EUR-Lex Access to European Union law

Back to EUR-Lex homepage

This document is an excerpt from the EUR-Lex website

Document 31990L0435

Rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater

OJ L 225, 20.8.1990, p. 6–9 (ES, DA, DE, EL, EN, FR, IT, NL, PT)
Special edition in Finnish: Chapter 09 Volume 002 P. 25 - 28
Special edition in Swedish: Chapter 09 Volume 002 P. 25 - 28
Special edition in Czech: Chapter 09 Volume 001 P. 147 - 150
Special edition in Estonian: Chapter 09 Volume 001 P. 147 - 150
Special edition in Latvian: Chapter 09 Volume 001 P. 147 - 150
Special edition in Lithuanian: Chapter 09 Volume 001 P. 147 - 150
Special edition in Hungarian Chapter 09 Volume 001 P. 147 - 150
Special edition in Maltese: Chapter 09 Volume 001 P. 147 - 150
Special edition in Polish: Chapter 09 Volume 001 P. 147 - 150
Special edition in Slovak: Chapter 09 Volume 001 P. 147 - 150
Special edition in Slovene: Chapter 09 Volume 001 P. 147 - 150
Special edition in Bulgarian: Chapter 09 Volume 001 P. 97 - 100
Special edition in Romanian: Chapter 09 Volume 001 P. 97 - 100

Legal status of the document No longer in force, Date of end of validity: 17/01/2012; upphävd genom 32011L0096

ELI: http://data.europa.eu/eli/dir/1990/435/oj

31990L0435

Rådets direktiv 90/435/EEG av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater

Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 225 , 20/08/1990 s. 0006 - 0009
Finsk specialutgåva Område 9 Volym 2 s. 0025
Svensk specialutgåva Område 9 Volym 2 s. 0025


RÅDETS DIREKTIV av den 23 juli 1990 om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater (90/435/EEG)

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen, särskilt artikel 100 i detta,

med beaktande av kommissionens förslag(),

med beaktande av Europaparlamentets yttrande(),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(), och

med beaktande av följande:

Att sammanföra bolag från olika medlemsstater kan vara nödvändigt för att inom gemenskapen skapa betingelser liknande dem som råder på en inre marknad och därmed säkerställa att den gemensamma marknaden upprättas och fungerar väl. Sådana åtgärder bör inte hindras av restriktioner, olägenheter eller snedvridning som beror på skattebestämmelserna i medlemsstaterna. Det är därför nödvändigt att för grupper av bolag från olika medlemsstater införa skatteregler som är neutrala från konkurrenssynpunkt för att tillåta företagen att anpassa sig till den gemensamma marknadens behov, att öka sin produktivitet och att förbättra sin internationella konkurrensförmåga.

Sådana grupperingar kan leda till bildandet av koncerner med moderbolag och dotterbolag.

Gällande skattebestämmelser avseende förhållandet moderbolag och dotterbolag från olika medlemsstater varierar avsevärt från medlemsstat till medlemsstat och är generellt sett mindre fördelaktiga än de som är tillämpliga på moderbolag och dotterbolag i samma medlemsstat. Samverkan mellan bolag från olika medlemsstater missgynnas därigenom i jämförelse med samverkan mellan bolag i samma medlemsstat. Det är nödvändigt att eliminera denna nackdel genom införandet av ett gemensamt system för att underlätta grupperingar.

Då ett moderbolag i denna sin egenskap mottar utdelad vinst från ett dotterbolag, måste den stat där moderbolaget är hemmahörande

- avstå från att beskatta sådan vinst, eller

- beskatta den men låta moderbolaget från skatten avräkna den på denna vinst belöpande bolagsskatt som dotterbolaget har betalat.

Vidare är det för att åstadkomma skattemässig neutralitet nödvändigt att den vinst som ett dotterbolag delar ut till sitt moderbolag undantas från källskatt. Tyskland och Grekland bör dock på grund av sina skattesystems speciella utformning och Portugal av budgetskäl tillåtas att tillfälligtvis behålla ett källskattesystem.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

1. Varje medlemsstat skall tillämpa detta direktiv

- på utdelning till bolag som är hemmahörande i denna stat från dotterbolag i andra medlemsstater,

- på utdelning från bolag som är hemmahörande i denna stat till moderbolag i andra medlemsstater.

2. Detta direktiv skall inte hindra tillämpningen av sådana nationella eller avtalsgrundade bestämmelser som behövs för förebyggande av bedrägeri och annan oredlighet eller missbruk.

Artikel 2

I detta direktiv avses med "bolag i en medlemsstat" varje bolag som

a) drivs i någon av de associationsformer som är förtecknade i bilagan,

b) enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses vara skatterättsligt hemmahörande i den staten och som inte enligt ett dubbelbeskattningsavtal med tredje land anses ha hemvist utanför gemenskapen, och

c) är skyldigt att erlägga någon av följande skatter, eller någon skatt som ersätter någon av dem, utan valmöjlighet eller rätt till skattebefrielse:

- impôt des sociétés/vennootschapsbelasting i Belgien,

- selskabsskat i Danmark,

- Körperschaftsteuer i Tyskland,

- öüñïò åéóïäÞìáôïò íïìéêþí ðñïóþðùí êåñäïóêïðéêïý ÷áñáêôÞñá i Grekland,

- impuesto sobre sociedades i Spanien,

- impôt sur les sociétés i Frankrike,

- corporation tax i Irland,

- imposta sul reddito delle persone giuridiche i Italien,

- impôt sur le revenu des collectivités i Luxemburg,

- vennootschapsbelasting i Nederländerna,

- imposto sobre o rendimento das pessoas colectivas i Portugal,

- corporation tax i Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland.

Artikel 3

1. Vid tillämpningen av detta direktiv gäller följande:

a) Status som moderbolag skall i vart fall tillskrivas varje bolag i en medlemsstat som uppfyller de villkor som anges i artikel 2 och som innehar andelar motsvarande minst 25 % av kapitalet i ett bolag i en annan medlemsstat vilket uppfyller samma villkor,

b) Med "dotterbolag" skall avses ett bolag i vilket andelar innehas enligt a.

2. Utan hinder av punkt 1 skall medlemsstaterna ha möjlighet

- att genom bilateral överenskommelse ersätta kriteriet kapitalandel med röstandel,

- att inte tillämpa detta direktiv på bolag i medlemsstaten som inte under en oavbruten period av minst två år bibehåller ett innehav som kvalificerar dem som moderbolag eller på de bolag i medlemsstaten i vilka ett bolag från en annan medlemsstat inte bibehåller ett sådant innehav under en oavbruten period av minst två år.

Artikel 4

1. Då ett moderbolag i denna sin egenskap tar emot utdelning från sitt dotterbolag, skall den stat där moderbolaget är hemmahörande, såvida inte dotterbolaget har trätt i likvidation, antingen

- avstå från att beskatta sådan utdelning, eller

- beskatta den men medge moderbolaget rätt att från den skatt det har att betala avräkna den på vinsten belöpande bolagsskatt som har erlagts av dotterbolaget liksom i förekommande fall den källskatt som i enlighet med undantagen i artikel 5 har tagits ut av den medlemsstat där dotterbolaget är hemmahörande, dock högst intill beloppet för motsvarande inhemska skatt.

2. Varje medlemsstat är dock bibehållen rätten att föreskriva att eventuella kostnader som avser innehavet och eventuella förluster till följd av vinstutdelningen från dotterbolaget inte får dras av från den beskattningsbara vinsten i moderbolaget. Om de förvaltningskostnader som avser innehavet i sådant fall fastställs schablonmässigt, får detta belopp inte överstiga 5 % av den vinst som utdelats av dotterbolaget.

3. Punkt 1 skall gälla till dess att ett gemensamt system för bolagsbeskattning trätt i kraft och börjat tillämpas.

Rådet skall vid lämplig tidpunkt anta de regler som skall tillämpas efter den dag som avses i första stycket.

Artikel 5

1. Vinstutdelning från ett dotterbolag till moderbolaget skall, åtminstone om det senare innehar minst 25 % av kapitalet i dotterbolaget, vara befriad från källskatt.

2. Utan hinder av punkt 1 får Grekland, så länge bolagsskatt där inte tas ut på utdelad vinst, ta ut en källskatt på utdelning till moderbolag i andra medlemsstater. Skattesatsen får dock inte överstiga den skattesats som överenskommits i bilaterala dubbelbeskattningsavtal.

3. Utan hinder av punkt 1 får Tyskland, så länge bolagsskatt på utdelad vinst där tas ut efter en skattesats som är minst 11 procentenheter lägre än den skattesats som är tillämplig på kvarhållen vinst, ta ut en utjämnande källskatt på 5 % på utdelning från dotterbolag, dock längst till mitten av år 1996.

4. Utan hinder av punkt 1 får Portugal ta ut en källskatt på utdelning från dotterbolag hemmahörande i Portugal till moderbolag i andra medlemsstater, dock längst till och med utgången av åttonde året efter den dag då detta direktiv börjar tillämpas.

Med förbehåll för gällande bilaterala överenskommelser som slutits mellan Portugal och en annan medlemsstat får denna skattesats inte överstiga 15 % under de första fem åren och 10 % under de sista tre åren av denna period.

Före utgången av det åttonde året skall rådet, på grundval av ett förslag från kommissionen, enhälligt besluta om en eventuell förlängning av bestämmelserna i denna punkt.

Artikel 6

Ett moderbolags medlemsstat får inte ta ut källskatt på vinst som bolaget uppbär från ett dotterbolag.

Artikel 7

1. Termen "källskatt" så som den används i detta direktiv skall inte omfatta den förskottsbetalning av bolagsskatt som görs till den medlemsstat där dotterbolaget är hemmahörande i samband med utdelning till moderbolaget.

2. Detta direktiv skall inte påverka tillämpningen av nationella eller avtalsgrundade bestämmelser utformade för att förhindra eller minska ekonomisk dubbelbeskattning av utdelning, i synnerhet bestämmelser som hänför sig till skattetillgodohavande till förmån för dem som mottar utdelning.

Artikel 8

1. Medlemsstaterna skall senast den 1 januari 1992 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De skall genast underrätta kommissionen härom.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texterna till centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som antas inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel 9

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 23 juli 1990.

På rådets vägnar

G. CARLI

Ordförande

() EGT nr C 39, 22.3.1969, s. 7 och ändring utsänd den 5 juli 1985.

() EGT nr C 51, 29.4.1970, s. 6.

() EGT nr C 100, 1.8.1969, s. 7.

BILAGA

Förteckning över de slag av bolag som avses i artikel 2 a

a) Bolag som enligt belgisk rättsordning kallas "société anonyme"/"naamloze vennootschap", "société en commandite par actions"/"commanditaire vennootschap op aandelen" eller "société privée à responsabilité limitée"/"besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid" och sådana offentligrättsliga organ som fungerar enligt civilrättsliga regler.

b) Bolag som enligt dansk rättsordning kallas "aktieselskab" eller "anpartsselskab".

c) Bolag som enligt tysk rättsordning kallas "Aktiengesellschaft", "Kommanditgesellschaft auf Aktien", "Gesellschaft mit beschränkter Haftung" eller"Bergrechtliche gewerkschaft".

d) Bolag som enligt grekisk rättsordning kallas: "áíþíõìç åôáéñßá".

e) Bolag som enligt spansk rättsordning kallas: "sociedad anónima", "sociedad comanditaria por acciones" eller "sociedad de responsabilidad limitada" och de offentligrättsliga organ som fungerar enligt civilrättsliga regler.

f) Bolag som enligt fransk rättsordning kallas "société anonyme", "société en commandite par actions" eller "société à responsabilité limitée" och industriella och affärsdrivande offentliga organ och företag.

g) Bolag som enligt irländsk rättsordning kallas "public companies limited by shares or by guarantee", "private companies limited by shares or by guarantee", organ registerade enligt "the Industrial and Provident Societies Acts" eller byggnadsföretag registerade enligt "the Building Societies Acts".

h) Bolag som enligt italiensk rättsordning kallas "società per azioni","società in accomandita per azioni" eller "società a responsabilità limitata", och offentliga och privata organ som driver industriell och kommersiell verksamhet.

i) Bolag som enligt luxemburgsk rättsordning kallas "société anonyme", "société en commandite par actions" eller "société à responsabilité limitée".

j) Bolag som enligt nederländsk rättsordning kallas "naamloze vennootschap" eller "besloten vennootschap met beperkte aansprakelijkheid".

k) Handelsföretag eller bolag som är bildade enligt civillagstiftning och som har handelsföretagsform, kooperativ och offentliga företag, bildade i enlighet med portugisisk rätt.

l) Bolag som bildats enligt lagstiftningen i Förenade kungariket Storbritannien och Nordirland.

Top