Help Print this page 

Document 52012IP0324

Title and reference
Distribution på internet av audiovisuella verk inom EU Europaparlamentets resolution av den 11 september 2012 om distribution på internet av audiovisuella verk inom EU (2011/2313(INI))
  • In force
OJ C 353E , 3.12.2013, p. 64–74 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)
Languages, formats and link to OJ
BG ES CS DA DE ET EL EN FR GA HR IT LV LT HU MT NL PL PT RO SK SL FI SV
HTML html BG html ES html CS html DA html DE html ET html EL html EN html FR html IT html LV html LT html HU html MT html NL html PL html PT html RO html SK html SL html FI html SV
PDF pdf BG pdf ES pdf CS pdf DA pdf DE pdf ET pdf EL pdf EN pdf FR pdf IT pdf LV pdf LT pdf HU pdf MT pdf NL pdf PL pdf PT pdf RO pdf SK pdf SL pdf FI pdf SV
Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal Display Official Journal
 To see if this document has been published in an e-OJ with legal value, click on the icon above (For OJs published before 1st July 2013, only the paper version has legal value).
Multilingual display
Text

3.12.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

CE 353/64


Tisdagen den 11 september 2012
Distribution på internet av audiovisuella verk inom EU

P7_TA(2012)0324

Europaparlamentets resolution av den 11 september 2012 om distribution på internet av audiovisuella verk inom EU (2011/2313(INI))

2013/C 353 E/08

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

med beaktande av artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Unescos (Förenta nationernas organisation för utbildning, vetenskap och kultur) konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar av den 20 oktober 2005,

med beaktande av artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna enligt vilken den kulturella och kreativa sektorn ger viktiga bidrag i kampen mot alla former av diskriminering, däribland rasism och främlingsfientlighet,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/13/EU av den 10 mars 2010 om samordning av vissa bestämmelser som fastställs i medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillhandahållande av audiovisuella medietjänster (direktivet om audiovisuella medietjänster) (1),

med beaktande av artikel 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna om nödvändigheten av fortsatt garanti för skydd av personuppgifter,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1718/2006/EG av den 15 november 2006 om genomförandet av ett stödprogram för den europeiska audiovisuella sektorn (Media 2007) (2),

med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 16 november 2005 om filmarvet och konkurrenskraften i därtill kopplade branscher (3),

med beaktande av kommissionens rekommendation av den 24 augusti 2006”Kulturellt innehåll – digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande” (4),

med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010”Europa 2020: en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (COM(2010)2020),

med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 augusti 2010 om en digital agenda för Europa (COM(2010)0245),

med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2011 om att ta tillvara potentialen i den kulturella och den kreativa sektorn (5),

med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för rättsliga frågor (A7-0262/2012), och av följande skäl:

A.

Den digitala eran erbjuder genom sin beskaffenhet stora möjligheter att skapa och sprida verk, men leder samtidigt till omfattande utmaningar.

B.

Marknadsutvecklingen har på många sätt och i linje med målsättningarna för den inre marknaden skapat den tillväxt och det kulturella innehåll som är nödvändiga.

C.

Det finns mer konsumtionsinnehåll tillgängligt i dag än någonsin tidigare.

D.

Det är viktigt att göra den europeiska audiovisuella sektorn mer konkurrenskraftig genom att stödja elektroniska tjänster och samtidigt främja europeisk kultur, språkkulturell, kulturell mångfald och mediemångfald.

E.

Upphovsrätten är ett absolut nödvändigt rättsligt instrument som tillerkänner rättighetsinnehavaren viss ensamrätt och skyddar denna rätt, vilket gör det möjligt för den kulturella och den kreativa sektorn att växa och frodas ekonomiskt sett medan den även bidrar till att skydda arbetstillfällen.

F.

En förändring av den rättsliga ramen i syfte att förenkla förvärv av rättigheter skulle främja den fria rörligheten för verk inom unionen och bidra till att stärka den europeiska audiovisuella sektorn.

G.

De europeiska programföretagen har en nyckelroll i främjandet av den europeiska kreativa industrin och skyddet av den kulturella mångfalden. Programföretagen finansierar över 80 procent av den europeiska produktionen av audiovisuella originalprogram.

H.

Filmvisningen vid biografer fortsätter att utgöra en omfattande del av filmverkens intäkter och har stor inverkan på en films popularitet på beställvideoplattformarna.

I.

Artikel 13.1 i direktivet om audiovisuella medietjänster lägger grunden för ett införande av finansierings- och stödförpliktelser för audiovisuella beställmedietjänster eftersom de också spelar en avgörande roll för främjandet och skyddet av den kulturella mångfalden.

J.

De europeiska programföretagen behöver i en digital, konvergent och multimedial multiplattformsmiljö därför flexibla och framtidsinriktade system för klarering av rättigheter som också möjliggör en effektiv klarering i en enda instans. I de nordiska länderna har det redan funnits sådana flexibla system för klarering av rättigheter i flera årtionden.

K.

Vi måste se till att ta fram ett lagligt utbud på internet som är attraktivt och diversifierat och ytterligare underlätta och säkerställa enkel spridning av sådant innehåll genom att se till att det finns minsta möjliga hinder för licensiering, inklusive gränsöverskridande licensiering. Vi betonar också vikten av att göra innehållet mer lätt att använda för konsumenterna, framför allt i frågan om betalning.

L.

Konsumenterna kräver att få tillgång till ett allt större utbud av filmer på internet utan hänsyn till plattformarnas geografiska läge.

M.

Audiovisuella verk sprids redan i dag gränsöverskridande över hela Europa i enlighet med alleuropeiska radio- och tv-avgifter på frivillig basis. Deras vidare utbyggnad kan vara en möjlighet att titta på om det finns en motsvarande ekonomisk efterfrågan. Vederbörlig hänsyn bör tas till det faktum att företagen också måste ta hänsyn till de europeiska konsumenternas olika språkliga och kulturella preferenser som återspeglar de olika val som EU-medborgarna gör när de konsumerar audiovisuella verk på den inre marknaden.

N.

Onlinedistribution av audiovisuella produkter är ett utmärkt tillfälle till förbättring av kunskaperna i europeiska språk. Detta mål kan uppnås genom originalversioner och möjligheten till översättning av det audiovisuella materialet till ett stort antal olika språk.

O.

Rättslig säkerhet för både upphovsrättshavare och konsumenter måste garanteras vid tillämpningen av upphovsrättigheter och närstående rättigheter inom det europeiska digitala området, genom en bättre samordning mellan medlemsstaterna av de rättsliga bestämmelserna.

P.

Det är viktigt att stärkandet av den audiovisuella sektorns rättsliga ram i Europa bidrar till ökat skydd av yttrandefrihet och tankefrihet samtidigt som EU:s demokratiska värden och principer stärks.

Q.

Särskilda åtgärder för att bevara det europeiska filmarvet och audiovisuella arvet måste vidtas, bland annat genom att främja digitalisering av innehåll och genom att göra det lättare för medborgare och användare att få tillgång till det europeiska filmarvet och audiovisuella arvet.

R.

Införandet av ett system för identifiering och märkning av verken skulle bidra till att skydda rättsinnehavarna och begränsa otillåten användning.

S.

Att bevara nätneutraliteten i informations- och kommunikationsnäten och garantera en teknikneutral utformning av de mediala plattformarna och utspelsmöjligheterna är väsentligt för att garantera tillgänglighet till audiovisuella tjänster och främja yttrandefrihet och mediepluralism i EU och för att ta hänsyn till teknisk konvergens.

T.

Hållbart skapande och hållbar kulturell mångfald kan inte uppnås om det inte finns en upphovsrätt som skyddar och betalar upphovsmännen och ger användarna ett juridiskt korrekt tillträde till det kulturella arvet. I nya affärsmodeller bör man ta med effektiva licensieringssystem i beräkningarna, såväl som fortsatta investeringar i digitaliseringen av kreativt innehåll och enkel tillgång för konsumenterna.

U.

Samtidigt beror många brott mot upphovsrätten eller närstående rättigheter på en eventuell publiks begripliga behov av nya audiovisuella erbjudanden med enkla och prismässigt gynnsamma villkor och denna efterfrågan har ännu inte tillräckligt mättats.

V.

Anpassningar till den digitala erans verklighet måste uppmuntras, framför allt för att undvika utlokaliseringar som görs i jakt på en lagstiftning med så få skyddsbestämmelser som möjligt.

W.

Alla produktionsavtal måste innehålla bestämmelser som ger upphovsmännen en rättvis betalning för all typ av användning av deras verk, inbegripet på internet.

X.

Kommissionen måste skyndsamt föreslå ett direktiv om förvaltning av kollektiva rättigheter och förvaltningsbolag för att öka förtroendet för förvaltningsbolagen genom åtgärder för att höja effektiviteten, tydligt öka öppenheten och förbättra förvaltningen, såväl som genom effektiva tvistelösningsförfaranden.

Y.

Förvaltningen av kollektiva rättigheter är ett viktigt verktyg för programföretag med tanke på det stora antal rättigheter de måste klarera dagligen och bör därför vidta åtgärder för effektiva licensavtal för onlineanvändning av audiovisuellt material på begäran.

Z.

Beskattningen av kulturella tillgångar och tjänster måste anpassas till den digitala eran.

AA.

Mediekronologi innebär en allmän balans inom den audiovisuella sektorn som kan garantera ett effektivt system för förhandsfinansiering av audiovisuella verk.

AB.

Principen om mediekronologi får ökad konkurrens genom den ökade tillgängligheten till digitala verk och de möjligheter för ögonblicklig spridning av innehåll som vårt avancerade informationssamhälle tillhandahåller.

AC.

EU måste använda ett sammanhållet tekniskt tillvägagångssätt och främja kompatibiliteten mellan de system som används i den digitala eran.

AD.

Den rättsliga och finanspolitiska ramen bör gynna de företag som främjar onlinedistribution av audiovisuella produkter av ekonomiskt värde.

AE.

Medietillgång är av avgörande betydelse för funktionshindrade personer och bör underlättas genom program som är anpassade till personer med funktionshinder.

AF.

Det är ytterst viktigt att man ökar forsknings- och utvecklingsarbetet för att utveckla tekniker som leder till en automatiserad förvaltning av tjänster för funktionshindrade personer, i synnerhet tack vare hybridsändningar.

1.

Europaparlamentet bekräftar internetmarknadens fragmentering, som kännetecknas av exempelvis tekniska hinder, invecklade tillståndsförfaranden, olikheter i betalningsmetoder, bristande interoperabilitet mellan viktiga delar såsom e-signaturer samt av att vissa skatter som tillämpas på varor och tjänster, bland annat momsen, avviker från varandra. Parlamentet anser därför att det för närvarande behövs en transparent, flexibel och harmoniserad strategi på EU-nivå för att en digital inre marknad ska uppnås. Parlamentet understryker att varje förslag till åtgärd bör ta med i beräkningen en minskning av den administrativa bördan och av transaktionskostnaderna i samband med licensiering av innehåll.

Lagligt utbud, tillgänglighet och förvaltning av kollektiva rättigheter

2.

Europaparlamentet betonar att man måste stärka både det lagliga utbudets kvantitativa och kvalitativa attraktivitet och dess aktualitet och förbättra tillgången till audiovisuella verk online, i synnerhet verk, både i originalversion med undertexter och på alla de officiella språken i unionen.

3.

Europaparlamentet betonar vikten av att tillhandahålla innehåll med undertexter på så många språk som möjligt, särskilt med avseende på beställvideotjänster.

4.

Europaparlamentet framhåller att det råder ett ökande behov av att främja framväxten av ett lagligt och attraktivt utbud av audiovisuellt innehåll på internet och av att uppmuntra innovationer, och att nya distributionssätt därför måste vara flexibla, så att nya affärsmodeller kan växa fram och digitala varor bli tillgängliga för alla EU-medborgare oavsett i vilken medlemsstat de bor, varvid hänsyn ska tas till principen om nätneutralitet.

5.

Europaparlamentet betonar att digitala tjänster, exempelvis videoströmning, bör göras tillgängliga för alla EU-medborgare oavsett vilken medlemsstat de befinner sig i. Parlamentet uppmanar kommissionen att begära att europeiska digitala företag avlägsnar sina geografiska kontroller (t.ex. blockering av IP-adresser) för hela unionen och tillåter köp av digitala tjänster utanför konsumentens hemmedlemsstat. Parlamentet ber kommissionen utarbeta en analys av tillämpningen av kabel- och satellitdirektivet (6) på digital distribution.

6.

Europaparlamentet anser att man bör lägga större vikt vid att förbättra säkerheten hos distributionsplattformar på internet, inbegripet betalningar via Internet.

7.

Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att utveckla alternativa och innovativa system för mikrobetalning, bland annat betalning via sms eller appar, till lagliga plattformar för elektroniska tjänster och därmed underlätta konsumenternas användning av dem.

8.

Europaparlamentet betonar att problem som hör samman med nätbaserade betalningssystem, exempelvis bristande kompatibilitet och höga kostnader för konsumenterna för mikrobetalningar, bör angripas i syfte att utveckla enkla, innovativa och kostnadseffektiva lösningar till förmån för konsumenter och digitala plattformar.

9.

Europaparlamentet kräver att nya lösningar utarbetas för användarvänliga betalningssystem såsom mikrobetalningssystem, och för utarbetandet av system som möjliggör direktbetalning till upphovsmännen, vilket innebär fördelar både för konsumenter och upphovsrättshavare.

10.

Europaparlamentet betonar att internetanvändning kan utgöra en verklig möjlighet för bättre spridning och distribution av europeiska verk, särskilt audiovisuella verk, under omständigheter då laglig tillgång till sådana verk kan utvecklas i en miljö med sund konkurrens som effektivt hanterar olaglig tillgång till skyddade verk.

11.

Europaparlamentet uppmuntrar utvecklingen av ett stort och mångsidigt lagligt utbud av audiovisuellt innehåll, genom att i synnerhet skapa mer flexibla visningsfönster. Parlamentet betonar att upphovsrättshavare ska fritt kunna välja när de vill lansera sina produkter på olika plattformar.

12.

Europaparlamentet betonar att vi måste se till att det aktuella systemet med visningsfönster inte används som ett medel för att låsa visning på internet till nackdel för små producenter och distributörer.

13.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att genomföra den förberedande åtgärd som parlamentet röstat fram för att experimentera med nya distributionsmodeller som baseras på komplementaritet mellan plattformarna på grundval av visningsfönstrens flexibilitet.

14.

Europaparlamentet uppmanar till stöd för strategier genom vilka små och medelstora audiovisuella företag inom EU kan förvalta de digitala rättigheterna mer effektivt och på så vis nå fram till en bredare publik.

15.

Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att skyndsamt och på ett föreskrivande sätt genomföra artikel 13 i direktivet om audiovisuella medietjänster och införa finansierings- och stödförpliktelser för audiovisuella beställmedietjänster och uppmanar kommissionen att utan dröjsmål inlämna en utförlig lägesrapport om genomförandet till Europaparlamentet i enlighet med artikel 13.3.

16.

Europaparlamentet påminner om att det för att skapa en enhetlig digital inre marknad i Europa är nödvändigt att upprätta gemensamma regler i hela Europa om kollektiv förvaltning av upphovsrätter och närstående rättigheter för att sätta stopp för lagstiftningen i medlemsstaterna som fortsatt skiljer sig åt och alltmer försvårar en gränsöverskridande klarering av upphovsrätter.

17.

Europaparlamentet stöder inrättandet av en rättslig ram för att underlätta digitalisering och gränsöverskridande spridning av verk av okända upphovsmän på den digitala inre marknaden. Detta är en av de nyckelåtgärder som fastställs i den digitala agendan för Europa, som ingår i Europa 2020-strategin.

18.

Europaparlamentet noterar att utvecklingen av gränsöverskridande tjänster faktiskt är möjlig från och med den tidpunkt då de kommersiella plattformarna är redo att förvärva avtalsmässiga rättigheter för verksamhet på ett eller flera territorier, eftersom man inte får glömma att de territoriella systemen är de naturliga marknaderna för audiovisuella medier.

19.

Europaparlamentet insisterar på att man måste skapa rättslig säkerhet gällande vilket rättssystem som gäller för klarering av rättigheter för gränsöverskridande distribution genom att föreslå att tillämplig lag ska vara lagen i det land där företaget har sin huvudsakliga verksamhet och där det skapar merparten av sina tillgångar.

20.

Europaparlamentet bekräftar på nytt målsättningen gällande en ökad och effektiv gränsöverskridande onlinedistribution av audiovisuella verk mellan medlemsstaterna.

21.

Europaparlamentet föreslår att man antar en övergripande strategi på EU-nivå som bör innefatta större samverkan mellan innehavare av immateriella rättigheter, distributionsplattformar på internet och tjänsteleverantörer på Internet, för att det audiovisuella innehållet ska bli tillgängligt på ett användarvänligt och konkurrenskraftigt sätt.

22.

Europaparlamentet understryker behovet av att skapa flexibilitet och kompatibilitet i distributionen av audiovisuella verk via digitala plattformar för att kunna utvidga det lagliga utbudet av audiovisuella verk på internet som svar på marknadsefterfrågan och för att främja gränsöverskridande tillgång till produkter från andra medlemsstater samtidigt som upphovsrätten respekteras.

23.

Europaparlamentet välkomnar det nya programmet Ett kreativt Europa som har föreslagits av kommissionen, i vilket det understryks att distribution på internet också har en omfattande och positiv påverkan på distributionen av audiovisuellt arbete, särskilt för att nå nya målgrupper i Europa och utanför, och för att förbättra den sociala sammanhållningen.

24.

Europaparlamentet betonar vikten av nätneutralitet för att garantera lika tillgång till höghastighetsnät, vilket är avgörande för kvaliteten på legitima nätbaserade audiovisuella tjänster.

25.

Europaparlamentet understryker att den digitala klyftan mellan medlemsstater eller regioner i EU utgör ett allvarligt hinder mot utvecklingen av den digitala inre marknaden, och kräver därför att allt flera i hela EU ska få tillgång till bredband i syfte att stimulera tillgången till internettjänster och till ny teknik.

26.

Europaparlamentet erinrar om att man i syfte att exploatera rättigheter kommersiellt överför dem till den audiovisuella producenten, som använder sig av den centralisering av ensamrätten som beviljats under upphovsrättslagen för att kunna organisera finansieringen, produktionen och distributionen av audiovisuella verk.

27.

Europaparlamentet erinrar om att kommersiellt utnyttjande av exklusiva rättigheter till kommunikation till allmänheten och tillgänglighet för allmänheten har till syfte att generera ekonomiska resurser vid kommersiella framgångar för att finansiera framtida produktion och distribution av projekt, och därmed främja ett diversifierat och permanent utbud av nya filmer.

28.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till ny lagstiftning om den kollektiva förvaltningen av upphovsrätt, som kan säkerställa mer omfattande ansvarsskyldighet, öppenhet och styrning för organisationer för förvaltning av kollektiva rättigheter, liksom effektiva mekanismer för tvistlösning, och som kan leda till tydligare och enklare licensieringssystem i musikbranschen. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att åstadkomma en tydlig distinktion mellan licensieringsförfaranden för olika materialtyper, särskilt mellan audiovisuella verk/filmverk och musikverk. Parlamentet påminner om att licensiering av audiovisuella verk utförs utifrån individuella avtalsenliga överenskommelser tillsammans med, i vissa fall, kollektiv förvaltning av ersättningskrav.

29.

Europaparlamentet betonar att det i kommissionens rapport om tillämpningen av direktiv 2001/29/EG (7) fastställdes skillnader i fråga om medlemsstaternas genomförande av bestämmelserna i artiklarna 5, 6 och 8, vilket leder till olika tolkningar och beslut i medlemsstaternas domstolar. Parlamentet påminner om att dessa har blivit en del av den specifika rättspraxisen rörande den audiovisuella sektorn.

30.

Europaparlamentet ber kommissionen att fortsätta den noggranna övervakningen av hur direktiv 2001/29/EG tillämpas, liksom den regelbundna inrapporteringen av resultaten till parlamentet och rådet.

31.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, efter samråd med alla berörda intressenter, ändra direktiv 2001/29/EG så att bestämmelserna i artiklarna 5, 6 och 8 formuleras med större precision i syfte att säkerställa harmonisering på EU-nivå av den rättsliga ramen avseende upphovsrättsskydd i informationssamhället.

32.

Europaparlamentet stödjer fastställandet av enhetliga europeiska regler om god förvaltning och öppenhet för upphovsrättsorganisationer såväl som effektiva tvistelösningsförfaranden.

33.

Europaparlamentet betonar att en förenklad klarering och en aggregering av särskilt musikrättigheter i audiovisuella verk på nätet skulle främja den inre marknaden och uppmanar kommissionen att ta lämplig hänsyn till detta i sin aviserade rättsakt om förvaltning av kollektiva rättigheter.

34.

Europaparlamentet påpekar att mediernas fortsatta konvergens kräver nya initiativ inte bara rörande upphovsrätten utan också rörande medierätten. Parlamentet uppmanar kommissionen att med tanke på den senaste tekniska utvecklingen överväga om olika regler för linjära och icke-linjära tjänster i direktiv 2010/13/EU om audiovisuella medietjänster fortfarande är aktuella.

35.

Europaparlamentet anser, trots att skillnaden mellan linjära och ickelinjära utbud blir alltmer föråldrad, att inskränkningar i fråga om reklam i utbuden för barn, i nyheter och i informationsprogram är förnuftiga. Parlamentet uppmanar ändå kommissionen att överväga nya program- och plattformsövergripande former av beräkningssystem för reklamtider. Med hjälp av dessa kan incitament för högkvalitativt innehåll skapas som ökar den linjära programkvaliteten och mångfalden på nätet i lika hög grad utan att de privata sändningsföretagens intäktssida belastas.

36.

Europaparlamentet framhåller att möjligheten till territoriella produktions- och distributionssystem fortsatt bör tillämpas på det digitala området, eftersom denna form av organisering av den audiovisuella marknaden verkar utgöra grund för finansiering av europeiska audiovisuella verk och filmverk.

37.

Europaparlamentet ber kommissionen att lägga fram en analys av om principen om ömsesidigt erkännande kan tillämpas på digitala varor på samma sätt som på fysiska varor.

Registrering

38.

Europaparlamentet anser att ny teknik kan användas för att underlätta hanteringen av rättigheter. Parlamentet välkomnar i detta avseende standardiseringsinitiativet International Standard Audiovisual Number (ISAN) som förenklar identifieringen av audiovisuella verk och rättighetsinnehavare, och uppmanar kommissionen att överväga att vidta åtgärder som underlättar en mer omfattande användning av ISAN.

Skydd mot obehörig användning

39.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att värna om internetanvändarnas juridiska säkerhet i samband med användningen av streamingtjänster och anmodar kommissionen att i synnerhet överväga sådana redskap som förhindrar användningen av system för betalning och finansiering av sådana tjänster genom reklam på de betalningsplattformar där man kan ladda ner och streama olagligt innehåll.

40.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja efterlevnad av upphovsrättigheterna och närstående rättigheter och att bekämpa obehörigt utbud och obehörig spridning av verk, bland annat i samband med streaming.

41.

Europaparlamentet uppmärksammar den ökande användningen av gemensamma plattformar som ber internetanvändarna att bidra med pengar till produktionen av en film eller en dokumentär, vilket ger dem en känsla av att direkt delta i den kreativa processen, men framhåller dock att det är svårt att se att denna typ av kollektiv finansiering skulle kunna ersätta de traditionella finansieringskällorna på kort sikt.

42.

Europaparlamentet inser emellertid att piratkopiering är ett problem även när det finns lagliga alternativ och därför måste den lagliga internettillgången till upphovsrättsligt skyddat kulturellt material kompletteras med en intelligentare tillämpning på internet av upphovsrätt med full respekt för grundläggande rättigheter, särskilt informations- och yttrandefrihet, skydd av personuppgifter och rätten till sekretess samt principen om enbart vidarebefordran.

43.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja en rättslig ram för säkerhet genom ändringar av direktiv 2004/48/EG, som utformats för den analoga miljön, för att göra de ändringar till direktivet som behövs för att utveckla effektiva lösningar för den digitala marknaden.

Ersättning

44.

Europaparlamentet påminner om att innehavare av immateriella rättigheter måste garanteras lämplig ersättning för spridning av audiovisuellt material via internet. Parlamentet konstaterar att även om denna rätt erkänts på EU-nivå sedan 2001 saknas det fortfarande lämplig ersättning för att verk görs tillgängliga på internet.

45.

Europaparlamentet anser att denna ersättning bör inrikta sig på att underlätta konstnärligt skapande och att göra Europa konkurrenskraftigare, under samtidigt hänsynstagande till sektorns särdrag, de olika intressenternas intressen samt behovet av åtskilligt enklare tillståndsförfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att stimulera nedifrån och upp-lösningar i samarbete med alla intressenter för att vidareutveckla unionens särlagstiftning på området.

46.

Europaparlamentet betonar att det är väsentligt att upphovsmännen och de utövande konstnärerna garanteras en rättvis ersättning i proportion till omfattningen av alla former av användning, särskilt internetanvändning, av deras verk. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att förbjuda buyout-avtal som strider mot denna princip.

47.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram en studie om skillnaderna mellan de olika nationella ersättningsmekanismerna för upphovsmän och artister i syfte att upprätta en förteckning över bästa praxis.

48.

Europaparlamentet kräver en omfördelning av förhandlingspositionerna mellan upphovsrättshavare och producenter genom att ge upphovsrättshavarna och producenterna en rätt som de inte kan avsäga sig till ersättning av alla typer av utnyttjande av deras verk, inbegripet fortlöpande ersättning när upphovsrättshavaren till en producent har överlåtit sin ensamrätt att göra verken tillgängliga.

49.

Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att garantera att rättighetsinnehavarna får rättvis ersättning när deras audiovisuella verk distribueras, vidaresänds eller återutsänds.

50.

Europaparlamentet anser att bästa sättet att säkra lämplig ersättning till rättighetsinnehavarna är genom möjligheten att välja antingen kollektivt förhandlingsavtal, inbegripet standardavtal och utvidgade kollektiva licenser, eller upphovsrättsorganisation.

Licensiering

51.

Europaparlamentet påpekar att EU-regelverket om upphovsrätt inte i sig utesluter frivilliga multiterritoriella eller alleuropeiska licensieringsmekanismer, men att kulturella skillnader och språkskillnader mellan medlemsstaterna, samt variationer i nationella regler, bland annat i dem som inte hör samman med immateriella rättigheter, nödvändiggör en flexibel och kompletterande strategi på EU-nivå för att avancera i riktning mot en digital inre marknad.

52.

Europaparlamentet påpekar att gränsöverskridande och paneuropeiska licenssystem bör förbli frivilliga och att språkliga och kulturella skillnader mellan medlemsstaterna, jämte variationer i nationella regler som inte har med upphovsrättsregler att göra, för med sig sina egna utmaningar. Parlamentet anser därför att ett flexibelt synsätt när det gäller paneuropeisk licensiering är nödvändigt för att skydda upphovsrättshavarna och fortsatt närma sig målet med den digitala inre marknaden.

53.

Europaparlamentet anser att om hållbar multiterritoriell licensiering kan uppmuntras och främjas på den digitala inre marknaden för audiovisuella verk skulle detta underlätta marknadsdrivna initiativ. Parlamentet understryker att digital teknik skapar nya och innovativa sätt att skräddarsy och berika utbudet av dessa verk för varje marknad och möta konsumenternas efterfrågan, bland annat på gränsöverskridande skräddarsydda tjänster. Parlamentet kräver ett bättre utnyttjande av digital teknik, vilket bör utgöra en språngbräda för såväl spridning som mångfaldigande av ett legitimt utbud av audiovisuella verk.

54.

Europaparlamentet anser att det behövs aktuell information om licensieringsvillkor, licensinnehavare och repertoarer, tillsammans med omfattande studier på europeisk nivå för att underlätta insynen och identifiera var problemen ligger och för att hitta tydliga, effektiva och lämpliga mekanismer för att lösa dem.

55.

Europaparlamentet noterar att förvaltningen av audiovisuella rättigheter i den digitala eran skulle kunna underlättas vid kommersiell användning av verken, om medlemsstaterna kunde främja en effektiv och öppen licensiering, inbegripet en utökad frivillig gemensam licensiering, där dessa förfaranden för närvarande saknas.

56.

Europaparlamentet noterar att man borde inleda en diskussion mellan de kulturansvariga och medlemsstaterna för att vidta åtgärder som gör det möjligt för de offentliga arkiven att dra full nytta av de möjligheter som erbjuds av den digitala tekniken med avseende på ländernas kulturarv, i synnerhet när det rör sig om fjärråtkomst till en icke-kommersiell källa för digitala verk.

57.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens samråd, som inleddes med offentliggörandet av grönboken, och dess erkännande av den audiovisuella sektorns särdrag i fråga om licenssystem, som är av stor vikt för sektorns fortsatta utveckling i samband med främjandet av både kulturell mångfald och en stark europeisk audiovisuell industri på den inre digitala marknaden.

Driftskompatibilitet

58.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att man i system för kollektiv förvaltning av rättigheter använder effektiva och fungerande verktyg som är sinsemellan driftskompatibla.

Mervärdesskatt

59.

Europaparlamentet betonar att det är brådskande att börja diskutera frågan om skillnader mellan de momssatser som tillämpas i medlemsstaterna, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samordna sina insatser på detta område.

60.

Europaparlamentet betonar att vi måste överväga att tillämpa nedsatt moms för digital distribution av kulturella varor och kulturella tjänster och därmed utjämna skillnaderna mellan internettjänster och vanliga tjänster.

61.

Europaparlamentet betonar vikten av att samma momssats tillämpas för kulturella audiovisuella verk som säljs på internet som för dem som säljs på annat håll, och anser att en sänkt momssats för nätbaserat kulturellt material som säljs av en leverantör som är etablerad i EU till en konsument som är bosatt i EU skulle främja digitala plattformars dragningskraft. Parlamentet erinrar i detta avseende om sina resolutioner av den 17 november 2011 om en modernisering av mervärdesskattelagstiftningen i syfte att stärka den digitala inre marknaden (8) och av den 13 oktober 2011 om mervärdesskattens framtid (9).

62.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en rättslig ram för audiovisuella tjänster på internet utanför gemenskapen, som direkt eller indirekt vänder sig till en publik i Europeiska unionen, så att dessa omfattas av samma skyldigheter som de tjänster som är etablerade i Europa.

Skydd och främjande av audiovisuella verk

63.

Europaparlamentet lyfter fram villkoren under vilka audiovisuella verk i den digitala eran restaureras, bevaras och tillgängliggörs för kulturella och pedagogiska ändamål, och betonar att dessa villkor förtjänar särskild reflexion.

64.

Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra direktivet om audiovisuella medietjänster och rekommenderar dem att övervaka det sätt på vilka europeiska verk, i synnerhet filmer och dokumentärer, faktiskt presenteras och framhävs inom ramen för de olika audiovisuella medietjänster som finns tillgängliga för allmänheten. Parlamentet understryker behovet av tillsynsmyndigheter som bedriver ett mer nära samarbete med de organ som finansierar filmerna.

65.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hitta mekanismer för att uppmuntra tillgång till arkiverat audiovisuellt material i EU:s filmarvsinstitutioner. Av skäl som ofta hänger ihop med ett minskat intresse från konsumenternas sida och en begränsad livstid på hyllan är en betydande andel av det europeiska audiovisuella materialet inte kommersiellt tillgängligt.

66.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att främja lösningar för att stödja digitalisering, bevarande och tillgänglighet i utbildningssyfte avseende dessa verk, även över gränserna.

67.

Europaparlamentet erinrar om hur viktigt internetbiblioteket Europeana är och anser att medlemsstaterna och kulturinstitutionerna bör ägna större uppmärksamhet åt att se till att det blir åtkomligt och synligt.

68.

Europaparlamentet anser att digitaliseringen och bevarandet av kulturella resurser, samt den förbättrade tillgången till sådana resurser, erbjuder fantastiska ekonomiska och sociala möjligheter och utgör ett nödvändigt villkor för den framtida utvecklingen av Europas kulturella och kreativa kapacitet och för dess industriella närvaro på detta område. Parlamentet stöder därför kommissionens rekommendation av den 27 oktober 2011 om digitalisering och tillgång via internet till kulturellt material och digitalt bevarande (10), samt förslaget om att skapa ett uppdaterat åtgärdspaket i denna riktning.

Utbildning

69.

Europaparlamentet understryker vikten av att främja digitala färdigheter och mediekunskaper hos alla EU-medborgare, inbegripet äldre och personer med funktionshinder som till exempel hörselnedsättning, och att minska den digitala klyftan i samhället eftersom dessa spelar en viktig roll för deltagandet i samhället och ett demokratiskt medborgarskap. Parlamentet erinrar om den viktiga roll som innehas av offentligägda medieföretag i detta avseende då detta ingår i deras public service-uppdrag.

70.

Europaparlamentet upprepar att det är av största vikt att införliva den nya tekniken i de nationella kursplanerna och att det är viktigt med utbildning i mediekunskap och digitala medier för alla europeiska medborgare i alla åldrar för att öka och dra nytta av kompetensen på dessa områden.

71.

Europaparlamentet betonar behovet av europeiska och nationella utbildningskampanjer för att öka medvetenheten om betydelsen av immateriella rättigheter, samt om de lagliga kanaler som finns för distribution av audiovisuella verk på internet. Parlamentet påpekar att konsumenterna bör bli korrekt informerade om immaterialrättsliga frågor som kan uppstå vid fildelning via datormolntjänster.

72.

Europaparlamentet riktar uppmärksamheten mot behovet av att mer kraftfullt framföra vikten av upphovsrättsskydd och den närstående rättvisa ersättningen till allmänheten.

73.

Europaparlamentet betonar behovet av att överväga om utbildningsinstitutioner ska ges en särställning när det gäller att använda audiovisuella verk via internet.

Media 2014–2020

74.

Europaparlamentet påminner om att Mediaprogrammet har etablerats som ett självständigt varumärke och det är avgörande att ett ambitiöst Mediaprogram får fortsätta under perioden 2014–2020 i samma anda som det aktuella programmet.

75.

Europaparlamentet betonar att Mediaprogrammet måste få fortsätta som ett särskilt program, helt ägnat åt den audiovisuella sektorn.

*

* *

76.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.


(1)  EUT L 95, 15.4.2010, s. 1.

(2)  EUT L 327, 24.11.2006, s. 12.

(3)  EUT L 323, 9.12.2005, s. 57.

(4)  EUT L 236, 31.8.2006, s. 28.

(5)  Antagna texter, P7_TA(2011)0240.

(6)  Direktiv 93/83/EEG, EGT L 248, 6.10.1993, s. 15.

(7)  EGT L 167, 22.6.2001, s. 10.

(8)  Antagna texter, P7_TA(2011)0513.

(9)  Antagna texter, P7_TA(2011)0436.

(10)  EUT L 283, 29.10.2011, s. 39.


Top