Help Print this page 
Title and reference
Kommissionens förordning (EG) nr 92/2005 av den 19 januari 2005 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 avseende användning eller metoder för bortskaffande av animaliska biprodukter och ändring av bilaga VI till den förordningen avseende biogasomvandling och bearbetning av utsmälta fetterText av betydelse för EES

OJ L 19, 21.1.2005, p. 27–33 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
OJ L 275M , 6.10.2006, p. 67–73 (MT)
Special edition in Bulgarian: Chapter 03 Volume 062 P. 79 - 86
Special edition in Romanian: Chapter 03 Volume 062 P. 79 - 86
Languages, formats and link to OJ
Multilingual display
Text

21.1.2005   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 19/27


KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EG) nr 92/2005

av den 19 januari 2005

om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 avseende användning eller metoder för bortskaffande av animaliska biprodukter och ändring av bilaga VI till den förordningen avseende biogasomvandling och bearbetning av utsmälta fetter

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 av den 3 oktober 2002 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter som inte är avsedda att användas som livsmedel (1), särskilt artiklarna 4.2 e, 5.2 g, 6.2 i och 32.1 i denna, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EG) nr 1774/2002 fastställs bestämmelser för användning och för metoder för bortskaffande av animaliska biprodukter. I förordningen föreskrivs även att ytterligare användningar och metoder för bortskaffande av animaliska biprodukter kan godkännas efter samråd med den berörda vetenskapliga kommittén.

(2)

Den vetenskapliga styrkommittén avgav ett yttrande den 10 och 11 april 2003 om sex alternativa bearbetningsmetoder för behandling och bortskaffande av animaliska biprodukter på ett säkert sätt. I yttrandet bedöms fem processer för bortskaffande och/eller användning av kategori 2- och 3-material vara säkra på vissa villkor.

(3)

Den vetenskapliga styrkommittén avgav ett slutligt yttrande och en slutrapport den 10 och 11 april 2003 om behandling av animaliskt avfall genom alkalisk hydrolys vid hög temperatur och under högt tryck, och upplyste om möjligheterna att använda alkalisk hydrolys och om dess risker i samband med bortskaffandet av kategori 1-, 2- och 3-material.

(4)

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) avgav ett yttrande den 26 och 27 november 2003 om processen biogas från hydrolys under högt tryck och upplyste om möjligheterna att använda denna process och om dess risker i samband med bortskaffandet av kategori 1-material.

(5)

Fem processer får därför godkännas som alternativa metoder för bortskaffande och/eller användning av animaliska biprodukter i överensstämmelse med den vetenskapliga styrkommitténs yttrande, förutom de bearbetningsmetoder som redan föreskrivs i förordning (EG) nr 1774/2002. Villkor för användningen av dessa processer bör även fastställas.

(6)

Kommissionen har anmodat vissa av dem som ansökt om godkännande av processerna att inkomma med ytterligare information om säkerheten hos deras processer för behandling och bortskaffande av kategori 1-material. Denna information kommer att översändas till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet för utvärdering.

(7)

I avvaktan på denna utvärdering, och med hänsyn till den vetenskapliga styrkommitténs yttranden, enligt vilka talg är säkert med avseende på TSE, särskilt om det tryckkokas och filtreras i syfte att avlägsna olösliga orenheter, är det lämpligt att på stränga villkor godkänna en av processerna, genom vilken animaliskt fett bearbetas till biodiesel, även för behandling och bortskaffande av de flesta kategori 1-material med undantag för de mest riskfyllda. I detta fall bör det stå klart att behandlingen och bortskaffandet kan omfatta återvinning av bioenergi.

(8)

Sådana alternativa metoder bör godkännas och tillämpas utan att övrig gällande gemenskapslagstiftning åsidosätts, särskilt miljölagstiftning, och de villkor för driften som fastställs i denna förordning skall i tillämpliga fall genomföras i enlighet med artikel 6.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/76/EG av den 4 december 2000 om förbränning av avfall (2).

(9)

För processer som godkänts för behandling av animaliska biprodukter tillhörande kategori 1 och som ett komplement till den reguljära övervakningen av bearbetningsparametrar, är denna process effektiv och dessutom säker i fråga om människors och djurs hälsa, och den bör förevisas för de behöriga myndigheterna via tester i en pilotanläggning under de första två åren efter dess genomförande i varje berörd medlemsstat.

(10)

Det är lämpligt att kapitlen II och III i bilaga VI till förordning (EG) nr 1774/2002 ändras till följd av att behandlingen av animaliska biprodukter tillhörande kategori 1 godkänns.

(11)

De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Behandling och bortskaffande av kategori 1-material

1.   Processen alkalisk hydrolys, såsom den definieras i bilaga I, och processen biogas från hydrolys under högt tryck, såsom den definieras i bilaga III, skall godkännas och får tillåtas av den behöriga myndigheten för behandling och bortskaffande av kategori 1-material.

2.   Processen framställning av biodiesel, såsom den definieras i bilaga IV, skall godkännas och får tillåtas av den behöriga myndigheten för behandling och bortskaffande av kategori 1-material, utom för det material som anges i artikel 4.1 a i–ii i förordning (EG) nr 1774/2002.

Material från de djur som anges i artikel 4.1 a ii får emellertid användas för denna process på villkor

a)

att djuren var yngre än 24 månader vid tidpunkten för avlivningen, eller

b)

att djuren genomgick laboratorietester för kontroll av förekomst av TSE enligt förordning (EG) nr 999/2001 (3) och testresultatet var negativt.

Den behöriga myndigheten får även tillåta denna process för behandling och bortskaffande av bearbetat animaliskt fett tillhörande kategori 1.

Artikel 2

Behandling och användning eller bortskaffande av kategori 2- eller 3-material

Processerna alkalisk hydrolys, hydrolys vid hög temperatur och under högt tryck, biogas från hydrolys under högt tryck, framställning av biodiesel och Brookes förgasning, såsom de definieras i bilagorna I–V, skall godkännas och får tillåtas av den behöriga myndigheten för behandling och användning eller bortskaffande av kategori 2- eller 3-material.

Artikel 3

Villkor för användning av processerna i bilagorna I–V

Den behöriga myndigheten skall godkänna de anläggningar som använder en av processerna i bilagorna I–V efter det att den har godkänt processen, om anläggningen uppfyller de tekniska specifikationer och parametrar som föreskrivs i den tillämpliga bilagan och de villkor som föreskrivs i förordning (EG) nr 1774/2002, med undantag för de tekniska specifikationer och parametrar som föreskrivs för övriga processer i denna förordning. För detta ändamål skall den person som är ansvarig för anläggningen visa för den behöriga myndigheten att alla tekniska specifikationer och parametrar som anges i den tillämpliga bilagan är uppfyllda.

Artikel 4

Märkning och efterföljande bortskaffande eller användning av uppkomna material

1.   Uppkomna material skall märkas permanent, med lukt om detta är tekniskt möjligt, i enlighet med kapitel I punkt 8 i bilaga VI till förordning (EG) nr 1774/2002.

Om de biprodukter som bearbetas uteslutande utgörs av kategori 3-material skall emellertid ingen sådan märkning krävas i de fall då de uppkomna materialen inte är avsedda för bortskaffande som avfall.

2.   Material som uppkommit vid behandlingen av kategori 1-material skall bortskaffas som avfall genom

a)

förbränning eller samförbränning i enlighet med direktiv 2000/76/EG om förbränning av avfall,

b)

nedgrävning i en deponi som godkänts enligt rådets direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall (4), eller

c)

vidare omvandling i en biogasanläggning samt bortskaffande av rötresterna i enlighet med a och b.

3.   Material som uppkommit vid behandlingen av kategori 2- eller 3-material skall

a)

bortskaffas som avfall i enlighet med punkt 2,

b)

bearbetas vidare till fettderivat för användning i enlighet med artikel 5.2 b ii i förordning (EG) nr 1774/2002, utan föregående bearbetning enligt metoderna 1–5, eller

c)

användas, bearbetas vidare eller direkt bortskaffas i enlighet med artikel 5.2 c i–iii i förordning (EG) nr 1774/2002, utan föregående bearbetning enligt metod 1.

4.   Eventuellt resulterande avfall från framställningsprocessen, såsom slam, innehåll i filter, aska eller rötrester, skall bortskaffas i enlighet med punkt 2 a eller 2 b.

Artikel 5

Kompletterande övervakning vid den första användningen

1.   Följande bestämmelser skall tillämpas under de två första år som följande processer används i medlemsstaterna för behandling av sådana animaliska biprodukter som avses i artikel 4 i förordning (EG) nr 1774/2002:

a)

Alkalisk hydrolys, såsom den definieras i bilaga I.

b)

Biogas från hydrolys under högt tryck, såsom den definieras i bilaga III.

c)

Framställning av biodiesel, såsom den definieras i bilaga IV.

2.   Den person som ansvarar för driften eller den person som tillhandahåller processen skall i varje medlemsstat utse en pilotanläggning där tester skall utföras minst en gång om året för att bekräfta processens effektivitet med avseende på människors och djurs hälsa.

3.   Den behöriga myndigheten skall se till att

a)

lämpliga tester utförs i pilotanläggningen på de material som uppkommit under de olika behandlingsstegen, såsom flytande och fasta restsubstanser, samt på gaser som eventuellt uppkommit under processen, och

b)

den officiella tillsynen av pilotanläggningen omfattar en inspektion av anläggningen en gång i månaden och en verifiering av de parametrar och villkor som tillämpas vid bearbetningen.

I slutet av varje tvåårsperiod skall den behöriga myndigheten överlämna en rapport till kommissionen om resultaten från övervakningen och eventuella praktiska driftsproblem som stötts på.

Artikel 6

Ändring av bilaga VI till förordning (EG) nr 1774/2002

Kapitlen II och III i bilaga VI till förordning (EG) nr 1774/2002 skall ändras på följande sätt:

1.

I slutet av punkt 4 i punkt B i kapitel II skall följande mening läggas till:

”Material som har uppkommit vid bearbetningen av kategori 1-material får omvandlas i en biogasanläggning på villkor att bearbetningen skedde enligt en alternativ metod som godkänts i enlighet med artikel 4.2 e och biogasframställningen, om inte annat anges, är en del av den alternativa metoden och det uppkomna materialet bortskaffas i enlighet med de villkor som fastställts för den alternativa metoden.”

2.

I slutet av kapitel III skall följande mening läggas till:

”Andra processer får användas för vidare bearbetning av animaliska fetter som härrör från kategori 1-material, på villkor att dessa processer har godkänts som alternativa metoder i enlighet med artikel 4.2 e.”

Artikel 7

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tredje dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas senast från och med den 1 januari 2005.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 19 januari 2005.

På kommissionens vägnar

Markos KYPRIANOU

Ledamot av kommissionen


(1)  EGT L 273, 10.10.2002, s. 1. Förordningen senast ändrad genom kommissionens förordning (EG) nr 668/2004 (EUT L 112, 19.4.2004, s. 1).

(2)  EGT L 332, 28.12.2000, s. 91.

(3)  EGT L 147, 31.5.2001, s. 1.

(4)  EGT L 182, 16.7.1999, s. 1.


BILAGA I

ALKALISK HYDROLYS

1.

Alkalisk hydrolys innebär behandling av animaliska biprodukter enligt följande villkor:

a)

Antingen används en natriumhydroxidlösning (NaOH) eller en kaliumhydroxidlösning (KOH) (eller en kombination av dessa) i en mängd som garanterar approximativ molaritet motsvarande vikten, typen och sammansättningen hos de animaliska biprodukterna som skall behandlas.

Om de animaliska biprodukterna innehåller mycket fett som neutraliserar basen, anpassas den tillsatta basen efter fettinnehållet i materialet.

b)

De animaliska biprodukterna och alkaliblandningen hettas upp till en kärntemperatur av lägst 150 °C och vid ett (absolut) tryck av lägst 4 bar under någon av följande tidsperioder:

i)

Minst tre timmar utan avbrott.

ii)

Minst sex timmar utan avbrott när det gäller behandling av de animaliska biprodukter som avses i artikel 4.1 a i–ii i förordning (EG) nr 1774/2002. Material från de djur som anges i artikel 4.1 a ii får emellertid bearbetas i enlighet med punkt 1 b i på villkor

att djuren var yngre än 24 månader vid tidpunkten för avlivningen, eller

att djuren genomgick laboratorietester för att kontrollera förekomst av TSE enligt förordning (EG) nr 999/2001 och testresultatet var negativt.

iii)

Minst en timme utan avbrott i fall av animaliska biprodukter som innehåller material uteslutande från fisk eller fjäderfä.

c)

Processen utförs i ett parti, och materialet i behållaren blandas kontinuerligt.

d)

De animaliska biprodukterna behandlas på ett sådant sätt att kraven avseende tid, temperatur och tryck uppnås samtidigt.

2.

De animaliska biprodukterna placeras i en behållare av legerat stål. Den uppmätta mängden alkali tillsätts, antingen i fast form eller som en lösning i enlighet med punkt 1 a. Behållaren tillsluts, och innehållet hettas upp i enlighet med punkt 1 b. Genom den fysiska energi som genereras av en konstant pumpande rörelse cirkulerar det flytande materialet kontinuerligt i behållaren och bidrar därigenom till nedbrytningen fram till dess att vävnaderna har lösts upp och benen och tänderna mjuknat.

3.

Efter ovanstående behandling får uppkomna material omvandlas i en biogasanläggning på följande villkor:

a)

Omvandlingen i biogasanläggning av material som anges i artikel 4.1 a–b i förordning (EG) nr 1774/2002 och därav uppkomna produkter äger rum i ett slutet system på samma anläggning som den process som anges i 1 och 2.

b)

Ett lämpligt system för gasrengöring finns för att förhindra kontaminering av biogasen med proteinrester.

c)

Biogasen genomgår snabb förbränning vid lägst 900 °C och därefter snabb nedkylning (”quenching”).


BILAGA II

HYDROLYS VID HÖG TEMPERATUR OCH UNDER HÖGT TRYCK

1.

Hydrolys vid hög temperatur och under högt tryck innebär behandling av animaliska biprodukter enligt följande villkor:

a)

De animaliska biprodukterna hettas upp till en kärntemperatur av lägst 180 °C, under minst 40 minuter utan avbrott och under ett (absolut) tryck av lägst 12 bar, och upphettningen sker med indirekt ånga kopplat till en biolytisk reaktor.

b)

Processen utförs i ett parti, och materialet i behållaren blandas kontinuerligt.

c)

De animaliska biprodukterna behandlas på ett sådant sätt att kraven avseende tid, temperatur och tryck uppnås samtidigt.

2.

Tekniken bygger på en ångreaktor med högt tryck och hög temperatur. Vid dessa höga temperaturer och detta höga tryck inträder hydrolys, som innebär en sönderdelning av det organiska materialets långa kedjemolekyler till mindre fragment.

De animaliska biprodukterna, inklusive hela slaktkroppar, placeras i en behållare (”biolysreaktor”). Behållaren tillsluts och innehållet hettas upp i enlighet med punkt 1 a. Under torkningscykeln kondenseras ångvattenblandningen och kan användas till andra ändamål eller avlägsnas. Varje cykel i en reaktor varar ungefär 4 timmar.


BILAGA III

BIOGAS FRÅN HYDROLYS UNDER HÖGT TRYCK

1.

Biogas från hydrolys under högt tryck innebär behandling av animaliska biprodukter enligt följande villkor:

a)

De animaliska biprodukterna bearbetas först enligt metod 1 i en bearbetningsanläggning som godkänts i enlighet med förordning (EG) nr 1774/2002.

b)

Därefter upphettas de avfettade materialen till en temperatur av lägst 220 °C, under minst 20 minuter och vid ett (absolut) tryck av lägst 25 bar. Upphettningen sker enligt ett förfarande i två steg, först med direktinsprutning av ånga och sedan indirekt insprutning av ånga i en koaxial värmeväxlare.

c)

Processen utförs i ett parti eller i ett kontinuerligt system, och materialet i behållaren blandas kontinuerligt.

d)

De animaliska biprodukterna behandlas på ett sådant sätt att kraven avseende tid, temperatur och tryck uppnås samtidigt.

e)

Det material som uppkommer blandas därefter med vatten och genomgår anaerobisk fermentering (biogasomvandling) i en biogasreaktor.

2.

För behandling av animaliska biprodukter tillhörande kategori 1 gäller följande:

a)

Hela processen äger rum i ett slutet system på samma anläggning.

b)

Den biogas som framställs vid processen skall genomgå snabb förbränning vid lägst 900 °C och därefter snabb nedkylning (”quenching”), och ett lämpligt system för rengöring med gas skall finnas för att förhindra att biogasen eller de gaser som uppkommit vid förbränningen kontamineras med proteinrester.

3.

Processen är utformad för bearbetning av material från konventionella konverteringsanläggningar enligt bearbetningsmetod 1. Materialet behandlas i enlighet med punkt 1 b, blandas därefter med vatten och genomgår till sist biogasfermentering.


BILAGA IV

FRAMSTÄLLNING AV BIODIESEL

1.

Framställning av biodiesel innebär behandling av animaliska biprodukter enligt följande villkor:

a)

Fettdelen av de animaliska biprodukterna bearbetas först enligt

i)

bearbetningsmetod 1 i enlighet med kapitel III i bilaga V till förordning (EG) nr 1774/2002 när det gäller kategori 1- och 2-material, och

ii)

någon av bearbetningsmetoderna 1–5, 7 och, vid material från fisk, 6 i enlighet med kapitel III i bilaga V till förordning (EG) nr 1774/2002 när det gäller kategori 3-material.

b)

Det bearbetade fettet åtskiljs från proteinet och olösliga föroreningar avlägsnas, så att halten inte överstiger 0,15 viktprocent, och genomgår därefter esterifiering och transesterifiering. Esterifiering krävs inte för bearbetat fett tillhörande kategori 3. För esterifiering sänks pH-värdet till under 6 genom tillsats av svavelsyra (H2SO4, 1,2–2 molar) eller motsvarande syra, och blandningen upphettas till 72 °C under 2 timmar under kraftig omrörning. Transesterifieringen skall ske genom att pH-värdet ökas till ungefär 14 med 15 % kaliumhydroxid (KOH, 1–3 molar) eller motsvarande bas vid 35–50 °C under minst 15–30 minuter. Transesterifieringen skall utföras två gånger enligt ovannämnda villkor med användande av en ny baslösning. Processen följs av en raffinering av produkterna, inklusive vakuumdistillering vid 150 °C, vilket ger biodiesel.

c)

För biodiesel som uppkommit vid behandlingen av kategori 1-material skall ett lämpligt system för gasrengöring finnas för att förhindra eventuella utsläpp av icke förbrända proteinrester i samband med förbränningen av biodieseln.

2.

Det animaliska fettet bearbetas för framställning av biodiesel bestående av fettsyrametylestrar. Detta uppnås genom att fettet genomgår esterifiering och/eller transesterifiering. En påföljande raffinering av produkterna, inklusive en vakuumdistillering, ger biodiesel, som används som bränsle för förbränning.


BILAGA V

BROOKES FÖRGASNING

1.

Brookes förgasning innebär behandling av animaliska biprodukter enligt följande villkor:

a)

Efterförbränningskammaren hettas upp med naturgas.

b)

De animaliska biprodukterna placeras i primärkammaren i förgasaren och dörren stängs. Primärkammaren har inte några brännare, utan hettas upp genom överföring av värme via överledning från efterbrännaren, som är placerad under primärkammaren. Det enda luftinsläppet till primärkammaren sker via tre insugningsventiler som är monterade på huvuddörren för att göra processen effektivare.

c)

De animaliska biprodukterna volatiliseras till komplexa kolväten, och de resulterande gaserna passerar från primärkammaren via en trång öppning i toppen av den bakre väggen till blandnings- och krackningszonerna, där de sönderdelas till sina beståndsdelar. Slutligen passerar gaserna in i efterbränningskammaren, där de bränns i en brännare med naturgas i ett överskott av luft.

d)

Varje processenhet har två brännare och två sekundära luftfläktar som säkerhet för det fall att brännaren eller fläkten skulle upphöra att fungera. Sekundärkammaren är utformad så att den ger en minimal residenstid av två sekunder vid en temperatur av lägst 950 °C under alla förbränningsförhållanden.

e)

När avgaserna lämnar sekundärkammaren passerar de genom ett tryckreglerande spjäll i basen av skorstenen, som kyler ner och blandar dem med omgivningsluft, samtidigt som trycket bibehålls i primär- och sekundärkamrarna.

f)

Processen sker över en 24-timmarscykel, som omfattar lastning, bearbetning, nedkylning och avlägsnande av aska. I slutet av cykeln avlägsnas askåterstoden från primärkammaren genom ett vakuumextraktionssystem till inneslutna säckar, som sedan försluts och transporteras från anläggningen för bortskaffande.

2.

Processen innebär förbränning vid hög temperatur i ett överskott av syre för oxidering av organiska material till CO2, NO2 och H2O. En satsprocess används med en förlängd residenstid för animaliska biprodukter under cirka 24 timmar. Värmekällan är en sekundärkammare som upphettas med naturgas och som är placerad under primärkammaren (där de vävnader som skall bearbetas placeras). De gaser som framställs genom förbränningsprocessen passerar in i sekundärkammaren, där de genomgår vidare oxidering. Gasströmmen har en residenstid på minimalt två sekunder vid en rekommenderad temperatur av 950 °C. Därefter passerar gaserna genom ett ”tryckreglerande spjäll”, där de blandas med omgivningsluft.

3.

Förgasning av andra material än animaliska biprodukter är inte tillåten.


Top