5.3.2008

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 60/1

---

RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 199/2008

av den 25 februari 2008

om upprättande av en gemenskapsram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskapliga utlåtanden rörande den gemensamma fiskeripolitiken

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 37,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

efter att ha hört Regionkommittén, och

av följande skäl:

(1)

I rådets förordning (EG) nr 2371/2002 av den 20 december 2002 om bevarande och hållbart utnyttjande av fiskeresurserna inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken (3) föreskrivs det att den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (nedan kallad STECF) regelbundet ska lämna utlåtanden om förvaltningen av levande akvatiska resurser, inklusive biologiska, ekonomiska, miljömässiga, sociala och tekniska överväganden.

(2)	Såväl i FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations uppförandekodex för ansvarsfullt fiske som i avtalet om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande fiskbestånd betonas behovet av att utveckla forskning och insamling av uppgifter för att förbättra den vetenskapliga kunskapen om sektorn.

(3)

I linje med målen för den gemensamma fiskeripolitiken när det gäller bevarande, förvaltning och utnyttjande av levande akvatiska resurser i icke-gemenskapsvatten, måste gemenskapen ta del i de ansträngningar som görs för att bevara fiskeresurserna, särskilt i enlighet med de bestämmelser som antagits enligt partnerskapsavtalen om fiske eller av de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna.

(4)

Den 23 januari 2003 antog rådet slutsatser rörande kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om fastställande av gemenskapens handlingsplan för att integrera miljöskyddskraven i den gemensamma fiskeripolitiken med riktlinjer, förvaltningsåtgärder och ett arbetsprogram i riktning mot en ekosystembaserad strategi för fiskeriförvaltning.

(5)

Den 13 oktober 2003 antog rådet slutsatser rörande kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om förbättrad vetenskaplig och teknisk rådgivning för förvaltningen av gemenskapens fiske, där det ingår en beskrivning av gemenskapens behov av vetenskaplig rådgivning och fastställs samrådsmekanismer samt där man anger på vilka områden systemet behöver förstärkas och föreslår möjliga lösningar på kort till medellång sikt samt på längre sikt.

(6)

Rådets förordning (EG) nr 1543/2000 av den 29 juni 2000 om upprättande av en gemenskapsram för insamling och förvaltning av uppgifter av grundläggande betydelse för den gemensamma fiskeripolitiken (4) behöver ses över så att en strategi för flottbaserad fiskeriförvaltning kan beaktas tillsammans med behovet av att utarbeta en ekosystembaserad strategi, att förbättra fiskeriuppgifternas kvalitet och fullständighet och att skapa ett bredare tillträde till dessa samt behovet av att effektivisera stödet till utarbetande av vetenskapliga utlåtanden och att främja samarbetet mellan medlemsstater.

(7)

Den nuvarande lagstiftningen på området insamling och förvaltning av fiskeriuppgifter omfattar bestämmelser om insamling och förvaltning av uppgifter som rör fiskefartyg, deras verksamhet och fångster samt om prisövervakning, vilka bör beaktas i denna förordning för att effektivisera insamlingen och utnyttjandet av dessa uppgifter inom hela den gemensamma fiskeripolitiken och för att undvika överlappningar i insamlingen av uppgifter. De nuvarande förordningarna är följande: rådets förordning (EEG) nr 2847/93 av den 12 oktober 1993 om införande av ett kontrollsystem för den gemensamma fiskeripolitiken (5), rådets förordning (EG) nr 788/96 av den 22 april 1996 om medlemsstaternas inlämning av statistik över vattenbruksproduktion (6), kommissionens förordning (EG) nr 2091/98 av den 30 september 1998 om segmentering av fiskeflottan i gemenskapen och av fiskeansträngningen i förhållande till de fleråriga utvecklingsprogrammen (7), rådets förordning (EG) nr 104/2000 av den 17 december 1999 om den gemensamma organisationen av marknaden för fiskeri- och vattenbruksprodukter (8), rådets förordning (EG) nr 2347/2002 av den 16 december 2002 om särskilda tillträdeskrav och därmed förbundna villkor vid fiske efter djuphavsbestånd (9), rådets förordning (EG) nr 1954/2003 av den 4 november 2003 om förvaltningen av fiskeansträngningen för vissa fiskezoner och fisketillgångar inom gemenskapen (10), kommissionens förordning (EG) nr 2244/2003 av den 18 december 2003 om närmare föreskrifter för det satellitbaserade övervakningssystemet för fartyg (11), kommissionens förordning (EG) nr 26/2004 av den 30 december 2003 om registret över gemenskapens fiskeflotta (12), rådets förordning (EG) nr 812/2004 av den 26 april 2004 om åtgärder när det gäller oavsiktlig fångst av valar vid fiske (13), Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1921/2006 av den 18 december 2006 om rapportering av statistiska uppgifter om landade fiskeriprodukter i medlemsstaterna (14), rådets förordning (EG) nr 1966/2006 av den 21 december 2006 om elektronisk registrering och rapportering av fiskeverksamheter och om metoder för fjärranalys (15) och rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål (16).

(8)

De uppgifter som samlas in för vetenskaplig bedömning bör omfatta information om flottorna och deras verksamhet, biologiska uppgifter om fångster, inklusive fångst som kastats över bord, information från studier av fiskbestånden och den miljöpåverkan som kan bli följden av fisket för det marina ekosystemet. Insamlingen bör också omfatta uppgifter som förklarar prisbildning, andra uppgifter som kan underlätta bedömningen av fiskeriföretagens, vattenbrukets och beredningsindustrins ekonomiska situation samt uppgifter om sysselsättningsutvecklingen inom dessa sektorer.

(9)	Den ekosystembaserade strategin för fiskeriförvaltning bör gradvis införas för att de levande akvatiska resurserna ska kunna skyddas, bevaras och utnyttjas på ett hållbart sätt. Mot bakgrund av detta är det nödvändigt att samla in uppgifter för att bedöma fiskets följder för det marina ekosystemet.

(10)	Gemenskapens program för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter om fiskeresurserna bör genomföras under medlemsstaternas direkta ansvar. Medlemsstaterna bör därför utarbeta nationella program i linje med gemenskapens program.

(11)	Det är nödvändigt att medlemsstaterna samarbetar sinsemellan och med tredjeländer för att samordna sina nationella program med avseende på insamlingen av uppgifter rörande samma marina regioner och regioner som täcker relevanta inre farvatten.

(12)	Det bör fastställas prioriteringar på gemenskapsnivå liksom förfaranden för insamling och behandling av uppgifter inom gemenskapen i syfte att, genom införande av en stabil flerårig regional ram, garantera ett alltigenom konsekvent system med optimerad kostnadseffektivitet.

(13)

De uppgifter som avses i denna förordning bör läggas in i nationella databaser så att de blir tillgängliga för kommissionen och kan överföras till slutanvändarna. Det ligger i forskarsamhällets intresse att uppgifter som inte möjliggör identifiering av enskilda personer finns tillgängliga för alla parter som har intresse av analys av sådana uppgifter.

(14)

För att specifika frågor ska kunna behandlas i samband med förvaltningen av fiskeresurserna krävs bearbetning av detaljerade uppgifter. I detta sammanhang bör medlemsstaterna överföra de uppgifter som krävs för vetenskaplig analys och se till att de har teknisk kapacitet att göra det. Vid behov kan detaljerade uppgifter före överföringen läggas samman så att de uppnår den aggregationsnivå som anges i begäran om uppgifter från slutanvändaren.

(15)

De skyldigheter som är knutna till tillgången till de uppgifter som täcks av denna förordning bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation (17), och inte heller skyldigheterna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 av den 6 september 2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (18).

(16)

Skyddet för enskilda vid behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning regleras av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (19) och av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (20).

(17)

Genomförandet av nationella program för insamling och förvaltning av uppgifter om fiskeresurserna medför avsevärda utgifter. Det är bara på gemenskapsnivå som sådana program kan utnyttjas fullt ut. Därför bör gemenskapen bidra ekonomiskt till medlemsstaternas kostnader, i enlighet med rådets förordning (EG) nr 861/2006 av den 22 maj 2006 om gemenskapens finansieringsåtgärder för genomförande av den gemensamma fiskeripolitiken och havsrättsligt arbete (21).

(18)	Om kommissionen konstaterar att de berörda utgifterna är knutna till oegentligheter, bör det göras finansiella korrigeringar i enlighet med artikel 28 i förordning (EG) nr 861/2006.

(19)

Det är mycket viktigt att de nationella programmen genomförs korrekt, särskilt att tidsfristerna respekteras och att de insamlade uppgifterna kvalitetskontrolleras, valideras och överförs. Av denna anledning bör gemenskapens ekonomiska bidrag göras beroende av respekt för tidsfrister, kvalitetskontroll, efterlevnad av överenskomna kvalitetsnormer och uppgiftslämning. Det bör därför införas ett system för ekonomiska sanktioner vid underlåtelse att iaktta dessa villkor.

(20)	För att förbättra tillförlitligheten när det gäller de vetenskapliga utlåtanden som behövs för att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken bör medlemsstaterna och kommissionen samordna sitt arbete och samarbeta inom ramen för de berörda internationella vetenskapliga organen.

(21)	Det bör ges prioritet åt att säkerställa att lämpliga vetenskapliga experter deltar i de expertgrupper som utför de vetenskapliga utvärderingar som behövs för att genomföra den gemensamma fiskeripolitiken.

(22)

Forskarsamhället bör konsulteras och de som arbetar inom fiskerinäringen samt andra intressegrupper bör informeras om tillämpningen av bestämmelserna om uppgiftsinsamling. De organ som bör lämna de utlåtanden som krävs är STECF, inrättad genom kommissionens beslut 2005/629/EG (22), den rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk, inrättad genom kommissionens beslut 1999/478/EG (23) och de regionala rådgivande nämnderna, inrättade genom rådets beslut 2004/585/EG (24).

(23)

Förvaltningskommittén bör säkerställa ett nära samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen i syfte att underlätta en korrekt tillämpning av denna förordning. De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning bör antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som ska tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter (25).

(24)	På grundval av tidigare erfarenheter och nya behov bör förordning (EG) nr 1543/2000 upphävas och ersättas med den här förordningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

1.   Genom denna förordning fastställs regler om

a)	insamling och förvaltning, inom ramen för fleråriga program, av biologiska, tekniska, miljörelaterade och socioekonomiska uppgifter rörande fiskerisektorn,

b)	utnyttjande av uppgifter om fiskerisektorn, inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken, för vetenskaplig analys.

2.   I denna förordning fastställs också bestämmelser för förbättring av de vetenskapliga utlåtanden som behövs för genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken.

3.   Denna förordning ska inte påverka skyldigheterna enligt direktiv 95/46/EG, förordning (EG) nr 45/2001, direktiv 2003/4/EG och förordning (EG) nr 1367/2006.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)   fiskerisektor: verksamhet knuten till kommersiellt fiske, fritidsfiske, vattenbruk och industrier som bereder fiskeriprodukter.

b)   vattenbruk: uppfödning eller odling av vattenorganismer med metoder som är avsedda att öka produktionen av organismen i fråga utöver miljöns naturliga kapacitet. Organismerna förblir en fysisk eller juridisk persons egendom under uppfödningen eller odlingen och till och med skörden.

c)   fritidsfiske: icke-kommersiellt fiske efter levande akvatiska resurser som bedrivs som rekreation eller sport.

d)   marina regioner: de geografiska områden som fastställs i bilaga I till rådets beslut 2004/585/EG och de områden som fastställts av de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna.

e)   primära uppgifter: uppgifter om enskilda fartyg, fysiska eller juridiska personer eller enskilda stickprov.

f)   metauppgifter: uppgifter som ger kvalitativ och kvantitativ information om de insamlade primära uppgifterna.

g)   detaljerade uppgifter: uppgifter baserade på primära uppgifter i en form som innebär att fysiska eller juridiska personer inte kan identifieras direkt eller indirekt.

h)   aggregerade uppgifter: resultatet av en sammanslagning av primära eller detaljerade uppgifter för specifika analysändamål.

i)   slutanvändare: organ med forsknings- eller förvaltningsrelaterat intresse av vetenskaplig analys av uppgifter inom fiskerisektorn.

j)   fiskeflottbaserad provtagning: undersökningar av biologiska, tekniska och socioekonomiska uppgifter baserade på fastställda regionala typer av fiske och flottsegment.

k)   gemenskapens fiskefartyg: ett fartyg enligt definitionen i artikel 3 d i förordning (EG) nr 2371/2002.

KAPITEL II

INSAMLING, FÖRVALTNING OCH UTNYTTJANDE AV UPPGIFTER INOM RAMEN FÖR FLERÅRIGA PROGRAM

AVSNITT 1

Gemenskapsprogram och nationella program

Artikel 3

Gemenskapsprogram

1.   Ett flerårigt gemenskapsprogram för insamling, förvaltning och utnyttjande av biologiska, tekniska, miljörelaterade och socioekonomiska uppgifter om

a)	kommersiellt fiske som bedrivs av gemenskapens fiskefartyg, i) i gemenskapens vatten, inbegripet kommersiellt fiske efter ål och lax i inre farvatten, ii) utanför gemenskapens vatten,

b)	fritidsfiske som bedrivs i gemenskapens vatten, inbegripet fritidsfiske efter ål och lax i inlandsvatten,

c)	vattenbruk med anknytning till marina arter, även ål och lax, som bedrivs inom medlemsstaternas och gemenskapens vatten,

d)	industrier som bereder fiskeriprodukter

ska utformas i enlighet med förfarandet i artikel 27.2.

2.   Gemenskapsprogrammet ska utarbetas för perioder om tre år. Den första perioden ska omfatta åren 2009 och 2010.

Artikel 4

Nationella program

1.   Utan att det påverkar medlemsstaternas nuvarande skyldigheter avseende uppgiftsinsamling enligt gemenskapslagstiftningen, ska dessa samla in primära biologiska, tekniska, miljörelaterade och socioekonomiska uppgifter inom ramen för ett flerårigt nationellt program (nedan kallat det nationella programmet) som utarbetats i enlighet med gemenskapsprogrammet.

2.   Det nationella programmet ska, enligt föreskrifterna i avsnitt 2, främst omfatta följande:

a)	Fleråriga provtagningsprogram.

b)	Ett system för övervakning till havs av kommersiellt fiske och fritidsfiske, när så är nödvändigt.

c)	Ett system för forskning till havs.

d)	Ett system för förvaltning och utnyttjande av uppgifterna för vetenskapliga analyser.

3.   De förfaranden och metoder som ska användas vid insamling och analys av uppgifter samt vid bedömningen av uppgifternas riktighet och exakthet ska ingå i de nationella programmen.

4.   Medlemsstaterna ska lägga fram sina nationella program för godkännande av kommissionen. De ska skicka dem elektroniskt senast det datum, i det format och till den adress som kommissionen ska fastställa i enlighet med förfarandet i artikel 27.2.

5.   De första nationella programmen ska omfatta verksamheten för åren 2009 och 2010.

Artikel 5

Samordning och samarbete

1.   Medlemsstaterna ska samordna sina nationella program med andra medlemsstater i samma marina region och göra allt som står i deras makt för att samordna sina åtgärder med tredjeländer med överhöghet eller jurisdiktion i vatten i samma marina region. I detta syfte får kommissionen anordna regionala samordningsmöten för att bistå medlemsstaterna med samordningen av deras nationella program och genomförandet av insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter i samma region.

2.   För att ta hänsyn till eventuella rekommendationer på regional nivå på de regionala samordningsmötena, ska medlemsstaterna i förekommande fall lägga fram ändringar av sina nationella program under programperioden. Ändringarna ska skickas till kommissionen senast två månader före det år då de kommer att genomföras.

3.   Tillämpningsföreskrifter för denna artikel ska antas i enlighet med förfarandet i artikel 27.2.

Artikel 6

Utvärdering och godkännande av nationella program

1.   Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerisektorn (STECF) ska utvärdera

a)	de nationella programmens och deras eventuella ändringars förenlighet med artiklarna 4 och 5, och

b)	den vetenskapliga relevansen hos de uppgifter som ska omfattas av de nationella programmen för ändamålen i artikel 1.1 samt de föreslagna metodernas och förfarandenas kvalitet.

2.   Om den utvärdering av STECF som avses i punkt 1 visar att ett nationellt program inte är förenligt med artiklarna 4 och 5 eller inte säkerställer den vetenskapliga relevansen hos uppgifterna eller en tillräcklig kvalitet för de föreslagna metoderna och förfarandena ska kommissionen omedelbart informera den berörda medlemsstaten om detta och föreslå ändringar av det programmet. Därefter ska den berörda medlemsstaten lämna in ett reviderat nationellt program till kommissionen.

3.   Kommissionen ska godkänna de nationella programmen och de ändringar som gjorts däri i enlighet med artikel 5.2 på grundval av STECF:s utvärdering och den kostnadsbedömning som gjorts av kommissionens egna avdelningar.

Artikel 7

Utvärdering och godkännande av resultaten av de nationella programmen

1.   Medlemsstaterna ska årligen rapportera till kommissionen om genomförandet av sina nationella program. De ska lämna in rapporterna senast det datum, i det format och till den adress som kommissionen ska fastställa i enlighet med förfarandet i artikel 27.2.

2.   STECF ska utvärdera

a)	genomförandet av de nationella program som kommissionen godkänt i enlighet med artikel 6.3, och

b)	kvaliteten på de av medlemsstaterna insamlade uppgifterna.

3.   Kommissionen ska bedöma genomförandet av de nationella programmen på grundval av

a)	STECF:s utvärdering,

b)	konsultationer av lämpliga regionala fiskeriförvaltningsorganisationer där gemenskapen är avtalsslutande part eller observatör samt berörda internationella vetenskapliga organ, och

c)	den kostnadsbedömning som gjorts av kommissionens egna avdelningar.

Artikel 8

Ekonomiskt stöd från gemenskapen

1.   Det ekonomiska stödet från gemenskapen för nationella program ska genomföras i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 861/2006.

2.   De grundläggande uppgifter som avses i artikel 9 i förordning (EG) nr 861/2006 ska endast täcka de delar av medlemsstaternas nationella program som genomför gemenskapens program.

3.   Ekonomiskt stöd från gemenskapen för nationella program ska endast beviljas om bestämmelserna i denna förordning följs fullt ut.

4.   Efter att ha gett de berörda medlemsstaterna möjlighet att yttra sig får kommissionen under följande omständigheter avbryta och/eller återta det ekonomiska stödet från gemenskapen:

a)	Den utvärdering som avses i artikel 7 visar att genomförandet av ett nationellt program inte är förenligt med denna förordning.

b)	De konsultationer som avses i artikel 7.3 b visar att medlemsstaterna inte har lämnat uppgifter i enlighet med artiklarna 16.3 och 20.1.

c)	Kvalitetskontroll och behandling av uppgifter har inte gjorts i enlighet med artikel 14.2 och artikel 17.

5.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 får kommissionen, efter att ha gett de berörda medlemsstaterna möjlighet att yttra sig, även minska det ekonomiska stödet från gemenskapen under följande omständigheter:

a)	Det nationella programmet har inte lämnats in till kommissionen senast det datum som fastställts i enlighet med artikel 4.4.

b)	Rapporten har inte lämnats in till kommissionen senast den dag som fastställts i enlighet med artikel 7.1.

c)	En officiell begäran om uppgifter har gjorts av en slutanvändare, men uppgifterna har inte lämnats i enlighet med artikel 20.2 och 20.3 till den berörda slutanvändaren eller kvalitetskontrollen och behandlingen av dessa uppgifter har inte skett i enlighet med artikel 14.2 och artikel 17.

6.   Den minskning av det ekonomiska stödet från gemenskapen som avses i punkterna 4 och 5 ska stå i proportion till graden av bristande efterlevnad. Minskningen av gemenskapens ekonomiska stöd enligt punkt 5 ska tillämpas gradvis över tiden och får inte överstiga 25 % av de nationella programmens totala årskostnad.

7.   Närmare bestämmelser om tillämpningen av den minskning som avses i punkt 6 ska antas i enlighet med förfarandet i artikel 27.2.

AVSNITT 2

Krav rörande förfarandet för uppgiftsinsamling

Artikel 9

Provtagningsprogram

1.   Medlemsstaterna ska upprätta fleråriga nationella provtagningsprogram.

2.   De fleråriga nationella provtagningsprogrammen ska i synnerhet innehålla

a)	en provtagningsplan för biologiska uppgifter grundad på fiskeflottbaserad provtagning som, när så är lämpligt, även omfattar fritidsfiske,

b)	en provtagningsplan för ekosystembaserade uppgifter som gör det möjligt att bedöma fiskerisektorns påverkan på de marina ekosystem som ska uppskattas och som underlättar övervakningen av tillståndet för det marina ekosystemet,

c)	en provtagningsplan för socioekonomiska uppgifter som gör det möjligt att bedöma den ekonomiska situationen inom fiskerisektorn och analysera dess prestanda ur ett tidsperspektiv samt att genomföra konsekvensanalyser av vidtagna eller föreslagna åtgärder.

3.   De protokoll och de metoder som används för upprättande av nationella provtagningsprogram ska ges av medlemsstaterna och ska i möjligaste mån vara

a)	stabila ur ett tidsperspektiv,

b)	standardiserade inom regioner,

c)	förenliga med de kvalitetsnormer som fastställts av de berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationer där gemenskapen är avtalsslutande part eller observatör samt berörda internationella vetenskapliga organ.

4.   Det ska vid behov göras systematiska bedömningar av de insamlade uppgifternas riktighet och exakthet.

Artikel 10

Tillträde till provtagningsplatser

Medlemsstaterna ska se till att provtagningsansvariga som utsetts av det organ som ansvarar för genomförandet av det nationella programmet, för att de ska kunna utföra sina uppdrag, har tillträde till

a)	alla landningar samt, i förekommande fall, omlastningar och överföringar till vattenbruk,

b)	fartygs- och företagsregister som sköts av offentligrättsliga organ som är relevanta för insamlingen av ekonomiska uppgifter,

c)	ekonomiska uppgifter om fiskerirelaterade företag.

Artikel 11

Övervakning till havs av kommersiellt fiske och fritidsfiske

1.   När så krävs för insamling av uppgifter enligt nationella program, ska medlemsstaterna utforma och genomföra övervakning till havs av kommersiellt fiske och fritidsfiske.

2.   Övervakningsuppgifterna till havs ska fastställas av medlemsstaterna.

3.   Befälhavarna på gemenskapens fiskefartyg ska godta provtagningsansvariga ombord, vilka arbetar enligt systemet för övervakning till havs och vilka har utsetts av det organ som ansvarar för genomförandet av det nationella programmet, och samarbeta med dessa så att de kan utföra sina uppdrag ombord på gemenskapens fiskefartyg.

4.   Befälhavarna på gemenskapens fiskefartyg kan endast vägra att ta ombord provtagningsansvariga som arbetar enligt systemet för övervakning till havs om de kan påvisa en uppenbar utrymmesbrist ombord på fartyget eller av säkerhetsskäl i enlighet med nationell lagstiftning. I sådana fall ska uppgifterna samlas in genom ett program för egen provtagning som utförs av besättningen ombord på gemenskapens fiskefartyg och som utformats och kontrollerats av det organ som ansvarar för genomförandet av det nationella programmet.

Artikel 12

Forskningsstudier till havs

1.   Medlemsstaterna ska utföra forskningsstudier till havs för att utvärdera beståndsrikedomen och beståndens utbredning, oberoende av de uppgifter som lämnas av det kommersiella fisket, samt för att bedöma fiskeverksamhetens påverkan på miljön.

2.   En förteckning över forskningsstudier till havs som berättigar till ekonomiskt stöd från gemenskapen ska antas i enlighet med förfarandet i artikel 27.2.

KAPITEL III

PROCESS FÖR UPPGIFTSFÖRVALTNING

Artikel 13

Lagring av uppgifter

Medlemsstaterna ska

a)	se till att primära uppgifter som samlats in inom ramen för nationella program lagras på ett säkert sätt i elektroniska databaser samt vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera att de behandlas konfidentiellt,

b)	se till att metauppgifter med anknytning till de primära socioekonomiska uppgifter som samlats in inom ramen för nationella program lagras på ett säkert sätt i elektroniska databaser,

c)	vidta alla nödvändiga tekniska åtgärder för att förhindra att uppgifterna förstörs på grund av slarv eller oegentligheter, oavsiktligt går förlorade, ändras, sprids eller kommer obehöriga till del.

Artikel 14

Kvalitetskontroll och validering av uppgifter

1.   Medlemsstaterna ska ansvara för att de primära uppgifter som samlas in inom ramen för de nationella programmen och de detaljerade och aggregerade uppgifter som tas fram ur de primära uppgifterna och överförs till slutanvändarna är kvalitativa och fullständiga.

2.   Medlemsstaterna ska se till att

a)	primära uppgifter som samlats in inom ramen för nationella program genomgår kvalitetskontroll enligt lämpliga förfaranden, i syfte att utesluta förekomst av felaktigheter,

b)	detaljerade och aggregerade uppgifter som tagits fram ur primära uppgifter som samlats in inom ramen för nationella program valideras innan de överförs till slutanvändarna,

c)	de kvalitetssäkringsförfaranden som tillämpas på primära uppgifter samt på detaljerade och aggregerade uppgifter enligt leden a och b utarbetas i enlighet med de förfaranden som antagits av internationella vetenskapliga organ, regionala fiskeriförvaltningsorganisationer och STECF.

KAPITEL IV

UTNYTTJANDE AV UPPGIFTER SOM SAMLATS IN INOM RAMEN FÖR DEN GEMENSAMMA FISKERIPOLITIKEN

Artikel 15

Uppgifter som omfattas av förordningen

1.   Detta kapitel ska tillämpas när det gäller alla uppgifter som samlas in

a)	i enlighet med förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 788/96, (EG) nr 2091/98, (EG) nr 104/2000, (EG) nr 2347/2002, (EG) nr 1954/2003, (EG) nr 2244/2003, (EG) nr 26/2004, (EG) nr 812/2004, (EG) nr 1921/2006, (EG) nr 1966/2006 och (EG) nr 1100/2007,

b)

inom ramen för den här förordningen, när det gäller i) uppgifter om fartygsverksamhet baserade på information från satellitövervakning och andra övervakningssystem med föreskrivet format, ii) uppgifter som möjliggör en tillförlitlig uppskattning av den totala fångstvolym per fastställd regional fiskerityp och flottsegment, geografiskt område och tidsperiod, inklusive fångst som kastas över bord, och, i förekommande fall, uppgifter om fångster inom fritidsfisket, iii) alla biologiska uppgifter som behövs för att bedöma tillståndet i fråga om de bestånd som fiskas, iv) de uppgifter om ekosystemet som behövs för att utvärdera fiskeriverksamhetens inverkan på det marina ekosystemet, v) socioekonomiska uppgifter från fiskerisektorn.

2.   Medlemsstaterna ska undvika dubbelarbete vid insamlingen av de uppgifter som avses i punkt 1.

Artikel 16

Åtkomst till och överföring av primära uppgifter

1.   För att det ska vara möjligt att verifiera existensen av de primära uppgifter som insamlats i enlighet med artikel 4.1 och som inte är socioekonomiska uppgifter ska medlemsstaterna se till att kommissionen har åtkomst till de nationella elektroniska databaser som avses i artikel 13 a.

2.   För att det ska vara möjligt att verifiera de socioekonomiska uppgifter som insamlats i enlighet med artikel 4.1 ska medlemsstaterna se till att kommissionen har åtkomst till de nationella elektroniska databaser som avses i artikel 13 b.

3.   Medlemsstaterna ska ingå avtal med kommissionen för att se till att kommissionen har effektiv och obehindrad åtkomst till deras nationella elektroniska databaser enligt punkterna 1 och 2, om inte annat följer av skyldigheter enligt andra gemenskapsbestämmelser.

4.   Medlemsstaterna ska se till att de primära uppgifter som samlas in inom ramen för forskningsstudier till havs överförs till internationella vetenskapliga organisationer och berörda vetenskapliga organ inom de regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna, i enlighet med gemenskapens och medlemsstaternas internationella skyldigheter.

Artikel 17

Behandling av primära uppgifter

1.   Medlemsstaterna ska omvandla primära uppgifter till uppsättningar av detaljerade eller aggregerade uppgifter i enlighet med

a)	relevanta internationella standarder, i mån av förekomst,

b)	protokoll som ingåtts på internationell eller regional nivå, i mån av förekomst.

2.   Medlemsstaten ska, när så krävs, förse slutanvändarna och kommissionen med en beskrivning av de metoder som använts för att behandla de begärda uppgifterna samt av uppgifternas statistiska egenskaper.

Artikel 18

Inlämning av detaljerade och aggregerade uppgifter

1.   Medlemsstaterna ska ställa detaljerade och aggregerade uppgifter till slutanvändarnas förfogande i syfte att stödja vetenskaplig analys

a)	som grund för utlåtanden till fiskeriförvaltningen, däribland till regionala rådgivande nämnder,

b)	till förmån för offentlig debatt och berörda parters deltagande i utarbetandet av policy,

c)	för offentliggörande i vetenskapliga sammanhang.

2.   För att säkerställa anonymitet får medlemstaterna, där så är nödvändigt, vägra att lämna uppgifter om fartygsverksamhet baserade på information från satellitövervakning till slutanvändare som avses i punkt 1 b.

Artikel 19

Överföring av detaljerade och aggregerade uppgifter

Medlemsstaterna ska överföra detaljerade och aggregerade uppgifter i ett säkert elektroniskt format.

Artikel 20

Förfarande för överföring av detaljerade och aggregerade uppgifter

1.   Medlemsstaterna ska se till att relevanta detaljerade och aggregerade uppgifter som regelbundet ska överföras tillhandahålls i god tid till berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationer där gemenskapen är avtalsslutande part eller observatör samt till berörda internationella vetenskapliga organ, i enlighet med gemenskapens och medlemsstaternas internationella skyldigheter.

2.   Om detaljerade och aggregerade uppgifter begärs för särskild vetenskaplig analys, ska medlemsstaterna se till att uppgifterna lämnas till slutanvändarna

a)	inom en månad från mottagandet av uppgiftsbegäran, för det ändamål som avses i artikel 18.1 a,

b)	inom två månader från mottagandet av uppgiftsbegäran, för det ändamål som avses i artikel 18.1 b.

3.   Om detaljerade och aggregerade uppgifter begärs för offentliggörande i vetenskapliga sammanhang enligt artikel 18.1 c,

a)

kan medlemsstaterna, för att skydda uppgiftsinsamlarnas yrkesmässiga intressen, stoppa dataöverföringen till slutanvändarna under tre år från och med den dag då uppgifterna samlades in; medlemsstaterna ska underrätta slutanvändarna och kommissionen om sådana beslut; i vederbörligen motiverade fall får kommissionen tillåta att perioden förlängs,

b)	ska medlemsstaterna, om treårsperioden redan har löpt ut, se till att uppgifterna lämnas till slutanvändarna inom två månader från mottagandet av uppgiftsbegäran.

4.   Medlemsstaterna kan endast vägra att överföra relevanta detaljerade och aggregerade uppgifter

a)	om det finns risk för att fysiska och/eller juridiska personer identifieras; medlemsstaterna kan i så fall föreslå alternativa sätt att tillgodose slutanvändarnas behov, med garanterad anonymitet,

b)	i de fall som avses i artikel 22.3,

c)	om dessa uppgifter redan finns att tillgå i ett annan form eller i ett annat format som slutanvändarna lätt att kan få tillgång till.

5.   I fall där de uppgifter som begärs av andra slutanvändare än berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationer där gemenskapen är avtalsslutande part eller observatör samt berörda internationella vetenskapliga organ skiljer sig från de uppgifter som redan lämnats till berörda regionala fiskeriförvaltningsorganisationer där gemenskapen är avtalsslutande part eller observatör samt berörda internationella vetenskapliga organ, får medlemsstaterna debitera nämnda slutanvändare för de faktiska kostnaderna för utdragen och, om så krävs, aggregeringen av uppgifterna innan de översänds.

Artikel 21

Granskning av vägran att tillhandahålla uppgifter

1.   Om en medlemsstat vägrar att tillhandahålla uppgifter med stöd av artikel 20.3 a, kan slutanvändaren begära att kommissionen granskar denna vägran. Om kommissionen konstaterar att vägran inte är vederbörligen motiverad, kan den begära att medlemsstaten lämnar uppgifterna till slutanvändaren inom en månad.

2.   Om medlemsstaten inte kan tillhandahålla sådana uppgifter inom den period som anges i punkt 1, ska artikel 8.5 och 8.6 tillämpas.

Artikel 22

Slutanvändarnas skyldigheter

1.   Slutanvändare av uppgifter ska

a)	endast använda uppgifterna för de syften som de anger i sin begäran i enlighet med artikel 18,

b)	vederbörligen uppge uppgiftskällorna,

c)	ansvara för att uppgifterna används på ett korrekt och lämpligt sätt med avseende på vetenskaplig etik,

d)	underrätta kommissionen och de berörda medlemsstaterna om de misstänker eventuella problem med uppgifterna,

e)	förse de berörda medlemsstaterna och kommissionen med hänvisningar till resultaten av deras utnyttjande av uppgifterna,

f)	inte lämna de begärda uppgifterna till tredje man utan den berörda medlemsstatens samtycke,

g)	inte sälja uppgifterna till tredje man.

2.   Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om slutanvändares underlåtenhet att uppfylla kraven.

3.   Om en slutanvändare underlåter att uppfylla något av kraven i punkt 1, kan kommissionen tillåta att den berörda medlemsstaten begränsar eller vägrar åtkomst till uppgifterna för den slutanvändaren.

KAPITEL V

STÖD FÖR VETENSKAPLIGA UTLÅTANDEN

Artikel 23

Deltagande i de internationella organens sammanträden

Medlemsstaterna ska se till att deras nationella experter deltar i relevanta sammanträden inom regionala fiskeriförvaltningsorganisationer där gemenskapen är avtalsslutande part eller observatör samt internationella vetenskapliga organ.

Artikel 24

Samordning och samarbete

1.   Medlemsstaterna och kommissionen ska samordna sina ansträngningar och samarbeta för att ytterligare förbättra de vetenskapliga utlåtandenas tillförlitlighet, arbetsprogrammens kvalitet och de arbetsmetoder som tillämpas av regionala fiskeriförvaltningsorganisationer där gemenskapen är avtalsslutande part eller observatör samt internationella vetenskapliga organ.

2.   Sådan samordning och sådant samarbete ska ske utan att det påverkar den öppna vetenskapliga debatten och ska ske i syfte att främja oberoende vetenskapliga utlåtanden.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 25

Genomförandeåtgärder

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra denna förordning ska antas i enlighet med förfarandet i artikel 27.2.

Artikel 26

Övervakning

Kommissionen ska övervaka de nationella programmens framskridande i samarbete med STECF och inom ramen för den kommitté för fiske och vattenbruk som inrättats genom artikel 30 i förordning (EG) nr 2371/2002 (nedan kallad kommittén).

Artikel 27

Kommitté

1.   Kommissionen ska biträdas av kommittén.

2.   När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 4 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas.

3.   Den tid som avses i artikel 4.3 i beslut 1999/468/EG ska vara en månad.

Artikel 28

Upphävande

1.   Förordning (EG) nr 1543/2000 ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2009. De upphävda bestämmelserna ska dock fortsätta att tillämpas för nationella program som godkänts före den 31 december 2008.

2.   Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilagan.

Artikel 29

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den sjunde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

---

(1)  Yttrandet avgivet den 13 november 2007 (ännu ej offentliggjort i EUT).

(2)  EUT C 10, 15.1.2008, s. 53.

(3)  EGT L 358, 31.12.2002, s. 59. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 865/2007 (EUT L 192, 24.7.2007, s. 1).

(4)  EGT L 176, 15.7.2000, s. 1.

(5)  EGT L 261, 20.10.1993, s. 1. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1098/2007 (EUT L 248, 22.9.2007, s. 1).

(6)  EGT L 108, 1.5.1996, s. 1. Förordningen ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 (EUT L 284, 31.10.2003, s. 1).

(7)  EGT L 266, 1.10.1998, s. 36.

(8)  EGT L 17, 21.1.2000, s. 22. Förordningen senast ändrad genom förordning (EG) nr 1759/2006 (EUT L 335, 1.12.2006, s. 3).

(9)  EGT L 351, 28.12.2002, s. 6. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 2269/2004 (EUT L 396, 31.12.2004, s. 1).

(10)  EUT L 289, 7.11.2003, s. 1.

(11)  EUT L 333, 20.12.2003, s. 17.

(12)  EUT L 5, 9.1.2004, s. 25. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 1799/2006 (EUT L 341, 7.12.2006, s. 26).

(13)  EUT L 150, 30.4.2004, s. 12. Förordningen ändrad genom förordning (EG) nr 809/2007 (EUT L 182, 12.7.2007, s. 1 Rättad i EUT L 185, 24.5.2004, s. 4).

(14)  EUT L 403, 30.12.2006, s. 1.

(15)  EUT L 409, 30.12.2006, s. 1. Rättad i EUT L 36, 8.2.2007, s. 3.

(16)  EUT L 248, 22.9.2007, s. 17.

(17)  EUT L 41, 14.2.2003, s. 26.

(18)  EUT L 264, 25.9.2006, s. 13.

(19)  EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. Direktivet ändrat genom förordning (EG) nr 1882/2003.

(20)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(21)  EUT L 160, 14.6.2006, s. 1.

(22)  EUT L 225, 31.8.2005, s. 18.

(23)  EGT L 187, 20.7.1999, s. 70. Beslutet ändrat genom beslut 2004/864/EG (EUT L 370, 17.12.2004, s. 91).

(24)  EUT L 256, 3.8.2004, s. 17. Beslutet ändrat genom beslut 2007/409/EG (EUT L 155, 15.6.2007, s. 68.)

(25)  EGT L 184, 17.7.1999, s. 23. Beslutet ändrat genom beslut 2006/512/EG (EUT L 200, 22.7.2006, s. 11).

---

---