessa arrangemang under alla förhållanden vara förenliga med tjänsteföreskrifterna.

2.   I frågor som har samband med stödkontorets verksamhet, och i den omfattning som krävs för fullgörandet av dess uppgifter, ska stödkontoret efter överenskommelse med kommissionen och inom ramen för sitt mandat underlätta det operativa samarbetet mellan medlemsstater och andra tredjeländer än de som avses i punkt 1 inom ramen för unionens politik för yttre förbindelser, och får också samarbeta med de myndigheter i tredjeländer som är behöriga i frågor som omfattas av denna förordning inom ramen för de samarbetsavtal som slutits med dessa myndigheter i enlighet med tillämpliga bestämmelser i EUF-fördraget.

Artikel 50

Samarbetet med FN:s flyktingkommissariat

Stödkontoret ska samarbeta med FN:s flyktingkommissariat på de områden som omfattas av denna förordning inom ramen för de samarbetsavtal som slutits med FN:s flyktingkommissariat. När det gäller stödkontoret, ska styrelsen besluta om samarbetsavtalet och dess budgetkonsekvenser.

Styrelsen får dessutom besluta att stödkontoret kan anslå finansiella resurser för att täcka de utgifter som FN:s flyktingkommissariat utgifter har för verksamhet som inte föreskrivs i samarbetsavtalen. Bidragen ska utgöra en del av de särskilda samarbetsförbindelser mellan stödkontoret och FN:s flyktingkommissariat i enlighet med denna artikel samt i artiklarna 2.5, 5, 9.1, 25.4 och 32.2. I enlighet med artikel 75 i förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 ska relevanta bestämmelser i budgetförordningen och i dess tillämpningsbestämmelser tillämpas.

Artikel 51

Rådgivande forum

1.   Stödkontoret ska bedriva ett nära samarbete med relevanta organisationer i det civila samhället och relevanta behöriga organ som arbetar med asylpolitik på lokal, regional, nationell, europeisk eller internationell nivå och inrätta ett rådgivande forum för detta ändamål.

2.   Det rådgivande forumet ska vara en mekanism för informationsutbyte och sammanställning av kunskap. Det ska se till att det förs en tät dialog mellan stödkontoret och relevanta berörda parter.

3.   Det rådgivande forumet ska vara öppet för alla relevanta berörda parter i enlighet med punkt 1. Stödkontoret ska ta kontakt med medlemmarna av det rådgivande forumet vid speciella behov i anslutning till områden som utpekats som prioriteringar för stödkontorets arbete.

FN:s flyktingkommissariat ska ex officio vara medlem av det rådgivande forumet.

4.   Stödkontoret ska anmoda det rådgivande forumet att framför allt:

a)	lämna förslag till styrelsen om det årliga arbetsprogram som ska antas enligt artikel 29.1 f,

b)	lämna förslag till styrelsen och föreslå åtgärder för uppföljning av den årliga rapport som avses i artikel 29.1 c samt den årliga rapport om asylsituationen i unionen som avses i artikel 12.1, och

c)	informera den verkställande direktören och styrelsen om slutsatser och rekommendationer från konferenser, seminarier och möten av relevans för stödkontorets arbete.

5.   Det rådgivande forumet ska sammanträda minst en gång om året.

Artikel 52

Samarbete med Frontex, byrån för grundläggande rättigheter, andra unionsorgan och med internationella organisationer

Stödkontoret ska samarbeta med de unionsorgan som bedriver verksamhet med anknytning till stödkontorets verksamhetsområden, särskilt med Frontex och byrån för grundläggande rättigheter samt med internationella organisationer som är behöriga i frågor som omfattas av denna förordning, inom ramen för samarbetsavtal som slutits med dessa organ, i enlighet med bestämmelserna i EUF-fördraget och bestämmelserna om dessa organs behörighet.

Samarbetet ska göra det möjligt att uppnå synergieffekter mellan de berörda organen och att undvika överlappning och dubbelarbete i det arbete de utför inom ramen för sina mandat.

Artikel 53

Avtal om säte och villkor för verksamheten

De nödvändiga överenskommelserna om de lokaler och anläggningar som värdmedlemsstaten ska ställa till stödkontorets förfogande samt de särskilda regler i stödkontorets värdmedlemsstat som ska tillämpas på den verkställande direktören, på styrelseledamöterna, på stödkontorets anställda och på deras familjemedlemmar ska fastställas i ett avtal om säte mellan stödkontoret och värdmedlemsstaten som ingås efter att ha godkänts av styrelsen. Värdmedlemsstaten ska garantera bästa möjliga verksamhetsvillkor för stödkontoret, inklusive en flerspråkig skolundervisning med europeisk inriktning samt lämpliga transporter.

Artikel 54

Verksamhetsstart vid stödkontoret

Stödkontorets verksamhet ska vara i full drift senast den 19 juni 2011.

Kommissionen ska ansvara för inrättandet av stödkontoret och dess inledande verksamhet till dess den har operativ förmåga att genomföra sin egen budget.

För detta gäller följande:

—	Till dess att den verkställande direktören tillträder efter att ha utnämnts av styrelsen på det sätt som föreskrivs i artikel 30, får en tjänsteman från kommissionen utföra verkställande direktörens uppgifter i egenskap av ställföreträdande direktör.

—	Tjänstemän från kommissionen får, under den ställföreträdande direktörens eller den verkställande direktörens ansvar, sköta de uppgifter som åligger stödkontoret.

Den ställföreträdande direktören får godkänna alla betalningar som omfattas av anslagen i stödkontorets budget efter att de har godkänts av styrelsen, och får ingå avtal, bland annat anställningsavtal, efter det att tjänsteförteckningen för stödkontoret har antagits.

Artikel 55

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  Europarlamentets ståndpunkt av den 7 maj 2009 (ännu ej offentliggjord i EUT), rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 25 februari 2010 (ännu ej offentliggjord i EUT). Europaparlamentets ståndpunkt av den 18 maj 2010 (ännu ej offentliggjord i EUT).

(2)  EUT L 349, 25.11.2004, s. 1.

(3)  EUT L 53, 22.2.2007, s. 1.

(4)  EUT L 131, 21.5.2008, s. 7.

(5)  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.

(6)  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.

(7)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 1.

(8)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 15.

(9)  EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.

(10)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(11)  EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.

(12)  EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

(13)  EGT 17, 6.10.1958, s. 385.

(14)  EGT L 317, 3.12.2001, s. 1.

---