1.7.2009

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 171/6

---

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 571/2009

av den den 30 juni 2009

om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1234/2007 om upprättande av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaderna) (1), särskilt artikel 85 och artikel 95a.3 jämförda med artikel 4, och

av följande skäl:

(1)

Kommissionens förordning (EG) nr 2236/2003 av den 23 december 2003 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 1868/94 om upprättande av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse (2) har flera gånger ändrats på ett genomgripande sätt (3). Eftersom nya ändringar ska göras, bör förordningen av tydlighetsskäl omarbetas.

(2)

Dessa ytterligare ändringar är nödvändiga efter ändringar av förordning (EG) nr 1234/2007 och antagande av rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (4).

(3)	För att kunna få gemenskapsbidrag inom det kvotsystem som fastställs genom förordning (EG) nr 1234/2007 ska stärkelseproducenter ingå odlingsavtal med potatisproducenter.

(4)

För att förhindra att avtal ingås som får till följd att den underkvot som tilldelats stärkelseproducenten överskrids, är det nödvändigt att införa bestämmelser om vad som ska ingå i de odlingsavtal som sluts mellan en stärkelseproducent och en potatisproducent. Stärkelseproducenter bör förbjudas att ta emot potatisleveranser som inte omfattas av något odlingsavtal, eftersom detta kan hota kvotsystemets effektivitet och respekten för den bestämmelse som föreskriver att det minimipris som anges i artikel 95a.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska betalas för all potatis som är ämnad för framställning av stärkelse. Om produktionen på den mark som omfattas av ett odlingsavtal av klimatskäl ändå överstiger den kvantitet som ursprungligen förutsågs eller har ett högre stärkelseinnehåll än vad som förutsetts, bör emellertid stärkelseproducenter ha möjlighet att ta emot denna potatis, förutsatt att minimipriset betalas.

(5)

Potatis med ett stärkelseinnehåll på mindre än 13 % kan inte anses vara potatis som är ämnad för framställning av stärkelse. Potatis med ett stärkelseinnehåll på mindre än 13 % bör inte tas emot av stärkelseproducenter. Om ett lågt stärkelseinnehåll beror på klimatförhållanden bör kommissionen, på en medlemsstats begäran, kunna godkänna att potatis med ett stärkelseinnehåll på mindre än 13 % tas emot på vissa villkor.

(6)

Kontrollåtgärder bör införas för att säkerställa att bidraget utbetalas endast för sådan stärkelse som producerats i enlighet med bestämmelserna i denna förordning. För att skydda producenter av potatis ämnad för framställning av stärkelse måste det minimipris som avses i artikel 95a.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 betalas för all potatis. Därför är det nödvändigt att fastställa påföljder för de fall då minimipriset inte har betalats eller då stärkelseproducenter har tagit emot potatis som inte omfattas av ett odlingsavtal.

(7)	Det är nödvändigt att införa bestämmelser för att säkerställa att stärkelse som tillverkats utöver den underkvot som tilldelats en stärkelseproducent exporteras utan exportbidrag, vilket föreskrivs i artikel 84a.4 i förordning (EG) nr 1234/2007. Påföljder bör tillämpas vid överträdelse.

(8)	Det bör fastställas hur underkvoterna ska behandlas hos stärkelseproducenter som slår sig samman, byter ägare eller upphör med handel.

(9)	Medlemsstaterna och kommissionen bör ges möjlighet att kontrollera driften av kvotsystemet. Det bör anges vilka uppgifter som stärkelseproducenter ska lämna till medlemsstaten, som medlemsstaten sedan ska vidarebefordra till kommissionen.

(10)

I enlighet med del I i bilaga I till förordning (EG) nr 1234/2007 ska potatisstärkelse omfattas av reglerna för spannmål. Följaktligen gäller samma regleringsår för potatisstärkelse som för spannmål. I artikel 204.5 i förordning (EG) nr 1234/2007 fastställs att när det gäller potatisstärkelse ska del II avdelning I kapitel III avsnitt IIIa i den förordningen tillämpas fram till utgången av regleringsåret 2011–2012 för potatisstärkelse. Denna förordning bör därför tillämpas till och med det datumet.

(11)	De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från förvaltningskommittén för den gemensamma organisationen av jordbruksmarknaderna.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

DEFINITIONER – KVOTSYSTEM

Artikel 1

I denna förordning avses med:

a)   kvot: den kvot för varje medlemsstat som avses i artikel 84a.1 och bilaga Xa i förordning (EG) nr 1234/2007,

b)   underkvot: den del av en kvot som medlemsstaten tilldelar en stärkelseproducent,

c)   stärkelseproducent: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i den berörda medlemsstaten som får de underkvoter och bidrag som avses i artikel 95a.1 i förordning (EG) nr 1234/2007,

d)   producent: varje fysisk eller juridisk person eller grupp av personer som till en stärkelseproducent levererar potatis som producerats av personen själv eller av gruppmedlemmarna, i eget namn och för egen räkning, inom ramen för ett odlingsavtal som slutits av personen eller i dess namn,

e)   odlingskontrakt: varje avtal som sluts mellan en potatisproducent eller en grupp av potatisproducenter å ena sidan och stärkelseproducenten å andra sidan,

f)   potatis: potatis som är ämnad för framställning av potatisstärkelse enligt artikel 77 i förordning (EG) nr 73/2009 och som har ett stärkelseinnehåll på minst 13 %,

g)   råstärkelse: framställd stärkelse som omfattas av KN-nummer 1108 13 00 och som inte har bearbetats,

h)   samgående mellan stärkelseproducenter: sammanslagning av två eller flera stärkelseproducenter till en enda,

i)   avyttring av ett stärkelseproducerande företag (ägarbyte): en eller flera stärkelseproducenters överföring eller införlivande av tillgångarna hos en stärkelseproducent som tilldelats underkvoter,

j)   avyttring av en stärkelsefabrik (ägarbyte): överföring av ägandet av en teknisk enhet som innehåller alla nödvändiga installationer för framställning av stärkelse till en eller flera stärkelseproducenter, så att produktionen hos den stärkelseproducent som överför egendom helt eller delvis införlivas,

k)   hyra av en fabrik: hyresavtal gällande en teknisk enhet som innehåller alla nödvändiga installationer för framställning av stärkelse, vilket i syfte att utnyttja enheten sluts för en period på minst tre på varandra följande regleringsår med en stärkelseproducent som är etablerad i samma medlemsstat som den där fabriken i fråga ligger, förutsatt att den stärkelseproducent som hyr fabriken, efter det att hyresavtalet har trätt i kraft, vad gäller den totala produktionen kan betraktas som en enda stärkelseproducent,

l)   stöd för stärkelsepotatis: stöd som fastställs för producenter av potatis avsedd för stärkelseproduktion enligt artikel 77 i förordning (EG) nr 73/2009.

Artikel 2

Om artikel 84a.5 i förordning (EG) nr 1234/2007 tillämpas, ska de underkvoter som tilldelats anpassas i enlighet därmed vid början av regleringsåret efter det regleringsår då underkvoten överskreds.

KAPITEL II

PRIS- OCH BIDRAGSSYSTEM

Artikel 3

1.   Ett odlingsavtal ska slutas för varje regleringsår. Detta avtal ska förses med ett identifikationsnummer och åtminstone innehålla följande uppgifter:

a)	Namn och adress på potatisproducenten eller gruppen av potatisproducenter.

b)	Stärkelseproducentens namn och adress.

c)	Odlad areal uttryckt i hektar med två decimaler och fastställd enligt kommissionen förordning (EG) nr 796/2004 (5) om det intergrerade administrations- och kontrollsystemet.

d)	Den kvantitet potatis (i ton) som man planerar skörda på denna yta och leverera till stärkelseproducenten.

e)

Potatisens förväntade stärkelseinnehåll, på grundval av det genomsnittliga stärkelseinnehållet i den potatis som potatisproducenten i fråga under de tre senaste regleringsåren har levererat till stärkelseproducenten, eller, om denna uppgift inte är tillgänglig, på grundval av det genomsnittliga stärkelseinnehållet i odlingsområdet.

f)	Stärkelseproducentens förbindelse att till potatisproducenten betala det minimipris som avses i artikel 95a.2 i förordning (EG) nr 1234/2007.

2.   Varje stärkelseproducent ska till den behöriga myndigheten överlämna en förteckning över avtalen, av vilken det för varje avtal framgår identifikationsnumret, potatisproducentens namn och adress, odlad areal och kvantiteten i ton, uttryckt i stärkelse, före ett datum som ska fastställas av medlemsstaten före regleringsårets början, så att de nödvändiga kontrollerna kan göras.

3.   Summan, uttryckt som stärkelse, av de kvantiteter som fastställs i odlingsavtalen får inte överstiga den underkvot som fastställts för stärkelseproducenten i fråga.

4.   Om den kvantitet som faktiskt produceras inom ramen för odlingsavtalet, uttryckt som stärkelse, överstiger den kvantitet som fastställts i avtalet, får denna kvantitet levereras om stärkelseproducenten så önskar, under förutsättning att det minimipris som avses i artikel 95a.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 betalas för kvantiteten.

5.   Det är förbjudet för en stärkelseproducent att ta emot potatisleveranser som inte omfattas av något odlingsavtal.

Artikel 4

1.   Stärkelseproducenterna ska ta emot potatisleveranser antingen vid själva stärkelsefabriken eller vid de mottagningsställen som hör till denna.

2.   Potatisens vikt och stärkelseinnehållet ska i enlighet med artiklarna 5 och 6 bestämmas vid leveransen, under ledning av en inspektör som godkänts av medlemsstaten.

Artikel 5

1.   Om användningen av de metoder som beskrivs i bilaga I till kommissionenes förordning (EG) nr 2235/2003 (6) kräver detta, ska potatisens bruttovikt bestämmas för varje parti vid leveranstillfället genom jämförande vägning av det använda transportmedlet, med respektive utan last.

2.   Potatisens nettovikt ska bestämmas med hjälp av någon av de metoder som beskrivs i bilaga I till förordning (EG) nr 2235/2003.

3.   De leveranser som godkänns ska ha ett stärkelseinnehåll på minst 13 %.

Stärkelseproducenter kan emellertid ta emot potatisleveranser med ett stärkelseinnehåll på mindre än 13 % under förutsättning att kvantiteten stärkelse som kan produceras av denna potatis inte överskrider 1 % av underkvoten. I sådana fall ska minimipriset vara det som gäller för ett stärkelseinnehåll på 13 %.

Artikel 6

Potatisens stärkelseinnehåll ska bestämmas på grundval av vikten under vatten av 5 050 g levererad potatis.

Det använda vattnet ska vara rent och utan tillsatser och ha en temperatur som är lägre än 18 °C.

Artikel 7

1.   Bidraget till stärkelseproducenter ska beviljas för stärkelse som framställts av potatis av sund och god handelskvalitet på grundval av den använda kvantiteten potatis och dess stärkelseinnehåll, enligt de satser som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 2235/2003 och inom ramarna för den kvantitet stärkelse som motsvarar deras underkvot. Inget bidrag ska beviljas till stärkelse som producerats ur potatis som inte uppfyller kraven på sund och god handelskvalitet eller till stärkelse som producerats ur potatis med ett stärkelseinnehåll på mindre än 13 %, utom när andra stycket i artikel 5.3 är tillämpligt.

Om potatisens stärkelseinnehåll beräknas med hjälp av Reimanns eller Parows skala och detta motsvarar ett värde som förekommer i två eller tre rader i andra kolumnen i bilaga II till förordning (EG) nr 2235/2003, gäller de satser som anges i rad två eller tre.

2.   Om de levererade partierna innehåller 25 % eller mer av potatis som kan passera genom ett såll med kvadratiska maskor med en bredd av 28 mm (nedan kallad ”avfallspotatis”), ska den nettovikt som används för att fastställa det minimipris som stärkelseproducenten ska betala, sänkas enligt följande:

Procentuell andel avfallspotatis	Procentuell nedsättning
25 till 30 %	10 %
31 till 40 %	15 %
41 till 50 %	20 %

Om partierna innehåller mer än 50 % avfallspotatis, ska handel med denna ske enligt ömsesidig överenskommelse, och inget bidrag utbetalas för detta.

Den procentuella andelen avfallspotatis ska bestämmas samtidigt med nettovikten.

3.   Stärkelseproducenterna ska på grundval av den använda kvantiteten potatis och dess stärkelseinnehåll, enligt de satser som anges i bilaga II till förordning (EG) nr 2235/2003, säkerställa att underkvoten inte överskrids.

Artikel 8

1.   Ett mottagningsbevis ska utfärdas under stärkelseproducentens, den godkände inspektörens och leverantörens gemensamma ansvar. Stärkelseproducenten ska överlämna en kopia till potatisproducenten och förvara originalet så att det vid behov kan överlämnas till det organ som ansvarar för kontrollen av bidragen.

2.   Mottagningsbeviset ska innehålla de av nedanstående upplysningar som framkommer i samband med åtgärder som vidtas enligt artiklarna 4–7:

a)	Leveransdatum.

b)	Leveransnummer.

c)	Odlingsavtalets nummer.

d)	Potatisproducentens namn och adress.

e)	Transportmedlets vikt vid ankomst till stärkelsefabriken eller mottagningsstället.

f)	Transportmedlets vikt efter lossning och tömning av kvarvarande jord.

g)	Leveransens bruttovikt.

h)	Avdrag, uttryckt i procent, från leveransens bruttovikt av främmande beståndsdelar och vikten av vatten som absorberas under tvättning.

i)	Avdrag, uttryckt i vikt, från leveransens bruttovikt som en funktion av de främmande beståndsdelarna.

j)	Procentuell andel avfallspotatis.

k)	Leveransens sammanlagda nettovikt (bruttovikten minus avdrag, inbegripet justeringen för avfallspotatis).

l)	Stärkelseinnehåll, uttryckt i procent eller vikt under vatten.

m)	Det pris per enhet som ska betalas.

Artikel 9

Stärkelseproducenten ska för varje potatisproducent upprätta en sammanfattande betalningsspecifikation där särskilt följande uppgifter anges:

a)	Stärkelseproducentens firmanamn.

b)	Potatisproducentens namn och adress.

c)	Odlingsavtalets nummer.

d)	Mottagningsbevisets datum och nummer.

e)	Nettovikten av varje leverans med eventuella avdrag som anges i artikel 8.2.

f)	Pris per enhet per leverans.

g)	Det sammanlagda belopp som ska betalas till potatisproducenten.

h)	Belopp som har betalats till potatisproducenten samt betalningsdag.

i)	Stärkelseproducentens underskrift och stämpel.

KAPITEL III

BETALNINGAR OCH PÅFÖLJDER

Artikel 10

1.   Bidrag enligt artikel 95a.1 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska utbetalas på villkor att stärkelseproducenten visar att följande krav är uppfyllda:

a)	Stärkelsen har framställts under det aktuella regleringsåret.

b)	Det utbetalade priset fritt fabrik inte är lägre än det som avses i artikel 95a.2 i förordning (EG) nr 1234/2007 för hela den kvantitet potatis som producerats i gemenskapen och är avsedd för stärkelseframställning.

c)	Stärkelsen producerades av potatis som omfattas av de odlingsavtal som avses i artikel 3.

2.   Det betalningsbevis som avses i punkt 1 ska framläggas i form av den sammanfattande betalningsspecifikation som föreskrivs i artikel 9, åtföljd av antingen en betalningsbekräftelse från potatisproducenten eller en verifikation från det finansiella institut som har gjort utbetalningen för stärkelseproducentens räkning, av vilken det framgår att utbelning har skett.

3.   Bidraget till stärkelseproducerande företag ska betalas ut av den medlemsstat inom vilkens territorium potatisstärkelsen har framställts, inom fyra månader efter den dag då de bevis som avses i punkt 1 lämnades.

Artikel 11

1.   Medlemsstaterna ska införa ett kontrollsystem för kontroll på plats av de verksamheter som berättigar till bidraget och även för kontroll av att stärkelseproducenten inte överskrider sin underkvot. För genomförandet av sådana kontroller ska kontrollanterna ha tillgång till stärkelseproducenternas lagerbokföring och ekonomiska bokföring samt till produktions- och lagerutrymmen.

Under varje produktionsperiod ska kontrollen omfatta hela produktionskedjan för minst 10 % av den potatis som levereras till stärkelseproducenten.

2.   Medlemsstaterna ska i tillämpliga fall meddela varje stärkelseproducent de kvantiteter stärkelse med vilka underkvoten har överskridits.

3.   Om det behöriga organet konstaterar att stärkelseproducenten inte har fullgjort de åtaganden som anges i artikel 10.1.b, ska denne, utom i fall av force majeure, helt eller delvis förlora sin rätt till bidrag enligt följande:

a)	Om kraven inte har uppfyllts för en stärkelsekvantitet som är mindre än 20 % av producentens totala kvantitet ska det beviljade bidraget nedsättas med fem gånger den konstaterade procentsatsen.

b)	Om procentsatsen i fråga är 20 % eller högre ska inget bidrag beviljas.

4.   Om det konstateras att förbudet i artikel 3.5 inte följs ska det beviljade bidraget för underkvoten minskas på följande sätt:

a)	Om kontrollen visar att stärkelseproducenten har tagit emot en kvantitet uttryckt i stärkelse som är mindre än 10 % av producentens underkvot ska det totala bidragsbeloppet för det aktuella regleringsåret minskas med tio gånger den bokförda procentsatsen.

b)	Om denna kvantitet, som inte omfattas av odlingsavtal, överskrider gränsen i led a) ska inget bidrag beviljas för det aktuella regleringsåret. Dessutom ska inget bidrag beviljas för det kommande regleringsåret.

5.   Om stärkelse som kan tillverkas från leveranser med ett stärkelseinnehåll på mindre än 13 %, som har mottagits i strid med artikel 5.3 andra stycket,

a)	överskrider 1 % av det stärkelseproducerande förtagets underkvot ska inget bidrag beviljas för den kvantitet som överskrider gränsen, och dessutom ska det bidrag som beviljas för underkvoten sättas ned med tio gånger den registrerade överskridna procentandelen,

b)	överskrider 11 % av stärkelseproducentens underkvot, ska inget bidrag beviljas för det aktuella regleringsåret, och dessutom ska stärkelseproducenten inte vara berättigad till bidraget under påföljande regleringsår.

6.   De kontroller som görs i enlighet med denna artikel påverkar inte eventuella kontroller som görs av behöriga myndigheter.

Artikel 12

1.   Den export som avses i artikel 84a.4 i förordning (EG) nr 1234/2007 ska betraktas som genomförd i följande fall:

a)	När de bevis som avses i artikel 13.2 har lämnats till producentmedlemsstatens behöriga organ, oberoende av vilken medlemsstat stärkelseexporten har skett från.

b)	När den aktuella exportdeklarationen har godkänts av den exporterande medlemsstaten före den 1 januari efter utgången av det regleringsår under vilket stärkelsen har framställts.

c)	När den aktuella stärkelsen har lämnat gemenskapens tullområde senast inom en frist på 60 dagar från den 1 januari enligt led b).

d)	När produkten exporteras utan exportbidrag.

Utom i fall av force majeur ska den kvantitet stärkelse som överskrider underkvoten betraktas som avsatt på den inre marknaden om inte alla villkoren i första stycket är uppfyllda.

2.   I fall av force majeur ska det behöriga organet i den medlemsstat på vilkens territorium stärkelsen har framställts fastställa nödvändiga åtgärder i proportion till de förhållanden som åberopas.

Om stärkelsen exporteras från en annan medlemsstat än den där framställningen skedde ska dessa åtgärder vidtas efter meddelande från den medlemsstatens behöriga myndigheter.

3.   Vid tillämpningen av denna förordning får bestämmelsena i artikel 36 i kommissionens förordning (EG) nr 800/1999 (7) inte användas.

Artikel 13

1.   Genom undantag från bestämmelserna i artikel 12 i kommissionens förordning (EG) nr 1342/2003 (8) ska säkerheten för exportlicensen vara 23 euro/ton.

2.   Bevis för att de villkor som avses i artikel 12.1 är uppfyllda av stärkelseproducenten ska lämnas till det behöriga organet i den medlemsstat på vilkens territorium stärkelsen har framställts, före den 1 april kalenderåret efter utgången av det regleringsår under vilket stärkelsen har framställts.

3.   Bevisningen kan ske genom uppvisande av följande:

a)	Trots bestämmelserna i artikel 3 i förordning (EG) nr 388/2009 (9), en exportlicens som har utfärdats till stärkelseproducenten i fråga av medlemsstatens behöriga organ enligt punkt 2 och som innehåller en av noteringarna i bilaga I.

(b)	De handlingar som avses i artiklarna 31 och 32 i kommissionens förordning (EG) nr 376/2008 (10) vilka behövs för frisläppande av säkerheten.

c)	En försäkran från stärkelseproducenten som intygar att denne har framställt stärkelsen.

4.   Om en stärkelseproducent, i avsikt att exportera varan, lagrar råstärkelse som denne producerat i en silo, en lagerlokal eller en behållare som ligger utanför fabriken, i den medlemsstat där produktionen ägt rum eller i en annan medlemsstat, och där även annan råstärkelse som producerats av andra producenter eller av samma producent hålls lagrad, utan att det finns någon möjlighet att fysiskt skilja dem åt, ska hela den kvantitet stärkelse som lagras på detta sätt, fram till dess att den exportdeklaration som avses i artikel 12.1 b godkänts, ställas under myndighetskontroll som ger samma garantier som tullkontroll, och från och med detta godkännande ställas under tullkontroll.

I de fall som beskrivs i första stycket, i samband med uttag ur lager före godkännandet av den exportdeklaration som avses i artikel 12.1 b, ska ett bevis utfärdas av de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där lagringen har skett.

I samband med uttag ur lager efter godkännandet av den exportdeklaration som avses i artikel 12.1 b, ska ett bevis enligt artikel 32.2 a i förordning (EG) nr 376/2008 utfärdas av tullmyndigheterna i den medlemsstat där lagringen har skett.

Det bevis som avses i andra och tredje stycket ska styrka att produkten eller motsvarande utbytbara kvantitet enligt första stycket har tagits ut ur lagret.

Artikel 14

1.   Den berörda medlemsstaten ska, för de kvantiteter som enligt artikel 12.1 andra stycket har avsatts på den inre marknaden, när det gäller råstärkelse eller härledda produkter enligt bilagan till kommissionens förordning (EG) nr 388/2009 eller som omfattas av kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005 (11) påföra en avgift som motsvarar den fasta tullsats per ton stärkelse enligt KN-nummer 1108 13 00 eller härledd produkt som gällde under det regleringsår under vilket stärkelsen eller den härledda produkten framställdes, plus 10 %.

2.   Medlemsstaten ska före den 1 maj som följer efter den 1 januari som avses i artikel 12.1 b underrätta stärkelseproducenten om det totala belopp som ska betalas.

Stärkelseproducenten ska betala detta belopp före den 20 maj samma år.

Artikel 15

1.   I samband med samgående mellan stärkelseproducenter ska medlemsstaten tilldela det företag som uppstår ur samgåendet en underkvot som motsvarar summan av de underkvoter som producenterna hade tilldelats före samgåendet.

I samband med avvyttring av ett stärkelseproducerande företag (ägarbyte) ska medlemsstaten överföra den avyttrade producentens underkvot till den nya ägaren. Om det finns flera nya ägare ska kvotfördelningen göras proportionellt mot de produktionskvantiteter som ägarna tar över.

I samband med avyttring av en stärkelsefabrik (ägarbyte) ska medlemsstaten minska underkvoten för den producent som avyttrar äganderätten till fabriken och öka underkvoten för den producent eller de producenter som tar över fabriken med en kvantitet som är proportionell mot de produktionskvantiteter som har tagits över.

2.   I händelse av nedläggning av ett stärkelseproducerande företag under andra förhållanden än de som avses i punkt 1, eller av en eller flera fabriker som tillhör ett stärkelseproducerande företag kan medlemsstaten överföra de berörda underkvoterna till ett eller flera stärkelseproducerande företag.

3.   I samband med hyra av en fabrik som tillhör en stärkelseproducent ska medlemsstaten minska underkvoten för den producent som hyr ut fabriken och överföra denna del till den producent som hyr fabriken för att där framställa stärkelse.

Om hyresförhållandet varar kortare tid än den tid som anges i artikel 1 k ska den ändring av underkvoten som har gjorts i enlighet med första stycket tas tillbaka av medlemsstaten retroaktivt från och med den dag då hyresavtalet trädde i kraft.

4.   Om produktionen efter tillämpning av punkt 1 första stycket upphör i de fabriker som tillhör ett eller flera av de stärkelseproducerande företag som har slagits samman, så att det uppstår en risk för kontinuiteten i produktionen av potatis för stärkelseframställning i det område som tidigare försåg företaget eller företagen med råvaran, får medlemsstaten anmoda det sammanslagna företaget att till medlemsstaten överföra de underkvoter som ursprungligen beviljades de fabriker som sedan har avbrutit produktionen. Kvoter som överförs enligt första stycket i punkt 1 kan av medlemsstaten omfördelas till ett stärkelseproducerande företag som åtar sig att framställa stärkelsen i det berörda området.

Artikel 16

Om stärkelseproducentens eller fabrikens verksamhet upphör eller sammanslagningen eller ägarbytet äger rum mellan den 1 juli och den 31 mars påföljande år ska de åtgärder som avses i artikel 15 vidtas för det innevarande regleringsåret.

Om stärkelseproducentens eller fabrikens verksamhet upphör eller sammanslagningen eller ägarbytet äger rum mellan den 1 april och den 30 juni samma år ska de åtgärder som avses i artikel 15 vidtas för det påföljande regleringsåret.

KAPITEL IV

ANMÄLNINGAR

Artikel 17

Stärkelseproducenten ska vid ett datum som den berörda medlemsstaten fastställer informera de behöriga myndigheterna om följande:

—	De kvantiteter stärkelsepotatis som har beviljats bidrag enligt artikel 77 i förordning (EG) nr 73/2009.

—	De kvantiteter stärkelse för vilka det bidrag har utbetalats som avses i artikel 95a.1 i förordning (EG) nr 1234/2007.

Artikel 18

1.   Senast den 30 juni varje regleringsår ska medlemsstaterna informera kommissionen om följande:

a)	De kvantiteter stärkelsepotatis som omfattas av bestämmelserna i artikel 77 i förordning (EG) nr 73/2009. Om potatis som odlats i andra medlemsstater används, ska kvantiteterna redovisas per ursprungsmedlemsstat.

b)	De kvantiteter stärkelse för vilka det bidrag har utbetalats som avses i artikel 95a.1 i förordning (EG) nr 1234/2007.

c)	De kvantiteter och underkvoter för de stärkelseproducerande företag som omfattas av artikel 84a.5 i förordning (EG) nr 1234/2007 under regleringsåret, och de underkvoter som finns tillgängliga för påföljande regleringsår.

d)	De kvantiteter som ska exporteras utan exportbidrag enligt artikel 84a.4 i förordning (EG) nr 1234/2007.

e)	De kvantiteter som avses i artikel 11.3 och 11.4 i den här förordningen.

f)	De kvantiteter som avses i artikel 14.1 i denna förordning.

2.   Vid tillämpning av artikel 15 ska medlemsstaten senast den 30 juni varje regleringsår lämna samtliga uppgifter om detta till kommissionen, tillsammans med dokument som styrker detta och som visar att de fastställda villkoren är uppfyllda.

KAPITEL V

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 19

Förordning (EG) nr 2236/2003 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till denna förordning och ska läsas enligt jämförelsetabellen i bilaga III.

Artikel 20

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2009.

Den ska gälla för regleringsåren 2009–2010, 2010–2011 och 2011–2012.

---

(1)  EUT L 299, 16.11.2007, s. 1.

(2)  EUT L 339, 24.12.2003, s. 45.

(3)  Se bilaga II.

(4)  EUT L 30, 31.10.2009, s. 16.

(5)  EUT L 141, 30.4.2004, s. 18.

(6)  EUT L 339, 24.12.2003, s. 36.

(7)  EUT L 102, 17.4.1999, s. 11.

(8)  EUT L 189, 29.7.2003, s. 12.

(9)  EUT L 118, 13.5.2009, s. 72.

(10)  EUT L 114, 26.4.2008, s. 3.

(11)  EUT L 172, 5.7.2005, s. 24.

---

---

---

---