31998D0888

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr 888/98/EG av den 30 mars 1998 om antagande av gemenskapens åtgärdsprogram för att förbättra systemen för indirekt beskattning på den inre marknaden (Fiscalis-programmet)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR FATTAT DETTA BESLUT

med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 100a i detta,

med beaktande av kommissionens förslag (1),

med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttrande (2)

,i enlighet med förfarandet i artikel 189b i fördraget (3), och

med beaktande av följande:

(1) På den inre marknaden är en faktisk, enhetlig och effektiv tillämpning av gemenskapsrätten nödvändig för att systemen för indirekt beskattning skall fungera, särskilt för att skydda medlemsstaternas och gemenskapens finansiella intressen genom bekämpning av skattefusk och skatteundandragande, undvika snedvridning av konkurrensen och minska bördorna för myndigheter och skattebetalare.

(2) Gemenskapen, i samverkan med medlemsstaterna, har ansvaret för att denna faktiska, enhetliga och effektiva tillämpning säkerställs. Även om medlemsstaterna bär ett större ansvar med avseende på resurser, har också gemenskapen en viktig roll att spela genom att tillhandahålla en infrastruktur och den nödvändiga drivkraften.

(3) För att säkerställa enhetlig tillämpning av gemenskapsrätten är det nödvändigt att de tjänstemän som har ansvar för indirekt beskattning har en hög gemensam kunskapsnivå om gemenskapsrätten och dess genomförande i medlemsstaterna. Denna nivå kan uppnås endast genom effektiv grund- och vidareutbildning i medlemsstaternas regi. Kompletterande gemenskapsåtgärder kan vara till fördel för att samordna och uppmuntra denna utbildning.

(4) Ett effektivt, faktiskt och omfattande samarbete medlemsstaterna emellan och mellan dessa och kommissionen är viktigt för att systemen för indirekt beskattning på den inre marknaden skall fungera. För att uppnå detta krävs en infrastruktur på gemenskapsnivå för kommunikation och informationsutbyte. Gemenskapens drivkraft gör det möjligt att lättare uppnå en tillräcklig samarbetsnivå.

(5) Fortsatt förbättring av administrativa förfaranden är nödvändig för att systemen för indirekt beskattning på den inre marknaden skall fungera. Även om huvudansvaret för detta åligger medlemsstaterna, behövs kompletterande gemenskapsåtgärder för att samordna och uppmuntra denna förbättring.

(6) I enlighet med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen, vilka anges i artikel 3b i fördraget kan följaktligen inte alla mål för de åtgärder som avses i detta beslut uppnås på ett tillfredsställande sätt av medlemsstaterna, utan en del uppnås bättre på gemenskapsnivå. Detta beslut går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(7) Erfarenheterna av systemen för informationsutbyte på gemenskapsnivå inom området för indirekt beskattning, och särskilt det system för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES) som avses i rådets förordning (EEG) nr 218/92 av den 27 januari 1992 om administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning (mervärdesskatt) (4) har visat på datateknikens betydelse för att trygga intäkter och samtidigt minimera administrativa kostnader. Dessa system har visat sig vara väsentliga samarbetsverktyg, som också har stimulerat till utökat samarbete mellan medlemsstaterna.

(8) System för kommunikation och informationsutbyte bör inrättas och deras funktion garanteras i takt med att utvecklingen av behoven i systemen för indirekt beskattning utvecklas, för att säkerställa fortsatt samarbete.

(9) De erfarenheter som gemenskapen fått genom det program som inrättades genom rådets beslut 93/588/EEG av den 29 oktober 1993 om antagande av ett gemenskapens åtgärdsprogram för yrkesutbildning av tjänstemän inom indirekt beskattning (Matthaeus-Tax) (5) och inom ramen för multilaterala kontrollövningar har visat att programmets mål kan uppnås genom utbyten, seminarier och multilaterala kontroller som sammanför tjänstemän från olika nationella myndigheter i tjänsten. Dessa verksamheter bör därför fortsätta.

(10) Seminarier utgör en utmärkt form för utbyte av idéer mellan tjänstemän från nationella myndigheter och kommissionens företrädare samt, vid behov, andra experter inom området för indirekt beskattning. Sådana seminarier kan resultera i förslag som kan bidra till att förbättra de gällande rättsliga instrumenten och förenkla samarbetet mellan myndigheter i syfte att göra det möjligt att likrikta utvecklingen av de nationella systemen för indirekt beskattning.

(11) Erfarenheterna från Matthaeus-Tax-programmet har visat att samordning av utarbetandet och genomförandet av ett gemensamt utbildningsprogram, exempelvis det program som inrättades genom kommissionens beslut 95/279/EG av den 12 juli 1995 om fastställande av vissa bestämmelser för genomförandet av rådets beslut 93/588/EEG om antagande av ett gemenskapens åtgärdsprogram för yrkesutbildning av tjänstemän inom indirekt beskattning (6) kan leda till att programmets mål uppnås, särskilt genom djupare allmän förståelse av gemenskapsrätten. Utbildningsprogrammen inom områden som kommissionen och medlemsstaterna skall fastställa bör vidareutvecklas. Medlemsstaterna bör därför se till att alla deras tjänstemän får den grundutbildning och regelbundna vidareutbildning som anges i de gemensamma utbildningsprogrammen.

(12) Tillräckliga språkkunskaper för tjänstemän som ansvarar för indirekt beskattning har visat sig vara viktiga för att underlätta samarbete. Medlemsstaterna bör därför för sina tjänstemän tillhandahålla nödvändig språkutbildning.

(13) Programmet bör vara öppet för deltagare för de associerade länderna i Central- och Östeuropa. Programmet bör också vara öppet för deltagare för Cypern.

(14) Finansieringen av programmet bör delas mellan gemenskapen och medlemsstaterna, och gemenskapens bidrag bör tas upp i Europeiska gemenskapernas allmänna budget (del II, avsnitt III, kommissionen).

(15) I detta beslut fastställs en finansieringsram, för hela den tid programmet löper, som utgör den särskilda referensen för budgetmyndigheten inom ramen för det årliga budgetförfarandet, enligt punkt 1 i Europaparlamentets, rådets och kommissionens förklaring av den 6 mars 1995 om införande av finansiella bestämmelser i rättsakterna (7).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Programmet FISCALIS

Ett flerårigt åtgärdsprogram för gemenskapen (FISCALIS), nedan benämt programmet, inrättas härmed för perioden den 1 januari 1998-31 december 2002 för att förbättra funktionen hos systemen för indirekt beskattning på den inre marknaden. Programmet skall omfatta de verksamhetsområden som avses i artiklarna 4-6.

Artikel 2

Definitioner

I detta beslut används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

a) indirekt beskattning: de indirekta skatter som omfattas av gemenskapens lagstiftning.

b) myndighet: de avdelningar i medlemsstaterna som ansvarar för indirekt beskattning.

c) tjänsteman: tjänsteman vid en myndighet som ansvarar för tillämpningen av gemenskapens eller en medlemsstats lagar, förordningar eller förfaranden rörande indirekt beskattning.

d) utbyte: ett arbetsbesök, i gemenskapens intresse, av en tjänsteman vid en annan medlemsstats myndighet, organiserat inom ramen för programmet.

e) multilaterala kontroller: samarbete mellan minst tre myndigheter, inom gemenskapens rättsliga ram för samarbete, för att integrera och samordna de kontroller som de utför av personer som är skattskyldiga med avseende på indirekta skatter i de berörda medlemsstaterna.

f) gemenskapens rättsliga ram för samarbete: samtliga gemenskapsbestämmelser som avser ömsesidigt bistånd och administrativt samarbete mellan medlemsstaterna inom området för indirekt beskattning.

Artikel 3

Mål

Programmets mål skall vara att genom gemenskapsåtgärder stärka medlemsstaternas insatser för att

a) ge tjänstemän en hög gemensam nivå av förståelse av gemenskapsrätten, särskilt inom området för indirekt beskattning, och dess genomförande i medlemsstaterna,

b) säkerställa ett effektivt, faktiskt och omfattande samarbete mellan medlemsstaterna samt mellan dem och kommissionen,

c) säkerställa den fortsatta förbättringen av administrativa förfaranden för att beakta myndigheternas och skattebetalarnas behov att utveckla och sprida goda administrativa metoder.

Artikel 4

System för kommunikation och informationsutbyte, handböcker och guider

1. Kommissionen och medlemsstaterna skall säkerställa att existerande system för kommunikation och informationsutbyte, handböcker och guider som de anser nödvändiga fungerar väl. De skall upprätta och upprätthålla funktionen hos de nya system för kommunikation och informationsutbyte, handböcker och guider som de anser nödvändiga.

2. Gemenskapsdelarna i systemen för kommunikation och informationsutbyte skall omfatta utrustning, programvara och nätverkslänkar som skall vara gemensamma för alla medlemsstater för att säkerställa systemens sammanlänkning och driftskompatibilitet, oberoende av om de installeras i kommissionens (eller utsedd underleverantörs) eller medlemsstaternas (eller en utsedd underleverantörs) lokaler.

3. De delar av systemen för kommunikation och informationsutbyte som inte är gemenskapsdelar skall omfatta nationella databaser som ingår i dessa system, nätverkslänkar mellan gemenskapsdelar och de delar som inte är gemenskapsdelar samt sådan programvara och utrustning som varje medlemsstat finner lämplig för att till fullo kunna utnyttja dessa system i hela sin förvaltning.

Artikel 5

Utbyten, seminarier och multilaterala kontroller

1. Kommissionen och medlemsstaterna skall organisera utbyten. Dessa utbyten kan vara av varierande längd, dock inte längre än sex månader. Varje utbyte skall inriktas på en särskild yrkesverksamhet och förberedas noggrant samt därefter utvärderas av de berörda tjänstemännen och myndigheterna.

Medlemsstaterna skall vidta nödvändiga åtgärder för att de tjänstemän som deltar i utbytet skall kunna delta effektivt i verksamheterna vid värdlandets myndighet, och för detta ändamål skall dessa tjänstemän bemyndigas att utföra de uppgifter som sammanhänger med de åligganden som har anförtrotts dem av värdlandets myndigheter i enlighet med dess rättssystem.

Under utbytet skall utbytestjänstemannens civilrättsliga ansvar vid utförandet av sina arbetsuppgifter behandlas på samma sätt som för nationella tjänstemän vid värdlandets myndighet. För tjänstemän som deltar i utbytet skall samma sekretessregler som för nationella tjänstemän gälla.

2. Kommissionen och medlemsstaterna skall organisera seminarier i vilka tjänstemän från myndigheter och företrädare för kommissionen samt, vid behov, andra experter inom området för indirekt beskattning skall delta.

3. Kommissionen och medlemsstaterna kan, i experimentsyfte, inom den kommitté som avses i artikel 11, bland de multilaterala kontroller som medlemsstaterna anordnar inom gemenskapens rättsliga ram för samarbete, välja ut dem som skall bekostas av gemenskapen enligt artikel 8. De deltagande medlemsstaterna skall skicka rapporterna om och utvärderingarna av dessa kontroller till kommissionen och medlemsstaterna.

Artikel 6

Gemensamma utbildningsinitiativ

1. Medlemsstaterna skall, i samarbete med kommissionen, uppmuntra ett strukturerat samarbete mellan sina utbildningsorgan och tjänstemän som ansvarar för utbildning i indirekt beskattning vid myndigheterna genom att

a) utveckla existerande utbildningsprogram och, om så är nödvändigt, utarbeta nya program för att skapa en gemensam grundläggande utbildning för tjänstemännen, så att de kan uppnå den gemensamma yrkesmässiga kompetens och kunskap som krävs,

b) öppna de utbildningskurser i indirekt beskattning som varje medlemsstat planerar för sina egna tjänstemän för tjänstemän från de övriga medlemsstaterna när så är lämpligt,

c) utveckla nödvändiga gemenskapsverktyg för utbildning i indirekt beskattning, i synnerhet verktyg för språkutbildning.

2. Medlemsstaterna skall se till att deras tjänstemän får den grund- och vidareutbildning som krävs för att uppnå den gemensamma yrkesmässiga kompetens och kunskap som anges i de gemensamma utbildningsprogrammen, samt den språkutbildning som är nödvändig för att tjänstemännen skall kunna uppnå en tillräckligt hög språklig kunskapsnivå. Enligt artikel 12.2 skall medlemsstaterna informera kommissionen om innehållet i och omfattningen av den utbildning som deras tjänstemän erhåller.

Artikel 7

De associerande ländernas deltagande

Programmet skall vara öppet för deltagande för de associerade länderna i Central- och Östeuropa i enlighet med de villkor som anges i Europaavtalen eller tilläggsprotokollen till dessa rörande dessa länders deltagande i gemenskapsprogram, och i den omfattning som är tillåtet enligt gemenskapslagstiftningen om indirekt beskattning. Programmet skall också vara öppet för deltagande för Cypern i den omfattning som är tillåten enligt gemenskapslagstiftningen om indirekt beskattning.

Artikel 8

Kostnader

1. De kostnader som är nödvändiga för genomförandet av programmet skall delas mellan gemenskapen och medlemsstaterna enligt punkterna 2 och 3.

2. Gemenskapen skall bekosta följande:

a) Kostnaderna för resor och uppehälle för tjänstemän som i en annan medlemsstat deltar i de verksamheter som avses i artikel 5, kostnaderna för resor och uppehälle för andra experter inom området för indirekt beskattning vilka deltar i de seminarier som avses i artikel 5.2 samt kostnaderna för anordnande av dessa seminarier.

b) Kostnaderna för utarbetandet av de verktyg för utbildning i indirekt beskattning som avses i artikel 6.1 c, och för de handböcker och guider som avses i artikel 4.1.

c) Kostnaderna för utarbetande, inköp, installation och underhåll av gemenskapsdelarna i de system för kommunikation och informationsutbyte som anges i artikel 4.2 samt kostnaderna för den dagliga driften av de gemenskapsdelar som har installerats i kommissionens (eller en utsedd underleverantörs) lokaler.

d) Kostnaderna för de undersökningar av effekterna av programmet som, om så är nödvändigt, skall genomföras av en utomstående part med iakttagande av sekretessen.

3. Medlemsstaterna skall bekosta följande:

a) Kostnaderna för den grund- och vidareutbildning av sina tjänstemän samt för den språkutbildning som avses i artikel 6. Medlemsstaterna skall bekosta sina tjänstemäns deltagande i eventuella ytterligare verksamheter som organiseras inom ramen för artikel 5, utöver dem som betalas av gemenskapen.

b) Kostnaderna för upprättande och drift av de delar som inte är gemenskapsdelar i de system för kommunikation och informationsutbyte som anges i artikel 4.3 samt kostnaderna för den dagliga driften av de gemenskapsdelar i dessa system som har installerats i deras (eller en utsedd underleverantörs) lokaler.

Artikel 9

Finansiell ram

Finansieringsramen för genomförande av detta program för tiden den 1 januari 1998-31 december 2002 fastställs till 40 miljoner ecu. De årliga anslagen skall godkännas av budgetmyndigheten inom ramen för budgetplanen.

Artikel 10

Genomförandebestämmelser

De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra detta program skall beslutas av kommissionen enligt förfarandet i artikel 11. Tillämpningsåtgärderna berör inte gemenskapsbestämmelserna om uppbörd och kontroll och inte heller om administrativt samarbete och ömsesidigt bistånd inom området för indirekt beskattning.

Artikel 11

Kommitté

1. Kommissionen skall biträdas av ständiga kommittén för administrativt samarbete inom området för indirekta skatter som inrättades genom artikel 10 i förordning (EEG) nr 218/92.

2. Kommissionens företrädare skall förelägga kommittén ett förslag till åtgärder. Kommittén skall yttra sig över förslaget inom den tid som ordföranden bestämmer med hänsyn till hur brådskande frågan är. Den skall fatta sitt beslut med den majoritet som enligt artikel 148.2 i fördraget skall tillämpas vid beslut som rådet skall fatta på förslag av kommissionen. Medlemsstaternas röster skall vägas enligt bestämmelserna i samma artikel. Ordföranden får inte rösta.

3. a) Kommissionens beslut skall ha omedelbar verkan.

b) Om beslutet inte är förenligt med kommitténs yttrande skall kommissionen genast underrätta rådet. I sådana fall

- skall kommissionen uppskjuta verkställandet av de beslutade åtgärderna under tre månader räknat från den dag då rådet underrättades.

- Rådet får fatta ett annat beslut med kvalificerad majoritet inom den tid som anges i föregående stycke.

4. Förutom de åtgärder som anges i artikel 10 skall kommittén granska de frågor som tas upp av dess ordförande, antingen på dennes initiativ eller på begäran av en företrädare för en medlemsstat, om frågorna rör tillämpningen av detta beslut.

Artikel 12

Utvärdering

1. Programmet skall fortlöpande utvärderas gemensamt av kommissionen och medlemsstaterna. Utvärderingen skall utföras med hjälp av de rapporter som avses i punkterna 2 och 3.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen skicka

a) senast den 30 juni 2000 en interimsrapport, och

b) senast den 31 december 2002 en slutrapport om genomförandet och effekten av detta program.

3. Kommissionen skall till Europaparlamentet och till rådet överlämna

a) senast den 30 juni 2001 ett meddelande, på grundval av medlemsstaternas interimsrapporter, om huruvida det är önskvärt att fortsätta med detta program, i förekommande fall tillsammans med ett lämpligt förslag,

b) senast den 30 juni 2003 en slutrapport om genomförandet och effekten av detta program.

Dessa rapporter skall överlämnas till Ekonomiska och sociala kommittén och till Regionkommittén för kännedom.

Artikel 13

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Detta beslut gäller från den 1 januari 1998.

Artikel 14

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i Bryssel den 30 mars 1998.

På Europaparlamentets vägnar

J. M. GIL-ROBLES

Ordförande

På rådets vägnar

Lord SIMON OF HIGHBURY

Ordförande

(1) EGT C 177, 11.6.1997, s. 8 och EGT C 1, 3.1.1998, s. 13).

(2) EGT C 19, 21.1.1998, s. 48.

(3) Europaparlamentets yttrande av den 20 november 1997 (EGT C 371, 8.12.1997), rådets gemensamma ståndpunkt av den 26 januari 1998 (EGT C 62, 26.2.1998, s. 38) och Europaparlamentets yttrande av den 18 februari 1998 (EGT C 80, 16.3.1998). Rådets beslut av den 3 mars 1998.

(4) EGT L 24, 1.2.1992, s. 1.

(5) EGT L 280, 13.11.1993, s. 27.

(6) EGT L 172, 22.7.1995, s. 24.

(7) EGT C 102, 4.4.1996, s. 4.