31999D0126

RÅDETS BESLUT av den 22 december 1998 om gemenskapens statistiska program 1998 2002 (1999/126/EG)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 213 i detta,

med beaktande av det utkast till beslut som kommissionen har lagt fram,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2), och

av följande skäl:

Enligt artikel 3.1 i rådets förordning (EG) nr 322/97 av den 17 februari 1997 om gemenskapsstatistik (3), skall ett statistiskt program för gemenskapen inrättas.

Den ekonomiska och monetära unionen ställer stränga krav på tillgången till valuta-, betalningsbalans- och finansstatistik.

Enligt förordning (EG) nr 322/97 skall gemenskapen vid varje tidpunkt ha tillgång till jämförbara statistiska uppgifter för de olika medlemsstaterna vilka är aktuella, tillförlitliga och väsentliga och som tas fram så effektivt som möjligt, för att gemenskapen skall kunna utforma, genomföra, övervaka och värdera sin politik.

Tillgången på aktuell jämförbar statistik av god kvalitet är ofta en nödvändig förutsättning för att gemenskapens politik skall kunna genomföras.

För att säkerställa att de statistiska uppgifterna är enhetliga och jämförbara inom gemenskapen är det nödvändigt att för gemenskapen inrätta ett statistiskt program på medellång sikt, i vilket inriktningen, huvudområdena och målen för de åtgärder som planeras med avseende på dessa prioriteringar skall bestämmas.

Inom vissa områden som omfattas av olika gemenskapspolitik, är det viktigt att de statistiska uppgifterna delas upp efter kön.

Den speciella metod som används för att framställa gemenskapsstatistik kräver ett särskilt nära samarbete inom ett system för gemenskapens statistik under uppbyggnad via Kommittén för det statistiska programmet, inrättad genom beslut 89/382/EEG, Euratom (4), med avseende på anpassningen av systemet, särskilt genom införande av rättsliga instrument som är nödvändiga för att upprätta denna gemenskapsstatistik. Hänsyn måste tas till belastningen på uppgiftslämnarna vare sig dessa är företag, hushåll eller enskilda.

I enlighet med artikel 3.1 i förordning (EG) nr 322/97 har kommissionen, innan den lägger fram sitt utkast till beslut, lagt fram riktlinjer för inrättande av programmet för Kommittén för det statistiska programmet, Europeiska rådgivande kommittén för statistik på det ekonomiska och sociala området samt Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik.

Vid genomförandet av detta program är det principerna i artikel 10 i förordning (EG) nr 322/97 som skall tillämpas, i synnerhet principerna om opartiskhet och tillförlitlighet.

En hänvisning till statistiska åtgärder i det bifogade ramprogrammet påverkar inte den budgetansvariga myndighetens befogenheter såsom de fastställs i fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Gemenskapens statistiska program för perioden 1999 2002 (nedan kallat programmet) inrättas härmed. Programmet bifogas detta beslut. Det bestämmer inriktningen, huvudområdena och målen för de åtgärder som planeras under perioden.

Artikel 2

Med hänsyn tagen till de nationella myndigheterna och kommissionens tillgängliga resurser skall programmet omfatta gemenskapens viktigaste politiska prioriteringar när det gäller

- den ekonomiska och monetära unionen

- konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning

- utvidgningen av Europeiska unionen

och skall också säkerställa ett fortsatt statistiskt stöd för beslut inom nuvarande politikområden och de ytterligare krav som uppstår till följd av nya gemenskapspolitiska initiativ.

Artikel 3

Programmet skall genomföras i enlighet med de regler och principer som föreskrivs i förordning (EG) nr 322/97.

Artikel 4

Under det tredje året som programmet genomförs skall kommissionen utarbeta en lägesrapport som visar vilken utveckling som skett och lägga fram denna för Kommittén för det statistiska programmet.

I slutet av den period som omfattas av programmet skall kommissionen, efter att ha rådgjort med Kommittén för det statistiska programmet, lägga fram en rapport med en utvärdering av genomförandet av programmet, där synpunkter från oberoende experter beaktas. Denna rapport skall färdigställas före utgången av år 2003 och skall därefter läggas fram för Europaparlamentet och rådet.

Artikel 5

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 22 december 1998.

På rådets vägnar

C. EINEM

Ordförande

(1) EGT C 328, 26.10.1998, s. 227.

(2) EGT C 235, 27.7.1998, s. 60.

(3) EGT L 52, 22.2.1997, s. 1.

(4) EGT L 181, 28.6.1989, s. 47.

BILAGA I

GEMENSKAPENS STATISTISKA PROGRAM (1998 2002): INRIKTNING

INLEDNING

i) Behovet av statistiska uppgifter för utformningen av EU:s politik

Statistiska uppgifter fyller en viktig funktion som en grund på vilken Europeiska unionens institutioner och allmänheten kan göra sig en uppfattning om vilka politiska initiativ som behövs på gemenskapsnivå och vilka framsteg som görs inom ramen för dessa initiativ. Eurostat (Europeiska gemenskapens statistikkontor) har till huvuduppgift att tillhandahålla sådana statistiska uppgifter om ett stort antal sociala och ekonomiska faktorer samt miljöfaktorer som stöd för EU:s politik nu och i framtiden.

Bilagans uppställning

I denna bilaga sammanfattas behoven av statistik i gemenskapen mot bakgrund av Europeiska unionens politik och de behov som definieras inom ramen för denna. Statistikbehoven är indelade enligt de sjutton avdelningarna i Fördraget om Europeiska unionen, fördragen om upprättandet av Europeiska gemenskaperna och senare lagstiftning. En artonde "avdelning" har lagts till, vilken omfattar behovet av statistik i samband med politiken för finansieringen av unionen (mervärdesskatten och BNP, det tredje och det fjärde underlaget för egna medel) och även i samband med verksamheten för utvidgning av unionen.

För var och en av dessa avdelningar tar denna bilaga upp:

- Huvudinriktningen på det statistiska arbete som skall utföras under denna femårsperiod inom varje politikområde samt särskilda verksamhetsplaner för detta.

- De särskilda bestämmelser i fördraget och de viktigaste rättsakter som ligger bakom arbetet.

- Eventuella politiska dokument som de statistiska behoven baserar sig på.

- En bedömning av vilka rättsliga ramar som kan komma att behövas för statistiken inom respektive politikområde (och som skall utarbetas för varje årsprogram i enlighet med rådets förordning om gemenskapsstatistik).

- De områden inom det statistiska arbetet som stöder den politik som avdelningen handlar om, i enlighet med den arbetsklassificering som används inom gemenskapens statistiksystem och som finns i bilaga 2.

- De områden för vilka det inte finns tillräckliga resurser för att säkerställa att arbetet färdigställs enligt den föreskrivna tidtabellen.

Denna bilaga behandlar de politiska faktorer som ligger till grund för arbetsprogrammet.

ii) Strategier enligt programmet

I hela arbetsprogrammet är strategierna inriktade på

a) användarna: att tillgodose de krav som gemenskapens politik ställer och att anpassa de statistiska uppgifterna till användarnas behov,

b) prioriterade mål: att klart fastställa de prioriterade målen i syfte att visa vilken verksamhet som är möjlig och vilken som inte är det inom ramen för de resurser som kan påräknas,

c) planering av verksamheten: att, inom ramen för de prioriterade områden som fastställts, på ett effektivt sätt organisera den verksamhet som är nödvändig för att uppnå produktionsmålen; större projekt, vare sig det rör sig om infrastruktur eller sektorer, kommer att utvecklas med hjälp av projektledningsmetoder,

d) samordning: att säkerställa regelbunden kommunikation mellan kommissionens avdelningar som användare av ett system för gemenskapsstatistiken för politiska syften och dem som tillhandahåller statistik inom ramen för ett utvecklingssystem för gemenskapsstatistik och som tillgången på uppgifter är beroende av,

e) kvalitet: att ständigt försöka finna sätt att förbättra kvaliteten (innefattande aktualiteten) på gemenskapsstatistiken och (. . .) uppnå enhetligare standarder samt relevans,

f) effektivitet: att säkerställa att datainsamlingen är så kostnadseffektiv som möjligt,

g) belastning på uppgiftslämnarna: att belasta uppgiftslämnarna så litet som det över huvud taget är möjligt,

h) internationella standarder: gemenskapsstatistiken skall göras jämförbar med statistik från andra områden i världen genom att den tar hänsyn till standarder som relevanta internationella organisationer har godkänt.

Dessa aspekter kommer att övervakas under den tid då programmet genomförs, liksom de resultat som den slutliga utvärderingen leder till.

iii) Förvaltning av de prioriterade områdena

De prioriterade områdena för det statistiska arbetet är uppdelade på tre olika verksamhetskategorier. Prioriteringarna ses över av kommissionen varje år, efter samråd med Kommittén för de statistiska programmet, så att de tar hänsyn till de tre följande verksamhetsåren. Nya åtgärder och prioriteringar bör baseras på en helhetssyn på kraven på statistik och ta hänsyn till medlemsstaterna förmåga att tillgodose dessa. Nya krav bör vägas mot befintlig statistik.

a) Väsentliga krav som utgår från gemenskapens politik

Genomförandet av gemenskapens politiska initiativ kommer att skapa behov av ny statistik. De politikområden och därtill hörande statistiska krav som bedöms ha högsta prioritet är följande:

- Ekonomisk och monetär union, tredje etappen: de krav på statistik som stabilitets- och tillväxtpakten medför, konjunkturindikatorer på efterfrågan, produktion, arbetsmarknadsverksamhet och kostnader.

- Konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning och "sysselsättningspakten": företagens kostnads- och produktionsstruktur, arbetsmarknadsstruktur.

- Utvidgningen av EU: viktiga krav på pålitliga och jämförbara statistiska uppgifter för kandidatländerna.

b) Statistiskt stöd för nuvarande politik

Det statistikarbete som stöder gemenskapens nuvarande politikområden, såsom jordbruk, ekonomisk och social sammanhållning samt yttre handel, kommer att fortgå under förutsättning att behoven revideras kontinuerligt.

c) Andra områden

För utformning och genomförande av gemenskapens politik behövs även statistik från andra områden som inte är nämnd ovan. Framställningen av denna statistik kommer att styras av tillgängliga resurser.

Den exakta omfattningen av den statistik som samlas in för att betjäna de olika politikområdena kommer i allmänhet även i fortsättningen att fastställas av Eurostat tillsammans med medlemsstaterna inom ramen för Kommittén för det statistiska programmet och Kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik i enlighet med bestämmelserna i rådets förordning om gemenskapsstatistik och i överensstämmelse med överenskomna principer för sådana beslut om arbetsledning.

iv) Subsidiaritet

Den rättsliga ramen för detta omfattar både rådets beslut genom vilket Kommittén för det statistiska programmet inrättas (89/382/EG, Euratom) och rådets förordning om gemenskapsstatistik (EG) nr 322/97, som stöds av kommissionens beslut om Eurostats uppgift när det gäller framställning av gemenskapsstatistik (97/281/EG), för säkerställande av ett samordnat tillvägagångssätt när det gäller statistiska uppgifter inom samtliga kommissionens avdelningar. Eurostat kan endast fullfölja en så betydande uppgift i samarbete med statistikmyndigheterna i medlemsstaterna, och Eurostat har därför alltid baserat sin verksamhet på subsidiaritetsprincipen. Samarbetet sker med flera olika nationella myndigheter men främst med de nationella statistikorganen i EU:s medlemsstater.

v) Balans mellan behov och resurser

Inom gemenskapens statistiksystem krävs det vaksamhet när det gäller balansen mellan behovet av statistik med tanke på gemenskapens politik och de resurser som krävs både på EU-nivå, i medlemsstaterna och hos de regionala myndigheterna för att ta fram statistiken. Belastningen på uppgiftslämnarna blir en allt viktigare faktor när sådana bedömningar görs. Det är också viktigt att vara tillräckligt flexibel så att myndigheterna i medlemsstaterna kan använda de mest kostnadseffektiva lösningarna för att tillmötesgå gemenskapens behov av statistik. Det statistiska systemet har genomgått en betydande utveckling under de senaste åren. Nya investeringar kräver konsolidering och periodisk revidering för att finansiella medel och resurser skall kunna frigöras för högre prioriterade åtgärder.

I denna bilaga presenteras det totala behovet av statistiskt underlag för gemenskapens politik. Därefter visas det hur man inom ramen för den allmänna förvaltningen av resurserna har fastställt prioriteringar för de olika delarna av den statistiska verksamheten enligt ovan beskrivna principer.

AVDELNING I FRI RÖRLIGHET FÖR VAROR

Konsekvenser för statistiken

Förvaltning och övervakning av den inre marknaden kräver uppgifter om varuhandeln mellan EU:s medlemsstater. Uppgifter om handeln mellan de medlemsstater som har infört den gemensamma valutan och de medlemsstater som inte har gjort detta är likaledes nödvändiga för EMU:s syften.

Detaljerade eller sammanställda upplysningar är nödvändiga i samband med sammanställning av nationalräkenskaper och sektorsanalyser, konkurrensregler, förvaltning och vägledning för jordbruk och fiske, regional utveckling, energiskydd.

Dessa uppgifter finns tillgängliga i Intrastatsystemet, som infördes 1993.

Efter genomförandet av den gemensamma marknaden kan tulldokument och tullkontroller inte längre användas som källa för statistiska uppgifter om varuhandel mellan medlemsstaterna. Därför föreskrivs i förordningen (EEG) nr 3330/91 att denna statistik skall framställas genom direkt uppgiftsinsamling från aktörer inom gemenskapen (Intrastat). Det har emellertid uppstått vissa initialsvårigheter vid tillämpningen av Intrastat (stora förseningar med offentliggörandet av statistiken, låg svarsfrekvens och dålig kvalitet på en del inlämnat material) som har föranlett kommissionen att föreslå en effektivisering av insamlingssystemet).

Den otillfredsställande kvaliteten på resultaten vid tillämpningen av detta system samt den administrativa belastningen, som många små och medelstora företag anser vara alltför stor, har tvingat Eurostat att vidta olika åtgärder (utvärdering av de nationella Intrastatsystemen, opinionsundersökningar bland uppgiftslämnare och användare av statistik, ett seminarium om Intrastats framtid).

Följaktligen kommer arbetet med förbättringar och förenklingar (SLIM-initiativet) att fortsätta, vilket möjliggör en minskad belastning på företagen och leder till att systemet fungerar bättre. En annan åtgärd som brådskar är löpande uppdatering av de metoder som används vid insamling, databehandling och spridning av uppgifterna (Edicom-projektet).

Utformningen av statistik över handeln mellan medlemsstaterna kommer att påverkas starkt av det nya EMU-kravet på exakta siffror inom föreskriven tid på makronivå och, med största sannolikhet, av den eventuella ändringen av momssystemet. Forskning om en ny utformning av systemet kommer att utföras.

Intrastat-systemet och de uppgifter som är nödvändiga för EU:s gemensamma handelspolitik (Extrastat) behöver utvecklas och förvaltas i ett sammanhängande informationssystem (Comext se avdelning VII) i överensstämmelse med framtida behov.

Sammanfattning

Under programperioden kommer kommissionen att sträva efter att

- förbättra Intrastat-systemets funktion och kvaliteten på dess resultat vad beträffar precision och tillgänglighet, särskilt för att uppfylla kravet på att ta fram nationalräkenskaper,

- minska dess belastning på uppgiftslämnarna genom förslag till alternativa förfaranden och förenklingar,

- konsekvenserna för statistiken av en eventuell ändring av momssystemet och kravet på att lämna exakta siffror inom föreskriven tid på makronivå kommer att analyseras noggrant och alternativt utnyttjande av statistik kommer att föreslås.

Hänvisning till rättsakter

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tredje delen avdelning I, och avdelning V, kapitel 3

Rådets förordning (EEG) nr 3330/91 av den 7 november 1991 om statistik över varuhandel medlemsstater emellan (EGT L 316, 16.11.1991, s. 1)

ändrad genom:

Kommissionens förordning (EEG) nr 3046/92 av den 22 oktober 1992 om bestämmelser om genomförande och ändring av rådets förordning (EEG) nr 3330/91 om statistik över varuhandel medlemsstaterna emellan (EGT L 307, 23.10.1992, s. 27)

Kommissionens förordning (EEG) nr 2256/92 av den 31 juli 1992 om statistiska trösklar för statistik över handel mellan medlemsstater (EGT L 219, 4.8.1992, s. 40)

ändrad genom:

Korrigendum till kommissionens förordning (EEG) nr 2256/92 av den 31 juli 1992 om statistiska trösklar för statistik över handel mellan medlemsstater (EGT L 170, 13.7.1993, s. 32)

Kommissionens förordning (EEG) nr 3046/92 av den 22 oktober 1992 om bestämmelser om genomförande och ändring av rådets förordning (EEG) nr 3330/91 om statistik över varuhandel medlemsstaterna emellan (EGT L 307, 23.10.1992, s. 27)

ändrad genom:

Kommissionens förordning (EEG) nr 2385/96 av den 16 december 1996 om ändring av förordning (EEG) nr 3046/92 och ändring av rådets förordning (EEG) nr 3330/91 och om ändring av denna förordning för att förenkla angivandet av nettomassa (EGT L 326, 17.12.1996, s. 10)

Kommissionens förordning (EEG) nr 860/97 av den 14 maj 1997 om ändring av kommissionens förordning (EEG) nr 3046/92 beträffande redovisning av varornas värde (EGT L 123, 15.5.1997, s. 12)

Kommissionens förordning (EEG) nr 3590/92 av den 11 december 1992 om informationsmedier för statistiken över handeln mellan medlemsstaterna (EGT L 364, 12.12.1992, s. 32).

Kommissionens förordning (EG) nr 1125/94 av den 17 maj 1994 om tidsfrister för att sända statistik över handeln mellan medlemsstaterna (EGT L 124, 18.5.1994, s. 1)

Kommissionens förordning (EG) nr 2820/94 av den 21 november 1994 om fastställande av ett tröskelvärde för enskilda transaktioner i samband med statistik över varuhandeln mellan medlemsstater (EGT L 299, 22.11.1994, s. 1)

Rådets beslut 96/715/EG av den 9 december 1996 om telematiknät mellan myndigheter för statistik över varuhandeln mellan medlemsstaterna (Edicom) (EGT L 327, 18.12.1996, s. 34)

Kommissionens beslut (E/97/599) av den 24 april 1997 om antagande av 29 förslag till åtgärder som kan komma i fråga för gemenskapsfinansiering enligt rådets beslut 96/715/EG om telematiknät mellan myndigheter för statistik över varuhandeln mellan medlemsstaterna (Edicom) (ej offentliggjort i EGT).

Kommissionens beslut (E/97/784) av den 20 maj 1997 om antagande av 23 förslag till åtgärder som kan komma i fråga för gemenskapsfinansiering enligt rådets beslut 96/715/EG om telematiknät mellan myndigheter för statistik över varuhandeln mellan medlemsstaterna (Edicom) (ej offentliggjort i EGT)

Policydokument

"Making the most of the Internal Market": The Strategic Programme (KOM(93) 632)

SLIM-initiativet Rapport från kommissionen till rådet och Europaparlamentet om pilotprojektet SLIM (KOM(96) 559)

Ett gemensamt momssystem ett program för den inre marknaden (KOM(96) 328)

Lagstiftning om statistik

En modifierad eller ny grundförordning kan bli nödvändig med hänsyn till resultaten av pågående undersökningar om alternativa system för insamling av information (SLIM) och den eventuella utvecklingen på momsområdet.

Behov inom olika politikområden och statistik från Eurostat

>Plats för tabell>

Arbete inom ramen för denna avdelning som har fördröjts på grund av bristande resurser

Fördröjt ekonomiskt stöd för åtgärder i medlemsstaterna för att påskynda genomförandet av de nya bestämmelserna om kortfristiga indikatorer och statistik rörande företagsstrukturer inom följande områden:

- Industri (område 44).

- Handel och distribution (område 47).

AVDELNING II JORDBRUK (INBEGRIPET FISKE)

Konsekvenser för statistiken

Jordbruk

Den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) tar i anspråk nästan hälften av gemenskapens budget. Kommissionen har därför stora arbetsuppgifter som hänför sig till GJP. Det handlar om de sedvanliga uppgifterna att formulera, övervaka, utvärdera och anpassa gemenskapens politik. Kommissionen lägger regelbundet fram förslag till lagstiftning genom rådet om pris- och kvantitetsparametrar inom jordbruket. Kommissionen har även omfattande delegerade befogenheter att förvalta jordbrukspolitiken. En omfattande jordbruksstatistik har framställts för att tjäna som underlag för dessa olika former av verksamhet. Statistiken omfattar jordbrukets struktur, jordbruksinkomster och priser, produktion (produktion av grödor, animalisk produktion, bokslut), jordbrukets förädlingsindustri och skogsbruk.

Den viktigaste uppgiften under den närmaste femårsperioden kommer liksom i nuvarande program att bestå i att löpande producera statistiken och att sörja för underhållet av den på viktiga punkter, dvs. att göra de anpassningar som behövs för att den skall hålla jämna steg med de nuvarande förhållandena inom GJP, med den tekniska utvecklingen (t.ex. på dataområdet) och med övrig officiell statistik. Även i fortsättningen kommer miljödimensionen att ägnas särskild uppmärksamhet, på så sätt att man utvecklar statistik som behövs för analys av växelverkan mellan jordbruk och miljö. Bland annat behövs en förbättring av statistiken över användning av gödningsmedel och bekämpningsmedel, över ekologiskt jordbruk och åtgärder för att bevara den biologiska mångfalden och en levande landsbygd.

Insatser behövs också för att upprätthålla kvaliteten, särskilt i fråga om statistikens jämförbarhet, till följd av ekonomiska åtgärder inom denna sektor i medlemsstaterna och inom Eurostat. En förlängning av giltighetstiden för rådets beslut om förbättring av gemenskapens jordbruksstatistik skall eftersträvas. Dessa förvaltningsbestämmelser syftar till ett gemensamt och tydligt förfarande för att åstadkomma en allt bättre användning av de nationella medel och gemenskapsmedel som står till buds för framställning av jordbruksstatistik, med hjälp av de anpassningar som gjorts efter försök utförda med gemenskapens behov för ögonen. Den statistik som framställs kommer att användas på ett bättre sätt (t.ex. upprättande av modeller, direkt tillgänglighet för medlemsstaterna och en strukturerad utvidgning i riktning mot en generaliserad statistik över markanvändning).

Samtidigt som den nuvarande jordbruksstatistiken skall underhållas och förbättras, skall två andra uppgifter med tanke på framtida behov utredas. Jordbruksstatistikens utformning och utveckling (inklusive utvärderingskriterier) kommer att fastställas så, att denna statistik skall kunna fylla GJP:s behov sju till tio år framåt. Hänsyn måste därvid tas till framtida förändringar av GJP som beror på de reformer som följer av förslagen i "Agenda 2000" och som utgör en anpassning till de utmaningar som utvidgningen av unionen, internationella handelsavtal, miljön och landsbygdens framtid kommer att innebära. En noggrann, oberoende genomgång av det nuvarande systemet planeras för att bidra till detta arbete. Den andra uppgiften är att upprätthålla och utvidga det regelbundna flödet av jämförbara statistiska uppgifter från källor i de central- och östeuropeiska länderna. Denna statistik behövs redan för anslutningsförhandlingarna, och en ändamålsenlig utveckling på detta område kommer senare att underlätta en fullständig integrering.

Fiske

De tre huvudområdena inom den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) är förvaltandet av fiskeresurserna i EU, förvaltandet av marknaden för fiskeriprodukter och en omstrukturering av fiskeindustrin i EU inom ramen för givna resurser. Lagstiftningen om fångster, landningar av fiskeriprodukter och vattenbruksproduktion som utarbetats för Eurostats statistiska program täcker kommissionens nuvarande statistikbehov när det gäller de första två delarna av den gemensamma fiskeripolitiken.

I framtiden kommer GFP att inriktas på att integrera de olika delarna av fiskeripolitiken, alltifrån biologi till resurser, med hjälp av förbättrad övervakning av fiskefartygens verksamhet. Det är inte sannolikt att dessa åtgärder leder till ett ökat statistikbehov, och de viktigaste insatserna under de närmast följande åren kommer att inriktas på att konsolidera och förbättra de dataflöden som baseras på nuvarande lagstiftning, i fråga om fullständighet, aktualitet, enhetlighet, jämförbarhet och tillgänglighet.

Den utveckling som kommer att ske i EU:s politik på grund av de sociala och ekonomiska följderna av att fiskefartygens verksamhet begränsas och EU:s fiskeflotta reduceras, kommer att leda till ett ökat behov av uppgifter om parametrar med vilka den sociala och ekonomiska situationen kan bedömas. Eurostat kommer att möta denna utveckling av politiken på ett ändamålsenligt sätt.

Sammanfattning

Under programperioden kommer kommissionen att sträva efter att

- tillämpa den tekniska handlingsplanen för förbättring av jordbruksstatistiken (Tapas) för att gradvis förbättra den befintliga jordbruksstatistiken framför allt i fråga om kvalitet, jämförbarhet, ökad effektivitet, förenkling och aktualitet,

- planera utvecklingen av jordbruksstatistiken i syfte att tillgodose GJP:s framtida behov,

- bistå vid framtagningen av jämförbara statistiska uppgifter för förhandlingarna om utvidgningen av Europeiska unionen,

- konsolidera och förbättra kvaliteten på fiskeristatistiken (. . .).

Hänvisning till rättsakter

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tredje delen avdelning II

Jordbruk

Rådets direktiv 97/77/EG av den 16 december 1997 om ändring av direktiven 93/23/EEG, 93/24/EEG och 93/25/EEG om genomförande av statistiska undersökningar av grisproduktionen, produktion av nötkreatur samt av får- och getbesättningar. (EGT L 10, 16.1.1998, s. 28)

Rådets beslut 96/411/EG av den 25 juni 1996 om förbättring av gemenskapens jordbruksstatistik (EGT L 162, 1.7.1996). Rådets förordning (EEG) nr 571/88 av den 29 februari 1988 om uppläggningen av gemenskapsundersökningar om företagsstrukturen i jordbruket åren 1988 1997 (EGT L 56, 2.3.1988), ändrad genom rådets förordning (EG) nr 2467/96 av den 17 december 1996 (EGT L 335, 24.12.1996)

Rådets förordning (EG) nr 3205/93 av den 16 november 1993 om ändring av förordning (EEG) nr 357/79 om statistiska undersökningar av vinodlingsområden (EGT L 289, 24.11.1993)

Rådets direktiv 76/625/EEG av den 20 juli 1996 om de statistiska undersökningar som medlemsstaterna skall genomföra för att bestämma produktionskapaciteten för odlingar med vissa slag av fruktträd (EGT L 218, 11.8.1976)

Rådets förordning (EEG) nr 3453/80 av den 22 december 1980 om ändring av förordning (EEG) nr 154/75 om inrättandet av ett register över olivodlingar i de olivoljeproducerande medlemsstaterna (EGT L 360, 31.12.1980)

Rådets förordning (EEG) nr 2392/86 av den 24 juli 1986 om upprättandet av ett gemenskapsregister över vinodlingar (EGT L 208, 31.7.1986)

Rådets förordning (EG) nr 400/94 av den 21 februari 1994 om förlängning av giltighetstiden för förordning (EEG) nr 1615/89 om införande av ett europeiskt informations- och kommunikationssystem för skogsbruk (Efics) (EGT L 54, 25.2.1994)

Kommissionens beslut 96/393/EG av den 13 juni 1996 om ändring av beslut 85/377/EEG om upprättande av en gemenskapstypologi för jordbruksföretag (EGT L 163, 2.7.1996)

Rådets förordning (EEG) nr 837/90 av den 26 mars 1990 om medlemsstaternas statistiska rapportering om spannmålsproduktion (EGT L 88, 3.4.1990)

Rådets förordning (EEG) nr 959/93 av den 5 april 1993 om medlemsstaternas statistiska rapportering om andra grödor än spannmål (EGT L 98, 24.4.1993)

Rådets beslut 94/753/EG av den 14 november 1994 om fortsatt användning av fjärranalys inom jordbruksstatistik under perioden 1994 1998 (EGT L 299, 22.11.1994)

Rådets direktiv 93/23/EEG av den 1 juni 1993 om statistiska undersökningar av grisproduktionen (EGT L 149, 21.6.1993)

Rådets direktiv 93/24/EEG av den 1 juni 1993 om genomförande av statistiska undersökningar om produktion av nötkreatur (EGT L 149, 21.6.1993)

Rådets direktiv 93/25/EEG av den 1 juni 1993 om statistiska undersökningar av får- och getbesättningar (EGT L 149, 21.6.1993)

Rådets direktiv 96/16/EG av den 19 mars 1996 om statistiska undersökningar av mjölk och mjölkprodukter (EGT L 78, 28.3.1996)

Rådets förordning (EEG) nr 2771/75 av den 29 oktober 1975 om den gemensamma organisationen av marknaden för ägg (EGT L 282, 1.11.1975)

Fiske

Rådets förordning (EEG) nr 1382/91 av den 21 maj 1991 om rapportering av landade fiskeriprodukter i medlemsstaterna (EGT L 133, 28.5.1991)

Rådets förordning (EEG) nr 3880/91 av den 17 december 1991 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (EGT L 365, 31.12.1991)

Rådets förordning (EEG) nr 2018/93 av den 30 juni 1993 om rapportering av statistikuppgifter om medlemsstaternas fångster och fiskeriaktiviteter i Nordatlantens västra del (EGT L 186, 28.7.1993)

Rådets förordning (EG) nr 2597/95 av den 23 oktober 1995 om avlämnande av statistikuppgifter över nominell fångst för medlemsstater som bedriver fiske i vissa områden, andra än dem i Nordatlanten (EGT L 270, 13.11.1995)

Rådets förordning (EG) nr 788/96 om medlemsstaternas inlämning av statistik över vattenbruksproduktion (EGT L 108, 1.5.1996)

Policydokument

Strategidokument: Resolution om kommissionens studie över alternativa strategier för utvecklingen av relationer på jordbruksområdet mellan EU och de associerade staterna för en framtida anslutning av dessa stater (CSE(95)607, december 1995).

Lagstiftning om statistik

Förutom en anpassning av gällande bestämmelser planeras ingen omfattande ny lagstiftning om statistik.

Behov inom olika politikområden och statistik från Eurostat

>Plats för tabell>

Arbete inom ramen för denna avdelning som har fördröjts på grund av bristande resurser

Undersökning av jordbrukets struktur: försenad analys av undersökningen (arbetsområde 62).

AVDELNING III FRI RÖRLIGHET FÖR PERSONER, TJÄNSTER OCH KAPITAL

Konsekvenser för statistiken

Personer

För att säkerställa bästa möjliga planering av denna politik inom unionen måste man ha tillgång till tillförlitlig och aktuell information om alla aspekter av medborgarnas rörlighet såväl inom unionen som mellan unionen och andra länder, men också kunna bestämma unionens faktiska befolkning vid olika tidpunkter med hjälp av administrativa regler och folkräkningar i kombination med framtidsprognoser.

Perioden 1998 2002 kommer i första hand att kännetecknas av konsolidering och nyttjande av uppgifter från det arbete som utförts under perioden 1993 1997. Frånsett folkräkningen 2000 planeras ingen ytterligare datainsamling, och resultaten från denna folkräkning kommer troligen inte att finnas tillgängliga innan planeringsperioden löper ut. Det statistiska arbetet kommer att utvidgas till att omfatta även andra geografiska områden, särskilt i samband med programmen för länderna i Central- och Östeuropa samt länderna i Medelhavsområdet.

Sammanfattning

Arbetet kommer i huvudsak att inriktas på att

- harmonisera begrepp som används när det gäller migration samt i folkräkningar, undersökningar om sociala förhållanden samt administrativa register,

- analysera tillgängliga data.

Tjänster och kapital

Befintlig betalningsbalansstatistik är tänkt att kunna användas för att kontrollera bestämmelserna om fri rörlighet för tjänster och kapital på den inre marknaden. För närvarande anser samtliga medlemsstater att det även fortsättningsvis behövs en betalningsbalans för respektive land, också efter det att den tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen har inletts. Det är inte omöjligt att man framöver utarbetar ett nytt system för att mäta handeln, men arbetet med detta kommer i så fall inte att inledas innan den nuvarande planeringsperioden löper ut år 2002.

Årlig och kortperiodisk information om tjänstesektorn är nödvändig för att styra och övervaka den inre marknaden. Denna information behövs dessutom för att bedöma hur de olika ländernas ekonomi påverkas av internationella förhandlingar, för att förbättra kvaliteten på statistiken över nationalräkenskaperna per kvartal och per år, för att analysera tjänsteföretagens konkurrenskraft och inverkan på användarnas produktivitet eller för att följa sysselsättningsutvecklingen, men också för att definiera tjänstesektorns roll för den regionala utvecklingen särskilt för de företag som utför transport-, finans- och företagstjänster.

Ett system med jämförbara data om den audiovisuella industrin och marknaden samt kommunikationsinfrastruktur och -tjänster behöver upprättas för bedömning av den nya politiken, genomförandet och övervakningen av den inre marknaden och konkurrensen inom dessa områden.

För att analysera ekonomiska förhållanden och samhälleliga tendenser i fråga om turismen, är det nödvändigt att konsolidera det statistiska systemet när det gäller sådan information som behövs för framtida planering, så att den europeiska turistnäringens olika aktörer kan utarbeta verkliga strategiska alternativ.

Arbetet under de kommande fem åren kommer således att inriktas på att genomföra rådets nya förordning om undersökningar av företagsstrukturer och om konjunkturstatistik inom tjänstesektorn, utveckla ny statistik för att komplettera befintlig information inom områdena kommunikation och audiovisuella tjänster, fortsätta arbetet med turiststatistik och utarbeta företagsregister för statistiska ändamål.

Sammanfattning

Under programperioden kommer

- pilotundersökningar att inledas och undersökningen av företagsstrukturer att genomföras stegvis,

- pilotutredningar att inledas och förordningen om konjunkturstatistik att genomföras med särskild inriktning på tjänstesektorn,

- undersökningar att genomföras för att bedöma behovet av statistik avseende kommunikation och informationssamhället,

- analyser av användarnas behov, bedömning av källor, insamling av data och test av metoder genom pilotstudier inom de audiovisuella sektorerna att genomföras,

- befintlig turiststatistik att vidareutvecklas genom att man genomför det direktiv som antogs 1995,

- förordningarna om företagsstatistik, konjunkturstatistik och företagsregister för statistiska ändamål att tillämpas.

Hänvisning till rättsakter

Fördraget om Europeiska unionen, avdelning VI

Rådets förordning (EEG) nr 311/76 av den 9 februari 1976 om utarbetande av statistik beträffande utländska arbetstagare

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 58/97 av den 20 december 1996 om statistik rörande företagsstrukturer (EGT L 14, 17.1.1997), ändrad genom förordning (EG) nr 410/98

Rådets förordning (EG) nr 1165/98 av den 19 maj 1998 om konjunkturstatistik (L 162, 5.6.1998, s. 1)

Rådets beslut 97/15/EG av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997 2000) (EGT L 6, 10.1.1997)

Rådets direktiv (95/57/EG) av den 23 november 1995 om insamling av statistisk information rörande turism

Statistiska register: Rådets förordning (EEG) nr 2186/93 av den 22 juli 1993 om samordning inom gemenskapen vid utarbetandet av företagsregister för statistiska ändamål (EGT L 196, 22.7.1993, s. 1)

Policydokument

Vitbok om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Utmaningarna och vägarna in i 2000-talet

Kommissionens rekommendation 96/280/EG om definitionen på små och medelstora företag

Vitbok om europeisk arbetsmarknads- och socialpolitik (1994)

Grönbok om handel (KOM(96) 530)

Grönboken "Finansiella tjänster: Att tillgodose konsumenternas förväntningar"

Grönboken "Leva och arbeta i informationssamhället människan i centrum"

Europa och det globala informationssamhället. Rekommendationer till Europeiska rådet ("Bangemann-rapporten"), 1994

Protokoll från G7-ländernas konferens om informationssamhället, 1995

Rådets beslut (92/421/EEG) om gemenskapens handlingsplan för stöd till turismen, (EGT L 231, 13.8.1992)

Förslag till rådets beslut om ett första flerårigt program för stöd till europeisk turism (1997 2000), Philoxenia-programmet KOM(96) 168 och KOM(96) 635

Den sociala ekonomin: Förslag till rådets beslut om ett flerårigt program (1994 1996) för kooperativ, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser inom gemenskapen (KOM(93) 650)

Förslag till rådets beslut om åtgärder för att inrätta en infrastruktur för statistisk information om audiovisuella och tillhörande sektorer

Lagstiftning om statistik

Rådets förordning (EG) nr 1165/98 av den 19 maj 1998 om konjunkturstatistik (L 162, 5.6.1998)

Behov inom olika politikområden och statistik från Eurostat

>Plats för tabell>

Arbete inom ramen för denna avdelning som har fördröjts på grund av bristande resurser

Fördröjt ekonomiskt stöd för åtgärder i medlemsstaterna för att påskynda genomförandet av de nya förordningarna om kortfristiga indikatorer och statistik rörande företagsstrukturer inom följande områden:

- Tjänster (arbetsområde 51),

- Handel och distribution (arbetsområde 47).

AVDELNING IV TRANSPORTER

Konsekvenser för statistiken

För att en gemensam transportpolitik skall kunna genomföras behövs omfattande, exakt och snabb information om hur det europeiska transportsystemet fungerar, så att gällande politik och initiativ kan bedömas och transportsystemens kvalitet förbättras genom utveckling av integrerade och konkurrenskraftiga system.

Det nuvarande informationssystemet om transporter kommer att utökas för att användarna skall kunna få tillräckligt detaljerad och aktuell statistik.

Det finns planer på att använda nya metoder för att införliva begreppet intermodalitet (och dess koppling till begreppet driftskompatibilitet mellan transeuropeiska transportnät) vid insamlandet av transportstatistik. Med ny teknik, framför allt en mer omfattande användning av Electronic Data interchange (EDI), bör man kunna samla in de intermodala data som behövs och samtidigt minska arbetsbördan för företagen.

Den europeiska avregleringen av transporter påverkar även de statistiska källorna, vilket gör det nödvändigt att ändra de metoder som används och att rationalisera insamlandet av data i medlemsstaterna, varvid kostnadseffektiviteten är en viktig fråga.

Utvecklingen av transeuropeiska nät (TEN) innebär att arbetsprogrammet inom detta område måste tillgodose kraven på exakt och jämförbar information, förbättrade insamlingsmetoder och nya strategier för att analysera och redovisa data (t.ex. system för geografisk information). Den information som behövs för att bedöma och vidareutveckla de transeuropeiska näten bör samlas in i syfte att öka den europeiska industrins konkurrenskraft.

Som ett led i den gemensamma transportpolitiken och för att utveckla en hållbar rörlighet, kommer man att behöva inrätta ett statistiksystem som gör det möjligt att mäta transporternas påverkan på miljö och säkerhet.

Sammanfattning

Följande arbete planeras:

- Fortsatt genomförande av de rättsakter om transportstatistik som rådet nyligen har antagit.

- Anpassning av de rättsliga grunder som nu är i kraft till följd av liberaliseringen av olika transportsätt inom Europa.

- Utveckling av ett statistiksystem för intermodala transporter baserat på befintliga uppgifter i medlemsstaterna.

Hänvisning till rättsakter

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Rådets direktiv 78/546/EEG av den 12 juni 1978 om statistik rapportering om varutransporter på landsväg inom ramen för regionalstatistiken.

Rådets direktiv 80/1119/EEG av den 17 november 1980 om statistisk rapportering om varutransporter på inre vattenvägar (EGT L 339, 15.12.1980)

Rådets direktiv 89/462/EEG av den 18 juli 1989 om ändring av direktiv 78/546/EEG om statistisk rapportering om varutransporter på landsväg inom ramen för regionalstatistiken (EGT L 226, 3.8.1989)

Rådets direktiv 95/64/EG av den 8 december 1995 om förande av statistik över gods- och passagerarbefordran till sjöss

Förslag till rådets förordning (EG) av den 14 september 1995 om statistisk rapportering om lufttransport av passagerare, gods och post

Rådets direktiv 92/106/EEG av den 7 december 1992 om gemensamma regler för vissa former av kombinerad transport av gods mellan medlemsstaterna (EGT L 368, 17.12.1992)

Rådets beslut 93/704/EG av den 30 november 1993 om upprättandet av en gemenskapsdatabas för trafikolyckor (EGT L 329, 30.12.1993)

Förslag till rådets förordning om statistikrapportering rörande varutransporter på väg.

Policydokument

Vitbok om den gemensamma transportpolitikens framtida utveckling och om en helhetssyn på nya gemenskapsregler för hållbar rörlighet (KOM(92)494)

Meddelande från kommissionen: "Handlingsprogram för den gemensamma transportpolitiken 1995 2000" (KOM(95) 302)

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet "Utvidgning av unionens transportnät till grannländerna Mot ett samarbete för en Europatäckande transportstrategi" (KOM(97) 172 slutlig)

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (EGT L 228, 9.9.1996)

Rapport från kommissionen: Lägesrapport och framtida strategier CARE: gemenskapsdatabasen för trafikolyckor Rådets beslut 93/704/EG av den 30 november 1993 (KOM(97) 238 slutlig)

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén "Intermodalitet och intermodal godstransport i Europeiska unionen Godstransport på systemnivå Strategier och åtgärder för att förbättra effektivitet, tjänster och hållbarhet" (KOM(97) 243 slutlig)

Lagstiftning om statistik

Bortsett från att det pågående arbetet skall slutföras (när det gäller statistik för väg- och lufttransporter) planeras ingen omfattande ny lagstiftning om statistik.

Behov inom olika politikområden och statistik från Eurostat

>Plats för tabell>

Arbete inom ramen för denna avdelning som har fördröjts på grund av bristande resurser

Inget

AVDELNING V GEMENSAMMA REGLER OM KONKURRENS, BESKATTNING OCH TILLNÄRMNING AV LAGSTIFTNING

Konsekvenser för statistiken

Endast om harmoniserad, integrerad och tillräckligt detaljerad information snabbt kan göras tillgänglig, kan gemenskapens institutioner förhindra illojal konkurrens, företagen bedöma sin konkurrensförmåga och ekonomiska analytiker utarbeta de uppgifter som behövs för att utforma politiken.

I handeln mellan medlemsstaterna kommer mervärdesskatt tills vidare att fortsätta att tas ut i bestämmelselandet. I ett definitivt momssystem för gemenskapen, enligt kommissionens plan, skulle leveranser inom gemenskapen inte längre vara underkastade den skattesats som gäller i bestämmelselandet utan den som är i kraft i ursprungslandet. Ett sådant gemensamt momssystem som kan komma att införas någon gång i framtiden skulle enligt kommissionens åsikt kräva att system för fördelning av inkomsterna mellan medlemsstaterna på grundval av information från deras nationalräkenskaper. Om rådet skulle fatta ett principbeslut om att införa ett sådant gemensamt momsskattesystem, krävs en undersökning om nationalräkenskapernas lämplighet för detta ändamål, samtidigt som man tar hänsyn till den högre grad av tillförlitlighet som krävs, det bortfall eller den förvanskning av information som hänger samman med förändringen i momssystemet och den extra svarsvolym som de undersökningar som sker inför utbytet kommer att lägga på företagen. Genomförandet av varje förbättring av nationalräkenskaperna som en följd härav kommer att lägga en mycket stor börda på dem som sammanställer nationalräkenskaperna i form av mänskliga resurser och höga kostnader.

Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas åt att se till att det arbete som blir en följd av programmet samordnas på lämpligt sätt när det gäller användningen av klassifikationssystem (innefattande de enheter som övervakas), definitioner av variabler och begrepp i allmänhet. Denna samordning kommer att återspeglas i den offentliggjorda statistiken genom att tabeller blir mer jämförbara t.ex. mellan olika ämnesområden.

Sammanfattning

Arbetet kommer huvudsakligen att inriktas på att

- förbättra kvaliteten och jämförbarheten när det gäller de makroekonomiska data som hämtats från nationalräkenskaperna,

- förbättra tillnärmningen av lagstiftningen genom bättre statistisk samordning.

Hänvisning till rättsakter

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tredje delen avdelning V

Rådets förordning (EG) nr 1165/98 av den 19 maj 1998 (EGT L 165, 5.6.1998) om konjunkturstatistik

Policydokument

Kommissionens rekommendation 96/280/EG om definitionen på små och medelstora företag

Lagstiftning om statistik

Förutom en anpassning av gällande bestämmelser planeras ingen omfattande ny lagstiftning om statistik.

Behov inom olika politikområden och statistik från Eurostat

>Plats för tabell>

Arbete inom ramen för denna avdelning som har fördröjts på grund av bristande resurser

Fördröjt ekonomiskt stöd för åtgärder i medlemsstaterna för att påskynda genomförandet av de nya förordningarna om konjunkturindikatorer och statistik rörande företagsstrukturer inom följande områden:

- Industri (arbetsområde 44).

- Tjänster (arbetsområde 51).

- Handel och distribution (arbetsområde 47).

AVDELNING VI EKONOMISK OCH MONETÄR POLITIK

Konsekvenser för statistiken

Förverkligandet av den ekonomiska och monetära unionen fordrar en ytterst sträng statistisk övervakning för att stödja samordningen av den makroekonomiska politiken och Europeiska centralbankssystemet och dess monetära politik. Stabilitets- och tillväxtpakten ställer nya krav på statistiken. Under tiden är det fortfarande viktigt att bedöma graden av medlemsstaternas ekonomiska konvergens.

En stor del av uppgiften kommer i första hand att bestå i att fortsätta och komplettera de ansträngningar som har gjorts för att harmonisera statistiken i fråga om konvergenskriterierna. Målet att upprätthålla prisstabilitet (artikel 105) innebär att kvaliteten och jämförbarheten för harmoniserade konsumentprisindex (HIKP) måste förbättras och att den monetära unionens konsumentprisindex (MUKPI) måste utarbetas i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2494/95.

Övervakningen av budgetsituationen och den offentliga sektorns skuldsättning (artikel 104c samt stabilitets- och tillväxtpakten som man enades om i Dublin) kommer att utföras på grundval av redovisningen av statens räkenskaper i enlighet med ENS 95, som godkändes av rådet (förordning (EG) nr 2223/96) i juni 1996. Arbetet med harmonisering och jämförbarhet kommer att kontrolleras för att institutionernas beslutsfattare skall ha tillgång till högkvalitativa och jämförbara statistikinstrument, som inte leder till att bedömningen av budgetsituationen i respektive medlemsstat görs på felaktiga grunder.

Övervakningen av den ekonomiska utvecklingen i medlemsstaterna i enlighet med fördraget (artikel 103) har visat att det finns ett behov av att fortsätta arbetet med att harmonisera nationalräkenskaperna och att framställa alla tabeller enligt rådets beslut om ENS 95. Dessa uppgifter används i allt större utsträckning som en grund för politiska beslut, och därför åligger det kommissionen att kontrollera så att medlemsstaterna verkligen tillämpar ENS 95. Dessutom måste arbetsmarknadsstatistiken förbättras ytterligare, eftersom sysselsättningen är en prioriterad fråga som är ett av de uppställda målen för EMU, i enlighet med artikel 2 i fördraget, där det görs en uttalad koppling till artikel 103 genom artikel 102a.

För att övervaka stabilitets- och tillväxtpakten måste kvartalsvisa räkenskaper i löpande och fasta priser utarbetas på jämförbar grund. Sammanlagda nationalräkenskaper som omfattar de medlemsstater som har infört den gemensamma valutan skall också utarbetas.

Arbetet med att utarbeta de viktigaste sammanläggningarna av räkenskaperna uttryckta som köpkraftspariteter skall fortsätta. Därför kommer det att behövas en mer omfattande metodologisk översyn, nämligen översynen av metodologin för köpkraftspariteter så att resultaten blir mer tillförlitligt för jämförande analyser.

För att statistiken skall få den bredd, jämförbarhet, aktualitet och frekvens som behövs för att samordna den makroekonomiska politiken och stödja Europeiska centralbankssystemet i dess monetära politik, kommer fortsatt arbete att ägnas konjunkturindikatorer på efterfrågan, produktion, arbetsmarknad, priser och kostnader. Detta arbete kommer att utgöra ett komplement till den vidare utvecklingen av monetära och finansiella indikatorer.

Sammanfattning

Under de kommande fem åren kommer arbetet huvudsakligen att inriktas på att

- fullfölja arbetet med att utveckla och framställa den statistik som behövs för samordningen av den makroekonomiska politiken och penningpolitiken, stabilitets- och tillväxtpakten och den fortsatta utvärderingen av den ekonomiska konvergensen,

- tillämpa förordningen om Europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 95).

Hänvisning till rättsakter

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tredje delen artikel 2

Rådets förordning (EG) nr 2494/95 av den 23 oktober 1995 om harmoniserade konsumentprisindex

Rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen ändrad genom rådets förordning (EG) nr 448/98 av den 16 februari 1998 om komplettering och ändring av förordning (EG) nr 2223/96 om fördelning av indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (Fisim) inom ramen för det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet (ENS)

Europeiska rådets resolution om stabilitets- och tillväxtpakten, Amsterdam den 17 juni 1997

Rådets förordning (EG) nr 1467/97 av den 7 juli 1997 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott

Rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken

Policydokument

Vitbok om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning, kapitel B1,

Europeiska kommissionen 1993

Allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken, årlig publikation från rådet

Ekonomiska årsrapporten, Europeiska kommissionen

Gemensamma rapporten om sysselsättningen, årlig publikation från rådet och Europeiska kommissionen

Grönbok om praktiska åtgärder vid införandet av den gemensamma valutan

Europeiska rådets beslut vid mötena i Madrid, Florens och Dublin

Lagstiftning om statistik

Förutom en anpassning av gällande bestämmelser planeras ingen omfattande ny lagstiftning om statistik.

Behov inom olika politikområden och statistik från Eurostat

>Plats för tabell>

Arbete inom ramen för denna avdelning som har fördröjts på grund av bristande resurser

Inget

AVDELNING VII GEMENSAM HANDELSPOLITIK

Konsekvenser för statistiken

I artikel 113 i EG-fördraget fastställs vilka förfaranden som gäller för att kommissionen skall bemyndigas att inleda förhandlingar på det handelspolitiska området. Multilaterala förhandlingar skall genomföras inom ramen för GATT-avtalet i WTO:s regi. Dessa förhandlingar kompletteras av bilaterala förhandlingar.

Gemenskapens statistik måste hålla samma höga standard som dess partners statistik och gärna vara ännu bättre. Gemenskapen behöver snabbt ha tillgång till fullständig och detaljerad information om varuhandeln med tredje land (Extrastat). Det nuvarande informationssystemet kommer även fortsättningsvis att präglas av en hög effektivitet.

Förhandlingarna om EU:s utvidgning kan leda till lämpliga justeringar av handelsstatistiken. Ansökarländerna bör stödjas i sina ansträngningar att anpassa sig till det statistiska regelverket.

Fastän SLIM-initiativet när det gäller varuhandeln mellan EU:s medlemsstater (se avdelning I) för närvarande är fokuserad på den inre handeln medlemsstaterna emellan, kommer det troligen att leda till krav på en del liknande förenklingar av det statistiska systemet för den yttre handeln.

Man planerar att undersöka globaliseringens effekt på handelsstatistiken. En granskning av företagen kommer att följas av lämpliga åtgärder, troligtvis runt år 2000.

I samband med Allmänna tjänstehandelsavtalet (GATS) kommer man dessutom att utarbeta statistik om den internationella handeln med tjänster, de utländska direktinvesteringarna och handeln med utländska dotterbolag. Detta är en viktig prioritering för de kommande åren.

Undersökningar kommer att genomföras för att utarbeta statistik som mäter effekterna av ekonomins globalisering. Dessa undersökningar kommer att genomföras i nära samarbete med statistikorganen i medlemsstaterna och andra internationella organisationer. Särskild vikt kommer att läggas vid de eventuella effekter som metoder, insamlingssystem osv. kan få inom andra statistikområden.

Sammanfattning

Verksamheten kommer huvudsakligen att inriktas på att

- tillämpa reviderade internationella begrepp och definitioner inom handelsstatistiken, innefattande dem som krävs för att genomföra ESA95,

- förbättra COMEXT-systemet som omfattar uppgifter i Intrastat och Extrastat för att göra det mera användarvänligt samt utvidga det för att kunna integrera handelsvolym och enhetsvärdesindex,

- utföra undersökningar tillsammans med tredje land för att öka jämförbarheten av data som behövs som stöd vid multi- och bilaterala förhandlingar,

- utarbeta indikatorer för att mäta effekterna av ekonomins globalisering på företag, arbetsmarknad och handelsstatistik.

Hänvisning till rättsakter

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tredje delen avdelning VI

Rådets förordning (EG) nr 1172/95 av den 22 maj 1995 om statistik avseende gemenskapens och dess medlemsstaters varuhandel med icke-medlemsstater (EGT L 118, 25.5.1995, s. 10)

ändrad genom

Rådets förordning (EG) nr 476/97 av den 13 mars 1997 beträffande det statistiska området (EGT L 75, 15.3.1997, s. 1)

Kommissionens förordning (EG) nr 840/96 av den 7 maj 1996 om vissa tillämpningsföreskrifter till rådets förordning (EG) nr 1172/95 vad gäller statistik avseende utrikeshandel (EGT L 114, 8.5.1996, s. 7)

Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1)

ändrad genom

Rådets förordning (EEG) nr 3528/89 av den 23 november 1989 om ändring av förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 347, 28.11.1989, s. 1)

Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen artikel 252 (EGT L 302, 19.10.1992, s. 50)

Kommissionens förordning (EG) nr 1734/96 av den 9 september 1996 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 238, 19.9.1996, s. 1)

Kommissionens förordning (EG) nr 2317/97 av den 21 november 1997 om ländernomenklaturen för statistik över gemenskapens utrikeshandel och handeln medlemsstaterna emellan (EGT L 321, 22.11.1997, s. 19)

Lagstiftning om statistik

Förutom en anpassning av gällande bestämmelser planeras ingen omfattande ny lagstiftning om statistik.

Behov inom olika politikområden och statistik från Eurostat

>Plats för tabell>

Arbete inom ramen för denna avdelning som har fördröjts på grund av bristande resurser

Internationell handel med tjänster om direktinvesteringar (arbetsområde 54)

Tekniskt samarbete med tredje land (arbetsområde 21)

AVDELNING VIII SOCIALPOLITIK, UTBILDNING, YRKESUTBILDNING OCH UNGDOMSFRÅGOR

Konsekvenser för statistiken

För att långtidsarbetslöshet skall kunna analyseras och omvandlingsprocesser studeras, kommer det att krävas statistik. Data om sysselsättningen och arbetsmarknaden behövs för att man skall kunna följa besluten från Europeiska rådets möte i Amsterdam och övervaka de riktlinjer för sysselsättningen som beslutades vid Europeiska rådets extra möte om sysselsättning i Luxemburg. Förutom de instrument som har tagits i bruk för att lösa de problem som beror på att det råder brist på såväl konjunkturstatistik om arbetsmarknaden som jämförbara data om arbetslöshet och löner, kommer det även att krävas lämpliga data som mäter uppnådd sysselsättning enligt riktlinjerna. Arbetet kommer att inriktas på att harmonisera arbetslöshetstalen ytterligare, skatta undersysselsättningen och utarbeta en fortlöpande arbetskraftsundersökning i flertalet av EES-länderna och de länder som har ansökt om medlemskap i EU. Dessutom kommer man att anta ett permanent statistiksystem för löner och arbetskraftskostnader, vilket skall omfatta konjunkturindikatorer för anställningskostnader, grundade på de uppgifter som finns tillgängliga i medlemsstaterna. Befintlig statistik kommer att granskas, och vid behov utvecklas och kombineras till gemensamma indikatorer för uppnådd sysselsättning enligt definitionen i riktlinjerna för sysselsättning.

Gemenskapens båda femåriga åtgärdsprogram (1995 1999) för högre utbildning respektive yrkesutbildning har, tillsammans med rådets resolution som uttryckligen koncentreras på främjande av utbildnings- och yrkesutbildningsstatistik, lett till en avsevärt ökad efterfrågan på internationellt jämförbar statistik om utbildning. För perioden 1998 2002 kommer den statistiska utvecklingen på dessa områden att löpa parallellt med a) riktlinjerna från toppmötet i Luxemburg om sysselsättningen, b) målen för struktur- (. . .) fonderna och c) målen för den nya generationen av utbildnings-, yrkesutbildnings- och ungdomsprogram. I detta sammanhang vet man redan att det kommer att finnas stor efterfrågan på statistik om i) övergången från skola till arbete, ii) skolutbildningens längd, iii) livslångt lärande och iv) sambandet mellan möjlighet att få anställning och yrkesutbildning.

För att säkerställa en riktig planering av unionens politik inom ett flertal områden är det nödvändigt att ha tillgång till tillförlitlig och aktuell information om demografiska förhållanden och migration. Perioden 1998 2002 kommer att kännetecknas av konsolidering och analys av det arbete som har utförts under perioden 1993 1997. Det kommer inte att ske någon ny datainsamling, utom i form av folkräkningar.

Den ökade medvetenheten om gemenskapens roll på det socialpolitiska området innebär att det behövs harmoniserade och internationellt jämförbara data om levnadsvillkor. Samordnade indikatorer för inkomstnivå, levnadsvillkor och social utslagning skall också utarbetas.

Undersökningar av tidsanvändning kommer att ge ytterligare icke-monetär information om levnadsvillkoren och innebär att kommissionen kan redovisa statistik över männens och kvinnornas samlade bidrag till ekonomin (dvs. både avlönat och oavlönat arbete).

Kommissionen skall säkerställa att livskvaliteten bibehålls genom lämpliga system för socialt skydd, vilket innebär att det behövs en internationellt jämförbar statistisk databas över det sociala skyddets utgifter och intäkter. Esspros-datainsamlingen kommer att fortsätta med framställning av associerade publikationer. Undersökningar av aktiv arbetsmarknadspolitik kommer att genomföras inom områden som sysselsättningsskapande åtgärder, skattesystemens inverkan på det sociala skyddet etc.

I linje med rådets resolution om harmonisering av statistik över olycksfall i arbetet och yrkessjukdomar avser man att fortsätta med projekten för jämförbar statistik över hälsa och säkerhet i arbetet inom det föreslagna handlingsprogrammet om hälsa och säkerhet i arbetet (1996 2000). Enhetliga sammanställningar av data kommer att göras för att det skall bli möjligt att övervaka hälsan och säkerheten i arbetet samt effekten av bestämmelserna på detta område.

För utarbetandet/samordningen av hushållsundersökningar respektive samordningen mellan undersökningar och register gäller genomgående att resurserna skall utnyttjas mer rationellt och resultatens jämförbarhet förbättras.

Sammanfattning

Arbetet under kommande planeringsperiod kommer huvudsakligen att inriktas på att

- konsolidera och analysera det arbete som utförts när det gäller befolkning och migration,

- vidareutveckla en harmoniserad statistik om arbetslöshet och arbetsmarknad (t.ex. en arbetskraftöversikt, kvartalsstatistik över arbetskraftskostnader),

- motsvara nya och befintliga krav på data inom området för vidareutbildning,

- fortsätta med de statistiska projekten om hälsa och säkerhet,

- förbättra statistiken om inkomstfördelning, levnadsstandard och social utslagning,

- samordna arbetet med en undersökning av tidsanvändning,

- konsolidera statistiken avseende socialt skydd.

Hänvisning till rättsakter

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tredje delen avdelning I, avdelning II, avdelning V, avdelning VIII, avdelning XIV

Fördraget om Europeiska unionen, avdelning VI

Rådets förordning (EG) nr 577/98 av den 9 mars 1998 om anordnande av statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen

Undersökning av arbetskraftskostnader (rådets förordning (EG) nr 23/97/EEG, december 1996)

Undersökning av inkomststruktur (rådets förordning (EG) nr 2744/95);

Rådets resolution av den 5 december 1994 om främjande av utbildningsstatistik inom Europeiska unionen (EGT C 374, 30.12.1994)

Rådets förordning (EEG) nr 311/76 om utarbetande av statistik beträffande utländska arbetstagare

Rådets resolution av den 27 mars 1995 (95/C 168/01) om harmoniseringen av statistik över olycksfall i arbetet samt data om yrkessjukdomar

Policydokument

Vitbok om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning (1993), Vitbok om europeiska arbetsmarknads- och socialpolitik (1994)

Slutsatserna från Europeiska rådets extra möte om sysselsättning, Luxemburg, november 1997

Europaparlamentets och rådets beslut nr 819/95/EG, rådets beslut av den 14 mars 1995 om fastställande av gemenskapens åtgärdsprogram Sokrates (EGT L 87, 20.4.1995)

Rådets beslut av den 6 december 1994 om upprättande av ett åtgärdsprogram för genomförandet av en yrkesutbildningspolitik för Europeiska gemenskapen (EGT L 340, 29.12.1994)

Rådets beslut nr 267/90/EEG om upprättande av ett handlingsprogram för utveckling av yrkesinriktad fortbildning inom Europeiska gemenskapen (Force) (EGT L 156, 21.6.1990)

Kommissionens meddelande (juli 1996) och rådets resolution (december 1996) om lika möjligheter för funktionshindrade personer:

Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1) i Artikel 118a

Förväntat beslut från rådet om antagande av ett gemenskapsprogram (SAFE Säkerhetsåtgärder i Europa) för att förbättra hälsan, hygienen och säkerheten i arbetet

Grönbok om europeisk socialpolitik

Vitbok om utbildning "Lära och lära ut På väg mot kunskapssamhället" (1995)

Gemensam rapport från rådet (ekonomiska och finansiella frågor/arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor) och kommissionen till Europeiska rådet (stats- och regeringschefer)

Kommissionens meddelande om ett gemenskapsprogram för arbetarskyddsfrågor (1996 2000) (KOM(95) 282 slutlig)

"Handlingsplattform", dokument som publicerades vid den fjärde internationella kvinnokonferensen, Beijing 1995

Lagstiftning om statistik

Förutom en anpassning av gällande bestämmelser planeras ingen omfattande ny lagstiftning om statistik. Rättsakter från nya program kommer att ersätta nuvarande policydokument om utbildning år 2000.

Behov inom olika politikområden och statistik från Eurostat

>Plats för tabell>

Arbete inom ramen för denna avdelning som har fördröjts på grund av bristande resurser

Undersökning av tidsanvändning (arbetsområde 36)

AVDELNING IX KULTUR

Konsekvenser för statistiken

Kultur och medier spelar en avgörande roll för att skapa en europeisk identitet. Ur ett strikt ekonomiskt perspektiv ökar kultursektorn i betydelse, inte bara med hänsyn till de producerade tjänsternas volym och kvalitet, utan även som en källa till nya arbetstillfällen.

Den största utmaningen under den kommande perioden består i att framställa internationellt jämförbar statistik på grundval av den datainsamling som redan nu görs i medlemsstaterna.

Sammanfattning

Arbetet kommer att bestå i att

- utveckla kulturstatistik på grundval av befintliga källor

Hänvisning till rättsakter

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tredje delen avdelning IX.

Policydokument

Resolution från rådet (kultur och audiovisuella medier) av den 20 november 1995 om främjande av statistisk information i fråga om kultur och ekonomisk tillväxt.

Första rapporten om beaktandet av de kulturella aspekterna i Europeiska gemenskapens verksamhet, framlagd av kommissionen till rådet (kultur och audiovisuella medier) under första halvåret 1996.

Lagstiftning om statistik

Förutom en anpassning av gällande bestämmelser planeras ingen omfattande ny lagstiftning om statistik.

Behov inom olika politikområden och statistik från Eurostat

>Plats för tabell>

Arbete inom ramen för denna avdelning som har fördröjts på grund av bristande resurser

Inget.

AVDELNING X FOLKHÄLSA

Konsekvenser för statistiken

I artikel 3 i fördraget fastslås att gemenskapens verksamhet skall innefatta bidrag till att uppnå en hög hälsoskyddsnivå, och i artikel 129 fastställs uttryckligen gemenskapens behörighet på folkhälsoområdet, som i synnerhet skall inriktas på att främja samarbete mellan medlemsstaterna och vid behov stödja deras insatser.

I juni 1997 antog Europaparlamentet och rådet ett beslut om ett åtgärdsprogram för gemenskapen för hälsoövervakning inom ramen för verksamheten på folkhälsoområdet (1997 2001).

Åtgärdsprogrammet avser upprättandet av ett gemenskapssystem för hälsoövervakning som gör det möjligt att mäta hälsotillstånd, hälsotendenser och hälsofaktorer inom hela gemenskapen, underlättar planering, uppföljning och utvärdering av gemenskapens program och åtgärder och förser medlemsstaterna med lämplig hälsoinformation som gör det möjligt att göra jämförelser samt stöder den nationella hälsopolitiken.

Till de planerade insatserna hör fastställande av jämförbara hälsodata och hälsofaktorer för gemenskapen, i vilka ingår områden som hälsotillstånd (t.ex. funktionshinder, dödlighet, olycksfall och dödsorsak), livsstil och hälsovanor, hälso- och sjukvårdsresurser och hälsofrämjande åtgärder.

Arbetet kommer huvudsakligen att baseras på tillgängliga data och skall utföras i samarbete med behöriga internationella organisationer på folkhälsoområdet, särskilt Världshälsoorganisationen (WHO) och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).

Sammanfattning

Under de kommande fem åren kommer arbetet framför allt att inriktas på att

- utarbeta gemenskapsindikatorer för hälsa, inklusive val av relevant information och data för utbyte mellan medlemsstaterna, kommissionen och internationella organisationer samt arbete med begreppsdefinitioner för att få fram jämförbara data,

- utarbeta ett gemenskapsomfattande nätverk för utbyte och överföring av hälsodata mellan medlemsstaterna, kommissionen och internationella organisationer (grundat på telematikprojektet IDA-CARE),

- utarbeta sådana metoder och instrument som krävs för analyser av och rapportering om hälsotillstånd, hälsotendenser och hälsofaktorer samt effekten av hälsopolitik.

Hänvisning till rättsakter

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen första delen, samt tredje delen, avdelning X.

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1400/97/EG av den 30 juni 1997 om antagande av ett åtgärdsprogram för gemenskapen för hälsoövervakning inom ramen för verksamheten på folkhälsoområdet (1997 2001) (EGT L 193, 22.7.1997, s. 1).

Policydokument

Vitbok om europeisk arbetsmarknads- och socialpolitik.

Lagstiftning om statistik

Förutom en anpassning av gällande bestämmelser planeras ingen omfattande ny lagstiftning om statistik.

Behov inom olika politikområden och statistik från Eurostat

>Plats för tabell>

Arbete inom ramen för denna avdelning som har fördröjts på grund av bristande resurser

Inget.

AVDELNING XI KONSUMENTSKYDD

Konsekvenser för statistiken

Av artikel 3 i fördraget framgår att gemenskapen skall eftersträva ett stärkt konsumentskydd.

Av artikel 100a i fördraget framgår att kommissionen i sina förslag som syftar till att upprätta den inre marknaden och få den att fungera skall utgå från en hög skyddsnivå för konsumentskyddet. Av artikel 129a i fördraget framgår att gemenskapen skall bidra till att en hög konsumentskyddsnivå uppnås genom särskilda insatser som understöder och kompletterar medlemsstaternas politik för att skydda konsumenternas hälsa, säkerhet och ekonomiska intressen och ge god konsumentupplysning.

Sammanfattning

Under programmets löptid kommer huvudaktiviteterna att inriktas på att

- tillhandahålla tekniskt stöd för insamling och utvärdering av data.

Hänvisning till rättsakter

EG-fördraget avdelning I, avdelning V, avdelning X

Rådets beslut av den 22 maj 1995 om ändring av beslut nr 3092/94/EG

Policydokument

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om en allmän ram för gemenskapsverksamheter till förmån för konsumenterna meddelande från E. Bonino av den 28 januari 1998

Lagstiftning om statistik

Förutom en anpassning av gällande bestämmelser planeras ingen omfattande ny lagstiftning om statistik.

Behov inom olika politikområden och statistik från Eurostat

>Plats för tabell>

Arbete inom ramen för denna avdelning som har fördröjts på grund av bristande resurser

Inget.

AVDELNING XII TRANSEUROPEISKA NÄT

Energi

Konsekvenser för statistiken

TEN-initiativet har gett energistatistiken en ny dimension och förnyad kraft och stöder främst gemenskapens åtgärder på ett flertal energirelaterade områden, t.ex. konkurrens (särskilt avseende offentligt ägda företag), den inre marknaden, transport, forskning och utveckling samt miljön. Till grund för valet av åtgärder ligger både strukturella och kortsiktiga uppgifter om energiproduktion, energiförbrukning och energipriser.

Handelsstatistik angående energi kommer att konsolideras och förbättras.

Statistiska uppgifter som rör miljöaspekten på energi skall också tas fram. Dessa behövs t.ex. för att bedöma de miljöeffekter som utsläpp har och hur dessa utsläpp kan minskas. Detta gäller särskilt förnybara energikällor och rationellt utnyttjande av energi och olika substitut.

Sammanfattning

Arbetet kommer huvudsakligen att inriktas på att

- konsolidera och förbättra handelsstatistiken på energiområdet, för att göra det möjligt att följa upp den inre marknaden på energiområdet,

- utarbeta statistik om hur energin påverkar miljön i enlighet med medlemsstaternas åtaganden inom ramen för en strategi efter Kyoto-mötet.

Hänvisning till rättsakter

Fördragen om upprättandet av Europeiska unionen, Europeiska atomenergigemenskapen, Europeiska kol- och stålgemenskapen.

Rådets direktiv 90/377/EEG av den 29 juni 1990 om ett gemenskapsförfarande för att främja öppenheten beträffande prissättningen på gas och el levererad till industriella slutanvändare.

Kommissionens beslut nr 2390/96/EKSG av den 16 december 1996 och kommissionens rekommendation 88/96/EKSG av den 16 december 1996 om statistik angående fasta bränslen.

Policydokument

Vitbok Energipolitik inom Europeiska unionen (KOM [95] 682).

Kommissionens meddelande av den 20 november 1996: "Energi för framtiden Förnybara energikällor Grönbok för en gemenskapsstrategi".

Kommissionens dokument "Energin i Europa år 2020 olika scenarier" (1996).

Förslag till rådets beslut om organisationen av samarbetet kring överenskomna energimål för gemenskapen (från kommissionen) (KOM [96] 431 slutlig).

Altenerprogrammet av den 29 juni 1992 för främjande av de förnybara energikällorna.

Lagstiftning om statistik

Förutom en anpassning av gällande bestämmelser planeras ingen omfattande ny lagstiftning om statistik.

Telematiknät

Konsekvenser för statistiken

Under nästa period kommer arbetet att inriktas på införandet av ny informationsteknik, EDI och telematiknät som stöder det europeiska statistiksystemet i viktiga frågor som t.ex. nationalräkenskaper, betalningsbalanser, ecu-statistik, utrikeshandel, industriindikatorer, Prodcom, prisindex, transport, försäkring, jordbruk, hälsovård, sysselsättning och miljö.

De olika statistikområdena kommer att belysas i enlighet med den prioriteringsordning som kommissionen gjort, och särskilt kommer man att beakta de datum som är viktiga i samband med eurons införande och den statistik som hör samman med konvergenskriterierna, regionala och sociala frågor, industri och handel, en eventuell utvidgning av unionen och de effekter året 2000 kommer att få för efterfrågan på statistik.

Sammanfattning

Arbetet kommer huvudsakligen att inriktas på att

- skapa ett internt nätverk bestående av alla medlemmar i det europeiska statistiksystemet för utbyte av uppgifter,

- skapa en europeisk referensram för spridningen av data.

Hänvisning till rättsakter

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tredje delen avdelning XII (telematiknät).

Programmet om datautbyte mellan administrationer (IDA) (rådets beslut 95/468/EG).

Rådets beslut 96/715/EG av den 9 december 1996 om telematiknät mellan myndigheter för statistik över varuhandeln mellan medlemsstaterna (Edicom).

Policydokument

Europa och det globala informationssamhället, rekommendationer till Europeiska rådet Bangemann-rapporten.

Ett meddelande från rådet om elektronisk handel håller på att förberedas.

En ny rättslig grund håller på att förberedas för ett nytt "IDA 2"-program för perioden 1998 2002.

Lagstiftning om statistik

Förutom en anpassning av gällande bestämmelser planeras ingen omfattande ny lagstiftning om statistik.

Transportnät

Konsekvenser för statistiken

Europaparlamentets och rådets beslut 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet innehåller reglerna för gemenskapens nya behörigheter i enlighet med Fördraget om Europeiska unionen.

För att kunna genomföra detta beslut krävs relevant statistik som kan användas för att övervaka och utvärdera gemenskapens politik och arbete med att utveckla det transeuropeiska transportnätet i syfte att bidra till en väl fungerande inre marknad och stärkt ekonomisk och social sammanhållning. Statistik behövs också för att kunna bedöma det transeuropeiska transportnätets effekter på miljön och för att utarbeta riktlinjer som minimerar dessa effekter.

Denna statistik kommer tillsammans med geografiska referenser att gälla trafikflöden på de transeuropeiska transportnäten och trafikens intensitet vid de punkter där de olika transportsätten möts.

Information om infrastrukturparametrar och de motsvarande investeringarna kommer att insamlas på såväl europeisk som nationell och regional nivå (fördelning av strukturfonderna).

Sammanfattning

Arbetet kommer huvudsakligen att inriktas på att

- analysera de källor och metoder som kan användas för framtagning av statistik avseende transportinfrastrukturen inom ramen för ett geografiskt informationssystem.

Rättsliga grunder

Europaparlamentets och rådets beslut 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (EGT L 228, 9.9.1996).

Policydokument

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om offentlig-privata partnerskap i transeuropeiska transportnätprojekt (KOM[97] 453 slutlig).

Lagstiftning om statistik

Förutom en anpassning av gällande bestämmelser planeras ingen omfattande ny lagstiftning om statistik.

Behov inom olika politikområden och statistik från Eurostat

>Plats för tabell>

Arbete inom ramen för denna avdelning som har fördröjts på grund av bristande resurser

Inget.

AVDELNING XIII INDUSTRI

Konsekvenser för statistiken

I artikel 130 i EG-fördraget fastställs det att gemenskapen och medlemsstaterna skall säkerställa att det finns nödvändiga förutsättningar för gemenskapsindustrins konkurrensförmåga. Detta innebär att det behövs harmoniserad industristatistik på gemenskapsnivå som gör det möjligt att bedöma nivån på och förändringar i konkurrensförmågan.

Den huvudsakliga verksamheten i början av den period som omfattas av programmet kommer att vara genomförandet av 1996 års förordning från rådet om statistik rörande företagsstrukturer som innehåller ett antal nya variabler som skall underlätta en övervakning av industrins konkurrensförmåga. Arbetet kommer sedan att fortsätta med att använda industridata från olika regioner för att få en bild av de resultat som regionalfondernas utgifter leder till.

Uppföljningen av framstegen på den inre marknaden kommer att underlättas avsevärt genom ny statistik om marknadens storlek och en systematisk användning av Prodcom-systemet som nyligen genomgått sin inledningsfas.

Viktiga områden där det behövs förbättringar när det gäller miljöaspekten på industrin är bl.a. uppgifter om utgifter, om industrier som specialiserat sig på miljöanpassade produkter och tjänster samt användningen av uppgifter om produktion och insatser för material- och resursräkenskaper.

För att bättre kunna tillgodose de behov som kommissionen och Europeiska monetära institutet har av industriindikatorer för övervakning av konvergensen och förbättring av den ekonomiska verksamheten, kommer man att utveckla en uppsättning konjunkturindikatorer.

För att kunna tillgodose de behov som kommer att ställas på kol- och stålsektorn, skall det utarbetas förslag så att stålstatistiken inlemmas i det befintliga systemet för industristatistik efter utgången av EKSG-fördraget 2002.

Sammanfattning

Arbetet kommer huvudsakligen att inriktas på att

- genomföra förordningar om statistik rörande företagsstrukturer och industrirelaterade konjunkturindikatorer,

- ytterligare förenkla och effektivisera Prodcom-systemet,

- inlemma framtida stålstatistik i det befintliga systemet för industristatistik,

- ta fram indikatorer avseende investeringar av immaterialrättslig natur, underentreprenad och globalisering i samband med tillämpningen av förordningen om statistik rörande företagsstrukturer.

Hänvisning till rättsakter

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen.

Rådets förordning (EG) nr 3696/93 av den 29 oktober 1993 om den statistiska indelningen av produkter efter näringsgren (CPA) inom Europeiska gemenskapen.

Rådets förordning (EEG) nr 2186/93 av den 22 juli 1993 om samordning inom gemenskapen vid utarbetandet av företagsregister för statistiska ändamål.

Rådets förordning (EEG) nr 696/93 av den 15 mars 1993 om statistiska enheter för observation och analys av produktionssystemet inom gemenskapen.

Rådets förordning (EEG) nr 3037/90 av den 9 oktober 1990 om statistisk näringsindelning i Europeiska gemenskapen, ändrad genom förordning (EEG) nr 761/93 av den 24 mars 1993.

Rådets förordning (EEG) nr 3924/91 av den 19 december 1991 om en statistisk undersökning av industriproduktionen i gemenskapen (Prodcom).

Rådets förordning (Euratom, EEG) nr 1588/90 av den 11 juni 1990 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till Europeiska gemenskapernas statistikkontor.

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 58/97 av den 20 december 1996 om statistik rörande företagsstrukturer (EGT L 14, 17.1.1997), ändrad genom förordning (EG, Euratom) nr 410/98.

Rådets direktiv 72/211/EEG av den 30 maj 1972 om samordnad framställning av konjunkturstatistik inom industri och hantverk.

Rådets direktiv 78/166/EEG av den 13 februari 1978 om samordnad konjunkturstatistik för bygg- och anläggningsverksamhet. (EGT L 52, 23.2.1978, s. 17).

Kommissionens beslut nr 1566/86/EKSG av den 24 februari 1986 om järn- och stålstatistik.

Kommissionens beslut nr 3731/91/EKSG av den 18 oktober 1991 om ändring av frågeformulären i bilagan till beslut nr 1566/86/EKSG, 4104/88/EKSG och 3938/89/EKSG. Kommissionens beslut nr 3641/92/EKSG av den 24 november 1992 om ändring av kommissionens beslut nr 1566/86/EKSG.

Kommissionens rekommendation av den 16 november 1994 om statistik över handeln med stålprodukter.

Policydokument

Vitbok om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning, framlagd av kommissionen i december 1993.

Meddelande från kommissionen Genomförande av benchmarking av den europeiska industrins konkurrenskraft (KOM[96] 463).

Rådets beslut 97/15/EG av den 9 december 1996 om ett tredje flerårigt program för små och medelstora företag i Europeiska unionen (1997 2000).

Årsrapport om strukturfonderna.

Årsrapport om den europeiska industrins konkurrenskraft.

Lagstiftning om statistik

Rådets förordning om företagsrelaterad konjunkturstatistik.

Behov inom olika politikområden och statistik från Eurostat

>Plats för tabell>

Arbete inom ramen för denna avdelning som har fördröjts på grund av bristande resurser

Försenade finansiella medel för åtgärder i medlemsstaterna som skall påskynda genomförfarandet av de nya förordningarna om konjunkturindikatorer och statistik rörande företagsstrukturer (arbetsområde 44).

AVDELNING XIV EKONOMISK OCH SOCIAL SAMMANHÅLLNING

Konsekvenser för statistiken

En av de tre grundtankarna bakom den europeiska integrationen, tillsammans med EMU och fullbordandet av den inre marknaden, är att utjämna de sociala och regionala skillnaderna. Detta är också strukturfondernas huvudsakliga mål. Sedan reformen 1988 har kommissionen fört en integrerad politik för social och ekonomisk sammanhållning där regional statistik har legat till grund för de beslut som fattats. Gemenskapslagstiftningen om strukturfonderna kommer även i fortsättningen att styra den statistiska verksamheten: till exempel vilka områden som skall erhålla stöd fastställs på grundval av socio-ekonomiska kriterier med hänsyn till vissa tröskelvärden; det finansiella stödet till medlemsstaterna fördelas med hjälp av statistiska indikatorer på objektiva grunder; politikområdet kommer i högre grad att omfatta stadsområden, vilket troligen kommer att medföra krav på statistik.

För utvärderingen av gemenskapspolitikens verkan på regional nivå samt kvantifieringen av de regionala skillnaderna krävs det även att en ansenlig mängd regional statistik finns tillgänglig.

För kommissionens regelbundet utkommande rapporter ("Periodiska rapporter" och "Rapport om ekonomisk och social sammanhållning") om regionernas socio-ekonomiska utveckling behövs omfattande statistisk information. Eftersom dessa skall täcka in en mängd olika områden, såsom sysselsättning och arbetslöshet, hälsa, utbildning, levnadsstandard i allmänhet, jordbruksproduktion, industriell utveckling, transporter, miljöförhållanden, energikällor och en rad andra viktiga politikområden, krävs det en utvärdering av utvecklingen inom alla sådana områden på regional nivå. Statistisk information krävs för övervakningen av såväl den nuvarande situationen på alla sådana områden som trenderna över en längre period.

Med tanke på miljöpolitikens ökande betydelse och de olika politiska riktlinjernas inverkan på miljön är det nödvändigt att utveckla databaser med geografiskt fördelad information för att få fram de data som behövs för övervakning och utarbetande av politiken.

Regioner

Under nästa programperiod skall de nya riktlinjerna för gemenskapens regionalpolitik definieras (under 1998 1999), genomföras och övervakas (från år 2000 och framåt). Det kommer även att göras en utvärdering av de åtgärder som vidtagits under den aktuella perioden 1994 1999.

Geografisk information

Den huvudsakliga verksamheten inriktas på att samordna arbetet med de nationella statistiksystemen. Syftet är att statistiksystemet i Europa skall få tillgång till ett europeiskt system för geografisk information (GIS), som skall bestå av nätverk av nationella system och gemenskapssystem. Detta kommer att kräva förstärkt samarbete med länderna i f.d. Sovjetunionen på detta område genom att man främjar tanken på att använda GIS som ett redskap för statistiken, fler insatser på standardiseringsområdet och strävanden att få den geografiska informationen att omfatta hela Europa.

Sammanfattning

Arbetet kommer huvudsakligen att inriktas på att

- definiera, genomföra och övervaka gemenskapens nya regionalpolitik,

- öka den regionala statistikens geografiska och sektoriella täckningsområde,

- utveckla ett europeiskt system för geografisk information i samarbete med nationella statistikkontor.

Hänvisning till rättsakter

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tredje delen avdelning XIV, artikel 130b.

Rådets förordning (EEG) nr 2081/93 av den 20 juli 1993 om ändring av förordning (EEG) nr 2052/88 om strukturfondernas uppgifter och effektivitet osv. samt tillhörande förordningar från rådet (EEG) nr 2082/93 2085/93.

Rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen.

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 58/97 av den 20 december 1996 om statistik rörande företagsstruktur (EGT L 14, 17.1.1997), ändrad genom förordning nr 410/98.

Rådets förordning (EEG) nr 3711/91 av den 16 december 1991 om anordnande av årliga statistiska urvalsundersökningar av arbetskraften i gemenskapen.

Rådets förordning (EEG) nr 571/88 om uppläggningen av gemenskapsundersökningar om företagsstrukturen i jordbruket åren 1988 1997, ändrad genom rådets förordning (EG) nr 2467/96 av den 24 december 1996.

Policydokument

"Konkurrenskraft och sammanhållning: Femte periodiska rapporten om den sociala och ekonomiska situationen samt utvecklingen i gemenskapens regioner".

"Europa 2000+: Samarbete för europeisk territoriell utveckling".

"Första rapporten om ekonomisk och social sammanhållning".

Meddelande från kommissionen Mot ett program för städer inom Europeiska unionen (KOM[97] 197).

Förslag till rådets förordning om allmänna bestämmelser för strukturfonderna.

Lagstiftning om statistik

Förutom en anpassning av gällande bestämmelser planeras ingen omfattande ny lagstiftning om statistik.

Behov inom olika politikområden och statistik från Eurostat

>Plats för tabell>

Arbete inom ramen för denna avdelning som har fördröjts på grund av bristande resurser

Inget.

AVDELNING XV FORSKNING OCH TEKNISK UTVECKLING

Statistik om forskning och utveckling

Konsekvenser för statistiken

Av artiklarna under fördragets avdelning XV framgår att gemenskapen skall ha som mål att stärka den vetenskapliga och teknologiska grunden för den industriella verksamheten och främja utvecklingen av denna internationella konkurrensförmåga genom att underlätta forskningsinsatser. Av fördragets avdelning XIII framgår också att gemenskapen och medlemsstaterna skall säkerställa att det finns nödvändiga förutsättningar för gemenskapsindustrins konkurrensförmåga. Företagens möjlighet att utveckla och dra nytta av "kunskapsindustrin" är tveklöst en viktig förutsättning för den europeiska industrins konkurrensförmåga.

För att kunna genomföra dessa politiska målsättningar behöver Europeiska unionen statistik om FoU, teknisk utveckling och vetenskap och teknik i allmänhet, finansierad genom allmänna eller privata medel. Denna statistik bör underlätta samordningen av FoU såsom nämns i artikel 130h, antagandet av fleråriga ramprogram (artikel 130i) samt framtagandet av den rapport som nämns i artikel 130p. Den kommer även att vara till hjälp för medlemsstaterna i deras arbete med att definiera, övervaka och utvärdera sin nationella politik på områdena vetenskap och teknik.

Statistik behövs också för att kunna bedöma regionernas kunnande inom FoU och för att administrera strukturfonderna.

Arbetet med att öka datakvaliteten avseende jämförbarhet, omfattning, aktualitet och analysmöjlighet kommer att prioriteras.

Sammanfattning

Arbetet kommer huvudsakligen att inriktas på att

- nya statistiska åtgärder eller projekt för att mäta FoU-sektorns effektivitet och betydelse,

- utvidga undersökningen om innovation och säkerställa en bättre samordning av insamlingen av data.

Hänvisning till rättsakter

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tredje delen avdelning XV.

Rådets beslut 94/78/EG, Euratom, av den 24 januari 1994 om ett flerårigt program för utveckling av gemenskapens statistik över forskning, utveckling och innovation.

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tredje delen avdelning XIII.

Policydokument

Delrapport enligt artikel 8 i rådets beslut 97/78/EG, Euratom (KOM[96] 42 slutlig).

Grönbok om innovation (KOM[95] 688 slutlig).

Genomförande av handlingsplanen för innovation (KOM[97] 736).

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om femte ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (1998 2002) (KOM[97] 439 slutlig).

Ändrat förslag till rådets beslut om femte ramprogrammet för Europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom området forsknings- och utbildningsprogrammet (1998 2002) (KOM[97] 439 slutlig).

Meddelande från kommissionen Genomförande av benchmarking av den europeiska industrins konkurrenskraft (KOM[96] 463.

Lagstiftning om statistik

Förutom en anpassning av gällande bestämmelser planeras ingen omfattande ny lagstiftning om statistik.

Forskning om statistik

Konsekvenser för statistiken

Inom ramen för sin politik på FoU-området (artiklarna i avdelning XV i fördraget) åtar sig gemenskapen att stödja forskningsaktiviteter som stöder gemenskapens målsättningar. Statistik har i flera ramprogram (och i de förberedande dokumenten för det femte ramprogrammet) nämnts som ett område som skall prioriteras för nya FoU-aktiviteter på gemenskapsnivå.

Sammanfattning

Arbetet kommer huvudsakligen inriktas på att

- utveckla nödvändiga redskap och främja ett erfarenhetsutbyte med ledande forskare och användare av tekniken,

- främja nya metoder och sprida kunskapen om dessa.

Hänvisning till rättsakter

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, tredje delen avdelning XV

Europaparlamentets och rådets beslut nr 1110/94/EG av den 26 april 1994 om det fjärde ramprogrammet för Europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (1994 1998).

Policydokument

Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om femte ramprogrammet för europeiska gemenskapens verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (1998 2002) (KOM[97] 439 slutlig).

Ändrat förslag till rådets beslut om det femte ramprogrammet för europeiska atomenergigemenskapens (Euratom) verksamhet inom forsknings- och utbildningsprogrammet (1998 2002) (KOM[97] slutlig).

Kommissionens arbetsdokument om de enskilda programmen inom det femte ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling: Utgångspunkter för diskussionen (KOM[97] 553).

Behov inom olika politikområden och statistik från Eurostat

>Plats för tabell>

Arbete inom ramen för denna avdelning som har fördröjts på grund av bristande resurser

Statistik om forskning och teknisk utveckling: undersökningen om statistik över innovationer (område 73).

AVDELNING XVI MILJÖ

Konsekvenser för statistiken

Huvudsyftet med miljöstatistiken är att den skall vara ett effektivt hjälpmedel vid genomförandet och utvärderingen av Europeiska unionens miljöpolitik. I Europeiska kommissionens femte handlingsprogram för miljön "Mot hållbarhet" och den översyn som skedde under 1996 anges de olika prioriteringsområdena för miljöstatistiken. Helt avgörande för en hållbar utveckling är att miljöpolitiken integreras i andra politikområden. Den del av gemenskapens statistik som behandlar miljön måste harmoniseras fullt ut med relevant socio-ekonomisk statistik, så att den kan användas som hjälpmedel vid utformningen av en sådan integrerad politik. Olika politikområden som social och regional utveckling, jordbruk, transport, energi och industri har alla grundläggande miljömål att uppfylla, och miljön måste vara en del av den statistik som ligger till grund för politiken på dessa områden. Ett integrerat system för satelliträkenskaper som skall visa på samspelet mellan ekonomi och miljö i medlemsstaterna skall också tas fram, genomföras och konsolideras. Det krävs även att en miljökomponent läggs till den sociala statistiken för att det skall gå att visa skillnader i livsstil och konsumtionsmönster, och sambanden mellan miljö och sysselsättning måste också belysas.

I meddelandet "Miljöindikatorer och gröna räkenskaper" underströk kommissionen behovet av solida uppgifter för att man skall kunna visa på samband mellan miljöbelastning och ekonomisk och social verksamhet.

Statistiska uppgifter om miljön har tagits fram, samlats in och spridits under de senaste åren, i enlighet med det fyraåriga utvecklingsprogrammet (1994 1997) för miljödelen av gemenskapens statistik (rådets beslut 94/808/EG). Programmet har utformats för att tillgodose behovet av statistik tillsammans med informationen från Europeiska miljöbyrån. Det fyraåriga programmet omfattar miljöbelastning och åtgärder från samhället samt redan existerande ekonomisk och social statistik om försämringar av miljön. Det finns dock fortfarande stora luckor i statistiken som måste fyllas. Aktuella och sannolika framtida resurser medger dock inte framsteg i den omfattning som är önskvärd, inte ens med hjälp av ökat bidrag från den sektoriella statistik som anges i avdelningarna II, IV, XII, XIII och XIV.

Förbättringar av miljöstatistikens rapporteringsfunktion kommer att prioriteras via olika publikationer och databaser liksom den fortsatta utvecklingen av statistiken enligt de riktlinjer som anges i det fyraåriga programmet. Att förlänga giltighetstiden för rådets beslut 94/808/EG skall också övervägas. De åtgärder som har vidtagits för att ta fram index för miljöbelastning kommer att fortsätta och indikatorer för miljöbelastning kommer att publiceras regelbundet. Dessa skall täcka alla stora miljöfrågor och miljösektorer. Särskild vikt skall läggas vid att ta fram jämförbar statistik som visar på sambanden mellan miljö och olika sektoriella frågor, vilket skall fungera som underlag vid integreringen av miljöpolitik med sektorspolitik. Det pågående arbetet kommer att fortsätta så att statistiken kompletteras med viktiga uppgifter om avfall och materialåtervinning, vattenförbrukning och utsläpp, användning av farligt material och knappa tillgångar samt utgifter för miljöåtgärder.

I anslutning till nationalräkenskaperna skall satelliträkenskaper avseende miljön utvecklas som skall omfatta lager och förbrukning av de viktigaste naturresurserna, materialflöden, utsläpp och miljöutgifter. Dessa räkenskaper är betydelsefulla i sig och utgör en väsentlig utgångspunkt för miljöanalysen och framtagandet av mer omfattande modeller för samspelet mellan ekonomi och miljö.

Sammanfattning

Arbetet under de kommande 5 åren kommer huvudsakligen att inriktas på att

- vidareutveckla miljöstatistiken och öka spridningen av denna, med betoning på den befintliga, tillgängliga grundläggande statistiken och förbättra spridningen av den,

- fortsätta att ta fram och vidareutveckla miljöindikatorer och statistik med en koppling mellan miljö och olika sektorer i ekonomin,

(. . .)

- utveckla en uppsättning satelliträkenskaper för miljön, inom vilken utvecklingen på ekonomins och miljöns område kan analyseras tillsammans,

- öka samarbetet med Europeiska miljöbyrån.

En stor del av arbetet kommer att ske tillsammans med Europeiska miljöbyrån.

Hänvisning till rättsakter

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tredje delen avdelning XVI.

Rådets beslut 94/808/EG av den 15 december 1994 om ett fyraårigt utvecklingsprogram (1994 1997) för miljödelen av gemenskapens statistik (EGT L 328, 20.12.1994, s. 58).

Rådets förordning (EG, Euratom) nr 58/97 av den 20 december 1996 om statistik rörande företagsstrukturer (EGT L 14, 17.1.1997).

Policydokument

Det femte handlingsprogrammet för miljön, "Mot hållbarhet".

Europeiska unionens vägval i fråga om miljöindikatorer och gröna bokslut på nationell nivå: integration av systemen för ekonomisk och miljörelaterad information (KOM[947] 670).

Lagstiftning om statistik

Förutom avslutandet av pågående arbete (avfallsstatistik) planeras ingen omfattande ny lagstiftning om statistik.

Behov inom olika politikområden och statistik från Eurostat

>Plats för tabell>

Arbete inom ramen för denna avdelning som har fördröjts på grund av bristande resurser

Bestämmelser om statistiska grunduppgifter för miljöstatistik (område 71).

AVDELNING XVII SAMARBETE MED TREDJE LAND

Samarbete med (. . .) (Central- och Östeuropa samt länderna i f.d. Sovjetunionen)

Konsekvenser för statistiken

Förutom den allmänna bestämmelsen om samarbete på statistikområdet som återfinns i gemenskapens avtal, har de tolv Phare-staterna intensifierat sitt samarbete med kommissionen och medlemsstaterna i syfte att genomföra internationella standarder och gemenskapsstandarder för statistik, och tillhandahålla samma statistiska uppgifter, med samma grad av jämförbarhet och samma kvalitet, som EU:s medlemsstater. Phare- och Tacis-staterna är medvetna om att Europeiska unionen kräver att uppgifter skall vara jämförbara och sammanställda enligt gemensamma standarder.

(. . .)

(. . .)

Sammanfattning

Under femårsperioden kommer arbetet huvudsakligen att inriktas på att

- fortsätta det tekniska stödet och utbildningen till dessa länder som befinner sig i en övergångsfas,

- förbättra det statistiska informationssystemet i dessa länder.

Hänvisning till rättsakter

Phare-programmet:

Rådets förordning (EEG) nr 3906/89 av den 18 december 1989 om ekonomiskt stöd till Ungern och Polen (EGT L 375, 23.12.1989).

(. . .)

Tacis-programmet:

Rådets förordning (Euratom, EG) nr 1279/96 av den 25 juni 1996 om bistånd till ekonomiska reformer och ekonomiska återuppbyggnad till de nya oberoende staterna och Mongoliet (EGT L 165, 4.7.1996, s. 1).

Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 2157/91 av den 15 juli 1991 om reglerna för teknisk hjälp för ekonomiska reformer och återhämtning i Sovjetunionen (EGT L 201, 24.7.1991, s. 2).

Rådets förordning (EEG, Euratom) nr 2053/93 av den 19 juli 1993 om tekniskt bistånd för ekonomiska reformer och ekonomisk återuppbyggnad till de oberoende staterna i det tidigare Sovjetunionen och Mongoliet (EGT L 187, 29.7.1993, s. 1).

Policydokument

Phare-programmet: Avtal har ingåtts med tio av de tretton Phare-staternas regeringar. Den anpassning som väntas ske inom ramen för dessa avtal omfattar även statistikområdet.

Lagstiftning om statistik

Förutom en anpassning av gällande bestämmelser planeras ingen omfattande ny lagstiftning om statistik.

Samarbete med annat tredje land

Konsekvenser för statistiken

All lagstiftning som berör detta område understryker behovet av tillförlitliga och jämförbara statistiska uppgifter för beslutprocessen och för att man skall kunna genomföra beslutade åtgärder.

Detta innebär inte bara att man gör statistik tillgänglig för Europeiska unionens myndigheter, utan också att man inom ramen för samarbetsavtal stöder de nationella och regionala statistiksystemen i icke-medlemsländer så att dessa själva kan tillhandahålla de statistiska uppgifterna.

Sammanfattning

Under femårsperioden kommer arbetet huvudsakligen att inriktas på att

- fortsätta det tekniska stödet till, och utbildningen i, tredje land i enlighet med de behov som finns och de mål som gemenskapen uppställt,

- (. . .).

Hänvisning till rättsakter

Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen tredje delen avdelning XVII AVS-länder Fjärde Lomékonventionen 1990 2000 Protokoll VIII, 1995 2000.

Policydokument

Kommissionens meddelande till rådet Horizon 2000.

Grönbok om förbindelserna mellan Europeiska unionen och AVS-länderna: ett nytt partnerskap inför 2000-talet.

Bilaterala och regionala samarbetsavtal med flertalet icke-medlemsstater.

Barcelonaförklaringen, 28 november 1995, Arbetsprogram 1 Punkterna II, III och IV.

Lagstiftning om statistik

Förutom en anpassning av gällande bestämmelser planeras ingen omfattande ny lagstiftning om statistik.

Behov inom olika politikområden och statistik från Eurostat

>Plats för tabell>

Arbete inom ramen för denna avdelning som har fördröjts på grund av bristande resurser

Tekniskt samarbete med tredje land (område 21).

"AVDELNING XVIII" ÖVRIGT

Gemenskapens egna medel

Konsekvenser för statistiken

Egna medel som kräver särskilt statistik är moms (inkomstkälla 3) och BNI (inkomstkälla 4). När det gäller momsen är uppgiften främst att kontrollera beräkningen av ett vägt medeltal för momsen, något som sker med hjälp av uppgifter om strukturen på BNP, När det gäller BNI är uppgiften att undersöka har jämförbara, representativa och uttömmande medlemsstaternas BNI-uppgifter är och att harmonisera de metoder och statistiska uppgifter som används för att beräkna BNI.

Sammanfattning

Under femårsperioden kommer arbetet huvudsakligen att inriktas på att

- fortsätta kontrollen av de uppgifter medlemsstaterna tillhandahåller,

- koppla ENS 79 till ENS 95,

- kontrollera att ENS 95 genomförs på ett korrekt sätt,

- fortsätta arbetet med att undanröja de reservationer som kvarstår när det gäller beräkningen av BNI.

Hänvisning till rättsakter

Artikel 201 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen.

Rådets beslut 94/728/EG, Euratom av den 31 oktober 1994 om systemet för gemenskapernas egna medel (EGT L 293, 12.11.1994).

Lagstiftning om statistik

Förutom en anpassning av gällande bestämmelser planeras ingen omfattande ny lagstiftning om statistik.

Utvidgning av Europeiska unionen

Konsekvenser för statistiken

För förhandlingarna om utvidgningen måste kommissionen ha tillgång till en komplett uppsättning tillförlitliga statistiska uppgifter som är metodologiskt jämförbara med statistiken från Europeiska unionens medlemsstater.

Det tekniska samarbete som Eurostat under flera år haft med central- och östeuropeiska länder har gjort det möjligt att anpassa dessa länders statistiska system till unionens.

Om vissa grundläggande uppgifter måste information absolut finnas tillgänglig: BNP:s sektoriella fördelning, befolkning, arbetsmarknad osv. Andra viktiga områden är sådana som mäter de åtgärder som vidtagits för att genomföra den inre marknaden över nationsgränserna, dvs. handel med varor, handel med tjänster, etableringsfrihet, betalningsbalans, kapitalflöden, fri rörlighet för personer (migrerande arbetstagare, migration, asylsökande, m.m.), industriproduktion och industrins struktur i förhållande till kapacitet m.m.

Utöver detta finns det behov av statistik på områden som är viktiga för förhandlingarna om medlemskap, främst för att stödja EU:s politik inom områdena jordbruk, transport, regionalpolitik och miljö.

Sammanfattning

Under femårsperioden kommer arbetet huvudsakligen att inriktas på att

- insamla uppgifter som är av vikt för förhandlingarna om medlemskap,

- stödja ansökarländerna i deras arbete med att förbättra sina statistiska system så att dessa motsvarar gemenskapens krav.

Lagstiftning om statistik

Förutom en anpassning av gällande bestämmelser planeras ingen omfattande ny lagstiftning om statistik.

Hänvisning till rättsakter

Rådets förordning (EG) nr 622/98 av den 16 mars 1998 om stöd till ansökarstaterna inom ramen för föranslutningsstrategin och särskilt om upprättande av anslutningspartnerskap (EGT L 85, 20.3.1998, s. 1)

Behov inom olika politikområden och statistik från Eurostat

>Plats för tabell>

Arbete inom ramen för denna avdelning som har fördröjts på grund av bristande resurser

Statistik rörande gemenskapens egna medel (område 43).

BILAGA II

Statistiskt program 1998 2002: Arbetsområden

I. Statistisk infrastruktur

11 Klassificeringar

12 Vidareutbildning inom statistik

13 Elektronisk bearbetning av data

14 Informationsteknik

15 Referensdatabaser

16 Information

17 Spridning

18 Statistisk samordning

19 Tekniskt bistånd till länder som befinner sig i en övergångsfas

20 Förberedelser med utvidgningen

21 Tekniskt samarbete med tredje land

22 Forskning och analys av statistik

23 Omstruktureringsplaner

24 Register

25 Datasäkerhet och insynsskydd för statistiska uppgifter

II. Befolknings- och socialstatistik

31 Befolkning

32 Arbetsmarknad

33 Utbildning

34 Kultur

35 Hälsa, säkerhet och konsumentskydd

36 Inkomstfördelning och levnadsvillkor

37 Socialt skydd

38 Övrig statistik om sociala förhållanden

III. Ekonomisk statistik

III. A. Makroekonomisk statistik

40 Räkenskaper

41 Kvartalsvisa räkenskaper och miljöräkenskaper

42 Finansiella räkenskaper

43 Statistik rörande egna medel

55 Prisjämförelser

III. B. Företagsstatistik

44 Industri

45 Energi och råvaror

47 Handel och distribution

48 Transporter

49 Kommunikation

50 Turism

51 Tjänster

57 Övrig ekonomisk statistik

III. C. Statistik angående handelsbalans, betalningsbalans samt monetära och finansiella indikatorer

52 Monetära och finansiella indikatorer

53 Handel med varor

54 Handel med tjänster och betalningsbalans

IV. Jordbruk, skogsbruk och fiskeri

61 Markanvändning och landskap

62 Jordbrukets struktur

63 Jordbruksinkomster och priser

64 Produktion av grödor

65 Animalisk produktion

66 Statistik över jordbrukets förädlingsindustri

67 Förbättring av jordbruksstatistiken

68 Skogsstatistik

69 Fiskeristatistik

V. Statistik som omfattar flera områden

71 Statistiska uppgifter och indikatorer för miljön

72 Regional och geografisk information

73 Vetenskap och teknik

VI. Statistik från andra generaldirektorat

81 Statistik om ekonomi och finans (GD II)

82 Industristatistik (GD III)

83 Jordbruksstatistik (GD VI) (endast för kännedom)

84 Transportstatistik (GD VII)

85 Statistiska uppgifter om miljön (GD XI)

86 Statistiska uppgifter om FoU (GD XII)

87 Fiskeristatistik (GD XIV)

88 Energistatistik (GD XVII)

VII. Resurser och förvaltning

91 Internationella kontakter

92 Arbetsprogram och utvärdering av arbetet

93 Mänskliga resurser

94 Ekonomisk förvaltning

95 Rättsliga frågor

96 Revision

97 Allmän förvaltning

99 Decentraliserad förvaltning