Europeisk rymdpolitik

Rymdfarten är sedan lång tid tillbaka en källa till framsteg i Europa, och den är ett instrument som kan användas för flera ändamål och inom flera politikområden - till exempel transport och rörlighet, informationssamhället och industriell konkurrenskraft, miljöskydd, jordbruk och fiske, civilförsvar osv. Målet är att EU ska bli världens mest kunskapsbaserade ekonomi.

RÄTTSAKT

Grönbok från kommissionen av den 21 januari 2003 om en europeisk rymdpolitik [KOM(2003) 17 slutlig - Inte offentliggjord i EGT].

SAMMANFATTNING

Galileo -projektet (civilt system för satellitbaserad positionsbestämning och navigering) och GMES-initiativet (global övervakning av miljö och säkerhet) visar på ett nytt synsätt och genom dem understryks vikten av att EU kan spela en allt större roll inom rymdpolitiken.

Syftet med grönboken är att göra hela det europeiska samhället medvetet om rymdfartens strategiska betydelse och vikten av att EU har en rymdpolitik samt att hitta konkreta lösningar på frågor som rör tillträde, finansiering och institutionella bestämmelser.

Grönboken är resultatet av ett nära och effektivt samarbete mellan Europeiska kommissionen och Europeiska rymdorganisationen (ESA) (EN).

EUROPEISK RYMDPOLITIK I ETT FÖRÄNDERLIGT SAMMANHANG

Sedan 1980 har EU, genom Ariane och rymdcentret i Guyana, möjlighet till ett oberoende och tillförlitligt tillträde till rymden, vilket ger unionen stor frihet att ta initiativ för att förverkliga sina rymdambitioner. Den europeiska konkurrenskraften på rymdområdet bygger dock på ny teknisk utveckling och en förnyelse av formerna för offentligt driftsstöd.

Idag är den samlade omsättningen i rymdindustrin cirka 5,5 miljarder euro per år. Samtidigt finns det inom EU:s rymdsektor 30 000 direktanställda fördelat på cirka 2 000 företag.

Prioriteringar inför framtiden

• Garantera EU:s tillträde till rymden och långsiktig finansiering.
• Fördela ansvaret mellan nationella och europeiska aktörer.
• Skapa balans mellan europeiskt oberoende och internationellt samarbete. EU bör ta initiativ och bedriva verksamhet på samma nivå som sina partner för att spela en strategisk roll i de stora rymdprojekt som genomförs i form av samarbete.
• Garantera EU:s tillgång till en industriell struktur av hög kvalitet och viktiga tekniska lösningar. Utöver detta måste EU hitta de områden som ger mervärde och bestämma om man vill behålla en industriell bas som omfattar hela rymdfarten.
• Garantera en bred och effektiv teknisk bas som vidmakthålls med hjälp av forsknings- och demonstrationsprogram. EU, ESA, de nationella aktörerna och industrin har inrättat olika instrument (den vägledande planen för rymdteknik, sjunde ramprogrammet för forskning och nationella forskningsprogram).
• Upprätthålla kontinuerlig kunskaps- och informationsöverföring mellan generationer av vetenskapsmän och ingenjörer. I Europa uppskattar man att närmare 30 procent av alla anställda inom rymdsektorn kommer att gå i pension inom de närmaste tio åren.

RYMDFART I EU:S OCH MEDBORGARNAS TJÄNST

När möjligheterna i rymdsamfundets teknik utnyttjas bör de nya krav som samhället ställer tillmötesgås. Syftet är att skapa ett konkurrenskraftigt kunskapssamhälle som ger alla EU:s medborgare, inte minst de med särskilda behov, tillgång till avancerade tekniska lösningar och tjänster.

Förutom att telekommunikationssatelliter i mycket stor utsträckning används för utbyte av information (telefoni, television och digital dataöverförning), erbjuds företagen, myndigheterna och medborgarna ett stort utbud av tjänster i och med de europeiska bärraketerna, till exempel mer hållbar rörlighet, väderleksprognoser, övervakning av klimatförändringar, system för snabbare reaktion på naturkatastrofer osv.

Prioriteringar inför framtiden

• Utvidga rymdforskningen till att även omfatta andra aktörer inom rymdindustrin än de traditionella. Främja forskningsverksamhetens omsättning i industriella tillämpningar och mervärdestjänster som ligger utanför själva rymdfarten.
• Överföra teknik från forskningen till näringslivet genom att uppmuntra till privata investeringar med hjälp av långfristiga offentliga åtaganden.
• Utveckla nya tillämpningar som på bästa möjliga sätt utnyttjar fördelarna med mark- respektive rymdbaserade tekniska system.
• Bevara intressena i den utvidgade unionen. Alla EU:s medborgare, även i de nya medlemsstaterna, kommer att få tillgång till tjänster av hög kvalitet om EU till exempel genomför nya rymdbaserade bredbandssystem.
• Stödja en hållbar utveckling. Rymdtekniken används för jordobservation, framför allt för väder- och miljöändamål i syfte att följa planetens utveckling (klimat, väderlek, världshaven, vegetation, global uppvärmning, övervakning av oljebälten i havet osv.).
• Bidra till utvecklingen av satellitnavigeringssystem för navigation i luften, till havs och på land.
• Öka säkerheten för medborgarna. Krishanteringen har direkt koppling till hur väl man behärskar rymdtekniken, framför allt inom det militära rymdområdet.

EN EFFEKTIVARE OCH AMBITIÖSARE ORGANISATION OCH STRUKTUR

ESA inrättades 1975 och har framgångsrikt nått det ursprungliga målet att samla de resurser och kvalifikationer som krävdes för framtagandet av ett integrerat rymdprogram, vilket genomfördes av nationella organisationer i vissa medlemsstater, operativa organ och rymdinitiativen.

Prioriteringar inför framtiden

• Optimera den rikedom som finns inom den europeiska rymdfarten, med beaktande av subsidiaritetsprincipen, för att fastställa nya mål.
• Se till att de olika institutionella aktörernas bidrag är inriktade på gemensamma mål.
• Definiera de institutionella aktörernas befogenheter i rymdfartsfrågor och deras relationer till den privata sektorn, framför allt när det gäller utvecklingskontor och verksamhetsstrukturer.
• Utveckla rymdindustrin inom ett stabilt och förutsägbart regelverk i syfte att motivera beslutsfattare och investerare. Åtgärder har redan börjat vidtas för att förenkla förfarandena och undanröja en rad administrativa hinder.

När grönboken offentliggörs inleds ett officiellt samråd som pågår fram till den 30 maj 2003. Svaren från de berörda parterna på de frågor som ställs kommer att utgöra underlag för en handlingsplan (vitbok).

Bakgrund

När grönboken offentliggjordes inleddes ett officiellt samråd som pågick fram till den 30 maj 2003. Svaren från de berörda parterna på de frågor som ställts utgjorde ett underlag för ett handlingsprogram (vitbok av den 11 november 2003) (FR)(pdf)för att genomföra en europeisk rymdpolitik. I kommissionens meddelande (FR)(pdf)från maj 2005 läggs grunden för ett europeiskt rymdprogram inom EU:s nya institutionella och tekniska ram (utveckling av Galileo och GMES).

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 23 maj 2005: "Europeisk rymdpolitik - Preliminära inslag" [KOM(2005) 208 slutlig - Ej offentliggjort i EGT].

Rådets beslut 2004/578/EG av den 29 april 2004 om ingående av ramavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska rymdorganisationen (EUT L 261, 6.8.2004).

Kommissionens vitbok av den 11 november 2003: "Rymden: en ny europeisk utmaning för en växande union - Handlingsplan för genomförande av den europeiska rymdpolitiken" [KOM(2003) 673 - ej offentliggjord i EUT].

Denna vitbok bygger på det samråd som inleddes genom grönboken i januari 2003. I vitboken föreslås ett handlingsprogram för en europeisk rymdpolitik för att främja konkurrenskraft och hållbar utveckling i EU. Galileoprogrammet och GMES-systemet är konkreta exempel på rymdteknik som kan bidra till att EU:s politiska mål uppnås.

Kommissionens meddelande till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén: "En sammanhållen flyg- och rymdindustri - Reaktioner på Star 21-rapporten" [KOM(2003) 600 slutlig - ej offentliggjort i EUT].

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet: "Europa och rymden: Ett nytt kapitel inleds" [KOM(2000) 597 slutlig - Ej offentliggjort i EGT].

En strategi föreslås för att ge politiskt stöd till offentliga och privata aktörers initiativ för att utforma en rymdpolitik för gemenskapen.

I meddelandet beskrivs innehållet i och riktlinjerna för en rymdstrategi med följande tre mål:

• Att stärka och bibehålla oberoende tillgång till rymden till ett rimligt pris.
• Att förbättra den vetenskapliga kunskapsbasen.
• Att låta marknaderna och samhället få ta del av rymdsektorns tekniska möjligheter.

Senast ändrat den 17.07.2006