52006DC0635

SV

Bryssel den 21.11.2006

KOM(2006) 635 slutlig

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

ÅRSREDOVISNING FÖR SAMMANHÅLLNINGSFONDEN (2005)

{SEC(2006)1366}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Budgetgenomförande (...)3

2. Ekonomiskt läge och villkorat stöd (...)7

3. Samordning med transportpolitik och miljöpolitik (...)8

3.1. Transport (...)8

3.2. Miljö (...)9

4. Kontroller (...)9

5. Oegentligheter och innehållande av stöd (...)10

6. Utvärdering (...)11

7. Information och offentlighet (...)12

ÅRSREDOVISNING FÖR SAMMANHÅLLNINGSFONDEN (2005)

Denna rapport läggs fram i enlighet med artikel 14.1 i förordning (EG) nr 1164/1994 om inrättandet av en sammanhållningsfond. Den omfattar Sammanhållningsfondens verksamhet under 2005.

1. Budgetgenomförande

För åtaganden från Sammanhållningsfonden år 2005 stod 5 131 932 989 euro (nuvarande priser) till förfogande för de 13 mottagande medlemsstaterna. I detta belopp ingår medel för tekniska stödåtgärder (8 100 000 euro). Det bör noteras att Sammanhållningsfonden omfattar 13 medlemsstater och att Irland, på grund av sin ekonomiska tillväxt, inte längre kommer i fråga för stöd från Sammanhållningsfonden sedan den 1 januari 2004.

Åtagandebemyndigandena utnyttjades praktiskt taget helt (99,99 %) och inga medel överfördes till 2006.

Tabell 1. Utnyttjande av åtagandebemyndiganden 2005 (i euro)

Åtagandebemyndiganden | Ursprungligt belopp | Överfört från andra budgetrubriker | Slutligt tillgängligt | Utnyttjat | Återtaget | Överfört till 2006 |

Budgeten 2005 | 5 131 932 989 | 0 | 5 131 932 989 | 5 131 394 095 | 0 | 0 |

Överfört från 2004 | 2 084 326 | 0 | 2 084 326 | 2 084 326 | 0 | 0 |

Återuppfört | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

Återbetalat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

Summa | 5 134 017 315 | 0 | 5 134 017 315 | 5 133 478 421 | 0 | 0 |

Tabell 2. Utnyttjande av betalningsbemyndiganden 2005 (i euro)

Betalningsbemyndiganden | Ursprungligt belopp | Överfört från andra budgetrubriker | Slutligt tillgängligt | Utnyttjat | Återtaget | Överfört till 2006 |

Budgeten 2005 | 3 005 500 000 | - 905 667 578 | 2 099 832 422 | 2 095 501 859 | 4 330 562 | 0 |

Överfört från 2004 | 133 138 854 | 0 | 133 138 854 | 133 138 854 | 0 | 0 |

Återuppfört | 7 413 307 | 0 | 7 413 307 | 7 352 531 | 0 | 60 775 |

Återbetalat | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |

Summa | 3 146 052 161 | - 905 667 578 | 2 240 384 583 | 2 235 993 244 | 4 330 562 | 60 775 |

Till följd av att betalningsbemyndiganden inte utnyttjats i särskilt hög grad under årets första nio månader överfördes betalningsbemyndiganden på totalt 905,6 miljoner euro från Sammanhållningsfonden till Europeiska regionala utvecklingsfonden som ett led i det globala överföringsförfarandet tillsammans med andra strukturfonder. Överföringen innebar att 99,8 % av betalningsbemyndigandena utnyttjades under 2005.

Medelsutnyttjande 2005 per medlemsstat

Tabell 3. Åtagandebemyndiganden 2005 (i euro)

Medlemsstat | Miljö | Transport | Tekniska stödåtgärder | Summa |

| Belopp | Andel i % | Belopp | Andel i % | Belopp | Belopp | % |

España | 852 915 773 | 47,2 | 955 633 794 | 52,8 | - | 1 808 549 567 | 35,2 |

Ellada | 108 808 087 | 25,3 | 321 689 418 | 74,7 | - | 430 497 505 | 8,5 |

Portugal | 289 926 872 | 59,2 | 199 774 911 | 40,8 | - | 489 701 783 | 9,5 |

Kypros | 13 122 653 | 86,9 | 1 976 824 | 13,1 | - | 15 099 477 | 0,3 |

Česka Republika | 125 984 675 | 49,1 | 130 826 766 | 50,9 | - | 256 811 441 | 5,0 |

Eesti | 33 779 915 | 38,5 | 53 970 504 | 61,5 | - | 87 750 419 | 1,8 |

Magyarország | 157 491 180 | 50,7 | 153 050 527 | 49,3 | - | 310 541 707 | 6,0 |

Latvija | 78 180 693 | 50,6 | 76 219 129 | 49,4 | - | 154 399 822 | 3,0 |

Lietuva | 117 185 363 | 68,3 | 54 376 851 | 31,7 | - | 171 562 214 | 3,3 |

Malta | 0 | 0 | 5 347 620 | 100 | - | 5 347 620 | 0,1 |

Polska | 673 535 292 | 57,8 | 491 996 252 | 42,2 | - | 1 165 531 544 | 22,7 |

Slovensko | 79 538 582 | 51,0 | 76 448 510 | 49,0 | - | 155 987 092 | 3,0 |

Slovenija | 47 140 815 | 90,9 | 4 694 914 | 9,1 | - | 51 835 729 | 1,0 |

Tekniska stödåtgärder | 0 | 0 | 0 | 0 | 29 862 501 | 29 862 501 | 0,6 |

Summa | 2 577 609 900 | 50,2 | 2 526 006 020 | 49,8 | 29 862 501 | 5 133 478 421 | 100 % |

Tabell 4. Betalningsbemyndiganden 2005 (i euro)

Uppgifterna för de nya medlemsstaterna avser endast betalningar för projekt som godkänts inom ramen för Sammanhållningsfonden från och med den 1 maj 2004 (stöd inför anslutningen för ISPA-projekt har alltså inte beaktats). I tabell 5 nedan visas betalningar verkställda 2005 för ISPA-projekt som godkänts före anslutningen 2004.

Medlemsstat | Miljö | Transport | Tekniska stödåtgärder | Summa |

| Belopp | Andel i % | Belopp | Andel i % | Belopp | Belopp | % |

España | 654 401 989 | 47,2 | 732 303 612 | 52,8 | - | 1 386 705 601 | 62,0 |

Ellada | 156 508 198 | 49,9 | 157 306 438 | 50,1 | - | 313 814 636 | 14,0 |

Ireland | 12 004 179 | 73,2 | 4 391 663 | 26,8 | - | 16 395 842 | 0,7 |

Portugal | 124 050 708 | 45,1 | 150 776 339 | 54,9 | - | 274 827 047 | 12,3 |

Kypros | 0 | 0 | 5 058 456 | 100 | - | 5 058 456 | 0,3 |

Česka Republika | 0 | 0 | 15 326 716 | 100 | - | 15 326 716 | 0,7 |

Eesti | 2 543 159 | 66,8 | 1 264 006 | 33,2 | - | 3 807 166 | 0,2 |

Magyarország | 3 190 375 | 4,0 | 74 988 467 | 96,0 | - | 78 178 843 | 3,5 |

Latvija | 0 | 0 | 20 441 701 | 100 | - | 20 441 701 | 0,9 |

Lietuva | 0 | 0 | 48 866 247 | 100 | - | 48 866 247 | 2,2 |

Malta | 0 | 0 | 0 | 0 | - | 0 | 0 |

Polska | 0 | 0 | 17 411 326 | 100 | - | 17 411 326 | 0,8 |

Slovensko | 2 664 822 | 61,3 | 40 784 213 | 38,7 | - | 43 449 035 | 1,9 |

Slovenija | 0 | 0 | 8 542 556 | 100 | - | 8 542 556 | 0,4 |

Tekniska stödåtgärder | 0 | 0 | 0 | 0 | 3 168 067 | 3 168 067 | 0,1 |

Summa | 955 363 431 | 42,8 | 1 277 461 745 | 57,2 | 3 168 067 | 2 235 993 244 | 100 % |

För fjärde året i följd gick utvecklingen i riktning mot ökad prioritering av transportprojekt, även om uppdelningen mellan transport och miljö varierade mycket från medlemsstat till medlemsstat.

Tabell 5. Nya medlemsstater – Betalningar 2005 med anknytning till tidigare ISPA-projekt (exklusive tekniska stödåtgärder)

Medlemsstat | Miljö | Transport | Summa |

| Belopp | Andel i % | Belopp | Andel i % | Belopp | % |

Česka Republika | 37.842.669,97 | 64,2% | 21.083.316,98 | 35,8% | 58.925.986,95 | 11,4% |

Eesti | 16.146.155,41 | 56,6% | 12.363.826,57 | 43,4% | 28.509.981,98 | 5,5% |

Magyarország | 28.224.506,00 | 39,8% | 42.706.981,30 | 60,2% | 70.931.487,30 | 13,7% |

Latvija | 24.905.962,19 | 41,6% | 34.943.875,20 | 58,4% | 59.849.837,39 | 11,5% |

Lietuva | 12.859.292,90 | 38,6% | 20.464.144,41 | 61,4% | 33.323.437,31 | 6,4% |

Polska | 85.207.452,51 | 40,3% | 26.464.614,43 | 59,7% | 211.672.066,94 | 40,8% |

Slovensko | 20.033.296,36 | 43,4% | 26.147.266,92 | 56,6% | 46.180.563,28 | 8,9% |

Slovenija | 1.009.431,70 | 11,0% | 8.137.626,12 | 89,0% | 9.147.057,82 | 1,8% |

Summa | 226.228.767,04 | 41,9% | 292.311.651,93 | 58,1% | 518.540.418,97 | 100,0% |

Tabell 6. Reglering 2005 av åtaganden för perioden 1993-1999 (i euro)

Medlemsstat | Urspr. belopp att reglera | Tillbakadraget | Utbetalat | Återstår att reglera |

España | 305 739 244 | 30 456 151 | 70 983 944 | 204 299 149 |

Ellada | 171 283 818 | 59 732 167 | 29 386 156 | 82 165 494 |

Ireland | 33 705 504 | | 4 067 959 | 29 637 545 |

Portugal | 31 638 853 | | 2 124 257 | 29 514 596 |

Summa | 542 367 419 | 90 188 318 | 106 562 316 | 345 616 784 |

Obs: Det ursprungliga beloppet som skall regleras 2005 motsvarar inte de återstående beloppen som lades fram i årsredovisningen för 2004, på grund av felaktigheter i tabellen för 2004.

Sammanhållningsfondens åtaganden görs på differentierade anslag. Med andra ord följer betalningarna de ursprungliga åtagandena. Om samtliga projekt genomförs enligt besluten, uppstår ”automatiskt” utestående åtaganden på grund av intervallet mellan tidpunkten för beslutet och tidpunkten för slutbetalningen (vanligtvis 4–5 år).

För att undvika alltför långa väntetider mellan åtaganden och betalningar fortsatte de särskilda ansträngningarna för att reglera utestående åtaganden för åtgärder som inletts före 2000. Omkring 36,2 % av de utestående åtagandebelopp som fanns i början av året betalades eller drogs tillbaka under 2005. I slutet av 2005 hade de utestående åtagandena minskat till endast 6,7 % av Sammanhållningsfondens årsbudget (jämfört med ungefär än 50 % i slutet av 2002 och 39 % i slutet av 2003). Ansträngningarna för att minska de utestående åtagandena kommer att fortsätta under 2006 i samarbete med de nationella myndigheter som ansvarar för projektgenomförandet och de därmed sammanhängande betalningsframställningarna.

Närmare uppgifter om de projekt som antagits under 2005 för varje medlemsstat finns i bilagan till denna rapport.

2. Ekonomiskt läge och villkorat stöd

I rådets förordning om Sammanhållningsfonden [1] anges vissa makroekonomiska villkor som gäller för att få stöd från fonden. Enligt dessa villkor får inga nya projekt eller, om det rör sig om omfattande projekt, inget nytt stadium i ett projekt, finansieras av fonden i en medlemsstat om rådet med kvalificerad majoritet på rekommendation av kommissionen finner att medlemsstaten inte har genomfört [sitt stabilitetsprogram eller konvergensprogram] på ett sådant sätt att ett alltför stort underskott i den offentliga sektorns finanser undviks. Detta speglar Sammanhållningsfondens roll att på nationell nivå fungera som budgetstödinstrument som hjälper medlemsstaterna att upprätthålla en stram makroekonomisk politik.

Rådet fattade inga beslut under 2005 om att hålla inne ekonomiskt stöd ur fonden till något av mottagarländerna. Sex länder som nyligen blivit medlemmar i EU, nämligen Cypern, Malta, Polen, Slovakien, Tjeckien och Ungern, hade 2004 ett alltför stort offentligt underskott. På grundval av budgetutvecklingen 2005 ansågs, med undantag för Ungern, inga ytterligare åtgärder behövas eftersom kommissionen i december 2004 slagit fast att alla de berörda medlemsstaterna hade vidtagit effektiva åtgärder efter rådets rekommendationer. Cypern lyckades komma tillrätta med sitt alltför stora underskott före 2005. Med undantag av Polen ligger dock de andra ländernas konvergensprogram i linje med rådets rekommendationer, med tidsfrister för korrigering av det alltför stora underskottet under 2006 för Malta, 2007 för Slovakien och 2008 för Tjeckien. Enligt 2005 års uppdatering av Polens konvergensprogram skall det offentliga underskottet minskas till under 3 % senast i slutet av 2009. Detta kan jämföras med tidsfristen 2007 som föreslogs i rådets rekommendation från juli 2004. Rådet menar att detta inte är en verkningsfull korrigering av det alltför stora underskottet senast 2007, och kommissionen har för avsikt att rekommendera ytterligare åtgärder inom förfarandet vid alltför stort underskott, som krävs enligt stabilitets- och tillväxtpakten.

Under 2005 genomförde tre medlemsstater som omfattas av Sammanhållningsfonden (Grekland, Ungern och Portugal) ytterligare åtgärder inom förfarandet vid alltför stora underskott.

Vad gäller Portugal återupptogs förfarandet efter det att det förra förfarandet, som inleddes 2002, upphävts 2004. Efter ett underskott på 2,9 % 2004 återupptog rådet förfarandet vid alltför stora underskott till följd av det förväntade underskottet för 2005 på 6,2 %, och rekommenderade en korrigering av situationen före utgången av 2008. I sitt yttrande om 2005 års uppdatering av Portugals stabilitetsprogram konstaterade rådet att programmet var förenligt med en korrigering av det alltför stora underskottet senast 2008.

I januari 2005 beslutade rådet att Grekland och Ungern inte hade vidtagit effektiva åtgärder som svar på rådets rekommendationer i juli 2004. När det gäller Grekland drog dock kommissionen i april 2005 slutsatsen att effektiva åtgärder höll på att genomföras för att få ner budgetunderskottet till under 3 % under 2006, i linje med rådets föreläggande från februari 2005. Genom rådets föreläggande förlängdes tidsfristen för korrigeringen av det alltför stora underskottet till 2006, och detta speglas i den tidsfrist som fastställdes i 2005 års uppdatering av det grekiska stabilitetsprogrammet för att komma tillrätta med situationen.

När det gäller Ungern utfärdade rådet i mars 2005 en ny rekommendation där det bad landet att införa ytterligare budgetåtgärder senast i juli 2005 och att korrigera sitt alltför stora underskott senast 2008. I juli 2005 lade kommissionen fram ett meddelande för rådet där det framgick att de ungerska myndigheterna hade vidtagit effektiva åtgärder för att komma tillrätta med budgetunderskottet för 2005, men att ytterligare åtgärder skulle kunna krävas och att det krävdes betydande och avgörande anpassningar för att nå underskottsmålet för 2006. I oktober 2005 gjorde kommissionen en ny bedömning av budgetsituationen i Ungern och rekommenderade rådet att för andra gången under 2005 fatta beslut om att Ungern inte hade vidtagit tillräckliga åtgärder för att komma till rätta med sitt underskott. I den nya bedömningen drog kommissionen slutsatsen att Ungern inte skulle vara i närheten att uppnå budgetmålen för 2005 och 2006, och uttryckte tvivel om att tidsfristen 2008 för att korrigera det alltför stora underskottet skulle kunna hållas. Mot bakgrund av denna situation antog rådet i november 2005 ännu ett beslut om Ungern enligt artikel 104.8. Uppdateringen år 2005 av Ungerns konvergensprogram lämnades in i december 2005 tillsammans med en plan för att komma tillrätta med det alltför stora underskottet före utgången av 2008. Rådet ansåg i sitt yttrande att detta var förknippat med en betydande risk, eftersom utgiftsåtstramningen inte var baserad på tydligt definierade och kvantifierade åtgärder. Rådet uppmanade därför Ungern att senast den 1 september 2006 lägga fram en reviderad uppdatering av konvergensprogrammet. Villkorade bestämmelser kommer att fortsätta att gälla efter 2007: i den föreslagna nya förordningen om Sammanhållningsfonden för nästa programperiod [2] förtydligas tillämpningen av villkorsklausulen ytterligare. I synnerhet kan rådet besluta att hålla inne hela eller delar av det ekonomiska stödet från fonden till berörda medlemsstater från och med den 1 januari året efter det att beslutet fattats. Innehållandet kommer att gälla nya åtaganden.

3. Samordning med transportpolitik och miljöpolitik

3.1. Transport

Något mindre än hälften (49,8 %) av de totala åtagandena från Sammanhållningsfonden år 2005 avsåg transportsektorn. För att förbättra jämvikten mellan transportsätten uppmanades medlemsstaterna av kommissionen att liksom tidigare särskilt prioritera järnvägsprojekt. Projekt som godkänts av medlemsstaterna för 2005 redovisas i bilagan till denna rapport.

Inom transportsektorn ges samordnat gemenskapsstöd genom en rad olika instrument: Sammanhållningsfonden, ISPA, ERUF, programmen för de transeuropeiska näten och lån från EIB. Ekonomiskt stöd från dessa instrument riktas huvudsakligen direkt till det transeuropeiska transportnätet (TEN-T).

Gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet upprättades genom beslut nr 1692/96/EG, ändrat genom beslut nr 884/2004/EG. I beslutet anges 30 prioriterade projekt av europeiskt intresse. 14 av dessa är de reviderade Essenprojekten. I beslutet uppmanas medlemsstaterna att prioritera dessa projekt.

I enlighet med artikel 3 i förordning (EG) nr 1164/94, ändrat genom förordning nr 1264/1999, får Sammanhållningsfonden bevilja stöd till transportinfrastrukturprojekt av gemensamt intresse som finansieras av medlemsstaterna och som bestäms inom ramen för riktlinjerna för TEN-T.

3.2. Miljö

Något mer än hälften (50,2%) av de totala åtagandena från Sammanhållningsfonden år 2005 avsåg miljöprojekt. Generellt bidrog de projekt som fick stöd genom Sammanhållningsfonden till miljöpolitikens övergripande mål beträffande hållbar utveckling, i synnerhet genomförandet av de prioriterade insatsområdena i det sjätte handlingsprogrammet som rör hushållning med naturtillgångar, avfallshantering och investeringar för att begränsa effekterna av klimatförändringar. Projekt som godkänts av medlemsstaterna under 2005 redovisas i bilagan till denna rapport.

Under 2005 fortsatte Sammanhållningsfonden att bidra till genomförandet av miljölagstiftningen, inte enbart genom att direktfinansiera infrastruktur utan även genom att tillhandahålla incitament för att främja att direktiven tillämpas på rätt sätt. Detta berör problemområdesinriktade insatser med utpräglat geografisk dimension, t.ex. naturskydd, avfallshantering och avloppsrening samt miljökonsekvensbeskrivningar.

De nya medlemsstaterna har valt vattenförvaltning och hantering av fast avfall (avfallshantering) som viktiga utgiftsprioriteringar. Investerings- och infrastrukturbehoven är i flertalet fall fortsatt stora för att man skall kunna uppfylla villkoren i de mest centrala direktiven inom t.ex. avfallshantering och vattenförvaltning (särskilt rening av avloppsvatten från tätbebyggelse), men också när det gäller luftkvalitet och ansträngningarna för att minska industriföroreningar. Det är därför viktigt att de nya medlemsstaterna kan få stöd från Sammanhållningsfonden för att förbättra sin miljöinfrastruktur.

4. Kontroller

De revisioner som utförts inom EU-4 (Grekland, Irland, Portugal och Spanien) under 2005 fokuserades på uppföljning av olösta frågor när det gäller förvaltnings- och kontrollsystemens effektivitet i tre medlemsstater. Man fortsatte att övervaka de handlingsplaner som antagits i samarbete med medlemsstaterna (Grekland, Portugal och Spanien på central nivå) så att nödvändiga anpassningar skulle kunna göras.

Revisionerna omfattade både kontroll av överensstämmelse för systemen som helhet och substansgranskning av projektutgifter med fokus på effektivt genomförande av kontroller på förvaltningsnivå, samt överensstämmelse med kraven beträffande offentlig upphandling, stödberättigande utgifter och offentlighet för att få bekräftelse på betalningsansökningarnas laglighet och korrekthet. Dessutom inleddes under 2005 en separat kontroll av projekt som formellt avslutats, för att undersöka det revisionsarbete som utförts av avvecklingsorganen innan revisionsrapporten utarbetades. Ett kontrollbesök genomfördes i transportsektorn i Spanien och Portugal.

Tjugo sammanhållningsfondsprojekt genomgick en djupgående revision under 2005, de flesta i Spanien och Portugal, medan man i Grekland främst kontrollerade överensstämmelse med reglerna.

På systemnivån omfattade framkomna brister att förhandskontrollerna (förvaltningskontroller eller operativa kontroller) inte varit tillräckligt omfattande och att villkoren för urvalskontroller i artikel 9 i kommissionens förordning (EG) nr 1386/2002 inte uppfyllts. De främsta bristerna på projektnivå gällde förfarandena för kontraktstilldelning vid offentlig upphandling. De oegentligheter som noterades har gett upphov till kontradiktoriska förfaranden med de berörda medlemsstaterna för att fastställa huruvida och i vilken utsträckning finansiella korrigeringar kommer att krävas.

När det gäller de system som de tio nya medlemsstaterna har inför för att uppfylla kraven i rådets förordning (EG) nr 1386/2002, avslutades under perioden januari–mars 2005 skrivbordsbedömningar som gjorde det möjligt för kommissionen att få tillräckliga uppgifter om systemens införande. Under 2005 inleddes systemrevisioner för att kontrollera att de befintliga systemen motsvarar beskrivningen och att de fungerar effektivt. Dessutom inleddes under 2005 en separat undersökning i syfte att utifrån ett urval kontrakt som ingåtts efter anslutningen kontrollera om förfarandena för offentlig upphandling tillämpas på rätt sätt.

5. Oegentligheter och innehållande av stöd

Under 2005 inledde Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (OLAF) fem ärenden baserade på uppgifter som den fått om Sammanhållningsfonden. Två av ärendena ledde till externa undersökningar och ett ärende har redan avslutats och avskrivits. De två andra ärenden överfördes till 20006 i väntan på utvärdering. Inga kontrollbesök enligt förordning (EG) nr 2185/96 [3] har genomförts.

Enligt artikel 3 i kommissionens förordning (EG) nr 1831/94 [4] om oriktigheter och återvinning av belopp som felaktigt har utbetalats och om organisationen av ett informationssystem på detta område anmälde åtta av de mottagande medlemsstaterna 204 fall av oriktigheter som gällde bidrag från gemenskapen på sammanlagt 129 250 528 euro. Dessa fall har varit föremål för inledande administrativa eller rättsliga undersökningar.

Det bör noteras att majoriteten av dessa fall (192) anmäldes av de fyra ursprungliga mottagande medlemsstaterna. Grekland har anmält flest fall (152) som gällde bidrag från gemenskapen på sammanlagt 91 653 202 euro, varav 24 872 456 är utestående fordringar. De fall som anmäldes av de irländska myndigheterna (18) gällde sammanlagt 21 714 607 euro som dragits av innan de sände in ansökan om slutlig utbetalning till kommissionen. För de 16 fall som anmäldes av de portugisiska myndigheterna (bidrag från gemenskapen på sammanlagt 6 205 143 euro) och för de sex fall som anmäldes av de spanska myndigheterna (bidrag från gemenskapen på 8 668 985 euro) är däremot 4 131 494 respektive 8 378 744 euro utestående fordringar.

Bland de nya medlemsstaterna har endast Tjeckien, Estland, Ungern och Litauen anmält fall (6, 2, 1 respektive 3 fall) som gäller mindre belopp än de ovannämnda beloppen. För nästan alla fallen har beloppen dragits av innan man lagt fram betalningsansökningar för kommissionen.

De övriga nya medlemsstaterna har meddelat kommissionen att inga oriktigheter konstaterats under 2005. Medlemsstaterna måste dock uppmärksamma att ett visst antal fall som upptäckts vid nationella kontrollbesök eller kontrollbesök från EU inte har lett till en anmälan enligt den relevanta förordningen.

I de allra flesta fallen gäller oriktigheterna tillämpningen av bestämmelserna om offentlig upphandling, medan de resterande fallen gällde kostnader som inte var stödberättigande.

Under 2005 ändrades förordning (EG) 1831/94 genom förordning (EG) nr 2168/2005 [5]. Ändringarna gäller följande: definitionen av oegentlighet enligt artikel 1.2 rådets förordning (EG) 2988/95; definitionen av misstankar om bedrägeri; precisering av när ett fall skall anmälas; definitionen av konkurs och undantaget från förpliktelsen att anmäla konkurser, om det inte är fråga om misstankar om bedrägeri; elektronisk anmälan av oegentligheter; ny minimigräns för vilka fall av oegentligheter som medlemsstaterna är skyldiga att meddela, från 4 000 till 10 000 euro; omdefinierade mål med ökad tonvikt på riskanalys.

6. Utvärdering

Enligt artikel 13 i den reviderade förordning (EG) nr 1164/94 av den 16 maj 1994 är kommissionen och medlemsstaterna skyldiga att vid genomförandet av projekt som samfinansieras inom ramen för Sammanhållningsfonden säkerställa att gemenskapsstödet är effektivt. För detta krävs en övervakning och utvärdering som gör det möjligt att anpassa projekten efter resultaten av övervakningen och utvärderingen.

Kommissionen och medlemsstaterna, om nödvändigt i samarbete med Europeiska investeringsbanken, analyserar och utvärderar alla samfinansierade projekt (elva under 2005).

Under och efter projekten övervakar kommissionen och medlemsstaterna projektens genomförande, måluppfyllelse och genomslag. När det gäller metoder åtföljs varje ansökan om stöd av en kostnads-nyttoanalys. Analysen skall visa att de samhällsekonomiska fördelarna på medellång sikt står i proportion till de anslagna medlen. Kommissionen granskar analysen enligt de principer som anges i den handbok för kostnads-nyttoanalyser som gavs ut 2003 [6], och som används både av projektansvariga och av kommissionen.

Med ledning av detta tillhandahöll kommissionen under 2005 ett omfattande metodstöd och bistod medlemsstaterna genom åtgärder för kapacitetsuppbyggnad för att öka enhetligheten i de ekonomiska bedömningarna av projekten på förhand. Därför har särskild programvara (CBA Software) utvecklats som efter testning nu är i full drift. Dess syfte är att ge kommissionen och de stödmottagande medlemstaterna ett verktyg så att de enklare kan utföra kostnads-nyttoanalysen för projekt som finansieras av Sammanhållningsfonden.

Under 2004 utvärderades ett urval av 200 projekt som delfinansierats av Sammanhållningsfonden åren 1993-2002, och detta ledde under 2005 till viktig uppföljning: en särskilt arbetsgrupp inrättades för att fastställa prioriteringar och omformulera rekommendationerna till den här rapporten.

7. Information och offentlighet

Den 9 mars sände kommissionen en rad vägledande handlingar till medlemsstaterna. Syftet med dessa dokument var att påminna om vissa bestämmelser i förordning 1164/94 och fastställa regler för att säkra att principerna för en sund ekonomisk förvaltning respekteras: förfarandet för utbetalning av förskottsbeloppet på 20 %; förfarandet för genomförandet av återbetalningen av hela eller delar av förskottsutbetalningen (”M+12-regeln”), det förfarande som skall tillämpas enligt artikel C punkt 5 i bilaga II i förordning (EG) nr 1164/94 (”M+24-regeln”); riktlinjerna för ändring av beslut om sammanhållningsfondsprojekt; förfarandena för övergången från ISPA till Sammanhållningsfonden för de berörda medlemsstaterna.

Två informationsmöten med de 25 medlemsstaterna hölls i Bryssel den 20 april och den 15 december. Vid det första mötet presenterade kommissionen en uppföljning av utvärderingen i efterhand av 200 sammanhållningsfondsprojekt och slutsatserna av utvärderingen hade diskuterats vid föregående möte, i november 2004. Vid mötet i december utbytte man exempel på goda lösningar när det gäller miljökonsekvensbeskrivningar.

Efter antagandet av kommissionens förordning (EG) nr 621/2004 om informations- och offentlighetsåtgärder den 1 april offentliggjorde generaldirektoratet ett faktablad på webbplatsen Inforegio och uppdaterade referenswebbplatsen för Sammanhållningsfonden.

[1] Baserad på artikel 6 i rådets förordning (EG) nr 1164/94, som fastställdes i den kodifierade versionen som lades fram av kommissionen.

[2] Artikel 4 i förslaget till rådets förordning om inrättandet av Sammanhållningsfonden, KOM(2004) 494 slutlig, 2004/0166 (CNS).

[3] EGT L 292, 15.11.1996, s 2.

[4] EGT L 191, 29.7.1994, s. 1.

[5] EUT L 345, 21.12.2005, s. 15.

[6] http://europa.eu.int/comm/regional_policy/sources/docgener/guides/cost/guide02_en.pdf

--------------------------------------------------