Kampen mot bioterrorism (meddelande)

Detta meddelande behandlar de problem på hälsoområdet som Europeiska unionen står inför i samband med kampen mot bioterrorism. Dokumentet redogör för nuläget, resultaten av arbetet hittills på området och framtidsutsikterna för det fortsatta arbetet.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 2 juni 2003 om samarbete inom Europeiska unionen om beredskap och kapacitet att hantera biologiska och kemiska attacker (hälsoskydd) [KOM(2003) 320 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

SAMMANFATTNING

Detta meddelande har kommit till med anledning av terroristattackerna utan motstycke i USA i september 2001. Regeringar och internationella organ har reagerat på denna händelse genom att undersöka hur sådana hot kan förebyggas och bekämpas samt hur effekterna av denna typ av attacker kan mildras. De har också börjat utveckla lämpliga medel för att bemöta det nya hotet om avsiktlig spridning av biologiska och kemiska agens.

Detta meddelande handlar om hälsoaspekterna av Europeiska unionens (EU) åtgärder mot bioterrorism. Först beskrivs vilka åtgärder som vidtagits för att stärka folkhälsoskyddet vid avsiktlig spridning av biologiska och kemiska agens. Därefter behandlas de problem och utmaningar i fråga om beredskap och ingripanden som måste klaras av hälsosektorn.

DEN SENASTE TIDENS BIOTERRORISTINCIDENTER OCH FÖLJDERNA INOM EU

Kort efter terroristattackerna den 11 september 2001 drabbades USA av en rad bioterroristattacker med mjältbrandssporer. Dessa terroristaktioner fick stora konsekvenser i Europa. Räddningstjänster, säkerhetsstyrkor och väpnade styrkor försattes i beredskap, medan hälsovårdssystemet fick ta hand om en mängd försändelser som misstänktes ha kontaminerats med mjältbrand. Även om inga bioterroristattacker har inträffat i Europa, har trycket på de europeiska länderna ändå varit högt, då de tvingades att snabbt frigöra resurser för att bemöta denna nya typ av hot. Upptäckten av ricin, ett giftigt ämne som kan vara dödligt, i en fastighet i London i januari 2003 gav hälsovårdsmyndigheterna en stark påminnelse om att ansträngningarna för att bekämpa bioterrorism omedelbart måste förstärkas.

Den internationella gemenskapen och EU har reagerat på detta nya hot genom att anta följande åtgärder:

• Rådets möte (hälsofrågor) den 15 november 2001: Det belgiska ordförandeskapet uppmanade i sina slutsatser kommissionen att utarbeta ett åtgärdsprogram om samarbete i fråga om beredskap och ingripanden vid biologiska och kemiska hot.
• Ottawainitiativet: Den 7 november 2001 samlades hälsoministrarna från G7-gruppen i ett möte i Ottawa i vilket även Mexikos hälsominister och kommissionsledamot David Byrne med ansvar för hälsa och konsumentskydd deltog. Vid detta möte enades man om ett samordnat globalt initiativ för att stärka möjligheterna att ingripa på folkhälsoområdet vid hot om internationell biologisk, kemisk och nukleär terrorism.
• Kommissionens reaktion: Kommissionen vidtog en rad samordnade åtgärder på områdena räddningstjänst, folkhälsa, företag (läkemedel), forskning, kärnkraft, transport och energi. Dessa åtgärder redovisas i kommissionens meddelande från november 2001 "Räddningstjänst - Beredskap för att hantera krissituationer (es de en fr)".

Den 20 december 2002 antog rådet och kommissionen ett gemensamt program för att förbättra samarbetet mellan medlemsländerna vad gäller bedömning av kemiska, biologiska och nukleära risker, varningar, ingripanden, beredskapslager och forskning.

BEREDSKAP OCH INGRIPANDEN PÅ FOLKHÄLSOOMRÅDET

Beredskap

För att mildra effekterna av avsiktlig spridning av biologiska och kemiska agens krävs det att agenset upptäcks tidigt och att misstänkta fall identifieras snabbt. Hälsomyndigheter och -organ spelar en central roll i detta avseende. Därför måste dessa myndigheter

• upprätta en effektiv övervakning,
• se till att sjukvårdspersonal vet vilka syndrom de ska vara uppmärksamma på,
• utfärda riktlinjer för hur olika fall ska hanteras,
• skapa effektiva system för att snabbt vidarebefordra anmälningar till de myndigheter som svarar för insamling och utvärdering av epidemiologisk information,
• samordna insatserna på folkhälsoområdet.

Dessutom måste laboratorierna förfoga över tillräckligt stor expertis och kapacitet för att kunna hantera högriskagens, avancerad teknik och plötsliga efterfrågetoppar när flera attacker inträffar samtidigt.

Ingripanden

Vid angrepp krävs det omedelbara åtgärder för fysiskt skydd och hjälp. Dessutom måste en preliminär bedömning av följderna och riskerna göras så att lämpliga insatser omedelbart kan sättas igång. Det är hälsomyndigheternas ansvar att vidta förebyggande åtgärder och behandlingsåtgärder (dekontaminering av exponerade personer, utstryksprov för analys, profylaktisk behandling osv.). Vidare måste beredskapsplaner utarbetas för att höja tillförlitligheten vad gäller förmågan att organisera en proportionell och tvärsektoriell insats. Slutligen måste personalens hjälpmedel och insatskapacitet byggas ut för att kunna hantera ett angrepp på bästa sätt.

Samordning inom EU

Inom ett område utan inre gränser som Europeiska unionen är det viktigt att det införs lämpliga system för att säkerställa att underrättelser och informationsutbyte vid hot eller attacker sker snabbt. Med hänsyn till hur viktigt det är med gemensamma insatser inom EU inrättades i oktober 2001 en hälsoskyddskommitté bestående av företrädare för hälsoministrarna med uppgift att främja samarbete i kampen mot bioterrorism. Hälsoskyddskommittén antog ett program om samarbete om beredskap för och reaktion på biologiska och kemiska attacker, som går under kodnamnet Bichat. Programmet har fyra mål:

• Inrätta en mekanism för varning och informationsutbyte.Denna mekanism består av hälsoskyddskommittén och ett system för tidig varning. Hälsoskyddskommitténs uppgift är att utbyta information om hälsohot, om beredskaps- och insatsplaner samt krishanteringsstrategier. Systemet för tidig varning (kodnamn Ras-Bichat) har varit i bruk sedan juni 2002 och används för att rapportera om incidenter som innebär avsiktlig spridning av biologiska och kemiska agens i syfte att skada.
• Skapa kapacitet på EU-nivå för att snabbt spåra och identifiera biologiska och kemiska agens som kan tänkas komma till användning vid attacker.För att upptäcka avsiktlig spridning av biologiska agens är man först och främst hänvisad till medlemsländernas system för övervakning av infektionssjukdomar. Det är viktigt att medlemsländerna fortsätter sina ansträngningar för att utveckla nya diagnosmetoder för snabbdetektering. På EU-nivå sker samordningen av dessa övervakningssystem inom ramen för ett beslut från september 1998 om övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar.En förteckning över biologiska agens som kan användas vid bioterrorism har redan upprättats i prioriteringsordning utifrån ett antal kriterier. Dessutom fastställs i en förordning från rådet (nr 1334/2000) förteckningar över biologiska och kemiska agens som omfattas av bestämmelser om exportkontroll.Laboratoriekapaciteten är otillräcklig i flera medlemsländer. Det är därför absolut nödvändigt att medlemsländerna delar sina resurser med varandra och att de som förfogar över avancerad utrustning bistår dem som saknar den.
• Upprätta en databas över läkemedelslager och hälso- och sjukvårdstjänster (se nästa avsnitt) samt skapa beredskap för att göra läkemedel och hälso- och sjukvårdsspecialister tillgängliga vid en attack.
• Ställa upp regler och tillhandahålla riktlinjer för hur man bör bemöta attacker samt samordna EU:s insatser och kontakter med länder utanför EU och internationella organisationer. Samråd inom EU och på internationell nivå har visat att processen med att anpassa de nationella beredskapsplanera till det nya hotet om dold spridning av kemiska och biologiska agens ännu inte är fullbordad i alla medlemsländer. Dessutom är det viktigt att intensifiera arbetet med beredskapsplanering och modeller för att förbättra och stärka beredskapsplanerna inför hot och angrepp.

Rådet förlängde i februari 2007 hälsoskyddskommitténs mandat med tre år.

TILLGÅNG TILL OCH LAGRING AV LÄKEMEDEL

Efter bioterroristattackerna i USA inriktades uppmärksamheten på tillgången till läkemedel inom EU och på förmågan hos medlemsländernas läkemedelsföretag att rätta till eventuella brister i produktions- och leveransledet. I december 2001 tillsattes en gemensam arbetsgrupp (kommissionen och läkemedelsindustrin) för att diskutera frågor som tillgänglighet, produktions-, lagrings- och distributionskapacitet för läkemedel som används vid bioterroristattacker.

Nationella beredskapslager

För att kunna bemöta terroristattacker har eller håller flera medlemsländer på att bygga upp beredskapslager av antibiotika. Två större medlemsländer har erbjudit sig att dela lager med andra medlemsländer. Majoriteten av de andra medlemsländerna ville dock inte närmare gå in på dessa erbjudanden och frågan har därför lagts åt sidan.

Eftersom smittkoppsviruset betraktas som en mycket lämplig bärare för utvecklingen av biologiska vapen på grund av sin mycket smittsamma och potentiellt dödliga karaktär, har en genomgång gjorts av de nationella lagren av smittkoppsvaccin. Genomgången visade att de flesta medlemsländer har eller håller på att bygga upp lager av smittkoppsvaccin.

Lager på EU-nivå

Det har ännu inte byggts upp några beredskapslager på EU-nivå. Behovet av att skapa ett lager av smittkoppsvaccin, antibiotika och antivirala medel på EU-nivå har dock lyfts fram av arbetsgruppen med företrädare för kommissionen, läkemedelsindustrin och medlemsländerna.

I fråga om antibiotika borde ett EU-lager innehålla ett tillräckligt stort antal olika antibiotika för att kunna motverka så många potentiella patogener som möjligt. Förutom stordriftsfördelar skulle ett EU-lager av antibiotika också ge de europeiska medborgarna en ökad trygghetskänsla. Vid uppbyggnaden av ett sådant lager kan det däremot visa sig vara svårt att enas om valet av antibiotika bland olika terapeutiska grupper och att välja den slutliga produkten.

När det gäller att bygga upp ett EU-lager för smittkoppsvaccin har man kommit fram till att ett sådant lager ska läggas upp parallellt med nationella lager och inte bör ersätta dessa. Dessutom ska EU-lagret vara tillgängligt för alla på lika villkor och alla EU-medborgare ska ha lika rätt till det. Diskussionerna om alternativ såsom EU-lager visade att de flesta medlemsländer inte är positivt inställda till uppbyggnaden av lager av smittkoppsvaccin på EU-nivå.

Planerade åtgärder

Inom ramen för hälsoskyddsprogrammet vidtas för närvarande åtgärder för att ta itu med behovet av samarbete på läkemedelsområdet. Därutöver kommer utvecklingen vad gäller tillverkning och tillgänglighet av smittkoppsvaccin att undersökas med jämna mellanrum.

FORSKNING

På kommissionens initiativ upprättades 2001 en FoU-expertgrupp för att motverka effekterna av biologisk och kemisk terrorism. Expertgruppen utarbetade en rapport som innehöll en inventering av forskningsverksamheten i medlemsländerna som sedan låg till grund för ett flertal rekommendationer.

Bekämpning av bioterrorism är ett område som kan tas upp i det sjätte ramprogrammet under de prioriterade tematiska områdena "biovetenskap, genomik och bioteknik för bättre hälsa" samt "livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet". Särskilda forskningsbehov omfattas även av avsnittet "forskning med inriktning på politikområden" i programmet, där en särskild åtgärd rörande "frågor som rör civilskyddet och krishantering" har införts.

ATT ORGANISERA EN SEKTORSÖVERGRIPANDE REAKTION

För att förebygga terroristaktioner och mildra deras följder måste många aktörer och resurser från andra områden än hälsoområdet engageras. Följande sektorer bör uppmärksammas särskilt:

• Livsmedelssäkerhet: EU:s omfattande lagstiftning täcker primär produktion av jordbruksprodukter och industriell produktion av bearbetade livsmedel. Det finns följaktligen inget behov av att införa nya system, utan nuvarande mekanismer behöver bara justeras med hänsyn till hotet om bioterrorism.
• Djursäkerhet: Liksom för livsmedelssäkerheten har EU en mycket komplett lagstiftning på detta område. Det är således viktigt att dra nytta av de befintliga mekanismerna och justera dessa med hänsyn till hotet om biologisk och kemisk terrorism.
• Växtsäkerhet: Användningen av växtskyddsmedel på grödor utgör ett led i förvaltningen av livsmedelskedjan. Det finns redan system inom EU som syftar till att förhindra missbruk av växtskyddsmedel och undvika eller upptäcka oavsiktlig kontaminering.
• Vattensäkerhet: I rådets och kommissionens gemensamma program uppmanas medlemsländerna och EU att undersöka huruvida EU:s bestämmelser om kvaliteten på dricksvatten och ytvatten i tillräcklig hög grad täcker kraven på säkerhet och tidig upptäckt av smittämnen och gifter.

INTERNATIONELLT SAMARBETE

Vid mötet i Ottawa i november 2001 beslutades det att bilda en global aktionsgrupp för hälsoskydd för att genomföra den samordnade handlingsplan som man hade enats om på detta möte. I planen föreskrivs bl.a. utbyte av information och erfarenheter om beredskaps- och krishanteringsplaner, samarbete mellan laboratorier, utbildning av hälso- och sjukvårdspersonal och utveckling av metoder för riskkommunikation och -hantering.

Kommissionen samarbetar med Världshälsoorganisationen (WHO) (ES) (EN) (FR) i en rad frågor med anknytning till följderna av avsiktlig spridning av biologiska och kemiska agens. Möten mellan rådet, kommissionen och Nato har lett till utväxling av dokument om åtgärder i samband med kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära incidenter. Dessa dokument kan användas som underlag för ett framtida samarbete på området.

ANKNYTANDE RÄTTSAKTER

Kommissionens grönbok om bioberedskap av den 11 juli 2007 [KOM(2007) 399 slutlig - Ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning].

Terrorism anses vara en av de största utmaningarna för EU i dag. Attackerna i Madrid, London och New York visade att terrorismen fortfarande är ett hot mot alla länder. Det finns risk för att terrorister kommer att ta till icke-konventionella metoder såsom biologiska vapen som har kapacitet att infektera tusentals människor, förorena jord, infektera djurpopulationer och förgifta livsmedel. Risken för "bioterroristattacker" är låg men sådana attacker skulle kunna få förödande konsekvenser.

Naturligt förekommande sjukdomar, laboratorieolyckor och annat oavsiktligt spridande av sjukdomsagens utgör också ett hot som kan leda till att samhällena i Europa försvagas.

Syftet med denna grönbok är att inleda ett samråd på EU-nivå om hur man kan minska biologiska risker samt stärka beredskapen och insatserna mot sådana risker. Begreppet "beredskap" omfattar samtliga aspekter av frågan, såsom förebyggande, skydd, kapacitet att sätta in första insatser, lagföring av brottslingar, övervakning, forskning, motåtgärder och återhämtning.

Detta samråd vänder sig särskilt till nationella myndigheter som ansvarar för riskförebyggande åtgärder och ingripanden, folkhälsa, tullfrågor och brottsbekämpning samt bioindustrin, den epidemiologiska sektorn och hälsosektorn. Samrådet kan komma att leda till konkreta åtgärder i fråga om bioberedskap under 2008.

Aktörerna ska inkomma med sina svar till kommissionen senast den 1 oktober 2007.

Meddelande från kommissionen till rådet, Europaparlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén om bättre samordning av planeringen av krisberedskapen på folkhälsoområdet i EU av den 28 november 2005 [KOM(2005) 605 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning].

Detta meddelande syftar till att hjälpa medlemsländerna att utarbeta allmänna planer för alla slags krissituationer på folkhälsoområdet med hänsyn tagen till den europeiska dimensionen. I meddelandet fastställs grunderna utifrån vilka medlemsländerna kan fastställa sina egna beredskapsplaner och där beskrivs de viktigaste elementen som ska beaktas när det gäller beredskapen vid krissituationer på folkhälsoområdet.

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet av den 28 november 2001: "Räddningstjänst - Beredskap för att hantera krissituationer" [KOM(2001) 707 slutlig - Ej offentliggjort i Europeiska gemenskapernas officiella tidning].

Europaparlamentets och rådets beslut nr 2119/98/EG av den 24 september 1998 om att bilda ett nätverk för epidemiologisk övervakning och kontroll av smittsamma sjukdomar i gemenskapen [Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 268, 3.10.1998].

See also

Ytterligare upplysningar om åtgärder för att bekämpa bioterrorismen finns på Europeiska kommissionens webbplats "Folkhälsa"(FR).

Senast ändrat den 09.01.2008