1.

1.1

1.1.1

1.1.2

1.1.3

1.1.3.1

1.1.3.2

1.1.3.3

1.1.4

1.1.5

1.1.6

1.1.7

1.2

1.3

2.

2.1

2.2

2.2.1

2.2.2

2.2.3

2.2.4

2.3

3.

3.1

3.2

4.

4.1

4.2

4.2.1

4.2.2

4.2.2.1

4.2.2.2

4.2.2.3

4.2.2.4

4.2.2.5

4.2.2.6

4.2.2.6.1

4.2.2.6.2

4.2.2.6.3

4.2.2.6.4

4.2.2.6.5

4.2.2.7

4.2.2.8

4.2.2.9

4.2.2.10

4.2.2.11

4.2.2.12

4.2.2.13

4.2.3

4.2.3.1

4.2.3.2

4.2.3.3

4.2.3.4

4.2.3.5

4.2.4

4.2.4.1

4.2.5

4.2.5.1

4.2.5.2

4.2.5.3

4.2.5.3.1

4.2.5.3.2

4.2.5.3.3

4.2.5.4

4.2.5.5

4.2.5.5.1

4.2.5.5.2

4.2.5.5.3

4.2.5.6

4.2.5.7

4.2.5.8

4.2.5.9

4.2.5.10

4.2.5.11

4.2.5.11.1

4.2.5.11.2

4.2.5.12

4.3

4.3.1

4.3.2

4.3.2.1

4.3.2.2

4.3.3

4.3.3.1

4.3.4

4.3.5

4.3.5.1

4.3.5.2

4.3.5.3

4.3.5.4

4.3.6

4.3.6.1

4.3.6.2

4.3.7

4.3.7.1

4.4

4.4.1

4.4.1.1

4.4.1.2

4.4.1.2.1

4.4.1.2.2

4.4.2

4.4.3

4.4.3.1

4.4.3.2

4.4.3.3

4.4.4

4.4.5

4.4.6

4.4.7

4.5

4.5.1

4.5.2

4.5.2.1

4.5.2.2

4.6

4.6.1

4.7

4.7.1

4.8

4.8.1

4.8.2

5.

6.

6.1

6.2

6.2.1

6.2.2

6.2.3

6.2.4

6.2.5

6.2.6

6.2.7

6.2.7.1

6.2.7.2

6.2.7.3

6.2.7.4

6.2.7.5

6.2.7.6

6.2.7.7

6.2.8

6.2.8.1

6.2.8.2

7.

7.1

7.1.1

7.1.2

7.1.3

7.2

7.2.1

7.2.2

7.2.2.1

7.2.2.2

7.2.3

7.2.3.1

7.2.3.2

7.2.3.3

7.2.4

7.3

7.4

7.4.1

7.4.2

7.5

7.5.1

7.5.2

BILAGA A -

BILAGA B –

BILAGA C –

BILAGA D –

BILAGA E –

BILAGA F –

BILAGA G –

1.1.1

Säkerhet i järnvägstunnlar som en del av den allmänna säkerheten

Denna TSD ska tillämpas på nya, moderniserade och uppgraderade delsystem. Den rör följande delsystem som ingår i förteckningen i bilaga II till direktiven 96/48/EG och 2001/16/EG, ändrade genom direktiv 2004/50/EG: Infrastruktur, Energi, Drift och trafikledning, Trafikstyrning och signalering samt Rullande materiel.

Säkerhet i tunnlar påverkas av allmänna säkerhetsåtgärder för järnvägar (som signalering), vilka inte specificeras i denna TSD. Här föreskrivs endast särskilda åtgärder som är avsedda att minska de risker som är specifika för tunnlar.

Allmänna säkerhetsåtgärder för järnvägar:

Risker som är förknippade med själva järnvägsdriften, som urspårning och kollisioner med andra tåg, tas upp bland de allmänna säkerhetsåtgärderna. Tunnelmiljöns inverkan på säkerheten och de motåtgärder som denna inverkan medför tas upp i denna TSD i den mån de påverkar säkerheten i järnvägstunnlar.

Åtgärder som är specifika för tunnlar:

Syftet med denna TSD är att fastställa ett enhetligt åtgärdspaket för delsystemen Infrastruktur, Energi, Trafikstyrning och signalering, Rullande materiel samt Drift och trafikledning, och att skapa en optimal säkerhetsnivå i tunnlar på det mest kostnadseffektiva sättet. Denna TSD ska möjliggöra fri rörlighet för tåg i överensstämmelse med direktiven 96/48/EG (om höghastighetslinjer) och 2001/16/EG (om konventionella järnvägslinjer) under harmoniserade säkerhetskrav i järnvägstunnlar inom hela det transeuropeiska järnvägssystemet.

1.1.2

Tunnellängd

1.1.3

Brandsäkerhetskategorier för fordon för persontrafik

Rullande materiel som får tas in i tunnlar ska tillhöra en av de två brandsäkerhetskategorierna A och B (definitionerna nedan är harmoniserade med TSD högh. Rullande materiel avsnitt 4.2.7.2.1 och prEN45545 del 1):

1.1.3.1

Rullande materiel för upp till 5 km långa tunnlar

Rullande materiel som är konstruerad och byggd för att användas i underjordiska sektioner och i tunnlar som inte är längre än 5 km, med sidoutrymningsvägar, ska höra till kategori A. Vid aktivering av brandlarmet ska tåget fortsätta till en säker plats (se definition i avsnitt 4.2.2.6.1) som inte får ligga på mer än 4 minuters köravstånd, förutsatt att tåget kan köras i 80 km/h. På den säkra platsen ska passagerare och personal kunna utrymma tåget. Om det är omöjligt för tåget att fortsätta ska det utrymmas med hjälp av infrastrukturutrustningen i tunnlarna.

1.1.3.2

Rullande materiel för alla tunnlar

Rullande materiel som är konstruerad och byggd för att användas i alla tunnlar inom det transeuropeiska järnvägssystemet ska höra till kategori B. Det ska finnas brandbarriärer som klarar att skydda passagerare och personal mot hetta och rök ombord på ett brinnande tåg i 15 minuter. Brandbarriärerna och ytterligare åtgärder för driftsförmåga ska göra det möjligt för ett sådant tåg att lämna en 20 km lång tunnel och nå en säker plats, förutsatt att tåget kan köras i 80 km/h. Om tåget inte kan lämna tunneln ska det utrymmas med hjälp av infrastrukturutrustningen i tunneln.

1.1.3.3

Rullande materiel i tunnlar med underjordiska stationer

Om det finns underjordiska stationer enligt definitionen i avsnitt 1.1.4 som är specifikt angivna som utrymningsplatser i räddningsplanen och om avstånden mellan efter varandra följande underjordiska stationer och avståndet mellan mynningen och den underjordiska station som ligger närmast mynningen är mindre än 5 km, ska tågen uppfylla kraven för kategori A.

1.1.4

Underjordiska stationer

När det gäller järnvägsdelsystem ska stationer som är belägna i tunnlar uppfylla de relevanta specifikationerna i denna TSD.

Dessutom ska de delar av stationen som är öppna för allmänheten uppfylla nationella brandsäkerhetsregler.

Om dessa två villkor är uppfyllda kan en underjordisk station betraktas som en säker plats enligt avsnitt 4.2.2.6.1.

1.1.5

Farligt gods

De allmänna säkerhetsåtgärderna beträffande transport av farligt gods finns i TSD Drift och trafikledning samt RID. Inga tunnelspecifika åtgärder föreskrivs i denna TSD. Den behöriga nationella myndigheten får föreskriva särskilda åtgärder enligt avsnitt 1.1.6.

1.1.6

Särskilda säkerhetskrav i medlemsstaterna

Generellt sett är specifikationerna i denna TSD harmoniserade krav. I enlighet med artikel 4.1 i direktiv 2004/49/EG (säkerhetsdirektivet) ska den befintliga säkerhetsnivån i ett land inte sänkas. Medlemsstaterna får behålla strängare krav, så länge dessa inte hindrar driften av tåg som överensstämmer med kraven i direktiv 2001/16/EG, ändrat genom direktiv 2004/50/EG.

Medlemsstaterna kan föreskriva nya och strängare krav i enlighet med artikel 8 i direktiv 2004/49/EG (säkerhetsdirektivet). Sådana krav ska anmälas till kommissionen innan de införs. Sådana högre krav ska grundas på en riskanalys och motiveras av en särskild risksituation. De ska utarbetas efter samråd med infrastrukturförvaltaren och berörda räddningsmyndigheter och de ska bedömas med avseende på kostnadseffektivitet.

1.1.7

Riskomfattning, risker som inte täcks av denna TSD

Denna TSD täcker specifika risker som gäller säkerheten för passagerare och tågpersonal i tunnlar för de delsystem som anges ovan.

Följande risker omfattas inte av denna TSD:

a)

ange det tillämpningsområde som avses (del av det nät eller den rullande materiel som anges i bilaga I till direktivet; delsystem eller del av delsystem som förtecknas i bilaga II till direktivet) – kapitel 2,

b)

ange de väsentliga kraven för varje berört delsystem och dess gränssnitt mot andra delsystem – kapitel 3,

c)

fastställa funktionella och tekniska specifikationer som ska följas när det gäller delsystemen och deras gränssnitt mot andra delsystem; om det är nödvändigt kan dessa specifikationer variera beroende på användningen av delsystemet, till exempel efter kategori av linjer, knutpunkter och/eller rullande materiel enligt bilaga I till direktivet – kapitel 4,

d)

ange vilka driftskompatibilitetskomponenter och gränssnitt som är föremål för europeiska specifikationer, däribland europeiska standarder, som krävs för att uppnå driftskompatibilitet hos det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionella tåg – kapitel 5,

e)

för varje tänkbart fall ange vilka förfaranden som ska tillämpas för att bedöma överensstämmelsen eller lämpligheten; detta omfattar, bland annat, de moduler som anges i beslut 93/465/EEG och, i förekommande fall, de specifika förfaranden som ska tillämpas vid bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse eller lämplighet, och EG-kontrollen av delsystem – kapitel 6,

f)

ange strategin för genomförandet av TSD; bland annat anges de etapper som ska slutföras för en stegvis övergång från det nuvarande tillståndet till den slutliga situationen, då TSD iakttas generellt – kapitel 7,

g)

för den berörda personalen ange de yrkeskvalifikationer som krävs för drift av det delsystem som avses samt för genomförandet av TSD – kapitel 4.

2.2.1

”Heta” olyckor: Brand, explosion följd av brand, utsläpp av giftig rök eller gas

Huvudfaran är brand. Det antas att branden startar i ett persontåg eller i ett dragfordon och är fullt utvecklad 15 minuter efter antändning. Branden upptäcks och larmet går under dessa första 15 minuter.

Om det är möjligt lämnar tåget tunneln.

Om tåget stannar utryms passagerarna under ledning av tågpersonalen, eller genom självräddning till en säker plats.

2.2.2

”Kalla” olyckor: Kollision, urspårning

De tunnelspecifika åtgärderna är inriktade på tillträdes-/utrymningsmöjligheter som kan bidra till utrymningen och räddningsstyrkornas insatser. Skillnaden mot de ”heta” scenarierna är att det här inte finns samma tidspress som i den farliga miljö som uppstår vid brand.

2.2.3

Längre uppehåll

Ett längre uppehåll (ett oplanerat uppehåll i en tunnel, utan brand ombord, under mer än 10 minuter) utgör inte i sig självt ett hot mot passagerare eller personal. Det finns dock en risk att det leder till panik och spontan, okontrollerad utrymning som utsätter personer för de faror som finns i tunnelmiljön. Det ska finnas åtgärder för att kontrollera en sådan situation.

2.2.4

Undantag

De scenarier som inte har tagits upp finns förtecknade i avsnitt 1.1.7.

—

Försöka rädda de människor som inte kan ta sig till en säker plats (se avsnitt 4.2.2.6.1)

—

Ge första hjälpen till evakuerade

—

Bekämpa brand i den mån det behövs för att skydda dem själva och personer som utsatts för olyckan

—

Leda utrymningen från säkra platser i tunneln till platser utanför tunneln

—

Ge första hjälpen till allvarligt skadade personer

—

Hjälpa instängda människor ut

—

Utrymma människor

—

Säkerhet

—

Tillförlitlighet och tillgänglighet

—

Hälsa

—

Miljöskydd

—

Teknisk kompatibilitet

4.2.1

Översikt över specifikationerna

Delsystemet Infrastruktur

Delsystemet Energi

Delsystemet Trafikstyrning och signalering

Varmgångsdetektorer

Delsystemet Rullande materiel

Driftsregler

Underhållsregler

Yrkeskvalifikationer

Särskild kompetens rörande tunnlar hos tågpersonal och annan personal

Villkor avseende hälsa och säkerhet

Hjälpmedel för självräddning

4.2.2

Delsystemet Infrastruktur

Vid installation av säkerhetsutrustning i tunnlar ska hänsyn tas till aerodynamiska påverkan från förbipasserande tåg.

4.2.2.1

Installation av spårväxlar

Infrastrukturförvaltaren ska se till att minsta möjliga antal spårväxlar installeras, och att detta görs i enlighet med kraven för konstruktion, säkerhet och drift.

4.2.2.2

Förhindrande av obehörigt tillträde till nödutgångar och teknikrum

Teknikrum och nödutgångar ska vara försedda med fysiska system, t.ex. lås, för att förhindra obehörigt tillträde från utsidan. Det ska dock alltid gå att öppna dörrarna från insidan för utrymning.

4.2.2.3

Brandsäkerhetskrav för bärande konstruktioner

Denna specifikation gäller alla tunnlar oavsett längd.

Konstruktionens bärförmåga ska, i händelse av brand, bibehållas under tillräckligt lång tid för att passagerare och personal ska kunna utrymma tåget på egen hand eller med hjälp av räddningstjänsten utan risk för att konstruktionen kollapsar.

Brandegenskaperna för den färdiga tunnelns yta måste bedömas, oavsett om den består av oförstärkt berg eller betongbeklädnad. Ytan ska stå emot brandtemperaturen under en viss bestämd tid. Den särskilda ”temperatur–tidkurvan” (EUREKA-kurva) visas i nedanstående figur. Den ska användas enbart i fråga om betongkonstruktioner.

4.2.2.4

Brandsäkerhetskrav för byggnadsmaterial

Denna specifikation gäller alla tunnlar oavsett längd.

Denna specifikation gäller byggnadsmaterial och installationer inuti tunnlar, förutom bärande konstruktioner som omfattas av 4.2.2.3. De ska vara svårantändliga samt flamsäkra eller brandskyddade, beroende på konstruktionskraven. Materialet i tunnelns anläggningsdelar ska uppfylla kraven för klassificering A2 i EN 13501-1:2002. Anläggningsdelar som inte hör till bärande konstruktioner och annan utrustning ska uppfylla kraven för klassificering B i EN 13501-1:2002.

4.2.2.5

Branddetektering

Teknikrum är slutna utrymmen med dörrar för in- och utgång inne i eller utanför tunneln med de säkerhetsanordningar som krävs för följande funktioner: självräddning och utrymning, nödkommunikation, räddning och brandbekämpning samt strömförsörjning för traktion. De ska vara utrustade med detektorer som larmar infrastrukturförvaltaren i händelse av brand.

4.2.2.6

Hjälpmedel för självräddning, utrymning och räddning vid olyckor

4.2.2.6.1

Definition av säker plats

Definition: En säker plats är en plats i eller utanför en tunnel där alla följande kriterier uppfylls:

4.2.2.6.2

Allmänt

Vid konstruktion av en tunnel ska hänsyn tas till behovet av att tillhandahålla hjälpmedel och anordningar för självräddning och utrymning av tågpassagerare och personal och för att göra det möjligt för räddningstjänsten att rädda människor i händelse av en olycka i tunneln.

De tekniska lösningar som beskrivs i avsnitten 4.2.2.6.3–4.2.2.6.5 uppfyller dessa krav och en av dem ska väljas.

4.2.2.6.3

Laterala och/eller vertikala nödutgångar till markytan

Sådana utgångar ska finnas med högst 1 000 m avstånd mellan utgångarna.

De minsta måtten på laterala och vertikala nödutgångar till markytan ska vara 1,50 m i bredd och 2,25 m i höjd. Minimimåtten för dörröppningar ska vara 1,40 m i bredd och 2,00 m i höjd. Kraven för utgångar som fungerar som huvudsaklig väg för räddningstjänsten beskrivs i avsnitt 4.2.2.11 Tillgänglighet för räddningstjänst.

Alla utgångar ska vara försedda med belysning och skyltar.

4.2.2.6.4

Tvärtunnlar till angränsande tunnel

Tvärtunnlar mellan angränsande oberoende tunnlar gör det möjligt att använda den angränsande tunneln som säker plats. Tvärtunnlarna ska vara försedda med belysning och skyltar. Minimimåtten för tvärtunnlar är 2,25 m i höjd gånger 1,50 m i bredd. Dörrar ska vara minst 2,0 m höga och 1,40 breda. Tvärtunnlar som uppfyller dessa krav ska finnas med högst 500 m avstånd mellan tvärtunnlarna.

4.2.2.6.5

Alternativa tekniska lösningar

Alternativa tekniska lösningar för att skapa en säker plats som åtminstone har en motsvarande säkerhetsnivå är tillåtna. En teknisk studie ska göras för att motivera den alternativa lösningen, som ska godkännas av den behöriga nationella myndigheten.

4.2.2.7

Utrymningsvägar

Denna specifikation gäller alla tunnlar som är längre än 500 m.

Gångbanor ska byggas på åtminstone ena sidan av spåret i enkelspåriga tunnlar och på båda sidor av tunneln i dubbelspåriga tunnlar. I bredare tunnlar med fler än två spår ska det gå att komma till en gångbana från varje spår.

Gångbanor ska vara minst 0,75 m breda. Den fria höjden ovanför gångbanan ska vara minst 2,25 m.

Gångbanans lägsta nivå får ej ligga under räls underkant.

Lokala trånga passager som orsakas av hinder i utrymningsområdet ska undvikas. Förekomsten av hinder får inte minska minimibredden till mindre än 0,7 m, och hindret får inte vara längre än 2 m.

Ledstänger ska sättas upp approximativt 1 m ovanför gångbanor som leder till en säker plats. Ledstänger ska placeras utanför gångbanans minimibredd. Ledstängerna ska vara vinklade i 30o till 40o mot tunnelns längsgående axel vid början och slutet av ett hinder.

4.2.2.8

Nödbelysning längs utrymningsvägar

Denna specifikation gäller alla kontinuerliga tunnlar som är längre än 500 m.

Det ska finnas nödbelysning som visar passagerare och personal vägen till en säker plats i nödsituationer.

Annan belysning än elektrisk får användas, om den fyller avsedd funktion.

Belysning krävs enligt följande:

Enkelspårtunnel: en sida (samma som gångbanan)

Dubbelspårtunnel: båda sidor.

Belysningens placering: ovanför gångbanan, så långt ner som möjligt utan att det inkräktar på det fria utrymmet för passage, eller inbyggd i ledstången.

Ljusstyrkan ska vara åtminstone 1 lux på gångbanans nivå.

Oberoende och tillförlitlighet: Belysningen ska ha garanterad nödströmsförsörjning eller motsvarande för att kunna fungera i minst 90 minuter.

Om nödbelysningen är släckt under normala driftsförhållanden ska det gå att tända den på båda följande sätt:

4.2.2.9

Vägledande markering

Denna specifikation gäller alla tunnlar som är längre än 100 m.

Vägledande markering ska visa nödutgångar, avstånd och riktning till en säker plats. Alla skyltar ska vara utformade i enlighet med kraven i direktiv 92/58/EG av den 24 juni 1992 om minimikrav beträffande varselmärkning och signaler för hälsa och säkerhet i arbetet och i enlighet med ISO 3864-1.

Vägledande skyltar ska vara installerade på sidoväggarna. Avståndet mellan dem ska vara högst 50 m.

Det ska finnas skyltar som visar var nöd- och räddningsutrustning är placerad, när sådan utrustning finns.

4.2.2.10

Nödkommunikation

Radiokommunikation med GSM-R mellan tåget och trafikledningscentralen ska finnas i varje tunnel. Det behöver inte finnas något ytterligare kommunikationssystem som nödtelefoner.

Det ska finnas radiotäckning som gör det möjligt för räddningstjänsten att kommunicera med räddningsledaren. Systemet ska vara sådant att räddningstjänsten kan använda sin egen kommunikationsutrustning.

4.2.2.11

Tillgänglighet för räddningstjänst

Räddningstjänsten ska kunna komma in i tunneln vid olyckor, via tunnelmynningarna och/eller lämpliga nödutgångar (se 4.2.2.6.3). Dessa tillfartsvägar ska vara minst 2,25 m breda och 2,25 m höga. Infrastrukturförvaltaren ska i räddningsplanen beskriva de ingångar som är avsedda att vara tillfartsvägar.

Om det enligt räddningsplanen krävs tillgänglighet till väg, bör den planerade räddningsplatsen ligga så nära denna som möjligt. Alternativa tillfartsmöjligheter ska beskrivas i räddningsplanen.

4.2.2.12

Räddningsplatser utanför tunnlar

Räddningsplatser med en yta av minst 500 m2 ska anläggas nära tunneln vid tillfartsvägarna. Befintliga vägar kan fungera som räddningsplatser. Om det inte rimligen går att ordna tillfart via vägar ska alternativa lösningar tillhandahållas i samråd med räddningstjänsten.

4.2.2.13

Vattenförsörjning

Vattenförsörjning ska ordnas vid tillfartspunkter till tunneln i samråd med räddningstjänsten. Kapaciteten ska vara minst 800 liter per minut under 2 timmar. Vattenkällan kan vara en brandpost eller vilken vattenreservoar som helst på minst 100 m3, som en bassäng, ett vattendrag eller annat. I räddningsplanen ska anges hur vatten kan föras till olycksplatsen.

4.2.3

Delsystemet Energi

Detta avsnitt gäller infrastrukturdelen i delsystemet Energi.

4.2.3.1

Sektionering av kontaktledning eller strömskenor

Denna specifikation gäller tunnlar som är längre än 5 km.

Strömförsörjningssystemet för traktion i tunnlar ska delas upp i högst 5 km långa sektioner. Denna specifikation gäller endast om signaleringssystemet medger att det finns fler än ett tåg i tunneln på varje spår samtidigt.

Elkopplare ska placeras i enlighet med räddningsplanen för tunneln, och på ett sådant sätt att antalet elkopplare i tunneln minimeras.

Varje sektion av ledningen ska vara utrustad med fjärrstyrd elkopplare.

Kommunikationsutrustning och belysning ska finnas vid elkopplaren för att göra det möjligt att på ett säkert sätt manuellt hantera och utföra underhåll på kopplingsutrustningen.

4.2.3.2

Jordning av kontaktledning eller strömskenor

Anordningar för jordning ska finnas vid tillfarterna till tunneln och nära delningspunkten mellan sektionerna (se avsnitt 4.2.3.1). Dessa ska vara antingen manuellt manövrerade eller fjärrstyrda fasta installationer.

Den kommunikationsutrustning och belysning som krävs för jordning ska finnas på plats.

Förfaranden och ansvarsfördelning mellan infrastrukturförvaltaren och räddningstjänsten vid jordning ska fastställas i räddningsplanen (se avsnitt 4.4.4 Förfaranden vid jordning).

4.2.3.3

Elförsörjning

Systemet för elkraftdistribution i tunneln ska vara kompatibelt med räddningstjänstens utrustning i enlighet med räddningsplanen för tunneln.

Vissa nationella räddningstjänster kan vara självförsörjande i fråga om strömförsörjning. I sådana fall kan det vara lämpligt att inte tillhandahålla strömförsörjningsanordningar för dessa grupper. Ett sådant beslut måste dock framgå av räddningsplanen.

4.2.3.4

Krav för elektriska kablar i tunnlar

I händelse av brand ska exponerade kablar vara svårantändliga samt ha låg brandspridningsförmåga, låg giftighet och låg rökutveckling. Dessa krav är uppfyllda om kablarna uppfyller normerna EN 50267-2-1 (1998), EN 50267-2-2 (1998) och EN 50268-2 (1999)

4.2.3.5

Elektriska installationers tillförlitlighet

Elektriska installationer som är relevanta ur säkerhetssynpunkt (branddetektion, nödbelysning, nödkommunikation och andra system som av infrastrukturförvaltaren eller den upphandlande enheten identifierats som avgörande för passagerarnas säkerhet i tunnlar) ska skyddas mot skada som kan uppstå vid mekanisk påverkan, hetta och brand. Distributionssystemet ska konstrueras så att systemet tål oundvikliga skador orsakade av (exempelvis) energitillförsel i alternativa länkar. Elförsörjningen ska kunna fungera fullt ut även i händelse av förlust av en väsentlig anläggningsdel, vilken som helst. Nödbelysning och kommunikationssystem ska förses med 90 minuters alternativ elförsörjning.

4.2.4

Delsystemet Trafikstyrning och signalering

Detta avsnitt gäller den markbaserade delen av delsystemet Trafikstyrning och signalering.

4.2.4.1

Varmgångsdetektorer

Markbaserade varmgångsdetektorer eller övervakande utrustning ska i järnvägsnät med tunnlar installeras på strategiska platser så att man med stor sannolikhet kan upptäcka varmgång innan tågen går in i en tunnel och så att tåget kan stoppas före tunneln.

Infrastrukturförvaltaren ska i infrastrukturregistret ange var markbaserade varmgångsdetektorer är placerade. Järnvägsföretagen ska föra in informationen om dessa i linjeboken.

4.2.5

Delsystemet Rullande materiel

4.2.5.1

Materialegenskaper för rullande materiel

Vid val av material och komponenter ska brandegenskaperna beaktas.

Fordon för persontrafik: avsnitt 4.2.7.2.2 i TSD högh. Rullande materiel gäller även rullande materiel för konventionella tåg.

Fordon för godstrafik: se avsnitt 4.2.7.2.2.4 Materialkrav i TSD konv. Rullande materiel (godsvagnar, version EN07 av den 5 januari 2005).

4.2.5.2

Brandsläckare för fordon för persontrafik

Bestämmelserna i avsnitt 4.2.7.2.3.2 i TSD högh. Rullande materiel gäller även fordon för persontrafik på konventionella linjer.

4.2.5.3

Brandsäkerhetskrav för godståg

4.2.5.3.1

Driftsförmåga

Det krävs inte någon specifik driftsförmåga vid brand ombord för godsvagnar eller dragfordon för godsvagnar (utöver specifikationerna i TSD konv. Rullande materiel – godsvagnar), även om målet att tåget ska kunna ta sig ut ur tunneln även gäller godståg. Branddetektorer ombord ska specificeras för såväl dragfordon för godståg som dragfordon för persontåg (4.2.5.6).

4.2.5.3.2

Skydd för lokföraren

Följande minimikrav gäller för brandskydd för lokföraren: Dragfordon ska ha en brandbarriär som skyddar förarhytten. Brandbarriärerna ska motstå brand i minst 15 minuter. Brandtestet ska göras i enlighet med kraven i EN 1363-1 provning av brandmotstånd.

(Anmärkning: se även avsnitt 4.7.1 om skydd för föraren)

4.2.5.3.3

Brandsäkerhetskrav för tåg som transporterar passagerare och gods eller vägfordon

I tåg som transporterar passagerare och gods eller vägfordon ska personvagnarna uppfylla de relevanta föreskrifterna i avsnitt 4.2.5 i denna TSD. I nationella lagar får ytterligare krav på driftsområdet föreskrivas i syfte att ta hänsyn till de ytterligare riskerna med dessa tåg, så länge dessa krav inte hindrar driften av tåg som överensstämmer med kraven i direktiv 2001/16/EG ändrat genom direktiv 2004/50/EG. (Undantag för nationella, bilaterala, multilaterala eller multinationella överenskommelser förtecknas i avsnitt 7.4). Dragfordon ska uppfylla kraven för persontågslok. För godsvagnar ska de relevanta TSD:erna tillämpas.

4.2.5.4

Brandbarriärer för fordon för persontrafik

Avsnitt 4.2.7.2.3.3 Motståndskraft mot brand, i TSD högh. Rullande materiel gäller även rullande materiel för konventionella tåg.

4.2.5.5

Ytterligare åtgärder för driftsförmåga för fordon för persontrafik med brand ombord

4.2.5.5.1

Allmänna mål och krav på driftsförmåga för persontåg

I detta avsnitt föreskrivs åtgärder som ska genomföras för att öka sannolikheten att ett persontåg med brand ombord fortsätter att fungera enligt följande:

För tunnlar som är över 20 km långa ska behovet av ytterligare säkerhetsåtgärder beträffande infrastruktur och drift beaktas. Ett tåg i brandsäkerhetskategori B som uppfyller kraven i de relevanta TSD:erna ska inte hindras från att framföras i tunnlar som är längre än 20 km.

4.2.5.5.2

Krav avseende bromsar

Bromskraven i avsnitt 4.2.7.2.4 i TSD högh. Rullande materiel ska även tillämpas på rullande materiel för konventionella tåg i brandsäkerhetskategorierna A och B.

4.2.5.5.3

Traktionskrav

Traktionskraven i avsnitt 4.2.7.2.4 i TSD högh. Rullande materiel ska även gälla konventionell rullande materiel i brandsäkerhetskategori B.

4.2.5.6

Branddetektorer ombord

Kraven i avsnitt 4.2.7.2.3.1 i TSD högh. Rullande materiel ska även gälla konventionell rullande materiel.

4.2.5.7

Kommunikationsmedel i tåg

Kraven i avsnitt 4.2.5.1 i TSD högh. Rullande materiel ska även gälla konventionell rullande materiel.

4.2.5.8

Nödbromsöverbryggning

Bestämmelserna i avsnitt 4.2.5.3 Passagerarlarm i TSD högh. Rullande materiel ska även gälla konventionell rullande materiel.

4.2.5.9

Nödbelysningssystem i tåg

Bestämmelserna i avsnitt 4.2.7.13 Nödbelysningssystem i TSD högh. Rullande materiel ska även gälla fordon för persontrafik på konventionella linjer, med det tillägget att nödbelysningen måste fungera självständigt i 90 minuter efter det att huvudströmförsörjningen bryts.

4.2.5.10

Avstängning av luftkonditionering i tåg

Bestämmelserna i avsnitt 4.2.7.12.1 Utrymmen för passagerare och tågpersonal utrustade med luftkonditionering, i TSD högh. Rullande materiel ska även gälla fordon för persontrafik på konventionella linjer.

4.2.5.11

Utformning av nödutgångar i fordon för persontrafik

4.2.5.11.1

Nödutgångar för passagerare

Nödutgångar i fordon för persontrafik på konventionella linjer ska i fråga om placering, användning och skyltning uppfylla kraven i avsnitt 4.2.7.1.1 A–C i TSD högh. Rullande materiel.

4.2.5.11.2

Dörrar för passagerares av- och påstigning

Varje dörr ska vara försedd med egna inre och yttre nödöppningsanordningar i överensstämmelse med avsnitt 4.2.2.4.2.1 g i TSD högh. Rullande materiel.

4.2.5.12

Räddningstjänst – information och tillgänglighet

Räddningstjänsterna ska vara försedda med en beskrivning av den rullande materielen så att de kan hantera nödsituationer. De ska i synnerhet ha fått information om hur man kommer in i vagnarna.

4.3.1

Allmänt

Eftersom TSD Säkerhet i järnvägstunnlar är en övergripande TSD anges flera åtgärder som gäller andra delsystem på något av följande sätt:

Förteckningen över gränssnitten återfinns nedan. Hänvisningar till avsnitt i andra TSD ska betraktas som rekommendationer för de TSD (konv.) som det hänvisas till.

4.3.2

Gränssnitt mot delsystemet Infrastruktur

Hänvisningarna till gränssnitten mot konv. Infrastruktur kommer att specificeras i ett senare stadium, när TSD konv. Infrastruktur finns tillgänglig.

4.3.2.1

Utrymningsvägar

Definitionen av utrymningsvägar finns i TSD konv. Säkerhet i järnvägstunnlar avsnitt 4.2.2.7. I TSD högh. Infrastruktur finns en hänvisning till den specifikationen.

4.3.2.2

Tillståndskontroll av tunnel

Tillståndskontroll av tunnel grundas på de allmänna specifikationerna för underhållsplanen i avsnitt 4.5.1 i TSD högh. Infrastruktur och den kommande TSD konv. Infrastruktur med de ytterligare krav som anges i avsnitt 4.5.1. i den här TSD:n.

4.3.3

Gränssnitt mot delsystemet Energi

Hänvisningarna till gränssnitten mot konv. Energi kommer att specificeras i ett senare stadium, när TSD konv. Energi finns tillgänglig.

4.3.3.1

Sektionering av energiförsörjningssystem för traktion

Avsnitt 4.2.3.1 Sektionering av kontaktledning eller strömskenor i TSD Säkerhet i järnvägstunnlar och avsnitt 4.2.7 i TSD högh. Energi behandlar samma frågor, nämligen sektionering av kontaktledningen och fortsatt drift. De är därför sammankopplade.

4.3.4

Gränssnitt mot delsystemet Trafikstyrning och signalering

Varmgångsdetektorerna måste kunna detektera varmgång. I denna TSD fastställs inga specifikationer för delsystemet, utan endast var varmgångsdetektorerna ska vara placerade.

4.3.5

Gränssnitt mot delsystemet Drift och trafikledning

4.3.5.1

Räddningsplan för tunnlar samt övningar

Utöver de krav för hantering av nödsituationer som beskrivs i avsnitt 4.2.3.7 i TSD konv. Drift och trafikledning, gäller de särskilda krav angående räddningsplan för tunnlar som anges i avsnitt 4.4.3 i denna TSD.

4.3.5.2

Linjebok

På linjer med tunnlar ska de krav som anges i avsnitt 4.4.5 i denna TSD beskrivas i linjeboken, utöver den information som krävs enligt avsnitt 4.2.1.2.2 i TSD konv. Drift och trafikledning.

4.3.5.3

Bestämmelser om säkerhet ombord på tåg och passagerarinformation om nödsituationer

Utöver de krav för hantering av nödsituationer som beskrivs i avsnitt 4.2.3.7 i TSD konv. Drift och trafikledning, gäller de särskilda krav för säkerhet i tunnlar som anges i avsnitt 4.4.6 i denna TSD.

4.3.5.4

Särskild kompetens rörande tunnlar hos tågpersonal och annan personal

Utöver de krav som anges i avsnitt 4.6 i TSD konv. Drift och trafikledning i fråga om yrkeskompetens och språklig kompetens och bedömningsförfarandet som krävs för att erhålla denna kompetens, anges i avsnitt 4.6.1 i TSD Säkerhet i järnvägstunnlar vilken kompetens som krävs för att hantera nödsituationer i tunnlar.

4.3.6

Gränssnitt mot delsystemet Rullande materiel

Hänvisningarna till gränssnitten mot TSD konv. Rullande materiel utöver godsvagnar kommer att specificeras i ett senare stadium, när de relevanta TSD:erna för konv. Rullande materiel finns tillgängliga.

4.3.6.1

Materialegenskaper för rullande materiel

I avsnitt 4.2.5.1 specificeras brandegenskaperna för material och komponenter. Kraven är desamma för fordon för persontrafik på konventionella linjer som för fordon för persontrafik på höghastighetslinjer, och hänvisning ges därför till avsnitt 4.2.7.2.2 i TSD högh. Rullande materiel. De relevanta kraven för konventionella fordon för godstrafik fastställs i avsnitt 4.2.7.2 i TSD konv. Godsvagnar.

4.3.6.2

Andra specifikationer som gäller rullande materiel

Specifikationerna 4.2.5.2 samt 4.2.5.4–4.2.5.11 i TSD konv. Säkerhet i järnvägstunnlar gällande konventionell rullande materiel är desamma som för rullande materiel för höghastighetståg.

4.3.7

Gränssnitt mot delsystemet Tillgänglighet för funktionshindrade

4.3.7.1

Utrymningsvägar

Dimensionerna för utrymningsvägarna har valts med hänsyn till TSD konv. Tillgänglighet för funktionshindrade, där bredden 0,75 m krävs för användande av rullstol.

4.4.1

Kontroll av tågets tillstånd och lämpliga åtgärder

Utrustning som är relevant för säkerheten på tåg ska kontrolleras

Detta krav kompletterar avsnitt 4.2.2.7 i TSD konv. Drift och trafikledning.

4.4.1.1

Innan tåget startas upp

Kraven i avsnitt 4.2.3.3 i TSD konv. Drift och trafikledning är viktiga för säkerheten i järnvägstunnlar.

4.4.1.2

När tåget framförs

Kraven i avsnitten 4.2.3.3.2, 4.2.3.6.3 och 4.2.3.7 i TSD konv. Drift och trafikledning är viktiga för säkerheten i järnvägstunnlar.

4.4.1.2.1

Säkerhetsrelaterad utrustning

Om någon av följande utrustningskomponenter visar sig vara defekt under färd, ska järnvägsföretaget ha planer för att antingen fortsätta att framföra tåget på ett säkert sätt trots driftsstörningar eller stoppa tåget:

Tågpersonalen ska omedelbart informera infrastrukturförvaltaren.

4.4.1.2.2

Varmgångshändelser

Om varmgång detekteras ska

4.4.2

Regler för nödsituationer

Infrastrukturförvaltarens driftsregler ska omfatta och vid behov vidareutveckla följande principer som ska gälla vid olyckor (utom vid urspårning som kräver omedelbart stopp):

Infrastrukturförvaltaren ska alltid omedelbart informeras av tågpersonalen, och inga ytterligare tidtabellslagda tåg ska tillåtas komma in i tunneln.

4.4.3

Räddningsplan för tunnlar samt övningar

En räddningsplan ska utformas under ledning av infrastrukturförvaltaren, i tillämpliga fall i samarbete med järnvägsföretag, räddningstjänst och berörda myndigheter för varje tunnel. Den ska uppfylla kraven i TSD konv. Drift och trafikledning avsnitt 4.2.3.7 Hantering av nödsituationer, och dessutom nedanstående ytterligare specifikationer.

Om tunnlarna längs linjen är likadana får räddningsplanen avse flera av dessa tunnlar.

4.4.3.1

Innehåll

Räddningsplanen ska stämma överens med de hjälpmedel för självräddning, utrymning och räddningsinsatser som finns tillgängliga.

Räddningsplanen ska åtminstone innehålla följande:

4.4.3.2

Identifiering

Alla dörrar som leder till nödutgångar eller tvärtunnlar (se avsnitt 4.2.2.6) ska ha en unik identifiering och vara märkta på båda sidor. Denna identifiering ska anges i räddningsplanen och i linjeboken och användas i all kommunikation mellan järnvägsföretagen, infrastrukturförvaltaren och räddningstjänsten. Varje relevant förändring i detta sammanhang måste rapporteras omedelbart. Infrastrukturförvaltaren ska uppdatera räddningsplanen i enlighet med ändringen och järnvägsföretaget ska uppdatera linjeboken i enlighet med avsnitt 4.2.1.2.2.2 i TSD konv. Drift och trafikledning.

4.4.3.3

Övningar

Innan en tunnel eller en serie tunnlar öppnas för trafik ska en fullskalig övning genomföras som innefattar utrymning och räddningsförfaranden och inbegriper alla personalkategorier som anges i räddningsplanen.

I räddningsplanen ska anges hur alla inblandade organisationer kan sätta sig in i infrastrukturen och hur ofta besök i tunneln och skrivbordsövningar och andra övningar måste genomföras.

4.4.4

Förfaranden för isolering och jordning

Om räddningstjänsten kräver att strömförsörjningen för traktion ska brytas, ska det finnas garantier för att de relevanta sektionerna av kontaktledningarna eller strömskenorna har kopplats ur innan de går in i tunneln eller en tunnelsektion.

Det är infrastrukturförvaltarens ansvar att koppla ur strömförsörjningen för traktion. Ansvaret för jordning ska fastställas i räddningsplanen. Det ska finnas föreskrifter om isolering av den sektion där olyckan har ägt rum.

4.4.5

Linjebok

Den relevanta säkerhetsinformationen för tunnlar ska finnas i den linjebok som avses i avsnitt 4.2.1.2.2.1 i TSD konv. Drift och trafikledning.

4.4.6

Bestämmelser om säkerhet ombord på tåg och passagerarinformation om nödsituationer

Som fastställs i avsnitt 4.2.3.7 TSD konv. Drift och trafikledning ska järnvägsföretagen ha rutiner för att informera passagerare om förfaranden vid nödsituationer ombord och säkerhetsrutiner i tunnlar. Sådan information ska ges på åtminstone det officiella språket i det land där tåget framförs plus engelska. I möjligaste mån ska visuell information (piktogram) användas. Informationen ska innehålla minst följande kärnpunkter:

4.4.7

Samordning mellan trafikledningscentraler

Rutiner för samordning mellan de trafikledningscentraler (t.ex. energi, drift, tunnelanläggningar) som berörs ska överensstämma med kraven i räddningsplanen.

4.5.1

Tillståndskontroll av tunnel

Denna specifikation gäller alla tunnlar oavsett längd.

I den underhållsplan som fastställs enligt avsnitt 4.5.1 i TSD högh. Infrastruktur och i den kommande TSD konv. Infrastruktur ska följande ytterligare krav på tillståndskontroller beaktas:

4.5.2

Underhåll av rullande materiel

4.5.2.1

Fordon för persontrafik

Underhåll av rullande materiel som ingår i persontåg ska särskilt omfatta kontroll av följande säkerhetsrelaterade utrustning:

4.5.2.2

Fordon för godstrafik

Underhållsplanen för dragfordon som ska användas i godståg ska särskilt omfatta kontroll av att det finns åtminstone en anordning för självräddning i ett dragfordon.

4.6.1

Särskild kompetens rörande tunnlar hos tågpersonal och annan personal

All yrkespersonal som kör eller medföljer ett tåg samt trafikledningspersonal ska ha kunskap om hantering av nödsituationer i händelse av olyckor, och förmåga att tillämpa denna kunskap. De allmänna kvalifikationer som krävs för personal som kör och/eller medföljer tåg är specificerade i TSD konv. Drift och trafikledning, avsnitt 4.6 Yrkeskvalifikationer, och bilagorna H (Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för uppgiften att köra ett tåg) och J (Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för de uppgifter som är förknippade med att medfölja ett tåg).

All tågpersonal ska känna till de korrekta säkerhetsrutinerna i tunnlar och i synnerhet kunna utrymma ett tåg i en tunnel. Detta inbegriper att instruera passagerarna att gå till nästa vagn eller ut ur tåget och att leda dem utanför tåget till en säker plats.

Assisterande personal (t.ex. restaurang- och städpersonal), som inte ingår i tågpersonalen enligt definitionen nedan ska utöver sin grundutbildning genomgå utbildning i att stödja tågpersonalens insatser (1).

Yrkesutbildning för ingenjörer och förvaltare som ansvarar för underhåll och drift av delsystemen ska omfatta ämnet säkerhet i järnvägstunnlar.

4.7.1

Hjälpmedel för självräddning

Bemannade dragfordon i godståg ska vara försedda med hjälpmedel för självräddning för lokföraren och andra personer ombord. Hjälpmedlen ska uppfylla specifikationerna i endera av normerna EN 402:2003 eller EN 403:2004. Järnvägsföretagen måste välja en av de två olika lösningar som definieras i dessa normer.

4.8.1

Infrastrukturregistret

Se bilaga A till denna TSD.

4.8.2

Fordonsregistret

Se bilaga B till denna TSD.

6.2.1

Bedömning av överensstämmelse (allmänt)

Den upphandlande enheten, t.ex. ett järnvägsföretag, en infrastrukturförvaltare, en tillverkare av rullande materiel eller en godkänd företrädare som är etablerad inom gemenskapen ska hos valfritt anmält organ inge en ansökan om bedömning av något av delsystemen Rullande materiel eller Energi eller Trafikstyrning och signalering eller Infrastruktur, med avseende på överensstämmelse.

För tillfället måste åtskillnad göras mellan

I den första situationen måste bedömningen i förhållande till TSD Säkerhet i järnvägstunnlar göras inom ramen för bedömningen av det relevanta delsystemet i förhållande till dess specifika TSD. I den andra situationen (konv. Rullande materiel utom vagnar, Infrastruktur och Energi), beskrivs bedömningen antingen i det här avsnittet eller i de relevanta avsnitten i de befintliga TSD (högh. Rullande materiel, Infrastruktur, Energi).

Om specifikationerna i TSD konv. Säkerhet i järnvägstunnlar är adekvata, ges ingen ytterligare information om bedömning i detta avsnitt.

Hänvisningarna framgår av nedanstående tabell.

Det anmälda organet ska vara godkänt antingen för att

EG-kontrollförklaringarna enligt artikel 18.1 och bilaga VI i direktiv 2001/16/EG, ändrat genom direktiv 2004/50/EG, som gäller de berörda delsystemen ska utfärdas av de ansökande.

EG-kontrollförklaring krävs för att få ett delsystem godkänt för att ta i bruk.

Bedömningen av ett delsystems överensstämmelse ska genomföras enligt en av följande moduler eller en kombination av flera moduler, i enlighet med avsnitt 6.2.2 och bilaga E i denna TSD.

Moduler för EG-kontroll av delsystem (se bilaga F)

Modul SB: Typkontroll för konstruktions- och utvecklingsfaserna.

Modul SD: System för kvalitetsstyrning av produktionsfasen

Modul SF: Produktkontroll för produktionsfasen

Modul SG: Enhetskontroll

Modul SH2: Fullständigt kvalitetsstyrningssystem med konstruktionskontroll av konstruktions-, utvecklings- och produktionsfaserna

Förfarandet för godkännande och innehållet i bedömningen ska fastställas av den ansökande och ett anmält organ i samråd enligt kraven i denna TSD och i överensstämmelse med reglerna i kapitel 7 i denna TSD.

6.2.2

Förfaranden för bedömning av överensstämmelse (moduler)

Den ansökande ska välja en av modulerna eller en kombination av moduler enligt tabellen nedan.

Tabell

Bedömningsförfaranden

Vilka av delsystemens egenskaper som ska bedömas under respektive fas anges i bilaga E. Den ansökande ska bekräfta att varje delsystem som produceras överensstämmer med typen. Ett X i kolumn 4 i tabell E i bilaga E betyder att de relevanta egenskaperna ska kontrolleras genom provning av varje enskilt delsystem.

Bedömningen av delsystemet underhåll beskrivs i avsnitt 6.2.5.

6.2.3

Befintliga lösningar

Om en befintlig lösning redan har bedömts för en tillämpning som är i bruk under liknande förhållanden ska följande förfarande tillämpas:

Den ansökande ska visa att resultatet av provningar och kontroller för den tidigare bedömningen av tillämpningen stämmer överens med kraven i denna TSD. Om så är fallet ska den tidigare typbedömningen av de delsystemsrelaterade egenskaperna fortsätta att vara giltiga i den nya tillämpningen.

6.2.4

Innovativa lösningar

Om ett delsystem innefattar en innovativ lösning enligt definitionen i avsnitt 4.1 ska tillverkaren eller den upphandlande enheten upplysa om avvikelserna från det berörda avsnittet i TSD:n och lämna denna information till Europeiska järnvägsbyrån (ERA). ERA ska ta fram och färdigställa erforderliga specifikationer avseende funktionalitet och gränssnitt hos lösningen samt utveckla bedömningsmetoderna.

De erforderliga specifikationerna avseende funktionalitet och gränssnitt samt bedömningsmetoderna ska införlivas med TSD genom revideringsprocessen. Kommissionen ska fatta ett i enlighet med artikel 21.2 i direktiv 2001/16/EG, ändrat genom direktiv 2004/50/EG, och när beslutet har trätt i kraft får den innovativa lösningen användas innan den har införlivats i TSD:n.

6.2.5

Bedömning av underhåll

Enligt artikel 18.3 i direktiv 2001/16/EG, ändrat genom direktiv 2004/50/EG, ska det anmälda organet sammanställa det tekniska underlaget, vilket omfattar underhållsunderlaget. Det innebär bland annat att det anmälda organet ska kontrollera

men organet behöver inte kontrollera giltigheten i underhållsunderlagets innehåll.

Det är den behöriga nationella myndigheten som ansvarar för bedömningen av överensstämmelse i fråga om underhåll.

6.2.6

Bedömning av driftsregler

Järnvägsföretaget och infrastrukturförvaltaren ska påvisa överensstämmelse med kraven i denna TSD. De kan göra detta som en del av det säkerhetsstyrningssystem som beskrivs i direktiv 2004/49/EG. Överensstämmelse med driftsreglerna i denna TSD kräver inte en separat bedömning av ett anmält organ, om inte detta krävs enligt TSD Drift och Trafikledning.

Berörd behörig myndighet ska genomföra en bedömning av alla nya eller ändrade driftsförfaranden och processer, innan dessa införs, innan den utfärdar ett nytt eller reviderat säkerhetstillstånd eller säkerhetsintyg. Denna bedömning ska ingå som en del i processen för utfärdande av säkerhetstillstånd eller säkerhetsintyg.

6.2.7

Ytterligare krav avseende bedömning av specifikationer som gäller infrastrukturförvaltaren

6.2.7.1

Installation av spårväxlar

Det anmälda organet ska kontrollera att det i det tekniska underlaget finns en teknisk studie som motiverar placeringen av spårväxlar i tunneln och som bekräftar att antalet spårväxlar i tunneln är minsta möjliga, i enlighet med vad som föreskrivs i avsnitt 4.2.2.1.

6.2.7.2

Förhindrande av obehörigt tillträde till nödutgångar och teknikrum

Bedömningen ska bekräfta att

6.2.7.3

Brandsäkerhetskrav för bärande konstruktioner

Det anmälda organet ska bedöma överensstämmelsen med brandsäkerhetskraven för bärande konstruktioner, enligt avsnitt 4.2.2.3, genom att använda resultaten av de beräkningar som gjorts av infrastrukturförvaltaren eller den upphandlande enheten.

6.2.7.4

Hjälpmedel för självräddning, utrymning och räddning vid olyckor

Det anmälda organet ska kontrollera att den lösning som valts tydligt anges med en förklaring i det tekniska underlaget och överensstämmer med kraven i avsnitt 4.2.2.6. När det gäller en alternativ teknisk lösning enligt 4.2.2.6.5 ska det anmälda organet kontrollera att en lämplig teknisk studie har genomförts och därefter godkänts av behörig nationell myndighet.

6.2.7.5

Räddningstjänst – tillträde och utrustning

Det anmälda organet ska, genom kontroll av det tekniska underlaget och med beaktande av bevis på samråd med räddningstjänsten, bekräfta att kraven i följande avsnitt är uppfyllda:

6.2.7.6

Elektriska installationers tillförlitlighet

Det anmälda organet ska bara bekräfta att en bedömning av feltillstånd som överensstämmer med de funktionella kraven i avsnitt 4.2.3.5 har genomförts.

6.2.7.7

Varmgångsdetektorer

Det anmälda organet ska bekräfta att varmgångsdetektorer eller övervakande utrustning har tillhandahållits i enlighet med kraven i avsnitt 4.2.4.1 och att infrastrukturförvaltaren har inrättat förfaranden för åtgärder vid larm vilka förhindrar att rullande materiel tas in i en tunnel eller stannar i en tunnel vid misstanke om varmgång.

6.2.8

Ytterligare krav avseende bedömning av specifikationer som gäller järnvägsföretaget

De specifikationer för rullande materiel för konventionella tåg som görs i denna TSD är desamma som föreskrivs i TSD högh. Rullande materiel. Bedömningarna i fråga om specifikationer för rullande materiel måste därför göras i enlighet med bedömningsspecifikationerna i kapitel 6 i TSD högh. Rullande materiel, utom när det gäller följande punkter där ytterligare krav och information ges:

6.2.8.1

Räddningstjänst – information och tillgänglighet

Det anmälda organet ska kontrollera att kraven i avsnitt 4.2.5.12 är uppfyllda genom att samråd med räddningstjänsten är styrkt.

6.2.8.2

Hjälpmedel för självräddning

Bedömningen av överensstämmelse beskrivs i EN 401:1994, EN 402:2003, EN 403:2004.

7.1.1

Allmänt

Kapitel 4–6 ska tillämpas fullt ut på de delsystem som omfattas av det geografiska tillämpningsområdet för denna TSD (jfr avsnitt 1.2) och som tas i bruk efter att denna TSD har trätt i kraft.

De gäller i synnerhet både nya tunnlar och nya tunnelprojekt. För projekt som redan är långt framskridna och för kontrakt som redan tilldelats, se artikel 7 a i direktiv 2001/16/EG.

7.1.2

Nybyggd rullande materiel som byggts enligt befintliga ritningar

Nybyggd rullande materiel som byggts enligt ritningar som fanns innan denna TSD trädde i kraft och som redan godkänts av en eller flera medlemsstater för framförande på definierade linjer får tas i bruk inom fyra år efter det att denna TSD träder i kraft, så länge tåget endast används på de definierade linjerna.

Om denna rullande materiel är avsedd att användas på linjer med tunnlar som är längre än 1 km ska den dock vara utrustad med en anordning för nödbromsöverbryggning i enlighet med avsnitt 4.2.5.8 i denna TSD.

7.1.3

Befintlig rullande materiel som är avsedd att användas i nya tunnlar

Inga restriktioner ska läggas på driften av befintliga tåg med avseende på tunnlar som överensstämmer med TSD, utom i det fall det skulle sänka den allmänna säkerhetsnivå som fastställts genom anmälda nationella regler.

7.2.1

Inledning

Delsystem som redan har tagits i bruk kommer att uppgraderas och moderniseras enligt de villkor som fastställs i artikel 14.3 i direktiv 2001/16/EG.

I detta specifika sammanhang ska övergångsstrategin (se avsnitt 7.2.2) ange på vilket sätt varje befintligt delsystem inne i tunneln som moderniseras eller uppgraderas ska anpassas för att uppfylla kraven i TSD:n.

Uppgradering och modernisering definieras i artikel 2 punkt l, m och n i direktiv 2001/16/EG. De åtgärder som föreskrivs nedan är alla tillämpliga på såväl uppgradering som modernisering.

För att underlätta genomförandet av denna TSD uppmanas medlemsstaterna att främja och stödja genomförandestrategin. När delsystem i befintliga tunnelsektioner eller befintlig rullande materiel ska uppgraderas eller moderniseras bör man överväga möjligheten att införa andra delar som inte finns med i planen för uppgradering eller modernisering men som kan bringas i överensstämmelse med denna TSD, i synnerhet om det innebär väsentliga säkerhetsvinster och man kan åstadkomma en förbättring till en begränsad extrakostnad.

I det fall ett delsystem som är relevant för säkerheten i tunnlar bedöms på nytt mot någon annan TSD till följd av moderniserings- eller uppgraderingsarbete ska det bara krävas en ny bedömning mot denna TSD i fråga om de system och beståndsdelar som direkt påverkas av arbetet.

7.2.2

Uppgraderings- och moderniseringsåtgärder för tunnlar som är längre än 1 km, delsystemen Infrastruktur och Energi

Vid en uppgradering eller modernisering av delar av följande delsystem som påverkar tunnelsäkerheten ska följande åtgärder tillämpas. Utrustning och komponenter som inte omfattas av ett visst projekt för uppgradering eller modernisering måste inte bringas i överensstämmelse vid tidpunkten för ett sådant projekt.

7.2.2.1

Infrastruktur

7.2.2.2

Energi

4.2.3.4 Krav för elektriska kablar i tunnlar, när kablar ersätts (ansvarig enhet: infrastrukturförvaltaren).

7.2.3

Uppgraderings- och moderniseringsåtgärder för delsystemen Trafikstyrning och signalering, Drift och trafikledning, Rullande materiel

Vid en uppgradering eller modernisering av delar av följande delsystem som påverkar tunnelsäkerheten ska följande åtgärder tillämpas. Utrustning och komponenter som inte omfattas av ett visst projekt för uppgradering eller modernisering måste inte bringas i överensstämmelse vid tidpunkten för ett sådant projekt.

7.2.3.1

Trafikstyrning och signalering: inga åtgärder krävs

7.2.3.2.

Drift och trafikledning

Drift- och trafikledningsåtgärder ska genomföras i befintliga tunnlar oberoende av moderniserings- eller uppgraderingsåtgärder i andra delsystem, i enlighet med kraven i TSD konv. Drift och trafikledning kapitel 7.

7.2.3.3

Rullande materiel (Fordon för persontrafik)

De åtgärder som krävs för godsvagnar är de som specificeras i TSD konv. Rullande materiel (godsvagnar).

7.2.4

Andra befintliga tunnlar

Denna TSD gäller inte befintliga system som inte är föremål för modernisering eller uppgradering. Den gäller inte tunnlar som är kortare än 1 000 m, även om de är föremål för uppgradering eller modernisering.

För att harmonisera säkerhetsnivån inom det transeuropeiska järnvägssystemet (TEN) framhålls rekommendationen från UNECE (TRANS/AC.9/9, 1.12.2003) där följande står i del E: Det finns redan väldigt många tunnlar i bruk. Många av dem byggdes när säkerhetskraven var mindre strikta än idag. De kan av förklarliga skäl inte till en rimlig kostnad anpassas till de dimensioner som idag rekommenderas för nya tunnlar. Men säkerheten i järnvägstunnlar beror inte bara på strukturåtgärder – den kan också förbättras genom åtgärder som gäller rullande materiel och driften.

Gruppen rekommenderar därför att det upprättas säkerhetsplaner  (2) för befintliga tunnlar, med en bedömning av deras säkerhetsnivå och förslag om hur denna nivå vid behov kan höjas genom åtgärder som kan genomföras till en rimlig kostnad. Gruppens experter förväntar sig att dessa åtgärder väljs ut bland miniminormerna för nya tunnlar, och att icke-strukturella åtgärder prioriteras i första hand.

7.4.1

Befintliga överenskommelser

I de fall överenskommelser innehåller krav i fråga om tunnlar ska medlemsstaterna, inom sex månader från det att denna TSD träder i kraft, till kommissionen anmäla följande typer av överenskommelser rörande driften av tåg som omfattas av denna TSD:

Dessa överenskommelsers förenlighet med EU:s lagstiftning, inbegripet icke-diskriminerande aspekter och framför allt förenligheten med denna TSD, kommer att analyseras, och kommissionen kommer att vidta nödvändiga åtgärder, till exempel att se över denna TSD och eventuellt göra tillägg angående specialfall eller övergångslösningar.

Dessa överenskommelser kommer att vara tillåtna till dess att nödvändiga åtgärder vidtagits, däribland överenskommelser på EU-nivå avseende denna TSD med Ryska federationen och övriga OSS-länder som gränsar till EU.

RID-avtalet och COTIF-instrumenten ska inte anmälas eftersom dessa är kända.

7.4.2

Framtida överenskommelser eller ändringar av befintliga överenskommelser

I alla framtida överenskommelser och ändringar av befintliga överenskommelser ska hänsyn tas till EU:s lagstiftning och särskilt till denna TSD. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sådana överenskommelser/ändringar. Samma förfarande som i avsnitt 7.4.1 är då tillämpligt.

7.5.1

Inledning

Följande särskilda bestämmelser är tillåtna i nedanstående specialfall.

Det finns två kategorier av specialfall: bestämmelserna tillämpas antingen permanent (P-fall) eller temporärt (T-fall). När det gäller temporära fall rekommenderas att de berörda medlemsstaterna uppfyller kraven för delsystemet i fråga antingen år 2010 (T1-fall), ett mål som fastställdes i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet, eller år 2020 (T2-fall).

7.5.2

Förteckning över specialfall

Ingen