31995D2493

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 2493/95/EG av den 23 oktober 1995 om att utnämna 1996 till "Europeiska året för livslångt lärande"

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artiklarna 126 och 127 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande (3),

i enlighet med förfarandet i artikel 189b i fördraget (4), och

med beaktande av följande:

Europeiska rådet i Bryssel (10 och 11 december 1993) uppmärksammade kommissionens förslag i vitboken om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. Utbildning och yrkesutbildning kan bidra till ekonomisk och social förändring och vara ett led i kampen mot arbetslösheten. Inrättandet av ett "Europeiskt år för livslångt lärande" som föreslås i vitboken kan utgöra en signal som förtydligar väsentliga krav och långsiktiga mål vad gäller utbildning och yrkesutbildning i gemenskapen.

1996 är det år under vilket programmen Leonardo Da Vinci, antaget genom beslut 94/819/EG (5) och Sokrates, antaget genom beslut nr 819/95/EG (6), som utgör den andra generationen av gemenskapens program för utbildning och livslångt lärande, till fullo förverkligas.

Strukturfonderna och särskilt den europeiska socialfonden, liksom de gemenskapsinitiativ som härrör därifrån, särskilt initiativen Adapt (7) och Employment (8), kommer att främja utbildning och yrkesutbildning av hög kvalitet.

Den ständiga anpassningen av systemen för utbildning och yrkesutbildning till dessa nya krav är en strategiskt viktig uppgift för Europa eftersom den europeiska ekonomins konkurrenskraft och samhällsstabiliteten i Europa grundar sig på kunskap, skicklighet och gemensamma grunduppfattningar. Yrkesutbildningens dragningskraft och prestige beror till stor del på om de allmänna och yrkesinriktade utbildningarna tillmäts lika värde, liksom på om kvalificerade yrken får samhällets erkännande.

Det livslånga lärandet är av avgörande betydelse för att säkerställa individens personliga utveckling, och samtidigt bibringa honom/henne värden som solidaritet och tolerans samt gynna hans/hennes delaktighet i den demokratiska beslutsprocessen. Det är också viktigt för att främja sysselsättningen på lång sikt. Vitboken om tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning betonar att utbildning och yrkesutbildning otvivelaktigt kommer att bidra till att på nytt öka tillväxten, återupprätta konkurrenskraften och återställa en hög sysselsättningsnivå.

Enligt den ovan nämnda vitboken kommer ett stort antal av de arbeten som skapas fram till år 2000 att finnas inom nya yrkeskategorier, som hör samman med den tekniska utvecklingen i den audiovisuella sektorn och informationssamhället, vilket kräver fortbildning och anpassning av grundutbildningen.

Det måste beaktas att den undervisning och utbildning som erbjuds exempelvis av anordnare av folkbildning, vuxenutbildning och distansundervisning får ökad betydelse. I detta hänseende måste bevakas att detta slags utbildning är öppen för alla medborgare.

Utvecklingen av det livslånga lärandet bör särskilt ha som mål att på bästa sätt dra nytta av tillgängliga begåvningar, att bekämpa social utslagning, att bredda urvalet av sysselsättningsmöjligheter för flickor och kvinnor och att bidra till minskningen av regionala skillnader.

Fortlöpande utbildning som förbättrar utsikterna att finna ett arbete kan dessutom bidra till att lösa vissa sociala problem.

Erfarenhets- och informationsutbyte skall ske om de resultat som uppnåtts i medlemsstaterna, om de många regionala och lokala initiativ som tagits, om Europeiska unionens program och initiativ liksom om det arbete som utförs av Europarådet och andra internationella organisationer som är verksamma inom utbildning och yrkesutbildning.

Distansundervisnings- och självinlärningssystem, globala nätverk (särskilt datanätverk), interaktiv kommunikation mellan lärare och studerande under undervisningen samt informationsinfrastruktur kan komma att spela en viktig roll för det livslånga lärandet. Internationella nätverk är särskilt lämpliga för språkinlärning. Gedigna grundutbildningar underlättar de internationella nätverkens integrering i processen för livslångt lärande.

Inrättandet av ett europeiskt år för livslångt lärande är ett bidrag till den handlingsplan som Europeiska rådet beslutat om för att bekämpa arbetslösheten. Med tanke på deras samband med detta initiativ uppnås europeiska årets mål bäst på gemenskapsnivå. Det europeiska året kommer, i enlighet med närhetsprincipen, att stödja medlemsstaternas politik och tillämpningsmetoder inom detta område.

Den 20 december 1994 enades Europaparlamentet, rådet och kommissionen om ett "modus vivendi" avseende genomförandeåtgärder för de rättsakter som antas enligt förfarandet i artikel 189b i fördraget.

I detta beslut fastställs, för programmets hela varaktighet, en finansieringsram, vilken utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten inom ramen för det årliga budgetförfarandet enligt punkt 1 i Europaparlamentets, rådets och kommissionens förklaring av den 6 mars 1995 (9).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. 1996 skall kungöras som "Europeiska året för livslångt lärande".

2. Under det europeiska året kommer aktiviteter att genomföras för att informera och medvetandegöra människor och främja möjligheterna till livslångt lärande. Målet är att främja individens personliga utveckling och initiativkänsla, dennes integrering i arbetslivet och samhället, dennes delaktighet i den demokratiska beslutsprocessen samt förmåga att anpassa sig till ekonomiska, tekniska och sociala förändringar. Dessa aktiviteter kommer att utarbetas under år 1995.

Artikel 2

Det europeiska året skall ha följande teman:

1. Vikten av en högkvalitativ allmän utbildning, öppen för alla utan någon som helst diskriminering, där förmågan till självinlärning inbegrips, som en förberedelse för livslångt lärande.

2. Främjande av yrkesutbildning som leder till yrkeskvalifikationer för alla unga, vilket är en förutsättning för en mjuk övergång till arbetslivet och grunden för vidare personlig utveckling, för återanpassning till arbetsmarknaden och för likvärdiga förutsättningar för män och kvinnor.

3. Främjande av fortlöpande utbildning och yrkesutbildning, som innebär en förlängning av skolundervisningen och den grundläggande yrkesutbildningen och som beaktar nya krav i arbetslivet och samhället, och samtidigt tryggar utbildningens och yrkesutbildningens kvalitet och öppenhet.

4. Motivering av individer till livslångt lärande och utveckling av sådan utbildning till nytta för grupper som hittills endast i liten grad eller inte alls dragit nytta av den, men som särskilt behöver den, särskilt flickor och kvinnor.

5. Främjande av närmare samarbete mellan institutioner för utbildning och yrkesutbildning och näringslivet, i synnerhet små och medelstora företag.

6. Medvetandegörande av arbetsmarknadens parter om vikten av att skapa och att delta i nya möjligheter för utbildning och livslångt lärande för att främja den europeiska konkurrenskraften och en sysselsättningsintensiv ekonomisk tillväxt.

7. Medvetandegörande av föräldrar om vikten av utbildning och yrkesutbildning för barn och ungdomar, i ett perspektiv av livslångt lärande och om den roll de kan ha i detta sammanhang.

8. Utveckling av den europeiska dimensionen av grundläggande och fortlöpande utbildning och yrkesutbildning, främjande av ömsesidig förståelse och rörlighet inom Europa liksom av ett europeiskt samarbetsområde med avseende på utbildning. Medvetandegörande av europeiska medborgare om Europeiska unionens aktiviteter, särskilt de som hänför sig till akademiska och yrkesmässiga erkännanden av yrkeskvalifikationer och examensbevis, som gäller enligt medlemsstaternas system och genom främjande av språkkunskaper.

Artikel 3

1. De aktiviteter som anges i artikel 1.2 skall inbegripa allmänna eller temabaserade åtgärder, utarbetande och spridning av kommunikationsprodukter samt studier och undersökningar. Dessa återfinns i bilagan. I valet av de i avsnitt B i bilagan nämnda aktiviteterna skall företräde ges dem som erbjuder en praktisk demonstration av fördelarna med utbildning och yrkesutbildning, dem som synliggör utbildnings- och yrkesutbildningsaktiviteter som en del av det livslånga lärandet, dem som uppmuntrar arbetsmarknadens parter att med iakttagande av nationella regler och, i förekommande fall genom kollektivavtal bidra till att trygga grund- och vidareutbildningsmöjligheter, dem som visar på det internationella samarbetets fördelar samt dem som för vidare resultaten av gemenskapens åtgärder.

2. Andra befintliga initiativ inom utbildnings- och yrkesutbildningsområdet som kan bidra till förverkligandet av målen för det europeiska året, kan användas på bästa möjliga sätt.

Artikel 4

Kommissionen ansvarar för genomförandet av detta beslut.

Kommissionen skall biträdas av en rådgivande kommitté tillsatt för detta ändamål bestående av två representanter från varje medlemsstat och med en företrädare för kommissionen som ordförande.

Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder att vidta enligt punkterna A, B och C i bilagan. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är, om nödvändigt genom omröstning.

Yttrandet skall protokollföras och dessutom har varje medlemsstat rätt att begära att få sin uppfattning tagen till protokollet.

Kommissionen skall ta största hänsyn till det yttrande som kommittén avgett. Den skall underrätta kommittén om det sätt på vilket dess yttrande har beaktats.

Artikel 5

1. Varje medlemsstat skall utse ett eller flera lämpliga organ att ansvara för det nationella urvalet, samordningen och genomförandet av de aktiviteter som detta beslut avser.

2. Ansökningar om ekonomiskt stöd för de aktiviteter som avses i punkt B i bilagan skall framläggas för kommissionen av de berörda medlemsstaterna.

3. Beslut om aktiviteter enligt punkterna A och B i bilagan skall fattas av kommissionen, enligt det förfarande som anges i artikel 4. Kommissionen skall tillse att en väl avvägd fördelning mellan medlemsstaterna och mellan olika utbildnings- och yrkesutbildningsområden sker.

Artikel 6

1. Det totala anslaget för genomförandet av detta program under den period som anges i artikel 1 skall vara 8 miljoner ecu.

2. De årliga anslagen skall fastställas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 7

Kommissionen skall tillsammans med medlemsstaterna tillförsäkra att de aktiviteter som avses i detta beslut hänger samman med och kompletterar andra gemenskapsaktiviteter, i synnerhet programmen Leonardo Da Vinci och Sokrates.

Artikel 8

Kommissionen skall senast den 31 december 1997 överlämna en rapport till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om genomförandet, resultaten och den allmänna utvärderingen av de aktiviteter som avses i detta beslut.

Artikel 9

Detta beslut skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning. Det träder i kraft samma dag som det offentliggörs.

Utfärdat i Strasbourg den 23 oktober 1995.

På Europaparlamentets vägnar

K. HÄNSCH

Ordförande

På rådets vägnar

J. SAAVEDRA ACEVEDO

Ordförande

(1) EGT nr C 287, 15.10.1994, s. 18 och EGT nr C 134, 1.6.1995, s. 6.

(2) Yttrande avgivet den 23 november 1994 (EGT nr C 397, 31.12.1994, s. 15).

(3) Yttrande avgivet den 16 november 1994 (ännu inte offentliggjort i EGT).

(4) Europaparlamentets yttrande av den 16 mars 1995 (EGT nr C 89, 10.4.1995, s. 123), rådets gemensamma ståndpunkt av den 20 april 1995 (EGT nr C 130, 29.5.1995, s. 13) och Europaparlamentets beslut av den 15 juni 1995 (EGT nr C 166, 3.7.1995).

(5) EGT nr L 340, 29.12.1994, s. 8.

(6) EGT nr L 87, 20.4.1995, s. 10.

(7) EGT nr C 180, 1.7.1994, s. 30.

(8) EGT nr C 180, 1.7.1994, s. 36.

(9) EGT nr C . . . (Ännu inte offentliggjord i EGT).

BILAGA

Utformningen av de aktiviteter som avses i artikel 1.2:

A. Aktiviteter som hänför sig till det europeiska årets teman och som till fullo finansieras ur gemenskapens budget

1. a) organisation av möten på europeisk nivå,

b) organisation av möten i varje medlemsstat i syfte att betona värdet av det europeiska samarbetet.

2. Informationskampanjer och reklam på gemenskapsnivå, innefattande:

a) utarbetandet av en logotyp och en slogan för det europeiska året (1),

b) utarbetande av kommunikationsprodukter för projekt som kan hänföras till det europeiska årets teman och som är av intresse för gemenskapen, i syfte att stimulera allmänhetens intresse och aktiviteter på nationell och regional nivå,

c) samarbete med media,

d) organisation av europeiska tävlingar rörande genomförandet av och erfarenheter från det europeiska årets teman.

3. Andra aktiviteter

Undersökningar och studier, särskilt med syfte att bättre klargöra olika gruppers förväntningar vad gäller det europeiska årets teman och på vilket sätt unionen skulle kunna infria dem. Utvärderingsstudier rörande europeiska årets inverkan.

B. Aktiviteter hänförliga till det europeiska årets teman som samfinancieras ur gemenskapens budget

De aktiviteter som föreslås för det europeiska året av de nationella myndigheterna kan i vissa fall delfinansieras ur gemenskapens budget, upp till ett belopp av 50 % av kostnaden. Dessa aktiviteter kan bland annat hänföra sig till:

a) nationella eller regionala evenemang kring det europeiska årets teman,

b) informationsaktiviteter och spridning av exempel på bra verksamhet,

c) organisation av priser eller tävlingar på nationell eller regional nivå.

C. Aktiviteter som inte erhåller finansiering från gemenskapens budget

Frivilliga aktiviteter som genomförs i offentlig eller privat regi bland annat inbegripet tillåtelse att använda logotypen och det europeiska årets huvudteman i reklamkampanjer och andra aktiviteter.

(1) Det är överenskommet att företräde skall ges förslag som framlagts av personer som har anknytning till institutioner för utbildning och yrkesutbildning.