Vuxenutbildning: det är aldrig för sent att lära

Att höja medborgarnas allmänna kompetensnivå betyder att man ökar deras chanser att få ett jobb samtidigt som man bekämpar fattigdom och social utslagning. I detta syfte har kommissionen kommit med ett meddelande på temat vuxenutbildning där den uppmuntrar medlemsländerna att öka och stärka vuxnas möjlighet till utbildning och att göra den tillgänglig för alla.

RÄTTSAKT

Meddelande från kommissionen till rådet, 23 oktober 2006, om vuxenutbildning [KOM (2006) 614 slutlig - Ej offentliggjort i EUT].

SAMMANFATTNING

Att främja det livslånga lärandet ingår i den så kallade Lissabonstrategin som går ut på ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och social integration. Även om medlemsländerna erkänner att det är viktigt med livslångt lärande, ligger antalet vuxenstuderande i Europa i dag under det mål som medlemsländerna fastställt. I meddelandet vill kommissionen uppmuntra medlemsländerna till att öka kvalitén i vuxenutbildningen och den allmänna kompetensnivån hos medborgarna.

En förbättrad vuxenutbildning kan spela en nyckelroll i utbildningen för de europeiska medborgarna och för den sociala integreringen av mindre gynnade grupper i arbetslivet, t.ex. för invandrare och äldre, som blir allt fler i Europa. Dessutom uppnår man avsevärda fördelar både kollektivt och individuellt genom att förbättra vuxenutbildningen. Genom att höja den allmänna kompetensnivån hos medborgarna bidrar man till att förbättra de ekonomiska indikatorerna, t.ex. genom en ökning av produktiviteten och en minskning av arbetslösheten samt de sociala indikatorerna, t.ex. ett aktivare medborgarskap, minskad brottslighet och minskade kostnader för hälso- och sjukvård.

Vilka är utmaningarna?

Kommissionen har identifierat följande utmaningar för att förstärka det livslånga lärandet:

• Konkurrenskraft: Att höja den allmänna kompetensnivån hos medborgarna i alla medlemsländer är en viktig ekonomisk faktor som bidrar till att man når Lissabonstrategins mål för tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning. De positiva resultat som har uppnåtts i andra länder som har investerat i sina utbildningssystem bekräftar hållbarheten i denna teori. Det ekonomiska syftet blir ännu viktigare med tanke på den förväntade utvecklingen på arbetsmarknaden. Enligt en undersökning som Eurostat utfört (DE) (EN) (FR) kommer fram till 2010 hälften av alla nya jobb att gå till de mest kvalificerade personerna i befolkningen, samtidigt som en tredjedel av den aktiva europeiska befolkningen i dag fortfarande är underkvalificerade och en avsvärd del anses fortfarande inte kunna använda sig av skriftlig information i sitt dagliga liv.
• Förändringar i befolkningsstrukturen: Inom utbildningssystemen måste man ta hänsyn till att Europas befolkning blir allt äldre invandrarna blir allt fler. Enligt OECD (EN) (FR) kommer en tredjedel av EU:s medborgare att inom 30 år vara äldre än 60 år. Detta kräver åtgärder för att förlänga de äldre arbetstagarnas aktiva arbetsliv och att öka antalet unga arbetstagare. För att man ska uppnå detta mål måste medlemsländerna inrikta sig på förhindra att så många ungdomar lämnar skolan i förtid, samtidigt som man inriktar sig på att förbättra kompetensnivån bland lågutbildade arbetstagare över 40 år. Invandringen är en stor utmaning för de europeiska utbildningssystemen och utgör en enorm mänsklig potential eftersom den både kan vara en del av lösningen på problemet med befolkningens åldrande och bristen på kompetens och inom vissa sektorer.
• Fattigdom och socialt utanförskap: Vuxenutbildningen kan spela en nyckelroll för att bekämpa fattigdom och socialt utanförskap som marginaliserar ett stort antal människor i alla medlemsländer. De olika orsakerna till detta problem är låg utbildningsnivå, arbetslöshet, isolering på landsbygden och en sämre start i livet. Detta utanförskap förvärras av bristande kunskap om och vana vid informationsteknik där icke-datakunniga utestängs från viktig information och resurser.

Genom att förbättra vuxenutbildningen kan medlemsländerna medverka till att befästa språkliga och kulturella kunskaper liksom yrkeskunskaper hos medborgare som ofta missgynnats på arbetsmarknaden. Medlemsländerna bör genomföra dessa projekt genom att utnyttja de befintliga resurserna maximalt. För att uppnå detta mål bör de skapa en bättre samordning mellan de aktörer som deltar i dessa projekt: de myndigheter som fattar beslut på olika nivåer samt alla de aktörer som samarbetar för att utarbeta och genomföra de politiska åtgärderna. Samordning gör det möjligt att fastställa prioriteringar, utarbeta en politik och ge personer som är intresserade av lärande information. Europeiska strukturfonderna kan bidra till att förbättra infrastrukturen och öka utbudet inom vuxenutbildningen.

Åtgärder

Kommissionen har fastställt fem åtgärder för att hjälpa medlemsländerna att ta itu med de utmaningar som skisserats ovan.

• Skapa utbildningsprogram för vuxna med en rättvisare fördelning och med fler deltagare: Medlemsländerna bör öka deltagandet i vuxenutbildning så att den blir mer rättvis och närmar sig det mål som fastställts för 2010, nämligen 12,5 %. De bör stödja vuxenutbildning för alla men särskilt för lågutbildade, äldre och funktionshindrade samt glesbygdsbor. Fler investeringar för att nå målgrupperna måste göras, informationen måste förbättras om vuxenutbildningens olika möjligheter och man måste bättre utnyttja de utbildare som redan finns.
• Säkra kvaliteten i vuxenutbildningsprogrammen: Medlemsländerna bör se till att undervisningsmetoderna är effektiva och anpassade för vuxenstuderande och att lärarna är bra. För att stärka kvaliteten i inlärningen har kommissionen pekat på följande faktorer:

- Undervisningsmetoder: De studerande måste erbjudas metoder och material som har anpassats till deras behov och komma överens med utbildarna om tydliga mål och vilka resurser de behöver vid inlärningen.

- Bra lärare: Erkännande av vuxenutbildningslärarnas kompetens genom att ge dem utbildning och bra lön.

- Utbildare som håller hög kvalitet: Myndigheterna måste garantera utbildningens kvalitet genom standarder och system för kvalitetssäkring.

- Kvaliteten på utbildningstjänsterna: Åtgärder som tillgång till undervisningslokaler, anordnande av barnpassning samt flexibilitet i undervisningen påverkar märkbart deltagandet i utbildningen.

• Att utveckla system för erkännande och validering av resultat av lärande: Medlemsländerna bör utforma system för mätning och validering av lärande som baseras på gemensamma principer. Dessa system ger de studerande möjlighet till bättre självutvärdering och uppmuntrar dem att studera vidare. Utbildningsrådet antog redan 2004 gemensamma principer, och vissa medlemsländer har infört valideringssystem på grundval av tidigare erfarenheter. För att främja den effektiva utvecklingen av dessa system lyfter kommissionen fram följande: att valideringssystemen bör utformas i samarbete med alla berörda aktörer, att systemen behöver förbättras och att utbildningsmålen bör formuleras uttryckligt.
• Investera i äldre och invandrare: Medlemsländerna bör se till att utbildningsprogrammen riktar sig till äldre och invandrare, två kategorier som utgör en enorm mänsklig potential både i den moderna ekonomin och i det moderna samhället, men som ofta är missgynnade på arbetsmarknaden. När det gäller de äldre bör medlemsländerna engagera sig på två fronter: äldre arbetstagare bör och kan förlänga sitt yrkesverksamma liv under ett aktivt åldrande, medan pensionärer som har möjlighet till det bör integrera lärandet i sina liv och i sin tur bli lärare. Kommissionen vill att universiteten erbjuder utbildning som har anpassats till vuxenstudenters behov, men merparten länder släpar efter i detta avseende. Medlemsländerna bör också förstärka invandrarnas integration genom att sätta värde på deras kunskaper. Kommissionen stödjer här utbildningsprogram i grannländerna, utveckling av system för erkännande av redan inhämtade kunskaper samt möjligheter till ett effektivt kunskapsinhämtande.
• Främja forskning om och analys av vuxenutbildning: För att kunna övervaka och utvärdera insatser inom vuxenutbildningen behövs tillförlitliga uppgifter. Dessa uppgifter är i dag begränsade, men ansträngningar görs av internationella organisationer, t.ex. OECD och Europeiska kommissionen, som tar hjälp av Eurostat och av den forskningsenhet som nyligen inrättats i Ispra.

Kommissionen har för avsikt att före slutet av 2007 utarbeta en handlingsplan på grundval av detta meddelande.

Bakgrund

Inom ramen för Lissabonstrategin, som syftar till att främja ett kunskapssamhälle, understödde kommissionen i ett första meddelande 2001 inrättandet av ett europeiskt område för livslångt lärande.

Rådet bidrar också till Lissabonstrategins mål genom en resolution från 2002. Före slutet av 2007 ska en handlingsplan utarbetas enligt det senaste meddelandet som tar hänsyn till erfarenheterna av programmen Sokrates och Grundtvig.

Senast ändrat den 17.05.2007