8.7.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 155/1

(1)

Övergången till en kunskapsbaserad ekonomi (Europeiska rådets möte i Lissabon 2000) kräver modernisering och kontinuerlig förbättring av yrkesutbildningssystemen som svar på de snabba ekonomiska och samhälleliga förändringarna, så att de kan bidra till att öka anställbarheten och den sociala integrationen samt förbättra tillgången till livslångt lärande för alla, inbegripet mindre gynnade personer.

(2)

Vid Europeiska rådets möte i Barcelona 2002 fastställdes målet att göra Europas yrkesutbildningssystem till en kvalitetsreferens för hela världen senast 2010.

(3)

I de integrerade riktlinjerna för tillväxt och sysselsättning (2005–2008) från Lissabon uppmanas medlemsstaterna att utarbeta system för livslångt lärande som är ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och som möter de föränderliga behoven i kunskapsbaserade ekonomier och samhällen. Det är nödvändigt att anpassa utbildningssystemen och bygga upp deras kapacitet, så att de blir mer relevanta för arbetsmarknaden. De utbildningspolitiska målen bör därför i allt högre grad komplettera de ekonomiska och arbetsmarknadspolitiska målen, för att man ska kunna kombinera social sammanhållning och konkurrenskraft.

(4)

Efter rådets resolution av den 19 december 2002 om främjande av ett närmare europeiskt samarbete i fråga om yrkesutbildning (4) (”Köpenhamnsprocessen”), och som ett resultat av det samarbete som följde mellan kommissionen, medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter, EES/Efta-länderna och kandidatländerna om prioritering av kvalitetssäkring, har en gemensam ram för kvalitetssäkring inom yrkesutbildning (”den gemensamma ramen för kvalitetssäkring”) utarbetats, med hänsyn till erfarenheter och exempel på god praxis från de olika deltagande länderna.

(5)

Enligt rådets och kommissionens gemensamma delrapport från 2004 till Europeiska rådet om arbetsprogrammet Utbildning 2010 (5) bör den gemensamma ramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildningen (som del av uppföljningen av Köpenhamnsförklaringen) och utveckling av en gemensam uppsättning normer, förfaranden och riktlinjer för kvalitetssäkring (6) (i samband med Bolognaprocessen och som en del av arbetsprogrammet när det gäller att följa upp målen för utbildningssystemen) vara högprioriterade för Europa.

(6)

I maj 2004 godkände rådet (utbildning) principen (7) med en gemensam ram för kvalitetssäkring och uppmanade medlemsstaterna och kommissionen att, inom sina respektive behörighetsområden, tillsammans med relevanta intressenter främja den frivilliga användningen av den gemensamma ramen.

(7)

Genom det europeiska nätverket för kvalitetssäkring inom yrkesutbildning (8) skapades en europeisk plattform som har gjort det möjligt att följa upp rådets slutsatser från 2004 och Helsingforskommunikén på lämpligt sätt och underlättat ett hållbart samarbete mellan länder.

(8)

År 2006 framhölls i Helsingforskommunikén behovet att vidareutveckla och förverkliga gemensamma europeiska verktyg som särskilt inriktar sig på yrkesutbildningen, genom att bygga på principerna för den gemensamma ramen för kvalitetssäkring i enlighet med rådets slutsatser från maj 2004 om kvalitetssäkring inom yrkesutbildningen, för att främja kvalitetsförbättringar och ett bredare samarbete i det europeiska nätverket för kvalitetssäkring inom yrkesutbildningen.

(9)

Genom denna rekommendation inrättas en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (”referensramen”), vilken utgör ett referensinstrument till hjälp för medlemsstaterna i deras arbete med att ständigt förbättra sina yrkesutbildningssystem, med utgångspunkt i gemensamma europeiska referenser, och den bygger på och vidareutvecklar den gemensamma ramen för kvalitetssäkring. Referensramen bör bidra till kvalitetsförbättring av yrkesutbildningen och till en ökad öppenhet och samstämmighet i utvecklingen av yrkesutbildningspolitiken mellan medlemsstater, och därvid främja ömsesidigt förtroende mellan intressenterna, rörlighet för arbetstagare och elever samt livslångt lärande.

(10)

Referensramen bör omfatta en kvalitetssäkrings- och förbättringscykel som består av planering, genomförande, utvärdering/bedömning och översyn/revidering av yrkesutbildning, med stöd av gemensamma kvalitetskriterier, vägledande deskriptorer och indikatorer. Övervakningsprocesserna, som omfattar en kombination av interna och externa bedömningsmekanismer, måste utformas av medlemsstaterna för att kartlägga de starka sidorna hos system, processer och förfaranden samt de områden som behöver förbättras. I referensramen bör instrument ingå som kan användas för att mäta effektivitet.

(11)

Referensramen bör användas på såväl systemnivå som på tillhandahållande- och kvalificeringsnivå inom yrkesutbildningen. Den tillhandahåller en systematisk metod för kvalitetshantering, och den täcker och länkar samman relevanta nivåer och aktörer. Referensramen bör också lägga stor vikt vid övervakning och kvalitetsförbättring genom att kombinera intern och extern bedömning, översyn samt processer för förbättring, med stöd av mätning och kvalitativ analys. Referensramen bör vara en utgångspunkt för vidareutveckling genom samarbete på europeisk, nationell, regional och lokal nivå.

(12)

Genom att föreskriva konkreta åtgärder till stöd för en kultur med bedömning och kvalitetsförbättring på alla nivåer bidrar denna rekommendation till användningen av faktabaserad politik och praktik som grund för en mer effektiv och rättvis politik, i enlighet med slutsatserna från 2006 från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om effektiv och rättvis utbildning (9).

(13)

I denna rekommendation fastställs rambestämmelser för att identifiera, stödja och utbyta bästa praxis på inte bara nationell nivå utan även lokal och regional nivå inom alla relevanta nätverk, inbegripet det europeiska nätverket för kvalitetssäkring inom yrkesutbildning.

(14)

I denna rekommendation beaktas de ”Gemensamma principer för kvalitetssäkring inom allmän och yrkesinriktad utbildning” som ingår i bilaga III till Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (10) (nedan kallad EQF). Referensramen bör därför stödja införandet av EQF, särskilt kvaliteten i certifieringen av inlärningsresultaten. Den bör också stödja införandet av andra europeiska instrument, såsom det europeiska systemet för överföring av meriter inom yrkesutbildning och de gemensamma europeiska principerna för identifikation och validering av icke-formellt och informellt lärande.

(15)

I och med att denna rekommendation inte är bindande är den förenlig med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget, eftersom dess syfte är att stödja och komplettera medlemsstaternas insatser genom att underlätta ytterligare samarbete mellan dem för att göra yrkesutbildningen mer insynsvänlig och främja rörlighet och livslångt lärande. Den bör genomföras i enlighet med nationell lagstiftning och praxis. Denna rekommendation är förenlig med proportionalitetsprincipen i samma artikel eftersom den inte ersätter eller inför nationella kvalitetssäkringssystem. I referensramen föreskrivs inte något särskilt system eller tillvägagångssätt för kvalitetssäkring, men däremot tillhandahålls gemensamma principer, kvalitetskriterier, vägledande deskriptorer och indikatorer som kan vara till hjälp för att bedöma och förbättra befintliga system och utbud när det gäller yrkesutbildning.

(16)

Referensindikatorerna i bilaga II är avsedda att stödja utvärderingen och kvalitetsförbättringen av yrkesutbildningssystemen och/eller tillhandahållarna av yrkesutbildning i enlighet med nationell lagstiftning och praxis, och att fungera som en ”verktygslåda” ur vilken de olika användarna kan välja de indikatorer som de anser vara mest relevanta för sina specifika kvalitetssäkringssystem. De bör med hänsyn till sin karaktär och sitt syfte särskiljas från indikatorerna och referensvärdena i rådets slutsatser av den 25 maj 2007 om en enhetlig ram för indikatorer och referensvärden för att mäta de framsteg som gjorts avseende Lissabonmålen för utbildning (11).

(17)

Om medlemsstaterna använder och vidareutvecklar referensramen skulle den kunna hjälpa dem att ytterligare förbättra och utveckla sina yrkesutbildningssystem, stödja strategier för livslångt lärande, underlätta integreringen av arbetsmarknaderna i Europa liksom genomförandet av EQF samt främja en kultur av kvalitetsförbättring på alla nivåer, samtidigt som de nationella utbildningssystemens rika mångfald respekteras.

(18)

Denna rekommendation bör bidra till att modernisera utbildningssystemen, förbättra utbildningens effektivitet genom att se till att personer inte lämnar utbildningar utan kvalifikationer, förbättra de inbördes förhållandena mellan utbildning, yrkesutbildning och sysselsättning, bygga broar mellan formellt och informellt lärande samt öka erkännandet av kvalifikationer som grundas på erfarenhet.

1.

Att använda och vidareutveckla den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (”referensramen”) samt de kvalitetskriterier, vägledande deskriptorer och referensindikatorer som avses och närmare beskrivs i bilagorna I och II, för att ytterligare förbättra och utveckla sina yrkesutbildningssystem, stödja strategier för livslångt lärande och genomförandet av EQF och den europeiska kvalitetsstadgan för rörlighet samt främja en kultur av kvalitetsförbättring och innovation på alla nivåer. Extra tonvikt bör läggas på övergången från yrkesutbildning till högre utbildning.

2.

Att var och en, senast den 18 juni 2011, utforma ett tillvägagångssätt för att, i tillämpliga fall, förbättra kvalitetssäkringssystemen nationellt och på bästa möjliga sätt använda referensramen med deltagande av arbetsmarknadens parter, regionala och lokala myndigheter samt alla andra relevanta intressenter i enlighet med nationell lagstiftning och praxis.

3.

Att delta aktivt i nätverket för den europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning (”referensramsnätverket”), som en grund för vidareutveckling av gemensamma principer, referenskriterier och indikatorer, vägledningar och verktyg för kvalitetsförbättring inom yrkesutbildningen på nationell, regional och lokal nivå efter behov.

4.

Att utse en nationell referenspunkt för kvalitetssäkring inom yrkesutbildningen, om en sådan inte redan finns, som är kopplad till de särskilda strukturerna och kraven i varje medlemsstat, och där befintliga relevanta organ, arbetsmarknadens parter och alla berörda intressenter på nationell och regional nivå ingår på ett sätt som är förenligt med nationell praxis, för att säkerställa att initiativ följs upp. Referenspunkterna bör

5.

Att se över genomförandeprocessen vart fjärde år – dessa översyner tas med i varannan nationell lägesrapport som upprättas i samband med den framtida strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete – på grundval av referenskriterier som i samarbete med kommissionen och medlemsstaterna fastställs i enlighet med referensramsnätverket.

1.

Stödja medlemsstaterna i genomförandet av ovannämnda uppgifter, särskilt genom att underlätta för dem att samarbeta och lära av varandra, genom att testa och utarbeta material för handledning, samt genom att tillhandahålla information om kvalitetsutveckling inom yrkesutbildning i medlemsstaterna.

2.

Främja och, tillsammans med medlemsstaterna, medverka i referensramsnätverket och därmed bidra till den politiska utvecklingen på området genom konkreta förslag och initiativ, efter behov.

3.

Se till att genomförandet av denna rekommendation följs upp genom att en gång vart fjärde år lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om erfarenheter och utsikter inför framtiden, inbegripet vid behov en översyn av denna rekommendation i samarbete med medlemsstaterna och med deltagande av de olika intressenterna.

4.

Med utgångspunkt i rapporten och i samarbete med medlemsstaterna utvärdera genomförandet av denna rekommendation och, vid behov, en översyn av den.