18.12.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 363/101

(1)

I juli 2002 införde rådet genom förordning (EG) nr 1338/2002 (2) en slutgiltig utjämningstull på 7,1 % på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien (nedan kallad den ursprungliga undersökningen).

(2)

Genom förordning (EG) nr 1339/2002 (3) införde rådet en slutgiltig antidumpningstull på 21 % på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) och en slutgiltig antidumpningstull på 18,3 % på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien.

(3)

Genom beslut 2002/611/EG (4) godtog kommissionen ett prisåtagande, som inkommit från den indiska exporterande tillverkaren Kokan Synthetics and Chemicals Pvt. Ltd (nedan kallad Kokan), beträffande både antidumpnings- och antisubventionsåtgärder på import från Indien.

(4)

Genom kommissionens beslut 2004/255/EG (5) upphävdes i mars 2004 beslut 2002/611/EG efter Kokans frivilliga tillbakadragande av åtagandet.

(5)

Genom beslut 2006/37/EG (6) godtog kommissionen ett nytt åtagande som inkommit från Kokan beträffande både antidumpnings- och antisubventionsåtgärderna på import från Indien. Förordningar (EG) 1338/2002 och (EG) 1339/2002 ändrades genom rådets förordning (EG) nr 123/2006 (7) i enlighet med detta.

(6)

Efter en översyn av åtgärderna vid giltighetstidens utgång införde rådet antidumpningstullar på import av sulfanilsyra med ursprung i Kina och Indien genom kommissionens förordning (EG) nr 1000/2008 (8). Efter en översyn vid giltighetstidens utgång och en interimsöversyn införde rådet genom rådets förordning (EG) nr 1010/2008 (9) slutgiltiga utjämningstullar på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien och ändrade nivån på antidumpningstullarna på import från Indien av sulfanilsyra.

(7)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att de nu gällande slutgiltiga utjämningsåtgärderna snart kommer att upphöra att gälla (10), mottog kommissionen den 1 juli 2013 en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av dessa åtgärder enligt artikel 18 i förordning (EG) nr 597/2009 (nedan kallad grundförordningen). Begäran ingavs av CUF – Quimicos Industriais (nedan kallad sökanden eller CUF) som är den enda tillverkaren av sulfanilsyra i unionen och som därmed svarar för 100 % av unionens produktion.

(8)

Begäran grundades på påståendet att det var sannolikt att subventioneringen skulle fortsätta och skadan för unionsindustrin skulle återkomma, om åtgärderna upphörde att gälla.

(9)

Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstiden utgång och offentliggjorde den 16 oktober 2013 i Europeiska unionens officiella tidning  (11) ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) enligt artikel 18 i grundförordningen.

(10)

Genom ett tillkännagivande om inledande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (12) den 16 oktober 2013 meddelade kommissionen också att den, i enlighet med artikel 11.2 i rådets förordning (EG) nr 1225/2009 (13), inledde en översyn vid giltighetstidens utgång av import av sulfanilsyra med ursprung i bland annat Indien.

(11)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande subventionering omfattade perioden 1 oktober 2012–30 september 2013 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för att skadan ska fortsätta eller återkomma omfattade perioden från och med den 1 januari 2010 fram till översynsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(12)

Kommissionen underrättade officiellt sökanden, exporterande tillverkare i Indien, importörerna och de användare som den visste var berörda samt företrädarna för det exporterande landet om att en undersökning vid giltighetstidens utgång hade inletts. Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(13)

Den enda unionstillverkaren, som också var den enda berörda parten, bad om en utfrågning och beviljades den.

(14)

Eftersom ett stort antal exporterande tillverkare i Indien och icke-närstående importörer i unionen föreföll vara berörda, angavs det i tillkännagivandet om inledande att kommissionen kunde komma att tillämpa ett stickprovsförfarande i enlighet med artikel 27 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads de berörda parterna att ge sig till känna till kommissionen inom 15 dagar efter det att översynen hade inletts och lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande.

(15)

Kommissionen mottog svar från två indiska exporterande tillverkare. Därför tillämpades inget stickprovsförfarande.

(16)

En icke-närstående importör besvarade stickprovsformuläret men importerade inte den berörda produkten från det berörda landet och lämnade inte in något svar på frågeformuläret. Därför tillämpades inget stickprovsförfarande.

(17)

Eftersom det endast finns en unionstillverkare, tillämpades inget stickprovsförfarande för unionstillverkarna.

(18)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för att fastställa sannolikheten för fortsatt subventionering och för fortsatt eller återkommande skada samt för att fastställa unionens intresse. Kommissionen sände frågeformulär till den enda tillverkaren i unionen, de två exporterande tillverkarna i Indien, indiska myndigheter, kända importörer och användare i unionen.

(19)

Endast den ena av de två indiska exporterande tillverkarna lämnade ett fullständigt svar. Denna tillverkare stod för huvuddelen av den totala indiska exporten till unionen under översynsperioden.

(20)

Kommissionen genomförde också samråd i Delhi med de indiska myndigheterna, delstatsregeringarna i Maharashtra och Gujarat samt Indiens centralbank.

(21)

Vidare gjordes kontrollbesök i följande företags lokaler:

(22)

Den produkt som berörs är sulfanilsyra som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2921 42 00 (Taricnummer 2921420060). Det finns två grader av sulfanilsyra som bestäms efter respektive renhetsgrad, det vill säga en teknisk och en ren sulfanilsyra. Ren sulfanilsyra saluförs dessutom ibland i form av ett salt från sulfanilsyra. Sulfanilsyra används som råvara vid tillverkningen av optiska vitmedel, tillsatsmedel för betong, livsmedelsfärgämnen och färgämnen för särskilda ändamål. Begränsad användning inom läkemedelsindustrin noterades också. Även om det inte har bestridits att de båda kvalitetsklasserna har samma grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper och därför betraktas som en enda produkt, är det viktigt att påpeka att det i samband med undersökningen visade sig att utbytbarheten i praktiken är begränsad. I synnerhet användare som förlitar sig på ren sulfanilsyra kunde använda teknisk sulfanilsyra bara om de själva renade den ytterligare. De användare som behöver eller föredrar teknisk sulfanilsyra skulle i teorin kunna använda ren sulfanilsyra, men på grund av prisskillnaden (20–25 %) är detta inte ekonomiskt hållbart.

(23)

Sulfanilsyra är en ren råvara och dess grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper är identiska oavsett ursprungsland. Den berörda produkten och de produkter som tillverkas och säljs av den exporterande tillverkaren i Indien på den inhemska marknaden och till tredjeländer samt de som tillverkas och säljs av unionstillverkaren på unionsmarknaden har således visat sig ha samma grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper och huvudsakligen samma användningsområden, och anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 2 i grundförordningen.

(24)

Samarbetet från de indiska exportörerna begränsades till en exporterande tillverkare. I brist på samarbete från andra tillverkare måste mängden av utjämningsbara subventioner fastställas utifrån tillgängliga fakta, såsom svaren från det samarbetande företaget, som stod för huvuddelen av exporten från Indien till unionen, och utifrån den information som tillhandahållits av indiska myndigheter.

(25)

På grundval av uppgifterna i begäran om översyn och svaren på kommissionens frågeformulär undersökte kommissionen följande system som påstods omfatta subventioner:

(26)

Systemen i leden a, b, c, e, h, i, k och l som angivits ovan grundar sig på utrikeshandelslagen (Foreign Trade Development and Regulation Act 1992, nr 22/1992), som trädde i kraft den 7 augusti 1992. Enligt utrikeshandelslagen får indiska myndigheter göra tillkännagivanden om export- och importpolitiken. Dessa sammanfattas i dokument om utrikeshandelspolitiken som utfärdas av handelsministeriet vart femte år och regelbundet uppdateras. Det dokument om utrikeshandelspolitiken som är relevant för översynsperioden i denna undersökning är Foreign Trade Policy 2009–2014 (nedan kallat FTP 09-14). De förfaranden som de indiska myndigheterna tillämpar för FTP 09-14 beskrivs också närmare i deras handbok för förfaranden (Handbook of Procedures Volume I, nedan kallad HOP I 09-14). Denna handbok uppdateras regelbundet.

(27)

Det system med befrielse från inkomstskatt som anges ovan i led d grundar sig på lagen om inkomstskatt (Income Tax Act) från 1961, som varje år ändras genom skattelagen (Finance Act).

(28)

De regionala systemen som anges ovan i leden f och n förvaltas av delstaterna Maharashtra respektive Gujarat och grundar sig på resolutioner från delstaten Maharashtras ministerium för industri-, energi- och arbetskraftsfrågor och resolutioner från delstaten Gujarat ministerium för industri- och gruvindustrifrågor.

(29)

Det exportkreditsystem som anges ovan i led g grundar sig på paragraferna 21 och 35A i lagen om bankverksamhet (Banking Regulation Act) från 1949, enligt vilken Indiens centralbank får ge landets affärsbanker instruktioner i fråga om exportkrediter.

(30)

Det tullrestitutionssystem som anges ovan i led j grundar sig på paragraf 75 i tullagen (Customs Act) från 1962, paragraf 37 i lagen om centrala punktskatter (Central Excise Act) från 1944 och paragraferna 93A och 94 i budgetlagen (Financial Act) från 1994 samt på restitutionsreglerna för tull, centrala punktskatter och skatt på tjänster (Customs, Central Excise Duties and Service Tax Drawback Rules) från 1995. Restitutionssatserna offentliggörs regelbundet och tillämpliga satser under översynsperioden var satser för hela branschen (All Industry Rates, AIR) enligt tullrestitutionssatserna för 2012–2013, som offentliggjordes i meddelande nr 92/2012-Cus. (N.T). Tullrestitutionssystemet hänvisas även till som ett tullavskrivningssystem i kapitel 4 i FTP 09-14.

(31)

Det konstaterades att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte befann sig varken i en särskild ekonomisk zon eller i en industriell frizon för bearbetning på export. Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren hade dock status som ett exportorienterat företag och fick utjämningsbara subventioner under översynsperioden. Beskrivningen och utvärderingen nedan rör därför endast systemet med exportorienterade företag.

(32)

Systemet med exportorienterade företag beskrivs i kapitel 6 i FTP 09-14 och i kapitel 6 i HOP I 09-14.

(33)

Med undantag av rena handelsföretag kan alla företag som i princip åtar sig att exportera hela sin produktion av varor eller tjänster etableras inom ramen för systemet med exportorienterade företag. Industriföretag måste uppnå ett visst tröskelvärde i fråga om fasta tillgångar (10 miljoner indiska rupier) för att få status som ett exportorienterat företag.

(34)

Exportorienterade företag kan vara belägna och etablerade var som helst i Indien.

(35)

En ansökan om status som ett exportorienterat företag måste innehålla uppgifter för de kommande fem åren om bland annat planerade produktionsvolymer, prognostiserat exportvärde, importbehov och behov på den inhemska marknaden. Om myndigheterna godkänner företagets ansökan, kommer företaget att underrättas om villkoren för detta. Godkännandet som företag enligt systemet med exportorienterade företag gäller i fem år. Det kan därefter förlängas för ytterligare perioder.

(36)

En mycket viktig skyldighet för exportorienterade företag är enligt FTP 09-14 att uppnå nettoinkomster av utländsk valuta, det vill säga att företaget under en referensperiod (fem år) uppnår ett totalt exportvärde som är högre än det totala värdet av importerade varor.

(37)

Exportorienterade företag är berättigade till följande förmåner:

(38)

Företag som omfattas av dessa system bedriver verksamhet under övervakning av tulltjänstemän i enlighet med kapitel 65 i tullagen.

(39)

Den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren verkade enligt systemet med exportorienterade företag under de första fyra månaderna av översynsperioden. Den formella skrivelsen om att man lämnade systemet och att den tull som var en del av systemet därmed upphörde att gälla utfärdades den 6 februari 2013. Under översynsperioden utnyttjade således företaget systemet enbart för att få omsättningsskatten återbetald. Översynen visade att den berörda exporterande tillverkaren inte erhöll några förmåner som rörde befrielse från importtullar och punktskatter på inhemska inköp och inte heller någon delvis återbetalning av tull som erlagts för bränsle från inhemska oljebolag.

(40)

Återbetalning av statlig omsättningsskatt utgör subventioner i den mening som avses i artikel 3.1 a ii i grundförordningen. Statliga intäkter som skulle ha uppstått i avsaknad av detta system uteblir, vilket vidare innebär att det exportorienterade företaget får en förmån i den mening som avses i artikel 3.2 i grundförordningen, eftersom företaget förbättrar sin likviditet genom att det får omsättningsskatten återbetald. Subventionen är rättsligt knuten till exportresultat och betraktas därför som selektiv och utjämningsbar enligt artikel 4.4 a i grundförordningen. I enlighet med punkt 6.1 i FTP 09-14 är det exportorienterade företagets exportmål en nödvändig förutsättning för att erhålla dessa förmåner.

(41)

Subventionsbeloppet beräknades på grundval av den statliga omsättningsskatt som återbetalades för lokalt förvärvade varor under översynsperioden. I enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen fördelades detta subventionsbelopp på den totala exportomsättning som genererats under översynsperioden (nämnare), eftersom subventionen var knuten till exportresultat och inte beviljades på grundval av framställda, producerade, exporterade eller transporterade kvantiteter. Den på detta sätt beräknade subventionsmarginalen uppgick till 1,4 %.

(42)

Det bekräftades att tullkreditsystemet i praktiken avskaffades från och med den 30 september 2011, det vill säga före översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna översyn.

(43)

Systemet med förmånstullar i exportfrämjande syfte vid import av kapitalvaror beskrivs närmare i kapitel 5 i FTP 09-14 och i kapitel 5 i HOP I 09-14.

(44)

Det konstaterades att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte erhöll några förmåner enligt systemet under översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna översyn.

(45)

Det bekräftades att systemet med befrielse från inkomstskatt avskaffades i april 2011, det vill säga före översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna översyn.

(46)

Systemet med förhandstillstånd beskrivs närmare i avsnitten 4.1.3.1–4.1.14 i FTP 09-14 och avsnitten 4.1–4.30 i HOP I 09-14.

(47)

Det konstaterades att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte erhöll några förmåner enligt systemet med förhandstillstånd under översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna översyn.

(48)

I syfte att uppmuntra etableringen av industrier i mindre utvecklade områden i delstaten har delstatsregeringen i Maharashtra sedan 1964 beviljat nya eller expanderande anläggningar som inrättats i delstatens utvecklingsregioner stimulansåtgärder enligt ett system som är allmänt känt som stimulanssystemet eller PSI (Package Scheme of Incentives). Systemet har ändrats flera gånger sedan det infördes, och under översynsperioden fanns det två giltiga PSI-system: PSI 2007 (som var giltigt fram till april 2013) och PSI 2013. Det stimulanssystem som tillämpas av delstatsregeringen i Maharashtra består av flera delsystem, varav de viktigaste är i) återbetalning av lokal skatt eller ingångsskatt, ii) befrielse från skatt på elektricitet, iii) befrielse från lokal omsättningsskatt eller uppskjutande av denna, iv) räntesubventioner för nya verksamheter och v) vissa bidrag till små och medelstora företag för att de ska kunna uppdatera sin teknik. Översynen visade att det enda delsystem som användes av den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren under översynsperioden var uppskjutande av omsättningsskatt (se led iii) som i själva verket hade sitt ursprung i PSI 2001, men den utestående omsättningsskatten skulle fortfarande delvis betalas ut under översynsperioden.

(49)

För att kunna komma i fråga för stöd måste företagen i allmänhet investera i delstatens mindre utvecklade områden (vilka delas in i olika kategorier beroende på deras ekonomiska utveckling, till exempel föga utvecklade områden, mindre utvecklade områden och minst utvecklade områden), antingen genom att inrätta nya industrianläggningar eller genom att göra storskaliga kapitalinvesteringar för att expandera eller diversifiera en befintlig industrianläggning. Huvudkriteriet för att fastställa stimulansens storlek utgörs av klassificeringen av det område inom vilket företaget är etablerat eller kommer att etableras samt investeringens storlek.

(50)

Certifikatet för stödberättigande som delstatsregeringen i Maharashtra hade utfärdat till den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren gjorde att företaget enligt delsystemet för uppskjutande av omsättningsskatt kunde skjuta upp betalningen av den delstatliga omsättningsskatt som togs ut på dess inhemska försäljning.

(51)

Delsystemet för uppskjutande av omsättningsskatt enligt det stimulanssystem som tillämpas av delstatsregeringen i Maharashtra innebär att subventioner beviljas i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och 3.2 i grundförordningen. Det undersökta delsystemet utgör ett finansiellt bidrag från delstatsregeringen i Maharashtra, eftersom detta fördröjer inkasseringen av delstatsregeringens inkomster som den annars skulle ha haft. Uppskjutandet av omsättningsskatten innebär att företaget beviljas en förmån, eftersom dess likviditet förbättras.

(52)

Delsystemet är endast öppet för företag som har investerat inom vissa avgränsade geografiska områden inom delstaten Maharashtras jurisdiktion. Det är inte öppet för företag som är belägna utanför dessa områden. Förmånens storlek varierar beroende på vilket område det gäller. Systemet är selektivt i enlighet med artikel 4.2 a och 4.3 i grundförordningen och därför utjämningsbart.

(53)

Den uppskjutna statliga omsättningsskatten enligt systemet för uppskjutande, som fortfarande skulle betalas i slutet av översynsperioden, betraktades som likvärdig med ett räntefritt lån på samma belopp från delstatsregeringen i Maharashtra. Förmånen för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren har således beräknats på grundval av den ränta som företaget betalade för ett jämförbart affärslån under översynsperioden.

(54)

I enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen fördelades detta subventionsbelopp (täljare) över företagets totala omsättning under översynsperioden (nämnare), eftersom subventionen inte var knuten till exportresultat och inte beviljades på grundval av tillverkade, framställda, exporterade eller transporterade kvantiteter.

(55)

På grundval av ovanstående är storleken på den subvention som företaget fått enligt detta system 1,1 %.

(56)

Det bekräftades att efter ändringar i exportkreditsystemet (juli 2010 för exportkrediter i rupier och maj 2012 för exportkrediter i utländsk valuta) upphörde i princip de förmånliga räntesatserna av exportkrediter inom ramen för detta system att existera med undantag av ett begränsat antal särskilda industrisektorer. Eftersom den aktuella kemiska sektorn inte fanns i förteckningen över sektorer som omfattas av räntesubventionerna under översynsperioden, var det inte nödvändigt att ytterligare analysera detta system i översynen.

(57)

Systemet beskrivs närmare i avsnitt 3.15 i FTP 09-14 och i avsnitt 3.9 i HOP I 09-14.

(58)

Det konstaterades att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte erhöll några förmåner enligt fokusproduktsystemet under översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna översyn.

(59)

Systemet beskrivs närmare i avsnitten 4.2.1–4.2.7 i FTP 09-14 och avsnitten 4.31–4.36 i HOP I 09-14.

(60)

Det konstaterades att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte erhöll några förmåner enligt systemet med tillstånd för tullfri import under översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna översyn.

(61)

Tullrestitutionssystemet beskrivs närmare i restitutionsreglerna för tull och centrala punktskatter (Customs & Central Excise Duties Drawback Rules) från 1995, ändrade genom efterföljande meddelanden.

(62)

Alla exporterande tillverkare och exporterande handlare kan komma i fråga för detta system.

(63)

Exportörer som omfattas av detta system kan ansöka om ett tullrestitutionsbelopp som beräknas som en procentsats av det s.k. fob-värdet av de produkter som exporteras enligt detta system. Tullrestitutionssatserna har fastställts av de indiska myndigheterna för ett antal produkter, inklusive den berörda produkten. Tullrestitutionssatserna fastställs på grundval av den genomsnittliga mängden eller det genomsnittliga värdet av insatsvaror vid tillverkning av en produkt och de genomsnittliga tullbelopp som betalats på insatsvaror. De är tillämpliga oberoende av om importtullar faktiskt har betalats eller inte. Tullrestitutionsprocentsatsen för den berörda produkten under översynsperioden var 4 % av fob-värdet.

(64)

För att kunna beviljas förmåner inom ramen för detta system måste ett företag exportera. Vid den tidpunkt då uppgifter om transporten matas in i tullservern ICEGATE anges det att exporten äger rum inom ramen för tullrestitutionssystemet och tullrestitutionsbeloppet fastställs oåterkalleligen. Efter det att fraktföretaget har lämnat in sitt exportintyg, och tullkontoret med tillfredsställande resultat har jämfört dokumentet med uppgifterna på fraktsedeln, är alla villkor uppfyllda för utbetalning av restitutionsbeloppet, antingen genom direkt utbetalning till exportörens bankkonto eller i form av en växel.

(65)

Exportören måste också lämna bevis för exportinkomsten i form av ett bankintyg om att exporten skett. Detta dokument kan tillhandahållas sedan restitutionsbeloppet har betalats ut, men de indiska myndigheterna kommer att återkräva det utbetalda beloppet om exportören inte lämnar ett bankintyg inom en viss tidsfrist.

(66)

Restitutionsbeloppet kan användas för valfritt ändamål.

(67)

Det konstaterades att det enligt indiska redovisningsprinciper är möjligt att periodisera tullrestitutionsbelopp och bokföra dem som inkomster i affärsredovisningen när exportåtagandet uppfylls.

(68)

Den samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkaren konstaterades använda tullrestitutionssystemet under översynsperioden efter det att man lämnat systemet med exportorienterade företag och den tull som var en del av detta system därmed upphört att gälla.

(69)

Tullrestitutionssystemet innebär att subventioner i den mening som avses i artikel 3.1 a ii och 3.2 i grundförordningen beviljas. Ett tullrestitutionsbelopp är ett ekonomiskt bidrag från de indiska myndigheterna, eftersom de tillhandahåller det som en direkt överföring. Tullrestitutionsbeloppet innebär också att exportörer får en förmån genom att deras likviditet förbättras.

(70)

Tullrestitutionssystemet är vidare rättsligt knutet till exportresultat och betraktas därför som selektivt och utjämningsbart enligt artikel 4.4 första stycket led a i grundförordningen.

(71)

Detta system kan inte betraktas som ett godkänt tullrestitutionssystem eller ett godkänt restitutionssystem som tillåter substitution i den mening som avses i artikel 3.1 a ii i grundförordningen. Det uppfyller inte de strikta reglerna i led i i bilaga I, bilaga II (definition av och regler rörande restitutionssystem) och bilaga III (definition av och regler rörande restitutionssystem som tillåter substitution) till grundförordningen.

(72)

Det finns inte heller något system eller förfarande för att kontrollera vilka insatsvaror som förbrukats vid tillverkningen av den exporterade produkten eller om det skett en alltför stor återbetalning av importtull i den mening som avses i led i i bilaga I samt bilagorna II och III till grundförordningen. Slutligen är exportörer berättigade till förmåner enligt tullrestitutionssystemet oavsett om de importerar några insatsvaror. En exportör beviljas förmånen genom att helt enkelt exportera varor, utan att behöva visa att insatsvaror har importerats. Exportörer som köper alla sina insatsvaror på hemmamarknaden och inte importerar några varor som kan användas som insatsvaror är således ändå berättigade till förmåner enligt tullrestitutionssystemet.

(73)

Detta bekräftas genom de indiska myndigheternas cirkulärskrivelse nr 24/2001, där det tydligt anges att procentsatserna för tullrestitutionen inte är relaterade till det faktiska konsumtionsmönstret av insatsvaror och det faktiska tullbeloppet för insatsvaror för en särskild exportör eller särskilda sändningar, och där de regionala myndigheterna informeras om att inga bevis för faktiska tullar för importerade eller inhemska insatsvaror bör krävas av de lokala enheterna tillsammans med ansökningar om justering av tullrestitution från exportörer.

(74)

Mot bakgrund av ovanstående konstaterades det att tullrestitutionssystemet är utjämningsbart.

(75)

I enlighet med artiklarna 3.2 och 5 i grundförordningen beräknades storleken på de utjämningsbara subventionerna som den förmån som konstaterats för mottagaren under översynsperioden. I detta avseende ansågs det att mottagaren erhåller förmånen vid den tidpunkt då exporttransaktionen sker enligt detta system. Vid denna tidpunkt blir de indiska myndigheterna förpliktade att erlägga restitutionsbeloppet, vilket utgör ett finansiellt bidrag i den mening som avses i artikel 3.1 a ii i grundförordningen. De indiska myndigheterna kan inte längre påverka beviljandet av subventionen när tullmyndigheterna väl utfärdat en exporthandling som innehåller uppgift om bland annat storleken på tullrestitutionen för exporttransaktionen i fråga. Mot bakgrund av ovanstående bör förmånerna inom ramen för tullrestitutionssystemet beräknas som summan av de restitutionsbelopp som förvärvats i samband med exporttransaktioner inom ramen för systemet under översynsperioden.

(76)

I enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen fördelades dessa subventionsbelopp över den totala exportomsättningen för den berörda produkten under översynsperioden (nämnare), eftersom subventionen är knuten till exportresultat och inte beviljades på grundval av tillverkade, framställda, exporterade eller transporterade kvantiteter.

(77)

Mot bakgrund av ovanstående fastställdes subventionsprocentsatsen genom detta system för den samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkaren till 0,6 %.

(78)

Systemet beskrivs närmare i avsnitt 3.14 i FTP 09-14 och i avsnitt 3.8 i HOP I 09-14.

(79)

Det konstaterades att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte erhöll några förmåner enligt fokusmarknadssystemet under översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna översyn.

(80)

Systemet beskrivs närmare i avsnitt 3.16 i FTP 09-14 och i avsnitt 3.10 i HOP I 09-14.

(81)

Det konstaterades att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte erhöll några förmåner enligt incitamentsystemet under översynsperioden. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna översyn.

(82)

Det konstaterades att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte erhöll några förmåner enligt systemet med kapitaltillskott från de indiska myndigheterna eller delstatsregeringarna. Någon ytterligare analys av systemet behövde därför inte göras i denna översyn.

(83)

Det fastställdes att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren inte har närstående företag eller produktionsanläggningar i delstaten Gujarat. Någon ytterligare analys av Gujarats delstatsregerings regionala system behövde därför inte göras.

(84)

Storleken på de utjämningsbara subventionerna under översynsperioden enligt bestämmelserna i grundförordningen, uttryckt i procent av värdet, var för den undersökta exporterande tillverkaren 3,1 %.

Kokan Synthetics & Chemicals Pvt. Ltd

(85)

Enligt tillgängliga uppgifter stod den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren för större delen av exporten av sulfanilsyra från Indien till unionen under översynsperioden. Inga uppgifter fanns som visade att subventionsnivån för andra eventuella exporterande tillverkare skulle vara lägre.

(86)

I enlighet med artikel 18.2 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida ett upphörande av gällande åtgärder sannolikt skulle leda till fortsatt subventionering.

(87)

Även om den subventionsmarginal som konstaterades under översynen vid giltighetstidens utgång är lägre än den som konstaterades under den ursprungliga undersökningen och tidigare översyn vid giltighetstidens utgång, fann man att den samarbetsvilliga indiska exportören av den berörda produkten fortsatte att få utjämningsbara subventioner från de indiska myndigheterna. Det finns inget som tyder på att tullrestitutionssystemet – det huvudsakliga program som för närvarande används av företaget efter det att man lämnat systemet med exportorienterade företag och den tull som varit en del av detta system därmed upphört att gälla – kommer att fasas ut inom överskådlig framtid. Under dessa förhållanden står det därför klart att exportören av den berörda produkten kommer att fortsätta att få utjämningsbara subventioner.

(88)

Under översynsperioden tillverkades en likadan produkt i unionen av en enda unionstillverkare som därmed står för 100 % av unionsproduktionen och utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 9.1 i grundförordningen.

(89)

Unionsförbrukningen fastställdes på grundval av följande:

(90)

Eftersom unionsindustrin består av endast en tillverkare, och det endast finns en amerikansk exporterande tillverkare, är det nödvändigt att presentera uppgifterna i tabellerna nedan i indexerad form för att skydda affärshemligheter.

Tabell 1

Förbrukning på unionsmarknaden

(91)

Det framgick av översynen att marknaden för sulfanilsyra gradvis ökade under den berörda perioden och hade ökat med 14 % i slutet av översynsperioden.

(92)

Importvolymen från Indien minskade med 48 % under skadeundersökningsperioden, och marknadsandelen minskade med 54 % under samma period.

(93)

Det genomsnittliga priset för den berörda produkten från Indien minskade under 2011 med 21 % och ökade därefter gradvis men låg fortfarande under 2010 års nivå med 8 %.

(94)

Undersökningen visade att de priser som togs ut av den enda samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkaren inte underskred unionstillverkarens priser. Eftersom affärshemligheter måste skyddas, kan det exakta resultatet inte lämnas ut men prisunderskridandet visade sig ligga mellan -20 % och -40 %.

(95)

Efter meddelandet och unionstillverkarens inlägg ombads kommissionen att beräkna ett eventuellt prisunderskridande för den återstående delen av den indiska importen enligt uppgifter från Eurostat. Enligt dessa uppgifter kunde inte något prisunderskridande konstateras när det gäller denna import och därmed kan de slutsatser som anges i skäl 94 bekräftas.

(96)

Med undantag av tre försumbara transaktioner (2010 och 2011 från Schweiz samt en 2012 från Malaysia), kom all sulfanilsyraimport från övriga tredjeländer från Kina och Förenta staterna under skadeundersökningsperioden.

Tabell 5

Import av sulfanilsyra från övriga tredjeländer

(97)

Importvolymen av sulfanilsyra från Kina minskade med 99 % mellan 2010 och översynsperioden och marknadsandelen minskade också med 99 % under samma period.

(98)

Det genomsnittliga priset på importen av sulfanilsyra från Kina minskade med 8 % under 2011 och steg därefter kraftigt med 64 % under översynsperioden.

(99)

Både volymen och marknadsandelen för den amerikanska importen av sulfanilsyra ökade betydligt under skadeundersökningsperioden, med 199 % respektive 88 %. Medan unionsindustrins marknadsandel förblev relativt stabil under samma period, tog importen från Förenta staterna över marknadsandelarna från de kinesiska och indiska exportörerna.

(100)

Prisnivåerna för den amerikanska importen förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden och låg på samma nivåer som för unionstillverkarna. Under översynsperioden konstaterades inget prisunderskridande för importen från Förenta staterna.

(101)

I enlighet med artikel 8.4 i grundförordningen omfattade granskningen av sannolikheten att skadan skulle fortsätta eller återkomma en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(102)

För att skydda affärshemligheter har det varit nödvändigt att presentera uppgifterna om den enda unionstillverkaren i indexerad form.

(103)

Unionsindustrins tillverkning var 7 % högre under översynsperioden än i början av skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins kapacitet förblev oförändrad under skadeundersökningsperioden och därmed förändrades kapacitetsutnyttjandet på samma sätt som produktionen, det vill säga ökade med 7 % under översynsperioden.

(104)

Det bör noteras att unionsindustrin behöll en tillfredsställande grad av kapacitetsutnyttjande under skadeundersökningsperioden, med undantag av 2011, och lyckades uppnå en optimal nivå under översynsperioden.

(105)

Efter meddelandet hävdade unionsindustrin att den under skadeundersökningsperioden uppnådde optimalt kapacitetsutnyttjande endast under översynsperioden, vilket visar att återhämtningen fortfarande är mycket ny och bräcklig.

(106)

Denna kommentar i kommissionens bedömning ändrar inte slutsatserna i skäl 104, vilka inte på något sätt motsäger unionsindustrins synpunkter.

(107)

Unionsindustrins lagernivåer vid årsslutet uppvisade en kraftig ökning under 2011 följt av en nedåtgående trend men fortfarande låg nivån 71 % över 2010 års nivå under översynsperioden. På grundval av produktionsvolymen under översynsperioden utgör under alla omständigheter den utgående lagernivån mindre än en månads produktion.

(108)

Unionsindustrins försäljningsvolymer ökade med 4 % i förhållande till de nivåer som noterades i början av skadeundersökningsperioden. Det var en mycket kraftig nedgång under 2011, men därefter har försäljningsvolymerna stadigt ökat.

(109)

När det gäller marknadsandel kan unionsindustrins resultat betraktas som stabilt under skadeundersökningsperioden, med undantag av 2011 då unionsindustrins marknadsandel minskade i likhet med försäljningsvolymen. Under de följande åren ökade både försäljningen och marknadsandelen. Även om unionstillverkarens marknadsandel låg kvar på en nivå något under 2010 års nivå under översynsperioden, bör det noteras att unionsindustrin fortfarande lyckades ta del av ökningen i unionsförbrukningen och hade en dominerande ställning på unionsmarknaden under hela skadeundersökningsperioden.

(110)

I sina kommentarer efter meddelandet uppgav unionsindustrin att dess marknadsandel är mycket instabil, eftersom sulfanilsyra är en prisstyrd råvara, och angav som exempel 2011 när unionsindustrins marknadsandel sjönk kraftigt.

(111)

I detta avseende måste det understrykas att den förlorade marknadsandelen under 2011 sammanföll med en prisökning från unionstillverkarens sida, vilket gick emot marknadstrenden vid den tidpunkten. Undersökningen visade att priserna på importen från alla länder minskade med 5–20 % under 2011. Det är också värt att notera att tillgängliga statistiska uppgifter visar att det framför allt var den amerikanska importören som tog över den marknadsandel som unionsindustrin hade förlorat.

(112)

Unionsindustrins försäljningspriser på unionsmarknaden ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden, vilket berodde på de fortsatt ökade kostnaderna för den viktigaste råvaran (anilin).

(113)

Sysselsättningen i heltidsekvivalenter ökade med 17 % under översynsperioden. De genomsnittliga arbetskostnaderna visade en ökande trend under skadeundersökningsperioden och nådde en ökning med 16 % under översynsperioden i förhållande till 2010. Eftersom tillverkningen ökade med endast 7 %, vilket framgår av skäl 103, minskade arbetskraftens produktivitet med 9 % under skadeundersökningsperioden.

(114)

Unionsindustrins lönsamhet för den likadana produkten minskade under skadeundersökningsperioden och var något lägre än den nivå som unionsindustrin hävdade var optimal, men det är viktigt att notera att den fortfarande förblev positiv under hela skadeundersökningsperioden.

(115)

Minskningen i lönsamhet beror huvudsakligen på att den genomsnittliga produktionskostnaden ökade med 20 % mellan 2010 och översynsperioden, vilket inte helt kunde uppvägas av ökningen på 12 % av försäljningspriserna som anges i skäl 112.

(116)

Undersökningen visade att unionsindustrin inte kunde investera under 2010. Därefter minskade investeringarna för sulfanilsyraföretag med 43 % från 2011 fram till slutet av översynsperioden och storleken på dem i absoluta tal kan anses vara liten och rör framför allt underhållsåtgärder. Dessa resultat stämmer överens med avkastningen på investeringar och den låga lönsamhet som uppnåddes under översynsperioden.

(117)

Avkastningen på investeringar låg i linje med lönsamhetsutvecklingen under 2011 och 2012. Under översynsperioden förbättrades avkastningen på investeringar och nådde samma nivå som 2010 på grund av den ökade lönsamheten mellan 2012 och översynsperioden.

(118)

Kassaflödet uppvisade en varierande trend men förblev positivt under hela skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden minskade kassaflödet med 18 % jämfört med 2010 års nivå. Unionsindustrin rapporterade inte om några svårigheter att anskaffa kapital under skadeundersökningsperioden.

(119)

Som framgår av skäl 84, var den subventionsmarginal som konstaterades under översynsperioden inte stor, även om den fortfarande låg över miniminivån.

(120)

Med tanke på ökningen av försäljningsvolymer, priser och kapacitetsutnyttjande för unionsindustrin, kan det konstateras att åtgärderna lyckades och att unionsindustrin har återhämtat sig från följderna av tidigare subventionering under skadeundersökningsperioden. En viss nedgång för skadeindikatorer, såsom lönsamhet och marknadsandel, konstaterades under översynsperioden, men detta kan inte tillskrivas importen från det berörda landet på grund av dess mycket låga nivå under översynsperioden. De skadeindikatorer som utvecklades negativt uppvisar dock fortfarande en hållbar situation för unionsindustrin.

(121)

Undersökningen visade att importen av den berörda produkten från Indien har sjunkit till en mycket låg nivå. Unionsindustrins marknadsandel höll sig förhållandevis stabil och de volymer som det berörda landet förlorade ersattes av import från Förenta staterna till ett pris som motsvarade unionsindustrins. Unionsindustrin lyckades öka försäljningsvolymen och det genomsnittliga försäljningspriset samt uppnå nästan optimalt kapacitetsutnyttjande.

(122)

Den måttliga minskningen i marknadsandel och lönsamhet för unionsindustrin kan inte tillskrivas importen från Indien, vilket framgår av skäl 120.

(123)

Slutsatsen är därför att unionsindustrin inte led någon väsentlig skada under översynsperioden.

(124)

Även om unionsindustrin gjorde vissa iakttagelser rörande skadeanalysen, vilka behandlades i skälen 95, 105–106 och 110–111, höll den med om den övergripande slutsatsen att det inte skett någon väsentlig skada, särskilt inte under översynsperioden.

(125)

Vid bedömningen av sannolikheten för att skadan ska återkomma är det viktigt att påpeka att under optimalt kapacitetsutnyttjande – som har uppnåtts under översynsperioden – kan unionsindustrin inte tillgodose hela unionsförbrukningen och därmed måste en betydande del av den täckas med import.

(126)

Dessutom tillverkar unionsindustrin endast ren sulfanilsyra, vilket innebär att användare som föredrar teknisk sulfanilsyra för sin produktion måste importera.

(127)

Unionsindustrin hade vidare en stabil marknadsandel med försäljning till ett antal fasta kunder. Av översynen framkom att när det gäller vissa användare måste leverantörerna av sulfanilsyra genomgå stränga och kostsamma certifierings- och kontrollprocesser, vilket gör att det blir svårare att byta leverantör.

(128)

Mot denna bakgrund undersöktes den eventuella inverkan av den indiska importen på unionsmarknaden och unionsindustrin i enlighet med artikel 18.2 i grundförordningen för att bedöma sannolikheten för att skadan skulle återkomma om åtgärderna får upphöra att gälla.

(129)

I skälen 84–85 och 87 fastställdes att sulfanilsyra som importeras från Indien fortfarande subventioneras och sannolikt kommer att subventioneras i framtiden.

(130)

Samtidigt tyder inte undersökningsresultaten på att förekomsten av subventionerad import från Indien skulle leda till återkommande skada för unionsindustrin. Detta resonemang grundar sig på en analys av följande faktorer:

(131)

Undersökningen visade inte att det fanns någon större outnyttjad kapacitet i Indien.

(132)

Unionsindustrin ifrågasatte denna slutsats och hävdade framför allt att den indiska outnyttjade kapaciteten sannolikt kommer att öka till följd av den ökande förekomsten av kinesiska produkter på den indiska marknaden och att incitamentet att exportera därför kommer att bli ännu starkare.

(133)

I detta avseende noterar kommissionen att den största kända indiska tillverkaren och exportören av sulfanilsyra övergav sin status som exportorienterat företag under 2013, vilket beskrivs i skäl 39, eftersom företaget planerade att öka sin försäljning på hemmamarknaden. Denna försäljning skulle ha begränsats avsevärt av de villkor som gäller för exportorienterade företag. Företaget bekräftade att det inte upplevde någon press från kinesiska konkurrenter och att den indiska marknaden enligt dess bedömning hade goda utvecklingsmöjligheter. Därmed finns det ingen anledning att förutsätta att indiska tillverkares nuvarande eller eventuella framtida outnyttjade kapacitet kommer att flytta till unionen på grund av påstått kinesiskt tryck på den indiska marknaden.

(134)

När det gäller de indiska exportörernas prissättning konstaterades det i skälen 94 och 95 att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren och även andra indiska exportörer sålde till priser som inte underskred unionens priser under översynsperioden.

(135)

Unionsindustrin hävdade att Kokans exportpriser grundades på ett prisåtagande och därför inte var representativa för de andra indiska exporterande tillverkarna. Kommissionen noterar att Kokans priser under skadeundersökningsperioden var betydligt högre än det lägsta importpris som fastställs i åtagandet. När det gäller de andra indiska exportörerna var de genomsnittliga exportpriserna enligt Eurostat ännu högre under översynsperioden. Detta innebär att de indiska exportörernas priser, inklusive Kokans, snarare grundades på marknadssituationen än på prisåtagandet.

(136)

Unionsindustrin påpekade också att priserna på importen från Indien minskade med 8 % under skadeundersökningsperioden, trots en ökning med över 40 % av priset på den viktigaste råvaran (bensen) under samma period. Undersökningen visade att den förhållandevis höga prisnivån på sulfanilsyra på unionsmarknaden skapat utrymme för en prissänkning trots att den viktigaste råvaran blivit dyrare. Trots att bensen är en viktig del av kostnaden, kan den inte vara den enda förklaringen till kostnads- och prisutvecklingen för den undersökta produkten. Slutligen visade undersökningen att de indiska priserna vid försäljningen till unionen inte var ovanligt låga, eftersom de var nästan desamma som de indiska priserna vid export till tredjeländer, något som skedde i stora mängder. Därför har prissättningarna av slutprodukten (sulfanilsyra) och den viktigaste råvaran (bensen), inte visat sig vara oförenliga, något som anförs av unionsindustrin.

(137)

Slutligen tog unionsindustrin upp att de indiska exportpriserna till tredjeländer, särskilt Turkiet, var lägre än exportpriserna till EU. Kommissionen noterar att de uppgifter som samlats in från Kokan visade att deras priser till Turkiet också var högre än det lägsta importpriset och att de inte underskred unionsindustrins priser. Kokans exportvolymer till Turkiet låg inom samma intervall som dem som unionsindustrin grundade sitt påstående på och därmed är slutsatserna om Kokan giltiga för all indisk export till Turkiet. De indiska exportörernas påstådda olika prissättning vid export till tredje länder jämfört med till EU stöds inte av tillgänglig information.

(138)

Som anges i skäl 84 uppgick den subventionsmarginal som konstaterades under översynsperioden för den samarbetsvilliga indiska tillverkaren till 3,1 %. Detta visar en fortsatt nedåtgående trend avseende subventionering, vilken konstaterats sedan införandet av de ursprungliga utjämningsåtgärderna under 2002.

(139)

Denna minskning beror inte bara på situationen för detta särskilda företag, utan på genomgripande förändringar i det indiska subventionssystemet. Såsom framgår av del C i denna förordning övergav de indiska myndigheterna vissa system och de flesta andra fick minskad betydelse vad gällde förmåner för företagen. Endast för ett av de undersökta systemen, nämligen tullrestitutionssystemet, lättade man på villkoren för stödberättigande och de administrativa rutinerna. Till följd av detta bytte Kokan direkt till detta system. Användningen av tullrestitutionssystemet utesluter dock användning av merparten av de andra systemen (systemet med exportorienterade företag, systemet med förhandstillstånd, fokusproduktsystemet, systemet med tillstånd för tullfri import och fokusmarknadssystemet). För den berörda produkten har tullrestitutionssystemet en tydlig maximinivå för subventionering. Under översynsperioden var den 4 % av FOB-värdet vid export, och den minskade därefter ytterligare till 3 %. Trots att subventionsnivån är begränsad, kan man förvänta sig att andra tillverkare kommer att gå över till, eller redan har gått över till, detta system eftersom det ger mindre administrativt arbete.

(140)

Kommissionen har redan konstaterat denna trend i flera andra antisubventionsundersökningar i Indien under de senaste två åren (16). Det kan således konstateras att resultaten för Kokan, enligt beskrivningen i skäl 139, kan extrapoleras till de andra indiska tillverkarna av sulfanilsyra.

(141)

Med hänsyn till ovanstående subventionsnivå (prognos på ca 3 % med tullrestitutionssystemet som det huvudsakliga systemet) och den aktuella nivån på exportpriserna från Indien, som redan innefattar subventioner, dras slutsatsen att dessa exportpriser inte skulle underskrida unionsindustrins priser, även om utjämningsåtgärderna för Indien togs bort. Man kan därför dra slutsatsen att exporten från Indien inte kommer att skada unionsindustrin, även om den subventioneras.

(142)

Den samarbetsvilliga indiska tillverkaren (som svarade för en betydande andel av den indiska importen till unionen) sålde i huvudsak teknisk sulfanilsyra och konkurrerade i första hand med den amerikanska och kinesiska importen, eftersom unionsindustrin inte tillverkade teknisk sulfanilsyra. I stort sett all Kokans export av sulfanilsyra till Turkiet, vilken skedde i stora mängder, var av teknisk kvalitet.

(143)

Unionsindustrin hävdade att användningen av teknisk sulfanilsyra till stor del överlappade användningen av ren sulfanilsyra och att konkurrensen mellan de båda kvalitetsklasserna därför var stor.

(144)

Även om det inte har bestridits att de båda kvalitetsklasserna betraktas som en enda produkt, är det viktigt att påpeka att det i samband med undersökningen bekräftades att utbytbarheten i praktiken är begränsad. Särskilt användare som behöver eller föredrar teknisk sulfanilsyra skulle i teorin kunna använda ren sulfanilsyra, men på grund av den stora prisskillnaden (20–25 %) är detta inte ekonomiskt hållbart. Det vidhålls därför att indiska tillverkare vid försäljningen av teknisk sulfanilsyra huvudsakligen konkurrerar med kinesiska och amerikanska produkter.

(145)

Mot bakgrund av resultaten av undersökningen, som förklaras i skälen ovan, dras slutsatsen att ett upphävande av utjämningsåtgärderna mot Indien sannolikt inte kommer att leda till att skadan återkommer på kort till medellång sikt.

(146)

Eftersom det konstaterades att det inte var sannolikt att skadan skulle återkomma, var det inte nödvändigt att fastställa unionens intresse.

(147)

Samtliga parter har underrättats om de viktigaste omständigheter och överväganden som ligger till grund för rekommendationen att upphäva de nuvarande utjämningsåtgärderna för import av sulfanilsyra från Indien. Berörda parter gavs även möjlighet att lämna synpunkter inom en viss tid efter det att dessa uppgifter meddelats. Alla inlagor och synpunkter beaktades noggrant när så var berättigat.

(148)

Av ovanstående följer att de utjämningsåtgärder som tillämpas på sulfanilsyra med ursprung i Indien bör upphävas i enlighet med artikel 18 i grundförordningen. Kommissionens beslut att godtaga det nu gällande åtagandet för import av sulfanilsyra från Kokan bör också upphävas.

(149)

Med tanke på att unionsindustrin börjat återhämta sig nyligen kommer kommissionen på begäran av unionstillverkaren att övervaka importen av den berörda produkten. Övervakningen kommer att begränsas till en period av två år efter det att denna förordning har offentliggjorts.

(150)

Den kommitté som inrättats genom artikel 25.1 i grundförordningen avgav inte något yttrande.