52003DC0497

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN - 2002 ÅRS RAPPORT OM PHARE OCH FÖRANSLUTNINGSINSTRUMENTEN FÖR CYPERN, MALTA OCH TURKIET {SEK(2003) 910}

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sammanfattning

Förkortningar

1. Året som gått

1.1. De viktigaste förändringarna i utvidgningsprocessen under 2002

1.2. Slutsatserna från Europeiska rådets möten 2002

1.3. ISPA och Sapard och samordningen av gemenskapens stöd inför anslutningen

Gemenskapens stöd inför anslutningen

1.4. Förberedelser för strukturfonderna

2. Programmens genomförande

2.1. Allmän översikt: genomförandet av riktlinjerna för Phare

2.2. Allmän översikt: finansiellt och tekniskt bistånd

2.3. Nationella program

2.4. Phareprogrammet för gränsöverskridande samarbete

2.5. Program med flera mottagarländer

2.6. Deltagande i gemenskapsprogram och gemenskapsorgan

2.7. Samarbete med EIB och internationella finansiella institut

3. Programförvaltningen

3.1. Mot utvidgad decentralisering (EDIS)

3.2. Uppföljning och utvärdering

4. Finansiell översikt och resultat

SAMMANFATTNING

Detta är Europeiska kommissionens årliga rapport till Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, i vilken det görs en bedömning av de framsteg som gjorts när det gäller Phare. Vidare omfattar denna rapport för första gången också föranslutningsinstrumenten för Cypern, Malta och Turkiet. [1]

[1] Föreliggande rapport har utarbetats enligt artikel 10 i rådets förordning (EEG) nr 3906/89 av den 18 december 1989 ("Phare-förordningen"), artikel 11 i rådets förordning (EG) nr 555/2000 av den 13 mars 2000 om genomförande av åtgärder inom ramen för en föranslutningsstrategi för Republiken Cypern och Republiken Malta och artikel 11 i rådets förordning (EG) nr 2500/2001 av den 17 december 2001 om ekonomiskt stöd till Turkiet inför anslutningen.

Phareprogrammet är ett av tre instrument inför anslutningen som finansieras av Europeiska gemenskaperna för att hjälpa ansökarländerna i Centraleuropa att förbereda sig inför anslutningen till Europeiska unionen. Phareprogrammet, som ursprungligen inrättades 1989 för att bistå Polen och Ungern, omfattar i dag de tio kandidatländerna i Central- och Östeuropa - Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Dessutom får de tre länder som inte omfattas av Phare, nämligen Cypern, Malta och Turkiet, föranslutningsstöd som antingen är inriktat på finansieringsverksamhet för prioriterade åtgärder för att förbereda länderna för anslutningen (Cypern och Malta), eller för att ge en anslutningsorienterad strategi för det finansiella stödet (Turkiet).

Mellan 2000 och 2002 tillhandahöll Phare ca 5 miljarder euro i samfinansiering för institutionell uppbyggnad genom partnersamverkan och tekniskt bistånd och för investeringsstöd. Målet är att bistå kandidatländerna i deras ansträngningar att stärka sina offentliga förvaltningar och institutioner, så att de kan fungera effektivt när de väl har blivit medlemmar i EU, främja konvergens med Europeiska gemenskapens omfattande regelverk, minska behovet av övergångsperioder och främja ekonomisk och social sammanhållning.

År 2002 uppgick de totala anslagen från Phare till 1 699 miljoner euro. Programplaneringen grundades på riktlinjerna för Phare, som reviderades ytterligare 2002 för att beakta ändringarna i förordningen om gränsöverskridande samarbete, för att beakta den unika strategi som krävdes på kärnsäkerhetsområdet och för att betona övergången till systemet för utvidgat decentraliserat genomförande (EDIS).

För Cyperns, Maltas och Turkiets del omfattade programmen för stöd inför anslutningen 2002 sammanlagt 168 miljoner euro. När det gällde Malta och Cypern anslogs dessa medel till stor del till institutionell uppbyggnad i syfte att förbereda de båda länderna inför anslutningen. När det gällde Turkiet hade det finansiella stödet inför anslutningen en anslutningsorienterad utgångspunkt, i det att förfarandena för programplanering och genomförande av det finansiella biståndsprogrammet inför anslutningen för Turkiets del nu avspeglar Phares förfaranden.

Europeiska kommissionen har i allt högre grad överfört ansvaret för Phareprogrammens förvaltning och genomförande till kandidatländernas myndigheter för att förbereda dem för den decentraliserade metod för programförvaltning som fastställts inom ramen för strukturfonderna. 2002 ökade betoningen på nationella program som är avsedda att ta itu med de särskilda svagheter som utpekats i de årliga återkommande rapporterna.

Ett tekniskt dokument, som åtföljer denna rapport som bilaga, innehåller avsnitt om programplaneringen och genomförandet av Phareprogrammet i de tio mottagarländerna och om föranslutningsinstrumenten för Cypern, Malta och Turkiet.

FÖRKORTNINGAR

Cards // Gemenskapens biståndsprogram för återuppbyggnad, utveckling och stabilisering på Balkan

CBC // Phareprogrammet för gränsöverskridande samarbete

CEEC // Länderna i Central- och Östeuropa

GUSP // Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken

DIS // Decentraliserat genomförandesystem

EUGFJ // Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket

EBRD // Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling

EC // Europeiska kommissionen

EDIS // Systemet för utvidgat decentraliserat genomförande

EFTA // Europeiska frihandelssammanslutningen

EIB // Europeiska investeringsbanken

ECNN // Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk

EMU // Den ekonomiska och monetära unionen

ERUF // Europeiska regionala utvecklingsfonden

ESC // Ekonomisk och social sammanhållning

EU // Europeiska unionen

BNP // Bruttonationalprodukt

HLWG // Högnivågrupp

IFI // Internationella finansinstitut

ISPA // ISPA, det strukturpolitiska föranslutningsinstrumentet

Meda // Meda, samarbetsprogram för investeringar i Medelhavsområdet

NAC // Nationell stödsamordnare

NDP // Nationella utvecklingsplaner

NGO // Icke-statlig organisation

Sapard // Särskilt föranslutningsprogram för jordbrukets och landsbygdens utveckling

SF // Strukturfonder

Sigma // Sigma-programmet till stöd för bättre styrning och ledning i länderna i Central- och Östeuropa

SME // Små och medelstora företag

Tacis // Tekniskt stöd för OSS (Oberoende staters samvälde)

TAIEX // Byrån för tekniskt bistånd och informationsutbyte

1.

1. ÅRET SOM GÅTT

1.1. Den viktigaste utvecklingen i utvidgningsprocessen under 2002

Återkommande rapporter

Den 9 oktober 2002 antog kommissionen, under namnet "På väg mot en utvidgad union", 2002 års utvidgningspaket, bestående av strategidokumentet och rapporten från Europeiska kommissionen om de enskilda kandidatländernas framsteg på vägen mot anslutning samt separata återkommande rapporter för vart och ett av de tretton kandidatländerna.

I de återkommande rapporterna bedömer kommissionen kandidatländernas framsteg när det gäller att uppfylla anslutningskriterierna. På grundval av en ingående analys gjorde kommissionen bedömningen att samtliga kandidatländer under det senaste året gjort stora framsteg i genomförandet av anslutningskriterierna.

Enligt kommissionens bedömning uppfyller Cypern, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien de politiska kriterierna. Med tanke på de framsteg dessa länder gjort och deras tidigare meriter när det gäller uppfyllandet av sina åtaganden, och med hänsyn till deras pågående förberedelsearbete ansåg kommissionen att dessa länder kommer att ha uppfyllt de ekonomiska kriterierna och kriterierna beträffande gemenskapens regelverk och vara klara för EU-medlemskap från och med början av 2004. Den rekommenderade därför att anslutningsförhandlingarna med dessa länder skulle slutföras före årets slut med målsättningen att anslutningsfördraget skulle undertecknas våren 2003.

Då Bulgarien och Rumänien satt 2007 som måldatum för sin anslutning kommer kommissionen att ge de båda länderna en kraftfull uppbackning för att nå detta mål, som även i fortsättningen styrs av grundprinciperna om differentiering och egna meriter. Kommissionen angav att den, på grundval av analysen av 2002 års återkommande rapporter, skulle föreslå detaljerade färdplaner för dessa båda länder, inklusive ökat föranslutningsstöd.

När det gällde Turkiet betonade kommissionen de betydande framsteg som redan gjorts, exempelvis i fråga om konstitutionella reformer, de långtgående reformerna i augusti 2002 och reformen av rättsväsendet, men ansåg att det fortfarande återstår mycket arbete. I detta sammanhang, och med sikte på nästa steg i Turkiets ansökan, rekommenderade kommissionen Europeiska unionen att öka sitt stöd till landets förberedelser inför anslutningen och ställa betydande medel till förfogande för det ändamålet.

Kommissionen angav vidare att den skulle fortsätta att övervaka genomförandet av nödvändiga reformer fram till anslutningen och även av alla utfästelser beträffande gemenskapens regelverk från varje anslutandeland. Förutom en allmän ekonomisk skyddsklausul föreslog kommissionen att det skulle införas särskilda skyddsklausuler på områdena för den inre marknaden och rättsliga och inrikes frågor i anslutningsfördraget.

Den 9 oktober lade ordföranden Romani Prodi och kommissionsledamot Günter Verheugen fram utvidgningspaketet för Europaparlamentet. Den 22 oktober uttryckte rådet att det i stort instämde i kommissionens slutsatser och rekommendationer, och den 24-25 oktober godkände Europeiska rådet vid sitt möte i Bryssel kommissionens resultat och rekommendationer.

Anslutningsförhandlingarna

Ministerkonferenser:

Flera omgångar med anslutningskonferenser hölls under året. Vid ministerkonferensen den 28 juni, som anordnades under det spanska ordförandeskapet, var alla kandidatländer utom Bulgarien närvarande. Den första ministerkonferensen den 1 oktober under det danska ordförandeskapet föregicks av två förberedande konferenser på ställföreträdarnivå den 28 juni och den 29-30 juli. Ytterligare ställföreträdarmöten sammankallades med några av kandidatländerna (den 18 oktober, den 24 oktober och den 8 November), och en ministerkonferens med Bulgarien och Rumänien hölls den 18 november.

Vid den senare tidpunkten rörde de kapitel som fortfarande var öppna för de tio länder som var med i den första anslutningsomgången 2004 jordbruk, finans- och budgetfrågor, övriga frågor (bl.a. sådana frågor som skapandet av en övergångsfacilitet för institutionell uppbyggnad, genomförande och förvaltning av stödet inför anslutningen i de nya medlemsstaterna, skyddsklausuler, de nya medlemsstaternas bidrag till EIB:s kapital etc.), institutioner för tre kandidatländer (Tjeckien, Ungern och Lettland) och fem kvarvarande kapitel (konkurrens för Ungern och Polen, transport för Tjeckien, beskattning och tullunion för Malta).

Kommissionen deltog i fyra bilaterala informella konferenser med kandidatländerna som ordförandeskapet anordnat på ställföreträdarnivå (i oktober och november) och en på ministernivå (i december). Till följd av det förberedelsearbete som utförts avslutades alla ovanstående kapitel vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn den 12-13 december sedan en överenskommelse nåtts om budgetutgifter och andra ordningar för särskilda kvarstående frågor. För Bulgariens och Rumäniens del avslutades totalt 23 respektive 15 kapitel preliminärt i slutet av det danska ordförandeskapet.

>Hänvisning till>

Jordbruk:

I linje med den färdplan som godkänts vid Europeiska rådets möte i Laeken togs alla återstående förhandlingsfrågor (direktbetalningar, produktionskvoter, landsbygdsutveckling etc.) under detta kapitel upp av EU under det första halvåret. I detta syfte antog kommissionen ett diskussionsdokument den 30 januari 2002, för att medlemsstaterna skulle få en grund för diskussion om de berörda frågorna i syfte att formulera nya gemensamma ståndpunkter. Kommissionen tillbakavisade i synnerhet idén om en gemensam jordbrukspolitik med två hastigheter på lång sikt och betonade att man måste sträva efter att omstrukturera jordbruket och jordbrukets livsmedelsindustri i kandidatländerna och förbättra konkurrenskraften på dessa områden. Den 13 juni tog Europaparlamentet emot kommissionens dokument. Anslutningsförhandlingarna avslutades i december 2002 vid toppmötet i Köpenhamn. En överenskommelse uppnåddes om kapitel 7, inklusive direktbetalningar och referenskvantiteter. Denna överenskommelse återspeglas i anslutningsfördraget.

>Hänvisning till>

Finansiella ramar för anslutningsförhandlingarna:

I början av det spanska ordförandeskapet lade kommissionen den 30 januari fram ett meddelande om utgifter i samband med utvidgningen under perioden 2004-2006, för att rådet inom en gemensam ram skulle kunna bedöma de finansiella frågorna i samband med förhandlingarna på ett antal känsliga områden. Inom de finansiella ramarna planerades åtagandebemyndiganden på sammanlagt 40,16 miljarder euro och betalningsbemyndiganden på sammanlagt 28,019 miljarder euro, vilket avspeglar ändringarna i det scenario som fastställts vid Europeiska rådets möte i Berlin 1999 inom ramen för Agenda 2000. De berörda områdena var jordbruk, strukturåtgärder och budgetanslaget för intern politik och särskilda medel för att lösa Cypernfrågan. Ett preliminärt ersättningssystem rekommenderades också för att inga nya medlemsstater skulle befinna sig i en avsevärt mindre gynnsam budgetsituation än under året före utvidgningen.

Regionkommittén godkände i ett yttrande på egen initiativ av den 16 maj denna strategi från kommissionens sida. Även parlamentet avgav ett yttrande om detta meddelande i en resolution av den 13 juni. Vid Europeiska rådets möte i Bryssel den 24-25 oktober betonades vissa inslag i dessa finansiella ramar, nämligen direktbetalningar, den totala nivån på anslag för strukturåtgärder, egna medel och potentiella obalanser i budgeten. Vid mötet anfördes också att unionens utgifter borde fortsätta att ta hänsyn till kraven på budgetdisciplin och effektivitet, och det betonades att den utvidgade unionen borde ha tillräckliga resurser för en väl fungerande politik till gagn för alla unionens medborgare. Med åberopande av vad man hade enats om vid Europeiska rådets möte i Bryssel och senare ändringar till följd av förhandlingarna gav stats- och regeringscheferna vid Europeiska rådets möte i Köpenhamn ett ekonomiskt slutbud som godtogs av kandidatländerna. I slutbudet sattes den totala kostnaden för utvidgningspaketet till 40,8 miljarder euro, vilket låg mycket nära det belopp som kommissionen ursprungligen föreslagit (se ovan).

>Hänvisning till>

Uppdatering av partnerskapen för anslutning:

Den 28 januari, efter den politiska överenskommelse som rådet uppnått i december 2001, antog det formellt en rad beslut om uppdatering av principerna, prioriteringarna, de mellanliggande målen och villkoren i partnerskapen för anslutning med alla kandidatländer utom Turkiet.

>Hänvisning till>

Den offentliga förvaltningens och rättsväsendets förmåga:

På grundval av sitt strategidokument "För en framgångsrik utvidgning" och i linje med slutsatserna från Europeiska rådets möte i Laeken lanserade kommissionen i början av 2002 en handlingsplan för vart och ett av de länder som deltog i förhandlingarna för att stärka den offentliga förvaltningens och rättsväsendets förmåga i dessa länder. Utgångspunkten för dessa handlingsplaner var de reviderade partnerskapen för anslutning. Den 5 juni rapporterade kommissionen om framstegen i detta avseende. Detta initiativ välkomnades av Europeiska rådet vid dess möte i Bryssel, och ministrarna för rättsliga och inrikes frågor i EU:s medlemsstater träffade sina kolleger från kandidatländerna.

1.2. Slutsatserna från Europeiska rådets möten 2002

Europeiska rådets möte i Sevilla den 21-22 juni välkomnade de avgörande genombrott som gjorts i förhandlingarna under det första halvåret och ansåg att processen gick in i sitt slutskede.

Den 24-25 oktober godkände Europeiska rådets möte i Bryssel resultaten och rekommendationerna i kommissionens utvidgningspaket, som antagits den 9 oktober. Den 28 oktober träffade kandidatländernas ledare den danske statsministern och Europeiska rådets ordförande Anders Fogh Rasmussen, den höge representanten för GUSP Javier Solana, Europeiska kommissionens ordförande Romano Prodi och kommissionsledamoten med ansvar för utvidgningen Günter Verheugen i Köpenhamn. Vid mötet lade EU:s företrädare fram detaljer för de finansiella ramarna för anslutningen och de förhandlingspositioner som antagits vid Europeiska rådets möte i Bryssel.

Som kommissionen rekommenderat slutförde Europeiska rådet vid sitt möte i Köpenhamn den 12-13 december anslutningsförhandlingarna med Cypern, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien och Slovenien. Europeiska rådets möte i Köpenhamn godkände kommissionens meddelande om färdplaner för Bulgarien och Rumänien, inklusive förslagen på en väsentlig ökning av föranslutningsstödet. Det bekräftade också att målet, beroende på ytterligare framsteg när det gäller att uppfylla kriterierna för medlemskap, är att välkomna Bulgarien och Rumänien som medlemmar i Europeiska unionen 2007. Beträffande Turkiet uppgav Europeiska rådet vid sitt möte i Köpenhamn att om Europeiska rådet i december 2004, på grundval av en rapport och en rekommendation från kommissionen, fastställer att Turkiet uppfyller de politiska kriterier som fastställdes i Köpenhamn, kommer Europeiska unionen utan dröjsmål att inleda förhandlingar med Turkiet.

1.3. ISPA och Sapard och samordningen av gemenskapens stöd inför anslutningen

Tillsammans med Phare [2], föreslogs i Agenda 2000 strukturstöd för kandidatländerna (inom ramen för ISPA) och stöd för jordbruksutveckling (inom ramen för Sapard). Både ISPA och Sapard trädde i kraft den 1 januari 2000 och är budgeterade fram till slutet av 2006.

[2] Phare-medel finansierar projekt inom alla politikområden utom utvecklingsområdet.

ISPA (instrumentet för strukturpolitiska åtgärder inför anslutningen) är huvudsakligen inriktat på att anpassa kandidatländerna till gemenskapens infrastrukturstandard och finansierar viktig transport- och miljöinfrastruktur.

ISPA förvaltas på samma grunder som Phare, har för närvarande en årlig budget på 1,040 miljoner euro och hör till det regionalpolitiska generaldirektoratets ansvarsområde.

Tillsammans med de 80 projekt som beslutades 2002 har kommissionen godkänt sammanlagt 249 ISPA-projekt för perioden 2000 - 2002 till ett värde av 8,753 miljoner euro, varav EU finansierar 5,648 miljoner euro (64,5 %) och resten samfinansieras av mottagarländerna och internationella finansinstitut. Liksom 2001 fördelades de belopp som anslogs 2002 ganska lika mellan miljö- och transportsektorerna.

Syftet med Sapard (det särskilda föranslutningsprogrammet för jordbrukets och landsbygdens utveckling) är att hjälpa kandidatländerna ta itu med problemen i samband med strukturanpassningen av deras jordbrukssektorer och landsbygdsområden och genomförandet av gemenskapens regelverk för GJP (den gemensamma jordbrukspolitiken) och därtill relaterad lagstiftning. Kortfattat kan det sägas att

Sapard finansierar projekt för jordbruks- och landsbygdsutveckling genom ett strukturfondsliknande program och förvaltas på helt decentraliserad basis av kandidatländerna utan förhandsengagemang från kommissionens sida,

Sapard har en årlig budget på 520 miljoner euro (med 1999 års priser),

Sapard tillhör GD Jordbruks ansvarsområde.

Fem länder hade inlett sin verksamhet 2001, och Sapard-programmet verkar nu i 10 kandidatländer efter kommissionens beslut från 2002 om att överlåta förvaltningen av stödet till genomförandeorganen på Slovakien, Tjeckien, Polen, Rumänien och Ungern.

Kommissionens samordningskommitté på direktörsnivå sammanträdde tre gånger år 2002. En allmän rapport om föranslutningsstödet lades fram för Phares förvaltningskommitté den 29 april 2002. Dokumentet innehåller en översikt över de tre föranslutningsinstrumenten, deras prioriteringar och genomförande år 2002. Mer detaljerad information om samordningen mellan Phare, ISPA och Sapard kommer att tillhandahållas i en separat årsrapport om samordningen av föranslutningsstödet.

1.4. Förberedelser för strukturfonderna

Meddelandet från Günter Verheugen beträffande översynen av Phare 2000 - om förbättring av förberedelserna inför ett medlemskap, ger fortfarande en strategisk inriktning för Phares programplanering bl.a. genom att betona behovet att förbereda för strukturfonderna genom stöd för ekonomisk och social sammanhållning.

Under 2002 fortsatte Phare att ge fördjupat stöd till ekonomisk och social sammanhållning för att närma sig strukturfondernas programinriktade strategi. Investeringar för ekonomisk och social sammanhållning, som är baserade på de preliminära nationella utvecklingsstrategierna, används för att pilottesta de typer av verksamheter som kommer att finansieras av strukturfonderna vid anslutningen.

Under 2002 genomfördes investeringarna i ekonomisk och social sammanhållning alltmer i form av bidragsprogram (samma som "åtgärder" med strukturfondsterminologi) inom områdena utveckling av mänskliga resurser, investeringar i produktionssektorn och företagsrelaterad infrastruktur. Den ökade användningen av program utgör ett viktigt steg mot strukturfondsstrategier.

I detta sammanhang ger Phare i allt större utsträckning stöd (genom partnersamverkan - inklusive "Twinning Light" och kortvarigt tekniskt bistånd), för att hjälpa länderna att införa de administrativa strukturer och budgetstrukturer som krävs för strukturfonderna. Dessa rör programplanering (färdigställande av en utvecklingsplan och utarbetande av ett samlat programdokument eller en ram för gemenskapsstöd), utarbetande av en projektkedja, förvaltning, utvärdering och kontroll.

Under 2002 följde kommissionen (GD Regionalpolitik och GD Utvidgning) färdplanen i tre etapper, som omfattade perioden 2001-2003, för övergången från preliminära nationella utvecklingsplaner till strukturfondernas programdokument. I början av 2002 hade alla kandidatländer framför allt färdigställt sina reviderade preliminära nationella utvecklingsplaner. Dessa bedömdes gemensamt av GD Utvidgning och GD Regionalpolitik (i samordning med generaldirektoraten för övriga strukturfonder) för att kunna ge kandidatländerna värdefulla rekommendationer inför det förestående utarbetandet av strukturfondernas programdokument.

2002 fastställdes en avvecklingsstrategi för Phare för att garantera en smidig övergång för de länder som ansluts den 1 maj 2004.

Phares programplanering för 2003 kommer att bli den sista programplaneringen för de länder som ansluts i maj 2004. Medan ISPA och Sapard vid anslutningen kommer att ersättas av Sammanhållningsfonden och EUGFJ (landsbygdsutveckling) har Phare ingen unik och direkt efterföljare. För att ta itu med denna nya övergång från föranslutningsstöd till strukturstöd antog kommissionen en ad-hocstrategi för avveckling av Phare den 6 september 2002 [C(2002)3303-1].

Mervärdet med "att knyta Phare till strukturfonderna" i denna strategi förstärks bl.a. av en tidig programplanering av Phares åtgärder för 2003 för ekonomisk och social sammanhållning och gränsöverskridande samarbete, och att generaldirektoraten för strukturfonderna knyts närmare till Phares programplanering för 2003, i syfte att så långt som möjligt anpassa verksamheterna till strategierna i de förestående strukturfondsprogrammen. Från förvaltningssynpunkt är kandidatländerna dessutom kanske intresserade av att inordna Phares verksamheter för ekonomisk och social sammanhållning och gränsöverskridande samarbete under de framtida strukturfondernas genomförandemyndigheters ansvar och därigenom strama upp antalet strukturer som förvaltar gemenskapsinstrument.

Malta och Cypern får inte Phare-stöd för investeringar för ekonomisk och social sammanhållning (eller från ISPA och Sapard) och har inte ombetts utarbeta preliminära nationella utvecklingsplaner. De har dock fått föranslutningsstöd som hjälp för att ta fram de dokument och strukturer som behövs för att planera och genomföra strukturfonderna vid anslutningen.

Turkiet får inte Phare-stöd för investeringar i ekonomisk och social sammanhållning (eller från ISPA och Sapard) i sig, men liknande investeringar finansieras inom landets nationella program, såsom det föreskrivs i förordningen om Turkiet. En nationell utvecklingsplan begärdes i mars 2003, för att få en grund för ytterligare utveckling av dessa investeringar i linje med strukturfonderna.

2. PROGRAMMENS GENOMFÖRANDE

2.1. Allmän översikt: genomförandet av riktlinjerna för Phare

Programplaneringen 2002 baserades på de reviderade riktlinjer för Phare som godkänts av kommissionen (SEK (1999) 1596) den 13 oktober 1999. Dessa riktlinjer byggde på de ändringar som beslutades 1998 och beaktade de nya ISPA- och Sapard-förordningar som trädde i kraft år 2000. Dessa riktlinjer reviderades ytterligare den 6 september 2002 [C(2002) 3303-2] så att

- de följde ändringarna i Phare-förordningen om gränsöverskridande samarbete,

- de tog hänsyn till den unika strategi som krävdes på kärnsäkerhetsområdet, och

- betonade övergången till systemet för utvidgat decentraliserat genomförande (EDIS).

Förutom ändringen av Phare-förordningen om gränsöverskridande samarbete (EG) nr 2760/98 (se 2.4.) innehåller Phares reviderade riktlinjer två viktiga budskap för samarbete med icke-medlemsländer och icke-kandidatländer och transnationellt och interregionalt samarbete. Kandidatländerna har nämligen uppmuntrats att utnyttja medlen från sina nationella Phareprogram för att stödja åtgärder av gränsöverskridande karaktär vid sina yttre gränser och därigenom ta itu med eventuella nya skiljelinjer vid unionens framtida gränser. Kandidatländerna har också uppmanats att fortsätta att använda medel från sina nationella Phareprogram för att finansiera sitt deltagande i Interreg III B- (transnationellt) eller Interreg III C- (interregionalt) programmen.

På grundval av en checklista över de åtgärder som är nödvändiga för ett fullständigt decentraliserat genomförande - det s.k. systemet för utvidgat decentraliserat genomförande (EDIS, Extended Decentralised Implementation System) - som sändes till kandidatländerna i slutet av 2001, sammanställde kommissionen 2002 en vägledning för EDIS, om de fyra faser som krävdes för att uppnå EDIS. Dessutom inrättades högnivågrupper i varje Phare-land för att övervaka övergången till EDIS, och ett nytt flerårigt Phareprogram infördes för att hjälpa länderna att finansiera nödvändiga förändringar.

Europeiska kommissionen har i allt större utsträckning överfört ansvaret för förvaltningen och genomförandet av Phareprogrammen till myndigheterna i kandidatländerna. Till följd av detta ökade betoningen på nationella program som är avsedda att ta itu med de särskilda svagheter som utpekats i de årliga rapporterna. 2002 infördes emellertid ett antal nya program för flera länder och övergripande program för att ta itu med nya anslutningsfrågor av hög prioritet, som kunde lösas på ett bättre sätt genom stordriftsfördelarna hos sådana program. Dessa program omfattade kommunal infrastruktur, kommunal finansiering, miljöskydd, reform av den offentliga förvaltningen genom SIGMA, bedrägeribekämpning, Phare-ländernas deltagande i gemenskapsorgan, omstrukturering av stålindustrin och förberedelse för EDIS.

Föranslutningsstödet till Malta och Cypern styrs av den separata förordningen (EG) nr 555/2000, som antogs den 13 mars 2000. I allmänhet följer dessa program i stort sett Phares metoder och kommittéförfarande.

En ny förordning om ekonomiskt stöd till Turkiet inför anslutningen - (EG) nr 2500/2001 - trädde i kraft den 30 december 2001, och styrde 2002 för första gången programplaneringen. Detta var det första året som ett finansieringsförslag för Turkiet lämnades in till Phares förvaltningskommitté, och som i november 2002 åtföljdes av ett planeringsdokument omfattande 2003 års bistånd. Den 20 december 2002 antog kommissionen riktlinjer för programplanering och genomförande - C(2002)5146 - som i stort sett är baserade på liknande riktlinjer som redan antagits för de kandidatländer som erhåller stöd från Phare.

2.2. Allmän översikt: finansiellt och tekniskt bistånd

I enlighet med riktlinjerna (SEK(1999) 1596) and C (2002) 3303-2 öronmärks cirka 30 % av Phare-medlen för institutionell uppbyggnad, med partnersamverkan ("twinning" och "twinning light") som viktigaste instrument (utplacering i kandidatländerna av sakkunniga från medlemsstaterna för att hjälpa till med att utveckla förmågan att genomföra särskilda aspekter av gemenskapens regelverk). Resterande 70 % öronmärks för investeringar avsedda att förbättra regelverket för genomförande av gemenskapens regelverk och främja ekonomisk och social sammanhållning.

Efter strategidokumentet i november 2001 togs det i början av 2002 fram handlingsplaner tillsammans med varje land som förhandlar om medlemskap för att fastställa de prioriterade åtgärder för den offentliga förvaltningens och rättsväsendets förmåga som måste behandlas före anslutningen. Kompletterande nationella anslag ställdes till förfogande inom Phares totala finansieringsram) för att stödja den ökade inriktningen på institutionell uppbyggnad och därmed relaterade investeringar. 40 % av anslagen för de nationella programmen år 2002 var därför avsedda för institutionell uppbyggnad, medan totalt 71 % var avsedda för institutionell uppbyggnad och därmed relaterade investeringar. Således minskade anslagen för de nationella programmen avsedda för investeringar för att stödja ekonomisk och social sammanhållning till 29 %.

De totala åtagandena inom ramen för Phare uppgick år 2002 till 1 699 miljoner euro. Följande verksamheter finansierades:

* Nationella program: 1 168 miljoner euro, fördelade enligt följande:

Bulgarien: 95 miljoner euro

Tjeckien: 85 miljoner euro

Estland: 30 miljoner euro

Ungern: 112 miljoner euro

Lettland: 32 miljoner euro

Litauen: 62 miljoner euro

Polen: 394 miljoner euro

Rumänien: 266 miljoner euro

Slovakien: 57 miljoner euro

Slovenien: 35 miljoner euro

* Gränsöverskridande samarbete: 163 miljoner euro

* Regionala och övergripande program: 260 miljoner euro

* Kärnsäkerhet: 108 miljoner euro

Dessutom godkändes program för stöd inför anslutningen för Malta, Cypern och Turkiet:

Malta: 10 miljoner euro

Cypern: 12 miljoner euro

Turkiet: 146 miljoner euro

Stöd för att främja jämställdhet mellan könen

Under 2002 fick de flesta kandidatländerna stöd för projekt på området för jämställdhet mellan könen. Dessa har finansierats genom de nationella Phareprogrammen och MEDA för Cypern, Malta och Turkiet och genom flera Phareprogram för utveckling av det civila samhället, t.ex. Access-programmet. I Rumänien ger exempelvis Access 2000 stöd till fem program för jämställdhet mellan könen med ett gemenskapsbidrag på 174 448 euro. Dessutom inleddes nya projekt på detta område till ett värde av 4 795 212 euro i kandidatländerna under 2002.

Phare-stödet är främst inriktat på följande områden:

Att öka de allmänna kunskaperna och färdigheterna inom den offentliga förvaltningen för att kunna integrera principen om jämställdhet mellan könen i sin verksamhet.

* Att främja tillgång till utbildningsmöjligheter på lika villkor.

* Att öka medvetenheten om våld i hemmet.

* Att öka kvinnornas betydelse inom näringslivet och förvaltningen av offentliga angelägenheter.

Under perioden 1999 - 2002 finansierades projekt genom de nationella Phareprogrammen för länderna i Central- och Östeuropa och inom ramen för Meda för Cypern, Malta och Turkiet till ett totalt belopp på 10 624 230 euro. Under samma period finansierades projekt genom Phareprogram med flera mottagarländer till ett belopp på 1,57 miljoner euro. Kandidatländernas deltagande i flera gemenskapsprogram på detta område har dessutom samfinansierats med 0,94 miljoner euro.

I Polen har exempelvis ett partnerprojekt värt 2,067 miljoner euro från Phare 2000, "Förstärkt politik för lika behandling av kvinnor och män", fått 2 miljoner euro i stöd från Phare. De viktigaste målen för detta projekt är följande:

* Att förbättra den offentliga förvaltningens kapacitet för att stärka och genomdriva jämställdhetsprinciper och integrering av jämställdhetsaspekter.

* Att förbättra förståelsen av frågor som rör jämställdhetsprinciper och integrering av jämställdhetsaspekter genom att inrätta övervakningssystem och system för utvärdering av politiken.

* Att öka medvetenheten genom att verka för värderingarna, principerna och praxis bakom jämställdheten mellan könen i det polska samhället.

2.3. Nationella program

Stöd till institutionell uppbyggnad

Partnersamverkan

Partnersamverkan lanserades i maj 1998 som det viktigaste instrumentet för institutionell uppbyggnad. Syftet är att hjälpa kandidatländerna att utveckla moderna, effektiva förvaltningar med de strukturer, personalresurser och ledningskompetens som behövs för att genomföra gemenskapens regelverk på samma nivå som medlemsstaterna.

Genom partnersamverkan tillhandahålls stöd inför anslutningen i form av utstationering av tjänstemän under en längre tid, kompletterat med expertbesök och utbildning.

Sammanlagt 693 samverkansprojekt har redan finansierats av gemenskapen mellan 1998 och 2002.

Programplaneringen 2002 omfattade 191 samverkansprojekt i alla kandidatländerna, för första gången inklusive Turkiet. Projekten med partnersamverkan i kandidatländerna 2002 är fördelade enligt följande:

* Bulgarien - 16

* Cypern - 1

* Tjeckien - 19

* Estland - 11

* Ungern - 14

* Lettland - 12

* Litauen - 14

* Malta - 6

* Polen - 32

* Rumänien - 30

* Slovakien - 13

* Slovenien - 11

* Turkiet - 12

Sammanlagt gäller det största antalet projekt för 2002 rättsliga och inrikes frågor, offentliga finanser och den inre marknaden samt jordbruk och fiske.

Vidare erbjuds kandidatländerna möjlighet att utnyttja medlemsstaternas sakkunskap för projekt av begränsad omfattning ("twinning light") inom områden som det under förhandlingsprocessens gång framkommer behöver anpassas. Under 2002 har kandidatländerna utnyttjat detta instrument i allt högre grad.

Revisionsrätten har analyserat partnersamverkan såsom det viktigaste instrumentet till stöd för institutionell uppbyggnad i kandidatländerna, och rapporten offentliggjordes tillsammans med kommissionens svar på revisionsrättens webbplats i maj 2003.

TAIEX

2002 var ett år då TAIEX (Byrån för tekniskt bistånd och informationsutbyte) expanderade när det gäller antalet arrangemang, från seminarier och program för expertutbyte till studiebesök av statstjänstemän vid medlemsstaternas offentliga förvaltningar, med en total ökning till 802 jämfört med 492 ett år tidigare. Detta visade att ansökningarna ökat från 818 år 2001 till 1 158 år 2002. Antalet deltagande experter steg likaledes från 11 257 år 2001 till 18 600 år 2002.

Utöver de vanliga stödområdena, dvs. jordbruk, finansiella och institutionella problem, rättsliga och inrikes frågor, hamn- och gränsförvaltning, den privata sektorn etc., lanserades dessutom nya tjänster som ledde till flera viktiga initiativ. Bland dessa fanns följande:

En rad expertgranskningar för alla de tolv länder som förhandlar om medlemskap från våren 2002 som bidrag till den pågående uppföljningsprocessen Under 2002 genomfördes 205 exportgranskningar inom 17 sektorer, där mer än 800 experter deltog.

De olika databaser som TAIEX erbjuder utökades med två nya offentliga databaser som bidrar till att underlätta och övervaka tillnärmningen. Databasen för tillnärmning av lagstiftningen ger en uppdaterad översikt över den lagstiftning som varje kandidatland antagit vid införlivandet av gemenskapens regelverk, medan CCVista är en elektronisk databas med mer än 63 000 översättningar av bindande rättsakter på alla kandidatländernas språk.

Utökning av det regionala utbildningsprogrammet, varigenom de regionala förvaltningarna får skräddarsydd utbildning för att stödja det lokala genomförandet av regelverket, genom utökning av verksamheten så att den omfattar tio kandidatländer. 2002 engagerades 148 tjänstemän vid lokala förvaltningar i utbildningsprogram som omfattade de viktigaste sektorerna i det regelverk som var av betydelse för den lokala förvaltningen. I Polen, som var det land som valts ut för en pilotversion av programmet, fick nära 2000 tjänstemän vid lokala förvaltningar under 2002 utbildning på sitt eget språk.

2002 utvidgades också TAIEX till att omfatta Turkiet.

Investeringsstöd

Av de medel som anslogs inom de nationella programmen 2002 gick 60 % till investeringar - varav 31 % till investeringar i regelverket för genomförande av gemenskapens regelverk.

I riktlinjerna för 1999 krävdes det att investeringsstödet skulle få en annan inriktning för att beakta lanseringen av ISPA och Sapard. I översynen av Phare 2000 betonades vidare behovet att hjälpa kandidatländerna att förbereda sig inför strukturfonderna. Under 2002 fortsatte kommissionen att, stödja införandet av de metoder som krävs för strukturfonderna så snabbt som det med beaktande av de enskilda kandidatländernas särdrag är hållbart och genomförbart. Betydande investeringar gjordes under 2002 för att stödja ekonomisk och social sammanhållning, även om den faktiska andelen sjönk till 29 % av de totala anslagen för de nationella programmen på grund av att det under 2002 var nödvändigt att prioritera de behov som fastställts i handlingsplanerna.

De medel som anslagits för institutionell uppbyggnad till myndigheter eller organ med ansvar för att förbereda och förvalta stödet från strukturfonderna efter anslutningen nära nog fördubblades dock under 2002.

Vidare blev utarbetandet av nationella utvecklingsplaner för att stödja programplaneringen för investeringar i ekonomisk och social sammanhållning och förbereda strukturfonderna klart 2002, och programplaneringen för gränsöverskridande samarbete har anpassats mer efter de nationella utvecklingsplanerna och närmat sig Interreg.

2.4. Phareprogrammet för gränsöverskridande samarbete

Under 2002 genomfördes alla Phareprogram för gränsöverskridande samarbete på grundval av gemensamma programplaneringsdokument, som 2000-2001 upprättats gemensamt av myndigheterna på båda sidor om gränsen. Genom Phare-förordningen om gränsöverskridande samarbete från december 1998 infördes betydande förändringar i de gränsöverskridande samarbetsprogrammens verksamhet, i syfte att anpassa Phareprogrammet för gränsöverskridande samarbete till den praxis som tillämpas för Interreg. Införandet av gemensamma programplaneringsdokument och inrättandet av gemensamma strukturer (dvs. de gemensamma samarbetskommittéerna) utgjorde ett stort steg närmare Interreg.

Gemensamma programplaneringsdokument för perioden 2000-2006 upprättades för varje gränsregion mellan EU och kandidatländerna (i form av gemensamma programplaneringsdokument för Phares gränsöverskridande samarbete/Interreg III A) och varje gränsregion mellan kandidatländerna (utom i Östersjöområdet). För Östersjöområdet godkände kommissionen i juni 2001 det gemensamma programplaneringsdokumentet för Phares gränsöverskridande samarbete/Interreg III B. De gemensamma programplaneringsdokumenten genomfördes i snabb takt under 2001.

Ytterligare förbättringar för att bättre anpassa Phareprogrammet för gränsöverskridande samarbete till Interreg infördes i slutet av 2000 genom meddelandet beträffande översynen av Phare år 2000 - bättre förberedelse för medlemskap. Förbättringarna omfattar fleråriga vägledande anslag per gränsregion och en programinriktad strategi för Phare genom införande av "bidragsordningar". De sistnämnda möjliggör en mera decentraliserad förvaltning av Phare-projekt av liknande omfattning och karaktär som Interreg-projekten. Dessa håller för närvarande på att genomföras i praktiken inom ramen för de gemensamma programmen för 2000-2006.

Det finns två typer av "ordningar": fonden för små projekt som avser bidrag på högst 50 000 euro och ordningar för ekonomisk och social sammanhållning som avser bidrag på mellan 50 000 och 2 miljoner euro. I alla gränsregioner fortsatte småprojektsfondernas verksamhet, för vilket 10-20 procent av anslagen för hela programmet användes. Ordningar för bidrag på mellan 50 000 och 2 miljoner euro genomförs inom ramen för stödet till ekonomisk och social sammanhållning inom områdena utveckling av mänskliga resurser, stöd till produktionssektorn och företagsrelaterad infrastruktur. Dessutom ger Phares program för gränsöverskridande samarbete stöd till större enstaka projekt av gränsöverskridande värde.

Under åren 2000-2003 har Phareprogrammet för gränsöverskridande samarbete en årlig budget på 151 miljoner euro, som fördelas mellan de olika kandidatländerna med hänsyn till objektiva kriterier (befolkning, BNP per capita och de berörda gränsregionernas yta). År 2002 genomfördes Phareprogram för gränsöverskridande samarbete i 14 gränsregioner. Dessutom har ytterligare 12 miljoner euro anslagits till programmet för gränsöverskridande samarbete mellan de baltiska staterna (Polen, Lettland, Litauen och Estland) där man, med hänsyn till Östersjöområdets särdrag, måste följa en transnationell strategi i samverkan med Interreg III B-programmet.

Slutligen, i överensstämmelse med de fortsatta ansträngningarna för att uppnå förenlighet med tillvägagångssätten inom Interreg-programmet ändrades Phare-förordningen om gränsöverskridande samarbete (EG) nr 2760/98 genom förordning (EG) nr 1596/2002 av den 6 september 2002 för att ytterligare anpassa de stödberättigade åtgärderna till Interreg III A.

Phare-förordningen om gränsöverskridande samarbete gäller inte för Malta, Cypern och Turkiet. Medan inga särskilda åtgärder för gränsöverskridande samarbete har finansierats genom föranslutningsstöd på Malta och Cypern, planeras i Turkiet åtgärder av gränsöverskridande karaktär att inledas tillsammans med Bulgarien inom ramen för 2003 års nationella program.

2.5. Program med flera mottagarländer

Alla program som omfattar flera mottagarländer finansieras inom ramen för Phare och omfattar de tio kandidatländerna i Central- och Östeuropa. Om inte annat anges deltar Cypern, Malta och Turkiet inte i dessa program.

Phareprogrammet för nätverk

Nätverksprogrammet ger bistånd relaterat till gemenskapens regelverk på prioriterade områden där det ligger i problemens natur att landspecifika åtgärder inte kan tillgodose behoven och uppfylla målen. Detta gäller särskilt när det avsedda målet i sig innebär kommunikation och nätverksförbindelser mellan kandidatländerna eller mellan dessa länder och medlemsstaterna.

Dessutom bygger programmen på inställningen att utvidgningen är ett socialt projekt som omfattar alla medborgare och föreslår stöd till dem som samordnar och tar emot föranslutningsstöd för att ge publicitet åt dess genomslagskraft. De resultat som skapas kommer att komplettera kommunikationsstrategin för utvidgningen och kan matas in dess spridningskanaler. Resultatet gör också hjälpen effektivare genom att projektdeltagarna får möjlighet att lära sig av de framgångar (och misslyckanden) som deras motsvarigheter i de övriga kandidatländerna haft.

Nätverksprogrammet omfattar följande fyra beståndsdelar:

* eEurope+

Denna del stödjer övervakning och benchmarking av effekterna av eEurope+, kandidatländernas initiativ för att förena sig med unionen i dess ansträngningar för att Europeiska unionen skall bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Därigenom kan de kandidatländer som erhåller stöd från Phare delta aktivt i det eEurope-initiativ som EU:s stats- och regeringschefer lanserade som ett led i Lissabonstrategin. 2002 infördes ett anbudsförfarande för att tilldela ett tjänstekontrakt för att hjälpa kandidatländernas statistikkontor att samla in och tolka de uppgifter som krävs för benchmarking. Arbetet inom ramen för detta kontrakt inleds troligen våren 2003. Flera stödkontrakt (främst för resor och inkvartering) tilldelades också under 2002.

* Den inre marknaden

Denna del stödjer stödmottagande förvaltningar och organ i de kandidatländer som är beroende av effektiv kommunikation och effektivt samarbete med partnerorganisationerna i medlemsstaterna och de övriga kandidatländerna. Ett kontrakt värt mer än 1,6 miljoner euro (med 5 procents bidrag från EFTA) ingicks för att hjälpa kandidatländerna att skapa en infrastruktur av hög kvalitet (metrologi, ackreditering, provning-certifiering-inspektion, marknadsövervakning), som fungerar enligt samma höga standard som motsvarande strukturer i EU och EFTA. Dessutom undertecknades två kontrakt (till ett sammanlagt värde av nära 3,2 miljoner euro) i syfte att förbättra möjligheterna till sammankoppling mellan kandidatländernas IT-system på skatte- och tullområdet och liknande system i medlemsstaterna.

* Det civila samhället

Denna del handlar om att minska efterfrågan på narkotika och funktionshindrade människors deltagande på det sociala och ekonomiska området, dvs. två områden där genomförandet av gemenskapens regelverk i stor utsträckning är en sak för det civila samhällets aktörer. I detta sammanhang är nätverkskontakter med det civila samhällets organisationer i de nuvarande medlemsstaterna en viktig faktor för att stärka det civila samhällets organisationer i kandidatländerna. Ett "spontant bidrag" på 1 million euro tilldelades Europeiska handikappforumet för ett projekt i syfte att stärka de nationella organisationerna för funktionshindrade i kandidatländerna och för att verka för inrättandet av sådana paraplyorganisationer där de inte redan finns. Dessutom kommer det genom projektet att ges information om hur handikapporganisationerna kan utnyttja anslutningsprocessen och själva anslutningen för att förbättra situationen för funktionshindrade i deras eget land, samtidigt som det bidrar till handlingsplanen för Europeiska handikappåret i de enskilda länderna. När det gäller att minska efterfrågan på narkotika resulterade en förslagsinfordran riktad till de icke-statliga organisationerna (NGO) i EU och kandidatländerna i anslag till ett sammanlagt värde av ca 1,7 miljoner euro.

* Dialog och informationsspridning

Genom denna del kan stödmottagare och stödsamordnare ge återkoppling om föranslutningsstödet, t.ex. genom en webbplats för nätverkskontakter, ett nyhetsbrev som publiceras varje kvartal och broschyrerna om "Phare Highlights". Kontraktet stödjer också upprättandet av nätverk mellan deltagarna i projekt inom ramen för programmets inslag för det civila samhället, liksom mellan dem som får stöd till projekt för romska grupper inom ramen för de nationella Phareprogrammen. Ett tjänstekontrakt värt nära 1,5 miljoner euro ingicks i detta syfte.

Finansieringsinstrumentet för små och medelstora företag

Syftet med finansieringsinstrumentet för små och medelstora företag är att förmå finansinstitut - banker, leasingföretag och investeringsfonder i kandidatländerna i Central- och Östeuropa - att fortsätta med och utvidga sin finansiering av små och medelstora företag. För att hjälpa finansinstituten att råda bot på sin brist på erfarenhet och täcka de särskilda administrativa kostnaderna och riskerna erbjuder instrumentet dem finansiering och särskilda stimulansåtgärder. Instrumentet samfinansieras av internationella finansinstitut, nämligen Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europarådets utvecklingsbank i samarbete med Kreditanstalt für Wiederaufbau (KfW).

Projekt inom ramen för instrumentet finansieras genom två samordnade fonder, dvs. låne-, garanti- och leasingfonden och fonden för eget kapital, i form av lån eller finansiering med eget kapital för den lokala finansiella mellanhanden i kombination med skräddarsydda paket med icke-återbetalningspliktiga finansiella stimulansåtgärder. De finansiella instituten lånar eller leasar till enskilda mikroföretag eller små eller medelstora företag, eller erbjuder dem finansiering med eget kapital. I vissa fall använder finansinstituten också sina egna medel för att tillhandahålla de mottagande företagen ytterligare resurser.

Finansieringsinstrumentet för små och medelstora lanserades av kommissionen och EBRD i april 1999. Under 2000 gick CEB och KfW med i instrumentet och efterföljdes av EIB 2001.

År 2002 kännetecknades av följande:

* En kraftig ökning av projekt inom ramen för instrumentet som stödjer lokala finansiella mellanhänder vid finansiering av leasingverksamhet med små och medelstora företag.

* Ökad inriktning på att minska de regional skillnaderna när det gäller de lokala mellanhändernas erfarenhet av och förmåga att tillhandahålla finansiering för små och medelstora företag.

* Kommissionen beslut om nya Phare-bidrag på totalt 50 miljoner euro till EBRD, CEB/KfW och EIB för att möta den fortsatta efterfrågan på stöd inom ramen för låne-, garanti- och leasingfonden.

Vid slutet av år 2002 var programmets finansiella ställning följande:

>Plats för tabell>

Instrumentet för kommunal finansiering

Kommissionen har lanserat ett nytt program med flera mottagarländer, instrumentet för kommunal finansiering, i samarbete med EBRD, Europarådets utvecklingsbank/Kreditanstalt für Wiederaufbau (CEB/KfW) och EIB. Totalt har 44 miljoner euro anslagits till detta program under 2002 för de tio kandidatländerna i Central- och Östeuropa.

De kommunala kreditmarknadernas djup och styrka i kandidatländerna är viktig för att deras finansiella sektor skall fungera. Det finns många kommuner i kandidatländerna som behöver investera på sådana områden som vattenförsörjning, avloppssystem, vägar, allmänna transporter, fast avfall, uppvärmning etc. Marknadsbaserad kommunal utlåning breddar de tillgängliga finansieringsmöjligheterna för de kommunala myndigheterna för att ge invånarna hållbara levnadsförhållanden.

Genom att skräddarsy de finansiella åtgärdspaketen efter de lokala bankernas behov syftar det nya instrumentet till att hjälpa de finansiella sektorerna i kandidatländerna att utvidga utlåningen till kommunerna för finansiering av små infrastrukturinvesteringar, för att förlänga lånens löptider och för att förbättra förmågan att bedöma och övervaka de därtill relaterade riskerna och att förvalta lån.

Instrumentet för kommunal finansiering fungerar på liknande sätt som finansieringsinstrumentet för små och medelstora företag. Låne- och riskdelningsinstrument med medel från EBRD, CEB/KfW och EIB kombineras med icke-återbetalningspliktiga finansiella stimulansåtgärder för lokala finansiella mellanhänder. Det planeras också att ett begränsat tekniskt bistånd för kommuner skall finansieras genom Phare för att förstärka efterfrågesidan hos den kommunala kreditmarknaden.

EIB:s särskilda program för gränsregioner

Instrumentet för kommunal infrastruktur

2002 lanserade kommissionen och EIB ett särskilt program med flera mottagarländer för kandidatländer med gränsregioner till EU - Instrumentet för kommunal infrastruktur. Total anslogs 35 miljoner euro till detta program 2002.

Programmet är ett svar på uppmaningen från Europeiska rådets möte i Nice att kommissionen skulle föreslå ett program för att stärka gränsregionernas totala konkurrenskraft inför utvidgningen. Det framgick av en undersökning att avsaknaden av tillfredsställande transport- och miljöinfrastruktur i kandidatländernas regioner som gränsar mot EU är ett ständigt problem för den regionala utvecklingen.

Målet med instrumentet är att bidra till den sociala och ekonomiska utvecklingen i kandidatländernas gränsregioner och till integrationen med deras grannregioner i EU:s nuvarande medlemsstater.

Instrumentet kombinerar lån av medel från EIB med icke-återbetalningspliktigt Phare-stöd för att påskynda små lokala infrastrukturinvesteringar och för att öka de därtill relaterade finansieringskällor som är tillgängliga för kommunerna via lokala banker. Stödet inriktas huvudsakligen på finansiering av små investeringar i lokal transport- och miljöinfrastruktur.

De stödberättigade gränsregionerna grundar sig på meddelandet från kommissionen om utvidgningens följder för gränsregionerna, nämligen [3]: Estland; Zachodniopomorskie, Lubuskie, Dolnoslaskie (Polen); Severovychod, Severozapad, Jihozapad, Jihovychod (Tjeckien); Zapadné Slovensko, Bratislavsky (Slovakien); Nyugat Dunantùl (Ungern); Slovenien; Yuzhen Tsentralen, Yugozapaden (Bulgarien).

[3] KOM (2001) 437

Programmet för företagsstöd

Programmet inrättades för att stärka betydelsen av de organisationer som företräder näringslivet i de centraleuropeiska kandidatländerna så att de kan bistå företagarna i dessa länder att anpassa sig till de utmaningar som anslutningen till EU innebär, och särskilt de förändringar som uppkommer på företagsnivå som en följd av behovet att anpassa sig till gemenskapens regelverk. För att uppnå detta tillhandahölls stöd till utveckling av partnerskap och samverkansprojekt med näringslivsorganisationer i olika sektorer och övergripande näringslivsorganisationer i de nuvarande medlemsstaterna.

Under programmets första etapp (BSP I), anslogs bidrag till ett belopp på totalt 22 miljoner euro till 17 projekt. Projektet omfattade en rad olika näringsgrenar och verksamheter, bl.a. handelskammare, små och medelstora hantverksföretag, möbel- och träindustrin, producentkooperativ, sociala företag och företag som präglas av delaktighet, den kemiska industrin, livsmedels- och dryckesindustrin, järn- och stålindustrin, textil- och beklädnadsindustrin, animalieproduktionen samt IT- och kommunikationsindustrin.

Projekten inriktades exempelvis på att förstärka näringslivsorganisationernas demokratiska och oberoende verksamhet, utveckla dessa organisationers effektivitet som intressegrupper på nationell och internationell nivå, hjälpa företagen i de centraleuropeiska kandidatländerna att förstå den inre marknaden och anpassa sig till gemenskapens regelverk på detta område samt tillhandahålla know-how om företagsutveckling.

Dessutom gavs också stöd till två särskilda projekt - varav det första inom området industriell egendom och det andra för att gynna organisationer som företräder jordbrukssektorn.

I de flesta fall har projekten stött utformningen av en praktisk strategi för antagande av gemenskapens regelverk. Den viktigaste projektverksamhet som genomfördes var konferenser, seminarier och resor för utbildning och rådgivning. Dessutom anordnades genom nästan alla projekt praktik och placering av representanter från näringslivsorganisationer i kandidatländerna hos liknande organisationer i EU eller hos den europeiska paraplyorganisationen. Annan verksamhet som genomfördes omfattar undersökningar för bedömning av näringslivets behov, utveckling av plattformar för utbyte av statistikuppgifter och extra-/intranät, tillhandahållande av information om gemenskapens regelverk via Internet och utarbetande av anbud till andra EU-program.

Av de resultat som hittills uppnåtts framgår att kunskapen och medvetenheten om frågor som rör anslutningen till EU har ökat, liksom förståelsen av näringslivsorganisationernas roll och ansvar i EU. Partnerskap har också upprättats mellan näringslivsorganisationer i kandidatländerna och EU.

2002 utfärdades en förslagsinfordran för den andra etappen av programmet för företagsstöd (BSP 2). Från en total budget på 15 miljoner euro har 10 projekt fått bidrag för att tillgodose behoven hos näringlivsorganisationerna endast i industrisektorn. Syftet med BSP 2-programmet är att hjälpa näringslivsorganisationerna genom att stärka deras förståelse för och genomförande och efterlevnad av den del av gemenskapens regelverk som är av betydelse för deras sektor.

Miljöprogrammet

2002 avslutades projektet Regional Environmental Accession Project (REAP) motsvarande 6,25 miljoner euro. Syftet med REAP:s verksamhet är att förbättra överensstämmelsen med EU:s miljölagstiftning på ett flertal känsliga områden, t.ex. luftkvalitet, vattenkvalitet och avfallshantering etc. och i synnerhet att förbättra genomförandeförmågan. Dessutom gavs information och vägledning till de kommuner på vilka ansvaret för att genomföra många av direktiven har överlåtits. Vidare bidrog REAP till uppbyggnad av de nätverk som behövs för att garantera att icke-statliga organisationer och allmänheten informeras om och integreras i tillnärmningsprocessen på ett bättre sätt.

Under 2002 följdes REAP av ett nytt miljöprogram för flera mottagarländer omfattande 1,5 miljoner euro, med följande huvudinriktning:

- Att utveckla finansierings- och genomförandestrategier och bedöma investeringarnas överensstämmelse med regelverket på miljöområdet.

- Att hjälpa kandidatländerna i Central- och Östeuropa att övervaka framstegen med införlivandet och genomförandet av gemenskapens regelverk på miljöområdet och övervaka särskilda åtaganden som gjorts vid förhandlingarna.

- Att främja bättre genomförande och efterlevnad och utbyte av erfarenheter och information på nationell och regional nivå, i syfte att fastställa de viktigaste problemområdena.

- Att främja partnerskap mellan de lokala myndigheterna, genom att bygga upp kapaciteten för att utföra skyldigheterna i gemenskapens regelverk.

Malta, Cypern och Turkiet har inbjudits att delta i de flesta av dessa verksamheter på egen bekostnad. Genom Turkiets nationella program för stöd inför anslutningen för 2002 finns det möjligheter att finansiera Turkiets deltagande i verksamhet som rör genomförandet av miljölagstiftningen.

Det övergripande Phareprogrammet för rättsliga och inrikes frågor

För att förstärka den administrativa förmågan hos rättsväsende och polis i de centraleuropeiska kandidatländerna finansierades genom programmet verksamhet inom följande områden:

* "Utbildning av domare i gemenskapens lagstiftning" (1,3 miljoner euro). Projektet syftade till att inrätta ett utbildningsprogram och en metod för varje deltagande kandidatland och tillhandahålla en gemensam praktisk handbok för domare om gemenskapens lagstiftning. Projektet avslutades i mars 2002.

* "Migration, visum och förvaltning av de yttre gränserna" (3,0 miljoner euro). Projektet handlade om frågor som rörde invandrarmyndighetens funktion, häktning, utvisning och återsändande, viseringspolitik och praxis samt regelverket om Schengen och bekämpning av nätverk för illegal invandring. Projektet avslutades i maj 2002.

* "Rättsligt samarbete vid brottmål" (1,5 miljoner euro). Detta projekt inriktades på frågor som utlämning, ömsesidig rättshjälp och konfiskering. Projektet avslutades i november 2002.

* "Rättsstaten" (3,1 miljoner euro). Projektet inriktades på fyra aspekter av rättssystemens funktion i de tio centraleuropeiska kandidatländerna: ett oberoende rättssystem, allmänna åklagarens ställning och roll, domstolsförfaranden och verkställande av domar samt säkerheten för brottsoffer, domare, åklagare, försvarsadvokater och jurymedlemmar. Genomförandet av detta projekt fortsätter in på år 2003.

Projekten genomfördes av European Institute of Public Administration (utbildning av domare) och konsortier i medlemsstaterna, som ställde tjänstemän och utövande jurister från sina egna departement till förfogande, samt projektledningsgrupper. Med undantag av projektet för utbildning av domare genomfördes projekten enligt en gemensam struktur: efter en fas med skrivbordsundersökning besökte medlemsstaternas tjänstemän mottagarländerna för att ta fram fakta och bidra med hjälp. Det arbete som sakkunniga från mottagarländerna och medlemsstaterna gemensamt utförde resulterade i "rekommendationer" eller "nationella åtgärdsplaner", med tydliga anvisningar om de praktiska åtgärder som kandidatländerna gått med på att vidta efter slutförandet av projekten. Dessa projekt innefattade dessutom ett antal utbildningsseminarier efter modellen "utbildning av utbildare".

Bekämpning av narkotika

I EU:s handlingsplan mot narkotika 2000-2004, som antogs av Europeiska rådet i Feira, uppmanades kommissionen och rådet att säkerställa att kandidatländerna antar gemenskapens regelverk och bästa praxis inom området för narkotikabekämpning samt att genomförandet är tillfredsställande.

Ett projekt för samarbete mellan ECNN och länderna i Central- och Östeuropa (2 miljoner euro) inleddes i februari 2001 och genomfördes av ECNN. Projektet syftade till att integrera de tolv kandidatländerna i verksamheten vid Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) och etablera strukturella länkar med REITOX-nätverket (Réseau européen d'information sur les drogues et les toxicomanies). Samfinansiering för Turkiets medlemskap i ECNN tillhandahölls genom landets nationella program för 2002.

Genom en stark inriktning på institutionell uppbyggnad och kapacitetsuppbyggnad förstärktes, institutionaliserades och förbereddes de nationella kontaktpunkterna ytterligare inför deltagande i ECNN:s verksamhet. En särskild webbplats med expertrådgivning och kunnande för kandidatländernas nationella kontaktpunkter, som uppdateras regelbundet, har senare skapats vid ECNN.

Detta projekt avslutades med goda resultat den 20 september 2002 (dock behövs ytterligare ökad politisk medvetenhet på detta känsliga område av regelverket). Det följdes i november 2002 av ett 18 månaders verksamhetsprojekt (0,5 miljoner euro). Detta projekt har redan resulterat i att länderna i Central- och Östeuropa gav uttryck för ett ökat politiskt engagemang i narkotikaområdet vid en konferens på hög nivå som hölls i Aten den 5-6 mars 2003.

Experter från de kandidatländer som inte omfattas av Phare, Cypern, Malta och Turkiet, inbjöds och fortsätter att inbjudas att delta, på egen bekostnad, i utvalda regionala eller övergripande verksamheter av gemensamt intresse.

Phares multinationella narkotikaprogram för år 2000

Under 2001 började kommissionen förberedelserna för projekt inom ramen för Phares multinationella narkotikaprogram för år 2000, som tar upp det transnationella narkotikaproblemet genom förstärkta och samordnade åtgärder i linje med EU:s strategi för narkotikafrågor och handlingsplan mot narkotika 2000-2004.

I EU:s narkotikastrategi uppmanas till en sektorsövergripande och integrerad strategi mot narkotika. Strategins syften är bl.a. att förstärka kampen mot olaglig narkotikahandel och intensifiera polissamarbetet mellan staterna, främja samarbetet mellan flera organ, successivt integrera kandidatländerna och intensifiera det internationella samarbetet.

Strategin pekar ut förberedelserna inför utvidgningen som en av de största utmaningarna för Europeiska unionen, och Phareprogrammet som det främsta instrumentet för stöd inför anslutningen för att utveckla kandidatländernas institutionella förmåga att anta och genomföra gemenskapens regelverk på narkotikaområdet.

Den gemensamma förklaringen om narkotika från medlemsstaterna, kommissionen och kandidatländerna, som undertecknades på ministernivå den 28 februari 2002, betonar vikten av EU:s strategi för narkotikafrågor och handlingsplan mot narkotika som en modell för nationell, global, balanserad och integrerad narkotikapolitik i kandidatländerna. I förklaringen betonas också vikten av att utveckla den administrativa kapaciteten och samordningen mellan berörda myndigheter för att angripa narkotikaproblemet.

Följande tre insatsområden har utarbetats inom 2000 års narkotikaprogram:

(1) Förstärkning av det gränsöverskridande samarbetet för att upprätthålla narkotikalagstiftningen i syfte att spränga de stora kanalerna för narkotikahandel och nedrusta de internationella kriminella organisationerna inom narkotikahandeln - I december 2001 fick Eurocustoms uppgiften att genomföra en förberedelsefas för ett regionalt Phare-projekt för att kontrollera efterlevnaden av narkotikalagstiftningen (0,5 millioner euro) i syfte att fastställa kandidatländernas behov och utarbeta ett programplaneringsdokument. En slutrapport på flera volymer har sammanställts. Den 18 månader långa genomförandefasen (4,9 miljoner euro) inleddes i slutet av oktober 2002. Den omfattar detaljerade arbetsprogram för nationella och regionala verksamheter till följd av kommentarer från GD:s delegationer, grupper i länderna och GD Rättsliga och inrikes frågor. Projektet går framåt, med gott samarbete från mottagarländerna.

(2) Överföring av gemenskapens regelverk om bekämpning av penningtvätt i kandidatländerna för att skapa europeiska ramar för bekämpning av penningtvätt i syfte att förstärka samarbetet och arbetsförbindelserna mellan institutionerna i kedjan för bekämpning av penningtvätt på nationell, regional och internationell nivå - I februari 2002 fick det nederländska justitieministeriet i uppdrag att genomföra Phare-projektet för bekämpning av penningtvätt, värt 2 miljoner euro. En halvårsrapport från december 2002 ger en god översikt över de verksamheter som bedrivits i projektets olika moduler. Detta projekt ger goda resultat.

(3) Överföring av gemenskapens regelverk och EU:s normer i kandidatländerna när det gäller syntetiska droger och prekursorerna till dessa, med särskild betoning på förstärkning av de institutioner som ansvarar för att genomföra lagstiftningen, förbättring av samordningen mellan dessa, regionalt samarbete mellan organen och informationsutbyte för övervakning av prekursorer och minskning av deras avledning - I februari 2002 fick det nederländska justitieministeriet i uppdrag att genomföra detta Phare-projekt värt 1,5 miljoner euro. Detta projekt fortskrider väl.

Ecos-Ouverture-programmet

Syftet med detta program är att stärka lokala myndigheter i Central- och Östeuropa genom samarbete med motparter i EU, särskilt myndigheter i unionens mindre gynnade områden. Denna interregionala stödåtgärd stimulerar samarbete mellan berörda myndigheter genom gemensamma projekt för utbyte av erfarenheter och expertis. Programmet inleddes 1990 och har finansierats via Phare och ERUF sedan 1994 till ett belopp av 50 miljoner euro.

År 2002 var det sista året de 32 projekt som finansierades genom 1998 års Phare-budget med ett totalt belopp på 7,35 miljoner euro genomfördes. Huvudämnen för samarbetet var ekonomisk utveckling (18) och miljön (7), medan återstående projekt var inriktade på kulturella (4) eller administrativa (3) frågor. Med en genomsnittlig budget på nära 245 000 euro har Phares partner haft en viktigare roll i dessa projekt än i tidigare generationer av programmet. Rumänien var särskilt intresserad av programmet, och rumänska partner deltog i en tredjedel av alla utvalda projekt. De ungerska (7) och slovenska (6) partnerna följer tätt efter. En tredjedel av alla projekt hade två eller flera Phare-partner.

Beträffande projektförvaltningen fungerade i allmänhet samverkan mellan dem som drev projekten och Europeiska kommissionen väl. Nära 20 procent av projekten besöktes på platsen av kommissionens personal och ytterligare 30 procent träffandes i Bryssel. Till följd av detta ansågs det att rapporternas kvalitet förbättrades under hela projekttiden.

Det har i många fall observerats att de lokala myndigheter som är involverade i projekten har börjat utveckla uppföljningsåtgärder och titta på möjligheten att ansöka om gemenskapsmedel genom andra program. För att överbrygga behandlingen av stödansökningar har partnerskapen mellan kandidatländerna och medlemsstaterna ofta förklarat att de tänker fortsätta sitt samarbete baserat på självfinansiering.

LIEN-programmet

LIEN-programmet (Link Inter European NGOs) är avsett att stimulera verksamheten hos och samarbetet mellan icke-vinstdrivande icke-statliga organisationer som är verksamma inom det sociala området samt hjälpa mindre gynnade befolkningsgrupper. Sedan 1992 har ungefär 350 projekt valts ut och fått bidrag från Phare motsvarande ett totalt belopp på cirka 48 miljoner euro.

De 40 projekt som hade valts ut vid den senaste anbudsinfordran för LIEN-programmet 1999 avslutades 2002. Dessa projekt täckte alla de länder som erhåller stöd från Phare samt Albanien, Bosnien och Hercegovina och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien.

En stor del av projekten (14) genomfördes av icke-statliga organisationer som arbetar för att hjälpa kvinnor med begränsad tillgång till sjukvård och har svårt att få arbete, ungdomar och äldre personer samt etniska minoriteter (14 projekt). Femton andra projekt var inriktade på hjälp till funktionshindrade personer (blinda eller fysiskt och psykiskt funktionshindrade), sjuka (hiv) och missbrukare (narkotika). Återstående medel användes för att stödja sysselsättningsprojekt (5) eller andra projekt (6), exempelvis kampanjer i Bosnien och Hercegovina för information om farorna med minor. Många partner i Phareprogrammet antog nya koncept för metoder och förvaltning.

Flertalet av dem som driver projekten har ansökt om medel från andra källor för att fortsätta med sin verksamhet; ca 20 procent har säkrat ytterligare EU-stöd (t.ex. inom ramen för Access-programmet).

Partnerskapsprogrammet

Partnerskapsprogrammet har erhållit stöd från Phare sedan 1993 för att främja dialog och samarbete i frågor som rör lokal utveckling mellan privata och offentliga icke-vinstdrivande organisationer i länderna i Central- och Östeuropa. Genom programmet tillhandahölls finansiering i form av bidrag för lokala utvecklingsprojekt som initierades av minst två icke-vinstdrivande organisationer som önskar bygga ett hållbart partnerskap för ömsesidigt utbyte av kompetens, kunskap och erfarenheter. 2002 var programmets sista år, då ca 30 procent av de projekt som finansierats genom 1997 års partnerskapsprogram avslutade sin verksamhet.

Denna sista generation av partnerskapsprojekt fokuserade särskilt på

* lokal och regional utveckling (förbättring av lokala och regionala tjänster, regional planering, landsbygds- och jordbruksutveckling, turism),

* näringslivs- och företagsutveckling,

* socioekonomisk utveckling (främjande av arbetstagares rättigheter och arbetsmarknadsdialog, främjande av konsumentintressen, förstärkning av föreningar som företräder kooperativ m.m.).

Många av projekten kommer att fortsätta sin verksamhet med hjälp av andra finansieringskällor.

Phares Access-program

Phares Access-program syftar till att stärka det civila samhället i kandidatländerna genom att främja genomförandet av gemenskapens regelverk inom politikområden där statlig verksamhet saknas eller endast är ett komplement till den tredje sektorns verksamhet samt genom att öka allmänhetens medvetenhet och acceptans inom dessa områden.

Verksamhet som finansieras genom Access skall dessutom främja integration och deltagande i samhället av sådana personer och grupper som i omvandlingsprocessen riskerar att bli ekonomiskt, socialt eller politiskt marginaliserade. Programmet kan stödja verksamhet inom följande områden: miljöskydd, socioekonomisk utveckling och social verksamhet.

Genom Access tillhandahålls samfinansieringsbidrag för att stödja projekt som genomförs av icke-statliga och icke-vinstdrivande organisationer. Makroprojekt genomförs i partnerskap med organisationer från minst två olika länder (kandidatländer som erhåller stöd från Phare och EU-länderna), medan mikroprojekt kan genomföras av en enda organisation i ett kandidatland. Vidare inbegriper programmet ett instrument för nätverksbyggande, genom vilket stöd tillhandahålls till icke-statliga och icke-vinstdrivande organisationer i kandidatländerna för deltagande i verksamhet som anordnas på EU-nivå.

Under 2002 avslutades de flesta av projekten inom ramen för 1999 års Access-program (total budget: 20 miljoner euro). Vidare har förslagsinfordran skett inom ramen för 2000 års Access-program (total budget: 20 miljoner euro) och genomförandet av de flesta av projekten påbörjats. I motsats till Access 1999, som sköttes av Europeiska kommissionens delegationer i de tio länderna i Central- och Östeuropa ("delegerat"), är det myndigheterna i kandidatländerna som ansvarar för genomförandet av Access 2000 under Europeiska kommissionens överinseende ("decentraliserat").

När det gäller Phares programplanering för 2001 har programmen för utveckling av det civila samhället ingått i de nationella Phareprogrammen. För 2001 gäller detta för Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Lettland, Polen och Rumänien (totalt bidrag från Phare: 20,5 miljoner euro) och för 2002 för Bulgarien, Tjeckien, Estland, Ungern och Lettland (totalt bidrag från Phare: 9,6 miljoner euro). Målen för dessa program och de verksamheter som finansieras därigenom är liknande dem som tidigare stötts av Access-programmet.

Kärnsäkerhet

Under 2002 inrättade kommissionen ytterligare ett kärnsäkerhetsprogram som finansieras genom Phare-instrumentet för finansiering inför anslutningen. Liksom föregående år vägleddes programmets utformning av rekommendationerna i rådets rapport från juni 2001 om kärnsäkerhet inom ramen för utvidgningen av Europeiska unionen. Syftet med programmet var alltså att stödja de länder som erhåller stöd från Phare då de vidtar åtgärder för att genomföra dessa rekommendationer, som kommissionens återkommande rapporter om kandidatländernas framsteg på vägen mot anslutning och partnerskapen för anslutning hänvisat till. Genom programmet anslogs finansiellt stöd till 22 projekt med en totalbudget på 18,098 miljoner euro. Såväl strategin som de enskilda projekten beskrivs närmare i det finansieringsförslag som finns på GD Utvidgnings webbplats [4].

[4] http://europa.eu.int/comm/enlargement/

Under det senaste året gjorde kommissionen särskilda satsningar för att införa 1998 års Phareprogram för kärnsäkerhet, som hade förlängts två gånger. Efter noggrann granskning av löptiden för de projekt som finansierades genom detta program och decentralisering av genomförandet av vissa delar av programmet hade upphandling gjorts för alla projekt på central och decentraliserad nivå vid utgången av 2002. Särskilt viktig var upphandlingen för ett tekniskt krävande investeringsprojekt för att stödja instrumentation och styrelement i samband med installationen av ett andra stängningssystem vid Ignalinas kärnkraftverk i Litauen. Dessutom bör det viktiga stöd för kärnsäkerheten som EU:s tekniska stödorganisationer gett kärnsäkerhetsmyndigheterna i olika kandidatländer genom sin granskning av kapaciteten hos tryckvattenreaktorn VVER 440/213 betonas som ytterligare ett viktigt projekt som genomförts. Slutligen ställde kommissionen in ett mycket begränsat antal projekt som på grund av olika händelser inte längre var till gagn. Därefter kunde 1998 års tekniskt krävande program sättas igång under 2002.

2002 visade sig också resultaten av att kärnsäkerhetsprogrammen anpassats till det decentraliserade genomförandesystem som inrättats för tillhandahållande av Phareprogrammets finansiella instrument sedan Phareprogrammets halvtidsutvärdering. Genomförandet av de projekt som finansierats genom 1999 och 2001 års kärnsäkerhetsprogram gjorde stora framsteg. Genom att följa den metod för programutformning som också är avgörande för andra delar av Phareprogrammet gynnades kvaliteten på utformningen av ovanstående kärnsäkerhetsprogram för 2002 av det ökade deltagandet av de nationella stödsamordnarna och nationella aktörer i mottagarländerna. Därigenom ökade de nationella aktörernas engagemang, innan EDIS, systemet för utvidgat decentraliserat genomförande, infördes, liksom deras faktiska ansvarstagande för projektresultaten.

Slutligen fortsatte kommissionen att planera tre särskilda program för att stödja avvecklingsverksamhet och andra åtgärder för en snar stängning av kärnkraftsreaktorer i Litauen, Slovakien och Bulgarien. De totala anslag som fastställts inom ramen för dessa tre program uppgick 2002 till 90 miljoner euro, och därigenom hade gemenskapen sedan 1999 sammanlagt anslagit över 340 miljoner euro för detta ändamål. Den största delen av detta stöd fördelas till mottagarländerna genom tre internationella avvecklingsfonder som förvaltas av EBRD. Europeiska gemenskapen är den största enskilda givaren till dessa fonder. Förutom att Europeiska kommissionen beslutar om tilldelningen av gemenskapsmedel till dessa fonder är den också ordförande vid de konstituerande mötena för bidragsgivarna och, som den viktigaste medlemmen i dessa ledande organ, medbeslutande i de individuella bidragsavtal som upprättas mellan fondförvaltaren och mottagarländerna till stöd för enskilda projekt. Dessa tre fonder, som upprättades 2000, gjorde anmärkningsvärda framsteg under 2002 och har åstadkommit en rad olika projekt.

Statistik

Det mera övergripande målet för de olika Phareprogrammen för statistiksamarbete med flera mottagarländer är att, särskilt som förberedelse inför anslutningen, förbättra tillhandahållandet av och kvaliteten på officiell statistik från de kandidatländer som erhåller stöd från Phare. För de program som pågår för närvarande togs det fram ett strategiskt dokument för årens 2000-2002. På grundval av denna strategi, som utvecklades genom ett nära samarbete och deltagande av Eurostat, kandidatländerna själva, medlemsstaterna, internationella organisationer och andra biståndsgivare, utarbetades 2002 års Phareprogram för statistiksamarbete av Eurostat som godkändes av Phares förvaltningskommitté i september 2002. Även om de övriga tre kandidatländerna - Cypern, Malta och Turkiet - inte ingår i Phareprogrammet integreras de i så stor utsträckning som möjligt i dessa program, men med andra finansieringskällor.

Programmet från 2002 är inriktat på att stärka de nationella statistikinstituten i kandidatländerna så att de bättre kan uppfylla sina kunders behov, tillhandahålla tillförlitliga, korrekta och uppdaterade uppgifter i enlighet med kraven i gemenskapens regelverk, förbättra kvaliteten på tillgänglig statistik och förstärka förtroendet för statistikområdet. Den totala budget som tillhandahålls för detta program är 9 miljoner euro.

Programmet omfattar olika typer av projekt av vilka de viktigaste är de sektorsinriktade projekten som är avsedda att åtgärda de brister som fortfarande finns när det gäller att genomföra gemenskapens regelverk eller uppfylla nya krav i regelverket. Programmet omfattar flera projekt som inleddes i februari 2003 och som är inriktade på makroekonomisk statistik, socialstatistik, jordbruksstatistik och utrikeshandelsstatistik. Den totala budgeten för dessa projekt är cirka 5 miljoner euro. Beroende på vilka medel som står till förfogande ingår Cypern, Malta och Turkiet i några av dessa projekt, så att kunskapsöverföring och framtagande av uppgifter sker på samma sätt som för de kandidatländer som erhåller stöd från Phare.

En annan viktig del av programmet inbegriper all stödjande statistikverksamhet, exempelvis deltagande i Eurostats arbetsgrupper, seminarier, utbildningskurser, utplacering av praktikanter vid Eurostat eller en medlemsstats statistikkontor, genomförande av studiebesök och rådgivning. Denna del av programmet har en budget på 4 miljoner euro. Denna budget för den stödjande statistikverksamheten ges som bidrag till medlemsstaternas och kandidatländernas statistikkontor. Även här integreras Cypern, Malta och Turkiet i olika delar av programmet baserat på egen finansiering eller andra föranslutningsinstrument.

2002 avslutades också 1999 års program för statistiksamarbete med flera mottagarländer på 15 miljoner euro, 2001 års program med flera mottagarländer på 8 miljoner euro genomfördes fullständigt, och 2001 års program med flera mottagarländer på 7,39 miljoner euro inleddes. Alla programmen rör likartade mål på statistikens olika områden och har i hög grad bidragit till statistiska uppgifter av god kvalitet för utvidgningsprocessen för de tio länder som skall anslutas och Cypern och Malta. För Turkiets del har integreringen med samarbetsmekanismen inte inletts förrän nyligen, men den väntas inom en rimlig tid ge liknande resultat som i de övriga länderna.

2.6. Deltagande i gemenskapsprogram och gemenskapsorgan

I Agenda 2000 föreslog Europeiska kommissionen att en lång rad gemenskapsprogram successivt skulle öppnas för kandidatländerna, som ett av de mellanliggande målen för anslutning, utan att anslutningsdagen inväntades. Det föreslogs också att länderna skulle delta aktivt i vissa gemenskapsbyråer och -organ för att vara förberedda för antagandet av gemenskapens regelverk.

Eftersom gemenskapsprogrammen omspänner det mesta av gemenskapspolitiken är de en nyttig förberedelse inför anslutningen genom att kandidatländerna och deras medborgare blir bekanta med unionens politik och arbetsmetoder. Sedan 1997 har kandidatländerna deltagit fullt ut i nästan alla gemenskapsprogram som är öppna för dem, särskilt i program för utbildning, yrkesutbildning, ungdom, forskning, energi, miljö samt små och medelstora företag. Kandidatländernas deltagande i gemenskapsprogrammen är en central del av strategin för anslutning.

2002 genomfördes de nya förfaranden som rationaliserar antagandet av åtgärder för att möjliggöra kandidatländernas deltagande i gemenskapsprogram fullt ut.

Kandidatländerna ombeds bidra ekonomiskt till varje program som de deltar i. I de flesta fall och på kandidatländernas begäran samfinansieras kostnaderna för detta deltagande av Phare och de berörda föranslutningsfonderna för Cypern, Malta och Turkiet. År 2002 anslogs ca 116 miljoner euro för de tretton kandidatländernas deltagande i gemenskapsprogram, vilket motsvarade ca 46 % av deras totala ekonomiska bidrag. Största delen av dessa medel betalas ut som förskott, dvs. för kandidatländernas deltagande i gemenskapsprogram 2003.

Organ

På liknande sätt deltar kandidatländerna i gemenskapsorgan.

Utgående från fullständigt deltagande förhandlades bilaterala avtal fram med alla de 13 kandidatländerna för deltagande i Europeiska miljöbyrån. Den 18 juni 2001 antog rådet för EU:s del de tretton besluten för att kunna övergå till att ingå dessa avtal formellt. För kandidatländernas del var det i slutet av 2002 bara den turkiska ratificeringen som saknades. 2002 anslogs ca 2,8 miljoner euro för samfinansiering av deltagandet av de elva länder som hade lämnat in sin anhållan.

Som kommissionen föreslagit 2001 inleddes den 7 mars 2002 förhandlingar i Bryssel om kandidatländernas deltagande i Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) på grundval av ett förhandlingsmandat av EU-rådet. Vid utgången av 2002 var förhandlingarna inte klara för något land.

Vad gäller övriga organ har det beslutats att kandidatländernas framtida deltagande skall förberedas. Förberedelserna för fullständigt deltagande i gemenskapsorganen är ett viktigt steg när det gäller att göra dessa länder bekanta med gemenskapens regelverk i ordets vidaste mening. Det kan tjäna såväl unionens som kandidatländernas intressen. Detta kommer att ske genom att företrädare för dessa länder deltar i vissa tillfälliga möten, expertgrupper och annat särskilt arbete av ömsesidigt intresse som utförs av organen.

Som fortsättning på ett Phareprogram från 2002 för att under åren 2000-2001 förbereda de tio central- och östeuropeiska länderna för deltagande i fem gemenskapsorgan beslutade kommissionen den 24 juli 2002 om ytterligare 6 miljoner euro som Phare-stöd för åren 2002-2003. Genom detta program får följande åtta organ Phare-stöd för sådana förberedelser:

* Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning

* Europeiska byrån för utvärdering av läkemedel

* Byrån för harmonisering inom den inre marknaden

* Europeiska arbetsmiljöbyrån

* Europeiska centrumet för övervakning av rasism och främlingsfientlighet

* Översättningscentrum för Europeiska unionens organ

* Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor

* Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk

2.7. Samarbete med EIB och internationella finansiella institut

Samarbetet med EIB och övriga internationella finansinstitut fortsatte under 2002 inom ramen för samförståndsavtalet om samarbete avseende föranslutningsstödet. Mot bakgrund av att de stora infrastrukturprojekten, som vanligen är föremål för internationell samfinansiering, nu finansieras genom ISPA, var samfinansieringen genom Phare mycket begränsad. Kommissionen undersöker emellertid hur Phareprogramdelen för ekonomisk och social sammanhållning skulle kunna samfinansieras med de internationella finansinstituten.

Det viktigaste samfinansieringsinstrumentet under 2002 var fortfarande finansierings instrumentet för små och medelstora företag, där EIB, EBRD och Europarådets utvecklingsbank/KfW deltar. År 2002 slutförde kommissionen också diskussioner med EIB om ett instrument för finansiering till kommuner i gränsregionerna i enlighet med kommissionens meddelande om gränsregionerna (av den 25 juli 2001 KOM(2001) 437 slutlig).

3. PROGRAMFÖRVALTNINGEN

3.1. Mot utvidgad decentralisering (EDIS)

Under 2002 fortsatte kandidatländerna och kommissionen med arbetet för övergången till utvidgad decentralisering vid förvaltningen av Phare-medel och medel inför anslutningen av Cypern och Malta [5]. Genomförandet av faserna för att uppfylla kraven för EDIS, som beskrivs i vägledningen till EDIS för ISPA och Phare (som skickades till kandidatländerna 2001) och kommissionens arbetsdokument om att förbereda en utvidgad decentralisering (som skickades till kandidatländerna 2000), pågick i alla tolv länderna.

[5] Turkiet förbereder sig för övergång till det decentraliserade genomförandesystemet (DIS) 2003.

Kommissionen anslog 5,9 miljoner euro för ett övergripande program för tekniskt bistånd till de nationella förvaltningarna i Phare-länderna vid denna process. Av det totala beloppet på 5,9 miljoner euro fördelades anslaget på varje land beroende på uppskattade behov. Medlen öronmärktes för stöd till stadierna 2 och 3 i vägledningen, dvs. avhjälpande av de brister (stadium 2) som identifierats i systemet genom bedömningen av brister (stadium 1) och bedömningen av uppfyllelse i fråga om de avhjälpta bristerna i systemet (stadium 3). Under andra halvåret 2002 undertecknades finansieringsöverenskommelser med varje land.

Som ytterligare stöd inrättades högnivågrupper i varje Phare-land. Syftet med dessa högnivågrupper är att lösa hela raden av frågor om förvaltningen av stödet inför anslutningen. Närmare bestämt övervakar högnivågrupperna framstegen på vägen mot EDIS i respektive land. Det planeras att högnivågrupperna skall sammanträda tre gånger under sin livstid. 2002 hölls en första omgång av högnivågruppmöten i samtliga länder.

Vid diskussionerna i högnivågruppen och vid andra kontakter mellan kommissionen och de länder som förhandlar om medlemskap restes förslaget att hålla ett övergripande seminarium med alla kandidatländerna. Ett sådant seminarium anordnades gemensamt av GD Utvidgning och GD Regionalpolitik i Bryssel i november med stort deltagande från 12 kandidatländers förvaltningar. Ett stort antal frågor togs upp, bl.a. samordningen mellan Phare och ISPA i fråga om EDIS, de rättsliga aspekterna på EDIS, partnersamverkan och EDIS, upphandling och EDIS, kommissionens behandling av EDIS-ansökningar och övergången från Sapard och ISPA till strukturfonderna.

I slutet av 2002 var det aktuella EDIS-läget för de tolv berörda länderna följande:

* Cypern och Malta hade avslutat stadium 4 i vägledningen (förberedelser för kommissionens beslut att avstå från förhandsgodkännande vid förvaltning av stödet inför anslutningen).

* Ungern hade inlett stadium 2 i vägledningen (avhjälpande av brister).

* Estland och Slovakien hade nått stadium 1 i vägledningen (bedömning av brister).

* De återstående länderna hade kommit långt med stadium 1 och väntades vara klara i början av 2003.

3.2. Uppföljning och utvärdering

Phares system för uppföljning och utvärdering syftar till att tillhandahålla oberoende, snabba resultat av förhands-, interims- och efterhandsutvärderingar till kandidatländerna, kommissionens delegationer och grupperna från länderna vid GD Utvidgning. Syftet är att bidra till förbättrad effektivitet och ändamålsenlighet vid användningen av Phare-medel inför anslutningen.

De viktigaste åtgärderna under 2002

De viktigaste åtgärderna under 2002 var följande:

(1) En intern förhandsutvärdering inleddes, med programplaneringsmekanismer för Phare under 2004 och därefter, baserad på en enkät och en intervjubaserad undersökning av intressenternas åsikter och en jämförelse mellan Phares programplaneringsmekanismer och mekanismerna i jämförbara åtgärder, t.ex. Cards, ISPA, Sapard och Tacis. Denna kommer att fortsätta under det första kvartalet 2003.

(2) Det externa systemet för interimistisk utvärdering resulterade i ca 110 utvärderingsrapporter för enskilda länder, sektorer eller ämnen. En omfattande revision av det nya systemet gjordes 2002, och medförde förbättrade metoder och format och ett snabbare, mera differentierat rapporteringssystem med klarare inriktning på särskilda målgrupper. En mall för aktuell uppföljning infördes också. Därigenom möjliggörs en mera användarvänlig översiktlig och analytisk presentation av relevant information.

(3) En extern utvärdering i efterhand gjordes av de nationella Phareprogram som inletts 1997/98. Denna kommer att fortsätta under det första kvartalet 2003. Denna utvärdering omfattar också utveckling av lokal utvärderingsförmåga.

Förhandsutvärdering

2002 inleddes en förhandsutvärdering av programplaneringsmekanismerna för Phare under 2004 och därefter,. på grundval av en bedömning av erfarenheterna av den nuvarande metoden för Phares programplanering och en undersökning av programplaneringsmekanismerna för jämförbara åtgärder.

Ett viktigt bidrag till denna utvärdering är en oberoende rapport om programplanering och projektutformning som utarbetades 2001 och som täcker projekt som finansierades under perioden 1990 - 1999. Uppdragstagaren drog den slutsatsen att projekten ofta hade haft otillräckligt specificerade mål, tekniskt svaga logiska ramar ("logframes") och olämpliga indikatorer.

Åtgärder som syftar till att råda bot på detta - bl.a. systematisk kontroll av de projektinslagen på projektutformningsstadiet - infördes under 2002.

Uppföljning och interimistisk utvärdering

Genom Phares system för övervakning och interimsutvärdering förses de parter som är involverade i programförvaltningen med en regelbunden, tillförlitlig bedömning av genomförandet av alla åtgärder, via av genomförandeorganen framtagna övervakningsrapporter som ger berörda parters syn på genomförandet och via interimsutvärderingsrapporter som ger utvärderarnas oberoende syn på genomförandet. Med utgångspunkt från dessa resultat diskuterar och beslutar sektorkommittéerna för uppföljning och den gemensamma uppföljningskommittén för varje kandidatland om korrigerande åtgärder för att förbättra genomförandet av programmen.

2002 resulterade detta system i ca 130 rapporter för enskilda länder, sektorer eller teman. De tematiska rapporterna omfattade kärnkraftsfrågor, det civila samhället, den offentliga förvaltningen, rättsliga och inrikes frågor, måldefinitioner, partnersamverkan och små och medelstora företag. De viktigaste sektorerna var jordbruk, ekonomisk och social sammanhållning, miljön, den inre marknaden, rättsliga och inrikes frågor, offentlig förvaltning/offentliga finanser, regionalpolitik, små och medelstora företag, det civila samhället och transportsektorn.

Av rapporterna framgår att Phareprogramplaneringen på det hela taget genererar projekt i vilka prioriteringarna ligger i linje med prioriteringarna i anslutningspartnerskapen och i vilka återkommande rapporter och handlingsplaner beaktas. Även om mer än två tredjedelar av de projekt som utvärderades under 2002 bedömdes vara åtminstone tillfredsställande, uppvisar emellertid ett betydande antal projekt brister i utformningen eller förberedelserna (t.ex. otydligt definierade mål och indikatorer, bristande utnyttjande av tidigare gjorda erfarenheter, inga genomförbarhetsstudier). Utvärderarna är av den uppfattningen att Phareprogrammets resultat har mer att göra med förmågan hos dem som genomför programmet "att få något gjort" än med god projektutformning.

Från sektorsynpunkt visar de interimistiska utvärderingsrapporterna att det i allmänhet gjordes stora framsteg under 2002 när det gällde att uppfylla målen för jordbruk, miljön, rättsliga och inrikes frågor, offentlig förvaltning/offentliga finanser och den sociala sektorn. För den inre marknaden, ekonomisk och social sammanhållning, regionalpolitik och transportsektorn var resultaten mera blandade. Resultaten inom sektorn för små och medelstora företag har också varit ojämna, med avsevärda effekter på stödtjänster för företag men mycket begränsad inverkan när det gällde förbättring av företagsklimatet och den ekonomiska miljön.

Dessutom bekräftades det genom utvärderingarna att även om partnersamverkan är ett viktigt instrument i anslutningsprocessen måste den för att bli effektiv åtföljas av omfattande reformer inom den offentliga förvaltningen.

I stort sett alla kandidatländer betraktar numera interimsutvärdering som en integrerad del av projektförvaltningscykeln. Rapporterna ägnas en omfattande uppmärksamhet och ger upphov till en nyttig debatt de berörda parterna emellan och rekommendationerna i rapporterna beaktas fortlöpande. Uppföljningen av konstaterandena och rekommendationerna i utvärderingarna får ett antal positiva verkningar, t.ex. institutionella förändringar i genomförandeorganen, bättre samordning mellan kommunala, regionala och nationella nivåer i kandidatländerna och mellan givare, förbättringar i projektutformningen, omfördelning av resurser, ytterligare tillskott till samfinansiering samt större ansträngningar att befästa resultatet av projekten efter avslutandet av dessa.

Uppföljningen av rekommendationerna leder också till att det utvecklas en utvärderingskultur som befrämjar ansvarsskyldighet och i förlängningen sund finansiell förvaltning, till att övervakningen och därmed förvaltningskapaciteten förbättras samt till att alla berörda parter utvecklar ett på reellt deltagande baserat förhållningssätt till utveckling. Delegationernas starka engagemang har en betydande inverkan på uppföljningen av interimsutvärderingarna.

Interimsutvärderingssystemet kommer att anpassas ytterligare under 2003:

* Till följd av övervakningens decentralisering 2000 och i samband med EDIS (se kapitel 3.1 i denna rapport) kommer själva funktionen för interimistisk utvärdering att decentraliseras helt till myndigheterna i de tio kandidatländer som skall anslutas 2004.

* Systemet för övervakning och interimistisk utvärdering kommer att införas för Cypern, Malta och Turkiet.

Utvärdering i efterhand

Efterhandsutvärderingen av ett stickprov av Phare-stödåtgärder (till vilka 1 miljard euro anslagits) till 10 länder avslutades i maj 2003. Denna rapport omfattar tio länderrapporter, vardera med bifogade fallstudier, en övergripande konsoliderad rapport och en sammanfattande rapport. Det stickprov som valts för utvärdering omfattar projekt som skulle avslutas i slutet av 2001 och härrör från 1997/98 års nationella program för Bulgarien, Tjeckien, Estland, Ungern, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien och Slovenien. Utvärderingen rör i praktiken tio separata efterhandsutvärderingar på landsnivå inom en och samma ram.

De organisatoriska aspekterna i de olika länderna omfattade formell utnämning, genom den nationella stödsamordnarens försorg, av en nationell utvärderare, godkännande genom den nationella utvärderarens försorg, av uppdragsbeskrivningen för landet samt utnämning av lokala oberoende utvärderare som skall svara för utvärderingsrapportering på landsnivå under uppsikt av den utvalda utvärderingsuppdragstagaren. Det finns en inbyggd komponent för uppbyggnad, på grundval av praktisk inlärning (learning-by-doing) med stöd av utbildningsseminarier och ett paket för e-inlärning, av kapacitet för lokal utvärdering.

Annan verksamhet

Under 2002 vidtog kommissionen ett antal åtgärder för att förbättra kvaliteten på projekt i utformningsfasen av 2003 års programplaneringscykel:

* Förstärkt tillämpning av projektutformningsmetoden - 2003 års handbok för programplanering lägger större vikt än hittills vid kravet på att ange lämpliga indikatorer och att införliva de erfarenheter som gjorts.

* Utbildning av nyckelaktörer i kandidatländerna - Externa experter har hållit tvådagars utbildningsseminarier i program- och projektutformning för tjänstemän vid ministerier, samordningskontor och kommissionens delegationer i Slovakien, Bulgarien och Lettland (seminarier i Rumänien och Turkiet planeras hållas i början av 2003). Utbildning i övervakning har hållits i åtta av kandidatländerna.

* Kvalitetskontroller - GD Utvidgnings utvärderingsenhet har systematiskt kontrollerat tidiga utkast till projektdokument och logiska ramar för 2003 års programplaneringscykel och gett återkoppling till grupper i länderna.

Dessutom lades grunden till det första mötet, i början av 2003, för den rådgivande utvärderingsgruppen (EAG) av företrädare från medlemsstaterna och kandidatländerna. Inom ramen för regelverket om finansiell kontroll i kapitel 28 och de tillhörande principerna om sund finansiell förvaltning skall den rådgivande utvärderingsgruppen utgöra ett forum för utbyte av god praxis för övervakning och utvärderingsmodeller och lokala strategier för kapacitetsuppbyggnad.

4. FINANSIELL ÖVERSIKT OCH RESULTAT

Under 2002 anslogs genom Phareprogrammet totalt 1 695,1 miljoner euro [6] till partnerländerna. Följande diagram visar fördelningen per år av de Phare-medel som anslogs under perioden 1990 - 2002 (i miljoner euro):

[6] Bidraget från Phare till Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (4 miljoner euro) är inte medräknade i denna siffra.

- 1990: 475,3

- 1991: 769,7

- 1992: 979,6

- 1993: 966,1

- 1994: 946,1

- 1995: 1 114,0

- 1996: 1 207,8

- 1997: 1 135,1

- 1998: 1 153,9

- 1999: 1 481,7

- 2000: 1 651,5

- 2001: 1 635,4

- 2002: 1 695,1

>Plats för tabell>