EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 32004D0919

2004/919/EG: Rådets beslut av den 22 december 2004 om bekämpande av fordonsbrottslighet med gränsöverskridande verkningar

OJ L 389, 30.12.2004, p. 28–30 (ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, NL, PL, PT, SK, SL, FI, SV)
Special edition in Bulgarian: Chapter 19 Volume 007 P. 114 - 116
Special edition in Romanian: Chapter 19 Volume 007 P. 114 - 116
Special edition in Croatian: Chapter 19 Volume 003 P. 208 - 210

Legal status of the document In force

ELI: http://data.europa.eu/eli/dec/2004/919/oj

30.12.2004   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 389/28


RÅDETS BESLUT

av den 22 december 2004

om bekämpande av fordonsbrottslighet med gränsöverskridande verkningar

(2004/919/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 30.1 a och artikel 34.2 c,

med beaktande av Konungariket Nederländernas initiativ,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande, och

av följande skäl:

(1)

Årligen stjäls uppskattningsvis 1,2 miljoner motorfordon i Europeiska unionens medlemsstater.

(2)

Dessa stölder vållar en ansenlig skada som uppgår till minst 15 miljarder euro per år.

(3)

En stor del av dessa fordon, uppskattningsvis 30–40 %, stjäls av den organiserade brottsligheten och byggs sedan om och exporteras till andra stater inom eller utanför Europeiska unionen.

(4)

Förutom att vålla materiella skador, skadar detta också allvarligt medborgarnas rättskänsla och känsla av säkerhet. Fordonsbrottslighet kan gå hand i hand med allvarliga former av våld.

(5)

Det blir därigenom svårare att uppnå målet i artikel 29 i fördraget om att ge medborgarna en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

(6)

Rådet har antagit en resolution av den 27 maj 1999 om att bekämpa internationell brottslighet som följer bestämda rutter (1).

(7)

Fordonsbrottslighet kan dessutom internationellt vara kopplat till andra former av brottslighet, till exempel olaglig handel med narkotika och skjutvapen och människohandel.

(8)

Att bekämpa fordonsbrottslighet är en uppgift för medlemsstaternas brottsbekämpande organ. En gemensam strategi som – där det är möjligt och nödvändigt – omfattar samarbete mellan medlemsstaterna och medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter är emellertid nödvändig och proportionell för att kunna hantera de gränsöverskridande aspekterna av denna form av brottslighet.

(9)

Att de brottsbekämpande myndigheterna och fordonsregistreringsmyndigheterna samarbetar är av särskild vikt liksom också att berörda parter informeras.

(10)

Samarbetet med Europol är också viktigt eftersom Europol kan bidra med analyser och rapporter i ämnet.

(11)

Via det elektroniska nätverket European Police Learning Net (EPLN) erbjuder Europeiska polisakademin poliskårerna i medlemsstaterna en biblioteksfunktion på området för fordonsbrottslighet för sökning efter information och sakkunskap. Dessutom ger EPLN via sin diskussionsfunktion möjlighet till utbyte av kunskaper och erfarenheter.

(12)

Kampen mot fordonsbrottslighet kommer att intensifieras genom att antalet medlemsstater som ansluter sig till avtalet om Eucaris (Europeiskt informationssystem för fordon och körkort) av den 29 juni 2000 ökar.

(13)

Ett antal specifika åtgärder kommer att behöva vidtas för att fordonsbrottslighet med en internationell dimension skall kunna bekämpas effektivt.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I detta beslut används följande definitioner:

1.   fordon: alla motorfordon, släpfordon och husvagnar i enlighet med definitionerna i bestämmelserna om Schengens informationssystem (SIS).

2.   nationell behörig myndighet: alla nationella myndigheter som utses av medlemsstaterna i enlighet med detta beslut och kan i förekommande fall omfatta polis, tull, tjänstemän vid gränskontroller och rättsliga myndigheter.

Artikel 2

Syfte

1.   Syftet med detta beslut är att uppnå ett förbättrat samarbete inom Europeiska unionen för att förebygga och bekämpa den gränsöverskridande fordonsbrottsligheten.

2.   Särskild uppmärksamhet skall ägnas åt sambandet mellan fordonsstölder och olaglig handel med bilar och olika former av organiserad brottslighet, till exempel olaglig handel med narkotika och skjutvapen och människohandel.

Artikel 3

Samarbete mellan nationella behöriga myndigheter

1.   Medlemsstaterna skall, i enlighet med sin nationella lagstiftning, vidta de åtgärder som är nödvändiga för att förstärka samarbetet mellan de nationella behöriga myndigheterna för att bekämpa gränsöverskridande fordonsbrottslighet, till exempel genom samarbetsavtal.

2.   Särskild uppmärksamhet skall ägnas samarbete som avser exportkontroll, med beaktande av medlemsstaternas respektive befogenheter.

Artikel 4

Samarbete mellan behöriga myndigheter och den privata sektorn

1.   Medlemsstaterna skall vidta de åtgärder som är nödvändiga för att i förekommande fall organisera regelbundna samråd mellan nationella behöriga myndigheter i enlighet med nationell lagstiftning och medlemsstaterna kan engagera företrädare för den privata sektorn (till exempel innehavare av privata register över eftersökta bilar, försäkringsväsendet och bilbranschen) i dessa samråd för att samordna informationen och stämma av sina respektive verksamheter på detta område.

2.   Medlemsstaterna skall i enlighet med nationell lagstiftning underlätta förfaranden för ett snabbt återlämnande av fordon som efter beslag släpps fria av de nationella behöriga myndigheterna.

Artikel 5

Kontaktpunkter rörande fordonsbrottslighet

1.   Senast den 30 mars 2005 skall medlemsstaterna inom de brottsbekämpande myndigheterna utse en kontaktpunkt för att bekämpa gränsöverskridande fordonsbrottslighet.

2.   Medlemsstaterna skall bemyndiga kontaktpunkterna att utbyta erfarenheter, sakkunskap samt allmän och teknisk information om fordonsbrottslighet på grundval av befintlig tillämplig lagstiftning. Utbytet av information skall utsträckas till att omfatta metoder och bästa erfarenheter för att förebygga fordonsbrottslighet. Detta utbyte skall inte inbegripa utbyte av personuppgifter.

3.   Information om de utsedda nationella kontaktpunkterna, inklusive senare ändringar, skall lämnas till rådets generalsekretariat, som skall offentliggöra informationen I Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 6

Efterlysning av stulna fordon och registreringsbevis för fordon

1.   Efter anmälan om stöld av ett fordon skall medlemsstaternas behöriga myndigheter se till att denna omedelbart rapporteras till Schengens informationssystem (SIS) i enlighet med nationell lagstiftning och om möjligt till Interpols databas över stulna motorfordon.

2.   Den efterlysande medlemsstaten skall i enlighet med nationell lagstiftning omedelbart dra tillbaka en efterlysning i sökregistret så snart skälen till efterlysningen av fordonet inte längre föreligger.

3.   Efter anmälan om stöld av registreringsbevis för fordon skall medlemsstatens behöriga myndigheter omedelbart se till att dessa efterlyses i SIS, i enlighet med nationell lagstiftning.

Artikel 7

Registrering

1.   Varje medlemsstat skall se till att de behöriga myndigheterna vidtar de åtgärder som är nödvändiga för att förhindra missbruk och stöld av handlingar för fordonsregistrering.

2.   De nationella fordonsregistreringsmyndigheterna skall informeras av de brottsbekämpande myndigheterna om ett fordon, som är under registrering, veterligen är stulet. Tillgång till databaser i detta syfte skall ges med vederbörlig respekt för bestämmelserna i gemenskapslagstiftningen.

Artikel 8

Förebyggande av missbruk av registreringsbevis för fordon

1.   För att förebygga missbruk av registreringsbevis för fordon skall varje medlemsstat, i enlighet med nationell lagstiftning, se till att de behöriga myndigheterna vidtar nödvändiga åtgärder för att infordra registreringsbeviset från fordonets ägare eller innehavare om fordonet har utsatts för allvarlig skada vid en kollision (”total loss”).

2.   Infordran av registreringsbeviset skall även göras, i enlighet med nationell lagstiftning, om det vid en kontroll som utförs av de brottsbekämpande myndigheterna uppstår en förmodan om att det har gjorts ingrepp i fordonets identitetsmärkning, t.ex. fordonets identifieringsnummer.

3.   Fordonets registreringsbevis skall inte lämnas tillbaka förrän, i enlighet med nationell lagstiftning, fordonets identitet har kontrollerats och visat sig stämma.

Artikel 9

Europol

Varje medlemsstat skall se till att de brottsbekämpande myndigheterna, när så är nödvändigt, informerar Europol om gärningsmän som sysslar med fordonsbrottslighet, inom räckvidden för Europols mandat och uppgifter.

Artikel 10

Främjande av expertis samt utbildning

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de nationella institut som ansvarar för utbildningen av de berörda brottsbekämpande myndigheterna, när så är lämpligt i samarbete med Europeiska polisakademin, i sina studieprogram främjar specialistutbildning i att förebygga och upptäcka bilstölder. Denna utbildning kan innefatta bidrag från Europol, i enlighet med dess behörighetsområde.

Artikel 11

Möten mellan kontaktpunkter och årlig rapportering till rådet

Kontaktpunkterna rörande fordonsbrottslighet skall hålla möten minst en gång per år under ledning av den medlemsstat som innehar ordförandeskapet för rådet. Europol skall inbjudas att delta i dessa möten. Ordförandeskapet skall rapportera till rådet om hur det berörda praktiska samarbetet mellan de brottsbekämpande myndigheterna fortlöper.

Artikel 12

Utvärdering

Rådet skall utvärdera genomförandet av detta beslut senast den 30 december 2007.

Artikel 13

Verkan

Detta beslut får verkan samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

För de medlemsstater i vilka bestämmelserna i Schengenregelverket avseende SIS ännu inte har fått verkan skall skyldigheterna i detta beslut avseende SIS få verkan den dag dessa bestämmelser börjar tillämpas i enlighet med det rådsbeslut som antagits för detta enligt tillämpliga förfaranden.

Utfärdat i Bryssel den 22 december 2004.

På rådets vägnar

Ordförande

C. VEERMAN


(1)  EGT C 162, 9.6.1999, s. 1.


Top