18.12.2014   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 363/82

(1)

Genom förordning (EG) nr 1339/2002 (2) införde rådet i juli 2002 en slutgiltig antidumpningstull på 21 % på import av sulfanilsyra med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallad Kina) och en slutgiltig antidumpningstull på 18,3 % på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien (nedan kallad den ursprungliga undersökningen).

(2)

Genom rådets förordning (EG) nr 1338/2002 (3) infördes en slutgiltig utjämningstull på 7,1 % på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien.

(3)

Genom beslut 2002/611/EG (4) godtog kommissionen ett prisåtagande, som inkommit från den indiska exporterande tillverkaren Kokan Synthetics and Chemicals Pvt. Ltd (nedan kallad Kokan), beträffande både antidumpnings- och antisubventionsåtgärder på import från Indien.

(4)

Efter en ny absorptionsundersökning höjde rådet i februari 2004 genom förordning (EG) nr 236/2004 (5) den slutgiltiga antidumpningstull som är tillämplig på import av sulfanilsyra med ursprung i Kina från 21 % till 33,7 %.

(5)

Genom kommissionens beslut 2004/255/EG (6) upphävdes i mars 2004 beslut 2002/611/EG efter Kokans frivilliga tillbakadragande av åtagandet.

(6)

Genom beslut 2006/37/EG (7) godtog kommissionen ett nytt åtagande som inkommit från Kokan beträffande både antidumpnings- och antisubventionsåtgärderna på import från Indien. Rådets förordningar (EG) nr 1338/2002 och (EG) nr 1339/2002 ändrades genom rådets förordning (EG) nr 123/2006 (8) i enlighet med detta.

(7)

Efter en översyn av åtgärderna vid giltighetstidens utgång införde rådet antidumpningstullar på import av sulfanilsyra med ursprung i Kina och Indien genom förordning (EG) nr 1000/2008 (9). Efter en översyn vid giltighetstidens utgång och en interimsöversyn införde rådet genom förordning (EG) nr 1010/2008 (10) slutgiltiga utjämningstullar på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien och ändrade nivån på antidumpningstullarna på import från Indien av sulfanilsyra.

(8)

Efter offentliggörandet av ett tillkännagivande om att antidumpningsåtgärderna som tillämpas på importen från Kina och Indien snart kommer att löpa ut (11), mottog kommissionen den 1 juli 2013 en begäran om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång av dessa åtgärder enligt artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1225/2009. Begäran ingavs av CUF – Quimicos Industriais (nedan kallad sökanden eller CUF) som är den enda tillverkaren av sulfanilsyra i unionen och som därmed svarar för 100 % av unionens produktion.

(9)

Begäran grundades på påståendet att det var sannolikt att dumpningen skulle fortsätta och skadan för unionsindustrin skulle återkomma, om åtgärderna upphörde att gälla.

(10)

Efter samråd med rådgivande kommittén fastställde kommissionen att det förelåg tillräcklig bevisning för att inleda en översyn vid giltighetstiden utgång och offentliggjorde den 16 oktober 2013 i Europeiska unionens officiella tidning  (12) ett tillkännagivande om inledande av en översyn vid giltighetstidens utgång (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) enligt artikel 11.2 i grundförordningen.

(11)

Genom ett tillkännagivande om inledande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 16 oktober 2013 (13) meddelade kommissionen också att den, i enlighet med artikel 18 i förordning (EG) nr 597/2009 (14), inledde en översyn vid giltighetstidens utgång av de utjämningsåtgärder som tillämpas på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien.

(12)

Undersökningen av fortsatt eller återkommande dumpning omfattade perioden 1 oktober 2012–30 september 2013 (nedan kallad översynsperioden). Undersökningen av de tendenser som är av betydelse för bedömningen av sannolikheten för fortsatt eller återkommande skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2010 fram till översynsperiodens slut den 30 september 2013 (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(13)

Kommissionen underrättade officiellt sökanden, exporterande tillverkare i Kina och i Indien, importörerna och de användare som den visste var berörda samt företrädarna för de exporterande länderna om att en undersökning vid giltighetstidens utgång hade inletts. Berörda parter gavs tillfälle att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda inom den tidsfrist som angavs i tillkännagivandet om inledande.

(14)

Den enda unionstillverkaren, som också var den enda berörda parten, bad om en utfrågning och beviljades den.

(15)

Eftersom ett stort antal exporterande tillverkare i Indien och Kina samt icke-närstående importörer i unionen föreföll vara berörda, angavs det i tillkännagivandet om inledande att kommissionen kunde komma att tillämpa ett stickprovsförfarande i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna avgöra om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall göra ett urval, ombads de berörda parterna att ge sig till känna till kommissionen inom 15 dagar efter det att översynen hade inletts och lämna de uppgifter som begärts i tillkännagivandet om inledande.

(16)

Kommissionen mottog svar på stickprovsformuläret från två indiska exporterande tillverkare, men inte några svar från kinesiska exporterande tillverkare. Därför tillämpades inget stickprovsförfarande.

(17)

En icke-närstående importör besvarade stickprovsformuläret men importerade inte den berörda produkten från de berörda länderna och lämnade inte in något svar på frågeformuläret. Därför tillämpades inget stickprovsförfarande.

(18)

Eftersom det endast finns en unionstillverkare, tillämpades inget stickprovsförfarande för unionstillverkarna.

(19)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg vara nödvändiga för fastställandet av sannolikheten för fortsatt eller återkommande dumpning och skada och för fastställandet av unionens intresse. Kommissionen sände frågeformulär till den enda unionstillverkaren, de två exporterande tillverkarna i Indien, kända importörer och användare i unionen.

(20)

Endast den ena (Kokan) av de två indiska exporterande tillverkarna lämnade ett fullständigt svar. Denna indiska tillverkare stod för huvuddelen av den totala indiska exporten till unionen under översynsperioden.

(21)

Kontrollbesök genomfördes i följande företags lokaler:

(22)

Den produkt som berörs är sulfanilsyra som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer ex 2921 42 00 (Taricnummer 2921420060). Det finns två grader av sulfanilsyra som bestäms efter respektive renhetsgrad, det vill säga en teknisk och en ren sulfanilsyra. Ren sulfanilsyra saluförs dessutom ibland i form av ett salt från sulfanilsyra. Sulfanilsyra används som råvara vid tillverkningen av optiska vitmedel, tillsatsmedel för betong, livsmedelsfärgämnen och färgämnen för särskilda ändamål. Begränsad användning inom läkemedelsindustrin noterades också. Även om det inte har bestridits att de båda kvalitetsklasserna har samma grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper och därför betraktas som en enda produkt, är det viktigt att påpeka att det i samband med undersökningen visade sig att utbytbarheten i praktiken är begränsad. I synnerhet användare som förlitar sig på ren sulfanilsyra kunde använda teknisk sulfanilsyra bara om de själva renade den ytterligare. De användare som behöver eller föredrar teknisk sulfanilsyra skulle i teorin kunna använda ren sulfanilsyra, men på grund av prisskillnaden (20–25 %) är detta inte ekonomiskt hållbart.

(23)

Sulfanilsyra är en ren råvara och dess grundläggande fysikaliska, kemiska och tekniska egenskaper är identiska oavsett ursprungsland. Den berörda produkten och de produkter som tillverkas och säljs av de exporterande tillverkarna i de berörda länderna på den inhemska marknaden och till tredjeländer samt de som tillverkas och säljs av unionstillverkaren på unionsmarknaden har således visat sig ha samma grundläggande fysikaliska och kemiska egenskaper och huvudsakligen samma användningsområden, och anses därför vara likadana produkter i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(24)

I enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen undersökte kommissionen om det för närvarande förekom dumpning och huruvida dumpningen sannolikt skulle fortsätta eller återkomma om de åtgärder som tillämpas på import från Kina och Indien upphörde att gälla.

(25)

Efter det att en översyn vid giltighetstidens utgång hade inletts kontaktade kommissionen 39 kända kinesiska exporterande tillverkare och de kinesiska myndigheterna. Ingen av dessa tillverkare gav sig till känna och samarbetade.

(26)

Kommissionen underrättade de kinesiska myndigheterna och de berörda exporterande tillverkarna om sin avsikt att använda lämpligaste tillgängliga uppgifter för sina slutsatser på grundval av artikel 18 i grundförordningen. Parterna lämnade inte in några synpunkter på detta.

(27)

Följaktligen måste slutsatserna om dumpning och sannolikheten för fortsatt dumpning grundas på tillgängliga uppgifter, det vill säga uppgifter som lämnats av sökanden, särskilt de uppgifter som lämnas i begäran om översyn och uppgifter från Eurostat.

(28)

Endast en liten mängd av den berörda produkten importerades från Kina till unionen under översynsperioden.

(29)

Efter det att en översyn vid giltighetstidens utgång hade inletts, kontaktade kommissionen 25 kända indiska exporterande tillverkare, varav endast en, nämligen Kokan, besvarade frågeformuläret och samarbetade i undersökningen. Företaget svarade för merparten av den indiska exporten till unionen under översynsperioden.

(30)

Under skadeundersökningsperioden var denna exporterande tillverkare verksam under ett prisåtagande som godtogs av kommissionen och som befanns ha respekterats.

(31)

Normalvärdet fastställdes i enlighet med bestämmelserna i artikel 2.7 a i grundförordningen på grundval av priset eller det konstruerade värdet i ett lämpligt tredjeland med marknadsekonomi (nedan kallat jämförbart land).

(32)

I den ursprungliga undersökningen användes Indien som jämförbart land i syfte att fastställa normalvärdet med avseende på Kina. I tillkännagivandet om inledande angavs Indien som jämförbart land och berörda parter inbjöds att lämna synpunkter på detta val. Inga synpunkter mottogs, och det fanns inget som tydde på att Indien inte längre var ett lämpligt val. Unionsindustrin föreslog Förenta staterna som jämförbart land i sin begäran om översyn, men förslaget tillbakavisades på grund av de faktiska omständigheterna att det bara finns en enda tillverkare i Förenta staterna och att marknaden i Förenta staterna varit skyddad av antidumpnings- och utjämningstullar på import av sulfanilsyra från Kina och Indien i över 20 år. Därför valde man att använda Indien som jämförbart land även vid denna undersökning.

(33)

Uppgifterna användes därför från den samarbetsvilliga indiska exporterande tillverkaren.

(34)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet på grundval av uppgifter från den samarbetsvilliga tillverkaren i det jämförbara landet, nämligen Kokan. Inhemsk försäljning användes för att fastställa normalvärdet (se skälen 42–47).

(35)

På grund av det bristande samarbetet från de kinesiska exporterande tillverkarna och därmed avsaknaden av specifika uppgifter om de kinesiska priserna, fastställdes exportpriset utifrån tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen och i detta syfte användes statistiska källor (Eurostat). Det antas att denna informationskälla ligger nära de faktiska priser som kinesiska exportörer tog ut av unionens kunder.

(36)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik.

(37)

I enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen gjordes justeringar för olikheter i exportpriset, när det behövdes. För att uttrycka exportpriset på nivån fritt fabrik, och på grundval av de uppgifter som lämnats i begäran om översyn, justerade kommissionen cif-priset utifrån Eurostats uppgifter om kostnaderna för frakt, försäkringar, hantering och krediter. Dessa justeringar utgjorde mellan 5 % och 10 % av cif-priset.

(38)

I enlighet med artikel 2.11 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalen utifrån en jämförelse mellan det viktade genomsnittliga normalvärdet och det viktade genomsnittliga exportpriset.

(39)

På grund av det bristande samarbetet från kinesiska exportörer finns det inga tillgängliga uppgifter om mixen av importerade produkter. Trots att det saknas information om hur stora mängder ren respektive teknisk sulfanilsyra som importeras, och även om man antar att all import bestod av ren sulfanilsyra, som i genomsnitt är 20 % dyrare än teknisk sulfanilsyra, konstaterades att Eurostats importpriser låg på en nivå som, jämfört med normalvärdena i det jämförbara landet, inte tydde på att någon dumpning förekom.

(40)

Såsom nämns i skäl 28 var importvolymerna från Kina dessutom mycket små under översynsperioden. Det är allmänt vedertaget inom de berörda industrierna att små mängder, enstaka transporter av sulfanilsyra har betydligt högre enhetspriser än större mängder av vanliga order, vilket kan förklara de höga importpriser som Eurostat rapporterade om.

(41)

Även om de tillgängliga siffrorna visar på negativ dumpning kan en sådan slutsats få begränsad betydelse på grund av de små mängder som importeras och bristen på uppgifter om mixen av importerade produkter, vilket är viktigt eftersom prisskillnaden mellan ren och teknisk sulfanilsyra är stor.

(42)

Den inhemska försäljningen för den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren av varje typ av den berörda produkten såldes i representativa mängder och skedde vid normal handel i den mening som avses i artikel 2.4 i grundförordningen.

(43)

För varje produkttyp fastställdes andelen lönsam försäljning till oberoende kunder på den inhemska marknaden under översynsperioden.

(44)

All inhemsk försäljning skedde till ett nettopris motsvarande eller över den beräknade tillverkningskostnaden, och därmed utgjorde lönsam inhemsk försäljning mer än 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för varje produkttyp. Följaktligen fastställdes för var och en av dessa produkttyper normalvärdet utifrån det faktiska inhemska priset och beräknades som ett viktat genomsnitt av priserna för all inhemsk försäljning av den produkttypen under översynsperioden.

(45)

Sökanden hävdade att trycket från kinesiska importvaror, som kom in på den indiska marknaden, hade en negativ inverkan på de indiska inhemska priserna och därmed på fastställandet av normalvärdet.

(46)

Lönsam inhemsk försäljning stod för mer än 80 % av den sammanlagda försäljningsvolymen för varje produkttyp, vilket anges i skäl 44, och normalvärdet måste därför grunda sig på det faktiska priset på hemmamarknaden. Oavsett om importen från Kina pressade ned priserna på den indiska hemmamarknaden eller inte, bestäms normalvärdet dock på ett sådant sätt att detta inte skulle påverka bedömningen. Om 80 % eller mindre av försäljningen av en viss produkttyp var lönsam, skulle fastställandet av normalvärdet endast grundas på den lönsamma försäljningen. Om all försäljning av en viss produkttyp var förlustbringande, skulle normalvärdet grundas på hela produktionskostnaden och en skälig vinstmarginal.

(47)

Kommissionen anser därför att sökandens påstående saknar relevans vad gäller beräkningen av normalvärdet.

(48)

Den berörda produkten exporterades till oberoende kunder i unionen och exportpriset fastställdes i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen, det vill säga på grundval av de exportpriser som faktiskt betalades eller skulle betalas.

(49)

Sökanden hävdade att det finns en motsägelse mellan prisutvecklingen för bensen och prisutvecklingen för den indiska exporten till unionen. Den ansåg att detta var desto mer anmärkningsvärt då det åtagande om minimipriser som godkänts av kommissionen var indexerat och grundades på prisutvecklingen för bensen. Sökanden påstod också att detta prisåtagande medförde att den största indiska exporterande tillverkarens exportpriser inte längre var representativa.

(50)

Kommissionen konstaterade att bensen som råvara vid framställning av anilin, som är den viktigaste råvaran i sulfanilsyra, inte kan stå för mer än mellan 50 % och 60 % av produktionskostnaden för den berörda produkten. Indexeringsklausulen för prisåtagandet begränsar dessutom den verkan prisutvecklingen för bensen får på minimipriset. Slutligen undersökte man vid ett kontrollbesök på plats om åtagandet om minimipriser efterlevdes och det kunde konstateras att exportpriserna genomgående låg betydligt högre än minimipriserna i åtagandet, och därmed begränsades dess konsekvenser.

(51)

Sökanden påstod vidare att indiska exporterande tillverkare med all sannolikhet lät flera små leveranser gå på export till unionen, vilket skulle ha medfört höga spotpriser, och därigenom ökade nivån på exportpriserna på ett konstgjort sätt.

(52)

Undersökningen visade inte att Kokan, den största indiska exporterande tillverkaren, skulle ha gjort någon sådan försäljning. Den övervägande delen (över 99 %) av försäljningen från de andra indiska exportörerna till unionen befanns också bestå av kvantiteter som inte kan anses vara spotförsäljning.

(53)

Utifrån ovanstående iakttagelser måste påståendena från sökanden om att de indiska exportpriserna till unionen inte är representativa tillbakavisas.

(54)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes på nivån fritt fabrik. För att garantera en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset togs vederbörlig hänsyn till olikheter som påverkade priserna och prisernas jämförbarhet genom en justering i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen.

(55)

På denna grund gjordes justeringar för kostnader för transport och försäkring, hantering, lastning och därmed sammanhängande kostnader, förpackningskostnader, kreditkostnader samt rabatter och provisioner, där dessa visats påverka prisernas jämförbarhet. Justeringarna uppgår till mellan 6 % och 10 % av cif-priset vid unionens gräns.

(56)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen jämfördes det viktade genomsnittliga normalvärdet för den likadana produkten med det viktade genomsnittliga exportpriset för den berörda produkten.

(57)

Utifrån detta räknade man ut att dumpningsmarginalen för den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren var negativ. Det förekom därför ingen dumpning under översynsperioden.

(58)

Sökanden hävdade att slutsatsen att dumpning inte förekom hos den största exporterande tillverkaren inte kan utvidgas till att omfatta andra indiska exporterande tillverkare, eftersom dess exportpriser grundas på ett åtagande om minimipriser vid import.

(59)

Den största indiska exporterande tillverkarens exportpriser låg dock på avsevärt högre nivåer än minimipriserna i åtagandet. Dessutom visade sig de andra indiska tillverkarnas exportpriser, som byggde på uppgifter från Eurostat, vara betydligt högre än den största exporterande tillverkarens. Slutligen visade undersökningen att den samarbetsvilliga exporterande tillverkarens exportpriser till tredjeländer, som inte omfattas av ett åtagande eller antidumpningstullar, låg på en nivå som var jämförbar med dess exportpriser till unionen och var således inte dumpade. Kommissionen drar därför slutsatsen att de indiska exportpriserna fastställdes oberoende av prisåtagandet och enligt marknadsförhållandena.

(60)

Sökandens påstående att dumpning skulle ha förekommit hos de andra indiska exporterande tillverkarna måste därför tillbakavisas.

(61)

Amerikanska antidumpningsåtgärder på import av sulfanilsyra med ursprung i Indien och Kina och utjämningsåtgärderna med avseende på import från Indien har gällt sedan 1992. Under 2011 förlängde det amerikanska handelsministeriet gällande utjämningstullar på 43,7 % på import från Indien och gällande antidumpningsåtgärder som varierade från 19,1 % till 114,8 % och tillämpades på import från både Indien och Kina. Nivån på åtgärderna utestängde i själva verket den indiska och kinesiska importen från den amerikanska marknaden.

(62)

Den tillgängliga produktionskapaciteten i Kina beräknades på grundval av uppgifter som tillhandahållits av unionstillverkaren och den enda amerikanska tillverkaren Nation Ford Chemical Company (nedan kallad NFC) i den amerikanska översynen vid giltighetstidens utgång om antidumpningsåtgärderna rörande sulfanilsyra med ursprung i Kina (se USITC:s publikation nr 4270).

(63)

NFC angav att den befintliga kapaciteten i Kina skulle göra det möjligt att producera 65 500 ton sulfanilsyra varje år, vilket ligger i linje med den uppskattning som sökanden gjorde grundat på en studie som utarbetats av den kinesiska industrin och hävdade att den tillgängliga kapaciteten i Kina uppgår till mellan 65 500 och 82 000 ton. Den outnyttjade kapaciteten uppskattades till 20 %, vilket skulle ge mellan 13 100 ton och 16 400 ton. Detta är mer än dubbelt så mycket som unionsförbrukningen under översynsperioden.

(64)

Vidare påstod sökanden att de kinesiska exportörerna också lyckats komma in på den indiska marknaden och styrkte detta påstående med statistiska uppgifter som grundades på den indiska regeringens databas för indisk export och import. Enligt uppgifterna ökade den kinesiska importen av ren sulfanilsyra i Indien avsevärt under översynsperioden jämfört med tidigare perioder till priser som underskred de inhemska försäljningspriser som den samarbetsvilliga indiska tillverkaren tog ut för ren sulfanilsyra. Av uppgifterna framgår att importerad ren sulfanilsyra från Kina kom in på den indiska marknaden till dumpade priser, som låg mellan 82 500 och 92 500 indiska rupier (angivet som ett intervall av sekretesskäl), eftersom normalvärdet för ren sulfanilsyra, med hänsyn tagen till frakt- och försäkringskostnader, som grundas på den enda samarbetsvilliga indiska tillverkarens inhemska försäljning av ren sulfanilsyra i representativa mängder, konstaterades ligga mellan 92 500 och 112 500 indiska rupier (angivet som ett intervall av sekretesskäl). Den noterade dumpningen av importen till den indiska marknaden bidrog till hur man bedömde att de kinesiska exporterande tillverkarna skulle agera om de nuvarande åtgärderna tilläts upphöra att gälla.

(65)

Med tanke på den stora outnyttjade kapaciteten i Kina och uppgifterna om deras prissättning på en tredje marknad, som inte skyddas av handelspolitiska skyddsåtgärder, är det sannolikt att dumpningen återkommer om åtgärderna tillåts upphöra att gälla.

(66)

Den totala tillgängliga kapaciteten i Indien uppskattades också på grundval av uppgifter från både NFC och den enda unionstillverkaren.

(67)

Sökanden uppskattade att Indiens totala kapacitet låg på omkring 13 500 ton varav 2 700 ton kan anses vara outnyttjad. Dessa siffror ligger helt i linje med de uppgifter som den enda amerikanska tillverkaren NFC lämnade i den amerikanska undersökningen.

(68)

Sökanden påstod att en outnyttjad kapacitet på 2 700 ton utgör ett hot mot dennes försäljning, eftersom den står för en betydande del av förbrukningen i unionen och att denna outnyttjade kapacitet sannolikt kommer att öka till följd av en ökad närvaro av kinesiska produkter på den indiska marknaden och incitamentet att exportera därför kommer att fortsätta att öka.

(69)

Kommissionen noterade i detta avseende att den största indiska exporterande tillverkaren avstått från sin status som exportorienterat företag under 2013, eftersom man planerade att öka sin försäljning på hemmamarknaden. Försäljningen hade begränsats avsevärt av villkoren i systemet med exportorienterade företag. Företaget bekräftade att det trots den tilltagande kinesiska importen inte upplevde någon större press från kinesiska konkurrenter när det gällde teknisk sulfanilsyra (vilket är den produkt Kokan framför allt är intresserad av) och att den indiska marknaden enligt företagets bedömning hade goda utvecklingsmöjligheter. Därmed finns det ingen anledning att förutsätta att indiska tillverkares outnyttjade kapacitet kommer att flyttas till unionsmarknaden på grund av påstådd kinesisk press på den indiska marknaden.

(70)

Trots den uppskattade indiska outnyttjade kapaciteten, verkar det inte vara sannolikt att dumpning ska återkomma, eftersom inte någon export vare sig till unionen eller till tredjeländer var dumpad.

(71)

Undersökningen visade inte att den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren tillämpade en annan prissättning vid försäljning till tredjeländer jämfört med exporten till unionen. Vid export av stora mängder till tredjeländer låg priserna på en nivå som är jämförbar med unionsindustrins försäljningspriser till icke-närstående kunder.

(72)

I sin inlaga efter meddelandet av uppgifter lämnade sökanden in nya statistiska uppgifter och hävdade utifrån dessa att indisk export till Turkiet dumpades.

(73)

Kommissionen fann och undersökte en liknande mängd indisk export till Turkiet och kunde koppla den till den samarbetsvilliga exporterande tillverkaren. Därför kunde kommissionen grunda sina beräkningar på mer exakta och detaljerade uppgifter om både produktmix och prisnivåer. Kommissionen bekräftar att den volym som exporterades inte var dumpad.

(74)

De slutsatser som drogs om Kina grundades på tillgängliga uppgifter, eftersom det inte förekom något samarbete och följaktligen inte fanns några företagsspecifika uppgifter om den kinesiska outnyttjade kapaciteten eller prissättningen i tredjeländer.

(75)

Med tanke på att tillgängliga uppgifter tyder på en stor kinesisk outnyttjad kapacitet och dumpning på marknaderna i tredjeländer, och på att prisnivåerna på unionsmarknaden är höga, bedöms det vara sannolikt att dumpningen återkommer.

(76)

Det konstaterades dock att det inte var sannolikt att dumpning skulle återkomma när det gäller Indien, vilket grundas på att det inte förekommit någon dumpning under översynsperioden, att den outnyttjade kapaciteten är avsevärt mindre än Kinas och att exportpriserna till unionen och resten av världen är höga.

(77)

Under översynsperioden tillverkades den likadana produkten i unionen av en enda unionstillverkare som därmed står för 100 % av unionsproduktionen och utgör unionsindustrin i den mening som avses i artikel 4.1 i grundförordningen.

(78)

Unionsförbrukningen fastställdes på grundval av följande:

(79)

Eftersom unionsindustrin består av endast en tillverkare, och det endast finns en amerikansk exporterande tillverkare, måste uppgifterna i tabellerna nedan presenteras i indexerad form för att skydda affärshemligheter.

Tabell 1

Förbrukning på unionsmarknaden

(80)

Det framgick av undersökningen att marknaden för sulfanilsyra gradvis ökade under skadeundersökningsperioden och hade ökat med 14 % i slutet av översynsperioden.

(81)

Om man betraktar länderna var för sig, minskade importvolymen från Kina med 99 % mellan 2010 och översynsperioden och marknadsandelen minskade också med 99 % under samma period.

(82)

Volymen av import med ursprung i Indien minskade med 48 % under skadeundersökningsperioden, och marknadsandelen minskade med 54 % under samma period.

(83)

Den sammanlagda importvolymen av sulfanilsyra från de berörda länderna har minskat med 94 % under skadeundersökningsperioden och har minskat till en mycket låg nivå under översynsperioden. På liknande sätt har marknadsandelen för importen av sulfanilsyra från de berörda länderna minskat med 95 % under skadeundersökningsperioden och har nått en mycket låg nivå under översynsperioden.

(84)

Det genomsnittliga priset på importen av sulfanilsyra från Kina minskade med 8 % under 2011 för att därefter öka kraftigt med 64 % under översynsperioden.

(85)

Även de genomsnittliga priserna på den berörda produkten från Indien minskade 2011 med 21 % och ökade därefter gradvis men låg fortfarande under 2010 års prisnivå med 8 %.

(86)

Eftersom de mängder som såldes av de kinesiska exporterande tillverkarna var små och information om mixen av importerade produkter saknades, kunde man inte göra några meningsfulla beräkningar av pris- och målprisunderskridandet. Inget prisunderskridande eller målprisunderskridande under översynsperioden konstaterades grundat på det antagande som gjorts i skäl 39 om de kinesiska importpriserna enligt Eurostat.

(87)

På grundval av importstatistik från unionsindustrin i skäl 64 befanns de kinesiska priserna på ren sulfanilsyra på den indiska marknaden, med justeringar gjorda för unionens importtullar på 6,5 % på den berörda produkten och kostnaderna efter import på 2 % (tullklareringskostnader), vara prisunderskridande och målprisunderskridande med mellan 5 % och 15 % jämfört med unionsindustrins försäljningspris.

(88)

När det gäller Indien konstaterades inget prisunderskridande eller målprisunderskridande. Eftersom affärshemligheter måste skyddas och beräkningen bygger på försäljningsuppgifter från den enda samarbetsvilliga exporterande tillverkaren, kan de exakta siffrorna inte redovisas. Prisunderskridandet och målprisunderskridandet konstaterades vara mellan – 20 % och – 40 %.

(89)

Efter meddelandet och unionstillverkarens inlägg beräknade kommissionen prisunderskridande och målprisunderskridande för den återstående delen av den indiska importen enligt uppgifter från Eurostat. Enligt dessa konstaterades inget prisunderskridande eller målprisunderskridande avseende denna import. Därmed bekräftas slutsatsen i skäl 88. Dessutom gjordes en jämförelse mellan priserna på den berörda produkten som tillverkades och såldes av unionsindustrin och priserna på den berörda produkten som de indiska exportörerna sålde till övriga världen. Denna jämförelse visade inte på vare sig något prisunderskridande eller målprisunderskridande.

(90)

Dessutom tillhandahöll unionstillverkaren nya beräkningar som visade att skillnaden mellan den genomsnittliga prisnivån för den indiska importen och unionstillverkarens försäljning var mycket liten under 2012. Dessa beräkningar kunde dock inte godtas av kommissionen, eftersom de inte tog hänsyn till att den indiska importen framför allt bestod av teknisk sulfanilsyra medan unionstillverkaren uteslutande sålde ren sulfanilsyra, vilken är ungefär 20 % dyrare.

(91)

Med undantag av tre försumbara transaktioner (2010 och 2011 från Schweiz samt en 2012 från Malaysia), kom all sulfanilsyraimport från övriga tredjeländer från Förenta staterna under skadeundersökningsperioden.

Tabell 5

Import av sulfanilsyra från övriga tredjeländer (Förenta staterna)

(92)

Både volymen och marknadsandelen för den amerikanska importen av sulfanilsyra ökade betydligt under skadeundersökningsperioden, med 199 % respektive 88 %. Medan unionsindustrins marknadsandel förblev relativt stabil under samma period, tog importen från Förenta staterna över marknadsandelarna från de kinesiska och indiska exportörerna.

(93)

Prisnivåerna för den amerikanska importen förblev relativt stabil under skadeundersökningsperioden och låg på samma nivåer som för unionstillverkaren. Under översynsperioden konstaterades inget prisunderskridande för importen från Förenta staterna.

(94)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen omfattade granskningen av sannolikheten att skadan skulle fortsätta eller återkomma en bedömning av alla ekonomiska faktorer som var av betydelse för unionsindustrins tillstånd under skadeundersökningsperioden.

(95)

För att skydda affärshemligheter måste uppgifterna om den enda unionstillverkaren presenteras i indexerad form.

(96)

Unionsindustrins tillverkning var 7 % högre under översynsperioden än i början av skadeundersökningsperioden. Unionsindustrins kapacitet förblev oförändrad under skadeundersökningsperioden och därmed förändrades kapacitetsutnyttjandet på samma sätt som produktionen; det ökade med 7 % under översynsperioden.

(97)

Det bör noteras att unionsindustrin behöll en tillfredsställande grad av kapacitetsutnyttjande under skadeundersökningsperioden, med undantag av 2011, och lyckades uppnå en optimal nivå under översynsperioden.

(98)

Efter meddelandet hävdade unionsindustrin att den under skadeundersökningsperioden endast uppnådde optimalt kapacitetsutnyttjande under översynsperioden, vilket visar att dess återhämtning fortfarande är mycket ny och bräcklig.

(99)

Denna kommentar i kommissionens bedömning ändrar inte slutsatserna i skäl 97, vilket inte på något sätt motsäger unionsindustrins synpunkter.

(100)

Unionsindustrins lagernivåer vid årsslutet uppvisade en kraftig ökning under 2011 följt av en nedåtgående trend, men fortfarande låg nivån 71 % över 2010 års nivå under översynsperioden. Den utgående lagernivån utgör dock mindre än en månads produktion grundat på produktionsvolymen under översynsperioden.

(101)

Unionsindustrins försäljningsvolymer ökade med 4 % i förhållande till nivåerna i början av skadeundersökningsperioden. Det var en mycket kraftig nedgång under 2011, men därefter har försäljningsvolymerna stadigt ökat.

(102)

När det gäller marknadsandel kan unionsindustrins resultat betraktas som stabilt under skadeundersökningsperioden, med undantag av 2011 då unionsindustrins marknadsandel minskade i likhet med försäljningsvolymen. Under de följande åren ökade både försäljningen och marknadsandelen. Även om unionstillverkarens marknadsandel låg kvar på en nivå något under 2010 års nivå under översynsperioden, bör det noteras att unionsindustrin fortfarande lyckades ta del av ökningen i unionsförbrukningen och hade en betydelsefull marknadsandel på unionsmarknaden under hela skadeundersökningsperioden.

(103)

I sina kommentarer efter meddelandet uppgav unionsindustrin att dess marknadsandel är mycket instabil på grund av att sulfanilsyra är en prisstyrd råvara, och gav som exempel 2011 när unionsindustrins marknadsandel sjönk kraftigt.

(104)

I detta avseende måste det betonas att den förlorade marknadsandelen under 2011 sammanföll med en prisökning från unionstillverkarens sida, vilket gick emot marknadstrenden vid den tidpunkten. Undersökningen visade att priserna på importen från alla länder minskade med 5–20 % under 2011. Det är också värt att notera att enligt tillgängliga statistiska uppgifter var det främst den amerikanska importören som tog över den marknadsandel som unionsindustrin förlorade.

(105)

Unionsindustrins försäljningspriser på unionsmarknaden ökade med 12 % under skadeundersökningsperioden, vilket berodde på de fortsatt ökade kostnaderna för den viktigaste råvaran (anilin).

(106)

Sysselsättningen i heltidsekvivalenter ökade med 17 % under översynsperioden. De genomsnittliga arbetskostnaderna visade en ökande trend under skadeundersökningsperioden och nådde en ökning med 16 % under översynsperioden i förhållande till 2010. Eftersom tillverkningen ökade med endast 7 %, vilket framgår av skäl 96, minskade arbetskraftens produktivitet med 9 % under skadeundersökningsperioden.

(107)

Unionsindustrins lönsamhet för den likadana produkten minskade under skadeundersökningsperioden och var något lägre än den nivå som unionsindustrin hävdade var optimal, men det är viktigt att notera att den fortfarande förblev positiv under hela skadeundersökningsperioden.

(108)

Minskningen i lönsamhet beror huvudsakligen på att den genomsnittliga tillverkningskostnaden ökade med nästan 20 % mellan 2010 och översynsperioden, vilket inte helt kunde uppvägas av ökningen på 12 % av försäljningspriserna som anges i skäl 105.

(109)

Undersökningen visade att unionsindustrin inte kunde investera under 2010. Därefter minskade investeringarna för sulfanilsyrabranschen med 43 % från 2011 fram till slutet av översynsperioden och storleken på dem i absoluta tal kan anses vara liten och rör framför allt underhållsåtgärder. Dessa resultat stämmer överens med avkastningen på investeringar och den låga lönsamhet som uppnåddes under översynsperioden.

(110)

Avkastningen på investeringar låg i linje med lönsamhetsutvecklingen under 2011 och 2012. Under översynsperioden förbättrades avkastningen på investeringar och nådde samma nivå som 2010 på grund av den ökade lönsamheten mellan 2012 och översynsperioden (se tabell 11).

(111)

Kassaflödet uppvisade en varierande trend men förblev positivt under hela skadeundersökningsperioden. Under översynsperioden minskade kassaflödet med 18 % jämfört med 2010 års nivå. Unionsindustrin rapporterade inte om några svårigheter att anskaffa kapital under skadeundersökningsperioden.

(112)

Såsom konstateras i skälen 41 och 57–60 påträffades ingen dumpning från de berörda länderna under översynsperioden.

(113)

Med tanke på avsaknaden av dumpad import från Kina och Indien samt ökningen av försäljningsvolymer, priser och kapacitetsutnyttjande för unionsindustrin, kan det konstateras att åtgärderna lyckades och att unionsindustrin har återhämtat sig från följderna av tidigare dumpning under skadeundersökningsperioden. En viss nedgång för skadeindikatorer, såsom lönsamhet och marknadsandel, konstaterades under översynsperioden, men detta kan inte tillskrivas importen från de berörda länderna eftersom den var mycket liten under denna period. De skadeindikatorer som utvecklades negativt uppvisar dock fortfarande en hållbar situation för unionsindustrin.

(114)

Unionsindustrin exporterade endast försumbara volymer under 2012 och översynsperioden, och därför dras slutsatsen att exporten inte hade någon inverkan på unionsindustrins situation.

(115)

Även om de genomsnittliga prisnivåerna som fastställts för den berörda produkten från Kina och Indien under översynsperioden och en jämförelse med tidigare år har begränsad tillförlitlighet på grund av den låga importvolymen, visade ändå översynen att den berörda produkten från Kina och Indien kommit in i unionen till icke-dumpade priser.

(116)

Unionsindustrins marknadsandel höll sig förhållandevis stabil och de volymer som de berörda länderna förlorade ersattes av import från Förenta staterna till ett pris som motsvarade unionsindustrins. Unionsindustrin lyckades öka försäljningsvolymen och det genomsnittliga försäljningspriset samt uppnå nästan optimalt kapacitetsutnyttjande.

(117)

Den måttliga minskningen i marknadsandel och lönsamhet för unionsindustrin kan inte tillskrivas importen från Kina och Indien, vilket framgår av skäl 113.

(118)

Slutsatsen är därför att unionsindustrin inte led någon väsentlig skada under översynsperioden.

(119)

Även om unionsindustrin gjort vissa iakttagelser om skadeanalysen, vilka har tagits upp ovan i skälen 89–90, 98–99 och 103–104, höll den med om den övergripande slutsatsen att det inte skett någon väsentlig skada, särskilt under översynsperioden.

(120)

Vid bedömningen av sannolikheten att skadan ska återkomma är det viktigt att påpeka att under optimalt kapacitetsutnyttjande – som har uppnåtts under översynsperioden – kunde unionsindustrin inte tillgodose hela unionsförbrukningen och därmed måste en betydande del av den täckas med import.

(121)

Dessutom tillverkar unionsindustrin endast ren sulfanilsyra, vilket innebär att användare som föredrar teknisk sulfanilsyra för sin produktion måste importera.

(122)

Unionsindustrin hade vidare en tämligen stabil marknadsandel med försäljning till ett antal fasta kunder. Av översynen framkom att när det gäller vissa användare måste leverantörerna av sulfanilsyra genomgå stränga och kostsamma certifierings- och kontrollprocesser, vilket gör att det blir svårare att byta leverantör.

(123)

Det är i detta sammanhang som sannolikheten för återkommande skada, om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla, analyseras i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen.

(124)

Eftersom ingen av de kinesiska exporterande tillverkarna samarbetade i undersökningen, måste undersökningsresultaten rörande Kina grundas på tillgängliga uppgifter i enlighet med artikel 18 i grundförordningen, särskilt begäran om översyn vid giltighetstidens utgång.

(125)

Som redan har konstaterats i skälen 63 och 75, har kinesiska tillverkare en betydande outnyttjad kapacitet när det gäller tillverkning av sulfanilsyra, och det är sannolikt att dumpningen återkommer.

(126)

Enligt skälen 64 och 87 tydde tillgängliga uppgifter dessutom på att Kina nyligen hade sålt större mängder än tidigare av sulfanilsyra i Indien till priser som underskred unionsindustrins priser.

(127)

Den statistik som bygger på kinesisk import in på den indiska marknaden, och förklaras i skäl 64, tyder på att Kina är intresserad av att sälja främst ren sulfanilsyra vilken, om den riktades in på unionsmarknaden, skulle konkurrera direkt med unionstillverkarens försäljning.

(128)

Alla dessa faktorer tillsammans pekar på att Kina snabbt skulle kunna exportera betydande mängder av sulfanilsyra till dumpade priser till unionsmarknaden utan att ens behöva dirigera om sin försäljning från andra marknader om åtgärderna skulle tillåtas upphöra att gälla. Unionsmarknaden är attraktiv när det gäller priser och skulle kunna göra det möjligt för de kinesiska exportörerna att få stordriftsfördelar genom att öka sin produktion. Om detta inträffade, skulle unionsindustrin ställas inför en omedelbar nedgång av sin försäljning och sina försäljningspriser, vilket i sin tur skulle påverka kapacitetsutnyttjande och lönsamhet. Om dessa skadeindikatorer försämrades, skulle unionsindustrins återhämtning vända snabbt, och väsentlig skada skulle uppkomma.

(129)

När det gäller Indien är det inte sannolikt att dumpning återkommer om åtgärden skulle tillåtas upphöra att gälla, vilket anges i skäl 76. Mot bakgrund av detta resultat är analysen av återkommande skada inte nödvändig.

(130)

Mot bakgrund av resultaten av undersökningen och i enlighet med skälen ovan, skulle en brist på åtgärder med all sannolikhet resultera i en betydande ökning av exporten från Kina till låga priser, vilket skulle påverka det finansiella och ekonomiska resultatet negativt för unionsindustrin och leda till att väsentlig skada skulle återkomma.

(131)

Sannolikheten för återkommande skada när det gäller Indien analyserades inte, eftersom det konstaterades att dumpning från Indiens sida inte skulle återkomma.

(132)

När det gäller de antidumpningsåtgärder som tillämpas på import av sulfanilsyra från Indien drogs slutsatsen att det inte var sannolikt att dumpning skulle återkomma. Därför är det inte nödvändigt att göra något fastställande om unionens intresse.

(133)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersöktes det om ett bibehållande av åtgärderna i Kinas fall skulle strida mot unionens intresse som helhet betraktat. Unionens intresse fastställdes utifrån en bedömning av de olika parternas intressen, det vill säga unionsindustrins, importörernas och användarnas intresse. I enlighet med artikel 21.2 i grundförordningen gavs de berörda parterna tillfälle att lämna synpunkter.

(134)

Enligt skäl 113 har åtgärderna varit framgångsrika och gjort det möjligt för unionsindustrin att befästa sin ställning. I skäl 130 drogs samtidigt också slutsatsen att unionsindustrins situation sannolikt skulle försämras allvarligt om antidumpningsåtgärderna mot Kina tilläts upphöra att gälla. Därför kan slutsatsen dras att en fortsättning av åtgärderna mot Kina skulle gynna unionsindustrin.

(135)

Alla kända användare informerades om inledandet av översynen. Kommissionen mottog fyra fullständiga svar på frågeformuläret och tre ofullständiga svar och synpunkter från användarna av sulfanilsyra. Utifrån dessa uppgifter fastställdes det att inverkan av kostnaden för den berörda produkten på tillverkningskostnaden för produkter i senare led varierar kraftigt mellan användarna beroende på typ av produkt i senare led.

(136)

Ett antal användare (tillverkare av läkemedel och färgämnen för särskilda ändamål) medgav att sulfanilsyra endast har en marginell betydelse för tillverkningskostnaderna, och det anses därför att åtgärderna i princip inte påverkar deras tillverkningskostnader och tillverkningspriser.

(137)

För andra användare (tillverkare av tillsatsmedel för cement och optiska vitmedel) däremot stod sulfanilsyra för mellan 4 % och 12 % av kostnaderna för tillverkningen av deras produkter i ett senare led. Dessa användare rapporterade också om förluster under översynsperioden och hävdade att de nu gällande tullarna delvis är orsaken till deras svåra situation.

(138)

När det gäller detta påstående bör det noteras att importen från Kina nästan var obefintlig under översynsperioden, och därmed skulle tullar mot Kina, som skulle garantera en skälig prisnivå på unionsmarknaden, inte leda till extra kostnader för användarna under skadeundersökningsperioden och kunde därför inte vara en förklaring till de svårigheter som dessa användare stött på. Prisökningen för den likadana produkten under skadeundersökningsperioden berodde på ökade tillverkningskostnader till följd av prisökningen för den viktigaste råvaran, vilket anges i skälen 105 och 108. Om de nu gällande tullarna mot import av sulfanilsyra från Indien avskaffas, vilket föreslås genom denna förordning, bör detta omgående underlätta tillträdet för ytterligare en sulfanilsyraleverantör på unionsmarknaden till konkurrenskraftiga priser och detta borde därmed ligga i användarnas intresse. Följaktligen anses det att om man behåller åtgärderna rörande Kina kommer det inte att orsaka onödiga svårigheter för användare i framtiden.

(139)

Alla kända importörer informerades om inledandet av översynen. En importör av den berörda produkten lämnade ett ofullständigt svar på frågeformuläret där denne påstod att sulfanilsyra inte har någon större betydelse för verksamheten. Ingen annan importör besvarade frågeformuläret eller lämnade några skriftliga inlagor eller synpunkter. Eftersom ytterligare samarbete från importörerna saknades, drogs slutsatsen att det inte skulle strida mot deras intresse att behålla de åtgärder som införts på import från Kina.

(140)

Mot bakgrund av ovanstående drogs slutsatsen att det inte finns några tvingande skäl som rör unionens intresse som talar emot att behålla antidumpningsåtgärderna mot Kina.

(141)

Samtliga parter har underrättats om de viktigaste omständigheterna och övervägandena som ligger till grund för rekommendationen att behålla de nuvarande antidumpningstullarna på import av sulfanilsyra från Kina och upphäva dem på import från Indien. Berörda parter gavs även möjlighet att lämna synpunkter inom en viss tid efter det att dessa uppgifter meddelats. Alla inlagor och synpunkter beaktades noggrant när så var berättigat.

(142)

Det framgår av ovanstående att i enlighet med artikel 11.2 i grundförordningen bör de antidumpningsåtgärder som tillämpas på sulfanilsyra med ursprung i Kina behållas, och de antidumpningsåtgärder som tillämpas på sulfanilsyra med ursprung i Indien bör upphävas. Kommissionens beslut att godtaga det nu gällande åtagandet för import av sulfanilsyra från Kokan bör också upphävas.

(143)

Med tanke på att unionsindustrin börjat återhämta sig nyligen kommer kommissionen, om unionstillverkaren begär detta, att övervaka importen av den berörda produkten. Övervakningen kommer att begränsas till en period av två år efter det att denna förordning har offentliggjorts.

(144)

Det bibehållande av åtgärderna mot Kina och det upphävande av åtgärderna mot Indien som föreskrivs i denna förordning är förenliga med yttrandet från den kommitté som inrättats genom artikel 15.1 i grundförordningen.