31997D0266

KOMMISSIONENS BESLUT av den 18 december 1996 om ett formulär för upplysningar om områden som föreslagits som Natura 2000-områden (97/266/EG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

med beaktande av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1996 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (1), ändrat genom Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige, särskilt artikel 4.1 andra stycket i detta, och

med beaktande av följande:

I artikel 4.1 andra stycket i direktiv 92/43/EEG föreskrivs att medlemsstaterna till kommissionen skall överlämna den lista över föreslagna Natura 2000-områden som avses i artikel 4.1 första stycket tillsammans med upplysningar om varje område på ett formulär som utarbetas av kommissionen i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 21.

För vart och ett av de Natura 2000-områden som föreslås skall uppgifterna i formuläret omfatta en karta över området, dess namn, läge och avgränsning samt de uppgifter som framkommit genom tillämpning av kriterierna för val av områden.

Åtgärderna i detta beslut är förenliga med yttrandet från den kommitté som upprättats enligt artikel 20 i direktiv 92/43/EEG.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Formuläret för de upplysningar som skall lämnas enligt artikel 4.1 andra stycket i direktiv 92/43/EEG, och som finns i bilagan till detta beslut, antas härmed.

Artikel 2

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 18 december 1996

På kommissionens vägnar

Ritt BJERREGAARD

Ledamot av kommissionen

(1) EGT nr L 206, 22.7.1992, s. 7.

BILAGA

>Hänvisning till film>

Rådets direktiv 79/409/EEG om bevarande av vilda fåglar och rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter

STANDARDISERAD DATABLANKETT

EUR 15-version

Slutgiltig version från 27 maj 1994 uppdaterad för att inkludera förändringar i anslutningsavtal med Österrike, Finland och Sverige (EGT nr L 1, 1.1.1995, s. 135-137)

och

Mars 1995 version av Eurostats NUTS-regioner

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

>Start Grafik>

>Slut Grafik>

NATURA 2000

STANDARDISERAD DATABLANKETT

FÖRKLARINGAR

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sida

Inledning 21

1. IDENTIFIERING AV OMRÅDET . 24

1.1 Områdestyp . 24

1.2 Områdeskod . 24

1.3 Tidpunkt för datauppgifter . 24

1.4 Uppdatering . 24

1.5 Relation till andra NATURA 2000-områden . 25

1.6 Uppgiftslämnare . 25

1.7 Områdesnamn . 25

1.8 Tidpunkt då området utvaldes/klassificerades . 25

2. OMRÅDETS LOKALISERING . 25

2.1 Lokalisering av områdets centrum . 25

2.2 Områdets areal . 26

2.3 Områdets längd . 26

2.4 Höjd över havet . 26

2.5 Administrativ region, kod, namn och procentuella utbredning inom varje region . 26

2.6 Biogeografiska regioner . 26

3. EKOLOGISK INFORMATION . 28

3.1 Naturtyper i området och beskrivning av dessa . 28

3.2 Arter som omfattas av artikel 4 i rådets direktiv 79/409/EEG och arter som är upptagna i bilaga II till rådets direktiv 92/43/EEG samt områdesbeskrivningar för dessa . 31

3.3 Andra arter . 34

4. OMRÅDESBESKRIVNING . 34

4.1 Områdets allmänna karaktär . 35

4.2 Kvalitet och betydelse . 35

4.3 Såbarhet . 35

4.4 Området utpekat till . 35

4.5 Ägare . 35

4.6 Dokumentation . 35

4.7 Historia . 35

5. OMRÅDESSKYDD OCH RELATION TILL CORINE-BIOTOPER . 36

5.1 Typ av utpekande på nationell och regional nivå . 36

5.2 Relation mellan det beskrivna området och andra områden (angränsande områden och områden som tillhör andra typer) . 36

5.3 Relation mellan det beskrivna området och Corine-biotopområden . 36

6. PÅVERKAN OCH AKTIVITETER I OCH OMKRING OMRÅDET . 37

6.1 Generell påverkan och aktiviteter och arealsandel av området som påverkas . 37

6.2 Områdets skötsel . 37

7. KARTLÄGGNING AV OMRÅDET . 37

8. DIABILDER . 38

Inledning

Nivån på den information om naturtyper och arter av gemenskapsintresse som kommer att samlas in under de närmaste åren är central för att NATURA 2000 skall bli framgångsrikt. Erfarenheter av uppgiftsinsamling i Europa har byggts upp genom "Corine biotopes project" där för närvarande över 6 000 områden i Europeiska unionen beskrivs. Dessa erfarenheter ingår i de grundläggande uppgifterna, ändrade och utökade inom ramen för de berörda direktiven.

Då de områden som klassificeras under "fågel"- och "livsmiljödirektiven" tillsammans bildar NATURA 2000, är det väsentligt med en gemensam utgångspunkt för båda för att uppnå målet att skapa ett sammanhängande nätverk. Uppgiftsblanketten tar med alla aspekter i båda direktiven och det behövs bara en blankett. Alla uppgiftsfält från det befintliga uppgiftsbladet för "fågeldirektivet" är helt överförbara till den nya blanketten. Där det finns uppgifter från de 1 100 särskilda skyddsområdena (SPA = Special Protection Area) kan dessa alltså överföras automatiskt.

Detta formulär kommer därför att användas för alla områden som betecknas som SPA enligt fågeldirektivet. Vad beträffar livsmiljödirektivet kommer blanketten i början att användas för att tillhandahålla nödvändig information för områden som kan komma att utväljas till områden av gemenskapsintresse (SCI = Sites of Community Importance) vid tillämpning av artikel 4.1 i direktivet (etapp 1) som skall avslutas till juni 1995.

Den rättsliga grunden för tillhandahållande av uppgifter för att genomföra denna fas i Natura 2000 sammanfattas i artikel 4 i livsmiljödirektivet, där det anges att "upplysningarna skall omfatta en karta över området, dess namn, läge och avgränsning samt de uppgifter som framkommit genom tillämpning av de kriterier som anges i bilaga 3 (etapp 1), och de skall lämnas på en blankett som utarbetats av kommissionen i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 21." Enligt artikel 4.3 i fågeldirektivet krävs det redan att medlemstaterna "skall sända all relevant information till kommissionen, så att den kan ta lämpliga initiativ för att uppnå den samordning som är nödvändig för att säkerställa att de områden som anges i punkterna 1 och 2 (i artikel 4) bildar en sammanhängande helhet som uppfyller behovet av skydd för dessa arter inom det geografiska havs- och landområde som omfattas av detta direktiv".

Databasen syftar huvudsakligen till följande:

1. Att tillhandahålla nödvändig information för att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna skall kunna samordna åtgärder för att skapa ett sammanhängande Natura 2000-nätverk och utvärdera om det är verkningsfullt för att bevara naturtyperna i bilaga 1 och arterna i bilaga 2 till rådets direktiv 92/43/EEG och även habitat för fågelarterna i bilaga 1 och andra flyttfågelarter som omfattas av rådets direktiv i 79/409/EEG.

2. Att tillhandahålla information som är till hjälp för kommissionen i annat beslutsfattande för att säkerställa att Natura 2000-nätverket beaktas till fullo inom andra politikområden och sektorer av kommissionens verksamhet, särskilt regional-, jordbruks-, energi-, transport- och turistpolitiken.

3. Att bistå kommissionen och berörda kommittéer att välja åtgärder som skall finansieras av LIFE och andra finansiella instrument där uppgifter som rör bevarande av områden, som till exempel ägande och förvaltning, kan underlätta beslutsfattandet.

4. Att tillhandahålla ett användbart forum för att utbyta och dela information om naturtyper och arter av gemenskapsintresse till nytta för alla medlemsstater.

Detta dokument belyser alla delar som ingår i blanketten. Dessutom kommer det för vissa delar att finnas en "användarhandbok" i synnerhet när det gäller tolkning av prioriterade naturtyper.

Blanketten utformas med tanke på pappersarkiv och datoriserad införing och överföring av data.

De datafält som måste fyllas i vid identifieringen av områden som kan vara av gemenskapsintresse är i fet kursiv stil på registreringsblanketten och är angivna som "obligatoriska" i de relevanta delarna av förklaringarna. Dessa fält är även obligatoriska för särskilda skyddsområden. Kraven på ekologisk information klargörs vidare i del 3 i förklaringarna.

De andra fälten bör fyllas i vid klassificering som särskilt skyddsområde eller utväljande av särskilt bevarandeområde (SAC) när informationen är relevant för bevarandet och förvaltningen av området. I förklaringarna anges att dessa fält "skall ifyllas i tillämpliga fall".

All information som är relevant för utväljande eller klassificering bör anges. Däri ingår i synnerhet information som rör motiveringen av området i fråga och information som möjliggör bedömning av områdets bidrag till Natura 2000-nätverkets genomslagskraft och enhetlighet. Ytterligare relevant information bör lämnas så fort som möjligt. För områden som slutgiltigt ingår i Natura 2000-nätverket är det önskvärt att alla fält fylls i, eftersom de fält som ingår i blanketten har begränsats till sådana som bedömts vara viktiga för skydd och övervakning av områden, både på nationell nivå och gemenskapsnivå.

I samråd med berörda myndigheter hoppas man kunna utveckla databassystemet för Natura 2000 i ett format som är kompatibelt med den information som insamlas enligt internationella avtal och konventioner, till exempel biogenetiska reserver och Europarådets europeiska diplom.

Observera att medlemsstaterna enligt bilaga 3 i "livsmiljödirektivet" förutom registreringen av naturtyper inom varje område måste lämna uppgift om den totala yta som täcks av varje naturtyp inom landet. Dessutom behövs för analys enligt bilaga 3, förutom uppgifter om populationen inom varje område, en totalberäkning av populationerna inom varje nationellt territorium. Denna information samt information om fågelpopulationerna kommer att läggas på separata filer. En databas upprättas för närvarande under ledning av ORNIS-kommitéen för att sammanställa data om fågelpopulationer i var och en av gemenskapens regioner.

>Hänvisning till film>

Datablankett och databas för Natura 2000

Ett slags blankett skall användas för alla områden som ingår i denna utvecklingsetapp av Natura 2000, som skall omfatta områden som klassificeras som särskilda skyddsområden och områden som kan vara av gemenskapsintresse. Det kan förekomma att två eller flera Natura 2000-områden har samband med varandra. Figur 1 visar vilka olika samband som kan finnas mellan två Natura 2000-områden. I de fall där två områden överlappar varandra eller där ett av dem ligger inom ett annat, kommer man att behöva fylla i två blanketter. Detta beror på de olika rättsliga konsekvenserna för de olika typerna.

1. IDENTIFIERING AV OMRÅDEN

1.1 Områdestyp (obligatoriskt)

Denna kod bestående av en bokstav tar hänsyn till de eventuella samband som finns mellan föreslagna områden som kan ha gemenskapsintresse och områden som klassificerats som särskilda skyddsområden. Var och en av dessa koder (från A till K) motsvarar ett visst samband som visas i figur 1. När det finns ett samband med mer än ett annat område används den kod som betecknar det mest framträdande sambandet. Koden ger även automatiskt en identifiering av områdestypen (om det är ett särskilt skyddsområde, ett område som kan vara av gemenskapsintresse eller båda).

1.2 Områdeskod (obligatoriskt)

I en relationsdatabas igenkänns varje område genom en unik kod som utgör huvudfältet i databasen. Den unika områdeskoden omfattar nio tecken och består av två delar:

1. De första två koderna är landskoden

AT Österrike

BE Belgien

DE Tyskland

DK Danmark

ES Spanien

FI Finland

FR Frankrike

GR Grekland

IE Irland

I Italien

LU Luxemburg

NL Nederländerna

P Portugal

SE Sverige

UK Förenade kungariket

2. De återstående sju tecknen, som bildar en unik alfanumerisk kod för varje område, skall anges enligt ett logiskt och sammanhängande system som fastställs av den ansvariga nationella myndigheten.

Observera att det även kan finnas ett samband mellan det beskrivna området och de som identifierats som Corine-biotopområden. Denna information skall ges i avsnitt 5 i blanketten, som tar upp samband med andra utvalda områden (fakultativ).

1.3 Tidpunkt för datauppgifter (obligatoriskt)

Skriv in datum för sammanställning av den registrerade informationen. Datafältet rymmer år (fyra siffror) och därefter månad i numerisk form (två siffror).

Exempel: -199305: uppgifterna sammanställda i maj 1993

1.4 Uppdatering (obligatoriskt)

Skriv in det datum då informationen om området senast ändrades och använd samma format som för datum. När ett nytt område registreras lämnas "uppdateringsfältet" som sex mellanslag. När informationen har uppdaterats flera gånger skall det datum då informationen senast ändrades stå i detta fält. Mellanliggande uppdateringar lagras i historie-fältet tillsammans med uppgift om ändringen (se 3.7).

1.5 Relation till andra beskrivna områden (obligatoriskt om samband finns)

I detta fält hänvisas till alla beskrivna områden med samband som Natura 2000-blanketten används till: föreslagna områden som kan ha gemenskapsintresse och områden som klassificerats och utsetts till särskilda skyddsområden (och som i framtiden kommer att användas till områden som utsetts till särskilda bevarandeområden). Ange områdeskoden för varje område med samband.

1.6 Uppgiftslämnare (obligatoriskt)

Skriv in namn, tillhörighet och adress för den person eller organisation som tillhandahåller informationen i registret. Om större delar av informationen har lämnats av fler än en person eller organisation skall var och en av dem skrivas in, med namn, organisation och adress.

1.7 Områdesnamn (obligatoriskt)

Områdesnamn skrivs in på lokalspråket. På detta sätt undviks svåra översättningar och införlivandet av befintliga uppgifter på nationell eller lokal nivå blir okomplicerat. Om det är andra bokstäver (t.ex. grekiska) skall namnen transkriberas.

1.8 Tidpunkt då området utvaldes/klassificerades (obligatoriskt)

Det kan gälla fyra datum: det datum då området föreslås som område av gemenskapsintresse, det datum då det bekräftas att området är av gemenskapsintresse och två datum då områdena utses till särskilt bevarandeområde och särskilt skyddsområde, och varje datum måste lagras. I fyra underfält anges år och månad då området föreslogs som ett område som kan identifieras som ett område av gemenskapsintresse, det datum då området bekräftas som ett område av gemenskapsintresse, det datum då området officiellt har registrerats av medlemsstaterna som ett särskilt skyddsområde och/eller slutligen det datum då det utsågs till särskilt bevarandeområde. När ett område har utsetts och senare utökats skall det år då det först registrerades anges och den senaste sammanlagda arealen uppges.

2. OMRÅDETS LOKALISERING

2.1 Lokalisering av områdets centrum (obligatoriskt)

De geografiska koordinaterna (longitud och latitud) för områdets centrum måste anges i grader, minuter och sekunder. Grader, minuter och sekunder longitud väster om Greenwichmeridianen brukar ges ett negativt värde och grader öst ett positivt värde, vilket kan anges med ett plustecken eller tas för givet om tecknet ersätts med ett mellanslag. Därmed undviks samordningsproblem om data senare överförs till ett geografiskt informationssystem (GIS).

För områden som består av flera avgränsade områden skall koordinaterna för det viktigaste delområdet anges.

Nästan alla länder använder olika skalor, projektionstyper och parametrar vid framställning av topografiska kartor. Sådana alternativa koordinatsystem (UTM, Lambert Conformal eller Azimuthal, Gauss-Kruger, etc.) är den främsta källan till fastställande av koordinater och är godtagbara för registrering av områdens lokalisering under förutsättning att projektionstyp och parametrar anges i avsnitt 7 (karta över området). Dessa koordinathänvisning kommer i ett GIS att omvandlas till grader longitud och latitud för lagring i den slutliga databasen.

Även om koordinater för områdets centrum saknas i nästan alla källdokument ber vi er ta det extra besväret att fylla i detta fält noggrant. Det är nyckeln till kartläggnings- och överlagringsarbetet med andra tematiska datalager (som Land Cover, jordtyp, markanvändning, luftkvalitet, . . .).

Var och en som överför data till den centrala databasen och som vill använda ett alternativt koordinatsystem måste tala med den behöriga avdelningen på kommissionen. När koordinaterna väl är rätt registrerade kan information i andra datafält fyllas i automatiskt utan onödiga omvägar.

Om områdesgränserna överförs digitalt kan detta fält beräknas automatiskt som polygonens centrum.

2.2 Områdets areal (obligatoriskt)

Ett områdes ytareal anges i hektar. Även om det är ett obligatoriskt fält skall värdet -99 anges för områden där arealen fortfarande är okänd. Ett 0-värde kan vara korrekt om området är en grotta eller ett berg. I sådant fall är fält 2.3 obligatoriskt. När områdets areal har ändrats med tiden skall den senaste totala arealen anges.

2.3 Områdets längd (obligatoriskt om 2.2 ≥ 0)

Detta fält är bara obligatoriskt när arealmätningen inte är tillämplig (t.ex. grottor, berg). Områdets längd anges i kilometer. När områdets längd har ändrats med tiden skall den senaste totala längden anges.

2.4 Höjd (anges i tillämpliga fall)

Ange områdets höjd över havet i tre underfält som registrerar lägsta och högsta höjd samt medelhöjden inom områdets gränser. Det är även viktigt att registrera negativa värden (under havsnivån) där sådana finns. Medelvärdet bör beräknas som ett viktat medelvärde av höjdnivåklasserna inom området. För att beräkna höjddata automatiskt genom att använda en befintlig digital höjdmodell (DEM) i ett GIS-system är det synnerligen viktigt att man lägger mer tid på att noga notera områdets koordinater och gränser. En sådan modell kommer att finnas tillgänglig för användning inom kommissionen genom Eurostats Gisco-projekt.

2.5 Administrativ region, kod, namn och procentuella utbredning inom varje region (obligatoriskt)

Eurostat har utvecklat ett hierarkiskt standardsystem för kodning av Europeiska gemenskapens regioner för att förse statistiska uppgifter med hänvisningar. Detta kodsystem måste tillämpas på alla regionala kodningsprogram i kommissionen. En fullständig beskrivning återfinns i Eurostats publikation och bilaga A.

NUTS-koderna skall anges för varje område, tillsammans med områdets procentandel av varje region. En kod är obligatorisk. När ett område är delat på olika regioner, skall lika många koder som berörda regioner anges i databasen på den mest detaljerade nivån (5 tecken). Regionens namn behövs för dubbelkontroll. När det finns information om gränser i digital form kan områdets procentuella utbredning i olika NUTS-regioner beräknas digitalt.

När områdena innefattar en marin del som inte täcks av NUTS-systemet, bör även områdets procentuella areal inom denna del anges.

2.6 Biogeografiska region(er) (obligatoriskt)

Med hänvisning till kartan över biogeografiska regioner (figur 2: Dok. Hab 95/10) anges i vilken/vilka region(er) områdena ligger genom markering av tillämplig ruta.

>Hänvisning till film>

3. EKOLOGISK INFORMATION

För upprättandet av listan över områden av gemenskapsintresse enligt rådets direktiv 92/43/EEG gäller följande

Medlemsstaterna skall tillhandahålla relevant information om naturtyperna i bilaga 1 (avsnitt 3.1) och för växt- och djurarterna i bilaga 2 (avsnitt 3.2 c-3.2 g).

I det slutliga utväljandet och klassificeringen av det område som förtecknas i något av direktiven måste all ekologisk information lämnas som är nödvändig för att möjliggöra en bedömning av områdets bidrag till Natura 2000:s övergripande genomslagskraft och enhetlighet.

För områden som klassificeras eller skall klassificeras som särskilda skyddsområden gäller följande

- All relevant information om arter i bilaga 1 (avsnitt 3.2 a) och flyttfågelarter som inte omfattas av bilaga 1 (avsnitt 3.2 b) är obligatorisk.

- Information om naturtyper i bilaga 1 (avsnitt 3.1) och djur- och växtarter i bilaga 2 (avsnitt 3.2 c-3.2 g) skall lämnas för hela eller del av området om det även är ett erkänt område av gemenskapsintresse enligt rådets direktiv 92/43/EEG eller samtidigt utsett till särskilt bevarandeområde.

- All övrig relevant information om djur- och växtarter (avsnitt 3.3) är önskvärd.

- När ett område klassificeras som särskilt skyddsområde och inte erkänns, helt eller delvis, som ett område av gemenskapsintresse enligt rådets direktiv 92/43/EEG, men viss information om naturliga naturtyper eller djur- och växtarter ändå är relevant för bevarande av de fågelarter för vilka det särskilda skyddsområdet klassificerades, är denna information önskvärd.

För områden som skall utses till särskilda bevarandeområden gäller följande

- All relevant information om naturtyperna i bilaga 1 (avsnitt 3.1) och djur- och växtarterna i bilaga 2 (avsnitt 3.2 c-3.2 g) är obligatorisk. All relevant information om fågelarterna i bilaga 1 och flyttfågelarterna enligt rådets direktiv 79/409/EEG (avsnitt 3.2 a och 3.2 b) måste lämnas för hela eller den del av området som samtidigt klassificeras eller skall klassificeras som särskilt skyddsområde.

- All övrig relevant information om djur- och växtarter (avsnitt 3.3) är önskvärd.

3.1 NATURTYPER i området och beskrivning av dessa

i) Koder och naturtypernas procentuella utbredning

- Naturtyper i bilaga 1: Koder och procentuell utbredning inom området. (Tillägg B)

Här anges koden för naturtyperna i bilaga 1 till direktiv 92/43/EEG enligt tillägg B. Denna kod om fyra tecken följer den hierarkiska framställningen av naturtyperna i bilaga 1 till det direktivet. Alla naturtyper i bilaga 1 som förekommer i ett visst område måste anges, med den procentuella utbredningen (i förening med kriterierna A b i bilaga III till direktivet).

Exempel: 4110/005: 5 % av området är täckt av naturtyp nummer 4110 i bilaga 1.

ii) Kriterier för bedömning av området med avseende på en given naturtyp i bilaga 1 (enligt avsnitt A i bilaga 3)

- REPRESENTATIVITET = Bilaga 3 A a: Naturtypens grad av representativitet på området.

Kriterium A a i bilaga 3 bör kopplas till förklaringarna till naturtyperna i bilaga 1 eftersom dessa förklaringar ger en definition, en lista över karaktäristiska arter och andra relevanta element. Graden av representativitet ger ett mått på hur typisk en naturtyp är. Om det behövs bör denna bedömning på samma sätt beakta den berörda naturtypens representativitet på området i fråga, antingen för en grupp av naturtyper eller för en viss kombination av olika naturtyper.

Om det inte finns kvantitativa data för jämförelse eller om kriteriet inte kan mätas, får bästa möjliga sakkunskap användas för klassificering av naturtypen.

Följande klassificeringssystem bör användas:

A: mycket god representativitet

B: god representativitet

C: viss representativitet

Vidare måste alla fall där en naturtyp förekommer på området i fråga i obetydlig utsträckning anges i en fjärde kategori:

D: obetydlig förekomst

I de fall där den berörda naturtypens representativitet på området klassas som "D: obetydlig" krävs inga andra uppgifter om de andra bedömningskriterierna för denna naturtyp på området i fråga. I sådana fall skall man inte markera kriterierna "relativ omfattning", "bevarandestatus" och "globalt värde".

- RELATIV OMFATTNING = Bilaga 3 A b: Andel av området som är täckt av naturtypen i förhållande till den totala yta inom det nationella territoriet som är täckt av naturtypen.

Teoretiskt behöver man för att bedöma kriterium A b mäta den yta som täcks av naturtypen på området och den totala ytan av det nationella territorium som täcks av samma naturtyp. Även om detta är självklart kan det vara mycket svårt att utföra dessa mätningar, särskilt när det gäller den nationella referensytan.

Detta kriterium bör uttryckas som procentandel "p". Antingen dessa två mått finns eller kan erhållas (och procentandelen således kan beräknas) eller resultatet uppstår ur en uppskattning efter bästa möjliga bedömning (vilket är mest troligt) bör en bedömning av "p" i klassintervall göras med hjälp av följande progressiva modell.

A: 100 ≥ p > 15 %

B: 15 ≥ p > 2 %

C: 2 ≥ p > 0

- BEVARANDESTATUS = Bilaga 3 A c: Grad av bevarande och möjlighet till återställande av den berörda naturtypens struktur och funktioner.

Detta kriterium omfattar tre underkriterier:

i) grad av bevarande av strukturen

ii) grad av bevarande av funktioner

iii) möjlighet till återställande

Även om ovanstående underkriterier skulle kunna bedömas var för sig, bör de ändå kombineras för urvalskraven på områden som föreslås på den nationella listan, eftersom de har en sammansatt och av varandra beroende inverkan på processen.

i) Grad av bevarande av strukturen

Detta underkriterium bör kopplas till förklaringarna till livsmiljöerna i bilaga 1 eftersom dessa ger en definition, en lista på karaktäristiska arter och andra relevanta element.

När man jämför strukturen hos en viss naturtyp på området med uppgifterna i förklaringarna (och annan relevant vetenskaplig information) och även med samma naturtyp på andra områden, bör det vara möjligt att upprätta följande klassificeringssystem med hjälp av bästa möjliga sakkunskap.

I: mycket god struktur

II: väl bevarad struktur

III: ordinär eller delvis försämrad struktur

I de fall där underklassen "mycket god struktur" ges bör kriterium A c i sin helhet klassas som "A: mycket gott bevarande", oberoende av hur de två andra underkriterierna graderas.

I de fall där den berörda naturtypen på området i fråga inte har en mycket god struktur, är det ändå nödvändigt att bedöma de två andra underkriterierna.

ii) Grad av bevarande av funktionerna

Det kan vara svårt att definiera och mäta en viss naturtyps funktioner på det definierade området och bevarandet av dessa och att göra detta oberoende av andra naturtyper. Av denna anledning är det bra att skriva om "bevarandet av funktioner" till utsikterna (kapacitet och möjlighet) för den berörda naturtypen på området i fråga att bibehålla sin struktur i framtiden, med tanke på dels eventuell ogynnsam inverkan, dels alla rimliga ansträngningar att bevara den som är möjliga.

I: mycket goda utsikter

II: goda utsikter

III: ordinära eller ogynnsamma utsikter

I de fall där underklassen "I: mycket goda utsikter" eller "II: goda utsikter" kombineras med graderingen "II: väl bevarad struktur" i det första underkriteriet, bör kriterium A c i sin helhet klassas "A: mycket gott bevarande" respektive "B: gott bevarande", oberoende av graderingen av det tredje underkriteriet, som inte bör beaktas vidare.

I de fall där underklass "III: ordinära eller ogynnsamma utsikter" kombineras med graderingen "III: ordinär eller delvis försämrad struktur" i det första underkriteriet, bör kriteriet A c i sin helhet klassas som "C: ordinärt eller minskat bevarande", oberoende av graderingen av det tredje underkriteriet, som inte bör beaktas vidare.

iii) Möjligheter till återställande

Detta kriterium används till att bedöma i vilken utsträckning återställandet av en berörd naturtyp på området i fråga skulle kunna vara möjligt.

Det första som skall bedömas är genomförbarheten ur vetenskaplig synpunkt: ger nuvarande kunskaper svar på frågorna vad man skall göra och hur man skall göra det? Detta innebär att man måste ha fullständiga kunskaper om naturtypens struktur och funktioner och om de konkreta förvaltningsplaner och anvisningar som behövs för att återställa den, dvs. stabilisera eller öka den procentandel av ytan som täcks av den naturtypen, återupprätta den speciella strukturen och de speciella funktioner som är nödvändiga för ett bibehållande på lång sikt och bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus för dess typiska arter.

Den andra frågan som kan ställas är huruvida det är kostnadseffektivt ur naturbevarande synpunkt. I denna bedömning måste man ta hänsyn till i vilken grad naturtypen är hotad och sällsynt.

Klassningssystemet bör med hjälp av bästa möjliga sakkunskap vara följande:

I: återställande lätt

II: återställande möjligt med medelmåttig ansträngning

III: återställande svårt eller omöjligt

Sammanfattning tillämplig på den övergripande graderingen av de tre underkriterierna

A: mycket gott bevarande

= mycket god struktur oberoende av graderingen av de två andra underkriterierna

= strukturen väl bevarad och mycket goda utsikter oberoende av graderingen av det tredje kriteriet

B: gott bevarande

= strukturen väl bevarad och goda utsikter oberoende av graderingen av det tredje underkriteriet

= strukturen väl bevarad och ordinära/kanske ogynnsamma utsikter och återställande lätt eller möjligt med medelmåttig ansträngning

= ordinär struktur/delvis försämrad, mycket goda utsikter och återställande lätt eller möjligt med medelmåttig ansträngning

= ordinär struktur/delvis försämrad, goda utsikter och återställande lätt

C: ordinärt eller minskat bevarande

= alla andra kombinationer

- GLOBAL BEDÖMNING = Bilaga 3 A d: Global bedömning av områdets betydelse för bevarandet av den berörda naturtypen

Detta kriterium bör användas för att bedöma de föregående kriterierna tillsammans och med hänsyn till den betydelse de kan ha för den berörda naturtypen. Andra aspekter kan beaktas när det gäller bedömning av de mest relevanta beståndsdelarna för att göra en global bedömning av deras positiva eller negativa inverkan på bevarandet av naturtypen. De "mest relevanta" beståndsdelarna kan variera från en naturtyp till en annan. De kan omfatta mänskliga aktiviteter, både på området och i dess närhet, som kan inverka på naturtypens bevarandestatus, ägandet av marken, områdets rättsliga ställning, de ekologiska förhållandena mellan de olika naturtyperna och arterna, osv.

Bästa möjliga sakkunskap får användas för att bedöma detta globala värde och följande klassningssystem bör användas:

A: mycket gott värde

B: bra värde

C: visst värde

3.2 Arter som omfattas av artikel 4 i rådets direktiv 79/409/EEG och arter som är upptagna i bilaga 2 till rådets direktiv 92/43/EEG samt områdesbeskrivningar för dessa

i) Uppgifter om arternas KOD, NAMN och POPULATION

För områden anges i förekommande fall det vetenskapliga NAMNET på alla relevanta fågelarter i artikel 4.1 och 4.2 i rådets direktiv 79/409/EEG och alla djur- och växtarter i bilaga 2 till rådets direktiv 92/43/EEG som förekommer på området. Ange även deras population inom området (se nedan). Varje relevant art skall även anges med en sekvensiell KOD från bilaga C, som omfattar alla flyttfågelarter som avses i artikel 4.2 i rådets direktiv 79/409/EEG.

Då ett antal djurarter, särskilt många fågelarter, är migrerande kan området vara viktigt för olika aspekter av arternas livscykel. Dessa kategoriseras nedan:

>Plats för tabell>

När en icke bofast population förekommer på ett område under mer än en säsong bör detta anges i tillämpliga fält.

Beträffande mängd anges alltid exakta uppgifter om POPULATION när detta är känt. När det exakta talet inte är känt anges populationen i intervall (1-5, 6-10, 11-50, 51-100, 101-250, 251-500, 501-1000, 1001-10 000, > 10 000). När det inte är känt inom vilket intervall en population förekommer men det finns information om minsta och största befolkningsstorlek anges mängden med (mer än). Ange med ett tillägg om populationsvärdet avser par (p) eller individer (i). För en del arter med speciella häckningssystem kan hannar och honor räknas separat. Här skulle man kunna göra tillägget (m) respektive (f). Särskilt för däggdjur, amfibier/reptiler och fiskar kanske det inte finns några sifferuppgifter alls. I så fall noteras populationens storlek/täthet genom att ange huruvida arten är vanlig (C), sällsynt (R) eller mycket sällsynt (V). I avsaknad av alla uppgifter om populationen anges den som förekommande (P).

För ryggradslösa djur och växter i de få specialfall där mängden av arten är känd för området lämnas en uppskattning av populationen eller ett intervall enligt ovan. Annars anges huruvida arten är vanlig (C), sällsynt (R) eller mycket sällsynt (V). I avsaknad av alla uppgifter om populationen anges den som förekommande (P).

Om ett område utan någon information om populationen ändå är känt som ett område av gemenskapsintresse för en viss art, beskrivs populationen i textfältet "Kvalitet" för områdesbeskrivningen genom att ange huvuddragen i populationen (tät, spridd eller isolerad).

Följande artgrupper registreras var för sig: fåglar, däggdjur, amfibier och reptiler, fiskar, ryggradslösa djur och växter.

ii) Kriterier för områdesbeskrivning för en viss art i bilaga 2 (enligt avsnitt B i bilaga 3)

- POPULATION = Bilaga 3 B a: Storlek och täthet hos den population av arten som finns på området i förhållande till de populationer som finns inom det nationella territoriet.

Detta kriterium finns för att man skall kunna bedöma storleken och tätheten hos populationen på området i förhållande till den nationella populationen. Denna sista aspekt är i allmänhet ganska svår att bedöma. Det optimala måttet vore ett procenttal som är resultatet av förhållandet mellan populationen på området och populationen inom det nationella territoriet. Som föreslås för kriterium A b bör en beräkning eller ett klassintervall användas enligt följande progressiva modell:

A: 100 % ≥ p > 15 %

B: 15 % ≥ p > 2 %

C: 2 % ≥ p > 0 %

Vidare måste alla fall där en population av den berörda arten förekommer på området i fråga i obetydlig utsträckning anges i en färde kategori:

D: obetydlig förekomst

I de fall där populationens representativitet på det berörda området är klassad "D: obetydlig" krävs ingen mer uppgift för de andra bedömningskriterierna avseende denna naturtyp på området i fråga. I sådana fall skall man inte markera kriterierna "bevarandetillstånd", "isolering" och "globalt värde".

- BEVARANDE = Bilaga 3 B b: Grad av bevarande och möjlighet till återställande av artens habitat

Detta kriterium omfattar två underkriterier:

i) grad av bevarande av artens habitat

ii) möjligheter till återställande

i) Grad av bevarande av artens habitat

Kriterium i kräver en global bedömning av habitatets särdrag med avseende på en viss arts biologiska behov. De särdrag som rör populationsdynamiken hör till dem som passar bäst för både djur- och växtarter. Habitatets struktur och vissa abiotiska drag bör bedömas.

Bästa möjliga sakkunskap bör användas för att klassa detta kriterium:

I: elementen i mycket gott tillstånd

II: elementen väl bevarade

III: elementen i ordinärt eller delvis försämrat tillstånd

I de fall där underklass "I: element i mycket gott tillstånd" eller "II: element väl bevarade" anges bör kriterium B b i sin helhet klassas "A: mycket gott bevarande" respektive "B: gott bevarande", oberoende av graderingen av det andra underkriteriet.

ii) Möjligheter till återställande

För detta underkriterium, som bara behöver beaktas när elementen är i ordinärt eller delvis försämrat tillstånd, bör ett liknande tillvägagångssätt som för kriterium A c iii användas, med tillägg av en bedömning av den berörda populationens livskraft. Detta bör resultera i följande graderingssystem:

I: återställande lätt

II: återställande möjligt med medelmåttig ansträngning

III: återställande svårt eller omöjligt

Sammanfattning tillämplig på klassificeringen av de två underkriterierna

A. mycket gott bevarande

= elementen i mycket gott tillstånd oberoende av graderingen av möjligheten till återställande

B. gott bevarande

= elementen väl bevarade oberoende av graderingen av möjligheten till återställande

= elementen i ordinärt eller delvis försämrat tillstånd och återställandet lätt

C: ordinärt eller minskat bevarande

= alla andra kombinationer

- ISOLERING = Bilaga 3 B c: Grad av isolering hos den population som finns på området i förhållande till artens naturliga utbredningsområde.

Detta kriterium kan tolkas som ett ungefärligt mått dels på en viss populations bidrag till arternas genetiska mångfald, dels på den speciella populationens ömtålighet. Enkelt kan man säga att ju mer isolerad en population är (i förhållande till sitt naturliga utbredningsområde) desto större är dess bidrag till arternas genetiska mångfald. Följaktligen bör ordet "isolering" betraktas i ett större sammanhang och tillämpas lika på rent endemiska arter, både på underarter/varieteter/raser och underpopulationer av en metapopulation. I detta sammanhang bör följande gradering tillämpas:

A: populationen (nästan) isolerad

B: populationen inte isolerad men i utkanterna av utbredningsområdet

C: populationen inte isolerad inom utvidgat utbredningsområde

- GLOBAL = Bilaga 3 B d: Global bedömning av områdets betydelse för bevarandet av den berörda arten.

Detta kriterium avser den globala bedömningen av områdets värde för bevarandet av den berörda arten. Det kan användas för att sammanfatta de föregående kriterierna och även för att bedöma andra särdrag hos området som man tror är av betydelse för en viss art. Dessa särdrag kan variera från art till art och kan inbegripa mänskliga aktiviteter på området eller i närheten som kan inverka på artens bevarandestatus, markförvaltning, lagstadgat skydd av området, ekologiska förhållanden mellan de olika typerna av livsmiljöer och arter, osv.

Bästa möjliga sakkunskap får användas för denna globala bedömning, med hjälp av följande klassningssystem:

A: mycket gott värde

B: bra värde

C: visst värde

3.3 Andra arter (i tillämpliga fall)

Alla andra betydelsefulla djur- och växtarter kan därefter skrivas in, när de är relevanta för bevarande och förvaltning av området. Detta görs på följande sätt:

- Markera rutan för tillämplig artgrupp.

- Ange artens vetenskapliga namn.

- Lämna om möjligt sedvanliga uppgifter om maximipopulation för arten. När det inte finns kvantitativa data anges mängden halvkvantitativt eller kvantitativt på det sätt som beskrivs i avsnitt 3.2 i.

- Använd följande kategorier för att motivera varför varje art tas upp:

- A. Nationell röd datalista

- B. Endemiska arter

- C. Internationella konventioner (inkl. Bern, Bonn och Biodiversitet)

- D. Andra skäl

Ytterligare upplysningar om motiveringen för att enskilda arter tas upp, särskilt avseende D, kan lämnas i avsnitt 4.2, som är det fria textfältet för att beskriva områdets kvalitet i och betydelse.

Koderna i bilaga 3 används inte här, inte heller någon områdesbeskrivning för arterna.

4. OMRÅDESBESKRIVNING

Detta avsnitt är främst avsett för fri beskrivning av huvudområdets egenskaper. Detta har två syften:

- att kunna registrera viktig information som inte återges tillräckligt i kodlistan,

- att ge en kortfattad och strukturell beskrivning av området när detaljerna har visats.

4.1 Områdets allmänna karaktär (obligatoriskt)

Detta fält bör ge en övergripande "bild" av området. Sammanfatta områdets kännetecken i stora drag och börja med att ange områdets uppdelning i bredare naturtypsklasser med hjälp av bästa möjliga sakkunskap för att bedöma hur stor del av området som täcks (dessa naturtypsklasser är redan angivna i motsvarande fält). Den totala täckningen av naturtypsklasser bör vara 100 % och motsvara områdets totala ytareal. De huvudsakliga geologiska, geomorfologiska och landskapsmässiga dragen bör beskrivas här. Ange de dominerande vegetationstyperna där detta är relevant. Ta även upp naturtyper som inte är med i bilaga I men som är viktiga för bevarandet av området. Där det är viktigt att ytterligare dela upp informationen på naturtypsklasser för bevarandet av området bör detta göras i avdelningen för fri text kallad övriga områdeskaraktäristiska. Detaljinformation om mindre element i området, mosaikartade biotopfördelningar (häckar, alléer, stenmurar) bör även ingå i denna allmänna text.

4.2 Kvalitet och betydelse (obligatoriskt)

Ge en allmän beskrivning av områdets kvalitet och betydelse med tanke på direktivens målsättningar för bevarandet.

Internationellt viktiga våtmarker som stadigt har > 20 000 sjöfåglar bör uppges här. Om en art är upptagen i avsnitt 3.3 med motivering D anges i stora drag grunden för att den tagits med.

4.3 Sårbarhet (obligatoriskt)

Ange vilken typ av belastning och i vilken utsträckning området är utsatt för belastning från människor och annat samt naturtypernas och ekosystemens känslighet. I detta fält bör ingå en beskrivning av viktiga element som inte omfattas i tillräcklig grad av de kodade uppgifter som ingår i avsnitt 6.1.

4.4 Området utpekat till (anges där tillämpligt)

Skriv in som fri text alla aspekter på utväljandet av området som inte täcks av koderna som används i kodfälten för utväljande av område (Se avsnitt 5).

4.5 Ägare (anges där tillämpligt)

Ge en allmän beskrivning av ägarskapet (t.ex. privat, statlig, frivilligorganisationer för bevarande, . . .). Om möjligt görs en uppskattning av varje ägarskapsklass andel av områdets yta.

4.6 Dokumentation (anges där tillämpligt)

Hänvisa till relevanta publikationer och vetenskapliga data om varje område där sådana finns. Informationen skall lämnas enligt vedertaget bruk för vetenskapliga hänvisningar. Opublicerat eller meddelanden som hänför sig till den information som ges i registreringsblanketten bör tas med när det är användbart.

4.7 Historia (skall ej fyllas i)

Detta fält kommer att användas av den behöriga avdelningen på kommissionen för att föra anteckningar om de olika stadierna i utvecklingen av det aktuella områdesregistret. Exempel på information som skall registreras är:

- första anmälan,

- korrigering av fel,

- ändringar till följd av faktiska fysiska förändringar på området.

För varje fall omfattar historiefältet tre underfält:

- datum för ändringen,

- namnet på det fält som ändras,

- en kortfattad beskrivning av de ändringar som har gjorts.

5. OMRÅDESSKYDD OCH RELATION TILL CORINE-BIOTOPER

När det gäller registrerade samband enligt 5.1 och 5.2 nedan måste en karta lämnas som tydligt visar gränserna för dessa områden (för närmare förklaringar se avsnitt 7 i förklaringarna).

5.1 Typ av utpekande på nationell och regional nivå (Bilaga D) (obligatoriskt)

Bilaga D innehåller för varje medlemsstat en sekvensiell lista över de relevanta typerna av områden som skall utses för naturbevarande ändamål och som är skyddade enligt lag och en definition från nationell/regional nivå. Listan av skyddstyper omfattar följande tre kategorier:

A. Typer av områden som skall utses i syfte att skydda djur, växter, naturtyper och landskap (det sistnämnda i den mån det är av betydelse för djur, växter och skydd av naturtyper).

B. Lagstiftning i sektorsvisa (särskilt skogsbruk) lagstiftande och administrativa lagar som ger ett fullgott skydd för bevarandet av djur, växter och naturtyper.

C. Privata stadgar som ger ett varaktigt skydd av djur, växter eller naturtyper.

Skyddstyperna klassas efter hur strängt de skyddas och börjar med den strängaste lagstiftningen. När det inte finns någon skyddsstatus för området är det viktigt att ange detta med den nationella koden för "ingen skyddsstatus".

Koden för den tillämpliga områdestypen skall anges för varje område tillsammans med den procentuella täckningen för varje områdestyp inom området. Den information som lagras i detta fält avser nivån för de olika områdestyper som skall utses. Om flera naturreservat av samma typ ingår i det registrerade området skall det procenttal av den totala ytan som täcks av dessa reservat anges. De enskilda utsedda områdenas förhållande till området registreras separat (se 5.2).

5.2 Relation mellan det beskrivna området och andra områden (angränsande områden och områden som tillhör andra typer) (anges i tillämpliga fall)

I den här delen av blanketten kan man uppge angränsande områden eller områden som tillhör andra typer som överlappar eller gränsar till varandra. Förhållandet mellan de olika typerna fastställs även genom korshänvisning.

Alla möjliga samband kodas på följande sätt:

- Typerna är sammanfallande (använd kod =).

- Det beskrivna området omsluter ett annat område fullständigt (använd kod +).

- Det andra området omsluter det beskrivna området fullständigt (använd kod -).

- De båda områdena överlappar varandra delvis (använd kod *).

Förutom dessa koder bör den procentandel av det beskrivna området som överlappar det andra området anges.

- Angränsande områden anges med "/".

Dessutom finns det plats att ange eventuella typer av områden som skall utses på internationell nivå (t.ex. Ramsar, biogenetiska reservat, Europeiska diplomområden, Barcelona, biosfärreservat, Världsarvsområden, . . .) och först några öppna textfält där nationellt utsedda områden kan uppges med namnet på området tillsammans med sambandstypen och den procentuella överlappningen i förhållande till det beskrivna området. Därmed kan man göra korshänvisningar med databasen för utsedda områden.

5.3 Relation mellan det beskrivna området och Corine-biotopområden (anges i tillämpliga fall)

För alla beskrivna områden som överlappar Corine-biotopområden registreras koden för corine-området, vilken typ av överlappning (använd koderna i 5.2) och den procentandel av det beskrivna området som överlappar corine-området.

6. PÅVERKAN OCH AKTIVITETER I OCH OMKRING OMRÅDET

6.1 Generell påverkan och aktiviteter och arealsandel av området som påverkas (Bilaga E) (anges i tillämpliga fall)

Påverkan avser alla mänskliga aktiviteter och naturliga processer som kan påverka, positivt eller negativt, bevarandet och förvaltningen av området (förtecknat i bilaga E). Med hänsyn till påverkan och verksamhet inom området anges

- tillämpliga koder ur bilaga E,

- i vilken utsträckning de påverkar området med hjälp av följande kategorier:

- A: stor påverkan

- B: ordinär påverkan

- C: liten påverkan

- den procentandel av områdets yta som påverkas,

- huruvida påverkan är positiv (+), neutral (0) eller negativ (-).

Beskriv även påverkan och verksamhet i områdets omgivningar. Med omgivningar avses den yta där påverkan och verksamhet utanför området kan påverka områdets integritet. Detta beror bland annat på den lokala topografin, områdets natur och typen av mänsklig verksamhet. Om det förekommer relevant påverkan eller verksamhet som inte ingår i förteckningen, anges dessa i det fria textfältet "sårbarhet" i avsnitt 4.3.

6.2 Områdets skötsel

Organ som ansvarar för skötseln av området (anges i tillämpliga fall)

Skriv in fullständiga uppgifter med namn, adress och telefon/fax till den myndighet och/eller person som ansvarar för skötseln av området.

Information om planer och metoder för områdets skötsel och även om traditionell verksamhet (anges i tillämpliga fall)

En kortfattad översikt av de förvaltningsplaner som utarbetats eller utarbetas och ett åtgärdsprogram. Härvid bör hänsyn tas till hoten mot det beskrivna området från de mänskliga aktiviteterna i förening med sårbarheten (4.3).

Som redan anförts i inledningen kan information av detta slag i många fall vara viktig att ta hänsyn till när man uppskattar graden av framgång i samband med utvärderingen av de åtgärder för bevarande som föreslås i Life eller andra finansiella instrument. Anför eventuella publicerade planer.

7. KARTLÄGGNING AV OMRÅDET (obligatoriskt)

Genom att upprätta kartor över gränserna kan man i informationen om området göra mer exakta rumsliga hänvisningar. När data digitaliseras kan de undersökas i en större omgivning genom digital överlagring med andra datalager (t.ex. resultaten från Land Cover-projektet, jordar, vattenkvalitet eller fysisk planering). Detta gör att uppgifterna kan användas i en mängd tillämpningar som kräver exakt information om rumsliga förhållanden. Uppgifterna blir till exempel mycket mer användbara som stöd i bedömningen av miljöpåverkan.

Alla områden måste ritas in på kartor som är lika detaljerade och av samma kvalitet som de offentliga publicerade topografiska kartorna och uppfylla alla normer som gäller för det behöriga topografiska institutet i skala 1:100 000, eller så nära detta som möjligt, och linjetjocklek under 0,4 mm. När man använder denna skala där det förekommer flera näraliggande områden bör man använda samma karta för alla områdena.

Om områdesgränserna också finns i ett geografiskt informationssystem, med hänvisning till kartserier som används för digitalisering, skala, kartprojektion och -parametrar, bör dessa digitala data vara åtkomliga och hithörande information tas med i blanketten.

De områden som motsvarar huvudkategorierna för att utses och som har den högsta graden av bevarande måste ritas in på en andra karta med exakt samma egenskaper som den första kartan.

Dessutom anses ett flygfotografi av området vara mycket användbart för att "förstå" områdets natur.

8. DIABILDER (anges i tillämpliga fall)

En förteckning över diabilder och annat fotografiskt underlag skickas in tillsammans med blanketten med angivande av motiv, plats och datum då bilderna togs. Även om det är frivilligt är det mycket användbart med fotografiskt underlag för att "förstå" det berörda områdets allmänna gestaltning, särskilt när det uppstår problem eller klagomål angående ett visst område. Dessutom kan kommissionen använda dessa diabilder för informations- eller utbildningsändamål när det gäller Natura 2000-nätverket.

Det nummer som diabilden ges i blanketten måste också anges på ett exemplar av diabilden. För alla diabilder och fotografier bör man även lämna uppgift om upphovsman och copyright.

NATURA 2000-NÄTVERKET

TILLÄGG TILL DATABLANKETTEN

Tillägg A

Förteckning över alla regioner inom Europeiska unionen definierad av Eurostat i NUTS-kodsystemet

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

>Hänvisning till film>

Tillägg B

>Plats för tabell>

Tillägg C

>Plats för tabell>

>

Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Tillägg D

Skyddsstatuskategorier i varje medlemsstat på nationell och regional nivå

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>

Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

>

Plats för tabell>

>Plats för tabell>

Tillägg E

>Plats för tabell>