Help Print this page 

Document 32009R0607

Title and reference
Kommissionens förordning (EG) nr 607/2009 av den 14 juli 2009 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 479/2008 när det gäller skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, traditionella uttryck, märkning och presentation av vissa vinprodukter
  • In force
OJ L 193, 24.7.2009, p. 60–139 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Croatian: Chapter 03 Volume 022 P. 177 - 256

ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2009/607/oj
Multilingual display
Text

24.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 193/60


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 607/2009

av den 14 juli 2009

om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 479/2008 när det gäller skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar, traditionella uttryck, märkning och presentation av vissa vinprodukter

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 479/2008 av den 29 april 2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, om ändring av förordningarna (EG) nr 1493/1999, (EG) nr 1782/2003, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 3/2008 samt om upphävande av förordningarna (EEG) nr 2392/86 och (EG) nr 1493/1999 (1), särskilt artiklarna 52, 56, 63 och 126 a, och

av följande skäl:

(1)

I kapitel IV i avdelning III i förordning (EG) nr 479/2008 fastställs allmänna bestämmelser för skydd av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för vissa vinprodukter.

(2)

För att säkerställa att de gemenskapsregistrerade ursprungsbeteckningarna och geografiska beteckningarna uppfyller kraven i förordning (EG) nr 479/2008 bör ansökningarna granskas av den berörda medlemsstatens nationella myndigheter inom ramen för ett förberedande nationellt förfarande för invändningar. Efterföljande kontroller bör utföras för att garantera att ansökningarna uppfyller kraven i denna förordning, att de hanteras på samma sätt i alla medlemsstater och att registreringen av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar inte skadar tredje parter. Detaljerade tillämpningsföreskrifter för ansöknings-, gransknings-, invändnings- och avregistreringsförfarandena för ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för vissa vinprodukter bör därför fastställas.

(3)

Villkor för fysiska eller juridiska personers ansökan om registrering bör fastställas. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att definiera det berörda området, med beaktande av produktionsområdet och produktens egenskaper. Alla producenter i det avgränsade geografiska området bör kunna använda den registrerade beteckningen förutsatt att villkoren i produktspecifikationen uppfylls. Avgränsningen av området bör vara detaljerad, precis och entydig så att producenterna, de behöriga myndigheterna och kontrollorganen kan säkerställa att produkten kommer från det avgränsade geografiska området.

(4)

Särskilda bestämmelser bör fastställas för registrering av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar.

(5)

Att begränsa förpackningen av en vinprodukt med en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning, eller produktionsmoment som rör presentationen av produkten, till ett avgränsat geografiskt område utgör en begränsning av den fria rörligheten för varor och friheten att tillhandahålla tjänster. Mot bakgrund av EG-domstolens rättspraxis får sådana begränsningar endast införas om de är nödvändiga, proportionerliga och lämpliga för att upprätthålla en ursprungsbetecknings eller geografisk betecknings goda anseende. Alla begränsningar ska vederbörligen motiveras med hänsyn till den fria rörligheten för varor och friheten att tillhandahålla tjänster.

(6)

Bestämmelser bör antas om villkoret för produktionen i det avgränsade området. Det finns ett begränsat antal undantag inom gemenskapen.

(7)

Uppgifter som styrker sambandet med det geografiska områdets egenskaper och deras inverkan på slutprodukten bör också anges.

(8)

Vid införande av ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar i ett gemenskapsregister bör även de som bedriver handel på området och konsumenterna informeras. För att informationen ska vara tillgänglig för alla bör den finnas i elektroniskt format.

(9)

För att bevara särarten hos viner med skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar och tillnärma medlemsstaternas lagstiftningar i syfte att upprätta lika konkurrensvillkor inom gemenskapen, bör ett gemenskapsregelverk för kontroller av dessa viner antas, med vilket de särskilda bestämmelser som medlemsstaterna antar måste vara förenliga. Dessa kontroller bör göra det möjligt att förbättra de berörda produkternas spårbarhet och specificera vilka aspekter som kontrollerna måste omfatta. För att undvika en snedvridning av konkurrensen bör kontroller fortlöpande utföras av oberoende organ.

(10)

För att säkerställa en konsekvent tillämpning av förordning (EG) nr 479/2008 bör formulär utarbetas för ansökningar, invändningar, ändringar och avregistreringar.

(11)

I kapitel V i avdelning III i förordning (EG) nr 479/2008 fastställs allmänna bestämmelser för användning av skyddade traditionella uttryck för vissa vinprodukter.

(12)

Användning av, bestämmelser om och skydd av vissa benämningar (andra än ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar) som används för att beskriva vinprodukter är en väletablerad praxis i gemenskapen. Dessa traditionella uttryck kan få konsumenterna att tänka på en produktions- eller lagringsmetod, en viss kvalitet, en färg eller en typ av plats eller kanske en historisk händelse som är förknippad med vinet. För att garantera lika konkurrensvillkor och för att undvika att konsumenterna vilseleds är det därför lämpligt att upprätta en gemensam ram för definition, erkännande, skydd och användning av sådana traditionella uttryck.

(13)

Användningen av traditionella uttryck för produkter från tredjeländer är tillåten om produkterna uppfyller samma eller motsvarande krav som produkter från medlemsstaterna så att konsumenterna inte vilseleds. Eftersom de centraliserade reglerna i flera tredjeländer inte är lika omfattande som gemenskapens rättssystem bör vissa krav på ”representativa branschorganisationer” i tredjeländer fastställas för att samma garantier som i gemenskapsbestämmelserna ska kunna ges.

(14)

I avdelning III kapitel VI i förordning (EG) nr 479/2008 fastställs allmänna bestämmelser för märkning och presentation av vissa vinprodukter.

(15)

Vissa bestämmelser angående märkning av livsmedel fastställs i rådets första direktiv 89/104/EEG (2), i rådets direktiv 89/396/EEG av den 14 juni 1989 om identifikationsmärkning av livsmedelspartier (3), i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG (4) och i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/45/EG av den 5 september 2007 om fastställande av bestämmelser för färdigförpackade varors nominella mängder (5). Dessa bestämmelser gäller också vinprodukter om inget annat uttryckligen anges i de nämnda direktiven.

(16)

I förordning (EG) nr 479/2008 harmoniseras märkningen av alla vinprodukter. Det fastställs likaså att användningen av andra uttryck än de som uttryckligen omfattas av gemenskapslagstiftningen bör vara tillåtna, förutsatt att de är korrekta.

(17)

Enligt förordning (EG) nr 479/2008 är det nödvändigt att fastställa villkor för användningen av vissa uttryck som bland annat avser ursprung, tappningsföretag, producent, importör etc. För vissa av dessa uttryck krävs gemenskapsbestämmelser för att garantera att den inre marknaden fungerar väl. Dessa bestämmelser bör i allmänhet bygga på redan befintliga bestämmelser. När det gäller andra termer bör varje medlemsstat fastställa bestämmelser som är förenliga med gemenskapsrätten som ska tillämpas på vin som produceras på deras territorium, så att dessa bestämmelser fastställs så nära producenten som möjligt. Det bör dock finnas garantier för att dessa regler präglas av öppenhet och insyn.

(18)

För konsumenternas skull bör vissa obligatoriska uppgifter samlas i samma synfält på behållaren, det bör fastställas toleransgränser för uppgiften om den verkliga alkoholhalten och det bör tas hänsyn till produkternas särart.

(19)

De befintliga bestämmelserna om användning av identifikationsmärkning av livsmedelspartier fyller sitt syfte och bör därför fortsätta att gälla.

(20)

Uttryck som avser ekologisk produktion av druvor ska enbart följa reglerna i genom rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter (6) och gäller för alla vinprodukter.

(21)

Förbudet mot användning av blykapsyler för att försluta behållare som innehåller produkter som täcks av förordning (EG) nr 479/2008 bör behållas i syfte att undvika risken för i första hand kontaminering, särskilt vid oavsiktlig kontakt med sådana kapsyler, och för det andra risken för miljöförorening på grund av avfall som innehåller bly från sådana kapsyler.

(22)

För att öka produkternas spårbarhet och skapa större insyn bör nya regler för ”ursprungsbeteckning” införas.

(23)

Användningen av beteckningar som avser druvsorter och årgång för viner utan ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar kräver särskilda tillämpningsföreskrifter.

(24)

I gemenskapen och i tredjeländer är det sedan lång tid tillbaka tradition att använda vissa typer av flaskor för vissa produkter. Dessa flaskor kan få konsumenten att tänka på ett visst ursprung eller vissa egenskaper hos dessa produkter just därför att de har använts sedan lång tid. Dessa flaskor bör därför uteslutande användas för sådana viner.

(25)

Reglerna för märkning av vinprodukter med ursprung i tredjeland som sätts i omlopp på gemenskapsmarknaden bör också så långt det är möjligt harmoniseras med den metod som införts för gemenskapens vinprodukter för att undvika att konsumenterna vilseleds och att det uppstår illojal konkurrens mellan producenterna. Hänsyn bör dock tas till skillnader när det gäller produktionsvillkor, vinframställningstraditioner och lagstiftning i tredjeländer.

(26)

Med hänsyn till skillnaderna mellan de produkter som omfattas av denna förordning och deras marknader, och konsumenternas förväntningar, bör reglerna skilja sig åt beroende på vilken produkt de gäller, särskilt när det gäller vissa frivilliga uppgifter om vin som inte har någon skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, men som ändå är märkta med namn på druvsorter och årgång, om de uppfyller vissa certifierings- och ackrediteringskrav (s.k. vin med uppgift om druvsort). För att det inom kategorin vin utan SUB eller SGB ska kunna skiljas mellan vin som tillhör underkategorin vin med uppgift om sort och övriga viner, bör det fastställas särskilda regler för användningen av frivilliga uppgifter dels för vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning, dels för vin utan dessa beteckningar, som även omfattar vin med uppgift om druvsort.

(27)

Åtgärder för att underlätta övergången från den tidigare vinlagstiftningen till denna förordning (framför allt rådets förordning (EG) nr 1493/1999 av den 17 maj 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (7)) bör antas, för att inte onödigt belasta aktörerna. För att ekonomiska aktörer som är etablerade i gemenskapen och i tredjeländer ska kunna följa märkningskraven bör en övergångs- och anpassningsperiod beviljas. Därför bör bestämmelser antas som medger att saluföringen av produkter märkta i enlighet med de gällande bestämmelserna kan fortsätta under en övergångsperiod.

(28)

På grund av administrativa bördor kan vissa medlemsstater inte införa de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 38 i förordning (EG) nr 479/2008 senast den 1 augusti 2009. För att de ekonomiska aktörerna och de behöriga myndigheterna inte ska påverkas negativt av denna tidsfrist bör en övergångsperiod beviljas och övergångsbestämmelser antas.

(29)

Bestämmelserna i denna förordning bör inte påverka tillämpningen av särskilda bestämmelser som kan förhandlas fram enligt avtal som ingås med tredjeländer enligt förfarandet i artikel 133 i fördraget.

(30)

De nya tillämpningsföreskrifterna för kapitlen IV, V och VI i avdelning III i förordning (EG) nr 479/2008 bör ersätta den befintliga lagstiftningen om genomförande av förordning (EG) nr 1493/1999. Kommissionens förordning (EG) nr 1607/2000 av den 24 juli 2000 om fastställande av vissa tillämpningsföreskrifter för förordning (EG) nr 1493/1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin, särskilt rörande kvalitetsvin framställt inom specificerade områden (8) och kommissionens förordning (EG) nr 753/2002 av den 29 april 2002 om vissa tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1493/1999 när det gäller beteckning, benämning, presentation och skydd av vissa vinprodukter (9) bör därför upphöra att gälla.

(31)

Genom artikel 128 i förordning (EG) nr 479/2008 upphävs gällande lagstiftning från rådet inom vinsektorn, inklusive lagstiftning som gäller de områden som omfattas av den här förordningen. För att undvika handelsproblem och för att skapa en smidig övergång för de ekonomiska aktörerna och fastställa en rimlig tidsfrist för medlemsstaternas antagande av en rad genomförandeåtgärder bör övergångsperioder fastställas.

(32)

Tillämpningsföreskrifterna i denna förordning bör gälla från samma dag som kapitlen IV, V och VI i avdelning III i förordning (EG) nr 479/2008.

(33)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

INLEDANDE BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs tillämpningsföreskrifter för avdelning III i förordning (EG) nr 479/2008 när det gäller

a)

bestämmelserna i kapitel IV i den avdelningen om skyddade ursprungsbeteckningar och geografiska beteckningar för de produkter som avses i artikel 33.1 i förordning (EG) nr 479/2008,

b)

bestämmelserna i kapitel V i den avdelningen om traditionella uttryck för de produkter som avses i artikel 33.1 i förordning (EG) nr 479/2008,

c)

bestämmelserna i kapitel VI i den avdelningen om märkning och presentation av vissa vinprodukter.

KAPITEL II

SKYDDADE URSPRUNGSBETECKNINGAR OCH GEOGRAFISKA BETECKNINGAR

AVSNITT 1

Ansökan om skydd

Artikel 2

Sökande

1.   En enskild producent får ansöka om skydd enligt artikel 37.1 i förordning (EG) nr 479/2008 om det kan fastställas att

a)

den berörda personen är den enda producenten inom det avgränsade geografiska området, och

b)

i det fall det berörda avgränsade geografiska området är omgivet av områden med ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar, att det berörda området har egenskaper som avsevärt skiljer sig från omgivande avgränsade områdens eller att produktens egenskaper är skilda från egenskaperna hos produkterna i de omgivande avgränsade områdena.

2.   En medlemsstat eller ett tredjeland eller deras respektive myndigheter får inte ansöka om skydd enligt artikel 37 i förordning (EG) nr 479/2008.

Artikel 3

Ansökan om skydd

En ansökan om skydd ska innehålla de dokument som krävs enligt artiklarna 35 eller 36 i förordning (EG) nr 479/2008 och en elektronisk kopia av produktspecifikationen och det sammanfattande dokumentet.

Ansökan om skydd och det sammanfattande dokumentet ska upprättas i enlighet med formulären i bilagorna I och II till denna förordning.

Artikel 4

Beteckning

1.   Den beteckning som ska skyddas ska endast registreras på det eller de språk som används för att beskriva den berörda produkten i det avgränsade geografiska området.

2.   Beteckningen ska registreras med sin ursprungliga stavning.

Artikel 5

Avgränsning av det geografiska området

Området ska avgränsas på ett detaljerat, precist och entydigt sätt.

Artikel 6

Produktion inom det avgränsade geografiska området

1.   Vid tillämpning av artikel 34.1 a iii) och b iii) i förordning (EG) nr 479/2008 och av denna artikel avses med produktion alla berörda produktionsmoment, från skörd av druvorna till slutförandet av vintillverkningsprocessen, med undantag för eventuella processer efter framställningen.

2.   För produkter med en skyddad geografisk beteckning ska de druvor, högst 15 procent, som inte kommer från det avgränsade geografiska området enligt artikel 34.1 b ii) i förordning (EG) nr 479/2008 komma från den berörda medlemsstat eller det berörda tredjeland där det avgränsade området ligger.

3.   Genom undantag från artikel 34.1 a ii) i förordning (EG) nr 479/2008 ska punkt 3 i del B i bilaga III till kommissionens förordning (EG) nr 606/2009 (10) om vinframställningsmetoder och restriktioner gälla.

4.   Genom undantag från artikel 34.1 a iii) och b iii) i förordning (EG) nr 479/2008, och under förutsättning att det föreskrivs i produktspecifikationen, får en produkt med en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning användas för vinframställning antingen

a)

i ett område i omedelbar närhet till det berörda avgränsade området, eller

b)

i ett område som är beläget i samma administrativa enhet eller i en intilliggande administrativ enhet i enlighet med nationella bestämmelser, eller

c)

vid ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som avser ett geografiskt område som skär över nationella gränser, eller om det finns ett avtal om kontrollåtgärder mellan två eller flera medlemsstater eller mellan en eller flera medlemsstater och ett eller flera tredjeländer, då en produkt med en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning får användas för vinframställning i ett område som ligger i omedelbar närhet till det avgränsade området i fråga.

Genom undantag från artikel 34.1 b iii) i förordning (EG) nr 479/2008, och under förutsättning att det föreskrivs i produktspecifikationen, får vin med en skyddad geografisk beteckning fortsätta att användas för vinframställning även i områden som inte ligger i omedelbar närhet till det berörda avgränsade området till och med den 31 december 2012.

Genom undantag från artikel 34.1 a iii) i förordning (EG) nr 479/2008, och under förutsättning att det föreskrivs i produktspecifikationen, får en produkt omvandlas till mousserande vin eller pärlande vin med en skyddad ursprungsbeteckning även i områden som inte ligger i omedelbar närhet till det berörda avgränsade området om denna metod användes före den 1 mars 1986.

Artikel 7

Samband

1.   De uppgifter som styrker det geografiska samband som avses i artikel 35.2 g i förordning (EG) nr 479/2008 ska förklara hur det avgränsade geografiska områdets egenskaper påverkar slutprodukten.

Vid ansökningar som omfattar flera kategorier av vinprodukter ska uppgifter som styrker sambandet anges för varje berörd vinprodukt.

2.   När det handlar om en ursprungsbeteckning ska produktspecifikationen innehålla

a)

uppgifter om det geografiska området, inklusive naturliga och mänskliga faktorer, som är relevanta för sambandet,

b)

uppgifter om produktens kvalitet eller egenskaper som väsentligen eller uteslutande beror på den geografiska omgivningen,

c)

en beskrivning av orsakssambandet mellan de uppgifter som avses i led a och de uppgifter som avses i led b.

3.   När det handlar om en geografisk beteckning ska produktspecifikationen innehålla

a)

uppgifter om det geografiska området som är relevanta för sambandet,

b)

uppgifter om produktens kvalitet, anseende eller andra särskilda egenskaper som beror på dess geografiska ursprung,

c)

en beskrivning av orsakssambandet mellan de uppgifter som avses i led a och de uppgifter som avses i led b.

4.   När det handlar om en geografisk beteckning ska det av produktspecifikationen framgå om beteckningen grundas på en särskild kvalitet eller ett särskilt anseende eller på andra egenskaper som kan hänföras till produktens geografiska ursprung.

Artikel 8

Förpackning i det avgränsade geografiska området

Om det i produktspecifikationen fastställs att förpackningen av produkten ska ske i det avgränsade geografiska området eller i ett område som ligger i omedelbar närhet till det berörda avgränsade området, i enlighet med ett krav i artikel 35.2 h i förordning (EG) nr 479/2008, ska detta krav motiveras för den berörda produkten.

AVSNITT 2

Kommissionens granskningsförfarande

Artikel 9

Mottagande av ansökan

1.   Ansökan ska lämnas till kommissionen i pappersformat eller elektroniskt format. Den dag då en ansökan lämnas till kommissionen är den dag då den registreras av kommissionen. Allmänheten ska informeras om detta datum på lämpligt sätt.

2.   Kommissionen ska märka de dokument som ingår i ansökan med datumet för mottagandet och ansökans ärendenummer.

Medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet ska få ett mottagningsbevis som innehåller minst följande uppgifter:

a)

Ärendenumret.

b)

Den beteckning som ska registreras.

c)

Antalet mottagna sidor.

d)

Datumet för mottagande av ansökan.

Artikel 10

Inlämning av ansökningar som skär över nationella gränser

1.   Vid ansökningar som skär över nationella gränser får en gemensam ansökan lämnas in för en beteckning som anger ett geografiskt område som skär över nationella gränser av mer än en grupp av producenter som företräder detta område.

2.   Om endast medlemsstater berörs ska det förberedande nationella förfarande som avses i artikel 38 i förordning (EG) nr 479/2008 gälla i alla berörda medlemsstater.

Vid tillämpning av artikel 38.5 i förordning (EG) nr 479/2008 ska ansökningar som skär över nationella gränser lämnas till kommissionen av någon av medlemsstaterna på de andras vägnar, och innehålla ett tillstånd från samtliga övriga berörda medlemsstater som ger den medlemsstat som lämnar in ansökan befogenhet att agera på deras vägnar.

3.   Om en ansökan som skär över nationella gränser endast omfattar tredjeländer ska ansökan lämnas till kommissionen antingen av någon av de ansökande grupperna på de övriga gruppernas vägnar eller av något av tredjeländerna på de övriga tredjeländernas vägnar och innehålla

a)

uppgifter som styrker att villkoren i artiklarna 34 och 35 i förordning (EG) nr 479/2008 uppfylls,

b)

bevis för att beteckningen är skyddad i de berörda tredjeländerna, och

c)

ett tillstånd enligt punkt 2 från samtliga övriga berörda tredjeländer.

4.   Om en ansökan som skär över nationella gränser rör minst en medlemsstat och minst ett tredjeland ska det förberedande nationella förfarande som avses i artikel 38 i förordning (EG) nr 479/2008 gälla i alla berörda medlemsstater. Ansökan ska lämnas till kommissionen av någon av medlemsstaterna eller tredjeländerna eller något av de berörda tredjeländer som ingår i den ansökande gruppen och innehålla

a)

uppgifter som styrker att villkoren i artiklarna 34 och 35 i förordning (EG) nr 479/2008 uppfylls,

b)

bevis för att beteckningen är skyddad i de berörda tredjeländerna, och

c)

ett tillstånd enligt punkt 2 från samtliga övriga berörda medlemsstater eller tredjeländer.

5.   Meddelanden och beslut från kommissionen sänds till den medlemsstat eller de tredjeländer eller producentgrupper i tredjeländer som lämnar in en ansökan som skär över nationella gränser till kommissionen enligt punkterna 2, 3 och 4 i denna artikel.

Artikel 11

Tillåtlighet

1.   För att avgöra om en ansökan om skydd är tillåtlig ska kommissionen kontrollera att ansökan om registrering i bilaga I har fyllts i och att verifikationer har bifogats ansökan.

2.   Medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet ska informeras om ansökningar om registrering som har godkänts.

Om ansökningsformuläret inte har fyllts i eller endast delvis har fyllts i, om de verifikationer som avses i punkt 1 inte har bifogats ansökan eller om vissa verifikationer saknas, ska kommissionen informera sökanden om detta och uppmana denne att åtgärda de konstaterade bristerna inom en period på två månader. Om bristerna inte åtgärdas innan tidsfristen löper ut ska kommissionen avslå ansökan. Medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet ska informeras om beslutet att avslå ansökan.

Artikel 12

Granskning av villkoren för giltighet

1.   Om en godkänd ansökan om skydd av en ursprungsbeteckning eller en geografisk beteckning inte uppfyller kraven i artiklarna 34 och 35 i förordning (EG) nr 479/2008 ska kommissionen informera medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet om skälen till att ansökan avslagits och fastställa en tidsfrist för tillbakadragande eller ändring av ansökan eller för ingivande av synpunkter.

2.   Om registreringshindren inte åtgärdas av medlemsstatens eller tredjeländernas myndigheter eller av sökanden i det berörda tredjelandet inom tidsfristen ska kommissionen avslå ansökan i enlighet med artikel 39.3 i förordning (EG) nr 479/2008.

3.   Beslut att avslå ansökan om den berörda ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen ska fattas av kommissionen på grundval av de dokument och den information som den förfogar över. Medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökandena i det berörda tredjelandet ska informeras om beslutet att avslå ansökan.

AVSNITT 3

Invändningsförfaranden

Artikel 13

Nationellt invändningsförfarande för ansökningar som skär över nationella gränser

Vid tillämpning av artikel 38.3 i förordning (EG) nr 479/2008 och då en ansökan som skär över nationella gränser endast rör medlemsstater eller minst en medlemsstat och ett tredjeland, ska invändningsförfarandet tillämpas i alla berörda medlemsstater.

Artikel 14

Inlämning av invändningar enligt gemenskapsförfarandet

1.   Invändningar enligt artikel 40 i förordning (EG) nr 479/2008 ska upprättas i enlighet med formuläret i bilaga III till denna förordning. Invändningen ska lämnas till kommissionen i pappersformat eller elektroniskt format. En invändning betraktas som inlämnad till kommissionen den dag då den registreras av kommissionen. Allmänheten ska informeras om detta datum på lämpligt sätt.

2.   Kommissionen ska märka de dokument som ingår i invändningen med datumet för mottagandet och invändningens ärendenummer.

Invändaren ska erhålla ett mottagningsbevis som innehåller minst följande uppgifter:

a)

Ärendenumret.

b)

Antalet mottagna sidor.

c)

Datumet för mottagande av ansökan.

Artikel 15

Tillåtlighet enligt gemenskapsförfarandet

1.   För att avgöra om en invändning är tillåtlig ska kommissionen, i enlighet med artikel 40 i förordning (EG) nr 479/2008, kontrollera att invändningen innehåller uppgifter om vilken eller vilka tidigare rättigheter som hävdats samt om skälet eller skälen till invändningen och att invändningen lämnats in till kommissionen inom den fastställda tidsfristen.

2.   Om invändningen beror på befintligheten av ett tidigare varumärke och dess anseende och renommé, i enlighet med artikel 43.2 i förordning (EG) nr 479/2008, ska invändningen åtföljas av bevis för ansökan, registrering och användning av detta tidigare varumärke, som exempelvis registreringsintyg eller bevis för användningen, och bevis för dess anseende och renommé.

3.   Alla vederbörligen motiverade invändningar ska innehålla uppgifter om de fakta, bevis och synpunkter som lämnats in till stöd för invändningen, tillsammans med relevanta verifikationer.

Den information och de bevis som ska lämnas in för att styrka användningen av ett tidigare varumärke ska omfatta närmare uppgifter om plats, varaktighet, omfattning och egenskaper för användningen av det tidigare varumärket, och om dess anseende och renommé.

4.   Om uppgifter om vilken eller vilka tidigare rättigheter som hävdats och om de skäl, fakta, bevis och synpunkter eller de verifikationer som avses i punkterna 1 till 3 inte har lämnats in tillsammans med invändningen eller om några uppgifter saknas, ska kommissionen informera klaganden om detta och uppmana denne att åtgärda de konstaterade bristerna inom två månader. Om bristerna inte åtgärdas innan tidsfristen löper ut ska kommissionen avslå invändningen. Invändaren, medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet ska informeras om beslutet att avslå invändningen.

5.   Medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet ska informeras om invändningar som har godkänts.

Artikel 16

Granskning av en invändning enligt gemenskapsförfarandet

1.   Om kommissionen inte har avslagit invändningen i enlighet med artikel 15.4 ska den informera medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet om invändningen och uppmana denne att inkomma med synpunkter inom två månader från det datum då denna information lämnats. Synpunkter som tas emot inom dessa två månader ska lämnas till invändaren.

Under granskningen av en invändning ska kommissionen uppmana parterna att vid behov inkomma med synpunkter om de meddelanden som de övriga parterna inkommit med inom en period på två månader från datumet för denna uppmaning.

2.   Om medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet eller invändaren därefter inte yttrar sig eller inte respekterar tidsfristerna beslutar kommissionen om invändningen.

3.   Beslut att avslå eller registrera den berörda ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen ska fattas av kommissionen på grundval av de bevis som den förfogar över. Invändaren, medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet ska informeras om beslutet att avslå invändningen.

4.   Om invändningar görs av flera personer kan det efter en inledande granskning av en eller flera invändningar visa sig omöjligt att godkänna ansökan om registrering och i detta fall får kommissionen avbryta de övriga invändningsförfarandena. Kommissionen ska informera de övriga invändarna om beslut som fattats under förfarandet som påverkar dem.

Om en ansökan avslås ska de invändningsförfaranden som avbrutits anses avslutade och invändarna ska informeras om detta på vederbörligt sätt.

AVSNITT 4

Skydd

Artikel 17

Beslut om skydd

1.   Om inte ansökan om skydd av ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar avslås enligt artiklarna 11, 12, 16 och 28 ska kommissionen besluta att bevilja skydd för ursprungsbeteckningarna eller de geografiska beteckningarna.

2.   Beslut om skydd som fattas i enlighet med artikel 41 i förordning (EG) nr 479/2008 ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 18

Register

1.   Kommissionen ska föra det register över skyddade ursprungsbeteckningar och skyddade geografiska beteckningar som föreskrivs i artikel 46 i förordning (EG) nr 479/2008, nedan kallat registret.

2.   En ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som har godkänts ska föras in i registret.

För beteckningar som registrerats i enlighet med artikel 51.1 i förordning (EG) nr 479/2008 ska kommissionen föra in de uppgifter i registret som föreskrivs i punkt 3 i denna artikel, med undantag för uppgifterna i led f.

3.   Kommissionen ska föra in följande uppgifter i registret:

a)

Produkten/produkternas registrerade beteckning.

b)

Bevis för att beteckningen är skyddad som geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning.

c)

Namn på ursprungslandet eller ursprungsländerna.

d)

Registreringsdatum.

e)

Referens till den rättsakt enligt vilken beteckningen registrerats.

f)

Referens till det sammanfattande dokumentet.

Artikel 19

Skydd

1.   Skyddet av en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning ska löpa från det datum då beteckningarna förts in i registret.

2.   Vid olaglig användning av en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning ska medlemsstaternas behöriga myndigheter på eget initiativ, i enlighet med artikel 45.4 i förordning (EG) nr 479/2008, eller på en parts begäran vidta de åtgärder som är nödvändiga för att hindra denna olagliga användning och förhindra saluföring eller export av de berörda produkterna.

3.   Skyddet av en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning ska gälla hela benämningen, däribland dess beståndsdelar under förutsättning att de i sig har särskiljningsförmåga. En beståndsdel som saknar särskiljningsförmåga eller en generisk beståndsdel av en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning ska inte beviljas skydd.

AVSNITT 5

Ändringar och avregistrering

Artikel 20

Ändring av produktspecifikationen eller det sammanfattande dokumentet

1.   Ansökningar om godkännande av en ändring av produktspecifikationen för en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som lämnas in av en sökande i enlighet med artikel 37 i förordning (EG) nr 479/2008 ska upprättas i enlighet med bilaga IV till denna förordning.

2.   För att avgöra om en ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen i enlighet med artikel 49.1 i förordning (EG) nr 479/2008 är tillåtlig ska kommissionen kontrollera att den mottagit de uppgifter som krävs enligt artikel 35.2 i den förordningen och ett ifyllt ansökningsformulär enligt punkt 1 i denna artikel.

3.   Vid tillämpning av första meningen i artikel 49.2 i förordning (EG) nr 479/2008 ska artiklarna 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16, 17 och 18 i denna förordning gälla i tillämpliga delar.

4.   För att en ändring ska kunna anses vara mindre får den inte

a)

avse viktiga egenskaper hos produkten,

b)

ändra sambandet,

c)

innefatta en ändring av beteckningen eller någon del av beteckningen på produkten,

d)

påverka det avgränsade geografiska området,

e)

utgöra en ökad begränsning av handeln med produkten.

5.   Om ansökan om godkännande av en ändring av produktspecifikationen lämnas in av en annan sökande än den första sökanden ska kommissionen sända ansökan till den första sökanden.

6.   Om kommissionen beslutar att godkänna en ändring av produktspecifikationen som påverkar eller utgör en ändring av de uppgifter som förts in i registret ska kommissionen stryka de ursprungliga uppgifterna från registret och föra in de nya uppgifterna med verkan från och med den dag då beslutet träder i kraft.

Artikel 21

Inlämning av en ansökan om avregistrering

1.   Ansökningar om avregistrering enligt artikel 50 i förordning (EG) nr 479/2008 ska upprättas i enlighet med formuläret i bilaga V till denna förordning. Ansökan om avregistrering ska lämnas till kommissionen i pappersformat eller elektroniskt format. En ansökan om avregistrering betraktas som inlämnad till kommissionen den dag då den registreras av kommissionen. Allmänheten ska informeras om detta datum på lämpligt sätt.

2.   Kommissionen ska märka de dokument som ingår i ansökan om avregistrering med datumet för mottagandet och ansökans ärendenummer.

Författaren till ansökan om avregistrering ska erhålla ett mottagningsbevis som innehåller minst följande uppgifter:

a)

Ärendenumret.

b)

Antalet mottagna sidor.

c)

Datumet för mottagande av ansökan.

3.   Punkterna 1 och 2 gäller inte när avregistreringen sker på kommissionens initiativ.

Artikel 22

Tillåtlighet

1.   För att avgöra om en ansökan om avregistrering är tillåtlig i enlighet med artikel 50 i förordning (EG) nr 479/2008 ska kommissionen kontrollera att ansökan

a)

innehåller uppgifter om författarens legitima intresse, skäl och motivering,

b)

innehåller en förklaring till orsaken till avregistreringen, och

c)

innehåller en hänvisning till en förklaring från den medlemsstat eller det tredjeland där författaren till ansökan har sitt hemvist eller sitt säte som stödjer avregistreringen.

2.   Alla ansökningar om avregistrering ska innehålla uppgifter om de fakta, bevis och synpunkter som lämnats in till stöd för avregistreringen, tillsammans med relevanta verifikationer.

3.   Om inga närmare uppgifter om skäl, fakta, bevis och synpunkter, eller de verifikationer som avses i punkterna 1 och 2, har lämnats in tillsammans med ansökan om avregistrering ska kommissionen informera författaren till ansökan om avregistrering om detta och uppmana denne att åtgärda de konstaterade bristerna inom en period på två månader. Om bristerna inte åtgärdas innan tidsfristen löper ut ska kommissionen avslå ansökan. Författaren till ansökan om avregistrering, medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller författaren till ansökan om avregistrering i det berörda tredjelandet ska informeras om beslutet att avslå ansökan.

4.   Medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökandena i det tredjeland vars ursprungsbeteckning eller geografiska beteckning påverkas av avregistreringen ska informeras om ansökningar om avregistrering som har godkänts, liksom om avregistreringsförfaranden som sker på kommissionens initiativ.

Artikel 23

Granskning av avregistrering

1.   Om kommissionen inte har avslagit ansökan om avregistrering i enlighet med artikel 22.3 ska den informera medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller de berörda producenterna i det berörda tredjelandet om avregistreringen och uppmana dessa att inkomma med synpunkter inom två månader från det datum då denna information lämnats. Synpunkter som tas emot inom dessa två månader ska i tillämpliga fall lämnas till författaren till ansökan om avregistrering.

Under granskningen av en avregistrering ska kommissionen uppmana parterna att vid behov inkomma med synpunkter om de meddelanden som inkommit från de övriga parterna inom en period på två månader från datumet för denna uppmaning.

2.   Om medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet eller författaren till en ansökan om avregistrering därefter inte yttrar sig eller inte respekterar tidsfristerna ska kommissionen besluta om avregistreringen.

3.   Beslut att avregistrera den berörda ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen ska fattas av kommissionen på grundval av de bevis som den förfogar över. Kommissionen ska bedöma om en vinprodukt som omfattas av en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning inte längre överensstämmer med produktspecifikationen eller om överensstämmelse inte längre kan garanteras, i synnerhet om villkoren i artikel 35 i förordning (EG) nr 479/2008 inte längre uppfylls eller inte längre kan uppfyllas i en nära framtid.

Författaren till ansökan om avregistrering och medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet ska informeras om beslutet om avregistrering.

4.   Vid flera ansökningar om avregistrering kan det efter en inledande granskning av en eller flera ansökningar om avregistrering visa sig omöjligt att fortsätta att skydda en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, i vilket fall kommissionen kan avbryta övriga avregistreringsförfaranden. I detta fall ska kommissionen informera de övriga författarna till ansökningar om avregistrering om beslut som rör dem som fattats under förfarandet.

Om en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning avregistreras, ska de avregistreringsförfaranden som avbrutits anses ha avslutats och författarna till de berörda ansökningarna om avregistrering ska informeras om detta på vederbörligt sätt.

5.   När en avregistrering träder i kraft ska kommissionen stryka beteckningen från registret.

AVSNITT 6

Kontroller

Artikel 24

Anmälan av aktörerna

Alla aktörer som vill delta i hela eller delar av produktionen eller förpackningen av en produkt med skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning ska anmälas till den behöriga kontrollmyndighet som avses i artikel 47 i förordning (EG) nr 479/2008.

Artikel 25

Årlig kontroll

1.   Den årliga kontroll som utförs av den behöriga kontrollmyndighet som avses i artikel 48.1 i förordning (EG) nr 479/2008 ska omfatta

a)

en organoleptisk och analytisk undersökning av produkter som omfattas av en ursprungsbeteckning,

b)

antingen endast en analytisk undersökning eller både en organoleptisk och analytisk undersökning av produkter som omfattas av en geografisk beteckning, och

c)

kontroll av villkoren i produktspecifikationen.

Den årliga kontrollen ska utföras i den medlemsstat där produktionen ägt rum i enlighet med produktspecifikationen och ska utföras antingen genom

a)

slumpmässiga kontroller baserade på en riskanalys, eller

b)

stickprovskontroller, eller

c)

systematiska kontroller.

Vid slumpmässiga kontroller ska medlemsstaterna välja ut det lägsta antalet aktörer som ska kontrolleras.

Om kontrollerna utförs genom stickprov ska medlemsstaterna genom antalet, arten av och frekvensen av kontrollerna säkerställa att de är representativa för hela det berörda avgränsade geografiska området och motsvarar den kvantitet vinprodukter som saluförs eller innehas i avsikt att saluföras.

Slumpmässiga kontroller kan kombineras med kontroller genom stickprov.

2.   Den undersökning som avses i punkt 1 första stycket leden a och b ska utföras på anonyma prov, visa att den undersökta produkten uppfyller de egenskaper och den kvalitet som beskrivs i produktspecifikationen för den berörda ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen, och utföras när som helst under produktionsprocessen, också under förpackningsskedet, eller senare. Varje prov ska vara representativt för de berörda viner som aktören innehar.

3.   För att kontrollera överensstämmelsen med den produktspecifikation som avses i punkt 1 första stycket led c ska kontrollmyndigheten

a)

kontrollera aktörernas lokaler, genom att kontrollera att aktörerna verkligen kan uppfylla villkoren i produktspecifikationen, och

b)

när som helst under produktionsprocessen, inklusive förpackningsskedet, kontrollera produkterna utifrån en inspektionsplan som kontrollmyndigheten upprättat i förväg och som aktörerna informerats om, och som omfattar alla produktens produktionsskeden.

4.   Den årliga kontrollen ska garantera att den berörda skyddade ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen endast får användas av en produkt om

a)

resultatet av den undersökning som avses i punkt 1 första stycket leden a och b och i punkt 2 visar att den berörda produkten uppfyller gränsvärdena och har alla de tillämpliga egenskaperna för den berörda ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen,

b)

de övriga villkor som anges i produktspecifikationen uppfylls i enlighet med förfarandena i punkt 3.

5.   De produkter som inte uppfyller villkoren i denna artikel får saluföras, men utan den berörda ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen, under förutsättning att de övriga rättsliga kraven uppfylls.

6.   Vid en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som skär över nationella gränser kan kontrollen utföras av en kontrollmyndighet i någon av de medlemsstater som berörs av denna ursprungsbeteckning eller geografiska beteckning.

7.   Om den årliga kontrollen utförs under produktens förpackningsskede på territoriet i en annan medlemsstat än den där produktionen ägt rum ska artikel 84 i kommissionens förordning (EG) nr 555/2008 (11) tillämpas.

8.   Punkterna 1–7 gäller för viner med en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning vars berörda ursprungsbeteckning eller geografiska beteckning uppfyller kraven i artikel 38.5 i förordning (EG) nr 479/2008.

Artikel 26

Analytisk och organoleptisk undersökning

Den analytiska och organoleptiska undersökning som avses i artikel 25.1 första stycket leden a och b omfattar följande:

a)

En analys av det berörda vinet i syfte att mäta följande karakteristiska egenskaper

i)

fastställda genom en fysisk och kemisk analys:

Den totala och verkliga alkoholhalten.

Det totala sockerinnehållet mätt i fruktos och glukos (inklusive sackaros för pärlande and mousserande viner).

Den totala syrahalten.

Halten av flyktiga syror.

Den totala svaveldioxidhalten.

ii)

fastställda genom en kompletterande analys:

Koldioxidhalten (pärlande och mousserande viner, övertryck i bar vid 20 °C).

Andra karakteristiska egenskaper som föreskrivs i medlemsstaternas lagstiftning eller i produktspecifikationerna för de berörda skyddade ursprungsbeteckningarna eller geografiska beteckningarna.

b)

En organoleptisk undersökning som omfattar utseende, doft och smak.

Artikel 27

Kontroller av produkter med ursprung i tredjeländer

Om ett tredjelands viner omfattas av en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, ska det berörda tredjelandet på kommissionens begäran sända kommissionen uppgifter om de behöriga myndigheter som avses i artikel 48.2 i förordning (EG) nr 479/2008 och om de aspekter som omfattas av kontrollen, samt bevis för att det berörda vinet uppfyller villkoren för den berörda ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen.

AVSNITT 7

Omvandling till geografisk beteckning

Artikel 28

Ansökan

1.   En myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland eller en sökande i det berörda tredjelandet får begära att en skyddad ursprungsbeteckning ska omvandlas till en skyddad geografisk beteckning om en skyddad ursprungsbeteckning inte längre överensstämmer med produktspecifikationen eller om överensstämmelse med produktspecifikationen inte längre kan garanteras.

Ansökningar om omvandling som lämnas in till kommissionen ska upprättas i enlighet med formuläret i bilaga VI till denna förordning. Ansökan om omvandling ska lämnas till kommissionen i pappersformat eller elektroniskt format. En ansökan om omvandling betraktas som inlämnad till kommissionen den dag då den registreras av kommissionen.

2.   Om ansökan om omvandling till en geografisk beteckning inte uppfyller kraven i artiklarna 34 och 35 i förordning (EG) nr 479/2008 ska kommissionen informera myndigheterna i medlemsstaten eller tredjelandet eller sökanden i det berörda tredjelandet om skälen till att ansökan avslagits och uppmana denne att dra tillbaka eller ändra ansökan eller inkomma med synpunkter inom en period på två månader.

3.   Om hindren för omvandling till en geografisk beteckning inte åtgärdas av myndigheterna i medlemsstaten eller tredjelandet eller av sökanden i det berörda tredjelandet innan tidsfristen löper ut ska kommissionen avslå ansökan.

4.   Beslut att avslå ansökan om omvandling ska fattas av kommissionen på grundval av de dokument och den information som den förfogar över. Myndigheterna i medlemsstaten eller tredjelandet eller sökanden i det berörda tredjelandet ska informeras om beslutet att avslå ansökan.

5.   Artiklarna 40 och 49.1 i förordning (EG) nr 479/2008 ska inte gälla.

KAPITEL III

TRADITIONELLA UTTRYCK

AVSNITT 1

Ansökan

Artikel 29

Sökande

1.   De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna eller tredjeländerna eller de representativa branschorganisationerna i tredjeländerna får lämna in en ansökan till kommissionen om skydd av traditionella uttryck i den mening som avses i artikel 54.1 i förordning (EG) nr 479/2008.

2.   Med representativa branschorganisationer avses alla producentorganisationer eller sammanslutningar av producentorganisationer som har antagit samma regler, som är verksamma i ett eller flera särskilda områden med ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning för vin, i vilka minst två tredjedelar av producenterna i det område för ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning där dessa organisationer verkar är medlemmar och vilka står för minst två tredjedelar av områdets produktion. En representativ branschorganisation får endast lämna en ansökan om skydd för de viner som den producerar.

Artikel 30

Ansökan om skydd

1.   Ansökningar om skydd av ett traditionellt uttryck ska upprättas i enlighet med formuläret i bilaga VII och åtföljas av en kopia av reglerna för användningen av det berörda uttrycket.

2.   Om ansökan lämnas in av en representativ branschorganisation i ett tredjeland ska även uppgifter om den representativa branschorganisationen lämnas in. Denna information, även relevanta uppgifter om den representativa branschorganisationens medlemmar, anges när så är lämpligt i bilaga XI.

Artikel 31

Språk

1.   Det uttryck som ska skyddas ska anges antingen

a)

på det eller de officiella språken eller det eller de regionala språken i den medlemsstat eller det tredjeland som uttrycket härrör från, eller

b)

på det språk som används i handelsförbindelser för detta uttryck.

Det uttryck som används på ett särskilt språk ska gälla de specifika produkter som avses i artikel 33.1 i förordning (EG) nr 479/2008.

2.   Uttrycket ska registreras med sin ursprungliga stavning.

Artikel 32

Regler för traditionella uttryck från tredjeländer

1.   Artikel 54.1 i förordning (EG) nr 479/2008 ska i tillämpliga delar gälla för traditionella uttryck som används i tredjeländer i samband med vinprodukter med geografiska beteckningar från de berörda tredjeländerna.

2.   Vin med ursprung i tredjeländer som är märkta med andra traditionella uttryck än de som anges i bilaga XII får använda dessa traditionella benämningar på vinetiketter i enlighet med de gällande reglerna i de berörda tredjeländerna, inklusive de representativa branschorganisationernas regler.

AVSNITT 2

Granskningsförfarande

Artikel 33

Registrering av ansökan

Kommissionen ska märka de dokument som ingår i ansökan med datumet för mottagandet och ansökans ärendenummer. Ansökan ska lämnas till kommissionen i pappersformat eller elektroniskt format. En ansökan betraktas som inlämnad till kommissionen den dag då den registreras av kommissionen. Allmänheten ska informeras om detta datum och den traditionella benämningen på lämpligt sätt.

Sökanden ska erhålla ett mottagningsbevis som innehåller minst följande uppgifter:

a)

Ärendenumret.

b)

Det traditionella uttrycket.

c)

Antalet mottagna dokument.

d)

Datumet för mottagande av dessa dokument.

Artikel 34

Tillåtlighet

Kommissionen ska kontrollera att ansökningsformuläret är fullständigt ifyllt och åtföljs av den begärda dokumentationen enligt artikel 30.

Om ansökningsformuläret är ofullständigt ifyllt, om det saknas dokumentation eller om dokumentationen är ofullständig ska kommissionen informera sökanden om detta och uppmana denne att åtgärda de konstaterade bristerna inom en period på två månader. Om bristerna inte åtgärdas innan tidsfristen löper ut ska kommissionen avslå ansökan. Sökanden ska informeras om beslutet att avslå ansökan.

Artikel 35

Villkor för giltighet

1.   Ett traditionellt uttryck ska godkännas om

a)

uttrycket uppfyller definitionen i artikel 54.1 a eller b i förordning (EG) nr 479/2008 och villkoren i artikel 31 i denna förordning,

b)

uttrycket enbart består av antingen

i)

ett namn som traditionellt använts i handelsförbindelser på en stor del av gemenskapens eller det berörda tredjelandets territorium, som kännetecken för specifika kategorier av vinprodukter som avses i artikel 33.1 i förordning (EG) nr 479/2008, eller

ii)

ett renommerat namn som traditionellt använts i handelsförbindelser på åtminstone den berörda medlemsstatens eller det berörda tredjelandets territorium, som kännetecken för specifika kategorier av vinprodukter som avses i artikel 33.1 i förordning (EG) nr 479/2008.

c)

uttrycket

i)

inte är generiskt,

ii)

definieras och regleras i medlemsstatens lagstiftning, eller

iii)

är föremål för användningsvillkor som föreskrivs i de regler som gäller för vinproducenterna i det berörda tredjelandet, inklusive de representativa branschorganisationernas regler.

2.   I punkt 1 b avses med traditionell användning

a)

minst fem år för uttryck som registrerats på det eller de språk som avses i artikel 31 a i denna förordning,

b)

minst femton år för uttryck som registrerats på det språk som avses i artikel 31 b i denna förordning.

3.   I punkt 1 c i avses med generiskt uttryck ett traditionellt uttryck som har blivit den allmänna beteckningen på vinprodukten ifråga inom gemenskapen trots att det avser en specifik produktionsmetod, lagringsmetod, kvalitet, färg, typ av plats eller historisk händelse som är förknippad med vinprodukten.

4.   Villkoret i punkt 1 b i denna artikel gäller inte de traditionella uttryck som avses i artikel 54.1 a i förordning (EG) nr 479/2008.

Artikel 36

Grunder för avslag

1.   Om en ansökan om skydd av ett traditionellt uttryck inte överensstämmer med definitionen i artikel 54.1 i förordning (EG) nr 479/2008 och kraven i artiklarna 31 och 35 ska kommissionen informera sökanden om grunderna för att avslå ansökan och ange en tidsfrist på två månader från det datum då denna information lämnats för att dra tillbaka eller ändra ansökan eller för att inkomma med synpunkter.

Kommissionen ska besluta om skyddet på grundval av den information som den förfogar över.

2.   Om hindren inte åtgärdas av sökanden inom den tidsfrist som anges i punkt 1 ska kommissionen avslå ansökan. Beslut att avslå ansökan om det berörda traditionella uttrycket ska fattas av kommissionen på grundval av de dokument och den information som den förfogar över. Sökanden ska informeras om beslutet att avslå ansökan.

AVSNITT 3

Invändningsförfaranden

Artikel 37

Inlämning av en invändning

1.   Inom två månader från datumet för offentliggörande i artikel 33 första stycket får alla medlemsstater eller tredjeländer eller alla fysiska eller juridiska personer som har ett legitimt intresse invända mot det föreslagna erkännandet genom att lämna in en invändning.

2.   Invändningen ska upprättas enligt formuläret i bilaga VIII och lämnas till kommissionen i pappersformat eller elektroniskt format. En invändning betraktas som inlämnad till kommissionen den dag då den registreras av kommissionen.

3.   Kommissionen ska märka de dokument som ingår i invändningen med datumet för mottagandet och invändningens ärendenummer.

Invändaren ska erhålla ett mottagningsbevis som innehåller minst följande uppgifter:

a)

Ärendenumret.

b)

Antalet mottagna sidor.

c)

Datumet för mottagande av invändningen.

Artikel 38

Tillåtlighet

1.   För att avgöra om en invändning är tillåtlig ska kommissionen kontrollera att invändningen innehåller en hänvisning till den tidigare rättighet eller de tidigare rättigheter som hävdats och att grunden/grunderna till invändningen anges samt att invändningen inkommit till kommissionen inom den tidsfrist som föreskrivs i artikel 37.1.

2.   Om invändningen beror på befintligheten av ett tidigare varumärke och dess anseende och renommé, i enlighet med artikel 41.2, ska invändningen åtföljas av bevis för ansökan, registrering och användning av detta tidigare varumärke, som exempelvis registreringsintyg, och bevis för dess anseende och renommé.

3.   Alla vederbörligen motiverade invändningar ska innehålla uppgifter om de fakta, bevis och synpunkter som lämnats in till stöd för invändningen, tillsammans med relevanta verifikationer.

Den information och de bevis som ska lämnas in för att styrka användningen av ett tidigare varumärke ska omfatta närmare uppgifter om plats, varaktighet, omfattning och egenskaper för användningen av det tidigare varumärket, och om dess anseende och renommé.

4.   Om uppgifter om vilken rättighet eller vilka tidigare rättigheter som hävdats, om de skäl, fakta, bevis och synpunkter eller de verifikationer som avses i punkterna 1 till 3 inte har lämnats in tillsammans med invändningen eller om några uppgifter saknas, ska kommissionen informera klaganden om detta och uppmana denne att åtgärda de konstaterade bristerna inom två månader. Om bristerna inte åtgärdas innan tidsfristen löper ut ska kommissionen avslå ansökan. Invändaren, medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller den representativa branschorganisationen i det berörda tredjelandet ska informeras om beslutet att avslå ansökan.

5.   Medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller den representativa branschorganisationen i det berörda tredjelandet ska informeras om de invändningar som har godkänts.

Artikel 39

Granskning av invändningar

1.   Om kommissionen inte har avslagit invändningen i enlighet med artikel 38.4 ska den informera medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller den representativa branschorganisationen i det berörda tredjelandet om invändningen och uppmana dessa att inkomma med synpunkter inom två månader från det datum då denna information lämnats. Synpunkter som inkommer inom dessa två månader ska lämnas till invändaren.

Under granskningen av en invändning ska kommissionen uppmana parterna att vid behov inkomma med synpunkter om de meddelanden som inkommit från de övriga parterna inom en period på två månader från datumet för denna uppmaning.

2.   Om medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller den representativa branschorganisationen i det berörda tredjelandet eller invändaren därefter inte yttrar sig eller inte respekterar tidsfristerna ska kommissionen besluta om invändningen.

3.   Beslut att avslå eller godkänna ansökan om det berörda traditionella uttrycket ska fattas av kommissionen på grundval av de bevis som den förfogar över. Kommissionen ska avgöra om villkoren i artikel 40.1 eller i artiklarna 41.3 eller 42 har uppfyllts. Invändaren, medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller den representativa branschorganisationen i det berörda tredjelandet ska informeras om beslutet att avslå ansökan.

4.   Om invändningar görs av flera personer kan det efter en inledande granskning av en eller flera invändningar visa sig omöjligt att godkänna ansökan om registrering och i detta fall kan kommissionen avbryta de övriga invändningsförfarandena. Kommissionen ska informera de övriga invändarna om beslut som rör dem som fattats under förfarandet.

Om en ansökan avslås ska de invändningsförfaranden som avbrutits anses avslutade och invändarna ska informeras om detta på vederbörligt sätt.

AVSNITT 4

Skydd

Artikel 40

Allmänt skydd

1.   Om en ansökan uppfyller villkoren i artikel 54.1 i förordning (EG) nr 479/2008 och i artiklarna 31 och 35 och inte avslås i enlighet med artiklarna 38 och 39 ska det traditionella uttrycket anges i bilaga XII till denna förordning.

2.   De traditionella uttryck som anges i bilaga XII skyddas endast på det språk och för de kategorier av vinprodukter som anges i ansökan, mot

a)

obehörigt bruk, även om det skyddade uttrycket åtföljs av ett uttryck som ”stil”, ”typ”, ”metod”, ”sådan som tillverkas i”, ”imitation”, ”smak”, ”liknande” eller dylikt,

b)

varje annan osann eller vilseledande uppgift om beskaffenhet, egenskaper eller väsentliga egenskaper hos produkten på dennas inre eller yttre förpackning, reklammaterial eller handlingar,

c)

varje annan form av agerande som kan vilseleda konsumenten, i synnerhet för att ge intryck av att vinet uppfyller kraven för det skyddade traditionella uttrycket.

Artikel 41

Förhållande till varumärken

1.   När ett traditionellt uttryck skyddas i enlighet med denna förordning ska ansökningar om registrering av ett varumärke som motsvarar något av de fall som avses i artikel 40 avslås om de inte rör viner som uppfyller kraven för att använda ett sådant traditionellt uttryck och lämnas in efter den dag då ansökan om skydd av det traditionella uttrycket lämnats in till kommissionen och det traditionella uttrycket följaktligen skyddas.

Varumärkesregistrering som har skett i strid med vad som anges i föregående stycke ska efter ansökan förklaras ogiltig i enlighet med de tillämpliga förfarandena i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG (12) eller rådets förordning (EG) nr 40/94 (13).

2.   Ett varumärke som motsvarar något av de fall som avses i artikel 40 i denna förordning, och för vilket en ansökan har lämnats in eller som har registrerats eller, i enlighet med den tillämpliga lagstiftningen, förvärvats genom användning på gemenskapens territorium före den 4 maj 2002 eller före den dag då ansökan om skydd av det traditionella uttrycket lämnas in till kommissionen, får användas fortsatt eller förnyas trots skyddet av det traditionella uttrycket.

I sådana fall ska användningen av det traditionella uttrycket vara tillåten parallellt med de berörda varumärkena.

3.   En beteckning får inte skyddas som traditionellt uttryck om detta med hänsyn till ett varumärkes anseende och renommé skulle kunna vilseleda konsumenten om vinets rätta identitet, beskaffenhet, egenskaper eller kvalitet.

Artikel 42

Homonyma uttryck

1.   Ett uttryck för vilket en ansökan har lämnats in, som är helt eller delvis homonymt med ett uttryck som redan skyddas inom ramen för detta kapitel, ska skyddas med beaktande av lokala och traditionella seder och bruk samt risken för förväxlingar.

Ett homonymt uttryck som vilseleder konsumenten i fråga om produktens beskaffenhet, kvalitet eller rätta identitet får inte registreras även om uttrycket är korrekt.

Ett skyddat homonymt uttryck får endast användas om det finns en klar skillnad i praxis mellan den nya skyddade homonymen och det traditionella uttryck som redan anges i bilaga XII, med beaktande av kraven på att producenterna ska behandlas lika och att konsumenterna inte får vilseledas.

2.   Punkt 1 ska i tillämpliga delar gälla för traditionella uttryck som skyddats före den 1 augusti 2009 som är delvis homonyma med en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning eller med ett namn på en druvsort eller dess synonym i bilaga XV.

Artikel 43

Tillsyn av skyddet

Vid tillämpning av artikel 55 i förordning (EG) nr 479/2008 ska de behöriga nationella myndigheterna vid olaglig användning av skyddade traditionella uttryck, på eget initiativ eller på en parts begäran, vidta åtgärder för att stoppa saluföring, och även export, av de berörda produkterna.

AVSNITT 5

Förfarande för avregistrering

Artikel 44

Grunder för avregistrering

Ett traditionellt uttryck ska avregistreras om det inte längre överensstämmer med definitionen i artikel 54.1 i förordning (EG) nr 479/2008 eller kraven i artiklarna 31, 35, 40.2, 41.3 eller 42.

Artikel 45

Inlämning av en ansökan om avregistrering

1.   En motiverad ansökan om avregistrering får lämnas in till kommissionen av en medlemsstat, ett tredjeland eller en fysisk eller juridisk person med ett legitimt intresse och ska upprättas i enlighet med formuläret i bilaga IX. Ansökan ska lämnas till kommissionen i pappersformat eller elektroniskt format. En ansökan om avregistrering betraktas som inlämnad till kommissionen den dag då den registreras av kommissionen. Allmänheten ska informeras om detta datum på lämpligt sätt.

2.   Kommissionen ska märka de dokument som ingår i ansökan om avregistrering med datumet för mottagandet och med ansökans ärendenummer.

Författaren till ansökan om avregistrering ska erhålla ett mottagningsbevis som innehåller minst följande uppgifter:

a)

Ärendenumret.

b)

Antalet mottagna sidor.

c)

Datumet för mottagande av ansökan.

3.   Punkterna 1 och 2 gäller inte när avregistreringen sker på kommissionens initiativ.

Artikel 46

Tillåtlighet

1.   För att avgöra om en ansökan om avregistrering är tillåtlig ska kommissionen kontrollera att ansökan

a)

anger författarens legitima intresse,

b)

innehåller en förklaring till grunden/grunderna till avregistreringen, och

c)

innehåller en hänvisning till en förklaring från den medlemsstat eller det tredjeland där författaren till ansökan har sitt hemvist eller sitt säte som redogör för författarens legitima intresse, skäl och motivering.

2.   Alla ansökningar om avregistrering ska innehålla uppgifter om de fakta, bevis och synpunkter som lämnats in till stöd för avregistreringen, tillsammans med relevanta verifikationer.

3.   Om inga närmare uppgifter om de skäl, fakta, bevis och synpunkter, eller de verifikationer som avses i punkterna 1 och 2, har lämnats in samtidigt som ansökan om avregistrering ska kommissionen informera författaren till ansökan om avregistrering om detta och uppmana denne att åtgärda de konstaterade bristerna inom en period på två månader. Om bristerna inte åtgärdas innan tidsfristen löper ut ska kommissionen avslå ansökan. Författaren till ansökan och myndigheterna i medlemsstaten eller tredjelandet eller författaren till ansökan i det berörda tredjelandet ska informeras om beslutet att avslå ansökan.

4.   Myndigheterna i medlemsstaten eller tredjelandet eller författaren till ansökan om avregistrering i det tredjeland vars traditionella uttryck påverkas av avregistreringen ska informeras om ansökningar om avregistrering som har godkänts, liksom om avregistreringsförfaranden som sker på kommissionens initiativ.

Artikel 47

Granskning av avregistrering

1.   Om kommissionen inte har avslagit ansökan om avregistrering i enlighet med artikel 46.3 ska den informera medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet om ansökan om avregistreringen och uppmana denne att inkomma med synpunkter inom två månader från det datum då denna information lämnats. Alla synpunkter som tas emot inom dessa två månader ska lämnas till författaren till ansökan om avregistrering.

Under granskningen av en avregistrering ska kommissionen uppmana parterna att vid behov inkomma med synpunkter om de meddelanden som inkommit från de andra parterna inom en period på två månader från datumet för denna uppmaning.

2.   Om medlemsstatens eller tredjelandets myndigheter eller sökanden i det berörda tredjelandet eller författaren till en ansökan om avregistrering därefter inte inkommer med några synpunkter eller inte respekterar tidsfristerna ska kommissionen besluta om avregistreringen.

3.   Beslut att avregistrera det berörda traditionella uttrycket ska fattas av kommissionen på grundval av de bevis som den förfogar över. Kommissionen ska avgöra om villkoren i artikel 44 inte längre uppfylls.

Författaren till ansökan om avregistrering och medlemsstatens eller tredjelandets berörda myndigheter ska informeras om beslutet om avregistrering.

4.   Vid flera ansökningar om avregistrering kan det efter en inledande granskning av en eller flera ansökningar om avregistrering visa sig omöjligt att fortsätta att skydda ett traditionellt uttryck, i vilket fall kommissionen kan avbryta övriga avregistreringsförfaranden. I detta fall ska kommissionen informera de övriga författarna till ansökningar om avregistrering om beslut som rör dem som fattats under förfarandet.

Om ett traditionellt uttryck avregistreras, ska de avregistreringsförfaranden som avbrutits anses ha avslutats och författarna till de berörda ansökningarna om avregistrering ska informeras om detta på vederbörligt sätt.

5.   När en avregistrering träder i kraft ska kommissionen stryka den berörda beteckningen från förteckningen i bilaga XII.

AVSNITT 6

Befintliga skyddade traditionella uttryck

Artikel 48

Befintliga skyddade traditionella uttryck

Traditionella uttryck som skyddas i enlighet med artiklarna 24, 28 och 29 i förordning (EG) nr 753/2002 ska automatiskt skyddas under denna förordning, under förutsättning att

a)

en sammanfattning av definitionen eller villkoren för användning inlämnats till kommissionen senast den 1 maj 2009,

b)

medlemsstaterna eller tredjeländerna inte har upphört att skydda vissa traditionella uttryck.

KAPITEL IV

MÄRKNING OCH PRESENTATION

Artikel 49

Gemensam regel för alla märkningsuppgifter

Om inte annat föreskrivs genom denna förordning får märkning av de produkter som avses i punkterna 1–11 samt 13, 15 och 16 i bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008 (nedan kallade produkter) inte kompletteras med andra uppgifter än de som föreskrivs i artikel 58 och de som regleras i artiklarna 59.1 och 60.1 i den förordningen, såvida de inte uppfyller kraven i artikel 2.1 a i direktiv 2000/13/EG.

AVSNITT 1

Obligatoriska uppgifter

Artikel 50

Presentation av de obligatoriska uppgifterna

1.   De obligatoriska uppgifter som avses i artikel 58 i förordning (EG) nr 479/2008 samt de som förtecknas i artikel 59 i den förordningen ska anges i samma synfält på behållaren, så att de kan läsas samtidigt utan att man måste vrida på behållaren.

De obligatoriska uppgifterna om partiets nummer och de uppgifter som avses i artiklarna 51 och 56.4 i denna förordning får dock anges utanför det synfält där de övriga obligatoriska uppgifterna anges.

2.   De obligatoriska uppgifter som avses i punkt 1 och de som är tillämpliga med stöd av de rättsliga instrument som anges i artikel 58 i förordning (EG) nr 479/2008 ska anges med outplånliga bokstäver och vara lätta att urskilja från den omgivande texten eller bilderna.

Artikel 51

Tillämpning av vissa övergripande bestämmelser

1.   Om en eller flera ingredienser som anges i bilaga IIIa till direktiv 2000/13/EG finns med i en av de produkter som avses i bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008 ska de anges i märkningen och föregås av orden ”innehåller”. För sulfiter kan följande termer användas: ”sulfiter” eller ”svaveldioxid”.

2.   Förutom det märkningskrav som avses i punkt 1 får det piktogram som anges i bilaga X till denna förordning användas.

Artikel 52

Saluföring och export

1.   Produkter vars märkning eller presentation inte uppfyller de motsvarande villkoren i denna förordning får inte saluföras inom gemenskapen eller exporteras.

2.   Genom undantag från kapitlen V och VI i förordning (EG) nr 479/2008, får medlemsstaterna om de berörda produkterna ska exporteras, tillåta att uppgifter som strider mot de märkningsbestämmelser som föreskrivs i gemenskapsrätten anges på etiketterna för viner som ska exporteras, om dessa uppgifter krävs enligt lagstiftningen i det berörda tredjelandet. Dessa uppgifter får anges på andra språk än de officiella gemenskapsspråken.

Artikel 53

Förbud mot blykapsyler och blyfolie

Förslutningar för produkter som avses i artikel 49 får inte vara försedda med blykapsyler eller blyfolie.

Artikel 54

Verklig alkoholhalt

1.   Den verkliga alkoholhalten i volymprocent som avses i artikel 59.1 c i förordning (EG) nr 479/2008 ska anges som hel eller halv procentandel.

Siffran ska följas av ”vol.%” och kan föregås av ”verklig alkoholhalt”, ”verklig alkohol” eller ”alk”.

Utan att det påverkar de avvikelser som medges för den använda referensanalysmetoden, får den alkoholhalt som anges inte avvika uppåt eller nedåt med mer än 0,5 volymprocentenheter från den alkoholhalt som fastställts i analysen. För produkter med skyddade ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar som lagrats på flaska i mer än tre år samt för mousserande vin, mousserande kvalitetsvin, mousserande vin tillsatt med koldioxid, pärlande vin, pärlande vin tillsatt med koldioxid, likörvin och vin av övermogna druvor, dock utan att det påverkar de avvikelser som medges för den använda referensanalysmetoden, får den alkoholhalt som anges inte avvika uppåt eller nedåt med mer än 0,8 volymprocentenheter från den alkoholhalt som fastställts i analysen.

2.   Den verkliga alkoholhalten ska anges i märkningen med tecken som är minst 5 mm höga om den nominella volymen är högre än 100 cl, minst 3 mm höga om den nominella volymen är högst 100 cl men högre än 20 cl, och minst 2 mm höga om den nominella volymen är högst 20 cl.

Artikel 55

Ursprungsbeteckning

1.   Den ursprungsbeteckning som avses i artikel 59.1 d i förordning (EG) nr 479/2008 ska anges på följande sätt:

a)

För viner som avses i punkterna 1, 2, 3, 7–9 samt 15 och 16 i bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008, utan skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, ska något av följande anges:

i)

Orden ”vin från (…)”, ”producerat i (…)”, eller ”produkt av (…)”, eller motsvarande termer, åtföljda av namnet på den medlemsstat eller det tredjeland på vars territorium druvorna skördats och omvandlats till vin.

För vin som korsar nationella gränser som tillverkats av vissa druvsorter som avses i artikel 60.2 c i förordning (EG) nr 479/2008, får endast namnet på en eller flera av medlemsstaterna eller tredjeländerna anges.

ii)

Antingen orden ”vin från Europeiska gemenskapen”, eller motsvarande termer, eller ”blandning av viner från olika länder inom Europeiska gemenskapen” för vin som är en blandning av viner från flera medlemsstater, eller

orden ”blandning av viner från olika länder utanför Europeiska gemenskapen” eller ”blandning från (…)” med angivande av namnen på de berörda tredjeländerna, om vinet är en blandning av viner från flera tredjeländer.

iii)

Antingen orden ”vin från Europeiska gemenskapen”, eller motsvarande termer, eller ”vin framställt i (…) av druvor skördade i (…)”, åtföljda av namnen på de berörda medlemsstaterna för viner som framställs i en medlemsstat från druvor som skördats i en annan medlemsstat, eller

orden ”vin framställt i (…) av druvor skördade i (…)” med angivande av namnen på de berörda tredjeländerna, för viner som tillverkats i ett tredjeland av druvor som skördats i ett annat tredjeland.

b)

För viner som avses i punkterna 4, 5 och 6 i bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008, utan skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, ska något av följande anges:

i)

Orden ”vin från (…)”, ”producerat i (…)”, ”produkt av (…)” eller ”sekt från (…)”, eller motsvarande termer, åtföljda av namnet på den medlemsstat eller det tredjeland på vars territorium druvorna skördats och omvandlats till vin.

ii)

Orden ”producerat i (…)”, eller motsvarande termer, åtföljda av namnet på den medlemsstat där den andra jäsningen äger rum.

c)

För viner med skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, ska orden ”vin från (…)”, ”producerat i (…)”, eller ”produkt av (…)”, eller motsvarande termer anges, åtföljda av namnet på den medlemsstat eller det tredjeland på vars territorium druvorna skördats och omvandlats till vin.

Vid en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som skär över nationella gränser ska endast namnet på en eller flera medlemsstater eller ett eller flera tredjeländer anges.

Denna punkt påverkar inte artiklarna 56 och 67.

2.   Den ursprungsbeteckning som avses i artikel 59.1 d i förordning (EG) nr 479/2008 för märkning av druvmust, delvis jäst druvmust, koncentrerad druvmust eller ungt icke färdigjäst vin ska anges på följande sätt:

a)

Med orden ”must från (…)” eller ”must producerad i (…)” eller motsvarande termer, åtföljda av namnet på medlemsstaten, eller med namnet på en enskild riksdel som ingår i den medlemsstat där produkten framställs.

b)

Med frasen ”blandning framställd av produkter från två eller fler länder i Europeiska gemenskapen” vid en blandning (coupage) som producerats i två eller fler medlemsstater.

c)

Med orden ”must framställd i (…) av druvor skördade i (…)” för druvmust som inte har tillverkats i den medlemsstat där de använda druvorna skördats.

3.   För Förenade kungariket får namnet på medlemsstaten ersättas med namnet på en enskild riksdel som ingår i Förenade kungariket.

Artikel 56

Uppgifter om tappningsföretag, producent, importör och försäljare

1.   Vid tillämpning av artikel 59.1 e och f i förordning (EG) nr 479/2008 och i denna artikel avses med

a)

tappningsföretag: den fysiska eller juridiska person, eller sammanslutning av sådana personer, som tappar eller låter tappa,

b)

tappning: att den berörda produkten tappas på behållare med en volym på högst 60 liter för försäljning,

c)

producent: den fysiska eller juridiska person, eller sammanslutning av sådana personer, som bearbetar eller låter bearbeta druvor, druvmust och vin till mousserande vin, mousserande vin tillsatt med koldioxid, mousserande kvalitetsvin eller mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ,

d)

importör: en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av sådana personer som är etablerade i gemenskapen och som ansvarar för att icke-gemenskapsvaror i den mening som avses i artikel 4.8 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 övergår till fri omsättning (14),

e)

försäljare: en fysisk eller juridisk person eller sammanslutning av sådana personer, som inte omfattas av definitionen av producent, som köper och därefter släpper ut mousserande vin, mousserande vin tillsatt med koldioxid, mousserande kvalitetsvin eller mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ på marknaden,

f)

adress: den kommun och medlemsstat där tappningsföretagets, producentens, försäljarens eller importörens huvudkontor är beläget.

2.   Tappningsföretagets namn och adress ska åtföljas av antingen

a)

orden ”tappningsföretag” eller ”tappat av (…)”, eller

b)

termer vars användningsvillkor definieras av de medlemsstater där tappningen av viner med skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning äger rum

i)

på producentens egendom, eller

ii)

i en producentgrupps lokaler, eller

iii)

hos ett företag beläget i det avgränsade geografiska området eller i omedelbar närhet till det berörda avgränsade geografiska området.

Vid kontraktstappning ska uppgifterna om tappningsföretaget åtföljas av orden ”tappat för (…)” eller, om namnet på och adressen till den person som utfört tappningen för en tredje part anges, av orden ”tappat för (…) av (…)”.

Om tappningen sker någon annanstans än hos tappningsföretaget ska de uppgifter som avses i denna punkt åtföljas av en uppgift om den exakta plats där tappningen ägt rum, och om den utförts i en annan medlemsstat, namnet på den staten.

Om det är fråga om fyllning av andra behållare än flaskor ska orden ”fatfyllt av” och ”fyllt av (…)” ersätta orden ”tappningsföretag” och ”tappat av (…)”, förutom när en sådan särskillnad inte görs i det använda språket.

3.   Producentens och försäljarens namn och adress ska åtföljas av orden ”producent” eller ”producerat av” och ”försäljare” eller ”sålt av”, eller motsvarande termer. Medlemsstaterna kan göra det obligatoriskt att ange uppgift om producenten.

4.   Importörens namn och adress ska föregås av orden ”importör” eller ”importerat av (…)”.

5.   Uppgifterna i punkterna 2, 3 och 4 kan föras samman om de rör samma fysiska eller juridiska person.

Någon av dessa uppgifter får ersättas med en kod som fastställts av den medlemsstat där tappningsföretaget, producenten, importören eller försäljaren har sitt huvudkontor. Koden ska åtföljas av en hänvisning till den berörda medlemsstaten. Namnet på och adressen till en annan fysisk eller juridisk person än tappningsföretaget, producenten, importören eller försäljaren som har varit delaktig i handelskedjan ska också anges på den berörda produktens etikett.

6.   Om tappningsföretagets, producentens, importörens eller försäljarens namn består av eller innehåller en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning ska denna framgå av märkningen

a)

med bokstäver som inte är mer än hälften så stora som de som används för den skyddade ursprungsbeteckningen eller för geografiska beteckningar eller för beteckning av den berörda kategorin av vinprodukter, eller

b)

med en kod enligt andra stycket i punkt 5.

Medlemsstaterna får besluta vilket alternativ som ska tillämpas för produkter som framställs på deras territorium.

Artikel 57

Uppgifter om egendomen

1.   De uttryck som avser en viss egendom i bilaga XIII, förutom angivelsen av namnet på tappningsföretaget, producenten eller försäljaren, får endast användas för vin med skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, under förutsättning att

a)

vinet framställts uteslutande av druvor som skördats på vingårdar som hör till denna egendom,

b)

vinframställningen uteslutande sker på denna egendom,

c)

medlemsstaterna reglerar användningen av sina respektive uttryck i bilaga XIII. Tredjeländer fastställer bestämmelserna för användning av sina respektive uttryck som anges i bilaga XIII, även dem som utfärdats av representativa branschorganisationer.

2.   Namnet på en egendom får användas av andra aktörer som är delaktiga i marknadsföringen av produkten endast om den berörda egendomen samtycker till detta.

Artikel 58

Uppgift om sockerhalten

1.   Termerna för angivelse av sockerhalten i del A i bilaga XIV till denna förordning ska anges i märkningen på de produkter som avses i artikel 59.1 g i förordning (EG) nr 479/2008.

2.   Om produkternas sockerhalt, mätt i fruktos och glukos (inklusive sackaros) motiverar angivelse av två av termerna i del A i bilaga XIV, ska endast en av dessa två termer anges.

3.   Utan att det påverkar de användningsvillkor som beskrivs i del A i bilaga XIV får sockerhalten inte avvika med mer än 3 gram per liter från vad som anges i produktens märkning.

Artikel 59

Undantag

I enlighet med artikel 59.3 b i förordning (EG) nr 479/2008 får uttrycket ”skyddad ursprungsbeteckning” utelämnas för viner med följande skyddade ursprungsbeteckningar, under förutsättning att detta föreskrivs i medlemsstatens lagstiftning eller i tillämpliga bestämmelser i det berörda tredjelandet, även bestämmelser utfärdade av representativa branschorganisationer:

a)

Cypern:

Κουμανδαρία (Commandaria),

b)

Grekland:

Σάμος (Samos),

c)

Spanien:

Cava,

Jerez, Xérès eller Sherry,

Manzanilla,

d)

Frankrike:

Champagne,

e)

Italien:

Asti,

Marsala,

Franciacorta,

f)

Portugal:

Madeira eller Madère,

Port eller Porto.

Artikel 60

Särskilda regler för mousserande vin tillsatt med koldioxid, pärlande vin tillsatt med koldioxid och mousserande kvalitetsviner

1.   Beteckningarna ”mousserande vin tillsatt med koldioxid” och ”pärlande vin tillsatt med koldioxid” som anges i bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008 ska åtföljas av orden ”framställt genom tillsats av koldioxid” eller ”framställt genom tillsats av kolanhydrid” med bokstäver av samma typ och storlek, förutom när det språk som används i sig anger att koldioxid har tillsatts.

Frasen ”framställt genom tillsats av koldioxid” eller ”framställt genom tillsats av kolanhydrid” ska även anges om artikel 59.2 i förordning (EG) nr 479/2008 tillämpas.

2.   För mousserande kvalitetsvin får hänvisningen till kategorin av vinprodukt utelämnas för viner vars märkning omfattar uttrycket ”sekt”.

AVSNITT 2

Frivilliga uppgifter

Artikel 61

Årgång

1.   Den årgång som avses i artikel 60.1 a i förordning (EG) nr 479/2008 får anges i märkningen av de produkter som avses i artikel 49 under förutsättning att minst 85 procent av de druvor som använts för att framställa produkterna har skördats det aktuella året. Detta omfattar inte

a)

den kvantitet produkter som eventuellt använts för sötning, ”expeditionslikör” eller ”tiragelikör”, eller

b)

den kvantitet produkter som avses i bilaga IV.3 e och f till förordning (EG) nr 479/2008.

2.   För viner som traditionellt framställs av druvor som skördas i januari eller februari ska den årgång som anges i märkningen av vinerna vara det föregående kalenderåret.

3.   Även produkter utan skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning ska följa kraven i punkterna 1 och 2 i denna artikel och i artikel 63.

Artikel 62

Namn på druvsorter

1.   Namnen på de druvsorter eller synonymer till dessa som används för att framställa de produkter som avses i artikel 49 i denna förordning enligt artikel 60.1 b i förordning (EG) nr 479/2008 får anges i märkningen av de berörda produkterna enligt de villkor som fastställs i leden a och b i denna artikel.

a)

För viner som framställs i Europeiska gemenskapen ska namnet på druvsorterna eller synonymer till dessa anges i den klassificering av druvsorter som avses i artikel 24.1 i förordning (EG) nr 479/2008.

För medlemsstater som är undantagna från klassificeringskravet i artikel 24.2 i förordning (EG) nr 479/2008 ska namnen på druvsorterna eller synonymer till dessa anges i Internationella vinorganisationens (OIV) ”internationella förteckning över druvsorter och synonymer till dessa”.

b)

För viner med ursprung i tredjeländer ska användningsvillkoren för namnen på druvsorterna och synonymer till dessa vara förenliga med reglerna för vinproducenterna i det berörda tredjelandet, däribland de representativa branschorganisationernas regler, och namnen på druvsorterna och synonymer till dessa ska anges i minst en av förteckningarna från följande organisationer:

i)

Internationella vinorganisationen (OIV).

ii)

Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV).

iii)

Internationella nämnden för växtgenetiska resurser (IBPGR).

c)

Namnet på olika druvsorter eller synonymer till dessa får anges i märkningen av produkter med skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning eller med en geografisk beteckning från ett tredjeland, under förutsättning att

i)

produkterna i fråga till minst 85 procent har framställts av den druvsort eller synonym till denna som anges, om endast ett namn anges, förutom

den kvantitet produkter som eventuellt använts för sötning, ”expeditionslikör” eller ”tiragelikör”, eller

den kvantitet produkter som avses i bilaga IV.3 e och f till förordning (EG) nr 479/2008.

ii)

de berörda produkterna till 100 procent har framställts av dessa sorter om namnet på två eller fler druvsorter eller synonymer till dessa anges, förutom:

den kvantitet produkter som eventuellt använts för sötning, ”expeditionslikör” eller ”tiragelikör”, eller

den kvantitet produkter som avses i bilaga IV.3 e och f till förordning (EG) nr 479/2008.

I det fall som avses i led ii ska sorterna anges i fallande ordning i förhållande till den proportion i vilken de ingår i produkten, och med bokstäver av samma storlek.

d)

Namnen på druvsorter eller synonymer till dessa får anges för produkter utan skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning om kraven i punkt 1 a, b eller c och i artikel 63 uppfylls.

2.   I fallet med mousserande vin och mousserande kvalitetsvin får de namn på druvsorter som används för att komplettera beskrivningen av produkten, nämligen ”pinot blanc”, ”pinot noir”, ”pinot meunier” eller ”pinot gris” och de motsvarande namnen på de andra gemenskapsspråken, ersättas med synonymen ”pinot”.

3.   Genom undantag från artikel 42.3 i förordning (EG) nr 479/2008 får namnen på druvsorterna och synonymerna till dessa i del A i bilaga XV till denna förordning, som består av eller innehåller en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, endast anges i märkningen av en produkt med skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning eller med geografisk beteckning från ett tredjeland om de var tillåtna enligt de gällande gemenskapsreglerna den 11 maj 2002 eller vid datumet för medlemsstaternas anslutning, beroende på vilket som inträffat sist.

4.   Namnen på de druvsorter och synonymer till dessa som anges i del B i bilaga XV till denna förordning, som delvis innehåller en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning och som direkt hänvisar till den geografiska aspekten av den skyddade ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen, får endast anges i märkningen av produkter med en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning eller med en geografisk beteckning från ett tredjeland.

Artikel 63

Särskilda regler för druvsorter och årgångar för vin utan skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning

1.   Medlemsstaterna ska utse den eller de behöriga myndigheter som ska ansvara för certifiering enligt artikel 60.2 a i förordning (EG) nr 479/2008, i enlighet med kriterierna i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 (15).

2.   Certifiering av vin, när som helst under produktionen, däribland vid tappningen av vinet, ska genomföras antingen av

a)

den eller de behöriga myndigheter som avses i punkt 1, eller

b)

ett eller flera kontrollorgan i den mening som avses i artikel 2 andra stycket punkt 5 i förordning (EG) nr 882/2004 som agerar som produktcertifieringsorgan i enlighet med kriterierna i artikel 5 i den förordningen.

Den eller de myndigheter som avses i punkt 1 ska lämna tillfredsställande garantier för objektivitet och opartiskhet, samt förfoga över den kvalificerade personal och de resurser som behövs för att genomföra sina uppgifter.

De certifieringsorgan som avses i led b i första stycket ska iaktta och från och med den 1 maj 2010 vara ackrediterade enligt den europeiska standarden EN 45011 eller ISO/IEC Guide 65 (Allmänna krav för organ som handhar produktcertifieringssystem).

Kostnaderna för certifieringen ska bäras av de aktörer som omfattas av certifieringen.

3.   Det certifieringsförfarande som föreskrivs i artikel 60.2 a i förordning (EG) nr 479/2008 ska garantera administrativa bevis som stöder korrektheten hos druvsorterna eller den årgång som anges i märkningen av de berörda vinerna.

Dessutom får vinframställande medlemsstater besluta att genomföra

a)

ett organoleptiskt test av vinets doft och smak på grundval av anonyma prov i syfte att kontrollera att vinets grundläggande egenskaper beror på den eller de druvsorter som använts,

b)

ett analytiskt test för viner som framställts av endast en druvsort.

Certifieringsförfarandet ska utföras av den eller de behöriga myndigheterna eller det eller de behöriga kontrollorganen enligt punkterna 1 och 2 i den medlemsstat där framställningen skett.

Certifieringen ska utföras antingen genom

a)

slumpmässiga kontroller baserade på en riskanalys,

b)

stickprovskontroller, eller

c)

systematiska kontroller.

Slumpmässiga kontroller ska utföras enligt en kontrollplan som på förhand fastställts av den eller de myndigheter som är ansvariga för produkternas olika produktionsskeden. Aktörerna ska ha informerats om kontrollplanen. Medlemsstaterna ska slumpmässigt välja ut ett lägsta antal aktörer som ska genomgå denna kontroll.

Om kontrollerna utförs genom stickprov ska medlemsstaterna genom antalet, arten av och frekvensen av kontrollerna säkerställa att de är representativa för hela territoriet och motsvarar den kvantitet vinprodukter som saluförs eller innehas i avsikt att saluföras.

Slumpmässiga kontroller kan kombineras med kontroller genom stickprov.

4.   När det gäller artikel 60.2 a i förordning (EG) nr 479/2008 ska producentmedlemsstaterna se till att de berörda vinproducenterna är godkända av den medlemsstat där produktionen äger rum.

5.   Beträffande kontroller, inklusive spårbarhet, ska producentmedlemsstaterna se till att avdelning V i förordning (EG) nr 555/2008 och förordning (EG) nr 606/2009 tillämpas.

6.   För vin som skär över nationella gränser enligt artikel 60.2 c i förordning (EG) nr 479/2008 kan certifieringen utföras av någon av myndigheterna i de berörda medlemsstaterna.

7.   För viner som produceras i enlighet med artikel 60.2 i förordning (EG) nr 479/2008 får medlemsstaterna besluta att använda uttrycket ”vin av vissa druvsorter” åtföljt av namnet eller namnen på

a)

de berörda medlemsstaterna,

b)

druvsorten eller druvsorterna.

För viner producerade i tredjeländer som saknar skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning eller geografisk beteckning och vars etiketter är försedda med namnet på en eller flera druvsorter eller årgången får tredjeländer använda uttrycket vin med uppgift om druvsort kompletterat med uppgift om tredjelandets namn.

Vid angivelse av namnet eller namnen på medlemsstaterna eller tredjeländerna ska artikel 55 i denna förordning inte gälla.

8.   Punkterna 1–6 ska gälla för produkter som framställts av druvor som skördats från och med 2009.

Artikel 64

Uppgift om sockerhalten

1.   Om inte annat föreskrivs i artikel 58 i denna förordning får den sockerhalt mätt i fruktos och glukos enligt föreskrifterna i del B i bilaga XIV till denna förordning anges i märkningen av de produkter som avses i artikel 60.1 c i förordning (EG) nr 479/2008.

2.   Om produkternas sockerhalt motiverar angivelse av två av termerna i del B i bilaga XIV, ska endast en av dessa två termer anges.

3.   Utan att det påverkar de användningsvillkor som beskrivs i del B i bilaga XIV till denna förordning får sockerhalten inte avvika med mer än 1 gram per liter från vad som anges i produktens märkning.

4.   Punkt 1 ska inte gälla för produkter som avses i punkterna 3, 8 och 9 i bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008 förutsatt att medlemsstaterna eller tredjeländerna reglerar användningsvillkoren för uppgifterna om sockerhalten.

Artikel 65

Uppgifter om gemenskapssymboler

1.   De gemenskapssymboler som avses i artikel 60.1 e i förordning (EG) nr 479/2008 får anges i märkningen av viner enligt föreskrifterna i bilaga V till kommissionens förordning (EG) nr 1898/2006 (16). Trots vad som sägs i artikel 59 får beteckningarna ”SKYDDAD URSPRUNGSBETECKNING” och ”SKYDDAD GEOGRAFISK BETECKNING” i symbolerna ersättas av motsvarande termer på ett annat officiellt gemenskapsspråk enligt föreskrifterna i ovannämnda bilaga.

2.   Om gemenskapssymboler eller de beteckningar som avses i artikel 60.1 e i förordning (EG) nr 479/2008 anges i märkningen av en produkt ska de åtföljas av motsvarande skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning.

Artikel 66

Uttryck som avser vissa produktionsmetoder

1.   I enlighet med artikel 60.1 f i förordning (EG) nr 479/2008 får viner som saluförs inom gemenskapen märkas med uttryck som avser vissa produktionsmetoder, bland annat de som fastställs i punkterna 2, 3, 4, 5 och 6 i denna artikel.

2.   Beteckningarna i bilaga XVI är de enda uttryck som får användas för att beskriva ett vin med skyddade ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar eller med en geografisk beteckning från ett tredjeland som har jäst, mognadslagrats eller lagrats i en behållare av trä. Medlemsstaterna och tredjeländerna får dock införa andra beteckningar som motsvarar de som fastställs i bilaga XVI för dessa viner.

Någon av de uppgifter som avses i första stycket får användas om vinet har lagrats i en behållare av trä i enlighet med gällande nationella bestämmelser, även om lagringsprocessen fortsätter i en annan typ av behållare.

För beteckning av ett vin som har framställts med användning av ekchips, även i kombination med användning av behållare (en eller flera) av trä, får de uttryck som avses i första stycket inte användas.

3.   Uttrycket ”jäst på flaska” får endast användas för att beskriva mousserande viner med skyddade ursprungsbeteckningar eller med geografisk beteckning från ett tredjeland eller mousserande kvalitetsviner, under förutsättning att

a)

produkten har gjorts mousserande genom en andra alkoholjäsning på flaska,

b)

produktionstiden inklusive lagringen hos producenten, räknat från den jäsningstid som är avsedd att göra cuvéen mousserande, inte har understigit nio månader,

c)

jäsningstiden för att göra cuvéen mousserande och tiden för lagring på bottensatsen har uppgått till minst 90 dagar, och

d)

den bearbetade produkten har skilts från bottensatsen genom filtrering enligt omdragningsmetoden eller genom degorgering.

4.   Uttrycken ”jäsning på flaska enligt traditionell metod”, ”traditionell metod”, ”klassisk metod” eller ”traditionell klassisk metod” får endast användas för att beteckna mousserande viner med skyddade ursprungsbeteckningar eller med geografisk beteckning från ett tredjeland eller mousserande kvalitetsviner om produkten

a)

har gjorts mousserande genom en andra alkoholjäsning på flaska,

b)

utan uppehåll lagrats på bottensatsen i minst nio månader hos samma producent sedan cuvéen blandats,

c)

har skilts från bottensatsen genom degorgering.

5.   Benämningen ”crémant” får endast användas för mousserande vita kvalitetsviner eller kvalitetsviner av typen ”rosé” med skyddade ursprungsbeteckningar eller med en geografisk beteckning från ett tredjeland, om

a)

druvorna har skördats för hand,

b)

vinet har tillverkats av must som framställts genom att hela eller avstjälkade druvor pressats; mängden must får inte överskrida 100 liter per 150 kilo druvor,

c)

den totala svaveldioxidhalten inte överskrider 150 mg/liter,

d)

sockerhalten underskrider 50 g/liter,

e)

vinet uppfyller kraven i punkt 4, och

f)

utan att det påverkar artikel 67 ska uppgiften ”Crémant” anges i märkningen av mousserande kvalitetsviner tillsammans med namnet på den geografiska enhet som utgör det avgränsade området för den skyddade ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen för ett särskilt tredjeland.

Leden a och f gäller inte producenter som äger varumärken med uttrycken ”crémant” som registrerats före den 1 mars 1986.

6.   Uttryck som hänvisar till ekologiska produktionsmetoder för druvor regleras genom rådets förordning (EG) nr 834/2007 (17).

Artikel 67

Namn på en geografisk enhet som är mindre eller större än det underliggande området för ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen och hänvisningar till geografiska områden

1.   Vad beträffar artikel 60.1 g i förordning (EG) nr 479/2008 och utan att det påverkar artiklarna 55 och 56 i denna förordning, får namnet på en geografisk enhet och hänvisningar till geografiska områden endast anges i märkningen av viner med skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning eller med en geografisk beteckning från ett tredjeland.

2.   För att namnet på en mindre geografisk enhet än det underliggande området för ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen ska få användas ska området för den berörda geografiska enheten vara väldefinierat. Medlemsstaterna får anta bestämmelser om användningen av dessa geografiska enheter. Minst 85 procent av de druvor av vilka vinet har framställts ska komma från den mindre geografiska enheten. De resterande 15 procenten av druvorna ska komma från det geografiskt avgränsade området för den berörda ursprungsbeteckningen eller geografiska beteckningen.

Medlemsstater får besluta att inte tillämpa kraven i första stycket tredje och fjärde meningen när det gäller registrerade varumärken eller varumärken som har förvärvats i god tro före den 11 maj 2002 och som innehåller eller består av ett namn på en geografisk enhet som är mindre än den som ligger till grund för ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen och hänvisningar till ett geografiskt område i de berörda medlemsstaterna.

3.   Namnet på en geografisk enhet som är mindre eller större än det underliggande området för ursprungsbeteckningen eller den geografiska beteckningen eller hänvisningar till ett geografiskt område ska bestå av

a)

en ort eller grupp av orter,

b)

en kommun eller kommundel,

c)

ett underområde av ett vinodlingsområde eller en del av detta,

d)

ett administrativt område.

AVSNITT 3

Bestämmelser om vissa specifika typer av flaskor och flaskförslutningar och kompletterande bestämmelser för de vinproducerande medlemsstaterna

Artikel 68

Användningsvillkor för särskilda typer av flaskor

För att en flasktyp ska få tas upp i förteckningen över vissa typer av flaskor i bilaga XVII ska den uppfylla följande villkor:

a)

Den ska uteslutande, beständigt och traditionellt ha använts sedan 25 år tillbaka för ett vin med en särskild skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning.

b)

Dess användning ska påminna konsumenterna om ett vin med en särskild skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning.

I bilaga XVII anges användningsvillkoren för de godkända särskilda flasktyperna.

Artikel 69

Bestämmelser om presentation av vissa produkter

1.   Endast mousserande vin, mousserande kvalitetsvin och mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ får marknadsföras eller exporteras i glasflaskor av typen ”mousserande vin” som försluts med

a)

för flaskor med en nominell volym på över 0,20 liter: en svampformad propp av kork eller ett annat material vars kontakt med livsmedel är tillåten och som hålls på plats av en fästanordning som vid behov är täckt av en kapsyl och överdragen med metallbleck som helt och hållet täcker korken samt hela eller delar av flaskhalsen,

b)

för flaskor med en nominell volym på högst 0,20 liter: någon annan lämplig förslutningsanordning.

2.   Medlemsstaterna får besluta att kravet i punkt 1 gäller

a)

produkter som traditionellt tappas på sådana flaskor och som

i)

anges i artikel 25.2 a i förordning (EG) nr 479/2008,

ii)

anges i punkterna 7, 8 och 9 i bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008,

iii)

anges i rådets förordning (EEG) nr 1601/91 (18), eller

iv)

har en verklig alkoholhalt i volymprocent på högst 1,2 procent,

b)

andra produkter än de som avses i led a under förutsättning att de inte vilseleder konsumenterna om produktens art.

Artikel 70

Kompletterande bestämmelser om märkning och presentation för producentmedlemsstaterna

1.   Uppgifterna i artiklarna 61, 62 och 64–67 får göras obligatoriska, förbjudas eller begränsas för vin med skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som produceras på producentmedlemsstaternas territorium genom införande av strängare villkor än de som fastställs i detta kapitel i produktspecifikationerna för dessa viner.

2.   Medlemsstaterna får göra uppgifterna i artiklarna 64 och 66 obligatoriska för vin utan skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning som producerats på deras territorium.

3.   I kontrollsyfte får medlemsstaterna besluta att definiera och reglera andra uppgifter än de som anges i artiklarna 59.1 och 60.1 i förordning (EG) nr 479/2008 för vin som produceras på deras territorium.

4.   I kontrollsyfte får medlemsstaterna besluta att artiklarna 58, 59 och 60 i förordning (EG) nr 479/2008 ska tillämpas på vin som tappats på deras territorier, men som ännu inte saluförts eller exporterats.

KAPITEL V

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER, ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 71

Vinbeteckningar som skyddas i enlighet med förordning (EG) nr 1493/1999

1.   Kommissionen ska märka alla de dokument som medlemsstaterna lämnar in i enlighet med artikel 51.2 i förordning (EG) nr 479/2008 för ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar enligt artikel 51.3 i samma förordning med datum för mottagande och ärendenummer.

Den berörda medlemsstaten ska erhålla ett mottagningskvitto som innehåller minst följande uppgifter:

a)

Ärendenumret.

b)

Antalet mottagna dokument.

c)

Datumet för mottagande av dokumenten.

Dokumenten betraktas som inlämnade till kommissionen den dag då de registreras av kommissionen.

2.   Eventuella beslut om att avregistrera en berörd ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning i enlighet med artikel 51.4 i förordning (EG) nr 479/2008 ska fattas av kommissionen på grundval av de dokument som den förfogar över enligt artikel 51.2 i den förordningen.

Artikel 72

Tillfällig märkning

1.   Genom undantag från artikel 65 i denna förordning ska viner med en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning, vars berörda ursprungsbeteckning eller geografiska beteckning uppfyller kraven i artikel 38.5 i förordning (EG) nr 479/2008, märkas i enlighet med bestämmelserna i kapitel IV i denna förordning.

2.   Om kommissionen beslutar att inte bevilja skydd för en ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning i enlighet med artikel 41 i förordning (EG) nr 479/2008 ska viner märkta i enlighet med punkt 1 i denna artikel återtas från marknaden eller märkas om i enlighet med kapitel IV i denna förordning.

Artikel 73

Övergångsbestämmelser

1.   Vinbeteckningar som godkänns av medlemsstaterna som ursprungsbeteckningar eller geografiska beteckningar senast den 1 augusti 2009, och som inte har offentliggjorts av kommissionen i enlighet med artikel 54.5 i förordning (EG) nr 1493/1999 eller artikel 28 i förordning (EG) nr 753/2002, ska vara föremål för det förfarande som avses i artikel 51.1 i förordning (EG) nr 479/2008.

2.   Ändringar av produktspecifikationen för skyddade vinbeteckningar i enlighet med artikel 51.1 i förordning (EG) nr 479/2008 eller för vinbeteckningar som inte skyddas i enlighet med artikel 51.1 i förordning (EG) nr 479/2008, som har lämnats in till medlemsstaterna senast den 1 augusti 2009, ska vara föremål för det förfarande som avses i artikel 51.1 i förordning (EG) nr 479/2008 under förutsättning att medlemsstaten fattat ett beslut om godkännande och att teknisk dokumentation enligt artikel 35.1 i förordning (EG) nr 479/2008 lämnats till kommissionen senast den 31 december 2011.

3.   De medlemsstater som inte har antagit de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artikel 38 i förordning (EG) nr 479/2008 senast den 1 augusti 2009 ska göra detta senast den 1 augusti 2010. Under tiden gäller artiklarna 9, 10, 11 och 12 i tillämpliga delar som det ”förberedande nationella förfarande” som avses i artikel 38 i förordning (EG) nr 479/2008 i de berörda medlemsstaterna.

4.   Viner som släpps ut på marknaden och som märkts senast den 31 december 2010 och som följer de relevanta tillämpliga bestämmelserna senast den 1 augusti 2009 får saluföras till dess att lagren tömts.

Artikel 74

Upphävande

Förordningarna (EG) nr 1607/2000 och (EG) nr 753/2002 ska upphöra att gälla.

Artikel 75

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 augusti 2009.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 14 juli 2009.

På kommissionens vägnar

Mariann FISCHER BOEL

Ledamot av kommissionen


(1)  EUT L 148, 6.6.2008, s. 1.

(2)  EGT L 40, 11.2.1989, s. 1.

(3)  EGT L 186, 30.6.1989, s. 21.

(4)  EGT L 109, 6.5.2000, s. 29.

(5)  EUT L 247, 21.9.2007, s. 17.

(6)  EUT L 189, 20.7.2007, s. 1.

(7)  EGT L 179, 14.7.1999, s. 1.

(8)  EGT L 185, 25.7.2000, s. 17.

(9)  EGT L 118, 4.5.2002, s. 1.

(10)  Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

(11)  EUT L 170, 30.6.2008, s. 1.

(12)  EUT L 299, 8.11.2008, s. 25.

(13)  EGT L 11, 14.1.1994, s. 1.

(14)  EGT L 302, 19.10.1992, s. 1.

(15)  EUT L 165, 30.4.2004, s. 1.

(16)  EUT L 369, 23.12.2006, s. 1.

(17)  EUT L 189, 20.7.2007, s. 1.

(18)  EGT L 149, 14.6.1991, s. 1.


BILAGA I

ANSÖKAN OM REGISTRERING AV EN URSPRUNGSBETECKNING ELLER GEOGRAFISK BETECKNING

Datum för mottagande (DD/MM/ÅÅÅÅ) …

[fylls i av kommissionen]

Antal sidor (inklusive denna) …

Ansökan har upprättats på följande språk …

Ärendenummer …

[fylls i av kommissionen]

Sökande

Den juridiska eller fysiska personens namn …

Fullständig adress (gatuadress, postnummer och postort, land) …

Rättslig status, storlek och sammansättning (för juridiska personer) …

Nationalitet …

Telefonnummer, faxnummer, e-postadress …

Mellanhand

Medlemsstat(er) (*)

Myndighet i tredjeland (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Mellanhandens/mellanhändernas namn …

Fullständig(a) adress(er) (gatuadress, postnummer och postort, land) …

Telefonnummer, faxnummer, e-postadress …

Den beteckning som ska registreras 

Ursprungsbeteckning (*)

Geografisk beteckning (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Uppgifter som styrker skyddet i tredjelandet …

Kategorier av vinprodukter 

[anges på ett separat blad]

Produktspecifikation

Antal sidor …

Undertecknarens/undertecknarnas namn …

Underskrift(er) …


BILAGA II

SAMMANFATTANDE DOKUMENT

Datum för mottagande (DD/MM/ÅÅÅÅ) …

[fylls i av kommissionen]

Antal sidor (inklusive denna) …

Ansökan har upprättats på följande språk …

Ärendenummer …

[fylls i av kommissionen]

Sökande

Den juridiska eller fysiska personens namn …

Fullständig adress (gatuadress, postnummer och postadress, land) …

Rättslig status (för juridiska personer) …

Nationalitet …

Mellanhand

Medlemsstat(er) (*)

Myndighet i tredjelandet (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Mellanhandens/mellanhändernas namn …

Fullständig(a) adress(er) (gatuadress, postnummer och postort, land)) …

Den beteckning som ska registreras 

Ursprungsbeteckning (*)

Geografisk beteckning (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Beskrivning av vinet/vinerna (1) …

Uppgift om de traditionella uttryck, enligt artikel 54.1 a  (2) , som har samband med denna ursprungsbeteckning eller geografiska beteckning …

Specifika oenologiska metoder  (3) …

Avgränsat område …

Högsta avkastning(ar) per hektar …

Godkända druvsorter …

Samband med det geografiska området  (4) …

Övriga krav  (3) …

Hänvisning till produktspecifikationen


(1)  Inklusive en hänvisning till de produkter som omfattas av artikel 33.1 i förordning (EG) nr 479/2008.

(2)  Artikel 54.1 a i rådets förordning (EG) nr 479/2008

(3)  Ej obligatoriskt.

(4)  Beskriv produktens särskilda kännetecken och det geografiska området samt sambandet mellan dessa.


BILAGA III

ANSÖKAN OM INVÄNDNING MOT EN URSPRUNGSBETECKNING ELLER GEOGRAFISK BETECKNING

Datum för mottagande (DD/MM/ÅÅÅÅ) …

[fylls i av kommissionen]

Antal sidor (inklusive denna) …

Ansökan har upprättats på följande språk …

Ärendenummer …

[fylls i av kommissionen]

Uppgifter om invändaren

Den juridiska eller fysiska personens namn …

Fullständig adress (gatuadress, postnummer och postort, land) …

Nationalitet …

Telefonnummer, faxnummer, e-postadress …

Mellanhand

Medlemsstat(er) (*)

Myndighet i tredjelandet (ej obligatoriskt) (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Mellanhandens/mellanhändernas namn …

Fullständig(a) adress(er) (gatuadress, postnummer och postort, land) …

Beteckning som invändningen gäller 

Ursprungsbeteckning (*)

Geografisk beteckning (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Tidigare rättigheter

Skyddad ursprungsbeteckning (*)

Skyddad geografisk beteckning (*)

Nationell geografisk beteckning (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Namn …

Registreringsnummer …

Registreringsdatum (DD/MM/ÅÅÅÅ) …

Varumärke

Symbol …

Förteckning över produkter och tjänster …

Registreringsnummer …

Registreringsdatum …

Ursprungsland …

Anseende/renommé (*) …

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Grunder för invändningen

Artikel 42.1 i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (*)

Artikel 42.2 i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (*)

Artikel 43.2 i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (*)

Artikel 45.2 a i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (*)

Artikel 45.2 b i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (*)

Artikel 45.2 c i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (*)

Artikel 45.2 d i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Förklaring av grunden/grunderna …

Undertecknarens namn …

Underskrift …


BILAGA IV

ANSÖKAN OM ÄNDRING AV EN URSPRUNGSBETECKNING ELLER GEOGRAFISK BETECKNING

Datum för mottagande (DD/MM/ÅÅÅÅ) …

[fylls i av kommissionen]

Antal sidor (inklusive denna) …

Ansökan har upprättats på följande språk …

Ärendenummer …

[fylls i av kommissionen]

Mellanhand

Medlemsstat(er) (*)

Myndighet i tredjelandet (inte obligatoriskt) (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Mellanhandens/mellanhändernas namn …

Fullständig(a) adress(er) (gatuadress, postnummer och postort, land) …

Telefonnummer, faxnummer, e-postadress …

Namn 

Ursprungsbeteckning (*)

Geografisk beteckning (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Rubrik i produktspecifikationen som berörs av ändringen

Skyddad beteckning (*)

Produktbeskrivning (*)

Tillämpade oenologiska metoder (*)

Geografiskt område (*)

Avkastning per hektar (*)

Använda druvsorter (*)

Samband (*)

Kontrollmyndigheternas namn och adress (*)

Övrigt (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Ändring

Ändring av produktspecifikationen som inte innefattar en ändring av det sammanfattande dokumentet (*)

Ändring av produktspecifikationen som innefattar en ändring av det sammanfattande dokumentet (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Mindre ändring (*)

Större ändring (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Förklaring av ändringen …

Ändrat sammanfattande dokument

[lämnas på separat blad]

Undertecknarens namn …

Underskrift …


BILAGA V

ANSÖKAN OM AVREGISTRERING AV EN URSPRUNGSBETECKNING ELLER GEOGRAFISK BETECKNING

Datum för mottagande (DD/MM/ÅÅÅÅ) …

[fylls i av kommissionen]

Antal sidor (inklusive denna) …

Författare till ansökan om avregistrering …

Ärendenummer …

[fylls i av kommissionen]

Ansökan har upprättats på följande språk …

Den juridiska eller fysiska personens namn …

Fullständig adress (gatuadress, postnummer och postort, land) …

Nationalitet …

Telefonnummer, faxnummer, e-postadress …

Den beteckning som ansökan gäller 

Ursprungsbeteckning (*)

Geografisk beteckning (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Författarens legitima intresse …

Förklaring från medlemsstaten eller tredjelandet …

Grunder för avregistrering

Artikel 34.1 a i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (*)

Artikel 34.1 b i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (*)

Artikel 35.2 a i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (*)

Artikel 35.2 b i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (*)

Artikel 35.2 c i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (*)

Artikel 35.2 d i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (*)

Artikel 35.2 e i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (*)

Artikel 35.2 f i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (*)

Artikel 35.2 g i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (*)

Artikel 35.2 h i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (*)

Artikel 35.2 i) i rådets förordning (EG) nr 479/2008 (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Uppgifter som styrker grunden/grunderna …

Undertecknarens namn …

Underskrift …


BILAGA VI

ANSÖKAN OM OMVANDLING AV EN SKYDDAD URSPRUNGSBETECKNING TILL EN GEOGRAFISK BETECKNING

Datum för mottagande (DD/MM/ÅÅÅÅ) …

[fylls i av kommissionen]

Antal sidor (inklusive denna) …

Ansökan har upprättats på följande språk …

Ärendenummer …

[fylls i av kommissionen]

Sökande

Den juridiska eller fysiska personens namn …

Fullständig adress (gatuadress, postnummer och postort, land) …

Rättslig status, storlek och sammansättning (för juridiska personer) …

Nationalitet …

Telefonnummer, faxnummer, e-postadress …

Mellanhand

Medlemsstat(er) (*)

Myndighet i tredjelandet (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Mellanhandens/mellanhändernas namn …

Fullständig(a) adress(er) (gatuadress, postnummer och postort, land) …

Telefonnummer, faxnummer, e-postadress …

Den beteckning som ska registreras 

Uppgift som styrker skyddet i tredjelandet …

Produktkategorier 

[anges på separat blad]

Produktspecifikation

Antal sidor …

Undertecknarens/undertecknarnas namn …

Underskrift(er) …


BILAGA VII

ANSÖKAN OM ERKÄNNANDE AV ETT TRADITIONELLT UTTRYCK

Datum för mottagande (DD/MM/ÅÅÅÅ) …

[fylls i av kommissionen]

Antal sidor (inklusive denna) …

Ansökan har upprättats på följande språk …

Ärendenummer …

[fylls i av kommissionen]

Sökande

Medlemsstatens behöriga myndighet (*)

Tredjelandets behöriga myndighet (*)

Representativ branschorganisation (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Adress (gatuadress, postnummer och postort, land) …

Juridisk person (endast för representativa branschorganisationer) …

Nationalitet …

Telefonnummer, faxnummer, e-postadress …

Beteckning 

Traditionellt uttryck i enlighet med artikel 54.1 a i förordning (EG) nr 479/2008 (*)

Traditionellt uttryck i enlighet med artikel 54.1 b i förordning (EG) nr 479/2008 (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Språk

Artikel 31 a (*)

Artikel 31 b (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Förteckning över de berörda skyddade ursprungsbeteckningarna eller geografiska beteckningarna

Vinproduktkategorier …

Definition …

Kopia av bestämmelserna

[ska bifogas]

Undertecknarens namn …

Underskrift …


BILAGA VIII

ANSÖKAN OM INVÄNDNING MOT ETT TRADITIONELLT UTTRYCK

Datum för mottagande (DD/MM/ÅÅÅÅ) …

[fylls i av kommissionen]

Antal sidor (inklusive denna) …

Ansökan har upprättats på följande språk …

Ärendenummer …

[fylls i av kommissionen]

Uppgifter om invändaren

Den juridiska eller fysiska personens namn …

Fullständig adress (gatuadress, postnummer och postort, land) …

Nationalitet …

Telefonnummer, faxnummer, e-postadress …

Mellanhand

Medlemsstat(er) (*)

Myndighet i tredjelandet (ej obligatoriskt) (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Mellanhandens/mellanhändernas namn …

Fullständig(a) adress(er) (gatuadress, postnummer och postort, land) …

Det traditionella uttryck som ansökan gäller …

Tidigare rättigheter

Skyddad ursprungsbeteckning (*)

Skyddad geografisk beteckning (*)

Nationell geografisk beteckning (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Namn …

Registreringsnummer …

Datum för registrering (DD/MM/ÅÅÅÅ) …

Varumärke

Symbol …

Förteckning över produkter och tjänster …

Registreringsnummer …

Datum för registrering …

Ursprungsland …

Anseende/renommé (*) …

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Grunder för invändningen

Artikel 31 (*)

Artikel 35 (*)

Artikel 40.2 a (*)

Artikel 40.2 b (*)

Artikel 40.2 c (*)

Artikel 41.3 (*)

Artikel 42.1 (*)

Artikel 42.2 (*)

Artikel 54 i förordning (EG) nr 479/2008

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Förklaring av grunden/grunderna …

Undertecknarens namn …

Underskrift …


BILAGA IX

ANSÖKAN OM AVREGISTRERING AV ETT TRADITIONELLT UTTRYCK

Datum för mottagande (DD/MM/ÅÅÅÅ) …

[fylls i av kommissionen]

Antal sidor (inklusive denna) …

Författare till ansökan om avregistrering …

Ärendenummer …

[fylls i av kommissionen]

Ansökan har upprättats på följande språk …

Den juridiska eller fysiska personens namn …

Fullständig adress (gatuadress, postnummer och postort, land)

Nationalitet …

Telefonnummer, faxnummer, e-postadress …

Det traditionella uttryck som ansökan gäller …

Författarens legitima intresse …

Förklaring från medlemsstaten eller tredjelandet …

Grunder för avregistrering

Artikel 31 (*)

Artikel 35 (*)

Artikel 40.2 a (*)

Artikel 40.2 b (*)

Artikel 40.2 c (*)

Artikel 41.3 (*)

Artikel 42.1 (*)

Artikel 42.2 (*)

Artikel 54 i förordning (EG) nr 479/2008 (*)

[(*) stryk det som inte är tillämpligt]

Uppgifter som styrker grunden/grunderna …

Undertecknarens namn …

Underskrift …


BILAGA X

UPPGIFT OM DET PIKTOGRAM SOM AVSES I ARTIKEL 51.2

Image


BILAGA XI

FÖRTECKNING ÖVER DE REPRESENTATIVA HANDELSORGANISATIONER SOM AVSES I ARTIKEL 30.2 OCH DERAS MEDLEMMAR

Tredjeland

Den representativa branschorganisationens namn

Den representativa branschorganisationens medlemmar

Sydafrika

South African Fortified Wine Producers Association (SAFPA)

Allesverloren Estate

Axe Hill

Beaumont Wines

Bergsig Estate

Boplaas Wine Cellar

Boplaas Wine Cellar

Bredell Wines

Calitzdorp Wine Cellar

De Krans Wine Cellar

De Wet Co-op

Dellrust Wines

Distell

Domein Doornkraal

Du Toitskloof Winery

Groot Constantia Estate

Grundheim Wine Cellar

Kango Wine Cellar

KWV International

Landskroon Wine

Louiesenhof

Morgenhog Estate

Overgaauw Estate

Riebeek Cellars

Rooiberg Winery

Swartland Winery

TTT Cellars

Vergenoegd Wine Estate

Villiera Wines

Withoek Estate


BILAGA XII

FÖRTECKNING ÖVER DE TRADITIONELLA UTTRYCK SOM AVSES I ARTIKEL 40

Traditionella uttryck

Språk

Viner (1)

Sammanfattande definition/användningsvillkor (2)

Berörda tredjeländer

DEL A —   Traditionella uttryck som avses i artikel 54.1 a i förordning (EG) nr 479/2008

BELGIEN

Appellation d'origine contrôlée

Franska

SUB

(1, 4)

Traditionella uttryck som används i stället för ”skyddad ursprungsbeteckning”

 

Gecontroleerde oorsprongsbenaming

Nederländska

SUB

(1, 4)

 

Landwijn

Nederländska

SGB

(1)

Traditionella uttryck som används i stället för ”skyddad geografisk beteckning”

 

Vin de pays

Franska

SGB

(1)

 


BULGARIEN

Гарантирано наименование запроизход (ГНП)

(guaranteed designation of origin)

Bulgariska

SUB

(1, 3, 4)

Traditionella uttryck som används i stället för ”skyddad ursprungsbeteckning” eller ”skyddad geografisk beteckning”

14.4.2000

 

Гарантирано и контролиранонаименование за произход (ГКНП)

(guaranteed and controlled designation of origin)

Bulgariska

SUB

(1, 3, 4)

 

Благородно сладко вино (БСВ) (noble sweet wine)

Bulgariska

SUB

(3)

 

 

Pегионално вино

(Regional wine)

Bulgariska

SGB

(1, 3, 4)

 

 


TJECKIEN

Jakostní šumivé víno stanovené oblasti

Tjeckiska

SUB

(4)

Vinet har klassificerats av den tjeckiska myndigheten för jordbruks- och livsmedelskontroll det har framställts av druvor som har skördats på en angiven vingård i det berörda området, det vin som har använts för att framställa mousserande kvalitetsvin i den specifika regionen har framställts i vinodlingsområdet, avkastningen per hektar har inte överskridits i det definierade området i enlighet med: vinet uppfyller de kvalitetskrav som fastställts i tillämpningsförordningen.

 

Jakostní víno

Tjeckiska

SUB

(1)

Vinet har klassificerats av den tjeckiska myndigheten för jordbruks- och livsmedelskontroll det har framställts av druvor som har skördats på en angiven vingård i det berörda området, avkastningen per hektar har inte ökats, de druvor som vinet har framställts av har haft en sockerhalt på minst 15 °NM (normalised must-weight), vinskörden och vinframställningen har, med undantag för buteljeringen, utförts i den berörda vinregionen, vinet uppfyller kvalitetskraven i tillämpningsförordningen.

 

Jakostní víno odrůdové

Tjeckiska

SUB

(1)

Vinet har framställts av druvor, mäsk och vinmust, vinet har framställts av druvor som skördats på den angivna vingården eller av en blandning av kvalitetsviner av högst tre druvsorter.

 

Jakostní víno známkové

Tjeckiska

SUB

(1)

Vinet har framställts av druvor, mäsk och vinmust, eventuellt från vin som har framställts av druvor som skördats på den angivna vingården.

 

Jakostní víno s přívlastkem, kompletterat med:

Kabinetní víno

Pozdní sběr

Výběr z hroznů

Výběr z bobulí

Výběr z cibéb

Ledové víno

Slámové víno

Tjeckiska

SUB

(1)

Vinet har klassificerats av den tjeckiska myndigheten för jordbruks- och livsmedelskontroll det har framställts av druvor, mäsk eller vinmust som eventuellt kommer från vin som har framställts av druvor som skördats på den angivna vingården i det berörda området eller delområdet; avkastningen per hektar har inte överskridits; vinet har framställts av druvor av en druvsort eller en blandning av druvsorter, vars ursprung, sockerhalt och vikt och angrepp av gråröta Botrytis cinerea P. i form av ädelröta har kontrollerats av myndigheten för jordbruks- och livsmedelskontroll, vinet uppfyller kraven för en särskild sorts kvalitetsvin med bestämning, vinet kan också ha framställts genom en blandning av kvalitetsviner med bestämning, vinet uppfyller kvalitetskraven i tillämpningsförordningen, vinet har klassificerats av myndigheten för jordbruks- och livsmedelskontroll som kvalitetsvin med någon av följande bestämningar;

”Kabinetní víno” får endast framställas av druvor med en sockerhalt på minst 19 °NM,

”Pozdní sběr” får endast framställas av druvor med en sockerhalt på minst 21 °NM,

”Výběr z hroznů” får endast framställas av druvor med en sockerhalt på minst 24 °NM,

”Výběr z bobulí” får endast framställas av utvalda övermogna druvor, med en sockerhalt på minst 27 °NM,

”Výběr z cibéb” får endast framställas av utvalda övermogna druvor med ädelröta eller av övermogna druvor, med en sockerhalt på minst 32 °NM,

”Ledové víno” får endast framställas av druvor som skördats vid en temperatur på högst 7 °C och som under skörden och behandlingen har frusit; den erhållna vinmustens sockerhalt ska uppgå till minst 27 °NM,

”Slámové víno” får endast framställas av druvor som före behandlingen har förvarats på en bädd av halm eller vass eller vid behov hängts i ett ventilerat rum i minst tre månader; den erhållna mustens sockerhalt ska uppgå till minst 27 °NM.

 

Pozdní sběr

Tjeckiska

SUB

(1)

Vinet har klassificerats av den tjeckiska myndigheten för jordbruks- och livsmedelskontroll det har framställts av druvor som har skördats på en angiven vingård i det berörda området, avkastningen per hektar har inte ökats, de druvor som vinet framställts av har haft en lägsta sockerhalt på 21 °NM, vinskörden och vinframställningen har, med undantag för buteljeringen, utförts i den berörda vinregionen, vinet uppfyller kvalitetskraven i tillämpningsförordningen.

 

Víno s přívlastkem, kompletterat med:

Kabinetní víno

Pozdní sběr

Výběr z hroznů

Výběr z bobulí

Výběr z cibéb

Ledové víno

Slámové víno

Tjeckiska

SUB

(1)

Vinet har klassificerats av den tjeckiska myndigheten för jordbruks- och livsmedelskontroll det har framställts av druvor, mäsk eller vinmust som eventuellt kommer från vin som har framställts av druvor som har skördats på den angivna vingården i det berörda området eller delområdet; avkastningen per hektar har inte överskridits; vinet har framställts av druvor av en druvsort eller en blandning av druvsorter, vars ursprung, sockerhalt och vikt och angrepp av gråröta Botrytis cinerea P. i form av ädelröta har kontrollerats av myndigheten för jordbruks- och livsmedelskontroll, och uppfyller kraven för en särskild sorts kvalitetsvin med bestämning, eller av en blandning av kvalitetsviner med bestämning, vinet uppfyller kvalitetskraven i tillämpningsförordningen, vinet har klassificerats av myndigheten för jordbruks- och livsmedelskontroll som kvalitetsvin med någon av följande bestämningar:

”Kabinetní víno” får endast framställas av druvor vars sockerhalt uppgår till minst 19 °NM,

”Pozdní sběr” får endast framställas av druvor med en sockerhalt på minst 21 °NM,

”Výběr z hroznů” får endast framställas av druvor med en sockerhalt på minst 24 °NM,

”Výběr z bobulí” får endast framställas av utvalda övermogna druvor med en sockerhalt på minst 27 °NM,

”Výběr z cibéb” får endast framställas av utvalda övermogna druvor med ädelröta eller från övermogna druvor, med en sockerhalt på minst 32 °NM,

”Ledové víno” får endast framställas av druvor som skördats vid en temperatur på högst –7 °C och som under skörden och behandlingen har frusit; den erhållna vinmustens sockerhalt ska uppgå till minst 27 °NM,

”Slámové víno” får endast framställas av druvor som före behandlingen har förvarats på en bädd av halm eller vass eller vid behov hängts i ett ventilerat rum i minst tre månader, och den erhållna mustens sockerhalt ska uppgå till minst 27 °NM.

 

Jakostní likérové víno

Tjeckiska

SUB

(3)

Vinet har klassificerats av den tjeckiska myndigheten för jordbruks- och livsmedelskontroll det har framställts av druvor som har skördats på den berörda vingården i den specifika regionen, avkastningen per hektar har inte överskridits, framställningen har skett i den specifika vinregion där druvorna har skördats, vinet uppfyller kvalitetskraven i tillämpningsförordningen.

 

Zemské víno

Tjeckiska

SGB

(1)

Vinet har framställts av druvor som skördats i Tjeckien som är lämpliga för framställning av kvalitetsvin i den specifika regionen, eller av druvsorter som uppförts på förteckningen över druvsorter i tillämpningsförordningen, vinet får endast märkas med den geografiska beteckning som fastställs i tillämpningsförordningen; för framställning av bordsvin med geografisk beteckning får endast de druvor användas av vilka vinet framställts, vars sockerhalt uppgår till minst 14 °NM och som skördats i det geografiska området, vinet har en geografisk beteckning i enlighet med denna punkt och uppfyller kvalitetskraven i tillämpningsförordningen; det är förbjudet att använda namnet på andra geografiska områden än de som anges i tillämpningsförordningen.

 

Víno origininální certifikace (VOC or V.O.C.)

Tjeckiska

SUB

(1)

Vinet ska framställas inom vinregionen eller i ett mindre område; producenten ska vara medlem i den organisation som får bevilja ett vin en ursprungscertifiering i enlighet med lagen; vinet ska minst uppfylla kvalitetskraven i denna lag, vinet uppfyller kraven i beslutet om tillstånd att bevilja vinet en ursprungscertifiering; dessutom måste vinet uppfylla kraven för särskilda vinsorter i denna lag.

 


DANMARK

Regional vin

Danska

SGB

(1, 3, 4)

Vin eller mousserande vin som framställs i Danmark i enlighet med bestämmelserna i nationell lagstiftning. Vinet genomgår organoleptisk och analytisk bedömning. Vinets art och karaktär beror dels på produktionsområdet, dels på de druvor som används och dels på vinproducentens kunskaper.

 


TYSKLAND

Prädikatswein (Qualitätswein mit Prädikat (1)), kompletterat med:

Kabinett

Spätlese

Auslese

Beerenauslese

Trockenbeerenauslese

Eiswein

Tyska

SUB

(1)

Övergripande kategori för viner med särskilda bestämningar med en viss lägsta mustvikt och som inte har berikats (vinet har varken chaptaliserats eller berikats med koncentrerad druvmust), och som åtföljs av något av följande uttryck:

(Kabinett): Första kvalitetsnivån för kvalitetsviner med särskilda bestämningar (Prädikatsweine). Kabinett-viner är lätta och tunna och uppgår till 67–85 grader Öchsle beroende på druvsorten och regionen.

(Spätlese): Kvalitetsvin med särskild bestämning vars mustvikt uppgår till 76–95 grader Öchsle beroende på druvsorten och regionen. Druvan ska skördas sent och vara fullmogen. Spätlese-viner har en intensiv smak (inte nödvändigtvis söt).

(Auslese): Framställs av individuellt utvalda fullmogna druvor som kan koncentreras med botrytis cinerea och vars mustvikt uppgår till 85–100 grader Öchsle beroende på druvsorten och regionen.

(Beerenauslese): Framställs av särskilt utvalda fullmogna druvor med en hög sockerhalt tack vare botrytis cinerea (ädelröta). Skördas oftast något efter den normala skörden. Mustvikten ska uppgå till 110–125 grader Öchsle beroende på druvsorten och regionen: viner med mycket sötma och lång hållbarhet.

(Trockenbeerenauslese): Viner av mycket hög kvalitet med särskilda bestämningar (Prädikatswein), vars mustvikt överskrider 150 grader Öchsle. Viner inom denna kategori framställs av noga utvalda övermogna druvor vars saft har koncentrerats genom botrytis cinerea (ädelröta). Druvorna har skrumpnat ihop som russin. Dessa viner är mycket söta och har en låg alkoholhalt.

(Eiswein): Eiswein ska framställas av druvor som har skördats under hård frost vid en temperatur på högst –7 grader Celsius och som pressats i fruset tillstånd. Detta unika vin av mycket hög kvalitet har en extremt hög koncentration av sötma och syrlighet.

 

Qualitätswein, eventuellt kompletterat med b.A. (Qualitätswein bestimmter Anbaugebiete)

Tyska

SUB

(1)

Kvalitetsvin från bestämda regioner som har genomgått en analytisk och organoleptisk undersökning och som uppfyller krav i fråga om druvornas mognad (vinets mustvikt/grader Öchsle).

 

Qualitätslikörwein, eventuellt kompletterat med b.A. (Qualitätslikörwein bestimmter Anbaugebiete) (2)

Tyska

SUB

(3)

Kvalitetslikörvin från bestämda regioner som har genomgått en analytisk och organoleptisk undersökning och som uppfyller krav i fråga om druvornas mognad (vinets mustvikt/grader Öchsle).

 

Qualitätsperlwein, eventuellt kompletterat med b.A. (Qualitätsperlwein bestimmter Anbaugebiete) (2)

Tyska

SUB

(8)

Pärlande kvalitetsvin från bestämda regioner som har genomgått en analytisk och organoleptisk undersökning och som uppfyller krav i fråga om druvornas mognad (vinets mustvikt/grader Öchsle).

 

Sekt b.A. (Sekt bestimmter Anbaugebiete) (2)

Tyska

SUB

(4)

Mousserande kvalitetsvin från bestämda regioner.

 

Landwein

Tyska

SGB

(1)

Mycket fint vin på grund av dess något högre mustvikt.

 

Winzersekt (2)

Tyska

SUB

(1)

Mousserande kvalitetsvin som framställs i särskilda vinodlingszoner av druvor som skördas av samma vinodlingsföretag, där tillverkaren omvandlar druvorna till vin som är avsett för framställning av de mousserande kvalitetsviner som framställs i en särskild vinodlingszon. Gäller också för producentgrupper.

 


GREKLAND

Ονομασία Προέλευσης Ανωτέρας Ποιότητας (ΟΠΑΠ)

(appellation d’origine de qualité supérieure)

Grekiska

SUB

(1, 3, 4, 15, 16)

Namnet på en region eller en specifik administrativt erkänd plats som används som beskrivning för viner som uppfyller följande krav:

Vinerna framställs av druvor av förstklassiga druvsorter av Vitis vinifera som uteslutande kommer från detta geografiska område, vinframställningen sker inom detta område.

Vinerna framställs av druvor från vingårdar med låg avkastning per hektar.

Vinernas kvalitet och egenskaper beror väsentligen eller uteslutande på den särskilda geografiska miljön med dess inneboende naturliga och mänskliga faktorer.

[L.D. 243/1969 och L.D. 427/76 om förbättring och skydd av vinproduktion.]

 

Ονομασία Προέλευσης Ελεγχόμενη (ΟΠΕ)

(appellation d'origine contrôlée)

Grekiska

SUB

(3, 15)

Utöver de oumbärliga kraven för ”appellation d’origine de qualité supérieure” ska viner inom denna kategori uppfylla följande krav:

Vinerna ska framställas av druvor från förstklassiga vingårdar med låg avkastning per hektar som odlats på en jordmån som är lämplig för produktion av kvalitetsviner.

Vinerna ska uppfylla vissa krav beträffande vingårdarnas beskärningssystem och mustens lägsta sockerhalt.

[L.D. 243/1969 och L.D. 427/76 om förbättring och skydd av vinproduktion.]

 

Οίνος γλυκός φυσικός

(vin doux naturel)

Grekiska

SUB

(3)

Viner inom vinkategorin ”appellation d’origine contrôlée” eller ”appellation d’origine de qualité supérieure” som dessutom uppfyller följande krav:

Vinerna ska framställas av druvmust med en ursprunglig naturlig alkoholhalt på minst 12 volymprocent.

Vinerna ska ha en verklig alkoholhalt på minst 15 volymprocent och högst 22 volymprocent.

Vinerna ska ha en total alkoholhalt på minst 17,5 volymprocent.

[L.D. 212/1982 om registrering av viner med ursprungsbeteckningen ”Samos”.]

 

Οίνος φυσικώς γλυκύς

(vin naturellement doux)

Grekiska

SUB

(3, 15, 16)

Viner inom vinkategorin ”appellation d’origine contrôlée” eller ”appellation d’origine de qualité supérieure” som dessutom uppfyller följande krav:

Vinerna framställs av druvor som förvarats i sol eller skugga.

Vinerna framställs utan tillsatser.

Vinerna har en naturlig alkoholhalt på minst 17 volymprocent (eller 300 gram socker per liter).

[L.D. 212/1982 om registrering av viner med ursprungsbeteckningen ”Samos”.]

 

ονομασία κατά παράδοση

(appellation traditionnelle)

Grekiska

SGB

(1)

Viner som uteslutande framställs i Grekland och dessutom

viner med den traditionella benämningen Retsina, som framställs av druvmust som behandlats med kåda från Aleppotall, och

viner med den traditionella benämningen Verntea, som framställs av druvor från vingårdar på ön Zakynthos och som uppfyller vissa villkor angående de använda druvsorterna, vingårdarnas avkastning per hektar och mustens sockerhalt.

[P.D. 514/1979 om framställning, kontroll och skydd av kådakryddade viner och M.D. 397779/92 om fastställande av krav för användningen av beteckningen ”Verntea Traditional Designation of Zakynthos”.]

 

τοπικός οίνος

(vin de pays)

Grekiska

SGB

(1, 3, 4, 11, 15, 16)

Namnet på en region eller en specifik administrativt erkänd plats som används som beskrivning för viner som uppfyller följande krav:

Vinerna har en viss kvalitet, ett visst anseende eller andra egenskaper som kan hänföras till deras ursprung.

Minst 85 procent av de druvor som används kommer uteslutande från och framställs inom detta geografiska område.

Vinerna framställs av druvsorter som har klassificerats i det specifika området.

Vinerna framställs av druvor från vingårdar med en jordmån som lämpar sig för vinodling med låg avkastning per hektar.

För varje vin ska en naturlig och verklig alkoholhalt ha fastställts.

[C.M.D. 392169/1999 Allmänna bestämmelser om användningen av termen Regional Wine som beskrivning för bordsvin, ändrad genom C.M.D. 321813/2007.]

 


SPANIEN

Denominación de origen (DO)

Spanska

SUB

(1, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 11, 15, 16)

Namn på en region, ett område, en plats eller ett avgränsat område som har erkänts administrativt och som används som beteckning för viner som uppfyller följande krav:

Vinerna ska framställas i regionen, i området, på platsen eller inom det avgränsade området med druvor som odlats där-

Vinerna ska ha ett mycket gott kommersiellt anseende på grund av sitt ursprung.

Vinernas kvalitet och egenskaper beror väsentligen eller uteslutande på geografiska faktorer, däribland naturliga och mänskliga faktorer.

(Lag 24/2003 om vinrankor och vin; andra rättsliga krav fastställs i ovan nämnda lagstiftning och i andra lagar.)

Chile

Denominación de origen calificada (DOCa)

Spanska

SUB

(1, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 11, 15, 16)

Utöver de oumbärliga kraven för ”denominación de origen”, ska ”denominacion de origen calificada” uppfylla följande krav:

Vinet ska ha beviljats beteckningen ”denominación de origen” för minst tio år sedan.

De skyddade produkterna saluförs uteslutande på flaska från vinföretag som är registrerade och belägna inom det avgränsade geografiska området.

Det område som anses kunna framställa viner med rätt till den beskrivna ursprungsbeteckningen är kartografiskt avgränsat genom varje kommunområde.

(Lag 24/2003 om vinrankor och vin; andra rättsliga krav fastställs i denna lag och i andra lagar.)

 

Vino de calidad con indicación geográfica

Spanska

SUB

(1, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 11, 15, 16)

Vin som framställs i en region, ett område, en plats eller en avgränsad plats med druvor från detta område, vars kvalitet, anseende eller egenskaper beror på den geografiska eller mänskliga faktorn, eller både och, och där produktionen av druvan, framställningen av vinet eller dess lagring sker. Dessa viner kännetecknas av uttrycket ”vino de calidad de” åtföljt av namnet på den region, det område, den plats eller den avgränsade plats där de framställs och tillverkas.

(Lag 24/2003 om vinrankor och vin; andra rättsliga krav fastställs i denna lag och i andra lagar.)

 

Vino de pago

Spanska

SUB

(1, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 11, 15, 16)

Avser en plats eller en jordbruksanläggning med en särskild jordmån och ett mikroklimat som skiljer platsen eller anläggningen från andra platser i omgivningen, vars benämning har ett traditionellt och allmänt känt samband med odlingen på vingårdar som framställer vin med utmärkta egenskaper och av hög kvalitet och vars maximala utsträckning begränsas genom regler som fastställts av den behöriga förvaltningen i enlighet med varje regions särskilda egenskaper. Platsens utsträckning får inte motsvara eller överskrida något av de kommunområden på vars territorium eller territorier, om det finns flera, platsen är belägen. Det är underförstått att det finns ett allmänt känt samband med odlingen på de berörda vingårdarna när ”pagons” benämning normalt har använts i handelsförbindelser för att identifiera viner från området i minst fem år. Alla druvor som används för ”vino de pago” ska komma från vingårdar belägna i detta ”pago” och vinet ska framställas, förvaras, och i tillämpliga fall lagras åtskilt från andra viner.

(Lag 24/2003 om vinrankor och vin; andra rättsliga krav fastställs i denna lag och i andra lagar.)

 

Vino de pago calificado

Spanska

SUB

(1, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 11, 15, 16)

I de fall då hela ”pagon” omfattas av den territoriella räckvidden för en kvalificerad ursprungsbeteckning får vinet betecknas som ett ”vino de pago calificado”, och det vin som framställs där ska alltid märkas med uttrycket ”de pago calificado” om det uppfyller kraven för viner med kvalificerad ursprungsbeteckning och har registrerats i området.

(Lag 24/2003 om vinrankor och vin; andra rättsliga krav fastställs i denna lag och i andra lagar.)

 

Vino de la tierra

Spanska

SGB

(1, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 11, 15, 16)

Följande krav gäller användningen av det traditionella uttrycket ”vino de la tierra” som åtföljs av en geografisk beteckning:

1. Vid regleringen av de geografiska beteckningar för produkter som avses i artikel 1 ska minst följande aspekter beaktas:

a)

Den eller de vinkategorier som beteckningen gäller.

b)

Namnet på den geografiska beteckning som ska användas.

c)

Den exakta avgränsningen av det geografiska området.

d)

Uppgift om vilka druvsorter som ska användas.

e)

Den lägsta naturliga volymalkoholhalten för de olika vintyper för vilka beteckningen får användas.

f)

En bedömning av eller uppgift om de organoleptiska egenskaperna.

g)

Vilka kontroller som gäller för vinerna och som ska utföras av ett offentligt

2. Användningen av en geografisk beteckning som benämning av viner som framställts av en blandning av viner som framställts av druvor som skördats i olika produktionsområden är tillåten om minst 85 procent av vinet kommer från det produktionsområde vars namn används.

(Lag 24/2003 om vinrankor och vin, dekret 1126/2003.)

 

Vino dulce natural

Spanska

SUB

(3)

(Bilaga III, punkt B.6 i förordning (EG) nr 606/2009)

 

Vino Generoso

Spanska

SUB

(3)

(Bilaga III, punkt B.8 i förordning (EG) nr 606/2009)

Chile

Vino Generoso de licor

Spanska

SUB

(3)

(Bilaga III, punkt B.10 i förordning (EG) nr 606/2009)

 


FRANKRIKE

Appellation d'origine contrôlée

Franska

SUB

(1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15, 16)

Namn på en plats som används för att beskriva en produkt från denna plats, vars kvalitet eller egenskaper väsentligen eller uteslutande beror på en särskild geografisk miljö med dess inneboende naturliga eller mänskliga faktorer. Produkten är välkänd och dess produktion är underställd förfaranden för överenskommelser som omfattar aktörernas godkännande, kontroll av produktionsvillkoren och kontroll av produkterna.

Algeriet

Schweiz

Tunisien

Appellation 606/2009 contrôlée

Franska

 

Appellation d'origine vin délimité de qualité supérieure

Franska

 

Vin doux naturel

Franska

SUB

(3)

Muterat vin, dvs. vin vars alkoholjäsning avbrutits genom tillsats av neutral vinalkohol. Denna process syftar till att öka vinets alkoholhalt och samtidigt bevara merparten av druvans naturliga socker.

Beroende på vilken typ av naturligt söta viner som framställs, dvs. vita, röda eller rosa, sker muteringen under ett bestämt skede av alkoholjäsningen, med eller utan maceration.

 

Vin de pays

Franska

SGB

(1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15, 16)

Bordsviner med angivande av det geografiska ursprunget (territoriell benämning). Ett ”vin de pays” ska uteslutande komma från det produktionsområde vars benämning det bär. Vinet ska uppfylla stränga produktionsvillkor som fastställts genom dekret om till exempel maximal avkastning, lägsta alkoholhalt, druvsort och stränga analytiska bestämmelser.

 


ITALIEN

Denominazione di origine controllata (D.O.C.)

Italienska

SUB

(1, 3, 4, 5, 6, 8, 11, 15, 16)

Viner med ursprungsbeteckning som avser det geografiska namnet på en vinodlingszon som utmärks av en specifik produktion och som används för att beskriva en renommerad kvalitetsprodukt vars egenskaper beror på den geografiska miljön och den mänskliga faktorn. I nedanstående lag anges för de italienska beteckningarna det specifika traditionella uttrycket ”D.O.C.” som tydliggör ovanstående koncept med en högkvalitativ och traditionell ursprungsbeteckning.

[Lag nr 164 av den 10 februari 1992]

 

Kontrollierte Ursprungsbezeichnung

Tyska

 

Denominazione di origine controllata e garanttia (D.O.C.G.)

Italienska

SUB

(1, 3, 4, 5, 6, 8, 11, 15, 16)

Denna beteckning liknar definitionen D.O.C., men innehåller också ordet ”garanterad” och används därför för viner med ett särskilt värde som har varit erkända som DOC-viner i minst fem år. Dessa viner saluförs i behållare på fem liter och märks med en statlig identifikationsmärkning för att ge konsumenterna en bättre garanti.

[Lag nr 164 av den 10 februari 1992]

 

Kontrollierte und garantierte Ursprungsbezeichnung

Tyska

 

Vino dolce naturale

Italienska

SUB

(1, 3, 11, 15)

Ett traditionellt uttryck som används för att beskriva och beteckna vissa viner som framställs av lätt torkade druvor och som innehåller en viss andel restsocker från druvorna och framställs utan tillsatsprocesser.

Användningen regleras genom specifika dekret om olika viner.

 

Indicazione geografica tipica (IGT)

Italienska

SGB

(1, 3, 4, 5, 6, 8, 11, 15, 16)

En uteslutande italiensk term som fastställs i lag nr 164 av den 10 februari 1992 som beskrivning av viner med en geografisk beteckning vars specifika egenskaper och kvalitetsnivå beror på det geografiska område där druvorna odlas.

 

Landwein

Tyska

 

Vin de pays

Franska

 


CYPERN

Οίνος Ελεγχόμενης Ονομασίας

Προέλευσης (ΟΕΟΠ)

(Controlled Designation of Origin)

Grekiska

SUB

(1, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 11, 15, 16)

Viner med skyddad ursprungsbeteckning

Κ.Δ.Π.403/2005 Αρ.4025/19.8.2005/Ε.Ε. Παρ. ΙΙΙ (Ι)

Κ.Δ.Π.212/2005 Αρ.3896/26.04.2005/Ε.Ε. Παρ. ΙΙΙ (Ι)

Κ.Δ.Π.706/2004 Αρ.3895/27.08.2004/Ε.Ε. Παρ. ΙΙΙ (Ι)

 

Τοπικός Οίνος

(Regional Wine)

Grekiska

SGB

(1, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 11, 15, 16)

Viner med skyddad geografisk beteckning

Κ.Δ.Π. 704/2004 Αρ.3895/27.8.2004/Ε.Ε. Παρ. ΙΙΙ(Ι)

 


LUXEMBURG

Crémant de Luxembourg

Franska

SUB

(4)

[Regeringsförordning av den 4 januari 1991] De viktigaste produktionsvillkoren är följande:

Druvorna ska skördas för hand och väljas ut särskilt för framställningen av Crémant.

Cuvéen för basviner ska uppfylla de kvalitetsnormer som gäller för kvalitetsviner.

Vinet framställs av must som erhålls genom pressning av hela druvor, och för mousserande vita eller ”roséviner” får mustmängden inte överskrida 100 liter per 150 kilo druvor.

Vinet jäses på flaska enligt en traditionell metod.

Den totala svaveldioxidhalten får inte överskrida 150 mg/liter.

Det lägsta koldioxidtrycket får inte underskrida 4 atmosfär vid 20 °C.

Sockerhalten underskrider 50 g/liter.

 

Marque nationale, kompletterat med:

appellation contrôlée

appellation d'origine contrôlée

Franska

SUB

(1, 4)

Viner):

Märkningen ”Marque nationale” (nationellt kvalitetsmärke) för viner med beteckningen ”Moselle luxembourgeoise” infördes genom en regeringsförordning av den 12 mars 1935. Märkningen ”Marque nationale – appellation contrôlée” på den rektangulära etikett som fästs på flaskans baksida certifierar den statligt kontrollerade produktionen och vinets kvalitet. Märkningen beviljas av byrån för ”Marque nationale”. Endast viner från Luxemburg som inte har blandats med utländska viner och som uppfyller de nationella kraven och EU-kraven får beviljas denna märkning. Viner med denna märkning ska också saluföras på flaska och druvorna ska uteslutande ha odlats och behandlats inom det nationella produktionsområdet. Vinerna granskas systematiskt genom analytiska och organoleptiska prover.

(Mousserande viner):

Märkningen ”Marque nationale” för mousserande viner från Luxemburg infördes genom en regeringsförordning av den 18 mars 1988, och utgör en garanti för att

det mousserande vinet uteslutande framställs av viner som är lämpliga för framställning av kvalitetsviner från Luxembourg Moselle,

vinet uppfyller de kvalitetskriterier som fastställts i de nationella förordningarna och i EG-förordningarna,

vinet genomgår statliga kontroller.

 


UNGERN

Minőségi bor

Ungerska

SUB

(1)

Betyder ”kvalitetsvin” och betecknar viner med skyddad ursprungsbeteckning.

 

Védett eredetű bor

Ungerska

SUB

(1)

Betecknar vin med skyddat ursprung.

 

Tájbor

Ungerska

SGB

(1)

Betyder ”lantvin” och betecknar viner med skyddad geografisk beteckning.

 


MALTA

Denominazzjoni ta’ Origini Kontrollata (D.O.K.)

Maltesiska

SUB

(1)

[Government Gazette nr. 17965 av den 5 september 2006]

 

Indikazzjoni Ġeografika Tipika (I.G.T.)

Maltesiska

SGB

(1)

[Government Gazette nr. 17965 av den 5 september 2006]

 


NEDERLÄNDERNA

Landwijn

Nederländska

SGB

(1)

Detta vin skördas och framställs på nederländskt territorium. Namnet på den provins där druvorna är skördade får anges på etiketten. Vinet alkoholhalt ska vara minst 6,5 volymprocent. För att detta vin ska få framställas i Nederländerna får endast druvsorter som finns upptagna i den nationella förteckningen användas.

 


ÖSTERRIKE

Districtus Austriae Controllatus (DAC)

Latin

SUB

(1)

Villkoren för dessa kvalitetsviner (till exempel sorter, smak, alkoholhalt) fastställs av en regional kommitté.

 

Prädikatswein eller Qualitätswein besonderer Reife und Leseart, eventuellt kompletterat med:

Ausbruch/Ausbruchwein

Auslese/Auslesewein

Beerenauslese/Beerenauslesewein

Kabinett/Kabinettwein

Schilfwein

Spätlese/Spätlesewein

Strohwein

Trockenbeerenauslese

Eiswein

Tyska

SUB

(1)

Dessa viner är kvalitetsviner och definieras huvudsakligen genom druvornas naturliga sockerhalt och skördeförhållandena. Tillsatser eller sötning är förbjudet.

Ausbruch/Ausbruchwein: Framställs av övermogna druvor med angrepp av botrytis med en naturlig sockerhalt på minst 27 °Klosterneuburger Mostwaage (KMW). För högre utvinning kan färsk must eller vin tillsättas.

Auslese/Auslesewein: Framställs av mycket noggrant utvalda druvor med en naturlig sockerhalt på minst 21 °KMW.

Beerenauslese/Beerenauslesewein: Framställs av övermogna utvalda druvor och/eller druvor med angrepp av botrytis med en naturlig sockerhalt på minst 25 °KMW.

Kabinett/Kabinettwein: Framställs av fullmogna druvor med en naturlig sockerhalt på minst 17 °KMW.

Schilfwein, Strohwein: Druvorna ska förvaras och torkas naturligt på en bädd av vass eller halm i minst 3 månader före pressningen och sockerhalten ska uppgå till minst 25 °KMW.

Spätlese/Spätlesewein: Framställs av fullmogna druvor med en naturlig sockerhalt på minst 19 °KMW.

Trockenbeerenauslese: Ska huvudsakligen framställas av druvor med angrepp av botrytis och av naturligt skrumpna druvor med en sockerhalt på minst 30 °KMW.

Eiswein: Druvorna ska ha frusit naturligt under skörden och pressningen och ska ha en sockerhalt på minst 25 °KMW.

 

Qualitätswein eller Qualitätswein mit staatlicher Prüfnummer

Tyska

SUB

(1)

Framställs av fullmogna druvor och vissa druvsorter med en naturlig sockerhalt på minst 15 °KMW och en maximal avkastning på 6 750 liter/hektar. Vinet får endast säljas med ett kontrollnummer för kvalitetsvin.

 

Landwein

Tyska

SGB

(1)

Framställs av fullmogna druvor och vissa druvsorter med en naturlig sockerhalt på minst 14 °KMW och en maximal avkastning på 6 750 liter/hektar.

 


PORTUGAL

Denominação de origem (D.O.)

Portugisiska

SUB

(1, 3, 4, 8)

Ett geografiskt namn på en region eller en särskild plats, eller ett traditionellt uttryck som förknippas med ett geografiskt ursprung eller inte, som används för att beskriva eller identifiera en produkt som framställs av druvor från denna region eller specifika plats och vars kvalitet eller egenskaper väsentligen eller uteslutande beror på särskilda geografiska egenskaper och deras inneboende naturliga och mänskliga faktorer, och vars produktion sker inom detta avgränsade område eller denna geografiska region.

[Decreto-Lei no 212/2004, av den 23 augusti 2004]

 

Denominação de origem controlada (D.O.C.)

Portugisiska

SUB

(1, 3, 4, 8)

Märkningen av vinprodukter som har rätt till en ursprungsbeteckning kan inkludera följande beteckningar: ”Denominação de Origem Controlada” eller ”DOC”.

[Decreto-Lei no 212/2004, av den 23 augusti 2004]

 

Indicação de proveniência regulamentada (I.P.R.)

Portugisiska

SUB

(1, 3, 4, 8)

Namn på ett land, en region eller en specifik plats, eller ett traditionellt uttryck, som förknippas med ett geografiskt ursprung eller inte, som används för att beskriva eller identifiera en vinprodukt som till minst 85 procent består av druvor som skördats inom detta område när det gäller en specifik plats eller region, vars anseende, specifika kvalitet eller andra egenskaper kan tillskrivas detta geografiska ursprung och vars produktion sker inom detta avgränsade geografiska område eller denna region.

[Decreto-Lei no 212/2004, av den 23 augusti 2004]

 

Vinho doce natural

Portugisiska

SUB

(3)

Vin med hög sockerhalt, framställt av sent skördade druvor eller druvor med ädelröta.

[Portaria no 166/1986, av den 26 juni 1986]

 

Vinho generoso

Portugisiska

SUB

(3)

Likörviner som traditionellt framställs i de avgränsade regionerna Douro, Madeira, Setúbal och Carcavelos, som kallas respektive ”Port Wine” eller ”Porto”, och dess översättningar till andra språk, eller ”Madeira Wine”eller ”Madeira”, och dess översättningar till andra språk, ”Moscatel de Setúbal” eller ”Setúbal” och ”Carcavelos”.

[Decreto-Lei no 166/1986, av den 26 juni 1986]

 

Vinho regional

Portugisiska

SGB

(1)

Märkningen av vinprodukter som har rätt till en geografisk beteckning kan inkludera följande uttryck: ”Vinho Regional” eller ”Vinho da Região de”.

[Decreto-Lei no 212/2004, av den 23 augusti 2004]

 


RUMÄNIEN

Vin cu denumire de origine controlată (D.O.C.), kompletterat med:

Cules la maturitate deplină – C.M.D.

Cules târziu – C.T.

Cules la înnobilarea boabelor – C.I.B.

Rumänska

SUB

(1, 3, 8, 15, 16)

Viner med ursprungsbeteckning är viner som framställs av druvor som odlas i avgränsade områden som utmärks av klimat-, jordmåns- och exponeringsförhållanden som är gynnsamma för skördekvaliteten och som uppfyller följande krav:

a)

De druvor som vinet framställs av kommer uteslutande från de respektive avgränsade områdena.

b)

Produktionen sker inom respektive geografiskt område.

c)

Vinets kvalitet och egenskaper beror väsentligen eller uteslutande på en särskild geografisk miljö med inneboende naturliga och mänskliga faktorer.

d)

Vinerna framställs av druvsorter av Vitis vinifera.

I enlighet med druvornas mognadsstadium och dess kvalitetsegenskaper vid skörd klassificeras viner med ursprungsbeteckning på följande sätt:

a)

DOC – CMD – vin med ursprungsbeteckning som framställs av druvor som är fullmogna vid skörd.

b)

DOC – CMD – vin med ursprungsbeteckning som framställs av druvor som skördas sent.

c)

DOC – CIB – vin med ursprungsbeteckning som skördas när druvan förädlats.

 

Vin spumant cu denumire de origine controlată (D.O.C.)

Rumänska

SUB

(5, 6)

Mousserande viner med skyddad ursprungsbeteckning framställs av druvsorter som rekommenderas för denna typ av produktion och som odlas i specifika vingårdar där vinet framställs som råmaterial och endast behandlas inom det tillåtna området före saluföringen.

 

Vin cu indicație geografică

Rumänska

SGB

(1, 4, 9, 15, 16)

Vin med geografisk beteckning framställs av druvor som skördas vid specifika vingårdar inom avgränsade områden och som uppfyller följande villkor:

a)

De har en viss kvalitet, ett visst anseende eller särskilda egenskaper som kan tillskrivas respektive geografiskt ursprung.

b)

Minst 85 procent av de druvor som används för vinproduktion kommer uteslutande från detta geografiska område.

c)

Produktionen sker inom detta geografiska område.

d)

Vinerna framställs av druvsorter av Vitis vinifera eller framställs av en blandning av arten Vitis vinifera och andra arter av släktet Vitis.

Den verkliga alkoholhalten ska uppgå till minst 9,5 volymprocent för viner som produceras i vinodlingszon B och minst 10,0 volymprocent för vinodlingszonerna CI och CII. Den totala alkoholhalten får inte överskrida 15 volymprocent.

 


SLOVENIEN

Kakovostno vino z zaščitenim geografskim poreklom (kakovostno vino ZGP), eventuellt kompletterat med Mlado vino

Slovenska

SUB

(1)

Vin som framställs av fullmogna druvor med en naturlig alkoholhalt på minst 8,5 volymprocent (9,5 volymprocent i zon CII) och en maximal avkastning på 8 000 liter/hektar. En analytisk och organoleptisk utvärdering är obligatorisk.

 

Kakovostno peneče vino z zaščitenim geografskim poreklom (Kakovostno vino ZGP)

Slovenska

SUB

(1)

Vin som framställs genom en första och andra alkoholjäsning med en verklig alkoholhalt på minst 10 volymprocent, av vilket cuvéens totala alkoholhalt uppgår till lägst 9 volymprocent.

 

Penina

Slovenska

 

Vino s priznanim tradicionalnim poimenovanjem (vino PTP)

Slovenska

SUB

(1)

Villkoren för dessa kvalitetsviner fastställs genom en ministerförordning på grundval av detaljerade expertrapporter (om till exempel druvsort, alkoholhalt, avkastning etc.).

 

Renome

Slovenska

 

Vrhunsko vino z zaščitenim geografskim poreklom (vrhunsko vino ZGP), eventuellt kompletterat med:

Pozna trgatev

Izbor

Jagodni izbor

Suhi jagodni izbor

Ledeno vino

Arhivsko vino (Arhiva)

Slamnovino (vino iz sušenega grozdja)

Slovenska

SUB

(1)

Vin som framställs av fullmogna druvor med en naturlig sockerhalt på minst 83 grader Öchsle och en maximal avkastning på 8 000 liter/hektar. Tillsatser, sötning, syrning eller avsyrning är förbjudet. En analytisk och organoleptisk utvärdering är obligatorisk.

Pozna trgatev: Framställs av övermogna druvor och/eller druvor med ädelröta med en naturlig sockerhalt på minst 92 grader Öchsle.

Izbor: Framställs av övermogna druvor och druvor med ädelröta med en naturlig sockerhalt på minst 108 grader Öchsle.

Jagodni izbor: Framställs av övermogna druvor och druvor med ädelröta med en naturlig sockerhalt på minst 128 grader Öchsle.

Suhi jagodni izbor: Framställs av övermogna druvor och druvor med ädelröta med en naturlig sockerhalt på minst 154 grader Öchsle.

Ledeno vino: Druvorna ska ha frusit naturligt under skörden och pressningen och ska ha en sockerhalt på minst 128 grader Öchsle.

Arhivsko vino (Arhiva): Lagrat vin som framställs av fullmogna druvor med en sockerhalt på minst 83 grader Öchsle.

Slamnovino (vino iz sušenega grozdja): Druvorna ska förvaras och torkas naturligt på en bädd av vass eller halm före pressningen.

 

Vrhunsko peneče vino z zaščitenim geografskim poreklom (Vrhunsko peneče vino ZGP)

Slovenska

SUB

(1)

Vin som framställs genom en första och andra alkoholjäsning med en verklig alkoholhalt på minst 10,5 volymprocent, av vilket cuvéens totala alkoholhalt uppgår till minst 9,5 volymprocent.

 

Penina

Slovenska

 

Deželno vino s priznano geografsko oznako (Deželno vino PGO), eventuellt kompletterat med Mlado vino

Slovenska

SGB

(1)

Vin som framställs av fullmogna druvor med en naturlig alkoholhalt på minst 8,5 volymprocent och en maximal avkastning på 12 000 liter/hektar. En analytisk och organoleptisk utvärdering är obligatorisk.

 


SLOVAKIEN

Akostné víno

Slovakiska

SUB

(1)

Vin som klassificerats av ett kontrollinstitut som ett ”quality variety wine” (kvalitetsvin av en eller flera druvsorter) eller ett ”quality branded wine” (kvalitetsvin med märkning), som framställs av druvor med en naturlig sockerhalt på minst 16 °NM och vars högsta avkastning per hektar inte överskrids. Vinet uppfyller kvalitetskraven i en särskild förordning.

 

Akostné víno s prívlastkom, kompletterat med:

Kabinetné

Neskorý zber

Výber z hrozna

Bobuľovývýber

Hrozienkový výber

Cibébový výber

L'adový zber

Slamové víno

Slovakiska

SUB

(1)

Vin som klassificerats av ett kontrollinstitut som ett kvalitetsvin med bestämning. Vinet uppfyller kvalitetskraven i en särskild förordning, den maximala avkastningen per hektar överskrids inte, druvsorten, druvornas ursprung, deras naturliga sockerhalt, vikt och tillstånd certifieras av en anställd vid kontrollinstitutet före behandling. Förbudet mot att öka den naturliga alkoholhalten i volymprocent och att ändra restsockerhalten iakttas.

Akostné víno s prívlastkom delas upp i

kabinetné víno som framställs av fullmogna druvor med en naturlig sockerhalt på minst 19 °NM,

kabinetné víno som framställs av fullmogna druvor med en naturlig sockerhalt på minst 21 °NM,

výber z hrozna som framställs av fullmogna druvor med en naturlig sockerhalt på minst 23 °NM från noga utvalda klasar,

bobuľový výber som framställs av för hand plockade övermogna druvklasar från vilka omogna och skadade druvor har plockats bort för hand, med en naturlig sockerhalt på minst 26 °NM,

hrozienkový výber som framställs av för hand plockade övermogna naturliga vindruvor, med en sockerhalt på minst 28 °NM,

hrozienkový výber som uteslutande framställs av för hand plockade övermogna vindruvor som förädlats genom Botrytis cinerea Persoon, med en sockerhalt på minst 28 °NM,

ľadové víno som framställs av druvor som skördas vid högst –7 °C, vars druvor skördas och behandlas i fruset tillstånd och vars must har en sockerhalt på minst 27 °NM,

slamové víno som framställs av välmogna druvor som före behandlingen förvaras på en bädd av halm eller vass, eller som eventuellt har bundits upp på snören i minst tre månader och vars naturliga sockerhalt uppgår till minst 27 °NM.

 

Esencia

Slovakiska

SUB

(1)

Vin som framställs genom långsam jäsning av självavrunnet vin och av enskilt utvalda druvor med ädelröta från den bestämda vingården i Tokajská vinohradnícka oblasť. Essensen ska ha en sockerhalt på minst 450 g/l och innehålla 50 g/l sockerfritt extrakt. Vinet ska lagras i minst tre år, varav minst två år på träfat.

 

Forditáš

Slovakiska

SUB

(1)

Vin som framställs genom alkoholjäsning av must eller vin från samma vinskörd från den bestämda vingården i Tokajská vinohradnícka oblasť som hällts på druvpressrester av druvor med ädelröta. Vinet ska lagras i minst två år, varav minst ett år på träfat.

 

Mášláš

Slovakiska

SUB

(1)

Vin som framställs genom alkoholjäsning av must eller vin från samma vinskörd från den bestämda vingården i Tokajská vinohradnícka oblasť som hällts över jäsningsrester av Samorodné eller Výber. Vinet ska lagras i minst två år, varav minst ett år på träfat.

 

Pestovateľský sekt (3)

Slovakiska

SUB

(4)

De grundläggande produktionsvillkoren uppfylls med ett villkor för produktion av mousserande kvalitetsviner och den sista fasen av framställningsprocessen för mousserande vin utförs av vinodlaren vid den vingård där de druvor som används för framställningen odlats. De enskilda komponenterna hos cuvéen för pestovateľský sekt ska komma från en och samma vinodlingszon.

 

Samorodné

Slovakiska

SUB

(1)

Vin som framställs genom alkoholjäsning av Tokaj-druvsorter i vinodlingsområdet Tokajská vinohradnícka oblasť från den bestämda vingården, om villkoren för massframställning av druvor med ädelröta inte är gynnsamma. Vinet får saluföras först efter två års lagring, varav minst ett år på träfat.

 

Sekt vinohradníckej oblasti (3)

Slovakiska

SUB

(4)

Mousserande vin som framställs genom en första eller andra jäsning av kvalitetsvin som framställts av druvor som odlats på vinfält i vinodlingsområden och uteslutande i det vinodlingsområde där druvorna för framställningen odlas eller i det omedelbart intilliggande området och vars grundläggande produktionsvillkor uppfylls med ett villkor för mousserande kvalitetsviner.

 

Výber (3)(4)(5)(6) putňový

Slovakiska

SUB

(1)

Vin som framställs genom alkoholjäsning efter det att must med en sockerhalt på minst 21° NM från den bestämda vingården i Tokajská vinohradnícka oblasť eller vin med samma kvalitet och från samma vinskörd från den bestämda vingården i Tokajská vinohradnícka oblasť hällts över druvor med ädelröta. Beroende på vilken mängd druvor med ädelröta som tillsatts ska Tokajský výber delas in i 3–6 putnový. Výber ska lagras i minst tre år, varav minst två år på träfat.

 

Výberová esencia

Slovakiska

SUB

(1)

Vin som framställs genom alkoholjäsning av druvor med ädelröta. Under skörden plockas druvorna separat, och direkt efter behandlingen hälls must från den särskilda vingården i Tokajská vinohradnícka oblasť eller vin från samma skörd med en naturlig sockerhalt på minst 180 g/l och 45 g/l sockerfritt extrakt över druvorna. Vinet ska lagras i minst tre år, varav minst två år på träfat.

 


FÖRENADE KUNGARIKET

Quality (sparkling) wine

Engelska

SUB

(1, 4)

Vin eller mousserande vin som framställs i England och Wales i enlighet med reglerna i den nationella lagstiftningen i dessa länder. Vin som saluförs som ”quality wine” har genomgått en organoleptisk och analytisk utvärdering. Vinets specifika karaktär och egenskaper beror delvis på produktionsområdet, på kvaliteten hos de druvor som använts och på producentens och vintillverkarens kunskaper.

 

Regional (sparkling) wine

Engelska

SGB

(1, 4)

Vin eller mousserande vin som framställs i England och Wales i enlighet med reglerna i den nationella lagstiftningen i dessa länder. ”Regional wine” har genomgått en organoleptisk och analytisk utvärdering. Vinets specifika karaktär och egenskaper beror delvis på produktionsområdet, på de druvor som använts och på producentens och vintillverkarens kunskaper.

 

DEL B —   Traditionella uttryck som avses i artikel 54.1 b i förordning (EG) nr 479/2008

BULGARIEN

Колекционно

(collection)

Bulgariska

SUB

(1)

Vin som uppfyller kraven för ”special reserve” och som lagras på flaska i minst ett år, och vars kvantitet inte överskrider hälften av partiet med beteckningen ”special reserve”.

 

Ново

(young)

Bulgariska

SUB/SGB

(1)

Vinet framställs uteslutande av druvor från en skörd och buteljeras fram till och med årets slut. Vinet får säljas med beteckningen ”new” till och med den 1 mars efterföljande år. I detta fall ska märkningen obligatoriskt innehålla uppgiften ”försäljningsperiod – 1 mars ...”. Efter det att den ovan angivna perioden löpt ut får vinet inte märkas med och presenteras som ”new” och den resterande kvantiteten vin i handeln ska obligatoriskt märkas om efter den 31 mars det aktuella året i enlighet med de föreskrivna kraven.

 

Премиум

(premium)

Bulgariska

SGB

(1)

Vin som framställs av den druvsort som är av högst kvalitet av hela skörden. Den producerade kvantiteten överskrider inte 1/10 av hela skörden.

 

Премиум оук, или първо зареждане в бъчва

(premium oak)

Bulgariska

SUB

(1)

Vin som mognadslagras på nya träfat med en volym på upp till 500 liter.

 

Премиум резерва

(premium reserve)

Bulgariska

SGB

(1)

Vin som framställs av en druvsort och som utgör en bevarad kvantitet av det bästa partiet från skörden.

 

Резерва

(reserve)

Bulgariska

SUB/SGB

(1)

Vin som framställs av en druvsort och som mognadslagras i minst ett år från och med november månad under skördeåret.

 

Розенталер

(Rosenthaler)

Bulgariska

SUB

(1)

Vin som framställs av rekommenderade druvsorter med en sockerhalt på minst 22 viktprocent. Vinet har en alkoholhalt på minst 11 volymprocent. Dess egenskaper beror främst på tillsatsen av druvmust eller koncentrerad druvmust minst 30 dagar före expeditionen.

 

Специална селекция

(special selection)

Bulgariska

SUB

(1)

Vin som framställs av en druvsort eller av en blandning av druvsorter, som lagrats i minst två år efter det förfallodatum som anges i produktspecifikationen.

 

Специална резерва

(special reserve)

Bulgariska

SUB

(1)

Vin som framställs av en druvsort eller av en blandning av druvsorter, som lagrats i minst ett år på ekfat efter det förfallodatum som anges i produktspecifikationen.

 


TJECKIEN

Archivní víno

Tjeckiska

SUB

(1)

Vin som saluförs på marknaden tidigast tre år efter skördeåret.

 

Burčák

Tjeckiska

SUB

(1)

Delvis jäst druvmust, vars verkliga alkoholhalt är högre än en volymprocent och lägre än tre femtedelar av den totala alkoholhalten.

 

Klaret

Tjeckiska

SUB

(1)

Vin som framställs av blå druvor utan jäsning med skalkontakt.

 

Košer, Košer víno

Tjeckiska

SUB

(1)

Vin som framställs efter liturgisk metod enligt judiska regler.

 

Labín

Tjeckiska

SGB

(1)

Vin från blå druvor som har framställs utan jäsning med skalkontakt i den tjeckiska vinregionen.

 

Mladé víno

Tjeckiska

SUB

(1)

Vin som saluförs för konsumtion till slutkonsumenterna senast i slutet av det kalenderår då de druvor som använts för framställningen av detta vin skördats.

 

Mešní víno

Tjeckiska

SUB

(1)

Vin som framställs enligt liturgisk metod och som uppfyller användningskraven för liturgiska akter inom ramen för den katolska kyrkans högtider.

 

Panenské víno, Panenská sklizeň

Tjeckiska

SUB

(1)

Vinet framställs av vingårdens första skörd. Vingårdens första skörd är den skörd som sker under det tredje året efter odlingen på vingården.

 

Pěstitelský sekt (4)

Tjeckiska

SUB

(4)

Mousserande vin som klassificerats av den tjeckiska myndigheten för jordbruks- och livsmedelskontroll och som uppfyller kraven i EG-förordningarna för mousserande kvalitetsvin som framställs i den specifika regionen av druvor från vinodlarens vingård.

 

Pozdní sběr

Tjeckiska

SUB

(1)

Vinet har klassificerats av den tjeckiska myndigheten för jordbruks- och livsmedelskontroll det har framställts av druvor som har skördats på en angiven vingård i det berörda området, avkastningen per hektar har inte överskridits, vinet har framställts av druvor med en sockerhalt på minst 21 °NM, vinskörden och vinframställningen har, med undantag för buteljeringen, utförts i den berörda vinregionen, vinet uppfyller kvalitetskraven i tillämpningsförordningen.

 

Premium

Tjeckiska

SUB

(1)

Vin med sortbestämning – ett urval av druvor, ett urval av övermogna druvor eller ett urval av lätt torkade övermogna druvor har gjorts från druvorna, varav minst 30 procent med angrepp av ädelröta Botrytis cinerea P.

 

Rezerva

Tjeckiska

SUB

(1)

Vin som lagras i minst 24 månader på träfat och därefter på flaska. Rött vin ska lagras i minst 12 månader på fat och vitt vin eller rosévin ska lagras i minst 6 månader på fat.

 

Růžák, Ryšák

Tjeckiska

SUB

(1)

Vin som framställs av en blandning av druvor eller av druvmust från vita eller eventuellt röda eller blå druvor.

 

Zrálo na kvasnicích, Krášleno na kvasnicích, Školeno na kvasnicích

Tjeckiska

SUB

(1)

Vin som under framställningen lagrats på bottensatsen i minst sex månader.

 


TYSKLAND

Affentaler

Tyska

SUB

(1)

Ursprungsbeteckning för rött kvalitetsvin och Prädikatswein av druvsorten Blauer Spätburgunder från områdena Altschweier, Bühl, Eisental och Neusatz i staden Bühl i Bühlertal, samt från Neuweier-området i staden Baden-Baden.

 

Badisch Rotgold

Tyska

SUB

(1)

Vin som framställs genom blandning (sammanblandning) av vita vindruvor, även krossade, med röda vindruvor från det specifika vinodlingsområdet Baden.

 

Classic (Klassic)

Tyska

SUB

(1)

Rött eller vitt kvalitetsvin som uteslutande framställs av druvor från klassiska druvsorter som är typiska för regionen. Den must som används för framställningen har en naturlig alkoholhalt som är minst en volymprocent högre än den naturliga alkoholhalt som föreskrivs för det vinodlingsområde där druvorna har skördats. Den totala alkoholhalten uppgår till minst 11,5 volymprocent. Restsockerhalten är lägre än 15 g/l och är inte högre än den dubbla totala syrahalten. En enda vindruvssort anges för vinet. Årgången anges, men uppgifter om smaken saknas.

 

Ehrentrudis

Tyska

SUB

(1)

Ursprungsbeteckning för rosévin av god kvalitet och av mycket hög kvalitet av druvsorten Blauer Spätburgunder från Tuniberg-området.

 

Federweisser

Tyska

SUB/SGB

(1)

Delvis jäst druvmust från Tyskland med geografisk beteckning eller från andra EU-stater. De geografiska beteckningarna har namn från vinodlingsområdet ”vin de pays”. ”Federweißer” är den vanligaste beteckningen för delvis jäst druvmust bland de många regionala beteckningarna.

 

Hock

Tyska

SUB

(1)

Vitt bordsvin från vinodlingsområdet kring Rhen och med en restsockerhalt på ”medel-söt”. Termens bakgrund: Hock är traditionellt sett den angloamerikanska beteckningen för Rhen-vin och kan spåras tillbaka till ortsnamnet ”Hochheim” (vid Main, i vinodlingsområdet Rheingau).

 

Liebfrau(en)milch

Tyska

SUB

(1)

Traditionell beteckning för ett vitt tyskt kvalitetsvin, som består till minst 70 procent av en blandning av Riesling, Silvaner, Müller-Thurgau eller Kerner från regionerna Nahe, Rheingau, Rheinhessen eller Pfalz. Restsockerhalten ligger mellan ”medel-söt”. Framställs nästan uteslutande för export.

 

Riesling-Hochgewächs (5)

Tyska

SUB

(1)

Vitt kvalitetsvin som uteslutande framställs av druvor av druvsorten Riesling. Den must som används för framställningen har en naturlig alkoholhalt som är minst 1,5 volymprocent högre än den naturliga lägsta alkoholhalt som föreskrivs för det angivna vinodlingsområdet eller för det område där druvorna har skördats. Vinet har fått ett kvalitetsbetyg på minst 3,0 i kvalitetstestet.

 

Schillerwein

Tyska

SUB

(1)

Vin från det särskilda vinodlingsområdet Württemberg. Vinet är ett kvalitetsvin som är blekt till klarrött till färgen och som framställs genom blandning (sammanblandning) av vita vindruvor, även krossade, med röda vindruvor, även krossade. Beteckningarna ”Schillersekt b.A.” eller ”Schillerperlwein b.A.” får användas om Schillerwein är basvinet.

 

Weissherbst

Tyska

SUB

(1)

Kvalitetsvin som framställs i ett angivet vinodlingsområde eller Prädikatswein (vin med särskilda bestämningar) som framställs av en enda röd vindruvssort och till minst 95 procent av ljus pressad must. Vindruvssorten ska anges i samband med beteckningen Weißherbst med samma typsnitt, storlek och färg. Får också användas för inhemskt mousserande vin som framställs av vin som får märkas med beteckningen ”Weißherbst”.

 


GREKLAND

Αγρέπαυλη

(Agrepavlis)

Grekiska

SUB/SGB

(1, 3, 4, 8, 11, 15, 16)

Viner som framställs av druvor som skördats på vingårdar på egendomar där det finns en byggnad som kallas ”Agrepavlis”. Vinframställningen sker på egendomen.

 

Αμπέλι

(Ampeli)

Grekiska

SUB/SGB

(1, 3, 4, 8, 11, 15, 16)

Viner som uteslutande framställs av druvor som skördats på vingårdar på en egendom. Vinframställningen sker på egendomen.

 

Αμπελώνας(ες)

(Ampelonas (-ès))

Grekiska

SUB/SGB

(1, 3, 4, 8, 11, 15, 16)

Viner som uteslutande framställs av druvor som skördats på vingårdar på en egendom. Vinframställningen sker på egendomen.

 

Αρχοντικό

(Archontiko)

Grekiska

SUB/SGB

(1, 3, 4, 8, 11, 15, 16)

Viner som framställs av druvor som skördats på vingårdar på en egendom där det finns en byggnad som kallas ”archontiko”. Vinframställningen sker på egendomen.

 

Κάβα

(Cava)

Grekiska

SGB

(1, 3, 8, 11, 15, 16)

Viner som lagras under kontrollerade förhållanden.

 

Από διαλεκτούς αμπελώνες

(Grand Cru)

Grekiska

SUB

(3, 15, 16)

Viner som uteslutande framställs av druvor från utvalda vingårdar, med särskilt låg avkastning per hektar.

 

Ειδικά Επιλεγμένος

(Grande réserve)

Grekiska

SUB

(1, 3, 15, 16)

Utvalda viner som lagras under en specifik tid under kontrollerade förhållanden.

 

Κάστρο

(Kastro)

Grekiska

SUB/SGB

(1, 3, 4, 8, 11, 15, 16)

Viner som framställs av druvor som skördats på vingårdar på en egendom där det finns en byggnad eller ruiner av ett historiskt slott. Vinframställningen sker på egendomen.

 

Κτήμα

(Ktima)

Grekiska

SUB/SGB

(1, 3, 4, 8, 11, 15, 16)

Viner som framställs av druvor som skördats på vingårdar på en egendom som ligger inom det berörda skyddade vinodlingsområdet.

 

Λιαστός

(Liastos)

Grekiska

SUB/SGB

(1, 3, 15, 16)

Viner som framställs av druvor som lämnats i solen eller skuggan för att delvis torka.

 

Μετόχι

(Metochi)

Grekiska

SUB/SGB

(1, 3, 4, 8, 11, 15, 16)

Viner som framställs av druvor som skördats på vingårdar som brukas av en egendom som ligger utanför det klosterområde dit egendomen hör.

 

Μοναστήρι

(Monastiri)

Grekiska

SUB/SGB

(1, 3, 4, 8, 11, 15, 16)

Viner som framställs av druvor som skördats på vingårdar som tillhör ett kloster.

 

Νάμα

(Nama)

Grekiska

SUB/SGB

(1)

Söta viner som används som nattvardsvin.

 

Νυχτέρι

(Nychteri)

Grekiska

SUB

(1)

Viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Santorini” som uteslutande framställs på öarna ”Thira” och ”Thiresia” samt lagras på fat i minst tre månader.

 

Ορεινό κτήμα

(Orino Ktima)

Grekiska

SUB/SGB

(1, 3, 4, 8, 11, 15, 16)

Viner som framställs av druvor som skördats på vingårdar på en egendom som ligger på över 500 meters höjd.

 

Ορεινός αμπελώνας

(Orinos Ampelonas)

Grekiska

SUB/SGB

(1, 3, 4, 8, 11, 15, 16)

Viner som uteslutande framställs av druvor som odlats på vingårdar på över 500 meters höjd.

 

Πύργος

(Pyrgos)

Grekiska

SUB/SGB

(1, 3, 4, 8, 11, 15, 16)

Viner som framställs av druvor som skördats på vingårdar på en egendom där det finns en byggnad som kallas ”Pyrgos”. Vinframställningen sker på egendomen.

 

Επιλογή ή Επιλεγμένος

(Réserve)

Grekiska

SUB

(1, 3, 15, 16)

Utvalda viner som lagras under en specifik tid under kontrollerade förhållanden.

 

Παλαιωθείς επιλεγμένος

(Vieille réserve)

Grekiska

SUB

(3, 15, 16)

Utvalda likörviner som lagras under en specifik tid under kontrollerade förhållanden.

 

Βερντέα

(Verntea)

Grekiska

SGB

(1)

Vin med en traditionell beteckning som framställs av druvor som skördats på vingårdar på ön Zakynthos, där även vinframställningen sker.

 

Vinsanto

Grekiska

SUB

(1, 3, 15, 16)

Vin med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Santorini” som framställs vid anläggningen Santo Erini-Santorini på öarna ”Thira” och ”Thirasia” av druvor som lämnats i solen.

 


SPANIEN

Amontillado

Spanska

SUB

(3)

Likörvin (Vino generoso) av torr ”Jerez-Xérès-Sherry”, ”Manzanilla-Sanlúcar de Barrameda”, ”Montilla-Moriles” med skyddade ursprungsbeteckningar med skarp arom, försänkt, mjuk och fyllig smak, bärnstens- eller guldfärgat, med en slutlig alkoholhalt på mellan 16–22 volymprocent. Lagras i minst två år enligt systemet med ”criaderas y soleras” i ekbehållare som rymmer maximalt 1 000 liter.

 

Añejo

Spanska

SUB/SGB

(1)

Viner som lagras i sammanlagt minst 24 månader i ekbehållare som maximalt rymmer 600 liter eller på flaska.

 

Spanska

SUB

(3)

Likörvin med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Malaga” som lagras i tre–fem år.

 

Chacolí-Txakolina

Spanska

SUB

(1)

Vin med de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Chacolí de Bizkaia-Bizkaiko Txakolina”, ”Chacolí de Getaria-Getariako Txakolina” och ”Chacolí de Álava-Arabako Txakolina” som främst framställs av druvsorterna Ondarrabi Zuri och Ondarrabi Beltza. Vin med en slutlig alkoholhalt på minst 9,5 volymprocent (11 volymprocent för vitt vin som jäst på fat), maximalt 0,8 mg/l flyktiga syror och maximalt 180 mg/l total svaveldioxidhalt (140 mg/l för röda viner).

 

Clásico

Spanska

SUB

(3, 16)

Viner med en restsockerhalt på över 45 g/l.

Chile

Cream

Engelska

SUB

(3)

Likörvin med de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Jerez-Xérès-Sherry”, ”Manzanilla-Sanlúcar de Barrameda”, ”Montilla-Moriles”, ”Málaga” och ”Condado de Huelva” med minst 60 g/l reducerande ämnen av bärnstens- eller mahognyfärg. Lagras i ekbehållare i minst två år enligt systemet ”criaderas y soleras” eller enligt systemet ”añadas”.

 

Criadera

Spanska

SUB

(3)

Likörvin med de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Jerez-Xérès-Sherry”, ”Manzanilla-Sanlúcar de Barrameda”, ”Montilla-Moriles”, ”Málaga” och ”Condado de Huelva” som lagras enligt systemet ”criaderas y soleras”, som är traditionellt i detta vinområde.

 

Criaderas y Soleras

Spanska

SUB

(3)

Likörvin med de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Jerez-Xérès-Sherry”, ”Manzanilla-Sanlúcar de Barrameda”, ”Montilla-Moriles”, ”Málaga” och ”Condado de Huelva” som lagras enligt ett system med ekfat som kallas ”criaderas” som staplas ovanpå varandra. Årets vin placeras på systemets övre rad och passerar de olika stegen eller ”criaderas” genom delvis och på varandra följande omflyttningar under en lång period, tills dess att vinet når det sista steget, eller ”soleran” där lagringsprocessen slutförs.

 

Crianza

Spanska

SUB

(1)

Andra viner än mousserande viner, pärlande viner och likörviner, som uppfyller följande villkor:

Röda viner ska ha lagrats i minst 24 månader, varav de ska lagras på ekfat som rymmer maximalt 330 liter i minst sex månader.

Vita viner och roséviner ska ha lagrats i minst 18 månader, varav de ska lagras på ekfat som rymmer maximalt 330 liter i minst sex månader.

 

Dorado

Spanska

SUB

(3)

Likörviner med de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Rueda” och ”Malaga” med lagringsprocess.

 

Fino

Spanska

SUB

(3)

Likörvin (vino generoso) med de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Jerez-Xérès-Sherry” och ”Manzanilla Sanlúcar de Barrameda”, ”Montilla Moriles” med följande egenskaper: halmfärgat, torrt, något beskt, lätt och väldoftande till smaken. Lagras under ”flor” i minst två år enligt systemet med ”criaderas y soleras” i ekbehållare som rymmer maximalt 1 000 liter.

 

Fondillón

Spanska

SUB

(16)

Vin med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Alicante” som framställs av druvsorten Monastrell, som övermognat på grundstammen och som är av utmärkt kvalitet och i mycket gott tillstånd. Vid jäsningen används endast naturliga jäsningsmedel och den slutliga alkoholhalten (lägst 16 volymprocent) ska i sin helhet vara naturlig. Vinet ska lagras i minst tio år i ekbehållare.

 

Gran reserva

Spanska

SUB

(1)

Andra viner än mousserande viner, pärlande viner och likörviner, som uppfyller följande villkor:

Röda viner ska ha lagrats i minst 60 månader, varav de ska lagras i minst 18 månader på ekfat som rymmer maximalt 330 liter och under resten av perioden på flaska.

Vita viner och roséviner ska ha lagrats i minst 48 månader, varav de ska lagras i minst sex månader på ekfat som rymmer maximalt 330 liter och under resten av perioden på flaska.

 

Spanska

SUB

(4)

Den kortaste lagringsperioden för mousserande viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Cava” är 30 månader, från ”tiraje” till ”degüelle”.

 

Lágrima

Spanska

SUB

(3)

Sött vin med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Málaga” under vars framställning musten erhålls efter krossning av druvorna utan mekanisk pressning. Vinet ska lagras i minst två år enligt systemet ”criaderas y soleras” eller enligt årgångssystemet i ekbehållare som maximalt rymmer 1 000 liter.

 

Noble

Spanska

SUB/SGB

(1)

Viner som lagras i sammanlagt minst 18 månader i ekbehållare som maximalt rymmer 600 liter eller på flaska.

 

Spanska

SUB

(3)

Likörviner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Malaga” som lagras i två till tre år.

 

Oloroso

Spanska

SUB

(3)

Likörvin (vino generoso) med de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Jerez-Xérès-Sherry” och ”Manzanilla Sanlúcar de Barrameda”, ”Montilla Moriles” med följande egenskaper: mycket fylligt, smakrikt och mjukt, aromatiskt, kraftfullt, torrt eller något blyaktigt med en mahognyliknande färg och en slutlig alkoholhalt på mellan 16 och 22 volymprocent. Lagras i minst två år enligt systemet med ”criaderas y soleras” i ekbehållare som rymmer maximalt 1 000 liter.

 

Pajarete

Spanska

SUB

(3)

Söta eller halvsöta viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Málaga” som lagras i minst två år enligt systemet ”criaderas y soleras” eller enligt systemet ”añadas” i ekbehållare som maximalt rymmer 1 000 liter.

 

Pálido

Spanska

SUB

(3)

Likörvin (vino generoso) med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Condado de Huelva” som lagras i över tre år enligt en biologisk lagringsprocess, med en slutlig alkoholhalt på 15–17 volymprocent.

 

Spanska

SUB

(3)

Likörvin med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Rueda” som under de sista tre åren lagras i ekbehållare.

 

Spanska

SUB

(3)

Vin med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Málaga” från druvsorterna Pedro Ximenez och/eller Moscatel, utan tillsats av ”arrope” (kokt must), utan lagringsprocess.

 

Palo Cortado

Spanska

SUB

(3)

Likörvin (vino generoso) med de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Jerez-Xérès-Sherry” och ”Manzanilla Sanlúcar de Barrameda”, ”Montilla Moriles”, vars organoleptiska egenskaper består i att vinet doftar som en ”amontillado” och att dess smak och färg påminner om en ”oloroso” och vars slutliga alkoholhalt ligger på mellan 16 och 22 volymprocent. Vinet lagras i två faser: den första är biologisk, och sker under ett tunt lager av ”flor”, och den andra är oxiderande.

 

Primero de Cosecha

Spanska

SUB

(1)

Vin med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Valencia” som skördas under de tio första skördedagarna och som buteljeras inom de följande trettio dagar som avslutar skörden. Skörden ska obligatoriskt anges i märkningen.

 

Rancio

Spanska

SUB

(1, 3)

Vin som är påtagligt rostigt med en lagringsprocess med abrupta temperaturförändringar i kontakt med luft, eller i trä- eller kristallpaket.

 

Raya

Spanska

SUB

(3)

Likörvin (vino generoso) med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Montilla Moriles” med egenskaper som liknar ”Oloroso”-viner, men med mindre smak och arom. Lagras i minst två år enligt systemet med ”criaderas y soleras” i ekbehållare som rymmer maximalt 1 000 liter.

 

Reserva

Spanska

SUB

(1)

Andra viner än mousserande viner, pärlande viner och likörviner, som uppfyller följande villkor:

Röda viner ska ha lagrats i minst 36 månader, varav de ska lagras i minst 12 månader på ekfat som rymmer maximalt 330 liter och under resten av perioden på flaska.

Vita viner och roséviner ska ha lagrats i minst 24 månader, varav de ska lagras i minst sex månader på ekfat som rymmer maximalt 330 liter och under resten av perioden på flaska.

Chile

Sobremadre

Spanska

SUB

(1)

Vita viner med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Vinos de Madrid” som till följd av vinernas särskilda framställning innehåller koldioxid som inleder den egna jäsningen av musten med ”madres” (skalade och pressade druvor).

 

Solera

Spanska

SUB

(3)

Likörvin med de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Jerez-Xérès-Sherry”, ”Manzanilla-Sanlúcar de Barrameda”, ”Montilla-Moriles”, ”Málaga” och ”Condado de Huelva” som lagras enligt systemet ”criaderas y soleras”.

 

Superior

Spanska

SUB

(1)

Viner som till minst 85 procent framställs av de föredragna druvsorterna inom respektive avgränsat område.

Chile

Sydafrika

Trasañejo

Spanska

SUB

(3)

Likörvin med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Malaga” som lagras i minst fem år.

 

Vino Maestro

Spanska

SUB

(3)

Vin med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Málaga” som är resultatet av en mycket ofullständig jäsning, eftersom man tillsätter 7 procent vinalkohol till musten innan jäsningen börjar. Därför är jäsningen mycket långsam och avbryts när alkoholhalten når 15–16 volymprocent, vilket innebär att ca 160–200 g/l socker kvarstår som inte jäses. Vinet lagras i minst två år enligt systemet ”criaderas y soleras” eller enligt systemet ”añadas” i ekbehållare som rymmer maximalt 1 000 liter.

 

Vendimia Inicial

Spanska

SUB

(1)

Vin med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Utiel–Requena” som framställs av druvor som skördas under de tio första skördedagarna och vars alkoholhalt varierar mellan 10–11,5 volymprocent. Vinets särskilda egenskaper beror på dess tidiga skörd och omfattar en begränsad koldioxidutsöndring.

 

Viejo

Spanska

SUB/SGB

(1)

Vin som lagras i 36 månader, med en rostig karaktär som framför allt beror på ljus-, syre- eller värmeförhållandena eller en kombination av dessa faktorer.

 

Spanska

SUB

(3)

Likörvin (vino generoso) med den skyddade ursprungsbeteckningen Condado de Huelva som har följande egenskaper: mustigt, fylligt och sammetslent, aromatiskt, energiskt, i princip torrt, mahognyfärgat, med en alkoholhalt på mellan 16–22o. Vinet har lagrats i minst två år enligt systemet ”criaderas y soleras” i ekbehållare som rymmer maximalt 1 000 liter.

 

Vino de Tea

Spanska

SUB

(1)

Vin från det norra delområdet för den skyddade ursprungsbeteckningen ”La Palma” som lagras i träpaket med Pinus canariensis (”Tea”) i högst sex månader. Den slutliga alkoholhalten ligger för vita viner på mellan 11–14,5 volymprocent, för roséviner på mellan 11–13 volymprocent och för röda viner på mellan 12–14 volymprocent.

 


FRANKRIKE

Ambré

Franska

SUB

(3)

Artikel 7 i ett dekret av den 29 december 1997: Den skyddade ursprungsbeteckningen ”Rivesaltes”: För att beviljas den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Rivesaltes” med angivelsen ”ambré” ska vita viner ha framställs av druvor som odlats i en oxiderande miljö på egendomen fram till den 1 september under det andra året efter skördeåret.

 

Clairet

Franska

SUB

(1)

De skyddade ursprungsbeteckningarna ”Bourgogne”, ”Bordeaux”: ljust rött vin eller rosévin.

 

Claret

Franska

SUB

(1)

Den skyddade ursprungsbeteckningen ”Bordeaux”: beteckning som används för ett ljust rött vin.

 

Tuilé

Franska

SUB

(3)

Artikel 7 i ett dekret av den 29 december 1997: För att beviljas den kontrollerade ursprungsbeteckningen ”Rivesaltes” med angivelsen ”tuilé” ska röda viner ha framställts av druvor som odlats i en oxiderande miljö på egendomen fram till den 1 september under det andra året efter skördeåret.

 

Vin jaune

Franska

SUB

(1)

De skyddade ursprungsbeteckningarna ”Arbois”, ”Côtes du Jura”, ”L'Etoile”, ”Château-Châlon”: Vinprodukt som framställs uteslutande av de druvsorter som fastställs i den nationella lagstiftningen: långsam jäsning, lagring på ekfat utan efterfyllning i minst sex år.

 

Château

Franska

SUB

(1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15, 16)

Historiskt uttryck för en typ av område och för en typ av vin som endast får användas för viner från en vingård som verkligen finns eller som är benämnd med just detta ord.

Chile

Clos

Franska

SUB

(1, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 15, 16)

Chile

Cru artisan

Franska

SUB

(1)

De skyddade ursprungsbeteckningarna ”Médoc”, ”Haut-Médoc”, ”Margaux”, ”Moulis”, ”Listrac”, ”St Julien”, ”Pauillac”, ”St Estèphe”:

Uttryck som avser ett vins kvalitet, dess historia samt en typ av område och som rangordnar vinerna från en särskild egendom.

 

Cru bourgeois

Franska

SUB

(1)

De skyddade ursprungsbeteckningarna ”Médoc”, ”Haut-Médoc”, ”Margaux”, ”Moulis”, ”Listrac”, ”St Julien”, ”Pauillac”, ”St Estèphe”: Uttryck som avser ett vins kvalitet, dess historia samt en typ av område och som rangordnar vinerna från en särskild egendom.

Chile

Cru classé, eventuellt kompletterat med Grand, Premier Grand, Deuxième, Troisième, Quatrième, Cinquième

Franska

SUB

(1)

De skyddade ursprungsbeteckningarna ”Barsac”, ”Côtes de Provence”, ”Graves”, ”Saint-Emilion grand cru”, ”Médoc”, ”Haut-Médoc”, ”Margaux”, ”Pessac-Leognan”, ”Saint Julien”, ”Pauillac”, ”Saint Estèphe”, ”Sauternes”:

Uttryck som avser ett vins kvalitet, dess historia samt en typ av område och som rangordnar vinerna från en särskild egendom.

 

Edelzwicker

Tyska

SUB

(1)

Den skyddade ursprungsbeteckningen ”Alsace” avser viner som framställs av en eller flera druvsorter enligt specifikationerna.

 

Grand cru

Franska

SUB

(1, 3, 4)

Uttryck som avser ett vins kvalitet och som endast får användas för viner med skyddade ursprungsbeteckningar som fastställts genom dekret och vid kollektiv användning som del av en ursprungsbeteckning.

Chile

Schweiz

Tunisien

Hors d’âge

Franska

SUB

(3)

De skyddade ursprungsbeteckningarna ”Rivesaltes”, ”Banyuls”: Får användas för viner som mognadslagrats i minst fem år efter framställningen.

 

Passe-tout-grains

Franska

SUB

(1)

Den skyddade ursprungsbeteckningen ”Bourgogne” framställs av två druvsorter enligt specifikationerna.

 

Premier Cru

Franska

SUB

(1)

Uttryck som avser ett vins kvalitet och som endast får användas för viner med skyddade ursprungsbeteckningar som fastställts genom dekret och vid kollektiv användning som del av en ursprungsbeteckning.

Tunisien

Primeur

Franska

SUB

(1)

Vin vars datum för saluföring till konsumenterna har fastställts till tredje torsdagen i november under skördeåret.

 

Franska

SGB

(1)

Vin vars datum för saluföring till konsumenterna har fastställts till tredje torsdagen i oktober under skördeåret.

 

Rancio

Franska

SUB

(1, 3)

De skyddade ursprungsbeteckningarna ”Grand Roussillon”, ”Rivesaltes”, ”Rasteau”, ”Banyuls”, ”Maury”, ”Clairette du Languedoc”: Uttryck som avser en typ av vin och en särskild vintillverkningsmetod och som endast får användas för vissa kvalitetsviner till följd av deras ålder och villkor avseende jordmånen.

 

Sélection de grains nobles

Franska

SUB

(1)

De skyddade ursprungsbeteckningarna ”Alsace”, ”Alsace Grand Cru”, ”Condrieu”, ”Monbazillac”, ”Graves supérieur”, ”Bonnezeaux”, ”Jurançon”, ”Cérons”, ”Quarts de Chaume”, ”Sauternes”, ”Loupiac”, ”Côteaux du Layon”, ”Barsac”, ”Sainte Croix du Mont”, ”Côteaux de l'Aubance”, ”Cadillac”: Vin som obligatoriskt ska ha framställts av för hand skördade druvor genom flera urval. Syftar till att hitta övermogna vinskördar med ädelröta eller som koncentrerats på vinrankan.

 

Sur lie

Franska

SUB

(1)

De skyddade ursprungsbeteckningarna ”Muscadet”, ”Muscadet Coteaux de la Loire”, ”Muscadet-Côtes de Grandlieu”, ”Muscadet-Sèvre et Maine”, ”Gros Plant du Pays Nantais”: vin med särskilda specifikationer (för exempelvis avkastning, alkoholhalt) som lagras på bottensatsen fram till den 1 mars året efter skördeåret.

 

Franska

SGB

(1)

De skyddade geografiska beteckningarna ”Vin de pays d'Oc”, ”Vin de pays des Sables du Golfe du Lion”: vin med särskilda specifikationer som lagras i fat kortare tid än en vinter och som är i kontakt med bottensatsen fram till det tappas.

 

Vendanges tardives

Franska

SUB

(1)

De skyddade ursprungsbeteckningarna ”Alsace”, ”Alsace Grand Cru”, ”Jurançon”: Uttryck som avser en typ av vin och en särskild tillverkningsmetod, som endast får användas för viner som framställts av druvor från övermogna skördar med hänsyn till fastställda villkor för densitet och alkoholometerstyrka.

 

Villages

Franska

SUB

(1)

De skyddade ursprungsbeteckningarna ”Anjou”, ”Beaujolais”, ”Côte de Beaune”, ”Côtes de Nuits”, ”Côtes du Rhône”, ”Côtes du Roussillon”, ”Mâcon”: Uttryck som avser ett vins kvalitet och som endast får användas för viner med skyddade ursprungsbeteckningar som fastställts genom dekret och vid kollektiv användning som del av en ursprungsbeteckning.

 

Vin de paille

Franska

SUB

(1)

De skyddade ursprungsbeteckningarna ”Arbois”, ”Côtes du Jura”, ”L'Etoile”, ”Château-Châlon”: Uttryck som avser en tillverkningsmetod som består i ett urval av druvor från druvsorter som fastställs i den nationella lagstiftningen, som lämnas att torka i minst sex veckor på halmbädd eller galler eller som hängs upp. Vinet ska lagras i minst tre år från datumet för pressningen samt mognadslagras i kontakt med trä i minst 18 månader.

 


ITALIEN

Alberata eller vigneti ad alberata

Italienska

SUB

(1)

Särskild term för vin av typen ”Aversa”. Termen avser den mycket gamla vinodlingstradition enligt vilken produkten framställs.

 

Amarone

Italienska

SUB

(1)

Exklusiv historisk term som avser produktionsmetoden för vin av typen ”Valpolicella”. Termen har sedan antiken använts för att ange ursprungsplatsen för det vin som framställs enligt en specifik produktionsmetod av lätt torkade druvor som bygger på en fullständig jäsning av sockret. Detta kan förklara ursprunget till namnet ”Amarone”. Termen är tämligen specifik och välkänd och kan i sig identifiera produkten.

 

Ambra

Italienska

SUB

(3)

Termen avser produktionsmetoden och den särskilda mer eller mindre djupa bärnstensgula färgen för vin av typen ”Marsala”. Vinets särskilda färg beror på den långvariga produktionsmetoden som omfattar lagring och förädling, vilka är processer som innebär en avsevärd oxidreduktion av polyfenoler och färgsubstanser.

 

Ambrato

Italienska

SUB

(1, 3)

Termen avser produktionsmetoden och den särskilda mer eller mindre djupa bärnstensfärgen som är typisk för viner av typerna ”Malvasia from Lipari” och ”Vernaccia from Oristano”. Vinets särskilda färg beror på den långvariga produktionsmetoden som omfattar lagring och förädling, vilka är metoder som innebär en avsevärd oxidreduktion av polyfenoler och färgsubstanser.

 

Annoso

Italienska

SUB

(1)

Term för vin av typen ”Controguerra”. Termen avser den särskilda produktionsmetoden som omfattar lätt torkade druvor och en obligatorisk lagringsperiod i träbehållare i minst 30 månader, före saluföring och konsumtion av slutprodukten.

 

Apianum

Latin

SUB

(1)

Exklusiv term för vinet ”Fiano di Avellino”. Denna term har ett klassiskt ursprung och avser druvornas goda smak, som i hög grad uppskattas av bin (”api” på italienska).

 

Auslese

Tyska

SUB

(1)

Se det traditionella uttrycket ”scelto”. Detta är en exklusiv term för vinerna ”Caldaro” och ”Caldaro Classico – Alto Adige”.

 

Buttafuoco

Italienska

SUB

(1, 6)

Exklusiv term som endast avser den särskilda typ av vin som kommer från ett delområde för vinerna ”Oltrepò Pavese”. Termen används sedan länge för att beskriva en verkligt speciell produkt som enligt ordets innebörd avger en ”särskild värme”.

 

Cannellino

Italienska

SUB

(1)

Exklusiv term som avser en typ av ”Frascati”-viner och dess tillverkning. Termen har länge använts för att identifiera ovannämnda typ av vin, som framställs genom en särskild produktionsprocess som gör det möjligt att framställa ett vin som kallas ”abboccato”, som är ett något sött och fylligt vin.

 

Cerasuolo

Italienska

SUB

(1)

Traditionell och historisk term som endast avser viner av typen ”Cerasuolo di Vittoria”. Termen ingår i DOCG-namnet och utgör dess icke-geografiska aspekt. Termen avser produktionen samt den särskilda färgen. Den används också traditionellt för att beskriva en annan typ av ”Montepulciano d'Abruzzo”-viner, som den är nära sammanknuten med.

 

Chiaretto

Italienska

SUB/SGB

(1, 3, 4, 5, 6)

Term som avser produktionsmetoden och den särskilda färgen hos den berörda vintypen, som framställs av blå druvor.

 

Ciaret

Italienska

SUB

(1)

Exklusiv term för ”Monferrato”-viner och som avser produktens särskilda färg, eftersom dess namn traditionellt betyder ”ljusröd”.

 

Château

Franska

SUB

(1, 3, 4, 5, 6, 8, 15, 16)

Term som används för namnet på ett vintillverkningsföretag, om druvorna uteslutande kommer från detta företag och om vintillverkningen sker vid samma företag.

Chile

Classico

Italienska

SUB

(1, 3, 8, 11, 15, 16)

Term som fastställts genom lag nr 164/1992. Termen får endast användas för icke-mousserande viner från det äldsta ursprungsområdet, som omfattas av en särskild regel om skyddad ursprungsbeteckning.

Chile

Dunkel

Tyska

SUB

(1)

Term som avser produktionsmetoden och den typiskt mörka färgen hos viner av typen ”Trentino”.

 

Fine

Italienska

SUB

(3)

Term som endast används för vin av en av ”Marsala”-typerna. Termen avser den specifika produktionsmetoden som innebär en lagringsperiod på minst ett år, varav minst åtta månader på träfat.

 

Fior d’Arancio

Italienska

SUB

(1, 6)

Term för de två typerna ”Colli Euganei”: mousserande vin och ”passito”-viner (dvs. viner som framställs av lätt torkade druvor). Termen avser produktionsmetoden och de typiska aromatiska egenskaperna hos produkten, som framställs av druvor av sorten Muscat enligt en omsorgsfull produktionsmetod.

 

Flétri

Italienska

SUB

(1)

Term för de specifika DOC-vintyperna ”Valle d'Aosta” eller ”Vallée d’Aoste”. Termen avser produktionsmetoden och de typiska produktegenskaperna, som är resultatet av en omsorgsfull produktionsmetod med delvis torkade druvor.

 

Garibaldi Dolce (or GD)

Italienska

SUB

(3)

Exklusiv historisk term för ett specifikt Superior DOC-vin av typen ”Marsala”. Termen användes ursprungligen för att hedra Garibaldi, som provade detta vin när han steg i land i Marsala. Han uppskattade vinet för dess egenskaper som beror på den särskilda produktionsprocessen, som omfattar en lagringsperiod på minst två år på träfat.

 

Governo all’uso toscano

Italienska

SUB/SGB

(1)

Termen användes ursprungligen endast för viner med de skyddade ursprungsbeteckningarna ”Chianti” och ”Chianti Classico”. Termen har därefter utvidgats till att omfatta vin med den geografiska beteckningen ”Colli della Toscana Centrale” som tillverkas i samma produktionsområde. Termen avser den särskilda produktionsprocess som tillämpas i Toscana, som innebär att torkade druvor tillsätts i vinet i slutet av vintern, vilket ger en extra jäsning.

 

Gutturnio

Italienska

SUB

(1, 8)

Exklusiv historisk term för en typ av vin från delområdet för vinerna ”Colli Piacentini”. Termen avser produktionsmetoden av ovannämnda röda vin, som är ett mycket typiskt vin av hög kvalitet. Vinet brukade serveras i silverglas på fot av romerskt ursprung som kallades ”Gutturnium”.

 

Italia Particolare (eller IP)

Italienska

SUB

(3)

Exklusiv historisk term för viner av typen ”Marsala fine”. ”Marsala” framställdes ursprungligen endast för den inhemska marknaden.

 

Klassisch/Klassisches Ursprungsgebiet

Tyska

SUB

(1)

Traditionellt produktionsområde för ”Caldaro””Alto Adige” (med beteckningarna ”Santa Maddalena” och ”Terlano”).

(Se definitionen av ”Classico”).

 

Kretzer

Tyska

SUB

(1)

Termen avser produktionsmetoden och den typiska roséfärgen.

Termen används för vintyperna ”Alto Adige”, ”Trentino” och ”Teroldego rotaliano”.

 

Lacrima

Italienska

SUB

(1)

Termen avser endast beteckningen för vinet ”Lacrima di Morro d'Alba”, och ingår i namnet för detta vin. Termen avser den särskilda produktionsmetoden, vars lätta druvpressning ger en produkt av hög kvalitet.

 

Lacryma Christi

Italienska

SUB

(1, 3, 4, 5)

Exklusiv historisk term som endast avser ”Vesuvio”-viner. Termen förknippades traditionellt med vissa typer av de ovannämnda vinerna (både vanliga viner och likörvin samt mousserande viner), som produceras enligt en särskild produktionsmetod som innebär att druvorna pressas lätt, vilket ger en produkt av hög kvalitet med religiösa konnotationer.

 

Lambiccato

Italienska

SUB

(1)

Exklusiv term för en av vintyperna ”Castel San Lorenzo”. Termen avser produkttypen och den särskilda produktionsmetoden, som är baserad på Muscat-druvor och inbegriper maceration av druvorna vid en kontrollerad temperatur i särskilda behållare som traditionellt kallas ”Lambicchi”.

 

London Particolar (eller LP eller Inghilterra)

Italienska

SUB

(3)

Exklusiv historisk term för viner av typen ”Marsala superiore”. Termen eller initialerna används traditionellt för att beskriva en produkt avsedd för den engelska marknaden. Användningen av det engelska språket är också traditionellt och anges i produktspecifikationen och i reglerna för ”Marsala”-viner. Det är allmänt känt att denna benämning för likörvin har fått sin betydelse och sitt anseende tack vare producenterna och de engelska handlare som 1773 upptäckte Marsala, producerade och saluförde detta utmärkta vin och gjorde det känt över hela världen, särskilt i England.

 

Occhio di Pernice

Italienska

SUB

(1)

Termen används för vissa viner av typen ”Vin Santo” och avser produktionsmetoden och den särskilda färgen. Den särskilda produktionsmetoden, som bygger på användningen av röda druvor, möjliggör nämligen framställning av en mycket typisk produkt med en utmärkt färg som varierar mellan intensivt till svagt rosa. Termen kommer av ögonfärgen hos rapphönan (perdice), som är den fågel som gett vinet sitt namn.

 

Oro

Italienska

SUB

(3)

Term för specifika ”Marsala”-viner. Termen avser den särskilda färgen och den produktionsmetod som innebär att kokt must inte får användas. Detta gör att man får en särskilt värdefull produkt med en mer eller mindre djup gyllene färg.

 

Passito eller Vino passito eller Vino Passito Liquoroso

Italienska

SUB/SGB

(1, 3, 15, 16)

Termen avser produkttypen och den motsvarande produktionsmetoden. Termerna ”passito” eller ”vino passito”, och ”vino passito liquoroso” får endast användas för vanliga viner eller likörviner som framställs genom jäsning av druvor genom naturlig torkning eller på en ventilerad plats enligt bestämmelserna i produktspecifikationerna. Denna term har utvidgats till att omfatta viner av övermogna druvor genom lag nr 82/2006.

 

Ramie

Italienska

SUB

(1)

Term som endast används för en av vintyperna ”Pinerolese”. Termen avser produkttypen och den motsvarande produktionsmetoden, som bygger på framställning av delvis torkade druvor.

 

Rebola

Italienska

SUB

(1, 15)

Exklusiv term som endast avser en av vintyperna ”Colli di Rimini”. Termen avser produktionsmetoden och produkttypen, vars färg varierar mellan gyllene och bärnsten och erhålls genom delvis torkade druvor.

 

Recioto

Italienska

SUB

(1, 4, 5)

Historisk och traditionell term som är nära förknippad med namnet på tre viner med ursprungsbeteckning som produceras i Veneto: vinerna ”Valpolicella”, ”Gambellara” och ”Recioto di Soave” med skyddad ursprungsbeteckning. Dessa beteckningar avser områden som ligger mycket nära varandra med liknande traditioner, särskilt provinserna Verona och Vicenza. Namnet härstammar från 400-talet och på den tiden ansåg pastoraldiktarna att detta vin, som endast producerades i Verona-provinsen och vars namn härstammade från ”Retia”, den bergiga region som i gamla tider sträckte sig över området kring Verona och Trentino fram till gränsen mot Como och Valtellina, var särskilt värdefullt och ryktbart. Termen har således använts sedan gamla tider och används fortfarande som beteckning för viner som framställs enligt den särskilda produktionsmetod som inbegriper torkning av druvorna.

 

Riserva

Italienska

SUB

(1, 3, 4, 5, 15, 16)

Viner som lagras under en viss period, i minst två år för röda viner och ett år för vita viner, och därefter fortsätter att lagras på fat, vilket specifikt anges i produktspecifikationen. Utöver de vanliga villkoren ska det i produktspecifikationen fastställas att årgången ska anges i märkningen. Produktspecifikationen ska även innehålla bestämmelser om bevarande av uppgift om årgången vid blandning av viner av olika årgångar. Denna term får användas för skyddade ursprungsbeteckningar för viner av typerna mousserande vin och likörvin i enlighet med villkoren i respektive produktspecifikation och i enlighet med gemenskapsrätten.

 

Rubino

Italienska

SUB

(1)

Term för den skyddade ursprungsbeteckningen ”Cantavenna”. Termen avser hela processen och den särskilda färgen. Termen ”Rubino” är dessutom förknippad med de specifika DOC-vintyperna ”Teroldego Rotaliano”, ”Trentino” och ”Garda Colli Mantovani”, och avser produktens särskilda färg.

 

Italienska

SUB

(3)

Term för viner av den specifika typen ”Marsala”. Termen avser den särskilda process som innebär ett förbud mot användning av kokt must. Dessutom har detta vin en särskild rubinröd färg som efter lagring avger en bärnstensfärgad reflektion.

 

Sangue di Giuda

Italienska

SUB

(4, 5, 8)

Exklusiv historisk traditionell term för en vintyp som framställs i området Oltrepò Pavese. Termen har länge använts för att beteckna en mycket speciell rödfärgad produkt, som är söt, mousserande eller sprudlande och välsmakande. Vinet är så fylligt att ju mer man dricker desto mer förrädiskt är det, precis som den berömda aposteln!

 

Scelto

Italienska

SUB

(1)

Term för vinerna ”Caldaro”, ”Caldaro Classico – Alto Adige” och ”Colli del Trasimeno”. Termen avser den specifika produkten och den motsvarande produktionsmetoden, som bygger på urvalet av druvor (vilket är skälet till att vinet kallas ”utvalt!”)

 

Sciacchetrà

Italienska

SUB

(1)

Historisk och traditionell term som är nära förknippad med området ”Cinque Terre”. Termen avser den metod som används för att framställa produkten, däribland pressningen av druvorna och förvaringen. Ordet betyder faktiskt ordagrant ”att pressa och bevara intakt”, vilket är en metod som används för produkter av hög kvalitet.

 

Sciac-trà

Italienska

SUB

(1)

Termen används enligt ovanstående (Schiacchetrà). I detta fall beror skillnaden på att termen avser en viss typ av vin.

 

Spätlese

Tyska

SUB/SGB

(1, 3, 15, 16)

Se termen ”Vendemmia Tardiva” som används i den autonoma provinsen Bolzano.

 

Soleras

Italienska

SUB

(3)

Term för en specifik typ av likörvin kallad ”Marsala”. Termen avser produkten och den specifika produktionsmetoden som omfattar en lagringsperiod på minst fem år på träfat. Tillsats av kokt must eller mustkoncentrat är förbjudet. Resultatet är en ren, naturlig produkt som inte innehåller några tillsatser, inte ens tillsatser som framställts av vin, förutom alkohol naturligtvis, eftersom det är ett likörvin.

 

Stravecchio

Italienska

SUB

(3)

Termen avser uteslutande den unika typen ”Virgin” och/eller ”Soleras” av vintypen ”Marsala”. Termen avser den specifika produktionsmetoden som omfattar en lagringsperiod på minst tio år på träfat.

 

Strohwein

Italienska

SUB/SGB

(1, 3, 11, 15, 16)

Se det traditionella uttrycket ”Passito”.

Termens ordagranna betydelse är ”vin av halm”.

Termen avser det specifika vin som framställs i provinsen Bolzano och motsvarar en produktionsmetod som innebär att druvorna efter skörden torkas på ett galler av halm enligt den torkningsmetod som fastställs i de olika produktspecifikationerna.

 

Superiore

Italienska

SUB

(1, 3, 4, 5, 6, 8, 15, 16)

Viner med högre kvalitetsegenskaper och vars produktionsregler är mycket strängare än andra. I produktspecifikationerna fastställs följande skillnader:

a)

En naturlig alkoholhalt på minst 0,5 volymprocent.

b)

En total alkoholhalt vid konsumtion som är högre än minst 0,5 volymprocent.

San Marino

Superiore Old Marsala

Italienska

SUB

(3)

Term för vin av typen ”Marsala Superiore”. Termen avser den specifika produkten och den specifika produktionsmetoden som omfattar en lagringsperiod på minst två år på träfat. Beteckningen innehåller dessutom en engelsk term, som är traditionell för likörvin och som fastställs genom både produktspecifikationen och lagen om Marsala-viner. Betydelsen av och anseendet hos denna benämning beror på såväl producenterna som de engelska handlare som 1773 upptäckte, producerade och saluförde detta särskilda vin och gjorde det känt världen över, särskilt i England.

 

Torchiato

Italienska

SUB

(1)

Exklusiv term för vinerna ”Colli di Conegliano – Torchiato di Fregona”. Termen avser produktens särskilda egenskaper som erhålls tack vare en omsorgsfull produktionsmetod som omfattar en försiktig pressning av själva druvorna.

 

Torcolato

Italienska

SUB

(1)

Exklusiv term för en särskild typ av vin kallad ”Breganze”.

Termen avser produktens särskilda egenskaper som erhålls tack vare en omsorgsfull produktionsmetod som omfattar användningen av delvis torkade druvor. När druvorna skördats hängs de på spaljéer som sedan sätts ihop och slutligen åter hängs upp varefter druvorna torkar.

 

Vecchio

Italienska

SUB

(1, 3)

Term för vinerna ”Rosso Barletta”, ”Aglianico del Vuture”, ”Marsala” och ”Falerno del Massico”. Termen avser lagringsförhållandena och den efterföljande lagringen och förädlingen av produkten.

 

Vendemmia Tardiva

Italienska

SUB/SGB

(1, 3, 15, 16)

Termen avser en särskild typ av produkt som omfattar en sen druvskörd. Den därpå följande lagringen av druvorna på själva plantan och torkningen av druvorna under olika miljö- och väderförhållanden ger en utmärkt produkt, särskilt med avseende på sockerhalten och aromen. Resultatet är ett mycket extraordinärt vin. Dessa viner kallas också dessertviner eller ”mediteringsviner”.

 

Verdolino

Italienska

SUB/SGB

(1)

Term som avser produktionsmetoden och den särskilda gröna färgen.

 

Vergine

Italienska

SUB

(1, 3)

Termen avser ”Marsala”-viner samt den specifika produkten och den specifika produktionsmetoden som innebär en lagringsperiod på minst fem år på träfat, samt förbudet mot tillsats av kokt must eller mustkoncentrat. Detta innebär att produkten är ren och naturlig utan tillsatser, inte ens tillsatser som kommer av vin, förutom alkoholhalten i likörviner.

Denna term avser dessutom ”Bianco Vergine Valdichiana”-viner. Den avser den traditionella produktionsmetoden med jäsning utan skal, vilket ger en ren och naturlig slutprodukt.

 

Vermiglio

Italienska

SUB

(1)

Term för viner från ”Colli dell’Etruria Centrale”. Termen avser både de särskilda kvalitetsegenskaperna och den särskilda färgen.

 

Vino Fiore

Italienska

SUB

(1)

Termen avser den särskilda produktionsmetoden för vissa vita viner och roséviner. Metoden innebär en försiktig pressning som ger en särskilt delikat smak som lyfter fram vinets främsta egenskaper, dvs. ”blomman”.

 

Vino Novello eller Novello

Italienska

SUB/SGB

(1, 8)

Termen avser den särskilda produktionsmetoden och produktionsperioden som för saluföring och konsumtion är fastställd till den 6 november varje skördeår.

 

Vin Santo eller Vino Santo eller Vinsanto

Italienska

SUB

(1)

Historisk och traditionell term för vissa viner som produceras i regionerna Toscana, Marche, Umbria, Emilia Romagna, Veneto och Trentino Alto Adige.

Termen avser den särskilda vintypen och den motsvarande och komplexa produktionsmetoden som innebär förvaring och torkning av druvorna på lämpliga och ventilerade platser under en lång lagringsperiod i traditionella träbehållare.

Många hypoteser har formulerats om termens ursprung, varav de flesta har med medeltiden att göra. Den mest sannolika hypotesen är starkt förknippad med vinets religiösa betydelse. Detta vin betraktades som extraordinärt och ansågs ha mirakulösa effekter.

Vinet användes vanligen vid helgonmässor, vilket kan förklara termen ”heligt vin” (vinsanto).

Termen används fortfarande och nämns i detalj i specifikationerna för den skyddade ursprungsbeteckningen, och är en vintyp som är välkänd och uppskattad världen över.

 

Vivace

Italienska

SUB/SGB

(1, 8)

Term som avser produktionsmetoden och den motsvarande produkt som erhålls. Detta vin är något mousserande på grund av kolsyreinnehållet, som är ett resultat av en exklusiv och naturlig jäsningsprocess.

 


CYPERN

Αμπελώνας (-ες)

(Ampelonas (-es))

(Vineyard(-s))

Grekiska

SUB/SGB

(1, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 15, 16)

Vin framställt av druvor som skördats på vingårdar på minst 1 hektar som tillhör en egendom. Vintillverkningen sker uteslutande på egendomen i distriktsområdet.

WPC – Board act 6/2006

(EC382/2007, L95, 5.4.2007)

 

Κτήμα

(Ktima)

(Domain)

Grekiska

SUB/SGB

(1, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 15, 16)

Vin framställt av druvor som skördats på vingårdar på minst 1 hektar som tillhör en egendom. Vintillverkningen sker uteslutande på egendomen.

WPC – Board act 6/2006

(EC382/2007, L95, 5.4.2007)

 

Μοναστήρι

(Monastiri)

(Monastery)

Grekiska

SUB/SGB

(1, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 15, 16)

Vin framställt av druvor som skördats på vingårdar på minst 1 hektar som tillhör en egendom. Inom samma jordbruksområde finns ett kloster. Vintillverkningen sker uteslutande på denna egendom.

WPC – Board act 6/2006

(EC382/2007, L95, 5.4.2007)

 

Μονή

(Moni)

(Monastery)

Grekiska

SUB/SGB

(1, 3, 4, 5, 6, 8, 9, 15, 16)

 


LUXEMBURG

Château

Franska

SUB

(1)

Termen avser namnet på egendomen under förutsättning att druvorna uteslutande härstammar därifrån och att vintillverkningen sker på denna egendom.

Chile

Grand premier cru

Franska

SUB

(1)

Viner som får märkas med den nationella märkningen ”Marque nationale” får också bära en av följande kompletterande kvalitetsbeteckningar: ”Vin classé”, ”Premier cru” eller ”Grand premier cru”, som har använts sedan 1959. Användningen av dessa beteckningar beviljas för ett enskilt vin efter det att vinet provats av en officiell kommitté som betygsätter vinet enligt en 20-gradig skala med följande krav:

Viner som får mindre än 12 poäng beviljas ingen officiell klassificering och får inte märkas med ”Marque nationale – appellation contrôlée”.

Viner som får minst 12,0 poäng erkänns officiellt som ”Marque nationale – appellation contrôlée”.

Viner som får minst 14,0 poäng tilldelas beteckningen ”Vin classé” utöver ”Marque nationale – appellation contrôlée”.

Viner som får minst 16,0 poäng tilldelas beteckningen ”Premier cru” utöver ”Marque nationale – appellation contrôlée”.

Viner som får minst 18,0 poäng tilldelas beteckningen ”Grand premier cru” utöver ”Marque nationale – appellation contrôlée”.

 

Premier cru

Tunisien

Vin classé

 

Vendanges tardives

Franska

SUB

(1)

Betecknar ett vin vars druvor skördats sent och endast utgörs av någon av sorterna Auxerrois, Pinot blanc, Pinot gris, Riesling eller Gewürztraminer. Druvorna ska skördas för hand och den naturliga alkoholhalten i volymprocent för Riesling har fastställts till minst 95 grader Öchsle och till 105 grader Öchsle för andra druvsorter.

(Regeringsförordning av den 8 januari 2001.)

 

Vin de glace

Franska

SUB

(1)

Betecknar ett isvin framställt av druvor som skördats för hand i fruset tillstånd vid en temperatur på eller under –7 °C. Endast druvor av sorterna Pinot blanc, Pinot gris och Riesling får användas för vinframställningen och musten ska ha en naturlig alkoholhalt i volymprocent på minst 120 grader Öchsle.

(Regeringsförordning av den 8 januari 2001.)

 

Vin de paille

Franska

SUB

(1)

Betecknar ett vin vars druvor skördats sent och endast utgörs av någon av sorterna Auxerrois, Pinot blanc, Pinot gris, Riesling eller Gewürztraminer. Druvorna ska skördas för hand och den naturliga alkoholhalten i volymprocent för Riesling har fastställts till minst 95 grader Öchsle och till 105 grader Öchsle för andra druvsorter.

(Regeringsförordning av den 8 januari 2001.)

 


UNGERN

Aszú (3)(4)(5)(6) puttonyos

Ungerska

SUB

(1)

Vin som framställs genom att nytt vin, must eller nytt vin under jäsning hälls på druvor med ädelröta (aszú) och som lagras i minst tre år (varav två år på fat). Sockerhalten och det sockerfria innehållet är också reglerade. Vinet får endast märkas med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Tokaji”.

 

Aszúeszencia

Ungerska

SUB

(1)

 

Bikavér

Ungerska

SUB

(1)

Rött vin från minst tre druvsorter som lagras på träfat i minst 12 månader, ytterligare krav kan fastställas i lokala föreskrifter. Vinet får endast produceras i Eger (skyddade ursprungsbeteckningar: ”Egri Bikavér”, ”Egri Bikavér Superior”) eller i Szekszárd (skyddad ursprungsbeteckning: ”Szekszárdi Bikavér”).

 

Eszencia

Ungerska

SUB

(1)

Saften av druvor med ädelröta (aszú) som självavrinner från de kar som de samlats i under skörden. Restsockerhalt: minst 450 g/l. Sockerfritt extrakt: minst 50 g/l. Vinet får endast märkas med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Tokaji”.

 

Fordítás

Ungerska

SUB

(1)

Vin som framställs genom att vin hälls på pressade druvrester med ädelröta från samma skörd, lagras i minst två år (varav ett år på fat). Vinet får endast märkas med den skyddade ursprungsbeteckningen ”Tokaji”.

 

Máslás

Ungerska

SUB

(1)

Vin som framställs genom att vin hälls på bottensatsen av Tokaji Aszú-vin från samma skörd, lagras i minst två år (varav ett år på fat).

 

Késői szüretelésű bor

Ungerska

SUB/SGB

(1)

Sen skörd. Mustens sockerhalt ska uppgå till minst 204,5 g/l.

 

Válogatott szüretelésű bor

Ungerska

SUB/SGB

(1)

Vin som framställs av utvalda druvor. Mustens sockerhalt ska uppgå till minst 204,5 g/l.

 

Muzeális bor

Ungerska

SUB/SGB

(1)

Vin som lagras på flaska i minst fem år.

 

Siller

Ungerska

SUB/SGB

(1)

Rött vin med mycket intensiv färg på grund av kort macerationstid.

 

Szamorodni

Ungerska

SUB

(1)

Vin som framställs av både druvor med ädelröta (aszú) och utan ädelröta, lagras i minst två år (varav ett år på fat). Mustens sockerhalt ska uppgå till minst 230,2 g/l.

 


ÖSTERRIKE

Ausstich

Tyska

SUB/SGB

(1)

Vinet ska framställas av druvor från ett enda skördeår och märkas med information om urvalskriterierna.

 

Auswahl

Tyska

SUB/SGB

(1)

Vinet ska framställas av druvor från ett enda skördeår och märkas med information om urvalskriterierna.

 

Bergwein

Tyska

SUB/SGB

(1)

Vinet framställs av druvor som odlats på terrasser eller brant sluttande vingårdar med en lutning på mer än 26 procent.

 

Klassik/Classic

Tyska

SUB

(1)

Vinet ska framställas av druvor från ett enda skördeår och märkas med information om urvalskriterierna.

 

Heuriger

Tyska

SUB/SGB

(1)

Vinet ska säljas till detaljhandlaren fram till slutet av den decembermånad som följer på skörden av druvorna och säljas till konsumenten fram till slutet av mars året därpå.

 

Gemischter Satz

Tyska

SUB/SGB

(1)

Vinet ska bestå av en blandning av olika vita eller röda druvsorter.

 

Jubiläumswein

Tyska

SUB/SGB

(1)

Vinet ska framställas av druvor från ett enda skördeår och märkas med information om urvalskriterierna.

 

Reserve

Tyska

SUB

(1)

Vinet ska ha en alkoholhalt på minst 13 volymprocent. För rött vin får kvalitetskontrollnumret för vin inte tillämpas före den 1 november året efter skördeåret, för vitt vin tidigast den 15 mars året efter skördeåret.

 

Schilcher

Tyska

SUB/SGB

(1)

Vinet ska ha producerats i Steiermark uteslutande av druvor av sorten ”Blauer Wildbacher” som odlats i vinodlingsregionen Steirerland.

 

Sturm

Tyska

SGB

(1)

Delvis jäst druvmust med en alkoholhalt på minst 1 volymprocent. Sturm ska säljas mellan augusti och december under skördeåret och jäsas under försäljningen.

 


PORTUGAL

Canteiro

Portugisiska

SUB

(3)

Vinet fortifieras efter jäsning och förvaras på fat, lagras i minst två år, ska bokföras som en särskild löpande post och får inte buteljeras förrän det lagrats i minst tre år.

[Portaria no 125/98, av den 24 juli 1998]

 

Colheita Seleccionada

Portugisiska

SUB

(1)

Denna term avser endast vin med en geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning som tappats på glasflaskor, med karakteristiska organoleptiska egenskaper, en verklig alkoholhalt som är minst en volymprocent högre än den lagligt fastställda lägsta volymprocenten, och som ska bokföras som en särskild löpande post. Skördeåret ska anges.

[Portaria no 924/2004, av den 26 juli 2004.]

 

Crusted/Crusting

Engelska

SUB

(3)

Portvin med exceptionella organoleptiska egenskaper som är rött och fylligt vid tappningen, med fin arom och smak som erhålls genom blandning av viner från flera årgångar i syfte att få kompletterande organoleptiska egenskaper som ger en fällning (crust) på väggen i den flaska där en del av lagringen sker. Instituto dos Vinhos do Douro e Porto beviljar rätten att använda beteckningen för vinet.

[Regulamento no 36/2005, av den 18 april 2005.]

 

Escolha

Portugisiska

SUB

(1)

Term som endast får användas för vin med en geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning, som tappas på glasflaskor, med karakteristiska organoleptiska egenskaper och ska bokföras som en särskild löpande post.

[Portaria no 924/2004, av den 26 juli 2004.]

 

Escuro

Portugisiska

SUB

(3)

Vin med djup aromatisk intensitet som är resultatet av en blandning av orange och brunaktiga färger, varav den senare dominerar, som beror på att färgämnet i vinet oxiderar och på att ämnen utsöndras ur fatet.

[Portaria no 125/98, den 24 juli 1998.]

 

Fino

Portugisiska

SUB

(3)

Ett elegant kvalitetsvin med perfekt balans mellan den friska syran, den fylliga mognaden och aromen som utvecklats genom lagring på fat.

[Portaria no 125/98, den 24 juli 1998.]

 

Frasqueira

Portugisiska

SUB

(3)

Vin vars beteckning avser skördeåret. Produkten ska framställas av traditionella druvsorter och lagras i minst 20 år. Vinet ska bevara en karakteristisk kvalitet och bokföras som en särskild löpande post före och efter buteljeringen.

[Portaria no 125/98, den 24 juli 1998.]

 

Garrafeira

Portugisiska

SUB/SGB

(1, 3)

1.

Term som endast får användas för vin med en geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning och som avser skördeåret, med karakteristiska organoleptiska egenskaper. Det röda vinet lagras i minst 30 månader, varav minst 12 månader i glasflaskor och det vita vinet eller rosévinet lagras i minst 12 månader, varav minst sex månader i glasflaskor. Vinet ska bokföras som en särskild löpande post.

[Portaria no 924/2004, av den 26 juli 2004.]

2.

Portvin som efter en lagringstid på träfat tappas i glasbehållare i minst åtta år, varefter det buteljeras.

[Regulamento no 36/2005, av den 18 april 2005.]

 

Lágrima

Portugisiska

SUB

(3)

Portvin vars sötma ska motsvara en densitet på mellan 1 034–1 084 vid 20o C.

[Decreto-Lei no 166/86, av den 26 juni 1986.]

 

Leve

Portugisiska

SUB

(1, 3)

1.

Term som endast får användas för regionalt vin från Estremadura som har den lägsta naturliga alkoholhalt som krävs för det berörda vinodlingsområdet, en verklig alkoholhalt på högst 10 volymprocent, en fastställd syrahalt uttryckt som vinsyra som motsvarar eller är högre än 4,5 g/l, ett maximalt tryck på 1 bar och vars resterande analytiska parametrar överensstämmer med de allmänna värden som fastställts för bordsvin.

[Portaria no 1066/2003, av den 26 september 2003.]

2.

Term som endast får användas för regionalt vin från Ribatejano som har den lägsta naturliga alkoholhalt som krävs för det berörda vinodlingsområdet, en verklig alkoholhalt på högst 10,5 volymprocent, en fastställd syrahalt uttryckt som vinsyra som motsvarar eller är högre än 4 g/l, ett maximalt tryck på 1 bar och vars resterande analytiska parametrar överensstämmer med de allmänna värden som fastställts för bordsvin.

[Portaria no 424/2001, av den 19 april 2001.]

 

Nobre

Portugisiska

SUB

(1)

Term som endast får användas för ursprungsbeteckningen Dão och som uppfyller kraven i föreskrifterna för vinregionen Dão.

[Decreto-Lei no 376/93, av den 5 november 1993.]

 

Reserva

Portugisiska

SUB

(1, 3, 4)

1.

Term som endast får användas för vin med en geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning som tappats på glasflaskor, som avser skördeåret, med karakteristiska organoleptiska egenskaper, en verklig alkoholhalt som är minst 0,5 volymprocent högre än den lagligt fastställda lägsta volymprocenten, och som ska bokföras som en särskild löpande post.

2.

Term som endast får användas för mousserande kvalitetsvin med en geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning, som lagras på flaska i mellan 12 och 24 månader före omdragningen och degorgeringen eller innan bottensatsen avskiljs.

3.

Termen får endast användas för likörvin med en geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning som tappas på glasflaskor, och avser skördeåret. Likörvinet får inte saluföras förrän det lagrats i minst tre år, och ska bokföras som en särskild löpande post.

[Portaria no 924/2004, av den 26 juli 2004.]

4.

Portvin med karakteristiska organoleptiska egenskaper, med en komplex arom och smak, som erhålls genom blandning av viner i olika lagringsstadier, vilket ger vinet specifika organoleptiska egenskaper.

[Regulamento no 36/2005, av den 18 april 2005.]

 

Velha reserva (eller grande reserva)

Portugisiska

SUB

(1, 3)

Term som endast får användas för mousserande kvalitetsvin, eller mousserande vin med en geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning, som lagras på flaska i minst 36 månader före omdragningen och degorgeringen eller innan bottensatsen avskiljs.

[Portaria no 924/2004, av den 26 juli 2004.]

 

Ruby

Engelska

SUB

(3)

Portvin med röd eller fyllig röd färg. Producenten av dessa viner avbryter utvecklingen av vinets djupa röda färg för att bevara fruktigheten och styrkan hos ett ungt vin.

[Regulamento no 36/2005, av den 18 april 2005.]

Sydafrika (6)

Solera

Portugisiska

SUB

(3)

Vin som förknippas med ett skördedatum som utgör grunden för ett parti. Varje år avsätts högst 10 procent av partiet för tappning, en kvantitet som ersätts med ett annat kvalitetsvin. Det totala tillåtna antalet efterfyllningar är 10, varefter allt vin ska buteljeras samtidigt.

[Portaria no 125/98, den 24 juli 1998.]

 

Super reserva

Portugisiska

SUB

(4)

Term som endast får användas för mousserande kvalitetsvin eller mousserande vin med en geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning, som lagras på flaska i mellan 24 och 36 månader före omdragningen och degorgeringen eller innan bottensatsen avskiljs.

[Portaria no 924/2004, av den 26 juli 2004.]

 

Superior

Portugisiska

SUB

(1, 3)

1.

Term som endast får användas för vin med en geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning, som tappats på glasflaskor, med karakteristiska organoleptiska egenskaper, en verklig alkoholhalt som är minst en volymprocent högre än den lagligt fastställda lägsta volymprocenten, och som ska bokföras som en särskild löpande post.

2.

Termen får endast användas för likörvin med geografisk beteckning eller ursprungsbeteckning som buteljeras, och får inte saluföras förrän efter minst fem års lagring, och ska bokföras som en särskild löpande post.

[Portaria no 924/2004, av den 26 juli 2004.]

 

Tawny

Engelska

SUB

(3)

Rött portvin som lagrats i träbehållare i minst sju år. Vinet framställs av flera olika viner som lagrats olika länge på fat eller i kar. Med åldern blir vinets färg långsamt gulbrun, mellangulbrun eller ljust gulbrun, med en doft av torkade frukter och trä. Ju längre vinet lagras desto starkare blir aromen.

[Regulamento no 36/2005, av den 18 april 2005.]

Sydafrika (6)

Vintage, eventuellt kompletterat med Late Bottle (LBV) eller Character

Engelska

SUB

(3)

Portvin med högkvalitativa organoleptiska egenskaper, från en enda skörd, rött och fylligt vid godkännandet, med en fin arom och smak. Instituto dos Vinhos do Douro e Porto beviljar rätten att använda beteckningen för vinet. Införandet av beteckningen ”Late Bottled Vintage” eller ”LBV” sker under det fjärde året efter skördeåret, och den sista tappningen får ske fram till och med den 31 december under det sjätte året efter skördeåret.

[Regulamento no 36/2005, av den 18 april 2005]

 

Vintage

Engelska

SUB

(3)

Portvin med högkvalitativa organoleptiska egenskaper, från en enda skörd, rött och fylligt vid godkännandet, med mycket fin arom och smak. Instituto dos Vinhos do Douro e Porto beviljar rätten att använda beteckningen för vinet och godkänner det motsvarande datumet. Införandet av beteckningen ”Vintage” sker under det andra året efter skördeåret och den sista tappningen får ske fram till och med den 30 juli under det tredje året efter skördeåret. Vinet får inte saluföras förrän den 1 maj under det andra året efter skördeåret.

[Regulamento no 36/2005, av den 18 april 2005]

Sydafrika (6)


RUMÄNIEN

Rezervă

Rumänska

SUB/SGB

(1)

Vin som mognadslagrats i minst sex månader i ekbehållare och som lagrats på flaska i minst sex månader.

 

Vin de vinotecă

Rumänska

SUB

(1, 15, 16)

Vin som mognadslagrats i minst ett år i ekbehållare och som lagrats på flaska i minst fyra år.

 


SLOVAKIEN

Mladé víno

Slovakiska

SUB

(1)

Vinet ska buteljeras före slutet av kalenderåret under det år då de druvor som använts för framställningen av vinet skördats. Vinet får inte saluföras på marknaden förrän tidigast den första måndagen i november under samma skördeår.

 

Archívne víno

Slovakien

SUB

(1)

Vinet har mognadslagrats i minst tre år efter det att de druvor som använts för framställningen av vinet skördats.

 

Panenská úroda

Slovakien

SUB

(1)

De druvor som använts för framställningen av vinet kommer från den första skörden på en vingård. Som den första skörden räknas den skörd som sker under det tredje eller senast det fjärde året efter planteringen.

 


SLOVENIEN

Mlado vino

Slovenska

SGB/PGO

(1)

Vin som inte får saluföras på marknaden förrän tidigast 30 dagar efter skörden och endast fram till och med den 31 januari.

 

Anmärkningar:

(1)

SUB (skyddad ursprungsbeteckning) eller SGB (skyddad geografisk beteckning), åtföljda av hänvisning till kategorier av vinprodukter enligt bilaga IV till förordning (EG) nr 479/2008.

(2)

Den kursiverade texten anges endast som information och/eller förklaring, och omfattas inte av bestämmelserna i artikel 3 i denna förordning. Eftersom dessa uppgifter är vägledande är de inte under några omständigheter utbytbara mot de berörda nationella lagstiftningarna.


(1)  Termen ”Qualitätswein mit Prädikat” får användas under en övergångsperiod som upphör att gälla den 31 december 2010.

(2)  Inget skydd har begärts för termerna ”Sekt”, ”Likörwein” och ”Perlwein”.

(3)  Inget skydd har begärts för termen ”Sekt”.

(4)  Inget skydd har begärts för termen ”Sekt”.

(5)  Inget skydd har begärts för termerna ”Riesling” och ”Sekt”.

(6)  ”Ruby”, ”Tawny” och ”Vintage” används tillsammans med den sydafrikanska geografiska beteckningen ”CAPE”.


BILAGA XIII

UTTRYCK SOM AVSER EGENDOMAR

Medlemsstater eller tredjeländer

Uttryck

Österrike

Burg, Domäne, Eigenbau, Familie, Gutswein, Güterverwaltung, Hof, Hofgut, Kloster, Landgut, Schloss, Stadtgut, Stift, Weinbau, Weingut, Weingärtner, Winzer, Winzermeister

Tjeckien

Sklep, vinařský dům, vinařství

Tyskland

Burg, Domäne, Kloster, Schloss, Stift, Weinbau, Weingärtner, Weingut, Winzer

Frankrike

Abbaye, Bastide, Campagne, Chapelle, Château, Clos, Commanderie, Cru, Domaine, Mas, Manoir, Mont, Monastère, Monopole, Moulin, Prieuré, Tour

Grekland

Αγρέπαυλη (Agrepavlis), Αμπελι (Ampeli), Aμπελώνας(-ες) (Ampelonas-(es)), Αρχοντικό (Archontiko), Κάστρο (Kastro), Κτήμα (Κtima), Μετόχι (Metochi), Μοναστήρι (Monastiri), Ορεινό Κτήμα (Orino Ktima), Πύργος (Pyrgos)

Italien

abbazia, abtei, ansitz, burg, castello, kloster, rocca, schlofl, stift, torre, villa

Cypern

Αμπελώνας (-ες) (Ampelonas (-es), Κτήμα (Ktima), Μοναστήρι (Monastiri), Μονή (Moni)

Portugal

Casa, Herdade, Paço, Palácio, Quinta, Solar

Slovakien

Kaštieľ, Kúria, Pivnica, Vinárstvo, Usadlosť

Slovenien

Klet, Kmetija, Posestvo, Vinska klet


BILAGA XIV

UPPGIFT OM SOCKERHALTEN

Termer

Användningsvillkor

DEL A –   

Förteckning över termer som ska användas för mousserande vin, mousserande vin tillsatt med kolsyra, mousserande kvalitetsvin eller mousserande kvalitetsvin av aromatisk typ

brut nature, naturherb, bruto natural, pas dosé, dosage zéro, natūralusis briutas, īsts bruts, přírodně tvrdé, popolnoma suho, dosaggio zero, брют натюр, brut natur

Om sockerhalten understiger 3 gram per liter: Dessa termer får endast användas för produkter till vilka något socker inte har tillsatts efter den andra jäsningen.

extra brut, extra herb, ekstra briutas, ekstra brut, ekstra bruts, zvláště tvrdé, extra bruto, izredno suho, ekstra wytrawne, екстра брют

Om sockerhalten ligger mellan 0 och 6 gram per liter.

brut, herb, briutas, bruts, tvrdé, bruto, zelo suho, bardzo wytrawne, брют

Om sockerhalten understiger 12 gram per liter.

extra dry, extra trocken, extra seco, labai sausas, ekstra kuiv, ekstra sausais, különlegesen száraz, wytrawne, suho, zvláště suché, extra suché, екстра сухо, extra sec, ekstra tor

Om sockerhalten ligger mellan 12 och 17 gram per liter.

sec, trocken, secco, asciutto, dry, tør, ξηρός, seco, torr, kuiva, sausas, kuiv, sausais, szaraz, półwytrawne, polsuho, suché, сухо

Om sockerhalten ligger mellan 17 och 32 gram per liter.

demi-sec, halbtrocken, abboccato, medium dry, halvtør, ημίξηρος, semi seco, meio seco, halvtorr, puolikuiva, pusiau sausas, poolkuiv, pussausais, felszáraz, półsłodkie, polsladko, polosuché, polosladké, полусухо

Om sockerhalten ligger mellan 32 och 50 gram per liter.

doux, mild, dolce, sweet, sød, γλυκός, dulce, doce, sot, makea, saldus, magus, édes, helu, słodkie, sladko, sladké, сладко, dulce, saldais

Om sockerhalten överstiger 50 gram per liter.

DEL B –   

Förteckning över termer för andra produkter än de som avses i del A

сухо, seco, suché, tør, trocken, kuiv, ξηρός, dry, sec, secco, asciuttto, sausais, sausas, száraz, droog, wytrawne, seco, sec, suho, kuiva

Om sockerhalten inte överstiger:

4 gram per liter, eller

9 gram per liter, om den totala syrahalten uttryckt i gram vinsyra per liter inte understiger restsockerhalten med mer än 2 gram per liter.

полусухо, semiseco, polosuche, halvtør, halbtrocken, poolkuiv, ημίξηρος, medium dry, demi-sec, abboccato, pussausais, pusiau sausas, felszáraz, halfdroog, półwytrawne, meio seco, adamado, demisec, polsuho, puolikuiva, halvtorrt

Om sockerhalten är högre än vad som anges ovan, men högst uppgår till

12 gram per liter, eller

18 gram per liter, om den totala syrahalten uttryckt i gram vinsyra per liter inte understiger restsockerhalten med mer än 10 gram per liter.

полусладко, semidulce, polosladke, halvsod, lieblich, poolmagus, ημίγλυκος, medium, medium sweet, moelleux, amabile, pussaldais, pusiau saldus, felédes, halfzoet, półsłodkie, meio doce, demidulce, polsladko, puolimakea, halvsött

Om sockerhalten är högre än vad som anges ovan men högst uppgår till 45 gram per liter.

сладко, dulce, sladke, sod, suss, magus, γλυκός, sweet, doux, dolce, saldais, saldus, edes, helu, zoet, slodkie, doce, dulce, sladko, makea, sött.

Om sockerhalten uppgår till minst 45 gram per liter.


BILAGA XV

FÖRTECKNING ÖVER DRUVSORTER OCH SYNONYMER TILL DESSA SOM FÅR FÖREKOMMA I MÄRKNINGEN AV VINER

(*)   FÖRKLARING:

kursiv stil

synonym till druvsorten

o

ingen synonym

fet stil

kolumn 3: namn på druvsort

kolumn 4: land i vilket namnet motsvarar en druvsort och en hänvisning till druvsorten

normal stil

kolumn 3: namn på synonym till en druvsort

kolumn 4: namn på land som använder synonymen till en druvsort

DEL A —   Förteckning över druvsorter och synonymer till dessa som får förekomma i märkningen av viner i enlighet med artikel 62.3

 

Namn på en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning

Druvsort och synonymer till denna

Länder som får använda detta druvsortnamn eller en av dess synonymer (1)

1

Alba (IT)

Albarossa

Italieno

2

Alicante (ES)

Alicante Bouschet

Grekland o, Italien o, Portugal o, Algeriet o, Tunisien o, Förenta staterna o, Cypern o, Sydafrika

Anmärkning: Namnet ”Alicante” får inte användas utan annan angivelse som beteckning på ett vin.

3

Alicante Branco

Portugalo

4

Alicante Henri Bouschet

Frankrikeo, Serbien och Montenegro (6)

5

Alicante

Italieno

6

Alikant Buse

Serbien och Montenegro (4)

7

Avola (IT)

Nero d'Avola

Italien

8

Bohotin (RO)

Busuioacă de Bohotin

Rumänien

9

Borba (PT)

Borba

Spanieno

10

Bourgogne (FR)

Blauburgunder

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien (13-20-30), Österrike (18-20), Kanada (20-30), Chile (20-30), Italien (20-30)

11

Blauer Burgunder

Österrike (10-13), Serbien och Montenegro (17-30), Schweiz

12

Blauer Frühburgunder

Tyskland (24)

13

Blauer Spätburgunder

Tyskland (30), f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (10-20-30), Österrike (10-11), Bulgarien (30), Kanada (10-30), Chile (10-30), Rumänien (30), Italien (10-30)

14

Burgund Mare

Rumänien (35, 27, 39, 41)

15

Burgundac beli

Serbien och Montenegro (34)

16

Burgundac Crni

Kroatieno

17

Burgundac crni

Serbien och Montenegro (11-30)

18

Burgundac sivi

Kroatien, Serbien och Montenegro°

19

Burgundec bel

F.d. jugoslaviska republiken Makedonieno

20

Burgundec crn

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien (10-13-30)

21

Burgundec siv

F.d. jugoslaviska republiken Makedonieno

22

Early Burgundy

Förenta staternao

23

Fehér Burgundi, Burgundi

Ungern (31)

24

Frühburgunder

Tyskland (12), Nederländernao

25

Grauburgunder

Tyskland, Bulgarien, Ungerno, Rumänien (26)

26

Grauer Burgunder

Kanada, Rumänien (25), Tyskland, Österrike

27

Grossburgunder

Rumänien (37, 14, 40, 42)

28

Kisburgundi kék

Ungern (30)

29

Nagyburgundi

Ungerno

30

Spätburgunder

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien (10-13-20), Serbien och Montenegro (11-17), Bulgarien (13), Kanada (10-13), Chile, Ungern (29), Moldavieno, Rumänien (13), Italien (10-13), Förenade kungariket, Tyskland (13)

31

Weißburgunder

Sydafrika (33), Kanada, Chile (32), Ungern (23), Tyskland (32, 33), Österrike (32), Förenade kungariketo, Italien

32

Weißer Burgunder

Tyskland (31, 33), Österrike (31), Chile (31), Schweizo , Slovenien, Italien

33

Weissburgunder

Sydafrika (31), Tyskland (31, 32), Förenade kungariket, Italien

34

Weisser Burgunder

Serbien och Montenegro (15)

35

Calabria (IT)

Calabrese

Italien

36

Cotnari (RO)

Grasă de Cotnari

Rumänien

37

Franken (DE)

Blaufränkisch

Tjeckien (39), Österrikeo, Tyskland, Slovenien (Modra frankinja, Frankinja), Ungern, Rumänien (14, 27, 39, 41)

38

Frâncușă

Rumänien

39

Frankovka

Tjeckien (37), Slovakien (40), Rumänien (14, 27, 38, 41)

40

Frankovka modrá

Slovakien (39)

41

Kékfrankos

Ungern, Rumänien (37, 14, 27, 39)

42

Friuli (IT)

Friulano

Italien

43

Graciosa

Graciosa

Portugal o

44

Мелник

Melnik

Мелник

Melnik

Bulgarien

45

Moravské (CZ)

Cabernet Moravia

Tjeckien o

46

Moravia dulce

Spanien o

47

Moravia agria

Spanien o

48

Muškat moravský

Tjeckien o, Slovakien

49

Odobești (RO)

Galbenă de Odobești

Rumänien

50

Porto (PT)

Portoghese

Italien o

51

Rioja (ES)

Torrontés riojano

Argentina°

52

Sardegna (IT)

Barbera Sarda

Italien

53

Sciacca (IT)

Sciaccarello

Frankrike


DEL B —   Förteckning över druvsorter och synonymer till dessa som får förekomma i märkningen av viner i enlighet med artikel 62.4

 

Namn på en skyddad ursprungsbeteckning eller geografisk beteckning

Druvsort och synonymer till denna

Länder som får använda detta druvsortnamn eller en av dess synonymer (1)

1

Mount Athos – Agioritikos (GR)

Agiorgitiko

Grekland o, Cyperno

2

Aglianico del Taburno (IT)

Aglianico del Vulture (IT)

Aglianico

Italien o, Grekland o, Malta o

3

Aglianicone

Italien o

4

Aleatico di Gradoli (IT)

Aleatico di Puglia (IT)

Aleatico

Italien

5

Ansonica Costa dell'Argentario (IT)

Ansonica

Italien

6

Conca de Barbera (ES)

Barbera Bianca

Italien o

7

Barbera

Sydafrika o, Argentina o, Australien o, Kroatien o, Mexiko o, Slovenien o, Uruguay o, Förenta staterna o, Grekland o, Italien o, Malta o

8

Barbera Sarda

Italien o

9

Malvasia di Castelnuovo Don Bosco (IT)

Bosco Eliceo (IT)

Bosco

Italien o

10

Brachetto d'Acqui (IT)

Brachetto

Italien

11

Etyek-Budai (HU)

Budai

Ungerno

12

Cesanese del Piglio (IT)

Cesanese di Olevano Romano (IT)

Cesanese di Affile (IT)

Cesanese

Italien

13

Cortese di Gavi (IT)

Cortese dell'Alto Monferrato (IT)

Cortese

Italien

14

Duna Borrégió (HU)

Dunajskostredský (SK)

Duna gyöngye

Ungern

15

Dunaj

Slovakien

16

Côte de Duras (FR)

Durasa

Italien

17

Korinthos-Korinthiakos (GR)

Corinto Nero

Italien o

18

Korinthiaki

Grekland o

19

Fiano di Avellino (IT)

Fiano

Italien

20

Fortana del Taro (IT)

Fortana

Italien

21

Freisa d'Asti (IT)

Freisa di Chieri (IT)

Freisa

Italien

22

Greco di Bianco (IT)

Greco di Tufo (IT)

Greco

Italien

23

Grignolino d'Asti (IT)

Grignolino del Monferrato Casalese (IT)

Grignolino

Italien

24

Izsáki Arany Sáfeher (HU)

Izsáki Sáfeher

Ungern

25

Lacrima di Morro d'Alba (IT)

Lacrima

Italien

26

Lambrusco Grasparossa di Castelvetro

Lambrusco grasparossa

Italien

27

Lambrusco

Italien

28

Lambrusco di Sorbara (IT)

29

Lambrusco Mantovano (IT)

30

Lambrusco Salamino di Santa Corce (IT)

31

Lambrusco Salamino

Italien

32

Colli Maceratesi

Maceratino

Italien

33

Vino Nobile de Montepulciano (IT)

Montepulciano

Italien o

34

Nebbiolo d'Alba (IT)

Nebbiolo

Italien

35

Colli Bolognesi Classico Pignoletto (IT)

Pignoletto

Italien

36

Primitivo di Manduria

Primitivo

Italien

37

Rheingau (DE)

Rheinhessen (DE)

Rajnai rizling

Ungern (40)

38

Rajnski rizling

Serbien och Montenegro (39-40-45)

39

Renski rizling

Serbien och Montenegro (38-42-45), Slovenien o (44)

40

Rheinriesling

Bulgarieno, Österrike, Tyskland (42), Ungern (37), Tjeckien (48), Italien (42), Grekland, Portugal, Slovenien

41

Rhine Riesling

Sydafrikao, Australieno, Chile (43), Moldavieno, Nya Zeeland, Cypern, Ungern

42

Riesling renano

Tyskland (40), Serbien och Montenegro (38-39-45), Italien (40)

43

Riesling Renano

Chile (41), Malta

44

Radgonska ranina

Slovenien

45

Rizling rajnski

Serbien och Montenegro (38-39-42)

46

Rizling Rajnski

F.d. jugoslaviska republiken Makedonien o, Kroatien o

47

Rizling rýnsky

Slovakien o

48

Ryzlink rýnský

Tjeckien (40)

49

Rossese di Dolceacqua (IT)

Rossese

Italien

50

Sangiovese di Romagna (IT)

Sangiovese

Italien

51

Štajerska Slovenija

Štajerska belina

Slovenien

52

Teroldego Rotaliano (IT)

Teroldego

Italien

53

Vinho Verde (PT)

Verdea

Italien o

54

Verdeca

Italien

55

Verdelho

Sydafrika o, Argentina, Australien, Nya Zeeland, Förenta staterna, Portugal

56

Verdelho Roxo

Portugal°

57

Verdelho Tinto

Portugal°

58

Verdello

Italien o, Spanien o

59

Verdese

Italien o

60

Verdejo

Spanien o

61

Verdicchio dei Castelli di Jesi (IT)

Verdicchio di Matelica (IT)

Verdicchio

Italien

62

Vermentino di Gallura (IT)

Vermentino di Sardegna (IT)

Vermentino

Italien

63

Vernaccia di San Gimignano (IT)

Vernaccia di Serrapetrona (IT)

Vernaccia

Italien

64

Zalai borvidék (HU)

Zalagyöngye

Ungern


(1)  För de berörda staterna medges undantagen enligt denna bilaga endast för viner med skyddad ursprungsbeteckning och geografisk beteckning som framställs av de berörda druvsorterna.


BILAGA XVI

Tillåtna termer vid märkning av vin enligt artikel 66.2

jäst i tunna

framställt i tunna

lagrat i tunna

jäst på fat av […]

[uppgift om träslag]

framställt på fat av […]

[uppgift om träslag]

lagrat på fat av […]

[uppgift om träslag]

jäst på fat

framställt på fat

lagrat på fat


BILAGA XVII

FÖRBEHÅLL BETRÄFFANDE VISSA TYPER AV FLASKOR

1.   ”Flûte d'Alsace”:

a)

Typ: en glasflaska som består av en rak, cylindrisk kropp med en avlång hals och hos vilken förhållandet mellan den totala höjden och basdiametern är ungefär

total höjd/basdiameter = 5:1,

den cylindriska delens höjd = total höjd/3.

b)

Viner med ursprungsbeteckning för vilka den här typen av flaskor är förbehållen, när det gäller viner av druvor som skördats i Frankrike

”Alsace” eller ”vin d'Alsace”, ”Alsace Grand Cru”,

”Crépy”,

”Château-Grillet”,

”Côtes de Provence”, rött och rosé,

”Cassis”,

”Jurançon”, ”Jurançon sec”,

”Béarn”, ”Béarn-Bellocq”, rosé,

”Tavel”, rosé.

Den begränsade användningen av denna typ av flaska ska endast gälla viner framställda av druvor som skördats i Frankrike.

2.   ”Bocksbeutel” eller ”Cantil”:

a)

Typ: en korthalsig glasflaska med en tjockmagad kropp med platt profil med en elliptisk bas och ett elliptiskt tvärsnitt vid dess mest konvexa punkt

förhållandet stora axeln/lilla axeln på det elliptiska tvärsnittet = ungefär 2:1,

förhållandet den rundade kroppens höjd/den cylindriska halsen = ungefär 2,5:1.

b)

Viner för vilka den här typen av flaskor är förbehållen

i)

tyska viner med ursprungsbeteckningarna

Franken,

Baden

med ursprung i Taubertal och i Schuepfergrund,

med ursprung i Baden-Badens kommundelar Neuweier, Steinbach, Umweg och Varnhalt.

ii)

Italienska viner med ursprungsbeteckningarna

Santa Maddalena (St. Magdalener),

Valle Isarco (Eisacktaler), av druvsorterna Sylvaner och Mueller-Thurgau,

Terlaner, av druvsorten Pinot bianco,

Bozner Leiten,

Alto Adige (Südtiroler), av druvsorterna Riesling, Mueller-Thurgau, Pinot nero, Moscato giallo, Sylvaner, Lagrein, Pinot blanco (Weissburgunder) och Moscato rosa (Rosenmuskateller),

Greco di Bianco,

Trentino, av druvsorten Moscato.

iii)

Grekiska viner:

Agioritiko,

Rombola Kephalonias,

vin med ursprung på ön Kefalonia,

vin med ursprung på ön Paros,