Help Print this page 

Document C2017/026/06

Title and reference
Inbjudan att lämna förslag – Eacea 04/2017 – Enligt Erasmus+-programmet – KA 2 – Strategiska samarbetsprojekt för innovation och utbyte av goda exempel och metoder – Sektoriella kunskapsallianser

OJ C 26, 26.1.2017, p. 8–15 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Languages, formats and link to OJ
BG ES CS DA DE ET EL EN FR GA HR IT LV LT HU MT NL PL PT RO SK SL FI SV
HTML html BG html ES html CS html DA html DE html ET html EL html EN html FR html HR html IT html LV html LT html HU html MT html NL html PL html PT html RO html SK html SL html FI html SV
PDF pdf BG pdf ES pdf CS pdf DA pdf DE pdf ET pdf EL pdf EN pdf FR pdf HR pdf IT pdf LV pdf LT pdf HU pdf MT pdf NL pdf PL pdf PT pdf RO pdf SK pdf SL pdf FI pdf SV
Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal
 To see if this document has been published in an e-OJ with legal value, click on the icon above (For OJs published before 1st July 2013, only the paper version has legal value).
Multilingual display
Text

26.1.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 26/8


INBJUDAN ATT LÄMNA FÖRSLAG – Eacea 04/2017

Enligt Erasmus+-programmet

KA 2 – Strategiska samarbetsprojekt för innovation och utbyte av goda exempel och metoder

Sektoriella kunskapsallianser

(2017/C 26/06)

1.   Syfte och beskrivning

Syftet med sektoriella kunskapsallianser är att ta itu med kompetensunderskott för en eller flera yrkesprofiler inom en viss sektor. Detta görs genom att befintliga eller framväxande behov på arbetsmarknaden (efterfrågesidan) kartläggs. Därefter görs systemen för inledande och fortsatt yrkesutbildning på alla nivåer mer lyhörda för arbetsmarknadens behov (utbudssidan). Sektoriella kunskapsallianser utgår från belagda kompetensbehov för att stödja dels utformning och anordnande av yrkesutbildningar med gränsöverskridande innehåll, dels undervisnings- och träningsmetoder för viktiga europeiska yrkesprofiler.

Sektoriella kunskapsallianser för strategiskt samarbete mellan sektorer identifierar och utvecklar konkreta åtgärder för att matcha utbudet av färdigheter med efterfrågan. Målet är att stödja den övergripande strategin för sektorsspecifik tillväxt.

Projekt kan uppnå dessa mål genom att ansöka till någon av följande delar:

Del 1 – Sektoriella kunskapsallianser för kartläggning av kompetensbehov

Syftar till att kartlägga och ge detaljerade belägg för kompetensbehov och kompetensunderskott inom en viss ekonomisk sektor. Detta skulle göra det möjligt att ta itu med underskotten genom att erbjuda utbildning, antingen i form av yrkesutbildning eller inom någon annan utbildningssektor.

Kartläggningen och beskrivningen av framtida kompetensbehov bör stödjas med forskning om arbetsmarknadens behov inom sektorn. Kompetensbehoven bör kartläggas för yrkesprofiler som är relevanta för sektorn. Om möjligt bör den s.k. Esco-klassificeringen användas (klassificeringen av europeiska färdigheter/kompetenser, kvalifikationer och yrken). I tillämpliga fall bör de sökande använda den kunskapsinventering som genomförts av de europeiska sektorsråden för kompetens samt befintliga studier av sektoriella kunskaper, bland annat resultaten från tidigare sektoriella kunskapsallianser. Kompetenskartan för EU erbjuder rikligt med underlag om färdigheter samt analyser och studier om yrken (yrkesgrupper) och sektorer: http://skillspanorama.cedefop.europa.eu/en

Samarbete bör upprättas mellan offentliga och privata aktörer på arbetsmarknaden (såsom arbetsministerier, arbetsmarknadens parter, yrkesutbildnings- och utbildningsanordnare, organ som samlar information om arbetsmarknaden, företag, inklusive små och medelstora företag, handelskammare, offentliga och privata arbetsförmedlingar och nationella statistikbyråer) om att kartlägga och föregripa kvarstående kompetensunderskott och missmatchningar på sektorsnivå för en uppsättning yrkesprofiler. Det är viktigt att maximera synergierna med andra sektorsspecifika initiativ.

Del 2 – Sektoriella kunskapsallianser för utformning och anordnande av yrkesutbildning

Syftar till att svara på identifierade kompetensunderskott inom en viss ekonomisk sektor, både genom att planera utbildningar och genom undervisningsmetoder. Utbildningar och utbildningsmetoder bör innehålla en påtagligt arbetsbaserad komponent och stödja gränsöverskridande rörlighet hos dem som utbildas.

Partnerna måste tolka befintliga forskningsresultat om yrkesspecifika kompetensbehov när yrkesutbildningar genomförs eller kvalifikationsnormer utarbetas baserat på yrkesprofiler. Om en Esco-klassificering finns bör den användas. I tillämpliga fall bör de sökande utgå från det underlag om färdigheter som samlats in av de europeiska sektorsråden för kompetens och befintliga studier av sektoriella kunskaper, bland annat resultaten från tidigare sektoriella kunskapsallianser. Kompetenskartan för EU erbjuder rikligt med underlag om färdigheter samt analyser och studier om yrken (yrkesgrupper) och sektorer: http://skillspanorama.cedefop.europa.eu/en.

Utformning och tillämpning av yrkesinriktad utbildning bör följa följande huvudprinciper: i) kvalitetssäkring bör finnas, inklusive effektiva system för att följa upp inlärning och för återkoppling, ii) utbildningar och kvalifikationer bör vara inriktade på inlärningsresultat, iii) undervisningen bör vara modulär i alla faser, iv) längre perioder med arbetsbaserat lärande bör ingå i utbildningen, v) internationell erfarenhet (rörlighet både för studerande och lärare) bör ingå i utbildningen.

Allianspartner bör i sitt förslag visa vilka åtgärder de kommer att vidta i länderna och i den sektor som omfattas för att få formellt erkännande av de nya eller anpassade yrkesinriktade utbildningarna och kvalifikationerna samt hur de kommer att uppnå projektleverablerna efter att EU-finansieringen har upphört. Sektoriella kunskapsallianser förväntas genomföra de föreslagna aktiviteterna på ett sätt som har så stor effekt som möjligt på ett yrke eller på flera relaterade yrken i en viss sektor.

Del 3 – Sektoriella kunskapsallianser för att genomföra en ny strategisk metod (strategi) för sektoriellt samarbete om färdigheter

Strategin för branschsamverkan kring kompetens är en av de tio åtgärderna i den nya kompetensagendan för Europa (1). Syftet med strategin är bättre kompetensinventering och att ge en tydlig strategi och instrument för att ta itu med kompetensunderskott i specifika ekonomiska sektorer. Strategin kommer att genomföras som pilotförsök inom sex branscher: fordonsindustrin, marin teknik, rymdteknik, försvarsindustrin, textilindustrin och turism.

Allianserna inom del 3 kommer att stödja genomförandet genom att utveckla strategier för sektoriell kompetens. En sektoriell strategi måste leda till en systemisk och strukturell minskning av kompetensunderskott samt säkerställa en kompetenskvalitet och kompetensnivå som främjar tillväxt, innovation och konkurrenskraft inom branschen. Den måste innefatta en tydlig uppsättning aktiviteter, milstolpar och väldefinierade resultat. Målet ska vara att matcha kompetensutbudet med efterfrågan som stöd för en övergripande sektorsspecifik tillväxtstrategi.

Kompetensstrategin för sektorn kommer bidra till långsiktig konkurrenskraft genom att öka reserven av kunniga personer och stödja en anpassning av arbetskraften till de krav utvecklingen inom sektorns industri och marknad ställer. Särskild uppmärksamhet kommer att ägnas ny teknisk utveckling (t.ex. inom digital teknik och viktig möjliggörande teknik).

Målen för del 1 (förutse kompetenskrav) och del 2 (svara på kartlagda kompetenskrav genom utformning och anordnande av yrkesinriktad utbildning) måste ingå i kompetensstrategin för sektorn.

Partnerna måste inrätta en allians på EU-nivå för en sektor för att samarbeta om kompetens och om att genomföra konkreta åtgärder som motiveras av efterfrågan. Alliansen kommer att vara industriledd och ha andra relevanta intressenter som deltagare, bland annat utbildningsanordnare, arbetsmarknadens parter, kluster och nätverk, forskningsinstitut, statistikorgan, arbetsförmedlingar och kvalificeringsmyndigheter (när det är möjligt).

2.   Behörighetskriterier

Del 1:

Den sektoriella kunskapsalliansen måste omfatta minst 12 programländer och innefatta minst 2 organisationer, varav minst en måste företräda branschen och minst en måste företräda utbildningsanordnare.

Stödberättigade deltagande organisationer:

Europeiska och/eller nationella parter på arbetsmarknaden.

Arbetsministerier eller associerade organ (byråer och råd).

Offentliga eller privata arbetsförmedlingar.

Forskningsinstitut inom arbetsmarknadsforskning, nationella statistikbyråer.

Offentliga eller privata små, medelstora eller stora företag (inklusive företag inom den sociala sektorn).

Organ för ekonomisk utveckling.

Handelskammare för näringsliv och yrkessammanslutningar.

Sektors- eller yrkesorganisationer för arbetsgivare eller arbetstagare, sammanslutningar för hantverkare.

Europeiska eller nationella paraplyorganisationer för sektorn.

Utbildningsanordnare på lokal, regional eller nationell nivå.

Sektorsbaserade forskningsinstitut.

Organ som tillhandahåller yrkesvägledning, yrkesrådgivning och informationstjänster.

Offentliga myndigheter som ansvarar för utbildning på regional eller nationell nivå.

Del 2:

Den sektoriella kunskapsalliansen måste omfatta minst 4 programländer och innefatta minst 8 organisationer, varav minst 3 är företag eller företrädare för branschen eller sektorn (t.ex. handelskammare eller handelsorganisationer) och minst 3 är utbildningsanordnare.

Stödberättigade deltagande organisationer:

Offentliga eller privata företag (inklusive företag inom den sociala sektorn), i synnerhet de som har en egen utbildningsavdelning, de som erbjuder praktikplatser och de som erbjuder fortbildning (utbildningssamarbeten).

Organisationer på EU-nivå eller nationell nivå som företräder branschen, små och medelstora företag, relevanta branschorganisationer.

Offentliga eller privata yrkesutbildningsanordnare, inklusive företagsinterna utbildningscentrum och institutioner för högre utbildning som erbjuder yrkesutbildning.

Nätverk av yrkesutbildningsanordnare och europeiska eller nationella organisationer som företräder dem.

Utbildningsmyndigheter på regional eller nationell nivå samt ministerier.

Organisationer eller nätverk – på EU-nivå eller nationell nivå – som företräder arbetsmarknadens parter, näringslivet, sektorsorganisationer, intressenter från yrkessammanslutningar och från utbildningsområdet, inklusive ungdomsorganisationer.

Handelskammare för näringsliv, yrkessammanslutningar och andra förmedlingsorgan.

Sektorsråd för kompetens.

Organ för ekonomisk utveckling, statistikorgan och forskningsinstitut.

Kulturorgan och/eller kreativa organ.

Organ som tillhandahåller yrkesvägledning, yrkesrådgivning och informationstjänster och arbetsförmedling.

Ackrediterings-, certifierings-, erkännande- eller kvalificeringsorgan (organ med ”tillsynsfunktion”).

Del 3:

Den sektoriella kunskapsalliansen måste omfatta minst 6 programländer och innefatta minst 12 organisationer, varav minst 5 är företag eller företrädare för branschen eller sektorn (t.ex. handelskammare eller handelsorganisationer) och minst 5 är utbildningsanordnare.

Organisationer som kan få bidrag:

Offentliga eller privata företag som är verksamma inom pilotsektorn, i synnerhet de som har en egen utbildningsavdelning, de som erbjuder praktikplatser och de som erbjuder fortbildning (utbildningssamarbeten).

Organisationer på EU-nivå eller nationell nivå som företräder branschen, små och medelstora företag, relevanta branschorganisationer.

Offentliga eller privata utbildningsanordnare, inklusive utbildningscentra och institutioner för högre utbildning (och militärakademier inom försvaret).

Nätverk av yrkesutbildningsanordnare och europeiska eller nationella organisationer som företräder dem.

Myndigheter som ansvarar för utbildning eller sysselsättning, på regional eller nationell nivå, och relaterade ministerier.

Organisationer eller nätverk – på EU-nivå eller nationell nivå – som företräder arbetsmarknadens parter, näringslivet, sektorsorganisationer, intressenter från yrkessammanslutningar och från utbildningsområdet, inklusive ungdomsorganisationer.

Handelskammare för näringslivet, yrkessammanslutningar och andra relevanta förmedlingsorgan inom sektorn.

Sektorsråd för kompetens.

Organ för ekonomisk utveckling, statistikorgan och forskningsinstitut.

Organ som tillhandahåller yrkesvägledning, yrkesrådgivning och informationstjänster och arbetsförmedling.

Ackrediterings-, certifierings-, erkännande- eller kvalificeringsorgan (organ med ”tillsynsfunktion”).

Organ som företräder relevanta myndigheter på regional och nationell nivå.

Följande länder kan söka:

Länder som deltar i programmet Erasmus+:

Europeiska unionens 28 medlemsstater.

Länder utanför EU: f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Island, Liechtenstein, Norge och Turkiet.

3.   Vilken verksamhet kan man få bidrag till?

Förslagen ska täcka en sammanhängande och mångsidig uppsättning aktiviteter och resultat enligt nedan för varje del och enligt vad som är relevant för den berörda sektorn.

För alla tre delarna måste det finnas ett särskilt fokus på digital kompetens eftersom detta blir allt viktigare för alla yrkesprofiler på hela arbetsmarknaden. Detta bör göras på ett sätt som ger synergi med den nya koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen och med insatser för att öka färdigheterna inom viktig möjliggörande teknik. Dessutom behöver övergången till ett kretsloppssamhälle stödjas genom förändringar av kvalifikationer och nationella utbildningar för att möta framväxande yrkesmässiga behov av ”gröna färdigheter”.

Del 1 – Sektoriella kunskapsallianser för kartläggning av kompetensbehov

Kartläggning av kompetens- och utbildningsbehov inom en viss ekonomisk sektor:

Samla in och tolka belägg för kompetensbehov på arbetsmarknaden i en viss ekonomisk sektor, bland annat genom att utnyttja kompetenskartan (t.ex. Cedefops kompetensprognoser, olika undersökningsdata, viktiga analysresultat) och i relevanta fall arbete utfört av de europeiska sektorsråden för kompetens eller tidigare sektoriella kunskapsallianser.

Analysera trender och utmaningar som formar sektorn och dess arbetsmarknad, med fokus på drivkrafter till förändring som kan påverka kompetensutbud och kompetensefterfrågan inom sektorn (t.ex. automatisering och demografi).

Göra en detaljerad bedömning utifrån ovannämnda aktiviteter av aktuella och förväntade kompetensunderskott och missmatchningar inom sektorn (både yrkesspecifika och mjuka färdigheter) samt av behovet av översyn av yrkesprofiler, där prioritetsordningen ska anges baserat bland annat på yrkesprofilernas inverkan på tillväxt och konkurrenspotential inom sektorn och på sysselsättningen (t.ex. trolig förlust av jobb, svårfyllda lediga platser).

Analysera den potentiella effekten av dessa kompetensbehov på tillväxt och sysselsättning inom sektorn.

Analysera viktiga trender som påverkar närstående sektorer för att fånga upp eventuella spridningseffekter.

Kartlägga behoven av utbildning, om möjligt med hjälp av Esco-klassificeringen av yrkesprofiler.

Sammanställa alla relevanta kvalitativa och kvantitativa data på EU-nivå och/eller nationell nivå om kompetens, sysselsättning och ekonomiska resultat för sektorn i elektronisk form, som sammankopplade öppna data (linked open data), så att de kan läggas in i kompetenskartan (http://skillspanorama.cedefop.europa.eu/en).

Del 2 – Sektoriella kunskapsallianser för utformning och anordnande av yrkesutbildning

Utformning av gränsöverskridande och yrkesinriktade utbildningar för hela sektorer:

På grundval av kartlagda kompetensbehov för specifika yrkesprofiler inom en viss ekonomisk sektor välja ut och utforma yrkesutbildningar eller kvalificeringsnormer (i linje med europeiska referensramen för kvalifikationer och med hjälp av Esco) för att uppfylla dessa behov.

Överföra kompetensbehoven till innovativa, modulära yrkesutbildningar som är inriktade på inlärningsresultat och/eller kvalificeringar (det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet) för att utforma kvalificeringar som består av enheter för inlärningsresultat) som är genomsynliga och jämförbara och även tar hänsyn till att tidigare utbildning (t.ex. icke-formell eller informell) kan behöva valideras.

Tillämpa kvalitetsstyrning för det nya utbildningsinnehållet, antingen genom att tillämpa kvalitetssäkringsprinciperna enligt Eqavet eller genom att använda befintliga kvalitetssäkringssystem som dock bör vara i linje med Eqavet.

Integrera perioder med arbetsbaserat lärande i det nya utbildningsinnehållet, bland annat möjligheter att använda kunskap i konkreta situationer på arbetsplatsen, och när så är möjligt lägga in gränsöverskridande utbildningsmoment.

Utforma yrkesutbildningar med fokus både på yrkesspecifika färdigheter och på viktiga kompetenser, mjuka färdigheter och STEM-ämnen (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) och samtidigt erbjuda goda möjligheter att förvärva eller utveckla dessa färdigheter, särskilt genom arbetsrelaterad utbildning.

Använda yrkesutbildningar för att främja kompetens som är relevant för sektorn (inklusive gemensamma gränsöverskridande program som ges av mer än en yrkesutbildningsanordnare) och stödja överenskommelser om erkännande av kvalifikationer genom att tillämpa Ecvet-principer och genom att koppla kvalifikationer till nationella och europeiska referensramar för kvalifikationer och andra relevanta europeiska verktyg och instrument inom den berörda sektorn.

Stärka erkännandet av kvalifikationer på europeisk och nationell nivå inom en sektor genom att främja och enas om sektoriella kvalifikationer, underlätta gränsöverskridande certifiering och bygga upp ömsesidigt förtroende för att därigenom bidra till ökad rörlighet inom utbildning och arbete inom sektorn.

Kartlägga, dokumentera och främja färdigheter eller kvalifikationer, relaterade projekt och goda metoder som har framgång eller leder till partnerskap mellan flera intressenter, bland annat från andra sektorer eller från länder utanför Europa, samt i relevanta fall sammanställa detaljerade förslag på hur dessa kan kopieras eller skalas upp.

I relevanta fall se till att projektresultaten finns tillgängliga i ett öppet dataformat så att de kan läggas in i kompetenskartan och Esco.

Anordnande av yrkesutbildningar:

Beskriva de lämpligaste metoderna för att genomföra utbildningen, med innovativa strategier för undervisning och inlärning samt en strategisk och integrerad användning av IKT (t.ex. blandat lärande och simulatorer) och öppna utbildningsresurser (t.ex. storskaliga öppna nätkurser och yrkesutbildning via nätkurser).

Hitta sätt att genomföra innovativa yrkesutbildningsmetoder som uppfyller behoven hos specifika målgrupper och erbjuda arbetsbaserat lärande.

Utarbeta insatser som underlättar kunskapsöverföring mellan generationer inom yrkesutbildningen.

Beskriva hur metoder och förfaranden för bedömning kan omfatta alla former av lärande, även arbetsbaserat, och underlätta validering av färdigheter och kompetens som förvärvats före utbildningen.

Hitta lämpliga åtgärder för att följa upp studenter efter att de har slutfört sin utbildning för att få återkopplingsvägar. Systemen för uppföljning och återkoppling kan bygga på information från företag, studenter/anställda samt på offentliga informationskällor och intressenter på arbetsmarknaden.

Föreslå lämpliga åtgärder för formellt erkännande av nya eller anpassade yrkesutbildningar och kvalifikationer i de deltagande länderna och inom den eller de sektorer som omfattas.

Planera ett stegvis införande av projektleverabler som får systemisk effekt.

Del 3 – Sektoriella kunskapsallianser för att genomföra en ny strategisk metod (strategi) för sektoriellt samarbete om färdigheter

Sektoriella kunskapsallianser inom denna del ska sätta upp ett hållbart samarbete inom kompetensutveckling mellan viktiga näringslivsintressenter inom en viss sektor, anordnare av utbildning och yrkesutbildning samt offentliga myndigheter.

Allianserna ska utveckla en kompetensstrategi för sektorn som stödjer målen för den tillväxtstrategi som har fastställts för sektorn. Strategin ska vara den främsta projektleverabeln. Den ska beskriva konkreta åtgärder och en tydlig uppsättning aktiviteter, milstolpar och väldefinierade resultat som kan användas för att matcha efterfrågan på och utbudet av färdigheter.

Strategin ska i detalj beskriva hur viktiga trender, såsom global, samhällelig och teknisk utveckling inom sektorn, sannolikt påverkar behoven av yrken och färdigheter. Den bör innehålla en förväntad tidsplan och vara särskilt inriktad på inverkan av digital teknik och viktig möjliggörande teknik.

Allianser inom denna del täcker aktiviteter inom del 1 (i den mån det är tillämpligt för sektorn) och del 2. De måste i första hand täcka följande aktiviteter:

Göra en detaljerad bedömning av aktuella och förväntade kompetensunderskott och missmatchningar inom sektorn samt av behovet av översyn av yrkesprofiler, där prioritetsordningen ska anges baserat bland annat på yrkesprofilernas inverkan på tillväxt och konkurrenspotential inom sektorn och på sysselsättningen (t.ex. trolig förlust av jobb, svårfyllda lediga platser).

Utveckla en gemensam metod för att bedöma det aktuella läget och förutsäga framtida behov samt övervaka (på årsbasis) framsteg och utveckling av efterfrågan på och utbudet av färdigheter baserat på troliga framtidsscenarier.

Identifiera yrkesprofiler som behöver ses över eller skapas, med tillhörande kompetensbehov samt den kunskapsnivå som krävs. I tillämpliga fall kan yrkesprofilerna i Esco och befintliga ramverk för kompetens användas. I relevanta fall kan utveckling av sektoriella kompetensramar övervägas.

Identifiera, beskriva och ange prioriteringar för översyn eller inrättande av nya kvalifikationer baserat på relevanta yrkesprofiler.

Främja utveckling av konkreta lösningar inom anordnande av yrkesutbildning (inklusive yrkesutbildning på högre nivå) näringslivs-, utbildnings- och forskningspartnerskap.

Utveckla konkreta lösningar för att främja rörlighet för studenter på yrkesutbildningar, arbetssökande och praktikanter i Europa inom sektorn genom att utnyttja befintliga EU-verktyg (t.ex. Erasmus+, Eures, Drop’Pin och den europeiska alliansen för lärlingsutbildning).

Utveckla åtgärder som gör sektorn mer attraktiv som karriärval, i synnerhet för unga, och samtidigt eftersträva en jämn könsfördelning inom sektorn.

Utforma en industriledd långsiktig handlingsplan för ett stegvis införande av projektleverabler efter att projektet har avslutats. Planen ska bygga på hållbara partnerskap mellan utbildningsanordnare och viktiga intressenter från näringslivet på lämplig nivå. Den ska beskriva lämpliga styrningsstrukturer samt strategier för skalbarhet och ekonomisk hållbarhet. Den bör dessutom säkerställa lämplig synlighet och bred spridning av alliansens arbete, bland annat till politiken på EU-nivå och nationell nivå, och innehålla närmare uppgifter om hur införandet ska gå till på nationell och/eller regional nivå med relevanta statliga myndigheter och myndigheter inom sektorn.

Handlingsplanen ska även ange hur möjligheter till EU-finansiering (t.ex. Europeiska strukturfonderna, Europeiska fonden för strategiska investeringar, Erasmus+, Cosme, sektoriella program) samt nationell och regional finansiering kan stödja färdighetsstrategier. Hänsyn bör tas till nationella och regionala strategier för smart specialisering. Goda exempel kan användas som bas för att utveckla modeller som främjar fokuserad användning av sådan finansiering, inklusive kompetenshöjning för anställda.

Leverera alla relevanta kvalitativa och kvantitativa data på EU-nivå och/eller nationell nivå som sammankopplade öppna data (linked open data).

4.   Tilldelningskriterier

Ansökningar kommer att bedömas utifrån följande kriterier:

1.

Projektets relevans (max 25 poäng – lägsta tröskelvärde 13 poäng).

2.

Kvaliteten på projektets utformning och genomförande (max 30 poäng – lägsta tröskelvärde 16 poäng).

3.

Kvaliteten på projektteamet och arrangemangen för samarbete (max 25 poäng – lägsta tröskelvärde 13 poäng).

4.

Genomslagskraft och spridning (max 20 poäng – lägsta tröskelvärde 11 poäng).

Tröskelvärdet för förslag som ska presenteras för utvärderingskommittén ska vara lägst 70 poäng (av totalt 100 poäng).

5.   Budget

Den totala budget som öronmärkts för medfinansiering av projekt uppskattas till 28 miljoner euro (1 miljon euro för del 1, 3 miljoner euro för del 2 och 24 miljoner euro för del 3).

För del 1 kommer varje bidrag att uppgå till mellan 330 000 och 500 000 euro. Eacea räknar med att finansiera omkring 3 förslag.

För del 2 kommer varje bidrag att uppgå till mellan 700 000 och 1 000 000 euro. Eacea räknar med att finansiera omkring 4 förslag.

För del 3 kommer varje bidrag att uppgå till högst 4 000 000 euro. Eacea räknar med att finansiera omkring 6 förslag. Endast 1 förslag per pilotsektor kan väljas.

Genomförandeorganet förbehåller sig rätten att inte fördela samtliga tillgängliga medel.

6.   Sista ansökningsdag

Ansökningar ska lämnas senast den 2 maj 2017 kl. 12.00 (lokal tid, Bryssel).

7.   Ytterligare upplysningar

Riktlinjer och ansökningsblankett finns på följande internetadress:

https://eacea.ec.europa.eu/erasmus-plus/funding/sector-skills-alliances-2017_en

Ansökningarna måste uppfylla alla villkor i programhandledningen.


(1)  http://ec.europa.eu/growth/tools-databases/newsroom/cf/itemdetail.cfm?item_id=8848


Top