23.2.2013   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 52/11

(1)

Ramar bör tillhandahållas för reglerna om clearingkravet, dess tillämpning, möjliga undantag samt riskbegränsningstekniker som ska användas när clearing med en central motpart inte kan äga rum. För att se till att dessa bestämmelser, som bör träda i kraft samtidigt, överensstämmer sinsemellan och göra det lättare för intressenterna och i synnerhet de som åläggs olika skyldigheter att få överblick över och hitta dem på ett och samma ställe är det önskvärt att alla tekniska standarder för tillsyn som krävs enligt avdelning II i förordning (EU) nr 648/2012 samlas i en enda förordning.

(2)

Med tanke på att OTC-derivatmarknaden är global bör förordningen beakta relevanta internationellt överenskomna riktlinjer och rekommendationer när det gäller reformer av OTC-derivatmarknaden och obligatorisk clearing, samt relevanta regler som har utarbetats inom andra jurisdiktioner. Ramen för fastställande av clearingkravet tar framför allt hänsyn till de krav för obligatorisk clearing som offentliggjorts av Internationella organisationen för värdepapperstillsyn. Därmed främjas, så långt det är möjligt, en samsyn med andra jurisdiktioner.

(3)

För att tydligt identifiera ett begränsat antal begrepp som följer av förordning (EU) nr 648/2012, samt för att närmare specificera tekniska begrepp som krävs för att utveckla denna tekniska standard, bör ett antal begrepp definieras.

(4)

Ett indirekt clearingarrangemang bör inte exponera en central motpart, clearingmedlem, kund eller indirekt kund för ytterligare motpartsrisk och den indirekta kundens tillgångar och positioner bör omfattas av en lämplig skyddsnivå. Det är därför viktigt att alla former av indirekta clearingarrangemang uppfyller minimivillkoren för att deras säkerhet ska kunna garanteras. Parter som är inblandade i indirekta clearingarrangemang ska därför omfattas av specifika skyldigheter. Sådana arrangemang omfattar mer än avtalet mellan indirekta kunder och kunden till en clearingmedlem som tillhandahåller indirekta clearingtjänster.

(5)

I förordning (EU) nr 648/2012 fastställs att en central motpart ska vara ett utsett system i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (3). Detta innebär att de centrala motparternas clearingmedlemmar bör räknas som deltagare i den mening som avses i det direktivet. För att säkerställa att indirekta kunder har en skyddsnivå som är likvärdig den som kunderna har enligt förordning (EU) nr 648/2012 är det nödvändigt att se till att de kunder som tillhandahåller indirekta clearingtjänster är kreditinstitut, värdepappersföretag eller likvärdiga kreditinstitut eller värdepappersföretag i tredje land.

(6)

Indirekta clearingarrangemang bör upprättas för att säkerställa att indirekta kunder kan få en skyddsnivå som är likvärdig den som direkta kunder har i ett obeståndsscenario. Om en clearingmedlem som underlättar ett indirekt clearingarrangemang går i konkurs ska de indirekta kunderna omfattas av överföringen av kundpositioner till en annan clearingmedlem i enlighet med de krav om överförbarhet som infördes genom artiklarna 39 och 48 i förordning (EU) nr 648/2012. Det bör även finnas lämpliga skyddsåtgärder mot kunders konkurs inom de indirekta clearingarrangemangen och dessa åtgärder bör stödja att indirekta kundpositioner överförs till en annan tillhandahållare av clearingtjänster.

(7)

Eftersom indirekta clearingarrangemang kan ge upphov till särskilda risker bör alla parter i ett indirekt clearingarrangemang, inbegripet clearingmedlemmar och centrala motparter, rutinmässigt fastställa, övervaka och hantera eventuella väsentliga risker som följer av arrangemanget. I detta sammanhang är det särskilt viktigt med ett lämpligt informationsutbyte mellan kunder som tillhandahåller indirekta clearingtjänster och clearingmedlemmar som underlättar sådana tjänster. Clearingmedlemmarna bör endast använda de uppgifter som lämnats av kunderna för riskhantering och bör förhindra att kommersiellt känslig information missbrukas, inbegripet med hjälp av effektiva hinder mellan olika avdelningar inom ett finansinstitut för att undvika intressekonflikter.

(8)

När en medlem beviljar en central motpart auktorisation för clearing av en klass av OTC-derivat ska den behöriga myndigheten underrätta Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) om detta. Denna underrättelse bör innehålla de detaljerade uppgifter som krävs för att Esma ska kunna utföra sin bedömning, däribland uppgifter om likviditet och volym för den relevanta klassen av OTC-derivat. Även om informationen går från den behöriga myndigheten till Esma är det den centrala motpart som har ansökt om auktorisation som inledningsvis bör lämna de begärda uppgifterna till de behöriga myndigheterna som därefter kan komplettera dem.

(9)

Även om de uppgifter som ska ingå i en anmälan från den behöriga myndigheten till Esma med avseende på clearingkravet inte alltid finns tillgängliga, särskilt avseende nya produkter, bör tillgängliga uppskattningar lämnas, inklusive en klar uppgift om vilka antaganden som har gjorts. Underrättelsen bör även innehålla uppgifter om motparterna, t.ex. typ av och antal motparter, vilka åtgärder som krävs för att inleda central motpartsclearing, rättslig och operativ kapacitet eller riskhanteringssystem för att Esma ska kunna bedöma de aktiva motparternas förmåga att fullgöra clearingkravet utan att det leder till störningar på marknaden.

(10)

Underrättelsen från den behöriga myndigheten till Esma bör innehålla uppgifter om standardiseringsgrad, likviditet och tillgänglighet till prisinformation för att Esma ska kunna bedöma om en klass av OTC-derivat ska omfattas av clearingkravet. Kriterierna för standardisering av kontraktsvillkor och operativa processer för en berörd klass av OTC-derivat är en indikator på standardiseringen av de ekonomiska villkoren för en klass av OTC-derivat, eftersom det endast är när sådana ekonomiska villkor är standardiserade som kontraktsvillkoren och de operativa processerna också kan vara det. Esma bedömer kriterierna för likviditet och tillgänglighet till prisinformation utifrån andra överväganden än den behöriga myndigheten gör i fråga om den centrala motpartens auktorisation. I det här sammanhanget bedöms likviditeten i ett vidare perspektiv och skiljer sig från den likviditet som gäller efter det att clearingkravet skulle tillämpas. Att ett kontrakt har tillräcklig likviditet för att clearas av en central motpart innebär inte nödvändigtvis att det ska omfattas av clearingkravet. Esmas bedömning bör inte reproducera eller överlappa den granskning som redan har utförts av den behöriga myndigheten.

(11)

De uppgifter som ska lämnas av den behöriga myndigheten med avseende på clearingkravet ska göra det möjligt för Esma att bedöma tillgängligheten till prisinformation. I detta avseende innebär inte en central motparts tillgänglighet till prisinformation vid en viss tidpunkt att marknadsaktörerna skulle kunna bedöma prisinformationen i framtiden. En central motparts tillgänglighet till den prisinformation som krävs för att hantera riskerna med clearing av derivatkontrakt inom en viss klass av OTC-derivat innebär därför inte per automatik att denna klass av OTC-derivat ska omfattas av clearingkravet.

(12)

Detaljeringsnivån i registret över klasser av OTC-derivatkontrakt som omfattas av clearingkravet är beroende av hur relevanta dessa uppgifter är för att identifiera varje klass av OTC-derivatkontrakt. Till följd av detta kan detaljeringsnivån i registret variera för olika klasser av OTC-derivatkontrakt.

(13)

Att ge flera olika centrala motparter tillträde till en handelsplats skulle kunna bredda deltagarnas tillträde till den handelsplatsen och på så sätt höja likviditeten totalt. Under sådana omständigheter är det emellertid ändå nödvändigt att specificera begreppet fragmentering av likviditeten på en handelsplats, om detta kan hota en smidig och väl fungerande marknad för den klass av finansiella instrument som begäran gäller.

(14)

Den bedömning som görs av den behöriga myndigheten för den handelsplats som en central motpart har begärt tillträde till samt av den behöriga myndigheten för den centrala motparten bör grundas på de tillgängliga mekanismerna för att förhindra fragmentering av likviditeten på en handelsplats.

(15)

För att förhindra fragmentering av likviditeten bör alla deltagare på en handelsplats kunna cleara samtliga transaktioner som utförs dem emellan. Det skulle emellertid inte vara proportionerligt att kräva att samtliga clearingmedlemmar hos en befintlig central motpart också ska bli clearingmedlemmar hos en ny central motpart som betjänar en sådan handelsplats. Om det finns enheter som är clearingmedlemmar hos båda de centrala motparterna kan de underlätta överföring och clearing av transaktioner utförda av marknadsaktörer som betjänas separat av de båda centrala motparterna i syfte att begränsa risken för fragmentering av likviditeten. Det är emellertid viktigt att en central motparts begäran om tillträde till en handelsplats inte fragmenterar likviditeten på ett sådant sätt att det skulle öka riskerna som den befintliga centrala motparten exponeras för.

(16)

Enligt artikel 8.4 i förordning (EU) nr 648/2012 bör det inte krävas någon samverkan för en central motparts begäran om tillträde till en handelsplats, och denna förordning bör därför inte föreskriva samverkan som den enda metoden för lösning av fragmentering av likviditeten. Denna förordning bör dock inte hindra centrala motparter från att ingå ett sådant arrangemang på frivillig basis, om de nödvändiga förutsättningarna är uppfyllda för att samverkan ska upprättas.

(17)

För att fastställa vilka OTC-derivatkontrakt som på ett objektivt mätbart sett minskar de risker som har direkt samband med affärsverksamhet eller likviditetsförvaltningsverksamhet bör icke-finansiella motparter tillämpa ett av de kriterier som anges i denna förordning, inklusive den redovisningsdefinition som baseras på IFRS-standarderna. Redovisningsdefinitionen kan användas av motparterna även om de inte tillämpar IFRS-standarderna. För de icke-finansiella motparter som får använda lokala redovisningsregler förväntas merparten av de kontrakt som klassificeras som risksäkring enligt de redovisningsreglerna falla inom ramen för den allmänna definitionen av kontrakt som minskar risker som är direkt kopplade till affärsverksamheten eller likviditetsförvaltningsverksamheten enligt denna förordning.

(18)

Under vissa omständigheter är det kanske inte möjligt att säkra en risk genom att använda ett direkt kopplat derivatkontrakt, ett kontrakt med exakt samma underliggande tillgång och avvecklingsdag som den täckta risken. I så fall får den icke-finansiella motparten använda sig av risksäkring ”by proxy” genom ett ställföreträdande värde, och utnyttja ett nära knutet instrument för att täcka exponeringen, t.ex. ett instrument som har en annan men mycket närbesläktad underliggande tillgång sett till ekonomiskt beteende. Vidare får vissa grupper av icke-finansiella motparter som ingår OTC-derivatkontrakt via en separat enhet för att säkra sin risk i förhållande till gruppens samlade risker använda makro- eller portföljsäkring. Dessa OTC-derivatkontrakt för makro- eller portföljsäkring eller risksäkring ”by proxy” kan utgöra risksäkring enligt denna förordning och bör vägas mot kriterierna för att fastställa vilka OTC-derivatkontrakt som minskar riskerna objektivt sett.

(19)

En risk kan utvecklas över tid. För att uppnå en anpassning till riskutvecklingen kan OTC-derivatkontrakt som inledningsvis verkställdes för att minska risker som är kopplade till affärsverksamheten eller likviditetsförvaltningsverksamheten behöva vägas upp med hjälp av ytterligare OTC-derivatkontrakt. Till följd av detta kan risksäkringen komma att ske genom en kombination av OTC-derivatkontrakt, vilket inkluderar kvittning av OTC-derivatkontrakt så att man utesluter de OTC-derivatkontrakt som inte längre är kopplade till affärsverksamheten eller likviditetsförvaltningsverksamheten.

(20)

De risker som är direkt kopplade till affärsverksamheten eller likviditetsförvaltningsverksamheten har mycket stor spridning och varierar mellan olika sektorer inom ekonomin. Risker som är kopplade till affärsverksamheten hänger normalt samman med insatsvaror till ett företags produktionsfunktion samt till produkter och tjänster som det säljer eller tillhandahåller. Likviditetsförvaltningsverksamhet avser normalt förvaltningen av en enhets kort- och långsiktiga finansiering, inklusive dess skulder, och hur enheten investerar de finansiella resurser som den skapar eller innehar, inklusive hanteringen av likvida medel. Affärsverksamhet och likviditetsförvaltningsverksamhet kan påverkas av gemensamma riskkällor, t.ex. valutakurser, råvarupriser, inflation eller kreditrisker. När man analyserar vilka risker som är direkt kopplade till affärsverksamheten eller likviditetsförvaltningsverksamheten bör dessa risker definieras på ett samordnat sätt som täcker in båda verksamheterna, med tanke på att OTC-derivaten ingås för att säkra en viss risk. Att separera de båda koncepten skulle dessutom kunna få oönskade konsekvenser, eftersom det skulle kunna innebära att en viss risk säkrades för likviditetsförvaltningsverksamhet respektive affärsverksamhet, beroende på i vilken sektor som de icke-finansiella motparterna är verksamma.

(21)

Även om clearingtrösklarna bör fastställas med utgångspunkt i systemvikten för de sammanhängande riskerna, är det viktigt att tänka på att de OTC-derivat som minskar riskerna inte ingår i beräkningen av clearingtrösklarna samt att det i clearingtrösklarna får göras ett undantag från principen om clearingkrav för OTC-derivatkontrakt för vilka man kan bedöma att de inte ingås i risksäkringssyfte. Närmare bestämt bör värdet för clearingtrösklarna regelbundet ses över och fastställas genom klassen av OTC-derivatkontrakt. De klasser av OTC-derivat som fastställs med avseende på clearingtrösklarna behöver inte vara samma klasser av OTC-derivat som omfattas av clearingkravet. När värdet för clearingtrösklarna fastställs bör vederbörlig hänsyn tas till behovet av att ange en enda indikator som avspeglar systemvikten för en motparts samlade nettopositioner och nettoexponeringar per tillgångsklass av OTC-derivat. Dessutom bör de clearingtrösklar som används av icke-finansiella motparter vara enkla att genomföra.

(22)

Värdet för clearingtrösklarna bör fastställas med utgångspunkt i vilken systemvikt en motparts samlade nettopositioner och nettoexponeringar har per klass av OTC-derivat i enlighet med förordning (EU) nr 648/2012. Det bör emellertid beaktas att dessa nettopositioner och nettoexponeringar är annorlunda än en nettoexponering för olika motparter och tillgångsklasser. I enlighet med förordning (EU) nr 648/2012 bör dessutom dessa nettopositioner adderas för att fastställa vilka uppgifter som ska beaktas vid fastställandet av clearingtrösklarna. Det är den totala bruttosumman till följd av adderingen av dessa nettopositioner som bör beaktas när clearingtrösklarna fastställs. Det underliggande bruttovärde som följer av denna addering bör användas som referens för fastställande av clearingtrösklarna.

(23)

De icke-finansiella motparternas verksamhet med OTC-derivat har dessutom en sådan struktur att det vanligtvis leder till en låg nettningsnivå eftersom OTC-derivatkontrakt ingås i samma riktning. Differensen mellan summan av nettopositionerna och nettoexponeringarna per motpart och per klass av OTC-derivatkontrakt skulle därför ligga mycket nära kontraktens bruttovärde. För att uppnå målet om enkelhet bör därför bruttovärdet för OTC-derivatkontrakt användas som ett giltigt ställföreträdande värde för det mått som ska beaktas när clearingtröskeln fastställs.

(24)

Eftersom icke-finansiella motparter som inte överskrider clearingtröskeln inte behöver omvärdera sina OTC-derivatkontrakt till aktuellt marknadsvärde (mark-to-market), skulle det inte vara rimligt att använda detta mått för att fastställa clearingtrösklarna eftersom detta skulle medföra en tung börda för de icke-finansiella motparterna som inte står i proportion till den risk det handlar om. Att i stället använda OTC-derivatkontraktens nominella värde skulle innebära att de icke-finansiella motparterna kan använda sig av ett enkelt tillvägagångssätt som inte exponeras för yttre händelser.

(25)

Om ett av de värden som har fastställts för en klass av OTC-derivat överskrids bör det innebära att clearingtröskeln överskrids för samtliga klasser, med tanke på att OTC-derivatkontrakt som minskar riskerna inte ingår i beräkningen av clearingtröskeln, konsekvenserna av att clearingtröskeln överskrids inte bara omfattar clearingkravet, utan även riskbegränsningsteknikerna, samt att det tillvägagångssätt som icke-finansiella motparter bör tillämpa i fråga om relevanta skyldigheter enligt förordning (EU) nr 648/2012 bör vara enkelt med tanke på att merparten av dem inte är så avancerade.

(26)

För de OTC-derivatkontrakt som inte clearas bör riskbegränsningstekniker som godkännande i tid tillämpas. Godkännandet av OTC-derivatkontrakt kan avse ett eller flera huvudavtal, huvudgodkännandeavtal eller andra standardvillkor. Det kan ske i form av ett kontrakt som verkställs på elektronisk väg eller genom en handling som undertecknas av båda motparterna.

(27)

Det är viktigt att motparterna godkänner villkoren för sina transaktioner så snart som möjligt efter det att transaktionen har verkställts, framför allt när den verkställs eller behandlas elektroniskt, i syfte att säkerställa att det råder samsyn och rättssäkerhet kring villkoren för transaktionen. I synnerhet motparter som ingår OTC-derivatkontrakt av en typ som inte är standard eller som är av komplex karaktär kan behöva införa verktyg för att uppfylla kravet att OTC-derivatkontrakt ska godkännas i tid. Genom ett godkännande i tid skulle man också kunna förutse att relevant marknadspraxis utvecklas inom detta område.

(28)

För att ytterligare begränsa riskerna innebär portföljförlikningen att varje motpart kan genomföra en omfattande genomgång av en transaktionsportfölj så som den framstår för dennes motpart i syfte att omgående upptäcka eventuella missförstånd som rör viktiga transaktionsvillkor. Sådana villkor bör omfatta värderingen av varje transaktion och kan även omfatta andra relevanta uppgifter, som ikraftträdandedag, beräknad förfallodag, eventuella betalnings- eller avvecklingsdagar, kontraktets nominella belopp och transaktionsvaluta, underliggande instrument, motparternas position, vilken praxis som tillämpas i fråga om affärsdag samt eventuella relevanta fasta eller rörliga räntor för OTC-derivatkontraktet.

(29)

Med tanke på att riskprofilerna ser olika ut och för att portföljförlikningen ska kunna vara en proportionerlig riskbegränsningsteknik bör avstämningsfrekvensen och storleken på den aktuella portföljen variera utifrån motparternas karaktär. Högre krav bör ställas på både finansiella och icke-finansiella motparter som överskrider clearingtröskeln, medan en lägre avstämningsfrekvens bör tillämpas för icke-finansiella motparter som inte skulle överskrida clearingtröskeln oavsett vilken kategori som deras motpart är och som i så fall skulle dra nytta av att avstämningen inte sker lika ofta för denna del av portföljen.

(30)

Portföljkompression kan också vara ett effektivt riskbegränsande verktyg, beroende på olika omständigheter, som storleken på motpartsportföljen samt OTC-derivatkontraktens löptid, syfte och standardiseringsgrad. Finansiella och icke-finansiella motparter som har en portfölj med OTC-derivatkontrakt som inte clearas via en central motpart över den nivå som anges i denna förordning bör ha förfaranden för att analysera möjligheten att använda portföljkompression som skulle innebära att de kan minska sin motpartskreditrisk.

(31)

Tvistlösning syftar till att begränsa riskerna med kontrakt som inte clearas centralt. När motparter ingår OTC-derivattransaktioner med varandra bör de ha en överenskommen ram för att lösa eventuella tvister som uppstår i samband med detta. Denna ram bör omfatta tvistlösningsmekanismer som skiljeförfarande med en tredje part eller en marknadsundersökningsmekanism (market polling mechanism). Syftet med denna ram är att förhindra att olösta tvister ökar i omfattning och exponerar motparterna för ytterligare risker. Tvister bör upptäckas, hanteras och rapporteras på ett korrekt sätt.

(32)

För att specificera vilka marknadsförhållanden som omöjliggör en omvärdering till aktuellt marknadsvärde är det nödvändigt att specificera vilka marknader som är inaktiva. En marknad kan vara inaktiv av flera olika skäl, bl.a. när det inte förekommer några regelbundna marknadstransaktioner enligt armlängdsprincipen, där armlängdsprincipen bör ha samma betydelse som i redovisningssyfte.

(33)

Denna förordning bör tillämpas på finansiella och icke-finansiella motparter ovanför clearingtröskeln och tar hänsyn till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (4), som även fastställer vilka krav som ska uppfyllas vid användning av modellvärdering (marking-to-model).

(34)

Även om en modellvärdering kan utformas internt eller externt är det styrelsen eller styrelsens delegerade kommitté som har till ansvar att godkänna modellen, så att lämplig ansvarsskyldighet säkerställs.

(35)

När motparterna får tillämpa undantaget för transaktioner inom grupper efter att ha underrättat de behöriga myndigheterna utan att behöva vänta tills fristen för de behöriga myndigheternas invändningar har gått ut, är det viktigt att säkerställa att de behöriga myndigheterna får aktuella, lämpliga och tillräckliga uppgifter för att kunna bedöma om de ska invända mot att undantaget tillämpas.

(36)

Förväntad storlek, volym och frekvens för OTC-derivatkontrakt inom grupper får fastställas på grundval av motparternas historiska transaktioner inom grupper, samt förväntad modell och beräknad verksamhet inför framtiden.

(37)

När motparter tillämpar ett undantag för transaktioner inom grupper bör de offentligt redovisa informationen för att säkerställa transparens gentemot marknadsaktörer och potentiella borgenärer. Detta är särskilt viktigt för motparternas potentiella borgenärer med avseende på riskbedömningen. Ett sådant offentliggörande syftar till att motverka missförstånd om att OTC-derivatkontrakten clearas centralt eller omfattas av riskbegränsningstekniker, när så inte är fallet.

(38)

Tidsfristen för att få godkännande i tid kräver anpassningsåtgärder, bland annat genom förändrad marknadspraxis och förbättrade it-system. Eftersom anpassningen till reglerna kan ske olika fort beroende på motpartskategori och OTC-derivatens tillgångsklass skulle tidsfristen kunna förbättras för godkännande av de motparter och produkter som kan vara redo tidigare, om tillämpningsdatum som tar hänsyn till dessa skillnader fastställs fortlöpande.

(39)

De standarder som har fastställts för portföljförlikning, portföljkompression eller tvistlösning skulle innebära att motparterna måste inrätta förfaranden, processer och en policy samt ändra i dokumentationen, vilket tar tid. De sammanhängande kraven bör träda i kraft senare för att motparterna ska få tid att vidta de åtgärder som krävs för regelefterlevnad.

(40)

Denna förordning grundar sig på de förslag till tekniska standarder för tillsyn som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten har lagt fram för kommissionen.

(41)

Esma har i enlighet med artikel 10 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 (5) genomfört öppna offentliga samråd om förslagen till tekniska standarder för tillsyn, analyserat potentiella kostnader respektive positiva effekter och begärt in ett yttrande från den intressentgrupp för värdepapper och marknader som inrättades i enlighet med artikel 37 i förordning (EU) nr 1095/2010.

a)

Separata register och separat bokföring som gör att varje kund på konton hos clearingmedlemmen klart och tydligt kan separera sina tillgångar och positioner från tillgångar och positioner som innehas för indirekta kunders räkning.

b)

Separata register och separat bokföring som gör att varje kund på konton hos clearingmedlemmen klart och tydligt kan separera de tillgångar och positioner som innehas för en indirekt kunds räkning från tillgångar och positioner som innehas för andra indirekta kunders räkning.

a)

Uppgift om av klassen av OTC-derivatkontrakt.

b)

Uppgift om OTC-derivatkontrakt inom klassen av OTC-derivatkontrakt.

c)

Övriga uppgifter som ska ingå i det offentliga registret enligt artikel 8.

d)

Ytterligare egenskaper som krävs för att separera OTC-derivatkontrakt inom klassen av OTC-derivatkontrakt från OTC-derivatkontrakt utanför den klassen.

e)

Uppgift om standardiseringsgraden på kontraktsvillkor och operativa processer för den berörda klassen av OTC-derivatkontrakt.

f)

Uppgifter om volym för klassen av OTC-derivatkontrakt.

g)

Uppgifter om likviditet för klassen av OTC-derivatkontrakt.

h)

Uppgift om marknadsaktörernas tillgänglighet till skälig, tillförlitlig och allmänt accepterad prisinformation för kontrakt inom klassen av OTC-derivatkontrakt.

i)

Uppgift om vilken inverkan clearingkravet har på marknadsaktörernas tillgänglighet till prisinformation.

a)

Uppgifter som är relevanta för bedömningen av den förväntade volymen av klassen av OTC-derivatkontrakt om den omfattas av clearingkravet.

b)

Uppgift om den centrala motpartens kapacitet att hantera den förväntade volymen av klassen av OTC-derivatkontrakt om den börjar omfattas av clearingkravet samt att hantera den risk som följer av clearingen av den berörda klassen av OTC-derivatkontrakt, inklusive genom kunders eller indirekta kunders clearingarrangemang.

c)

Typ av och antal aktiva motparter som förväntas vara aktiva på marknaden för klassen av OTC-derivatkontrakt om den börjar omfattas av clearingkravet.

d)

En beskrivning av de olika uppgifter som ska utföras för att clearing ska kunna inledas med den centrala motparten samt fastställande av hur mycket tid som krävs för att utföra varje uppgift.

e)

Typ av och antal aktiva motparter som förväntas vara aktiva på marknaden för klassen av OTC-derivatkontrakt om den börjar omfattas av clearingkravet.

a)

antal transaktioner,

b)

total volym,

c)

öppna kontrakt totalt,

d)

orderdjup, inklusive genomsnittligt antal order och budbegäran,

e)

spreadomfång,

f)

likviditetsåtgärder under pressade marknadsförhållanden,

g)

likviditetsåtgärder för verkställande av obeståndsförfaranden.

a)

Om kontraktsvillkoren för den berörda klassen av OTC-derivatkontrakt inbegriper gemensam rättslig dokumentation, däribland huvudnettningsavtal, definitioner, standardvillkor och standardgodkännanden som anger vilka kontraktsspecifikationer som används gemensamt av motparterna.

b)

Om de operativa processerna för den berörda klassen av OTC-derivatkontrakt behandlas automatiskt efter handel samt om olika steg i livscykeln hanteras på gemensamt sätt enligt en tidsplan som är allmänt accepterad av motparterna.

a)

Om den centrala motpartens marginaler eller finansiella krav skulle vara proportionella i förhållande till den risk som clearingkravet syftar till att begränsa.

b)

Stabiliteten i fråga om marknadens storlek och djup för produkten sett över tid.

c)

Sannolikheten för att marknadsspridningen skulle vara tillräcklig om en clearingmedlem hamnar på obestånd.

d)

Transaktionernas antal och värde.

a)

Tillgångsklass för OTC-derivatkontrakt.

b)

Typ av OTC-derivatkontrakt inom klassen.

c)

Underliggande tillgångar för OTC-derivatkontrakt inom klassen.

d)

För underliggande tillgångar som är finansiella instrument: en uppgift om huruvida den underliggande tillgången är ett separat finansiellt instrument, en emittent, ett index eller en portfölj.

e)

För andra underliggande tillgångar: en uppgift om kategorin av underliggande tillgång.

f)

Nominella valutor och avvecklingsvalutor för OTC-derivatkontrakt inom klassen.

g)

Vilka löptider som gäller för OTC-derivatkontrakt inom klassen.

h)

Avvecklingsvillkor för OTC-derivatkontrakt inom klassen.

i)

Vilka betalningsfrekvenser som gäller för OTC-derivatkontrakt inom klassen.

j)

Produktkod för berörd klass av OTC-derivatkontrakt.

k)

Ytterligare egenskaper som krävs för att separera ett kontrakt i den berörda klassen av OTC-derivatkontrakt från andra kontrakt.

a)

Identifieringskod, i enlighet med artikel 3 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1247/2012 (6).

b)

Fullständigt namn.

c)

Etableringsland.

d)

Den behöriga myndighet som har utsetts i enlighet med artikel 22 i förordning (EU) nr 648/2012.

a)

Uppgifter om vilka kategorier av motparter som varje period med successivt införande ska tillämpas på.

b)

Alla andra villkor som krävs enligt de tekniska standarderna för tillsyn, vilka har antagits enligt artikel 5.2 i förordning (EU) nr 648/2012, för att perioden med successivt införande ska tillämpas.

a)

Uppgift om den centrala motparten.

b)

Tillgångsklass för de OTC-derivatkontrakt som anmälan avser.

c)

Typ av OTC-derivatkontrakt.

d)

Datum för anmälan.

e)

Uppgift om den underrättande behöriga myndigheten.

a)

De har minst en gemensam central motpart.

b)

Clearingarrangemangen har upprättats av de centrala motparterna.

a)

Det täcker de risker som följer av potentiella förändringar av värdet för tillgångar, tjänster, insatsvaror, produkter, råvaror eller skulder som den icke-finansiella motparten eller dess koncern äger, producerar, tillverkar, bearbetar, tillhandahåller, köper, handlar med, hyr, säljer eller ådrar sig eller rimligtvis kan räkna med att äga, producera, tillverka, bearbeta, tillhandahålla, köpa, handla med, hyra, sälja eller ådra sig i samband med sin vanliga affärsverksamhet.

b)

Det täcker de risker som följer av en potentiell indirekt inverkan på värdet av tillgångar, tjänster, insatsvaror, produkter, råvaror eller skulder enligt punkt a, som uppstår till följd av fluktuation i räntor, inflation, valutakurser eller kreditrisker.

c)

Det uppfyller kraven för att vara ett risksäkringskontrakt enligt IFRS-standarderna, som antagits i enlighet med artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 (7).

a)

1 miljard euro i underliggande bruttovärde för OTC-kreditderivatkontrakt.

b)

1 miljard euro i underliggande bruttovärde för OTC-aktiederivatkontrakt.

c)

3 miljarder euro i underliggande bruttovärde för OTC-räntederivatkontrakt.

d)

3 miljarder euro i underliggande bruttovärde för OTC-valutaderivatkontrakt.

e)

3 miljarder euro i underliggande bruttovärde för OTC-råvaruderivatkontrakt samt andra OTC-derivatkontrakt som inte ingår i punkterna a–d.

a)

För kredit- och ränteswappar som har ingåtts till och med den 28 februari 2014: vid utgången av den andra affärsdagen efter den dag då OTC-derivatkontraktet verkställs.

b)

För kredit- och ränteswappar som har ingåtts efter den 28 februari 2014: vid utgången av affärsdagen efter den dag då OTC-derivatkontraktet verkställs.

c)

För aktieswappar, valutaswappar, råvaruswappar och alla andra derivat som inte anges under punkt a som har ingåtts till och med den 31 augusti 2013: vid utgången av den tredje affärsdagen efter den dag då derivatkontraktet verkställs.

d)

För aktieswappar, valutaswappar, råvaruswappar och alla andra derivat som inte anges under punkt a som har ingåtts efter den 31 augusti 2013 till och med den 31 augusti 2014: vid utgången av den andra affärsdagen efter den dag då derivatkontraktet verkställs.

e)

För aktieswappar, valutaswappar, råvaruswappar och alla andra derivat som inte anges under punkt a som har ingåtts efter den 31 augusti 2014: vid utgången av affärsdagen efter den dag då derivatkontraktet verkställs.

a)

För kredit- och ränteswappar som har ingåtts till och med den 31 augusti 2013: vid utgången av den femte affärsdagen efter den dag då OTC-derivatkontraktet verkställs.

b)

För kredit- och ränteswappar som har ingåtts efter den 31 augusti 2013 till och med den 31 augusti 2014: vid utgången av den tredje affärsdagen efter den dag då OTC-derivatkontraktet verkställs.

c)

För kredit- och ränteswappar som har ingåtts efter 31 augusti 2014: vid utgången av den andra affärsdagen efter den dag då OTC-derivatkontraktet verkställs.

d)

För aktieswappar, valutaswappar, råvaruswappar och alla andra derivat som inte anges under punkt a som har ingåtts till och med den 31 augusti 2013: vid utgången av den sjunde affärsdagen efter den dag då derivatkontraktet verkställs.

e)

För aktieswappar, valutaswappar, råvaruswappar och alla andra derivat som inte anges under punkt a som har ingåtts efter den 31 augusti 2013 till och med den 31 augusti 2014: vid utgången av den fjärde affärsdagen efter den dag då derivatkontraktet verkställs.

f)

För aktieswappar, valutaswappar, råvaruswappar och alla andra derivat som inte anges under punkt a som har ingåtts efter den 31 augusti 2014: vid utgången av den andra affärsdagen efter verkställandedagen.

a)

För en finansiell motpart eller en icke-finansiell motpart i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) nr 648/2012:

b)

För en icke-finansiell motpart som inte avses i artikel 10 i förordning (EU) nr 648/2012:

a)

Identifiering, registrering och övervakning av tvister som gäller godkännande eller värdering av kontraktet samt utväxling av säkerheter mellan motparterna. Genom dessa förfaranden ska det åtminstone registreras hur länge tvisten är olöst, vilken motpart det handlar om samt vilket belopp tvisten gäller.

b)

Tvistlösning i tid med en särskild process för tvister som inte har lösts inom fem affärsdagar.

a)

När marknaden är inaktiv.

b)

När spridningen inom intervallet av rimliga uppskattningar av verkligt värde är betydande och sannolikheterna för de olika uppskattningarna inte rimligen kan bedömas.

a)

införlivar samtliga faktorer som motparter skulle ta hänsyn till när de fastställer ett pris, vilket inbegriper att använda så mycket information om omvärderingen till aktuellt marknadsvärde som möjligt,

b)

följer vedertagna ekonomiska metoder för prissättning av finansiella instrument,

c)

kalibreras och validitetstestas med hjälp av priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma finansiella instrument eller baserade på tillgängliga observerbara marknadsuppgifter,

d)

valideras och övervakas oberoende, av en annan enhet än den risktagande enheten,

e)

dokumenteras och godkänns på vederbörligt sätt av styrelsen så ofta som krävs, efter varje väsentlig ändring och åtminstone årligen. Detta godkännande får delegeras till en kommitté.

a)

De rättsliga motparterna i transaktionerna, inklusive deras identifieringskod, i enlighet med artikel 3 i genomförandeförordning (EU) nr 1247/2012.

b)

Motparternas affärsförbindelse.

c)

Uppgifter om stödjande avtal mellan parterna.

d)

Kategori av transaktion inom grupper enligt artikel 3.1 och 3.2 a–d i förordning (EU) nr 648/2012.

e)

Uppgifter om de transaktioner för vilka motparten ansöker om undantag, däribland följande:

a)

inom en månad efter det att underrättelsen har mottagits för en underrättelse enligt artikel 11.7 eller 11.9 i förordning (EU) nr 648/2012,

b)

inom en månad från det att beslutet har lämnats till motparten när det gäller ett beslut från den behöriga myndigheten enligt artikel 11.6, 11.8 eller 11.10 i förordning (EU) nr 648/2012.

a)

De uppgifter som avses i artikel 18.

b)

Om det är ett positivt eller negativt beslut.

c)

Vid ett positivt beslut ska följande anges:

d)

Vid ett negativt beslut ska följande anges:

a)

De rättsliga motparterna i transaktionerna, inklusive deras identifieringskod, i enlighet med artikel 3 i genomförandeförordning (EU) nr 1247/2012.

b)

Motparternas förbindelse.

c)

Uppgift om undantaget är ett fullständigt eller partiellt undantag.

d)

Nominellt aggregerat belopp för de OTC-derivatkontrakt som undantaget för transaktioner inom grupper omfattar.