32003R0405

Rådets förordning (EG) nr 405/2003

av den 27 februari 2003

om övervakning på gemenskapsnivå av import av stenkol med ursprung i tredje land

(Text av betydelse för EES)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 284 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1) Europeiska unionen har blivit alltmer beroende av externa primärenergikällor för sin försörjning. Enligt grönboken "Mot en europeisk strategi för trygg energiförsörjning", som antogs av kommissionen den 29 november 2000, tillgodoses 50 % av Europeiska unionens energibehov idag genom import, och denna siffra kommer att stiga till närmare 70 % år 2030 om de nuvarande tendenserna håller i sig.

(2) Diversifieringen av leverantörer och energikällor är av avgörande betydelse för försörjningstryggheten. Det är därför mycket viktigt att det i gemenskapen finns ett system för att övervaka importen av stenkol från tredje land.

(3) EKSG-fördraget och dess tillämpningsbestämmelser, särskilt beslut 77/707/EKSG fattat av företrädare för regeringarna i Europeiska kol- och stålgemenskapens medlemsstater, församlade i rådet av den 7 november 1977 om övervakning på gemenskapsnivå av import av stenkol med ursprung i tredje land(1), upphörde att gälla den 23 juli 2002.

(4) Även kommissionens beslut 341/94/EKSG av den 8 februari 1994 om genomförande av beslut nr 3632/93/EKSG om gemenskapsregler för statsstöd till kolindustrin(2), genom vilket kommissionen fick möjlighet att bestämma priset på kol från tredje land avsett att användas i masugnar och att samla in viktig information om inköp av kol, kokskol och koks från tredje land, upphörde att gälla den 23 juli 2002.

(5) Information om riktpriser på kol med ursprung i tredje land som är avsett att användas för elproduktion och på kol som är avsett att användas inom järn- och stålindustrin är nödvändig för att den inre marknaden skall fungera väl, och särskilt för att kontrollera tilldelningen av statligt stöd till gemenskapens kolindustri.

(6) Det är därför nödvändigt att inrätta ett gemenskapsförfarande för information och samråd om kostnaderna för externa leveranser av stenkol och om riktpriserna på importerat kol avsett att användas för elproduktion, och på kol avsett att användas inom järn- och stålindustrin.

(7) För detta förfarande krävs att man regelbundet undersöker viss sammanställd information från medlemsstaterna om kostnaderna för externa leveranser av kol och om priserna på kol från tredje land som är avsett att användas för elproduktion eller inom järn- och stålindustrin. Denna information måste möjliggöra en jämförelse av hur kostnader och priser på importerat kol utvecklas i gemenskapen.

(8) I enlighet med nuvarande praxis bör medlemsstaterna fortsätta att meddela kommissionen priserna på kol från tredje land. Medlemsstaterna får behålla sina nuvarande system eller skapa nya förfaranden för att samla in uppgifterna.

(9) För att sörja för öppenhet och insyn på marknaden bör den insamlade informationen och resultaten av kommissionens analys offentliggöras på gemenskapsnivå, utan att det för den skull blir möjligt att identifiera upplysningar om enskilda importtillfällen eller företag, och bli föremål för samråd mellan medlemsstaterna och kommissionen.

(10) Om kommissionen finner avvikelser eller motsägelser bland de uppgifter som den mottar, bör den berörda medlemsstaten kunna tillhandahålla ytterligare information.

(11) För att ge vägledning till alla berörda parter i deras handlande, i överensstämmelse med de uppgifter som ålagts gemenskapen, och för att bestämma sitt eget handlande undersöker kommissionen fortlöpande utvecklingen på marknaden för fasta bränslen och prisutvecklingen i enlighet med de villkor som fastställs i fördraget.

(12) Kommissionen måste offentliggöra de undersökningar som gjorts och den information som samlats in med tillämpning av denna förordning, utan att det för den skull blir möjligt att rekonstituera upplysningar om enskilda importtillfällen eller företag. Den måste fastställa exakt vilken information som skall lämnas.

(13) Denna förordning bör tillämpas retroaktivt från det att EKSG-fördraget upphörde att gälla för att det skall säkerställas att full nytta dras av dess bestämmelser.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Genom denna förordning inrättas ett system för övervakning av import av stenkol med ursprung i tredje land.

Artikel 2

Medlemsstaterna skall lämna information till kommissionen om import av stenkol och priser på importerade kolprodukter avsedda att användas för elproduktion eller inom järn- och stålindustrin i gemenskapen.

Denna information skall erhållas genom att uppgifter som erhållits i enlighet med artikel 4 sammanställs, och de skall läggas fram på ett sådant sätt att de ger en så trogen bild som möjligt av kolmarknaden i gemenskapen.

Artikel 3

I denna förordning avses med följande:

a) kolimport: varje sändning kolprodukter med ursprung i tredje land som förs in i gemenskapens tullområde i annat syfte än transitering och som är avsedd för elproduktion eller för användning i koksugnar i en medlemsstat.

b) importpris: priset fritt gränsen på kolprodukter som förs in i gemenskapens tullområde, baserat på antalet ton kolekvivalenter när det gäller kol som är avsett att användas i värmekraftverk och baserat på en standardkvalitet när det gäller kol som är avsett att användas i koksugnar.

Artikel 4

Personer eller företag som importerar en av de kolprodukter som anges i artikel 5 från tredje land skall lämna relevanta uppgifter om sådan import till den medlemsstat där personen är bosatt eller där företaget är etablerat.

En import som av transportskäl delas upp i flera partier måste betraktas som en enda importsändning om den utförs till enhetspris.

Om en importsändning med en viss produkt deklareras som uppdelad i flera partier med olika pris, skall en separat deklaration göras för varje parti.

Artikel 5

1. De uppgifter som skall lämnas vid all import av kolprodukter till en medlemsstat skall omfatta

a) kolproduktens beteckning,

b) mängden uttryckt i metriska ton och dessutom för ångkol det genomsnittliga låga värmevärdet,

c) vad gäller kol avsett för produktion av koks enligt punkt 2 b: aska, vatten, flyktiga ämnen och svavelhalt,

d) erlagt pris.

2. Uppgifter skall lämnas om följande kolprodukter:

a) Kol avsett för elproduktion eller för kombinerad produktion av el och värme.

b) Kol avsett för produktion av koks för användning i masugnar inom järn- och stålindustrin.

3. Medlemsstaterna kan från sina tullmyndigheter begära att få information som är nödvändig för att uppfylla kraven i denna förordning.

Artikel 6

Den information som medlemsstaterna är skyldiga att lämna till kommissionen enligt artikel 2 skall tillhandahållas inom två månader efter varje avslutad period om högst sex månader. Informationen skall för varje typ av kolprodukt sammanställas utifrån uppgifter som medlemsstaterna erhåller från personer eller företag. Informationen skall för varje kolprodukt omfatta följande:

a) Antal ton och andra detaljer för harmonisering i enlighet med artikel 5.1 b och c.

b) Importpris.

Artikel 7

På grundval av den information som samlas in enligt denna förordning skall kommissionen i lämplig form offentliggöra följande:

a) Varje halvår: En sammanställning på gemenskapsnivå av priserna på den samlade importen av kol avsett för elproduktion eller kombinerad produktion av el och värme, exklusive skatter och avgifter.

b) Varje halvår: En sammanställning på gemenskapsnivå av priserna på den samlade importen av kol avsett för produktion av koks för användning i masugnar, exklusive skatter och avgifter.

c) Under första kvartalet varje år: En rapport om marknaden för fasta bränslen i gemenskapen under det gångna året och utsikterna för det innevarande året.

Artikel 8

Medlemsstaterna och kommissionen skall, på begäran av en medlemsstat eller på kommissionens initiativ, regelbundet hålla samråd. Dessa samråd skall särskilt behandla den information som anges i artiklarna 6 och 7.

Samråd skall organiseras med internationella organisationer och med tredje länder som har inrättat liknande informationssystem.

Artikel 9

All information som kommissionen erhåller med tillämpning av denna förordning skall vara underkastad bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar(3).

Medlemsstaterna får avstå från att lämna ut detaljer som gäller enskilda företag.

Artikel 10

Om kommissionen finner avvikelser eller motsägelser bland de uppgifter som den mottar från medlemsstaterna, kan den begära att få ta del av de beräknings- eller bedömningsmetoder som ligger till grund för den sammanställda informationen.

Artikel 11

Kommissionen skall anta tillämpingsföreskrifter för denna förordning, vad gäller form, innehåll och andra detaljer beträffande den information som avses i artikel 2.

Artikel 12

Denna förordning träder i kraft samma dag som den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

Den skall tillämpas från och med den 24 juli 2002 och skall upphöra att gälla den 31 december 2010.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den 27 februari 2003.

På rådets vägnar

M. Chrisochoïdis

Ordförande

(1) EGT L 292, 16.11.1977, s. 11. Beslutet ändrat genom beslut 85/161/EKSG (EGT L 63, 2.3.1985, s. 20).

(2) EGT L 49, 19.2.1994, s. 1.

(3) EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.