18.9.2013

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 248/1

---

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU, EURATOM) nr 883/2013

av den 11 september 2013

om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 325, jämförd med fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av revisionsrättens yttrande (1),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (2), och

av följande skäl:

(1)

Unionsinstitutionerna och medlemsstaterna fäster stor vikt vid skyddet av unionens ekonomiska intressen och vid kampen mot bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot dessa intressen. Kommissionens ansvar är i detta sammanhang nära knutet till dess åliggande att genomföra budgeten enligt artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), och vikten av åtgärder i detta syfte bekräftas genom artikel 325 i EUF-fördraget.

(2)	Det är nödvändigt att mobilisera alla tillgängliga resurser för att uppnå det målet, i synnerhet när det gäller utredningar som ska utföras på unionsnivå, men den balans och ansvarsfördelning som råder mellan unionen och medlemsstaterna bör bibehållas.

(3)

För att intensifiera bedrägeribekämpningen har kommissionen, med iakttagande av principen om varje institutions rätt att organisera sitt inre arbete, genom beslut 1999/352/EG, EKSG, Euratom (3), vid sina avdelningar inrättat Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (nedan kallad Olaf), som ska ha ansvar för att göra administrativa utredningar i bedrägeriärenden. Kommissionen har gett Olaf fullständigt oberoende när det gäller att utföra utredningar. Enligt beslut 1999/352/EG, EKSG, Euratom ska Olaf vid utredningar utöva de befogenheter som den tilldelas enligt unionsrätten.

(4)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 (4) antogs för att reglera utredningar som görs av Olaf. För att Olafs utredningsverksamhet ska bli effektivare och mot bakgrund av unionsinstitutionernas utvärderingar av dess verksamhet, särskilt kommissionens rapport från april 2003 och revisionsrättens särskilda rapporter nr 1/2005 (5) och nr 2/2011 (6) om Olafs förvaltning, måste det gällande regelverket ses över.

(5)

Olafs mandat bör omfatta genomförande av utredningar vid de institutioner, organ och byråer som har inrättats genom eller på grundval av fördragen (nedan kallade institutionerna, organen och byråerna), verkställande av den utredningsbefogenhet som kommissionen tilldelas genom berörda unionsakter samt att ge bistånd till medlemsstaterna från kommissionen med att organisera nära och regelbundet samarbete mellan deras behöriga myndigheter. På grundval av sin operativa praxis på området bör Olaf även bidra till att skapa och utveckla metoder för att förebygga och bekämpa bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

(6)	Det ansvar som åligger Olaf, som den har inrättats av kommissionen, omfattar förutom skyddet av de ekonomiska intressena all verksamhet som har samband med skyddet av unionens intressen mot oegentligheter som kan leda till administrativa eller straffrättsliga påföljder.

(7)	Denna förordning bör gälla utan att det påverkar det mer långtgående skydd som kan följa av fördragens bestämmelser.

(8)	Eftersom det är nödvändigt att intensifiera kampen mot bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, bör Olaf kunna utföra interna utredningar inom alla institutioner, organ och byråer.

(9)

I samband med externa utredningar bör Olaf ges de befogenheter som kommissionen tilldelas enligt rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (7). Olaf bör också ges de övriga befogenheter som kommissionen tilldelas för att genomföra kontroller och inspektioner på platsen i medlemsstaterna, särskilt för att utreda oegentligheter såsom krävs enligt artikel 9 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (8).

(10)

Effektiviteten i Olafs operativa verksamhet är starkt beroende av samarbetet med medlemsstaterna. Medlemsstaterna bör ange vilka behöriga myndigheter som kan bistå Olaf i fullgörandet av dess uppdrag. När en medlemsstat inte har inrättat någon särskild enhet på nationell nivå med uppdrag att samordna skyddet av unionens ekonomiska intressen och kampen mot bedrägerier, bör en central (nedan kallad sambandscentralen för bedrägeribekämpning) inrättas för att underlätta ett effektivt samarbete och informationsutbyte med Olaf.

(11)	Olaf bör få tillgång till relevant information som unionens institutioner, organ och byråer förfogar över i samband med externa utredningar.

(12)

Dessa utredningar bör utföras i enlighet med fördragen, särskilt protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier, och med iakttagande av tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska unionen och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen, fastställda i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 (9) (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) och Europaparlamentets ledamotsstadga samt med full respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, särskilt principen om rättvis behandling, rätten för varje berörd person att yttra sig över de uppgifter som rör honom eller henne samt principen att endast material som har värde som bevisning kan utgöra grunden för slutsatser vid en utredning. Institutioner, organ och byråer bör därför utforma villkor och bestämmelser för hur interna utredningar ska genomföras.

(13)	De interna utredningarna kan bara utföras om Olaf garanteras tillträde till alla lokaler vid institutionerna, organen och byråerna och tillgång till all information och alla handlingar som de innehar.

(14)

Det bör skyndsamt kontrolleras om den information Olaf får inom ramen för sitt uppdrag är korrekt. Innan en utredning inleds, bör Olaf därför ha tillgång till all relevant information i institutionernas, organens och byråernas databaser, om det oundgängligen krävs för att bedöma den faktiska grunden för anklagelser.

(15)

Olaf bör åläggas precisa skyldigheter att informera institutionerna, organen och byråerna om pågående utredningar, när en tjänsteman, en övrig anställd, en ledamot av en institution eller ett organ, en chef för en byrå eller en anställd berörs av de omständigheter som utreds eller när försiktighetsåtgärder kan vara nödvändiga för att skydda unionens ekonomiska intressen.

(16)

Det bör fastställas tydliga regler, som bekräftar Olafs primära behörighet att bedriva interna utredningar i ärenden som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen men samtidigt ger institutionerna, organen och byråerna möjlighet att snabbt göra utredningar i fall där Olaf beslutar att inte ingripa.

(17)

För att säkerställa Olafs oberoende när den utövar sina uppgifter enligt denna förordning bör dess generaldirektör ha möjlighet att inleda utredningar på eget initiativ. När Olaf genomför en utredning bör de berörda institutionerna, organen och byråerna inte utreda samma sakförhållanden parallellt, såvida inte annat överenskommits med Olaf.

(18)

Utredningarna bör utföras under ledning av Olafs generaldirektör med fullständigt oberoende i förhållande till institutionerna, organen och byråerna och i förhållande till övervakningskommittén. Generaldirektören bör därför ha möjlighet att anta riktlinjer för Olafs personal om utredningsförfaranden. Riktlinjerna bör ge Olafs anställda praktisk vägledning om utredningarnas genomförande och berörda personers och vittnens rättssäkerhetsgarantier och rättigheter samt närmare upplysningar om de interna rådgivnings- och kontrollförfaranden som ska följas, inbegripet en lagenlighetskontroll. För att skapa större öppenhet och insyn i utredningarnas genomförande bör riktlinjerna offentliggöras på Olafs webbplats. Riktlinjerna bör inte ge upphov till eller ändra några rättigheter eller skyldigheter enligt denna förordning.

(19)	I enlighet med artikel 21 i tjänsteföreskrifterna bör Olafs personal genomföra utredningar i enlighet med riktlinjerna om utredningsförfaranden och på grundval av enskilda instruktioner från generaldirektören i specifika fall.

(20)

Olafs personal bör i enlighet med tjänsteföreskrifterna utföra sina utredningsuppgifter på ett helt oberoende sätt och undvika intressekonflikter. Anställda vid Olaf bör omedelbart meddela generaldirektören, om en utredning berör ett ärende där de har ett personligt intresse som kan skada eller uppfattas skada deras oberoende, särskilt om de är eller i annan egenskap har varit inblandade i det ärende som utreds.

(21)	Olafs interna och externa utredningar följer till en del tydliga regler. När det är nödvändigt bör Olaf dock tillåtas att samla de olika aspekterna av en extern och en intern utredning i en enda utredning utan att behöva inleda två skilda utredningar.

(22)	Med tanke på rättssäkerheten måste rättssäkerhetsgarantierna för Olafs utredningar förtydligas, med beaktande av dessa utredningars administrativa karaktär.

(23)

De berörda personernas och vittnens rättsäkerhetsgarantier och grundläggande rättigheter bör alltid och utan undantag respekteras i alla skeden av externa och interna utredningar, i synnerhet när information lämnas om pågående utredningar. Tillhandahållandet av information om de utredningar som genomförs av Olaf till Europaparlamentet, rådet, kommissionen eller revisionsrätten, antingen bilateralt eller inom ramen för överläggningar, bör genomföras med iakttagande av utredningssekretess, de berörda personernas legitima rättigheter och i tillämpliga fall de nationella bestämmelser som tillämpas på rättsliga förfaranden. Information som överlämnas eller erhålls i samband med utredningarna bör behandlas enligt unionsrätten om dataskydd. Informationsutbyte bör styras av proportionalitetsprincipen och principen om behovsenlig behörighet.

(24)	För att stärka skyddet av enskilda personers individuella rättigheter under utredningarna bör inga slutsatser med namngivna personer dras i utredningens slutskede utan att de har fått tillfälle att yttra sig om samtliga omständigheter som gäller dem.

(25)	Generaldirektören bör se till att utlämnande av information till allmänheten sker med hänsyn till de berörda personernas legitima rättigheter.

(26)	Olaf och de institutioner, organ och byråer som är inblandade i utredningen bör skydda yttrandefriheten i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och även skydda journalistiska källor.

(27)

Det bör åligga Olafs generaldirektör att sörja för skydd av personuppgifter och för iakttagande av den förtrolighet som gäller för information som inhämtas i samband med utredningarna. Unionens tjänstemän och övriga anställda bör garanteras ett rättsligt skydd som är likvärdigt med det skydd som föreskrivs i tjänsteföreskrifterna.

(28)

För att säkerställa att resultaten av de utredningar som genomförs av Olaf beaktas och att nödvändig uppföljning görs, bör rapporterna utgöra tillåten bevisning i administrativa och rättsliga förfaranden. Dessa rapporter bör därför upprättas med beaktande av de bestämmelser som gäller för administrativa rapporter i medlemsstaterna.

(29)

När omständigheter som påvisas i den slutliga rapporten om en intern utredning kan leda till ett straffrättsligt förfarande, bör informationen överlämnas till nationella rättsliga myndigheter i den berörda medlemsstaten. I de rekommendationer som åtföljer den slutliga utredningsrapporten bör generaldirektören ange om interna åtgärder av institutionen, organet eller byrån med hänsyn till sakens natur eller ekonomiska omfattning skulle möjliggöra effektivare uppföljning.

(30)

Om generaldirektören överlämnar information som Olaf har erhållit under den interna utredningen till den berörda medlemsstatens rättsliga myndigheter, bör överlämnandet av informationen inte påverka den nationella rättsliga myndighetens efterföljande rättsliga bedömning av huruvida det krävs en utredning.

(31)	Det bör åligga de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna eller i förekommande fall institutionerna, organen och byråerna att på grundval av Olafs slutliga utredningsrapport besluta om hur en avslutad utredning bör följas upp.

(32)

För att öka effektiviteten bör Olaf informeras om hur dess utredningar har följts upp. Därför bör unionens institutioner, organ och byråer och i förekommande fall medlemsstaternas behöriga myndigheter på Olafs begäran rapportera om vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av den information som Olaf har överlämnat.

(33)

Med tanke på de stora fördelarna med ett förstärkt samarbete mellan Olaf, Eurojust, Europol och medlemsstaternas behöriga myndigheter, bör Olaf få möjlighet att ingå administrativa överenskommelser med dessa, framför allt i syfte att underlätta praktiskt samarbete och utbyta information i tekniska och operativa frågor, utan att ytterligare juridiska skyldigheter uppstår.

(34)

För att stärka samarbetet mellan Olaf, Eurojust och medlemsstaternas behöriga myndigheter beträffande handlingar som kan leda till straffrättsliga förfaranden, bör Olaf informera Eurojust om, i synnerhet, de fall då man misstänker bedrägeri, korruption eller annan illegal verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen och avser allvarliga brott. Om information överlämnas till de berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter, bör detta på lämpligt sätt ske innan den information som de har tillhandahållit av Olaf överlämnas till Eurojust eller Europol, om denna åtföljs av en uppmaning att vidta specifika brottsutredningsåtgärder.

(35)

För att samarbetet mellan Olaf, berörda unionsinstitutioner, -organ och -byråer, medlemsstaternas behöriga myndigheter, tredjeländers behöriga myndigheter och internationella organisationer ska fungera väl bör ett ömsesidigt informationsutbyte organiseras. Detta informationsutbyte bör respektera sekretessprinciperna och dataskyddsbestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (10). Olaf bör framför allt kontrollera att mottagaren har lämplig behörighet och att överlämnandet av information är nödvändigt. Informationsutbytet med Eurojust bör omfattas av Eurojusts mandat, som omfattar samordning i gränsöverskridande fall av allvarlig brottslighet.

(36)

Med tanke på den betydande volym unionsmedel som anslås till externt bistånd, antalet utredningar som Olaf utför inom den sektorn och det internationella samarbete som förekommer vid utredningar bör Olaf, om lämpligt i samordning med andra behöriga avdelningar, genom administrativa överenskommelser kunna begära praktiskt bistånd för denna uppgift från behöriga myndigheter i tredjeländer och från internationella organisationer, utan att detta ger upphov till ytterligare juridiska skyldigheter.

(37)

Olaf bör vara oberoende när den genomför sina uppdrag. Som ett stöd för detta oberoende bör en övervakningskommitté, bestående av oberoende utomstående personer som är särskilt kvalificerade inom Olafs verksamhetsområde, regelbundet kontrollera hur Olaf utför sina utredningsuppgifter. Övervakningskommittén bör inte ingripa i pågående utredningar. I dess uppgifter bör även ingå att biträda generaldirektören när denne utför sina uppgifter.

(38)	Det är lämpligt att specificera kriterierna och förfarandet för utnämning av ledamöterna i övervakningskommittén och ytterligare specificera de uppgifter övervakningskommittén har enligt sitt mandat.

(39)	En reservförteckning bör upprättas med uppgift om kandidater som kan ersätta ledamöter i övervakningskommittén för återstoden av deras mandat, om en eller flera av dessa ledamöter avgår, avlider eller i övrigt inte längre kan utföra sina uppgifter.

(40)	För att övervakningskommittén ska kunna utföra sitt uppdrag effektivt bör Olaf sörja för att kommitténs sekretariat kan arbeta på ett oberoende sätt.

(41)

En gång om året bör det hållas överläggningar mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Dessa överläggningar bör bland annat avse de strategiska prioriteringarna för Olafs utredningspolicy och effektiviteten i dess arbete med avseende på fullgörandet av dess mandat, utan att på något sätt ingripa i Olafs oberoende vid utförandet av utredningarna. Förberedelserna inför överläggningarna bör äga rum på teknisk nivå och vid behov omfatta ett förberedande möte mellan de relevanta avdelningarna vid de berörda institutionerna. När det diskuteras hur effektivt Olaf utför sitt mandat, bör de institutioner som deltar i överläggningarna kunna ta del av statistiska uppgifter om uppföljningen av Olafs utredningar och av information som överlämnats av Olaf.

(42)	För att säkerställa fullständigt oberoende när det gäller driften av Olaf bör dess generaldirektör utses för en period på sju år, som inte får förlängas.

(43)

Uppgiften som Olafs generaldirektör är särskilt viktig även för Europaparlamentet och rådet. Den som utnämns till generaldirektör bör åtnjuta största möjliga stöd och erkännande från Europaparlamentet, rådet och kommissionen. Kommissionen bör därför eftersträva samförstånd med Europaparlamentet och rådet inom ramen för samrådsförfarandet.

(44)

Tjänsten som generaldirektör bör utlysas i Europeiska unionens officiella tidning senast sex månader innan den sittande generaldirektörens mandat löper ut. Kommissionen bör förbereda utlysningen med utgångspunkt i resultatet från det nära samrådet med Europaparlamentet och rådet. Den bör innehålla urvalskriterierna, inbegripet de krav som de sökande bör uppfylla för att vara behöriga för tjänsten.

(45)

Generaldirektören bör med jämna mellanrum informera övervakningskommittén om de ärenden där information har överlämnats till de rättsliga myndigheterna i medlemsstaterna och om det totala antalet ärenden vid Olaf som dessa rättsliga myndigheter i medlemsstaterna i fråga har handlagt som uppföljning av en utredning som Olaf har genomfört.

(46)	Erfarenheterna från det operativa arbetet visar att generaldirektören bör få delegera vissa uppgifter till en eller flera av Olafs anställda.

(47)

Generaldirektören bör införa en intern rådgivnings- och kontrollmekanism, inbegripet en lagenlighetskontroll, med särskild hänvisning till skyldigheten att iaktta rättssäkerhetsgarantierna och de grundläggande rättigheterna för de berörda personerna och de berörda medlemsstaternas nationella lagstiftning.

(48)	För att säkerställa Olafs oberoende bör kommissionen besluta om lämplig delegering av utnämningsmyndighetens befogenheter till generaldirektören.

(49)

Denna förordning innebär inte någon som helst inskränkning av medlemsstaternas befogenheter och ansvar att vidta åtgärder för att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Det förhållande att uppdraget att utföra externa administrativa utredningar på detta område ges till en oberoende byrå är i fullständig överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att intensifiera kampen mot bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

(50)	Kommissionen bör bedöma behovet av översyn av denna förordning om en europeisk åklagarmyndighet inrättas.

(51)	Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheter och följer i synnerhet de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(52)	Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 och avgav ett yttrande den 1 juni 2011 (11).

(53)	Med tanke på den betydande mängd ändringar som krävs bör förordning (EG) nr 1073/1999 upphöra att gälla och ersättas med denna förordning.

(54)

I enlighet med artikel 106a.1 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget), varigenom artikel 325 i EUF-fördraget blir tillämplig på Europeiska atomenergigemenskapen, bör bestämmelserna om Olafs utredningar i fråga om unionen även tillämpas på Euratom. I enlighet med artikel 106a.2 i Euratomfördraget bör hänvisningar till unionen i artikel 325 i EUF-fördraget läsas som hänvisningar till Euratom och hänvisningar till unionen i denna förordning, när sammanhanget kräver det, därför omfatta Euratom. Rådets förordning (Euratom) nr 1074/99 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (12) bör därför upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och uppgifter

1.   Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (nedan kallad Olaf), som inrättades genom beslut 1999/352/EG, EKSG, Euratom, ska för att intensifiera kampen mot bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot Europeiska unionens och Europeiska atomenergigemenskapens (när sammanhanget kräver det nedan gemensamt kallade unionen) ekonomiska intressen, utöva den behörighet att utföra utredningar som kommissionen har enligt

a)	relevanta unionsakter, och

b)	de relevanta avtal om samarbete och ömsesidigt bistånd som unionen har slutit med tredjeländer och internationella organisationer.

2.   Olaf ska förmedla kommissionens hjälp till medlemsstaterna för att organisera ett nära och regelbundet samarbete mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter, så att de kan samordna sina insatser för att skydda unionens ekonomiska intressen mot bedrägerier. Olaf ska bidra till att skapa och utveckla metoder för att förebygga och bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Olaf ska tillsammans med och mellan medlemsstaterna främja och samordna utbyte av operativa erfarenheter och god praxis när det gäller skyddet av unionens ekonomiska intressen och även stödja gemensamma insatser mot bedrägerier som medlemsstaterna vidtar på frivillig grund.

3.   Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av

a)	protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

b)	Europaparlamentets ledamotsstadga,

c)	tjänsteföreskrifterna,

d)	förordning (EG) nr 45/2001.

4.   Olaf ska inom de institutioner, organ och byråer som inrättas genom fördragen eller på grundval av dessa (nedan kallade institutionerna, organen och byråerna) utföra administrativa utredningar för att bekämpa bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. I detta syfte ska Olaf utreda sådana omständigheter av allvarlig art som har samband med tjänsteutövningen och som utgör brister när det gäller att uppfylla de skyldigheter som åligger unionens tjänstemän och övriga anställda, brister som skulle kunna leda till disciplinära åtgärder och i förekommande fall straffrättsliga förfaranden, eller en bristande uppfyllelse av de motsvarande skyldigheter som åvilar ledamöter av institutioner eller organ, chefer för byråer samt sådana anställda vid institutioner, organ och byråer som inte omfattas av tjänsteföreskrifterna (nedan tillsammans kallade tjänstemän, övriga anställda, ledamöter av institutioner eller organ, chefer för byråer eller anställda).

5.   Medlemsstaternas behöriga myndigheter och institutionerna, organen och byråerna får ingå administrativa överenskommelser med Olaf för tillämpningen av denna förordning. De administrativa överenskommelserna får framför allt avse överlämnandet av information och genomförandet av utredningar.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1.   unionens ekonomiska intressen: de inkomster, utgifter och tillgångar som omfattas av Europeiska unionens budget eller av institutionernas, organens och byråernas budgetar eller de budgetar som dessa förvaltar och övervakar.

2.   oegentligheter: oegentligheter enligt definitionen i artikel 1.2 i förordning (EG) nr 2988/95.

3.   bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen: samma mening som dessa ord har i relevanta unionsakter.

4.   administrativa utredningar (nedan kallade utredningar): alla kontroller, inspektioner eller andra åtgärder som Olaf vidtar, i enlighet med artiklarna 3 och 4, för att nå de mål som anges i artikel 1 och konstatera eventuella oegentligheter i verksamheter som kontrolleras; dessa utredningar ska inte påverka medlemsstaternas befogenheter i fråga om lagföring.

5.   berörd person: en person eller ekonomisk aktör som misstänks för bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen och som därför är under utredning av Olaf.

6.   ekonomisk aktör: samma mening som i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96.

7.   administrativa överenskommelser: överenskommelser av teknisk och/eller operativ art som ingås av Olaf och som i synnerhet syftar till att underlätta samarbetet och informationsutbytet mellan parterna i överenskommelsen utan att det ger upphov till ytterligare juridiska skyldigheter.

Artikel 3

Externa utredningar

1.   Olaf ska utöva de befogenheter som kommissionen har enligt förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 för att utföra kontroller och inspektioner på platsen i medlemsstaterna och, i enlighet med gällande avtal om samarbete och ömsesidigt bistånd samt andra gällande rättsliga instrument, i tredjeländer och vid internationella organisationer.

Inom ramen för sina utredande uppgifter ska Olaf utföra kontroller och inspektioner i enlighet med artikel 9.1 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 och de sektorsvisa bestämmelser som avses i artikel 9.2 i samma förordning i medlemsstaterna och, i enlighet med gällande avtal om samarbete och ömsesidigt bistånd samt andra gällande rättsliga instrument, i tredjeländer och vid internationella organisationer.

2.   För att fastställa om det förekommit bedrägerier, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen i samband med bidragsavtal, beslut om bidrag eller ett avtal om unionsfinansiering får Olaf företa kontroller och inspektioner på platsen hos ekonomiska aktörer i enlighet med bestämmelserna och förfarandena i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96.

3.   Under kontroll och inspektion på platsen ska Olafs anställda, med förbehåll för tillämplig unionsrätt, handla i enlighet med den berörda medlemsstatens bestämmelser och praxis och med iakttagande av de rättssäkerhetsgarantier som föreskrivs i denna förordning.

På Olafs begäran ska den behöriga myndigheten i den berörda medlemsstaten förse Olafs anställda med det bistånd som behövs för att de effektivt ska kunna utföra sina uppgifter, i enlighet med det skriftliga bemyndigande som avses i artikel 7.2. Om biståndet förutsätter bemyndigande från en rättslig myndighet enligt nationella bestämmelser, ska en ansökan om sådant tillstånd göras.

Den berörda medlemsstaten ska i enlighet med förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 se till att Olafs anställda, på samma villkor och under samma förutsättningar som medlemsstatens behöriga myndigheter och i enlighet med nationell rätt, får tillgång till all information och alla handlingar som rör utredningsföremålet och som krävs för att kontrollerna och inspektionerna på plats ska kunna utföras effektivt och på ett verkningsfullt sätt.

4.   Vid tillämpning av denna förordning ska medlemsstaterna utse en central (nedan kallad sambandscentralen för bedrägeribekämpning) som ska underlätta effektivt samarbete och utbyte av information med Olaf, bland annat information av operativ art. Sambandscentralen för bedrägeribekämpning får om lämpligt betraktas som en behörig myndighet i enlighet med nationell rätt vid tillämpning av denna förordning.

5.   Vid en extern utredning kan Olaf få tillgång till all relevant information, även information i databaser, som innehas av institutionerna, organen eller byråerna avseende utredningsföremålet, vilken behövs för att fastställa förekomsten av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Artikel 4.2 och 4.4 ska tillämpas på sådana fall.

6.   När Olaf före ett beslut om inledande av en extern utredning hanterar information som tyder på förekomsten av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, får Olaf informera de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna samt vid behov kommissionens behöriga avdelningar.

Utan hinder av de sektorsvisa bestämmelser som avses i artikel 9.2 i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 ska de behöriga myndigheterna se till att lämpliga åtgärder vidtas, i vilka Olaf får delta i enlighet med nationell rätt. De berörda medlemsstaternas behöriga myndigheter ska på begäran informera Olaf om vilka åtgärder som har vidtagits och vilka resultat den information som avses i första stycket i denna punkt har givit.

Artikel 4

Interna utredningar

1.   Inom de områden som avses i artikel 1 ska Olaf utföra administrativa utredningar inom institutionerna, organen och byråerna (nedan kallade interna utredningar).

Dessa interna utredningar ska utföras i enlighet med de villkor som anges i denna förordning och i de beslut som fattats av respektive institution, organ eller byrå.

2.   Förutsatt att bestämmelserna i punkt 1 följs

a)

ska Olaf utan förhandsanmälan och utan dröjsmål ha rätt till tillgång till all relevant information, inbegripet information i databaser, som innehas av institutionerna, organen och byråerna, till vilkas lokaler Olaf dessutom ska ha tillträde; Olaf ska ha befogenhet att kontrollera institutionernas, organens och byråernas bokföring; Olaf får kopiera och begära utdrag ur alla handlingar och ur innehållet i all datorbaserad information som institutionerna, organen och byråerna innehar och vid behov säkra dessa handlingar eller dessa uppgifter för att undvika att de går förlorade,

b)	får Olaf begära såväl muntlig information, bland annat genom intervjuer, som skriftlig information från tjänstemän, övriga anställda, ledamöter av institutioner eller organ, chefer för byråer eller anställda.

3.   I enlighet med de bestämmelser och förfaranden som fastställs i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Olaf utföra kontroller på plats hos ekonomiska aktörer för att få tillgång till relevant information om föremålet för den interna utredningen.

4.   Varje institution, organ och byrå ska informeras när Olafs anställda gör en intern utredning i deras lokaler eller tar del av handlingar eller begär annan information som de innehar. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 10 och 11 får Olaf när som helst till den berörda institutionen, det berörda organet eller den berörda byrån överlämna information som har inhämtats i samband med interna utredningar.

5.   Institutionerna, organen och byråerna ska införa lämpliga förfaranden och vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa de interna utredningarnas förtroliga karaktär.

6.   Om de interna utredningarna visar att en tjänsteman, en övrig anställd, en ledamot av en institution eller ett organ, en chef för en byrå eller en anställd kan beröras, ska den institution, det organ eller den byrå där den personen är verksam informeras.

I undantagsfall där den interna utredningens förtroliga karaktär inte kan säkras vid användning av gängse kommunikationskanaler ska Olaf använda lämpliga alternativa informationskanaler.

I undantagsfall får tillhandahållandet av sådan information senareläggas på grundval av ett motiverat beslut av generaldirektören, vilket ska överlämnas till övervakningskommittén när utredningen avslutats.

7.   De beslut som alla institutioner, organ och byråer ska anta i enlighet med punkt 1 ska i synnerhet innehålla en regel som rör skyldigheten för tjänstemän, övriga anställda, ledamöter av institutioner eller organ, chefer för byråer eller anställda att samarbeta med och lämna information till Olaf och samtidigt sörja för den interna utredningens förtroliga karaktär.

8.   När Olaf före ett beslut om inledande av en intern utredning hanterar information som tyder på förekomsten av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, får Olaf informera den berörda institutionen, det berörda organet eller den berörda byrån. Den berörda institutionen, det berörda organet eller den berörda byrån ska på begäran informera Olaf om de åtgärder som vidtas och om de resultat informationen har gett.

Olaf ska vid behov även informera de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten. I så fall ska förfarandekraven i artikel 9.4 andra och tredje styckena tillämpas. Om de behöriga myndigheterna i enlighet med nationell lagstiftning beslutar att vidta åtgärder på grundval av den information som har överlämnats till dem, ska de på begäran informera Olaf om det.

Artikel 5

Inledande av utredningar

1.   Generaldirektören får inleda en utredning när det föreligger skälig misstanke, som även kan vara grundad på information från tredje part eller anonymt lämnad information, om att det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Generaldirektörens beslut om att inleda en utredning eller inte ska fattas med hänsyn till Olafs årliga förvaltningsplan och de utredningsprioriteringar som fastställs i enlighet med artikel 17.5. Beslutet ska även ta hänsyn till att Olafs resurser ska utnyttjas effektivt och till att de resurser som används ska stå i proportion till saken. Vid interna utredningar ska särskild hänsyn tas till vilken institution, vilket organ eller vilken byrå som på bästa sätt kan genomföra dem, med särskild tanke på omständigheterna, ärendets faktiska eller potentiella ekonomiska följder och möjligheterna till eventuell rättslig uppföljning.

2.   Beslut om externa utredningar ska fattas av generaldirektören, antingen på eget initiativ eller på begäran av en berörd medlemsstat eller av unionens institutioner, organ eller byråer.

Beslut om interna utredningar ska fattas av generaldirektören, antingen på eget initiativ eller på begäran av den institution, det organ eller den byrå där utredningen ska utföras, eller av en medlemsstat.

3.   När generaldirektören överväger huruvida en intern utredning ska inledas eller inte på en sådan begäran som avses i punkt 2, och/eller när Olaf genomför interna utredningar får de berörda institutionerna, organen och byråerna inte samtidigt genomföra egna utredningar av samma omständigheter, om inte annat överenskommits med Olaf.

4.   Inom två månader från det att Olaf mottagit en sådan begäran som avses i punkt 2 ska ett beslut fattas om att inleda en utredning eller inte. Beslutet ska utan dröjsmål delges den medlemsstat, den institution, det organ eller den byrå som gjort förfrågan. Beslut om att inte inleda en utredning ska motiveras. Om Olaf, när denna period på två månader löpt ut, inte har fattat något beslut ska detta anses utgöra ett beslut om att inte inleda någon utredning.

När en tjänsteman, en övrig anställd, en ledamot av en institution eller ett organ, en chef för en byrå eller en anställd enligt artikel 22a i tjänsteföreskrifterna lämnar information till Olaf om misstänkta bedrägerier eller oegentligheter ska Olaf upplysa den personen om huruvida saken kommer att leda till en utredning eller inte.

5.   Om generaldirektören beslutar att inte inleda någon intern utredning, får han utan dröjsmål överlämna relevant information till den institution, det organ eller den byrå som berörs, för lämplig uppföljning enligt tillämpliga bestämmelser vid institutionen, organet eller byrån. Olaf ska i förekommande fall tillsammans med institutionen, organet eller byrån fastställa lämpliga åtgärder för att skydda källans identitet; Olaf får vid behov begära information om uppföljningen.

6.   Om generaldirektören beslutar att inte inleda någon extern utredning, får han utan dröjsmål överlämna relevant information till de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten för uppföljning i förekommande fall, i enlighet med dess nationella bestämmelser. Vid behov ska Olaf även informera den institution, det organ eller den byrå som berörs om detta.

Artikel 6

Tillgång till information i databaser innan en utredning inleds

1.   Innan en utredning inleds ska Olaf ha rätt att få tillgång till all relevant information i institutionernas, organens och byråernas databaser, om det oundgängligen krävs för att bedöma den faktiska grunden för anklagelser. Denna rätt till tillgång ska utövas inom den tidsfrist som krävs för att göra en snabb bedömning av anklagelserna; tidsfristen ska fastställas av Olaf. Vid utövandet av rätten till tillgång ska Olaf iaktta principerna om nödvändighet och proportionalitet.

2.   Den institution, det organ eller den byrå som berörs ska samarbeta lojalt genom att låta Olaf inhämta relevant information enligt villkoren i de beslut som antagits enligt artikel 4.1.

Artikel 7

Utredningsförfarandet

1.   Generaldirektören ska leda utredningsarbetet på grundval av, i förekommande fall, skriftliga instruktioner. Utredningarna ska genomföras under generaldirektörens ledning av anställda vid Olaf som han eller hon utsett.

2.   Olafs anställda ska fullgöra sina uppgifter mot uppvisande av ett skriftligt bemyndigande med uppgifter om deras identitet och befattning. Generaldirektören ska utfärda ett sådant bemyndigande och ska ange föremålet för och syftet med utredningen, de rättsliga grunderna för att genomföra denna utredning och utredningsbefogenheterna till följd av dessa grunder.

3.   Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska i enlighet med nationella bestämmelser ge de anställda vid Olaf det stöd som behövs för att de ska kunna utföra sina uppdrag effektivt.

Institutionerna, organen och byråerna ska se till att deras tjänstemän, övriga anställda, ledamöter, chefer eller anställda lämnar Olaf det bistånd som krävs för att de anställda vid Olaf ska kunna fullgöra sina uppgifter effektivt.

4.   Artikel 3 respektive artikel 4 ska tillämpas när en utredning innehåller både externa och interna inslag.

5.   Utredningarna ska genomföras kontinuerligt under en tidsperiod som ska vara avpassad efter omständigheterna och ärendets komplexitet.

6.   Om utredningarna visar att det kan vara lämpligt att vidta administrativa säkerhetsåtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen ska Olaf utan dröjsmål informera den berörda institutionen, det berörda organet eller den berörda byrån om den pågående utredningen. Informationen ska omfatta följande:

a)	Identitetsuppgifter för den berörde tjänstemannen, övriga anställde, ledamoten av en institution eller ett organ, chefen för en byrå eller anställde och en sammanfattning av de faktiska omständigheterna.

b)	All information som skulle kunna hjälpa institutionen, organet eller byrån i fråga att avgöra om det är lämpligt att vidta administrativa säkerhetsåtgärder för att skydda unionens ekonomiska intressen.

c)

Eventuella rekommendationer om särskilda sekretessåtgärder i framför allt ärenden där sådana utredningsåtgärder måste vidtas som omfattas av en nationell rättslig myndighets behörighet eller, i fråga om externa utredningar, som omfattas av en nationell myndighets behörighet, i enlighet med de nationella bestämmelser som är tillämpliga på utredningen.

Den institution, det organ eller den byrå som berörs får när som helst, i nära samarbete med Olaf, besluta att vidta lämpliga säkerhetsåtgärder, inbegripet åtgärder för att säkra bevis, och ska utan dröjsmål informera Olaf om sådana beslut.

7.   Vid behov ska de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna på Olafs begäran vidta lämpliga säkerhetsåtgärder enligt sin nationella rätt, särskilt åtgärder för att säkra bevismaterial.

8.   Om en utredning inte kan avslutas inom tolv månader från det att den inleddes ska generaldirektören vid utgången av den tolvmånadersperioden och därefter var sjätte månad rapportera till övervakningskommittén, och ange skälen till det och de åtgärder som planeras för att skynda på utredningen.

Artikel 8

Skyldighet att informera Olaf

1.   Institutionerna, organen och byråerna ska utan dröjsmål till Olaf överlämna alla uppgifter som kan ha samband med eventuella fall av bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

2.   Institutionerna, organen och byråerna och, i den mån deras nationella rätt tillåter detta, medlemsstaternas behöriga myndigheter, ska på begäran av Olaf eller på eget initiativ till Olaf överlämna alla handlingar och all information som de innehar och som rör någon av Olafs pågående utredningar.

3.   Institutionerna, organen och byråerna och, i den mån deras nationella rätt tillåter detta, medlemsstaternas behöriga myndigheter, ska till Olaf överlämna alla andra relevanta handlingar och all annan relevant information som de innehar och som rör bekämpningen av bedrägerier, korruption och all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

Artikel 9

Rättssäkerhetsgarantier

1.   Olaf ska i sina utredningar beakta omständigheter som talar såväl för som emot de berörda personerna. Utredningarna ska genomföras på ett objektivt och opartiskt sätt, i enlighet med principen om oskuldspresumtion och rättssäkerhetsgarantierna i denna artikel.

2.   Olaf får intervjua en berörd person eller ett vittne när som helst under en utredning. En person som intervjuas har rätt att inte röja sig själv.

En kallelse till en intervju ska skickas till en berörd person minst tio arbetsdagar i förväg. Denna tidsfrist får förkortas om den berörda personen uttryckligen samtycker till det eller om man kan lämna tillräckligt välmotiverade skäl avseende utredningens brådskande natur. I det senare fallet ska tidsfristen vara minst 24 timmar. Kallelsen ska bland annat innehålla en förteckning över de rättigheter den berörda personen har, särskilt rätten att biträdas av en person enligt eget val.

En kallelse till en intervju ska skickas till ett vittne minst 24 timmar i förväg. Denna tidsfrist får förkortas om vittnet uttryckligen samtycker till det eller om man kan lämna tillräckligt välmotiverade skäl avseende utredningens brådskande natur.

De krav som anges i andra och tredje styckena ska inte tillämpas på inhämtande av utsagor inom ramen för kontroller och inspektioner på plats.

Om det under en intervju framkommer att ett vittne kan vara en berörd person ska intervjun avbrytas. Förfarandebestämmelserna i denna punkt och i punkterna 3 och 4 ska tillämpas omedelbart. Vittnet ska genast informeras om sina rättigheter i egenskap av berörd person och ska på begäran erhålla en kopia av protokoll från utsagor som han lämnat tidigare. Olaf får inte använda denna persons utsagor mot honom eller henne utan att först ge personen i fråga möjlighet att kommentera dessa utsagor.

Olaf ska upprätta ett intervjuprotokoll och ge den intervjuade personen tillgång till det, varvid den intervjuade personen antingen kan godkänna det eller lägga till sina synpunkter. Olaf ska ge den berörda personen en kopia av intervjuprotokollet.

3.   Om en utredning tyder på att en tjänsteman, en övrig anställd, en ledamot av en institution eller ett organ, en chef för en byråer eller en anställd kan vara en berörd person ska den tjänstemannen, den övriga anställde, den ledamoten av en institution eller ett organ, den chefen för en byrå eller den anställde informeras om detta, såvida det inte skadar utredningen eller andra utredningsförfaranden som omfattas av en nationell rättslig myndighets befogenheter.

4.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 4.6 och 7.6 ska berörda personer när en utredning är klar och innan slutsatser dras om namngivna personer, beredas tillfälle att yttra sig om omständigheter som gäller dem.

I detta syfte ska Olaf till den berörda personen sända en anmodan att yttra sig, antingen skriftligen eller vid en intervju med sådana anställda som Olaf utsett. Denna anmodan ska inbegripa en sammanfattning av omständigheter som rör den berörda personen och de uppgifter som krävs enligt artiklarna 11 och 12 i förordning (EG) nr 45/2001, och ska ange tidsfristen för att yttra sig; denna tidsfrist ska vara minst tio arbetsdagar från det att anmodan att yttra sig har mottagits. Denna tidsfrist får förkortas om den berörda personen uttryckligen samtycker till det eller om man kan lämna välmotiverade skäl avseende utredningens brådskande natur. Den slutliga utredningsrapporten ska hänvisa till sådana eventuella yttranden.

I välmotiverade fall när utredningssekretessen måste skyddas och/eller omständigheterna kräver utredningsåtgärder som omfattas av en nationell rättslig myndighets behörighet får generaldirektören avvakta med att fullgöra skyldigheten att bjuda in den berörda personen att yttra sig.

I fall som anges i artikel 1.2 i bilaga IX i tjänsteföreskrifterna ska underlåtenhet av en institution, ett organ eller en byrå att inom en månad reagera på en begäran från generaldirektören om att avvakta med att fullgöra skyldigheten att bjuda in berörda personer att yttra sig anses utgöra ett godkännande svar.

5.   Personer som intervjuas ska ha rätt att använda något av unionens officiella språk. Tjänstemän eller övriga anställda vid unionen får dock uppmanas att yttra sig på ett av unionsinstitutionernas officiella språk som de har fördjupade kunskaper i.

Artikel 10

Sekretess och skydd av uppgifter

1.   Information som överlämnats eller inhämtas i samband med externa utredningar ska oavsett form vara skyddad genom tillämpliga bestämmelser.

2.   Information som överlämnas eller inhämtas i samband med interna utredningar ska, oavsett form, omfattas av tystnadsplikt och åtnjuta samma skydd som det som ges enligt de bestämmelser som gäller för unionsinstitutionerna.

3.   De berörda institutionerna, organen eller byråerna ska se till att den sekretess som gäller för Olafs utredningar respekteras, att berörda personers legitima rättigheter respekteras och att tillämpliga nationella bestämmelser för rättsliga förfaranden har följts, om sådana förfaranden inletts.

4.   Olaf får utse ett uppgiftsskyddsombud i enlighet med artikel 24 i förordning (EG) nr 45/2001.

5.   Generaldirektören ska se till att all information till allmänheten lämnas på ett neutralt och opartiskt sätt, och att offentliggörande av den sker med iakttagande av utredningssekretessen och enligt de principer som fastställs i den här artikeln och i artikel 9.1.

I enlighet med tjänsteföreskrifterna får anställda vid Olaf inte utan tillstånd lämna ut information som de har fått tillgång till i tjänsten, om inte denna information redan har offentliggjorts eller är tillgänglig för allmänheten. Denna skyldighet åligger de anställda även efter det att de har lämnat tjänsten.

Artikel 11

Utredningsrapport och uppföljning av utredningar

1.   När Olaf har avslutat en utredning ska en rapport upprättas under generaldirektörens överinseende. Denna rapport ska redogöra för utredningens rättsliga grund, förfarandet, de omständigheter som konstaterats och deras preliminära juridiska innebörd, de uppskattade ekonomiska följderna av de omständigheter som konstaterats, uppgifter om efterlevnaden av rättssäkerhetsgarantierna i enlighet med artikel 9 samt utredningens slutsatser.

Rapporten ska åtföljas av rekommendationer från generaldirektören om huruvida åtgärder bör vidtas eller inte. Dessa rekommendationer ska när så är lämpligt ange disciplinära, administrativa, ekonomiska och/eller rättsliga åtgärder från institutioner, organ och byråer och från de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna, och ska särskilt ange de uppskattade belopp som ska återkrävas, och den preliminära juridiska innebörden av de omständigheter som konstaterats.

2.   Vid upprättande av sådana rapporter och rekommendationer ska den nationella lagstiftningen i den berörda medlemsstaten beaktas. Rapporter som har upprättats på detta sätt ska utgöra tillåten bevisning i administrativa eller rättsliga förfaranden i den medlemsstat där det visar sig nödvändigt att använda dem, på samma sätt och på samma villkor som administrativa rapporter som upprättas av nationella administrativa inspektörer. De ska bedömas enligt samma regler som de som gäller för administrativa rapporter som upprättas av nationella administrativa inspektörer och ha samma bevisvärde som dessa rapporter.

3.   Rapporter och rekommendationer som upprättas efter en extern utredning och alla handlingar som har anknytning till denna ska överlämnas till de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna, i enlighet med bestämmelserna om externa utredningar, och, om så krävs, till kommissionens behöriga avdelningar.

4.   Rapporter och rekommendationer som upprättas efter en intern utredning och alla handlingar som har anknytning till den ska överlämnas till den berörda institutionen, det berörda organet eller den berörda byrån. Den institutionen, det organet eller den byrån ska vidta de åtgärder, i synnerhet disciplinära eller rättsliga åtgärder, som resultaten av de interna utredningarna påkallar och ska rapportera om detta till Olaf inom den tidsfrist som Olaf fastställt i de rekommendationer som åtföljer utredningsrapporten, och även på begäran från Olaf.

5.   När den rapport som upprättas efter en intern utredning tyder på omständigheter som kan leda till straffrättsliga påföljder ska informationen överlämnas till den berörda medlemsstatens rättsliga myndigheter.

6.   På Olafs begäran ska de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna i god tid upplysa Olaf om eventuell uppföljning av de rekommendationer som generaldirektören överlämnat i enlighet med punkt 3 och med anledning av eventuella uppgifter från Olaf i enlighet med punkt 5.

7.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 4 ska generaldirektören när en utredning har avslutats lägga ner utredningen beträffande en berörd person, om det inte framkommit några bevis mot den personen under utredningen, och inom tio arbetsdagar underrätta den berörda personen om detta.

8.   Om en uppgiftslämnare, som försett Olaf med information som leder till eller rör en utredning, begär det, får Olaf informera uppgiftslämnaren om att utredningen avslutats. Olaf får dock avslå en sådan begäran om den anser att den kan skada den berörda personens rättmätiga intressen, utredningens effektivitet och uppföljning eller sekretesskraven.

Artikel 12

Informationsutbyte mellan Olaf och medlemsstaternas behöriga myndigheter

1.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 10 och 11 i den här förordningen eller bestämmelserna i förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Olaf till de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna överlämna information som har inhämtats i samband med externa utredningar så att de kan vidta lämpliga åtgärder i god tid i enlighet med sin nationella lagstiftning.

2.   Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 10 och 11 ska generaldirektören till de rättsliga myndigheterna i den berörda medlemsstaten överlämna information som Olaf erhållit under en intern utredning om omständigheter som omfattas av en nationell rättslig myndighets behörighetsområde.

I enlighet med artikel 4 och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10 ska generaldirektören till den institution, det organ eller den byrå som berörs även överlämna den information som avses i första stycket, inklusive den berörda personens identitet, en sammanfattning av omständigheterna, deras preliminära juridiska innebörd och en bedömning av påverkan på unionens ekonomiska intressen.

Artikel 9.4 ska tillämpas.

3.   De behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten ska, utan att det påverkar tillämpningen av deras nationella lagstiftning, på eget initiativ eller på Olafs begäran i god tid informera Olaf om hur den information som överlämnats enligt den här artikeln har följts upp.

4.   Olaf får lämna bevisning i förfaranden vid nationell domstol i enlighet med nationell rätt och tjänsteföreskrifterna.

Artikel 13

Olafs samarbete med Eurojust och Europol

1.   Olaf ska inom ramen för sitt uppdrag att skydda unionens ekonomiska intressen vid behov samarbeta med Eurojust och med Europeiska polisbyrån (Europol). När så krävs för att underlätta detta samarbete ska Olaf enas med Eurojust och Europol om administrativa överenskommelser. Sådana praktiska överenskommelser kan avse utbyte av operativa, strategiska eller tekniska upplysningar, däribland personuppgifter och sekretessbelagd information samt, på begäran, lägesrapporter.

Olaf ska till Eurojust överlämna relevant information som omfattas av Eurojusts mandat om detta kan främja och stärka samordningen och samarbetet mellan nationella utredande myndigheter och åklagare eller om Olaf till medlemsstaternas behöriga myndigheter har översänt information som tyder på bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen i form av allvarlig brottslighet.

2.   Olaf ska i god tid informera medlemsstaternas behöriga myndigheter i fall där Olaf lämnar vidare uppgifter från dem till Eurojust eller Europol.

Artikel 14

Samarbete med tredje land och internationella organisationer

1.   Olaf får vid behov ingå administrativa överenskommelser med behöriga myndigheter i tredjeland och med internationella organisationer. Olaf ska vid behov samordna sina åtgärder med kommissionens behöriga avdelningar och Europeiska utrikestjänsten, i synnerhet innan sådana överenskommelser ingås. Sådana överenskommelser kan avse utbyte av operativa, strategiska eller tekniska upplysningar, däribland, på begäran, lägesrapporter.

2.   Olaf ska informera medlemsstaternas behöriga myndigheter innan information från dem överlämnas av Olaf till behöriga myndigheter i tredjeländer eller till internationella organisationer.

Olaf ska i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001 föra ett register över samtliga personuppgifter som överlämnats, inklusive skälen till att de överlämnats.

Artikel 15

Övervakningskommitté

1.   Övervakningskommittén ska regelbundet övervaka hur Olaf genomför sitt utredningsarbete, i syfte att förstärka Olafs oberoende vid ett korrekt utövande av de befogenheter Olaf tilldelas genom denna förordning.

Övervakningskommittén ska i synnerhet övervaka utvecklingen i samband med tillämpningen av förfarandegarantierna och utredningarnas längd med utgångspunkt i information som tillhandahållits av generaldirektören i enlighet med artikel 7.8.

Övervakningskommittén ska rikta yttranden till generaldirektören, i förekommande fall med rekommendationer, om bl.a. de resurser som behövs för att fullgöra Olafs utredningsuppgifter, Olafs utredningsprioriteringar och utredningarnas längd. Dessa yttranden kan avges på kommitténs eget initiativ, på generaldirektörens begäran eller på begäran av en institution, ett organ eller en byrå, dock utan att hindra genomförandet av pågående utredningar.

Institutionerna, organen eller byråerna ska få ett exemplar av yttranden som avgivits i enlighet med tredje stycket.

I vederbörligen motiverade fall får övervakningskommittén begära ytterligare information av Olaf om utredningar, inbegripet rapporter och rekommendationer om avslutade utredningar, dock utan att hindra genomförandet av pågående utredningar.

2.   Övervakningskommittén ska bestå av fem oberoende ledamöter med erfarenhet av högt uppsatta befattningar inom rättsväsendet, utredningsverksamhet eller annan jämförbar verksamhet på Olafs verksamhetsområde. De ska utses av Europaparlamentet, rådet och kommissionen i samförstånd.

Beslutet om utnämning av ledamöterna i övervakningskommittén ska också omfatta en reservförteckning med potentiella ledamöter som kan ersätta ledamöterna i övervakningskommittén för återstoden av mandatperioden om en eller flera ledamöter avgår, avlider eller drabbas av permanent arbetsoförmåga.

3.   Ledamöterna i övervakningskommittén ska utses för en period på fem år och deras mandat får inte förnyas. Varannan gång ska två ledamöter bytas ut, varannan gång tre, så att övervakningskommitténs sakkunskap bevaras.

4.   Vid mandattidens utgång ska ledamöterna i övervakningskommittén sitta kvar tills de har ersatts.

5.   Om en ledamot i övervakningskommittén inte längre uppfyller villkoren för att kunna utföra sina uppgifter eller har befunnits skyldig till allvarlig försummelse kan Europaparlamentet, rådet och kommissionen i samförstånd avsätta ledamoten.

6.   I överensstämmelse med kommissionens tillämpliga regler ska ledamöterna i övervakningskommittén få ett dagtraktamente och ska få ersättning för kostnader de ådrar sig när de fullgör sina skyldigheter.

7.   Vid fullgörandet av sina skyldigheter ska ledamöterna i övervakningskommittén varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering, någon institution, något organ eller någon byrå.

8.   Övervakningskommittén ska utse sin ordförande. Den ska anta sin arbetsordning, som innan den antas ska överlämnas till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och Europeiska datatillsynsmannen för kännedom. Övervakningskommitténs sammanträden ska sammankallas på initiativ av dess ordförande eller generaldirektören. Övervakningskommittén ska hålla minst tio möten per år. Övervakningskommittén ska fatta beslut med en majoritet av sina ledamöter. Dessa sekretariat ska tillhandahållas av Olaf, i nära samråd med övervakningskommittén.

9.   Övervakningskommittén ska varje år anta minst en verksamhetsrapport, som särskilt ska behandla utvärderingen av Olafs oberoende, tillämpningen av förfarandegarantierna och utredningarnas längd. Dessa rapporter ska överlämnas till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten.

Övervakningskommittén får lägga fram rapporter för Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten om resultaten av de utredningar som Olaf har utfört och om de åtgärder som har vidtagits på grundval av dessa resultat.

Artikel 16

Överläggningar med institutionerna

1.   Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska en gång om året sammanträda med generaldirektören för en överläggning på politisk nivå där man diskuterar Olafs policy rörande metoder för att förebygga och bekämpa bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen. Övervakningskommittén ska delta i överläggningarna. Företrädare för revisionsrätten, Eurojust och/eller Europol får bjudas in att närvara från fall till fall, på begäran av Europaparlamentet, rådet, kommissionen, generaldirektören eller övervakningskommittén.

2.   Överläggningarna kan omfatta

a)	de strategiska prioriteringarna för Olafs utredningspolicy,

b)	övervakningskommitténs yttranden och verksamhetsrapporter i enlighet med artikel 15,

c)	generaldirektörens rapporter enligt artikel 17.4 och, i förekommande fall, eventuella andra rapporter från institutionerna om Olafs mandat,

d)	Olafs förbindelser med övriga institutioner, organ och byråer,

e)	Olafs förbindelser med behöriga myndigheter i medlemsstaterna,

f)	förbindelserna och samarbetet mellan Olaf och tredjeländers behöriga myndigheter liksom med internationella organisationer, inom ramen för de överenskommelser som avses i denna förordning,

g)	effektiviteten i Olafs utredningsarbete vad beträffar fullföljandet av byråns mandat.

3.   Alla institutioner som deltar i överläggningarna ska se till att överläggningarna inte hindrar genomförandet av pågående utredningar.

4.   De institutioner som deltar i överläggningarna ska i sina åtgärder ta hänsyn till de åsikter som framförs vid överläggningarna. Generaldirektören ska i de rapporter som avses i artikel 17.4 ge information om eventuella åtgärder som vidtagits av Olaf.

Artikel 17

Generaldirektör

1.   Olaf ska ledas av en generaldirektör. Generaldirektören ska utses av kommissionen, i enlighet med det förfarande som anges i punkt 2. Generaldirektören ska utses för en period på sju år och mandatet får inte förlängas.

2.   När en ny generaldirektör ska utses ska kommissionen utlysa tjänsten i Europeiska unionens officiella tidning. Detta ska ske senast sex månader innan den sittande generaldirektörens mandat löper ut. När övervakningskommittén har tillstyrkt det urvalsförfarande som tillämpas av kommissionen, ska kommissionen utarbeta en förteckning över kandidater med lämpliga kvalifikationer. Efter samråd med Europaparlamentet och rådet ska kommissionen utse generaldirektören.

3.   Vid fullgörandet av sin uppgift att inleda och utföra externa och interna utredningar och att upprätta rapporter över sådana utredningar, ska Olafs generaldirektör varken begära eller ta emot instruktioner från någon regering, någon institution, något organ eller någon byrå. Om Olafs generaldirektör anser att en åtgärd som vidtas av kommissionen gör att hans eller hennes oberoende ifrågasätts ska han eller hon omedelbart informera övervakningskommittén och eventuellt besluta att väcka talan mot kommissionen vid domstolen.

4.   Generaldirektören ska regelbundet rapportera till Europaparlamentet, rådet, kommissionen och revisionsrätten om resultaten av de utredningar som görs av Olaf, de uppföljningar som gjorts och de svårigheter man mött, med iakttagande av utredningssekretess, berörda personers och informatörers legitima rättigheter och i förekommande fall tillämpliga nationella bestämmelser för rättsliga förfaranden.

5.   Generaldirektören ska årligen inom ramen för den årliga verksamhetsplanen fastställa Olafs utredningsprioriteringar och ska innan de offentliggörs översända dem till övervakningskommittén.

Generaldirektören ska regelbundet underrätta övervakningskommittén om Olafs verksamhet, om hur utredningarna genomförs och om uppföljningen av dessa.

Generaldirektören ska regelbundet underrätta övervakningskommittén om

a)	fall där rekommendationer från generaldirektören inte har följts upp,

b)	fall där information har översänts till rättsliga myndigheter i medlemsstaterna,

c)	utredningarnas längd i enlighet med artikel 7.8.

6.   Olafs generaldirektör får skriftligen delegera vissa av sina uppgifter enligt artiklarna 5, 7.2, 11.7 och 12.2 till en eller flera anställda vid Olaf och därvid ange villkoren och gränserna för delegeringen.

7.   Generaldirektören ska införa en intern rådgivnings- och kontrollmekanism, inbegripet en lagenlighetskontroll, som bland annat rör respekten för förfarandegarantierna och de grundläggande rättigheterna för de berörda personerna och de berörda medlemsstaternas nationella lagstiftning, med särskild hänvisning till artikel 11.2.

8.   Generaldirektören ska anta riktlinjer om utredningsförfaranden avsedda för Olafs personal. Dessa riktlinjer ska stämma överens med denna förordning och bland annat omfatta

a)	hur utredningar genomförs,

b)	förfarandegarantierna,

c)	detaljuppgifter om interna rådgivnings- och kontrollförfaranden, inbegripet lagenlighetskontrollen,

d)	dataskydd.

De riktlinjerna och eventuella ändringar av dem ska antas efter det att övervakningskommittén fått tillfälle att inkomma med sina anmärkningar om dem och ska därefter för kännedom översändas till Europaparlamentet, rådet och kommissionen, samt i informationssyfte offentliggöras på Olafs webbplats på unionsinstitutionernas officiella språk.

9.   Innan kommissionen vidtar en disciplinär åtgärd mot generaldirektören ska den samråda med övervakningskommittén.

Vidtagande av disciplinära åtgärder mot generaldirektören ska vara föremål för motiverade beslut, som ska översändas till Europaparlamentet, rådet och övervakningskommittén för kännedom.

10.   Alla hänvisningar till Olafs ”direktör” i en rättstext ska tolkas som hänvisningar till generaldirektören.

Artikel 18

Finansiering

De totala anslagen för Olaf, inklusive anslagen för övervakningskommittén och dess sekretariat, ska tas upp som ett samlat belopp under en särskild budgetrubrik inom kommissionens avsnitt i Europeiska unionens allmänna budget, och preciseras i en bilaga till detta avsnitt.

Olafs tjänsteförteckning, inbegripet övervakningskommitténs sekretariat, ska bifogas kommissionens tjänsteförteckning.

Artikel 19

Utvärderingsrapport

Senast den 2 oktober 2017 ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en utvärderingsrapport om tillämpningen av denna förordning. Den rapporten ska åtföljas av ett yttrande från övervakningskommittén och det ska anges huruvida det finns behov av att ändra denna förordning.

Artikel 20

Upphävande

Förordning (EG) nr 1073/1999 och förordning (Euratom) nr 1074/1999 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till de upphävda förordningarna ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga II.

Artikel 21

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

1.   Denna förordning träder i kraft den första dagen i den månad som följer på dess offentliggörande i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Artikel 15.3 ska tillämpas på mandatperioden för de ledamöter i övervakningskommittén som innehar ett mandat vid tidpunkten för denna förordnings ikraftträdande. Omedelbart efter denna förordnings ikraftträdande ska Europaparlamentets ordförande genom lottning bland ledamöterna i övervakningskommittén välja ut två ledamöter vars uppdrag, med avvikelse från artikel 15.3, ska upphöra vid utgången av mandatperiodens första 36 månader. Två nya ledamöter ska automatiskt utnämnas för en mandatperiod på fem år för att ersätta de avgående ledamöterna, på grundval av och i den ordning som anges i förteckningen i artikel 1.2 i Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut 2012/45/EU, Euratom av den 23 januari 2012 om utnämning av ledamöter i övervakningskommittén för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (13). Dessa nya ledamöter ska vara de två personer vars namn står först på den förteckningen.

3.   Artikel 17.1 tredje meningen ska tillämpas på mandatperioden för den generaldirektör som innehar mandatet vid tidpunkten för denna förordnings ikraftträdande.

---

(1)  EUT C 254, 30.8.2011, s. 1.

(2)  Europaparlamentets ståndpunkt av den 20 november 2008 (EUT C 16 E, 22.1.2010, s. 201) och rådets ståndpunkt vid första behandlingen av den 25 februari 2013 (EUT C 89 E, 27.3.2013, s. 1). Europaparlamentets ståndpunkt av den 3 juli 2013 (ännu ej offentliggjord i EUT).

(3)  Kommissionens beslut 1999/352/EG, EKSG, Euratom av den 28 april 1999 om inrättande av en europeisk byrå för bedrägeribekämpning (Olaf) (EGT L 136, 31.5.1999, s. 20).

(4)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 av den 25 maj 1999 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) (EGT L 136, 31.5.1999, s. 1).

(5)  EUT C 202, 18.8.2005, s. 1.

(6)  EUT C 124, 27.4.2011, s. 9.

(7)  EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(8)  EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.

(9)  EGT L 56, 4.3.1968, s. 1.

(10)  EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.

(11)  EUT C 279, 23.9.2011, s. 11.

(12)  EGT L 136, 31.5.1999, s. 8.

(13)  EUT L 26, 28.1.2012, s. 30.

---

---

---

---

---

---