32004R0136

Kommissionens förordning (EG) nr 136/2004

av den 22 januari 2004

om veterinärkontroller av produkter från tredje land vid gemenskapens gränskontrollstationer

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 97/78/EG av den 18 december 1997 om principerna för organisering av veterinärkontroller av produkter från tredje land som förs in i gemenskapen(1), särskilt artiklarna 3.5, 4.5, 5.4, 8.7, 16.3 och 19.1 i detta, och

av följande skäl:

(1) De ursprungliga kraven för veterinärkontroller av produkter från tredje land som förs in i gemenskapen fastställdes i rådets direktiv 90/675/EEG(2), som har upphört att gälla och ersatts av direktiv 97/78/EG.

(2) Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts sedan direktiv 90/675/EEG antogs har ändringar i förfarandena införts genom direktiv 97/78/EG. Kommissionens beslut 93/13/EEG av den 22 december 1992 om veterinära kontroller vid gemenskapens gränskontrollställen av produkter från tredje land(3), senast ändrat genom beslut 2003/279/EG(4), antogs med stöd av det första direktivet och bör därför uppdateras.

(3) Det intyg som utfärdats efter veterinärkontroller och som för närvarande fastställs i bilaga B till beslut 93/13/EEG bör anpassas med hänsyn tagen till förändringar av förfarandena vad gäller både sändningar som uppfyller gemenskapens bestämmelser och sändningar som inte uppfyller gemenskapens bestämmelser, oavsett om de är avsedda för import till eller transitering genom gemenskapen.

(4) Närmare bestämmelser om hur intyget skall användas fastställs i kommissionens beslut 2000/208/EG av den 24 februari 2000 om fastställande av närmare bestämmelser för tillämpningen av rådets direktiv 97/78/EG rörande transitering landvägen genom Europeiska gemenskapen av animalieprodukter från ett tredje land till ett annat tredje land(5), och i kommissionens beslut 2000/571/EG av den 8 september 2000 om metoder för veterinärkontroll av produkter från tredje land som skall föras in till frizoner, frilager, tullager eller till aktörer som tillhandahåller gränsöverskridande sjötransporter(6).

(5) Närmare föreskrifter för det praktiska handhavandet av intyget bör dock fastställas för situationer där sändningar som får veterinärgodkännande vid gränskontrollstationen av skattemässiga skäl förblir under tullkontroll en viss tid. I sådana fall krävs det ett system för spårbarhet och förtydligande av den dokumentation som åtföljer sändningarna.

(6) För att systemet med veterinärkontroller på den inre marknaden skall fungera tillfredsställande bör all information som rör en produkt samlas i ett enda enhetligt utformat dokument, i syfte att minska de problem som uppstår på grund av medlemsstaternas olika språk.

(7) Närmare föreskrifter om harmoniserad provtagning och laboratorieundersökning av olika typer av produkter kommer att fastställas i senare tillämpningsbeslut, men under tiden bör nationella bestämmelser fortsätta att gälla utom vid särskilda skyddsåtgärder.

(8) Erfarenheten har visat att det är av yttersta vikt att ha goda informationskällor om samtliga sändningar som förs in till gemenskapen för att minska bedrägerierna och försöken att undgå kontroller. Kontroller av manifest är ett viktigt led i denna informationsinsamling men en mycket omfattande och tidskrävande uppgift som bör automatiseras elektroniskt så långt som möjligt.

(9) Utöver effektiv insamling av väsentlig information bland de relevanta aktörerna bör den behöriga myndigheten kunna få tillgång till tullmyndigheternas relevanta databaser. Alla aktörer bör integreras i detta system av databaser för att samtliga inblandade skall ha tillgång till uppdaterad information.

(10) Vissa vegetabiliska produkter som medför risk för spridning av infektionssjukdomar och smittsamma sjukdomar till djur bör underkastas veterinärkontroller. En förteckning över dessa produkter bör upprättas, liksom en förteckning över de tredje länder eller delar av tredje länder som får godkännas för export av dessa produkter till gemenskapen.

(11) För små mängder av produkter av animaliskt ursprung som medförs för privat konsumtion av passagerare från tredje länder är det möjligt att göra undantag från kraven på veterinärkontroller. Vissa av dessa produkter omfattas av säkerhetsåtgärderna i kommissionens beslut 2002/995/EG av den 9 december 2002 om tillfälliga skyddsbestämmelser för import av animaliska produkter för privat konsumtion(7). Referenserna till dessa åtgärder bör bibehållas i avvaktan på att det antas permanenta bestämmelser på området.

(12) Åtgärderna i denna förordning ersätter de som fastställdes i beslut 93/13/EEG och det beslutet bör därför upphävas.

(13) De åtgärder som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från Ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Veterinärkontroller

1. De dokumentkontroller som föreskrivs i artikel 4.3 i direktiv 97/78/EG skall genomföras i enlighet med bilaga I till denna förordning.

2. De laboratorieundersökningar och analyser av officiella prover som föreskrivs i artikel 4.4 b i direktiv 97/78/EG skall genomföras i enlighet med bilaga II till denna förordning.

Artikel 2

Anmälan av ankommande produkter via den gemensamma veterinärhandlingen vid införsel (CVED)

1. Den lastansvarige skall innan sändningen fysiskt anländer till gemenskapens territorium underrätta veterinärpersonalen vid gränskontrollstationen, där kontroll skall ske, om produkterna med hjälp av den gemensamma veterinärhandlingen vid införsel (CVED) enligt bilaga III.

2. CVED-dokumentet skall utfärdas i enlighet med de allmänna bestämmelser om intyg som fastställs i annan relevant gemenskapslagstiftning.

3. CVED-dokumentet skall utfärdas i ett original och kopior enligt den behöriga myndighetens bestämmelser för att uppfylla kraven i denna förordning. Den lastansvarige skall fylla i del 1 av CVED-dokumentet och översända det till veterinärpersonalen på gränskontrollstationen.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 3 kan upplysningarna i CVED-dokumentet, efter överenskommelse med de behöriga myndigheter som berörs av sändningen, förhandsanmälas via telekommunikationer eller något annat dataöverföringssystem. Där så sker skall de upplysningar som ges i elektronisk form vara desamma som krävs i del 1 i CVED-förlagan.

Artikel 3

Förfarande efter genomförandet av veterinärkontroller

1. När de veterinärkontroller som föreskrivs i artikel 4 i direktiv 97/78/EG har genomförts, skall del 2 av CVED-dokumentet fyllas i under ansvar av den officiella veterinär som är ansvarig för gränskontrollstationen. CVED-dokumentet skall skrivas under av den officiella veterinären eller av någon annan officiell veterinär som verkar under den förres överinseende, och härigenom får sändningen veterinärgodkännande.

När gränskontrollstationer kontrollerar import av fisk i enlighet med kommissionens beslut 93/352/EEG(8) kan det utsedda officiella ombudet utföra den officiella veterinärens uppgifter, inklusive fylla i och skriva under CVED-dokumentet.

2. Originalet av CVED-dokumentet för sändningar som fått veterinärgodkännande skall bestå av de ifyllda och undertecknade delarna 1 och 2.

3. Den officiella veterinären eller den lastansvarige skall underrätta tullmyndigheterna för gränskontrollstationen om veterinärgodkännandet av sändningen enligt punkt 1 genom översändande av originalet av CVED-dokumentet eller på elektronisk väg.

- Efter tullklarering(9) skall originalet av CVED-dokumentet åtfölja sändningen till den första bestämmelseanläggningen.

- Den officiella veterinären på gränskontrollstationen skall behålla en kopia av CVED-dokumentet.

- Den officiella veterinären skall överlämna en kopia av CVED-dokumentet till den lastansvarige.

4. Den officiella veterinären skall behålla originalet av veterinärintyget eller de dokument som utfärdats av det tredje landet och som åtföljer sändningen samt en kopia av CVED-dokumentet i minst tre år. För sändningar av produkter som transiteras eller lagras i lager som godkänts enligt artikel 12.4 eller artikel 13 i direktiv 97/78/EG och som är avsedda för bestämmelseorter utanför gemenskapen gäller, att originalen till de veterinärdokument som åtföljer sändningen vid ankomsten skall åtfölja sändningen, och gränskontrollstationen skall endast behålla kopiorna av dessa dokument.

Artikel 4

Förfarande för sändningar av produkter som har fått veterinärgodkännande men förblir under tullkontroll

1. När sändningar av produkter har fått veterinärgodkännande vid gränskontrollstationen enligt artikel 3.1, men förblir under tullkontroll och övergår till fri omsättning vid ett senare tillfälle, skall förfarandet i punkterna 2, 3 och 4 tillämpas.

2. Originalet av CVED-dokumentet skall åtfölja sändningen så länge som sändningen står under tullkontroll i en eller flera anläggningar till dess att den lastansvarige begär tullklarering.

3. Vid den första tullklareringen skall den lastansvarige lägga fram originalet av CVED-dokumentet för det tullkontor som är ansvarigt för den anläggning där sändningen befinner sig. Detta kan även ske på elektronisk väg om den behöriga myndigheten tillåter det.

4. Om tullklarering har begärts enligt punkt 3 skall anläggningens driftsledare

a) behålla en kopia av CVED-dokumentet som åtföljer sändningen,

b) registrera datumet då sändningen mottogs och

c) registrera datumet för tullklareringen, eller datumen om sändningen har delats upp enligt artikel 5.

Artikel 5

Förfarande för sändningar under tullkontroll som har delats upp

1. När en sändning som avses i artikel 4.1 har delats upp i flera delar skall originalet till CVED-dokumentet lämnas till den behöriga tullmyndighet som är ansvarig för den anläggning där sändningen delades upp. En kopia av CVED-dokumentet skall behållas på den anläggning där sändningen delades upp.

2. Den behöriga myndighet som är ansvarig för den anläggning som avses i punkt 1 kan utfärda en vidimerad fotokopia av det original av CVED-dokument som åtföljer varje del av sändningen, med uppgifter om ändringar i kvantitet eller vikt.

Den behöriga myndigheten kan kräva att driftsledaren på den anläggning där sändningen delades upp för journal för att säkerställa att sändningens delar kan spåras.

Journaler och kopior av CVED-dokumentet skall arkiveras i tre år.

Artikel 6

Samordning med andra verkställande myndigheter

För att säkerställa att samtliga produkter av animaliskt ursprung som förs in i gemenskapen genomgår veterinärkontroll skall den behöriga myndigheten och de officiella veterinärerna i varje medlemsstat samordna sin verksamhet med andra verkställande myndigheter för insamling av alla relevanta uppgifter om import av animalieprodukter. Detta gäller särskilt följande:

a) Uppgifter som tullmyndigheterna har tillgång till.

b) Uppgifter i manifest vid fartygs-, järnvägs- och lufttransport.

c) Andra informationskällor som är tillgängliga för väg-, järnvägs-, hamn- eller lufttransportaktörer.

Artikel 7

Tillgång till databaser och samordning av informationsteknologiska system

För tillämpningen av artikel 6 skall den behöriga myndigheten ha tillgång till tullmyndigheternas databaser eller relevanta delar av dessa.

De informationsteknologiska system som den behöriga myndigheten använder skall, med förbehåll för datasäkerheten, där så är möjligt och ändamålsenligt samordnas med tullmyndigheternas och de kommersiella aktörernas system för att öka hastigheten på informationsöverföringen.

Artikel 8

Särskilda bestämmelser för produkter som utgör personligt bagage eller sänds som små försändelser till privatpersoner

1. Utan att det påverkar tillämpningen av särskilda gemenskapsbestämmelser för vissa produkter skall de produkter som avses i artikel 16.1 a, b och d i direktiv 97/78/EG inte underkastas de regelbundna veterinärkontroller som avses i kapitel I i det direktivet om de endast väger mindre än 1 kg och är avsedda för eget bruk.

Sådana produkter får dock endast införas till gemenskapen från godkända tredje länder eller delar av godkända tredje länder.

2. Punkt 1 skall inte inverka på bestämmelserna om människors och djurs hälsa i relevant gemenskapslagstiftning.

3. För små förpackningar innehållande produkter av animaliskt ursprung som införs till Danmark från Grönland och Färöarna för direkt privat konsumtion skall viktgränsen i punkt 1 vara 5 kg.

4. För fisk som fångats vid fritidsfiske och som införs till Finland eller Sverige från Ryssland i resandes personliga bagage och som är avsedd för direkt privat konsumtion skall viktgränsen i punkt 1 vara 15 kg eller en enda fisk oavsett vikt.

Artikel 9

Veterinärkontroller av vissa växtprodukter

1. Medlemsstaterna skall låta de växtprodukter som förtecknas i bilaga IV, från de godkända länder som förtecknas i bilaga V, genomgå veterinärkontroller enligt artikel 1.1 i denna förordning och, vid behov, laboratorieundersökningar enligt artikel 1.2 i denna förordning och andra fysiska kontroller enligt bilaga III till direktiv 97/78/EG.

2. Kraven i direktiv 97/78/EG och i denna förordning skall vara tillämpliga på samtliga växtprodukter i bilaga IV till denna förordning, vilka främst på grund av sitt ursprung och destinationen kan medföra risk för spridning av infektionssjukdomar eller smittsamma sjukdomar hos djur.

Artikel 10

Användning av elektroniska intyg

Upprättande, användning, överföring och arkivering av CVED-dokumentet i de olika situationer som beskrivs i denna förordning får ske elektroniskt efter den behöriga myndighetens gottfinnande.

Artikel 11

Upphävande

Beslut 93/13/EEG skall upphöra att gälla.

Hänvisningar till det upphävda beslutet skall anses som hänvisningar till denna förordning.

Artikel 12

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2004.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 22 januari 2004.

På kommissionens vägnar

David Byrne

Ledamot av kommissionen

(1) EGT L 24, 30.1.1998, s. 9.

(2) EGT L 373, 31.12.1990, s. 1.

(3) EGT L 9, 15.1.1993, s. 33.

(4) EUT L 101, 23.4.2003, s. 14.

(5) EGT L 64, 11.3.2000, s. 20.

(6) EGT L 240, 23.9.2000, s. 14.

(7) EGT L 353, 30.12.2002, s. 1.

(8) EGT L 144, 16.6.1993, s. 25.

(9) "Tullklarering" betyder i denna förordning övergång till fri omsättning enligt definitionen i artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 19.10.1992, s. 1).

BILAGA I

DE DOKUMENTKONTROLLER SOM AVSES I ARTIKEL 1.1

Följande regler skall gälla för dokumentkontroller av produkter från tredje land:

1. Den behöriga myndigheten måste för varje sändning kontrollera den godkända tullbehandling som varorna hänförs till.

2. Det hälso- och hygienintyg eller hälso- och hygiendokument som åtföljer en sändning av produkter som kommer från ett tredje land och som presenteras vid gränskontrollstationen måste kontrolleras för att se till att

a) det rör sig om ett originalintyg eller originaldokument,

b) det avser ett tredje land som är godkänt eller en del av ett tredje land som är godkänd för export till gemenskapen eller, om det rör sig om produkter för vilka reglerna inte har harmoniserats, till den berörda medlemsstaten,

c) form och innehåll överensstämmer med den förlaga som har fastställts för gällande produkt och tredje land eller, om det rör sig om produkter för vilka reglerna inte har harmoniserats, för den berörda medlemsstaten,

d) det uppfyller de allmänna bestämmelserna för intyg i bilaga IV till rådets direktiv 2002/99/EG(1),

e) det är fullständigt ifyllt,

f) det avser en anläggning som är godkänd eller registrerad eller ett fartyg som är godkänt eller registrerat för export till gemenskapen eller, om det rör sig om produkter för vilka reglerna inte har harmoniserats, till den berörda medlemsstaten,

g) det är undertecknat av den officiella veterinären, eller i förekommande fall av de officiella myndigheternas representant, och att namn och befattning angivits läsligt i versaler, samt att det tredje landets officiella kontrollstämpel och den officiella underskriften har en färg som avviker från övrig skrift på intyget, eller att det vid elektroniska intyg används ett säkert system för underskrift och stämpling,

h) del 1 av CVED-dokumentet är korrekt ifyllt och att uppgifterna i det överensstämmer med uppgifterna i andra relevanta officiella dokument som åtföljer sändningen.

(1) EGT L 18, 23.1.2003, s. 11.

BILAGA II

DE LABORATORIEUNDERSÖKNINGAR SOM AVSES I ARTIKEL 1.2

Följande regler skall gälla för laboratorieundersökning av produkter:

1. Medlemsstaterna skall se till att sändningar som uppvisas för import omfattas av ett program för kontroll av att gemenskapens bestämmelser eller, i tillämpliga fall, nationella bestämmelser efterlevs, särskilt för att påvisa restsubstanser, patogener eller andra ämnen som är farliga för människor, djur eller miljön. Dessa kontrollprogram skall grunda sig på produkternas karaktär och de risker de medför med hänsyn tagen till samtliga relevanta kontrollparametrar, såsom t.ex. frekvens av och antal inkommande sändningar samt resultatet av tidigare kontroll.

2. Om stickprov tas enligt kontrollprogrammet i punkt 1 och det inte misstänks föreligga någon omedelbar fara för människors eller djurs hälsa kan den undersökta sändningen få övergå till fri omsättning innan laboratorieresultaten erhållits. I samtliga fall skall det CVED-dokument som åtföljer sändningen förses med motsvarande uppgifter och den behöriga myndigheten på bestämmelseorten underrättas i enlighet med artikel 8 i direktiv 97/78/EG.

3. När laboratorietester genomförs på grund av misstanke om oegentligheter, tillgängliga uppgifter, en anmälan från systemet för tidig varning för livsmedel och foder eller säkerhetsåtgärder, och när det rör sig om en substans eller en patogen som utgör en direkt eller överhängande risk för människors eller djurs hälsa, skall den officiella veterinär som är ansvarig för den gränskontrollstation som genomförde testerna, eller den behöriga myndigheten, vägra att ge ett veterinärgodkännande och kvarhålla sändningen tills tillfredsställande resultat av laboratorietesterna har erhållits. Under mellantiden skall sändningen stå under myndigheternas kontroll och under ansvar av den officiella veterinären eller det officiellt utsedda ombudet på den gränskontrollstation som har utfört de veterinära kontrollerna.

4. Medlemsstaterna skall varje månad underrätta kommissionen om positiva och negativa resultat för de laboratorietester som genomförts vid deras gränskontrollstationer.

BILAGA III

GEMENSAM VETERINÄRHANDLING VID INFÖRSEL (CVED)

>PIC FILE= "L_2004021SV.001701.TIF">

>PIC FILE= "L_2004021SV.001801.TIF">

Anvisningar för ifyllande av CVED-intyget(1)

Allmänt:

Intyget skall fyllas i med versaler. Om valmöjlighet ges att stryka ett fält eller om fältet inte är relevant, skall hela det numrerade fältet utplånas eller strykas. För att svara jakande på en valmöjlighet skall

>PIC FILE= "L_2004021SV.001901.TIF">

kryssas för eller markeras.

Detta intyg skall fyllas i för alla sändningar som inkommer till en gränskontrollstation, vare sig det rör sig om sändningar som deklareras uppfylla EU-kraven och är avsedda för fri omsättning, sändningar som kommer att omfattas av kanalisering eller sådana sändningar som inte uppfyller EU-kraven och som är avsedda för omlastning, transitering, frizoner eller tullager eller för leverantörer till fartyg (skeppshandlare). Kanalisering avser de sändningar som godkänns enligt villkoren i artikel 8 i direktiv 97/78/EG men som fortsätter att stå under veterinärkontroll till dess att en angiven slutdestination har nåtts, vanligtvis för vidare behandling.

När ISO-kod anges avser denna den internationella landskoden på två bokstäver.

Del I:

>Plats för tabell>

Del 2: Denna del skall endast fyllas i av den officielle veterinären eller det officiellt utsedda ombudet (enligt beslut 93/352/EEG)

I fälten 38-41 skall annan färg än svart användas.

>Plats för tabell>

(1) Anvisningarna får tryckas och distribueras separat från själva intyget.

BILAGA IV

FÖRTECKNING ÖVER VEGETABILISKA PRODUKTER SOM AVSES I ARTIKEL 9

Vegetabiliska produkter som skall underkastas veterinärkontroll:

1. Halm

2. Hö

BILAGA V

FÖRTECKNING ÖVER LÄNDER SOM AVSES I ARTIKEL 9

Del I: Länder från vilka medlemsstaterna får importera hö och halm:

Australien

Bulgarien

Chile

Förenta staterna

Grönland

Island

Kanada

Kroatien

Nya Zeeland

Rumänien

Schweiz

Sydafrika (utom den del av kontrollområdet för mul- och klövsjuka som är belägen i veterinärregionen Nord- och Östtransvaal, i distriktet Ingwavuma i veterinärregionen Natal och i området som gränsar till Botswana öster om longitud 28°)

Vitryssland

Del 2: Länder från vilka medlemsstaterna får importera hö och halm till och med den 30 april 2004:

Cypern

Estland

Lettland

Litauen

Malta

Polen

Slovakien

Slovenien

Tjeckien

Ungern