DIREKTIV 2008/57/EG OM DRIFTSKOMPATIBILITETEN HOS JÄRNVÄGSSYSTEMET INOM GEMENSKAPEN

TEKNISK SPECIFIKATION FÖR DRIFTSKOMPATIBILITET (TSD)

Delsystemet Energi för konventionell trafik

1.

INLEDNING

1.1	Tekniskt tillämpningsområde

1.2	Geografiskt tillämpningsområde

1.3	Innehållet i denna TSD

2.	DEFINITION OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR DELSYSTEMET

2.1	Definition av delsystemet Energi

2.1.1

Kraftförsörjning

2.1.2

Kontaktledning och strömavtagare

2.2	Gränssnitt mot andra delsystem och inom delsystemet

2.2.1

Inledning

2.2.2

Gränssnitt som berör elkraftförsörjningen

2.2.3

Gränssnitt som berör kontaktledningsutrustning och strömavtagare och deras interaktion

2.2.4

Gränssnitt som berör fas- och systemskiljande sektioner

3.	VÄSENTLIGA KRAV

4.	BESKRIVNING AV DELSYSTEMET

4.1

Inledning

4.2	Funktionella och tekniska specifikationer för delsystemet

4.2.1

Allmänna bestämmelser

4.2.2

Grundegenskaper som kännetecknar delsystemet Energi

4.2.3

Spänning och frekvens

4.2.4

Parametrar avseende banmatningssystemets prestanda

4.2.5

Fortsatt elkraftmatning i händelse av störningar i tunnlar

4.2.6

Strömkapacitet, likspänningssystem, stillastående tåg

4.2.7

Återmatande bromsning

4.2.8

Reläskyddskoordination

4.2.9

Övertoner och dynamiska effekter för växelspänningssystem

4.2.10

Emission av övertoner till det allmänna eldistributionsnätet

4.2.11

Extern elektromagnetisk kompatibilitet

4.2.12

Miljöskydd

4.2.13

Kontaktledningens geometri

4.2.14

Strömavtagarens lastprofil

4.2.15

Medelkontaktkraft

4.2.16

Strömavtagningsdynamik och strömavtagningskvalitet

4.2.17

Avstånd mellan strömavtagare

4.2.18

Kontakttrådens material

4.2.19

Fasskiljande sektioner

4.2.20

Systemskiljande sektioner

4.2.21

Utrustning för mätning av förbrukningen av elektrisk energi

4.3	Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten

4.3.1

Allmänna krav

4.3.2

Lok och passagerarfordon

4.3.3

Infrastruktur

4.3.4

Trafikstyrning och signalering

4.3.5

Drift och trafikledning

4.3.6

Säkerhet i järnvägstunnlar

4.4	Driftsregler

4.4.1

Inledning

4.4.2

Hantering av banmatningssystemet

4.4.3

Genomförande av arbeten

4.5	Underhållsregler

4.6	Yrkeskompetens

4.7	Villkor avseende hälsa och säkerhet

4.7.1

Inledning

4.7.2

Elsäkerhetsåtgärder för banmatningsstationer och sektioneringspunkter

4.7.3

Elsäkerhetsåtgärder för kontaktledningssystem

4.7.4

Elsäkerhetsåtgärder för returströmkretsen

4.7.5

Övriga allmänna krav

4.7.6

Signalfärgad varningsklädsel

4.8	Infrastrukturregistret och det europeiska registret över godkända typer av fordon

4.8.1

Inledning

4.8.2

Register över infrastruktur

4.8.3

Europeiskt register över godkända typer av fordon

5.	DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTER

5.1	Förteckning över komponenter

5.2	Prestanda och specifikationer för komponenterna

5.2.1

Kontaktledning

6.	BEDÖMNING AV DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTERNAS ÖVERENSSTÄMMELSE OCH EG-KONTROLL AV DELSYSTEMEN

6.1	Driftskompatibilitetskomponenter

6.1.1

Förfaranden för bedömning av överensstämmelse

6.1.2

Användning av moduler

6.1.3

Innovativa lösningar för driftskompatibilitetskomponenter

6.1.4

Särskilt bedömningsförfarande för driftskompatibilitetskomponent – kontaktledning

6.1.5

EG-försäkran om överensstämmelse för driftskompatibilitetskomponenter

6.2	Delsystemet Energi

6.2.1

Allmänna bestämmelser

6.2.2

Användning av moduler

6.2.3

Innovativa lösningar

6.2.4

Särskilt bedömningsförfarande för delsystem

6.3	Delsystem som innehåller driftskompatibilitetskomponenter som inte är försedda med EG-försäkran

6.3.1

Villkor

6.3.2

Dokumentation

6.3.3

Underhåll av delsystemen certifierade enligt 6.3.1

7.	GENOMFÖRANDE

7.1

Allmänt

7.2	Strategi för stegvist genomförande av driftskompatibilitet

7.2.1

Inledning

7.2.2

Övergångsstrategi för spänning och frekvens

7.2.3

Övergångsstrategi för strömavtagare och kontaktledningens geometri

7.3	Tillämpning av denna TSD på nya linjer

7.4	Tillämpning av denna TSD på befintliga linjer

7.4.1

Inledning

7.4.2

Ombyggnad/modernisering av kontaktledningen och/eller banmatningssystemet

7.4.3

Underhållsrelaterade parametrar

7.4.4

Befintliga delsystem som inte omfattas av ett moderniserings- eller ombyggnadsprojekt

7.5	Specialfall

7.5.1

Inledning

7.5.2

Förteckning över specialfall

8.	FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

BILAGA A –

BEDÖMNING AV DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTERS ÖVERENSSTÄMMELSE

BILAGA B –

EG-KONTROLL AV DELSYSTEMET ENERGI

BILAGA C –

INFRASTRUKTURREGISTER, INFORMATION OM DELSYSTEMET ENERGI

BILAGA D –

EUROPEISKT REGISTER ÖVER GODKÄNDA FORDONSTYPER, INFORMATION SOM BEHÖVS AVSEENDE DELSYSTEMET ENERGI

BILAGA E –

FASTSTÄLLANDE AV STRÖMAVTAGARENS MEKANISKA KINEMATISKA LASTPROFIL

BILAGA F –

LÖSNINGAR FÖR FAS- OCH SYSTEMSKILJANDE SEKTIONER

BILAGA G –

EFFEKTFAKTOR

BILAGA H –

ELEKTRISKT SKYDD: UTLÖSNING AV HUVUDSTRÖMBRYTARE

BILAGA I –

FÖRTECKNING ÖVER STANDARDER SOM DET HÄNVISAS TILL

BILAGA J –

ORDLISTA

1.   INLEDNING

1.1   Tekniskt tillämpningsområde

I denna TSD behandlas delsystemet Energi i det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik. Delsystemet Energi finns med i förteckningen över delsystem i bilaga II till direktiv 2008/57/EG.

1.2   Geografiskt tillämpningsområde

Det geografiska tillämpningsområdet för denna TSD är det transeuropeiska järnvägssystemet för konventionell trafik, såsom det beskrivs i kapitel 1.1 i bilaga I till direktiv 2008/57/EG.

1.3   Innehållet i denna TSD

Denna TSD uppfyller kraven i artikel 5.3 i direktivet 2008/57/EG genom att

a)	ange det tillämpningsområde som avses – kapitel 2,

b)	ange de väsentliga kraven för delsystemet Energi – kapitel 3,

c)	fastställa funktionella och tekniska specifikationer som ska följas när det gäller delsystemet och dess gränssnitt mot andra delsystem – kapitel 4,

d)	ange vilka driftskompatibilitetskomponenter och gränssnitt som ska omfattas av europeiska specifikationer, däribland europeiska standarder, och som krävs för att driftskompatibilitet hos järnvägssystemet ska uppnås – kapitel 5,

e)	för varje berört fall ange vilka förfaranden som ska tillämpas för bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse eller lämplighet för användning, å ena sidan, och för EG-kontrollen av delsystemen, å andra sidan – kapitel 6,

f)	ange strategin för genomförandet av TSD:n; det är särskilt viktigt att ange de etapper som ska slutföras för en stegvis övergång från den nuvarande situationen till den slutliga situationen, då överensstämmelse med TSD:n är normen – kapitel 7,

g)	för den berörda personalen ange de yrkesmässiga kvalifikationer och de villkor avseende hälsa och säkerhet vid arbetet som krävs för drift och underhåll av det delsystem som avses, samt för genomförandet av TSD:n – kapitel 4.

Dessutom kan specialfall anges i enlighet med artikel 5.5. Dessa beskrivs i kapitel 7.

Slutligen innehåller denna TSD också, i kapitel 4, de särskilda drifts- och underhållskrav som gäller för det tillämpningsområde som anges i avsnitten 1.1 och 1.2.

2.   DEFINITION OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE FÖR DELSYSTEMET

2.1   Definition av delsystemet Energi

I denna TSD för delsystemet Energi specificeras de krav som är nödvändiga för att säkerställa driftskompatibilitet hos järnvägssystemet. Denna TSD omfattar alla fasta installationer (likspänning eller växelspänning) som, med hänsyn till de väsentliga kraven, krävs för att tillhandahålla dragkraft till ett tåg.

Delsystemet Energi omfattar även definitionen och kvalitetskriterierna för samspelet mellan en strömavtagare och kontaktledningen. Eftersom strömskenan på marknivå (tredje räl) och kontaktskon inte är ett ”målsystem”, beskriver inte denna TSD de egenskaper eller funktioner som finns i ett sådant system.

Figur 1

Delsystemet Energi

Delsystemet Energi består av följande:

a)   Banmatningsstationer: De är på primärsidan anslutna till högspänningsnätet för transformering av högspänningen till en spänning som är lämplig och/eller konvertering till ett strömförsörjningssystem som är lämpligt för tåg. På sekundärsidan är banmatningsstationerna anslutna till kontaktledningssystemet.

b)   Sektioneringspunkter: Elektrisk utrustning placerad på platser mellan banmatningsstationerna för att försörja och parallellkoppla kontaktledningssystemet och för att ge skydd, möjlighet till frånkoppling och alternativa matningsvägar.

c)   Skiljande sektioner: Utrustning som krävs för att tillhandahålla en övergång mellan elektriskt olika system eller mellan olika faser i samma elektriska system.

d)   Kontaktledningssystem: Ett system som distribuerar elenergin till tåg som trafikerar banan och som överför den till dem via deras strömavtagare. Kontaktledningssystemet är även utrustat med manuella eller fjärrstyrda frånskiljare vilka krävs för att kunna sektionera kontaktledningssystemet beroende på önskat driftläge. Matarledningar utgör också en del av kontaktledningssystemet.

e)   Returströmkrets: Alla ledare som bildar den avsedda vägen för återledning av traktionsströmmen och som dessutom används vid feltillstånd. Därför utgör returströmkretsen, vad gäller denna aspekt, en del av delsystemet Energi och har ett gränssnitt mot delsystemet Infrastruktur.

I delsystemet Energi ingår dessutom, enligt direktiv 2008/57/EG, följande:

f)   De delar av utrustningen för mätning av elenergiförbrukningen som finns ombord– för mätning av den elektriska energi som tas från eller returneras till (vid återmatande bromsning) kontaktledningen av fordonet och som matas från banmatningssystemet. Utrustningen är integrerad i och tas i bruk med drivenheten och omfattas av tillämpningsområdet för TSD konv. Lok och passagerarfordon.

I direktivet 2008/57/EG fastställs också att strömavtagarna, som överför elektrisk energi från kontaktledningssystemet till fordonet, ingår i delsystemet Rullande materiel. De installeras och integreras i samt tas i bruk med den rullande materielen och omfattas av tillämpningsområdet för TSD konv. Lok och passagerarfordon.

Parametrarna avseende strömavtagningskvalitet anges däremot i TSD konv. Energi.

2.1.1   Kraftförsörjning

Kraftförsörjningssystemet måste konstrueras så att varje tåg försörjs med nödvändig effekt. Därför är matningsspänningen, varje tågs strömförbrukning och tidtabelläge viktiga faktorer för prestandan.

Precis som alla andra elektriska utrustningar är ett tåg konstruerat för att fungera korrekt med en nominell spänning och en nominell frekvens vid dess anslutningar, vilka utgörs av strömavtagare och hjul. Variationer i och gränser för dessa parametrar behöver fastställas för att garantera tågets förväntade prestanda.

Moderna, eldrivna tåg kan ofta använda återmatande bromsning som återför elektrisk energi till banmatningssystemet och därmed minskar den totala energiförbrukningen. Banmatningssystemet kan konstrueras så att det tar upp energin från återmatande bromsning.

I alla kraftförsörjningssystem kan kortslutningar och andra fel uppstå. Banmatningssystemet måste konstrueras så att kontrollutrustningen omedelbart upptäcker dessa fel för att via brytare bryta kortslutningsströmmen och koppla bort den felaktiga delen av kretsen. Efter en sådan händelse måste kraftförsörjningen återställas så snart som möjligt så att driften kan återupptas.

2.1.2   Kontaktledning och strömavtagare

Ur driftskompatibilitetssynpunkt är en ömsesidigt anpassad geometri mellan kontaktledning och strömavtagare en viktig egenskap. Vad gäller det geometriska samspelet ska kontakttrådens höjd över rälsen, variationen i kontakttrådens höjd, avvikelsen i sidled vid vindtryck samt kontaktkraften specificeras. Strömavtagartoppens geometri är också viktig för att garantera ett bra samspel med kontaktledningen, med hänsyn tagen till fordonets rörelse.

För att stödja driftskompatibilitet mellan de europeiska järnvägsnäten är målet att använda de strömavtagare som anges i TSD konv. Lok och passagerarfordon.

Samspelet mellan kontaktledning och strömavtagare utgör en mycket viktig aspekt i upprätthållandet av en tillförlitlig elkraftöverföring utan onödiga störningar för järnvägsinstallationer och omgivningen. Detta samspel bestäms huvudsakligen av följande:

a)	De statiska och aerodynamiska effekterna som beror på strömavtagarens konstruktion och typen av kontaktskena, formen på det fordon på vilket strömavtagaren/strömavtagarna är monterad(e) och strömavtagarens placering på fordonet.

b)	Kompatibiliteten mellan kontaktskenans material och kontakttråden.

c)	Kontaktledningens och strömavtagarens/strömavtagarnas dynamiska egenskaper för tåg med en eller flera enheter.

d)	Antalet strömavtagare i bruk och avståndet mellan dem, eftersom varje strömavtagare kan påverka de andra inom samma kontaktledningssektion.

2.2   Gränssnitt mot andra delsystem och inom delsystemet

2.2.1   Inledning

För att uppnå avsedd prestanda har delsystemet Energi gränssnitt mot några av de andra delsystemen i järnvägssystemet. Dessa förtecknas nedan:

2.2.2   Gränssnitt som berör elkraftförsörjningen

a)	Spänning och frekvens och deras tillåtna variationer utgör gränssnitt mot delsystemet Rullande materiel.

b)	Den installerade effekten på linjerna och den angivna effektfaktorn bestämmer järnvägssystemets prestanda och utgör gränssnitt mot delsystemet Rullande materiel.

c)	Återmatande bromsning minskar energiförbrukningen och utgör gränssnitt mot delsystemet Rullande materiel.

d)	Fasta elektriska installationer och fordonsbaserad traktionsutrustning behöver skyddas mot kortslutning. Utlösning av effektbrytare i banmatningsstationer och på tåg måste vara koordinerade. Skydd av elutrustningar utgör därför gränssnitt mot delsystemet Rullande materiel.

e)	Elektriska störningar och emission av övertoner utgör gränssnitt mot delsystemen Rullande materiel och Trafikstyrning och signalering.

f)	Returströmkretsen har några gränssnitt mot delsystemen Trafikstyrning och signalering och Infrastruktur.

2.2.3   Gränssnitt som berör kontaktledningsutrustning och strömavtagare och deras interaktion

a)	Kontakttrådens lutning och lutningsändringar kräver särskild uppmärksamhet för att undvika kontaktförlust och onödigt slitage. Kontakttrådens höjd och lutning utgör gränssnitt mot delsystemen Infrastruktur och Rullande materiel.

b)	Fordonens och strömavtagarnas rörelse utgör gränssnitt mot delsystemet Infrastruktur.

c)	Strömavtagningens kvalitet beror på antalet strömavtagare i drift, deras inbördes avstånd och andra för dragfordonet specifika detaljer. Strömavtagares placering på fordonet utgör gränssnitt mot delsystemet Rullande materiel.

2.2.4   Gränssnitt som berör fas- och systemskiljande sektioner

a)	För att tåg ska kunna passera sektioneringar i banmatningssystemet med skiljande spänning och fas, utan att överbrygga dem, ska antalet strömavtagare och deras placering på tåget fastställas. Detta utgör gränssnitt mot delsystemet Rullande materiel.

b)	För att tåg ska kunna passera sektioneringar i banmatningssystemet med skiljande spänning och fas, utan att överbrygga dem, krävs kontroll över strömmen som tåget tar ut. Detta utgör gränssnitt mot delsystemet Trafikstyrning och signalering.

c)	Vid passering genom banmatningssystemets systemskiljande sektioner kan sänkning av strömavtagare krävas. Detta utgör gränssnitt mot delsystemet Trafikstyrning och signalering.

3.   VÄSENTLIGA KRAV

Enligt artikel 4.1 i direktiv 2008/57/EG ska järnvägssystemet, dess delsystem och driftskompatibilitetskomponenter uppfylla de väsentliga krav som i allmänna ordalag definieras i bilaga III till direktivet. I följande tabell visas grundparametrarna för denna TSD och hur de motsvarar de väsentliga krav som anges i bilaga III till direktivet.

TSD-avsnitt	TSD-avsnittets rubrik	Säkerhet	Tillgänglighet och Tillförlitlighet	Hälsa	Miljöskydd	Tekn. kompatibilitet
4.2.3	Spänning och frekvens	—	—	—	—	1.5 2.2.3
4.2.4	Parametrar avseende banmatningssystemets prestanda	—	—	—	—	1.5 2.2.3
4.2.5	Fortsatt elkraftmatning i händelse av störningar i tunnlar	1.1.1 2.2.1	1.2	—	—	—
4.2.6	Strömkapacitet, likspänningssystem, stillastående tåg	—	—	—	—	1.5 2.2.3
4.2.7	Återmatande bromsning	—	—	—	1.4.1 1.4.3	1.5 2.2.3
4.2.8	Åtgärder för samordning av elskydd	2.2.1	—	—	—	1.5
4.2.9	Övertoner och dynamiska effekter för växelspänningssystem	—	—	—	1.4.1 1.4.3	1.5
4.2.11	Extern elektromagnetisk kompatibilitet		—	—	1.4.1 1.4.3 2.2.2	1.5
4.2.12	Miljöskydd	—	—	—	1.4.1 1.4.3 2.2.2	—
4.2.13	Kontaktledningens geometri	—	—	—	—	1.5 2.2.3
4.2.14	Strömavtagarens profil	—	—	—	—	1.5 2.2.3
4.2.15	Medelkontaktkraft	—	—	—	—	1.5 2.2.3
4.2.16	Strömavtagningsdynamik och strömavtagningskvalitet	—	—	—	1.4.1 2.2.2	1.5 2.2.3
4.2.17	Avstånd mellan strömavtagare	—	—	—	—	1.5 2.2.3
4.2.18	Kontakttrådens material	—	—	1.3.1 1.3.2	1.4.1	1.5 2.2.3
4.2.19	Fasskiljande sektioner	2.2.1	—	—	1.4.1 1.4.3	1.5 2.2.3
4.2.20	Systemskiljande sektioner	2.2.1	—	—	1.4.1 1.4.3	1.5 2.2.3
4.2.21	Utrustning för mätning av förbrukningen av elektrisk energi	—	—	—	—	1.5
4.4.2	Hantering av banmatningssystemet	1.1.1 1.1.3 2.2.1	1.2	—	—	—
4.4.3	Genomförande av arbeten	1.1.1 2.2.1	1.2	—	—	1.5
4.5	Underhållsregler	1.1.1 2.2.1	1.2	—	—	1.5 2.2.3
4.7.2	Elsäkerhetsåtgärder för banmatningsstationer och sektioneringspunkter	1.1.1 1.1.3 2.2.1	—	—	1.4.1 1.4.3 2.2.2	1.5
4.7.3	Elsäkerhetsåtgärder för kontaktledningssystem	1.1.1 1.1.3 2.2.1	—	—	1.4.1 1.4.3 2.2.2	1.5
4.7.4	Elsäkerhetsåtgärder för returströmkretsen	1.1.1 1.1.3 2.2.1	—	—	1.4.1 1.4.3 2.2.2	1.5
4.7.5	Övriga allmänna krav	1.1.1 1.1.3 2.2.1	—	—	1.4.1 1.4.3 2.2.2	—
4.7.6	Signalfärgad varningsklädsel	2.2.1	—	—	—	—

4.   BESKRIVNING AV DELSYSTEMET

4.1   Inledning

Järnvägssystemet, som omfattas av direktiv 2008/57/EG och till vilket delsystemet hör, är ett integrerat system vars kompatibilitet måste kontrolleras. Kompatibiliteten ska särskilt kontrolleras med avseende på specifikationerna för delsystemet, dess gränssnitt mot det system det ingår i och bestämmelserna för drift och underhåll.

Funktionella och tekniska specifikationer för delsystemet och dess gränssnitt, som anges i avsnitten 4.2 och 4.3, innehåller inte några krav på användning av viss teknik eller bestämda tekniska lösningar, utom i de fall då detta är absolut nödvändigt för driftskompatibiliteten hos järnvägsnätet. Innovativa lösningar för driftskompatibilitet kan emellertid kräva nya specifikationer och/eller nya bedömningsmetoder. För att kunna möjliggöra teknisk innovation ska dessa specifikationer och bedömningsmetoder utvecklas genom det förfarande som beskrivs i avsnitten 6.1.3 och 6.2.3.

Med beaktande av alla väsentliga krav omfattar delsystemet Energi de specifikationer som anges i avsnitten 4.2 till 4.7. En förteckning över parametrar som är relevanta för delsystemet Energi, och som ska samlas i infrastrukturregistret, återfinns i bilaga C till denna TSD.

Förfaranden för EG-kontroll av delsystemet Energi anges i avsnitt 6.2.4 och bilaga B, tabell B.1, till denna TSD.

För specialfall, se kapitel 7.5.

När det hänvisas till EN-standarder gäller inte variationer benämnda ”nationella avvikelser” eller ”speciella nationella förhållanden” i EN-standarden.

4.2   Funktionella och tekniska specifikationer för delsystemet

4.2.1   Allmänna bestämmelser

Den prestanda som krävs av delsystemet Energi ska motsvara den prestanda som krävs av järnvägssystemet med avseende på följande:

—	Högsta linjehastighet, typen av tåg.

—	Tågens effektbehov vid strömavtagarna.

4.2.2   Grundegenskaper som kännetecknar delsystemet Energi

De grundegenskaper som kännetecknar delsystemet Energi är följande:

—

Strömförsörjning: — Spänning och frekvens (4.2.3) — Parametrar avseende banmatningssystemets prestanda (4.2.4) — Fortsatt elkraftmatning i händelse av störningar i tunnlar (4.2.5) — Strömkapacitet, likspänningssystem, stillastående tåg (4.2.6) — Återmatande bromsning (4.2.7) — Reläskyddskoordination (4.2.8) — Övertoner och dynamiska effekter för växelspänningssystem (4.2.9) — Utrustning för mätning av elenergiförbrukningen (4.2.21)

—

Kontaktledningens geometri och strömavtagningskvalitet: — Kontaktledningens geometri (4.2.13) — Strömavtagarens profil (4.2.14) — Medelkontaktkraft (4.2.15) — Strömavtagningsdynamik och strömavtagningskvalitet (4.2.16) — Avstånd mellan strömavtagare (4.2.17) — Kontakttrådens material (4.2.18) — Fasskiljande sektioner (4.2.19) och — Systemskiljande sektioner (4.2.20)

4.2.3   Spänning och frekvens

Lok och dragenheter behöver ha standardisering av värden för spänning och frekvens. Värdena och gränserna för spänning och frekvens vid banmatningsstationerna och strömavtagaren ska uppfylla EN50163:2004, punkt 4.

Med hänsyn till kompatibiliteten med elproduktions- och eldistributionssystemen, och med hänsyn till standardiseringen av utrustning för banmatningsstationer, ska målsystemet vara ett 25 kV 50 Hz växelspänningssystem.

På grund av de höga investeringskostnaderna vid övergång från andra systemspänningar till 25 kV-systemet, och eftersom det finns möjlighet att använda dragenheter som klarar flera system, tillåts emellertid användning av följande system för nya, uppgraderade eller moderniserade delsystem:

—	Växelspänningssystem 15 kV 16,7 Hz.

—	Likspänningssystem 3 kV.

—	Likspänningssystem 1,5 kV.

Nominella spänningar och frekvenser ska förtecknas i infrastrukturregistret (se bilaga C).

4.2.4   Parametrar avseende banmatningssystemets prestanda

Konstruktionen av delsystemet Energi bestäms av linjehastigheten för de planerade tjänsterna och topografin.

Därför måste följande parametrar beaktas:

—	Tågens maximala strömuttag.

—	Effektfaktorn för tågen.

—	Medelvärdet för kontaktledningsspänningen.

4.2.4.1   Tågens maximala strömuttag

Infrastrukturförvaltaren ska ange maximal ström som tåg får dra i infrastrukturregistret (se bilaga C).

Konstruktionen av delsystemet Energi ska säkerställa att banmatningssystemet uppnår angiven prestanda och möjliggöra drift av tåg som har en lägre effekt än 2 MW utan strömbegränsning enligt beskrivningen i punkt 7.3 i EN50388:2005.

4.2.4.2   Effektfaktor för tåg

Effektfaktorn för tåg ska uppfylla kraven i bilaga G och EN50388:2005, punkt 6.3.

4.2.4.3   Medelvärde för kontaktledningsspänning

Det beräknade medelvärdet för kontaktledningsspänningen vid strömavtagaren ska överensstämma med EN50388:2005, punkterna 8.3 och 8.4, med användning av uppgifterna för effektfaktorn i bilaga G.

4.2.5   Fortsatt elkraftmatning i händelse av störningar i tunnlar

Kraftförsörjningsanläggningarna och kontaktledningssystemet ska vara så konstruerade att de klarar fortsatt drift i händelse av störningar i tunnlar. Detta ska uppnås genom sektionering av kontaktledningen i enlighet med avsnitt 4.2.3.1 i TSD Säkerhet i järnvägstunnlar.

4.2.6   Strömkapacitet, likspänningssystem, stillastående tåg

Kontaktledningen för likspänningssystem ska konstrueras för att klara 300 A (för ett banmatningssystem på 1,5 kV) och 200 A (för ett banmatningssystem på 3 kV) per strömavtagare när tåget står stilla.

Detta ska uppnås genom användning av en statisk kontaktkraft enligt definitionen i punkt 7.1 i EN50367:2006.

Om kontaktledningen har konstruerats för att klara högre värden för maximal ström vid stillastående ska detta anges av infrastrukturförvaltaren i infrastrukturregistret (se bilaga C).

Kontaktledningen ska konstrueras med beaktande av temperaturbegränsningar i enlighet med EN50119:2009, punkt 5.1.2.

4.2.7   Återmatande bromsning

Banmatningssystem med växelspänning ska vara konstruerade så att de medger användning av återmatande bromsning som driftbroms, genom endera kontinuerligt utbyte av elkraft med andra tåg eller på annat sätt.

Banmatningssystem med likspänning ska vara konstruerade så att de medger användning av återmatande bromsning som driftbroms åtminstone genom utbyte av elkraft med andra tåg.

I infrastrukturregistret (se bilaga C) ska det finnas information om möjligheten att använda återmatande bromsning.

4.2.8   Reläskyddskoordination

Utformningen av reläskyddskoordinationen för delsystemet Energi ska uppfylla kraven i EN50388:2005, punkt 11, utom tabell 8 som ersätts med bilaga H till denna TSD.

4.2.9   Övertoner och dynamiska effekter för växelspänningssystem

Delsystemet Energi för konventionell trafik och rullande materiel måste kunna fungera tillsammans utan störningsproblem, såsom överspänningar och andra fenomen som beskrivs i EN50388:2005, punkt 10.

4.2.10   Emission av övertoner till det allmänna eldistributionsnätet

Emission av övertoner till det allmänna eldistributionsnätet ska hanteras av infrastrukturförvaltaren, med hänsyn tagen till europeiska eller nationella standarder och kraven från ägaren av eldistributionsnätet.

Inom ramen för denna TSD krävs ingen bedömning av överensstämmelse.

4.2.11   Extern elektromagnetisk kompatibilitet

Extern elektromagnetisk kompatibilitet är inte en specifik egenskap för järnvägsnätet. Installationer för banmatning ska uppfylla de väsentliga kraven i 2004/108/EG (direktivet om elektromagnetisk kompatibilitet).

Inom ramen för denna TSD krävs ingen bedömning av överensstämmelse.

4.2.12   Miljöskydd

Miljöskyddet omfattas av annan EG-lagstiftning om bedömning av vissa projekts inverkan på miljön.

Inom ramen för denna TSD krävs ingen bedömning av överensstämmelse.

4.2.13   Kontaktledningens geometri

Kontaktledningen ska konstrueras för drift med den geometri för strömavtagartoppen som anges i avsnitt 4.2.8.2.9.2 i TSD konv. Lok och passagerarfordon.

Kontakttrådens höjd, lutning i förhållande till spåret och avböjning i sidled under påverkan av sidovindar styr driftskompatibiliteten för järnvägsnätet.

4.2.13.1   Kontakttrådens höjd

Kontakttrådens nominella höjd ska ligga i intervallet 5,00–5,75 m. Se EN50119:2009, figur 1, för förhållandet mellan kontakttrådens höjd och strömavtagarens arbetshöjd.

Kontakttrådens höjd kan vara lägre i fall då profilen kräver detta (t.ex. broar, tunnlar). Kontakttrådens lägsta höjd ska beräknas enligt EN50119:2009, punkt 5.10.4.

Kontakttråden får i vissa fall vara högre – t.ex. vid plankorsningar, lastningsområden osv. I sådana fall får kontakttrådens maximala projekterade höjd inte överstiga 6,20 m.

Med beaktande av toleranser och upplyft enligt EN50119:2009, figur 1, får kontakttrådens maximala höjd inte överstiga 6,50 m.

Kontakttrådens nominella höjd ska förtecknas i infrastrukturregistret (se bilaga C).

4.2.13.2   Variation i kontakttrådens höjd

Variationen i kontakttrådens höjd ska uppfylla kraven i EN50119:2009, punkt 5.10.3.

De värden för kontakttrådens lutning som anges i EN50119:2009, punkt 5.10.3, får i undantagsfall överskridas om ett antal begränsningar avseende kontakttrådens höjd – t.ex. vid plankorsningar, broar och tunnlar – förhindrar överensstämmelse. I sådana fall ska man, vid tillämpning av kraven i avsnitt 4.2.16, endast följa kravet som rör maximal kontaktkraft.

4.2.13.3   Avvikelse i sidled

I tabell 4.2.13.3 redovisas kontakttrådens högsta tillåtna avvikelse i sidled i förhållande till spårets projekterade mittlinje under påverkan av sidvind.

Tabell 4.2.13

Maximal avvikelse i sidled

Strömavtagarens bredd	Maximal avvikelse i sidled
1 600 mm	0,40 m
1 950 mm	0,55 m

Värdena ska justeras med beaktande av strömavtagarens rörelser och spårets toleranser enligt bilaga E.

Om det finns multipla spår ska kravet vara uppfyllt för varje rälspar (konstruerade för att fungera som separata spår) som ska bedömas i förhållande till TSD:n.

De strömavtagarprofiler som får användas på linjen ska förtecknas i infrastrukturregistret (se bilaga C).

4.2.14   Strömavtagarens lastprofil

Ingen del av delsystemet Energi får komma in i strömavtagarens mekaniska kinematiska lastprofil (se bilaga E figur E.2) utom kontakttråden och tillsatsröret.

Strömavtagarens mekaniska kinematiska lastprofil för driftskompatibla linjer fastställs med användning av den metod som visas i bilaga E, avsnitt E.2, samt de strömavtagarprofiler som anges i TSD konv. Lok och passagerarfordon, avsnitt 4.2.8.2.9.2.

Denna profil ska beräknas med en kinematisk metod med värdena

—	för strömavtagarens rörelse – epu – på 0,110 m vid den lägre kontrollhöjden – h'u ≤ 5,0 m och

—	för strömavtagarens rörelse – epo – på 0,170 m vid den övre kontrollhöjden – h'o - 6,5 m,

i enlighet med bilaga E, avsnitt E.2.1.4, och andra värden i enlighet med bilaga E, avsnitt E.3.

4.2.15   Medelkontaktkraft

Medelkontaktkraften Fm är det statistiska medelvärdet av kontaktkraften. Fm bildas av de statiska, dynamiska och aerodynamiska komponenterna i strömavtagarens kontaktkraft.

Den statiska kontaktkraften definieras i EN50367:2006, punkt 7.1. Värdeintervallen för Fm för varje banmatningssystem definieras i tabell 4.2.15.

Tabell 4.2.15

Värdeintervall för medelkontaktkraften

Försörjningssystem	Fm upp till 200 km/tim
Växelspänningssystem	60 N < Fm< 0,00047*v2 + 90 N
Likspänningssystem 3 kV	90 N < Fm< 0,00097*v2 + 110 N
Likspänningssystem 1,5 kV	70 N < Fm< 0,00097*v2 + 140 N

där [Fm] = medelkontaktkraft i N och [v] = hastighet i km/tim.

I enlighet med avsnitt 4.2.16 ska kontaktledningar konstrueras för att kunna klara den övre gräns för kraftkurvan som anges i tabell 4.2.15.

4.2.16   Strömavtagningsdynamik och strömavtagningskvalitet

Kontaktledningen ska vara konstruerad för att klara kraven på strömavtagningsdynamik. Upplyftet av kontakttråden vid den hastighet som linjen är konstruerad för ska uppfylla villkoren i tabell 4.2.16.

Strömavtagningens kvalitet har en stor påverkan på kontakttrådens livslängd och ska därför uppfylla överenskomna och mätbara parametrar.

Strömavtagningsdynamikens kravuppfyllelse ska kontrolleras genom bedömning av

—	kontakttrådens upplyft och antingen

—	medelkontaktkraften Fm och standardavvikelsen σmax eller

—	procentuell andel ljusbågar.

Den upphandlande enheten ska ange den kontrollmetod som ska användas för verifieringen. De värden som ska uppnås genom den valda metoden anges i tabell 4.2.16.

Tabell 4.2.16

Krav avseende strömavtagningsdynamik och strömavtagningskvalitet

Krav	För v > 160 km/tim	För v ≤ 160 km/tim
Utrymme för upplyft av tillsatsrör	2S 0
Medelkontaktkraft F m	Se 4.2.15
Standardavvikelse vid maximal linjehastighet σ max (N)	0,3F m
Procentuell andel ljusbågar vid maximal linjehastighet, NQ (%) (minsta varaktighet för en ljusbåge 5 ms)	≤ 0,1 för växelspänningssystem ≤ 0,2 för likspänningssystem	≤ 0,1

För definitioner, värden och provningsmetoder se EN50317:2002 och EN50318:2002.

S0 är det beräknade, simulerade eller uppmätta upplyftet av kontakttråden vid tillsatsröret som uppstår under normala driftsförhållanden med en eller flera strömavtagare med en medelkontaktkraft Fm vid den maximala linjehastigheten. När upplyftet av tillsatsröret är fysiskt begränsat till följd av kontaktledningens konstruktion är det tillåtet att minska det nödvändiga utrymmet till 1,5 S0 (se EN50119:2009, punkt 5.10.2).

Den maximala kraften (Fmax) på ett öppet linjeavsnitt ligger normalt inom intervallet för Fm plus tre standardavvikelser σmax. Högre värden kan förekomma på vissa platser och anges i EN50119:2009, tabell 4, punkt 5.2.5.2.

För styva komponenter, t.ex. sektionsisolatorer i kontaktledningssystem, kan kontaktkraften öka upp till maximalt 350 N.

4.2.17   Avstånd mellan strömavtagare

Kontaktledningen ska vara konstruerad för två efter varandra följande verksamma strömavtagare. Det minsta avståndet mellan strömavtagartopparnas mittlinjer ska överensstämma med tabell 4.2.17:

Tabell 4.2.17

Avstånd mellan strömavtagare

Driftshastighet (km/tim)	Växelspänningssystem, minsta avstånd (m)			3 kV Likspänningssystem, minsta avstånd (m)			1,5 kV Likspänningssystem, minsta avstånd (m)
Typ	A	B	C	A	B	C	A	B	C
160 < v ≤ 200	200	85	35	200	115	35	200	85	35
120 < v ≤ 160	85	85	35	20	20	20	85	35	20
80 < v ≤ 120	20	15	15	20	15	15	35	20	15
v ≤ 80	8	8	8	8	8	8	20	8	8

I tillämpliga fall ska följande parametrar anges i infrastrukturregistret (se bilaga C):

—	Kontaktledningens designtyp (A eller B eller C) med avseende på minsta strömavtagaravstånd enligt tabell 4.2.17.

—	Minimiavstånd mellan angränsande strömavtagare under de värden som anges i tabell 4.2.17.

—	Antalet strömavtagare (om fler än två) som linjen har konstruerats för.

4.2.18   Kontakttrådens material

Kombinationen av kontakttrådens material och kontaktskenans material har stor betydelse för slitaget på båda sidor.

Tillåtna material för kontakttrådar är koppar och kopparlegering (utom koppar-kadmiumlegeringar). Kontakttråden ska uppfylla kraven i EN50149:2001, punkterna 4.1, 4.2 och 4.5 till 4.7 (utom tabell 1).

För växelspänningslinjer ska kontakttråden konstrueras så att den medger användning av rena kontaktskenor (TSD Lok och passagerarfordon för konventionell trafik, avsnitt 4.2.8.2.9.4.2). Om infrastrukturförvaltaren accepterar annat material för kontaktskenan så ska det vara registrerat i infrastrukturregistret (se bilaga C).

För likspänningslinjer ska kontakttråden konstrueras så att den medger användning av material för kontaktskenor i enlighet med TSD Lok och passagerarfordon för konventionell trafik, avsnitt 4.2.8.2.9.4.2.

4.2.19   Fasskiljande sektioner

Konstruktionen av fasskiljande sektioner ska garantera att tåg kan förflytta sig från en sektion till en intilliggande utan att överbrygga de två faserna. Strömförbrukningen ska sänkas till noll enligt EN50388:2005, punkt 5.1.

Lämpliga åtgärder ska vidtas (utom i den korta skiljande sektionen som illustreras i bilaga F – figur F.1) för att medge att ett tåg som stannas inom den fasskiljande sektionen kan startas igen. Den spänningslösa sektionen ska gå att ansluta till de intilliggande sektionerna av fjärrstyrda frånskiljare.

Skiljande sektioner ska normalt sett konstrueras med hjälp av lösningar som beskrivs i bilaga A.1 i EN50367:2006 eller i bilaga F till denna TSD. Om en alternativ lösning föreslås ska det påvisas att alternativet är minst lika tillförlitligt.

Information om konstruktionen av fasskiljande sektioner och om tillåtna konfigurationer av höjda strömavtagare ska registreras i infrastrukturregistret (se bilaga C).

4.2.20   Systemskiljande sektioner

4.2.20.1   Allmänt

Konstruktionen av systemskiljande sektioner ska garantera att fordon kan förflytta sig från ett banmatningssystem till ett intilliggande annat banmatningssystem utan att de överbryggar de två systemen. För systemskiljande sektioner mellan växelspänningssystem och likspänningssystem måste ytterligare åtgärder vidtas i returströmkretsen enligt EN50122-2:1998, punkt 6.1.1.

Det finns två metoder för passage genom systemskiljande sektioner:

a)	Med strömavtagare höjda och i kontakt med kontakttråden.

b)	Med strömavtagare sänkta och ej i kontakt med kontakttråden.

De angränsande infrastrukturförvaltarna ska välja antingen a) eller b) utifrån de rådande förhållandena. Den metod som väljs ska anges i infrastrukturregistret (se bilaga C).

4.2.20.2   Höjda strömavtagare

Om systemskiljande sektioner passeras med strömavtagare höjda till kontakttråden specificeras de systemskiljande sektionernas funktionella utformning enligt följande:

—	Geometrin på kontaktledningens olika delar ska förhindra att strömavtagare kortsluter eller överbryggar båda banmatningssystemen.

—	Åtgärder ska vidtas inom ramen för delsystemet Energi för att undvika överbryggning av de båda intilliggande systemen om frånslag av fordonsbaserade effektbrytare misslyckats.

—	Variationerna i kontakttrådens höjd längs hela den skiljande sektionen ska uppfylla kraven i EN50119:2009, punkt 5.10.3.

De strömavtagarplaceringar som tillåts vid passage genom den systemskiljande sektionen med höjda strömavtagare ska anges i infrastrukturregistret (se bilaga C).

4.2.20.3   Sänkta strömavtagare

Detta alternativ ska väljas om villkoren för drift med höjda strömavtagare inte kan uppfyllas.

Om en systemskiljande sektion passeras med sänkta strömavtagare ska den konstrueras så att överbryggning med en oavsiktligt höjd strömavtagare undviks. Utrustning ska finnas för urkoppling av båda banmatningssystemen i händelse av att en strömavtagare förblir höjd, t.ex. genom detektering av kortslutningar.

4.2.21   Utrustning för mätning av förbrukningen av elektrisk energi

Som anges i avsnitt 2.1 i denna TSD anges kraven på ombordutrustning för mätning av förbrukningen av elektrisk energi i TSD konv. Lok och passagerarfordon.

Om utrustning för mätning av förbrukningen av elektrisk energi har installerats ska den vara kompatibel med TSD konv. Lok och passagerarfordon, avsnitt 4.2.8.2.8. Denna utrustning kan användas för att ta fram faktureringsunderlag, och de data som den tillhandahåller ska accepteras som faktureringsunderlag i alla medlemsstater.

4.3   Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten

4.3.1   Allmänna krav

Listan nedan visar gränsytorna mot andra delsystem ur teknisk kompatibilitetssynpunkt. Delsystemen listas i följande ordning: Rullande materiel, Infrastruktur, Trafikstyrning och signalering, Drift och trafikledning. Listan visar också gränsytor mot TSD Säkerhet i järnvägstunnlar.

4.3.2   Lok och passagerarfordon

TSD Energi (konv.)		TSD Lok och passagerarfordon (konv.)
Parameter	Punkt	Parameter	Punkt
Spänning och frekvens	4.2.3	Drift inom olika spännings- och frekvensområden	4.2.8.2.2
Max. ström till tåg	4.2.4.1	Max. effekt och ström från kontaktledning	4.2.8.2.4
Effektfaktor för tåg	4.2.4.2	Effektfaktor	4.2.8.2.6
Strömkapacitet, likspänningssystem, stillastående tåg	4.2.6	Maximal strömkapacitet vid stillastående tåg för likspänningssystem	4.2.8.2.5
Återmatande bromsning	4.2.7	Återmatande bromsning med energi till kontaktledning	4.2.8.2.3
Åtgärder för samordning av elskydd	4.2.8	Elektriskt skydd av tåget	4.2.8.2.10
Övertoner och dynamiska effekter för växelspänningssystem	4.2.9	Störningar i energisystemet för växelspänningssystem	4.2.8.2.7
Kontaktledningens geometri	4.2.13	Arbetsområde i höjd för strömavtagaren	4.2.8.2.9.1
		Strömavtagartoppens geometri	4.2.8.2.9.2
Strömavtagarens lastprofil	4.2.14	Strömavtagartoppens geometri	4.2.8.2.9.2
		Profilberäkning	4.2.3.1
Medelkontaktkraft	4.2.15	Strömavtagares statiska kontaktkraft	4.2.8.2.9.5
		Strömavtagarens kontaktkraft och strömavtagningsdynamik	4.2.8.2.9.6
Strömavtagningsdynamik och strömavtagningskvalitet	4.2.16	Strömavtagarens kontaktkraft och strömavtagningsdynamik	4.2.8.2.9.6
Avstånd mellan strömavtagare	4.2.17	Strömavtagares placering	4.2.8.2.9.7
Kontakttrådens material	4.2.18	Kontaktskenans material	4.2.8.2.9.4.2
Skiljande sektioner:		Framförande genom fas- eller systemskiljande sektioner	4.2.8.2.9.8
fas	4.2.19
system	4.2.20
Utrustning för mätning av förbrukningen av elektrisk energi	4.2.21	Mätanordning för energiförbrukning	4.2.8.2.8

4.3.3   Infrastruktur

TSD Energi (konv.)		TSD Infrastruktur (konv.)
Parameter	Punkt	Parameter	Punkt
Strömavtagarens lastprofil	4.2.14	Fria rummet	4.2.4.1
Elsäkerhetsåtgärder för		Skydd mot elchocker	4.2.11.3
— kontaktledningssystem	4.7.3
— returströmkrets	4.7.4

4.3.4   Trafikstyrning och signalering

Gränssnittet för effektstyrning vid fas- och systemskiljande sektioner är ett gränssnitt mellan delsystemen Energi och Rullande materiel. Effektstyrningen kontrolleras emellertid via delsystemet Trafikstyrning och signalering, och följaktligen anges gränssnittet i TSD Trafikstyrning och signalering och TSD Lokomotiv och passagerarfordon.

Eftersom övertonsströmmar som alstras av rullande materiel påverkar delsystemet Trafikstyrning och signalering via delsystemet Energi, behandlas detta ämne inom delsystemet Trafikstyrning och signalering.

4.3.5   Drift och trafikledning

Infrastrukturförvaltaren måste införa system för kommunikation med järnvägsföretagen.

TSD Energi (konv.)		TSD konv. Drift och trafikledning
Parameter	Punkt	Parameter	Punkt
Hantering av banmatningssystemet	4.4.2	Beskrivning av linjen och relevant utrustning utmed banan, med avseende på trafikerade linjer.	4.2.1.2.2
		Information till föraren i realtid	4.2.1.2.3
Genomförande av arbeten	4.4.3	Ändrade uppgifter	4.2.1.2.2.2

4.3.6   Säkerhet i järnvägstunnlar

TSD Energi (konv.)		TSD Säkerhet i järnvägstunnlar
Parameter	Punkt	Parameter	Punkt
Fortsatt elkraftmatning i händelse av störningar i tunnlar	4.2.5	Sektionering av kontaktledning eller strömskenor	4.2.3.1

4.4   Driftsregler

4.4.1   Inledning

För att uppfylla de väsentliga kraven i kapitel 3, gäller följande särskilda driftsregler för det delsystem som omfattas av denna TSD:

4.4.2   Hantering av banmatningssystemet

4.4.2.1   Hantering av banmatningssystemet under normala förhållanden

Under normala förhållanden och för att uppfylla avsnitt 4.2.4.1 får tågets maximalt tillåtna ström inte överstiga det värde som anges i infrastrukturregistret (se bilaga C).

4.4.2.2   Hantering av banmatningssystemet under onormala förhållanden

Under onormala förhållanden får tågets maximalt tillåtna ström (se bilaga C) vara lägre. Infrastrukturförvaltaren ska underrätta järnvägsföretagen om variationen.

4.4.2.3   Hantering av banmatningssystemet i händelse av fara

Infrastrukturförvaltaren ska införa rutiner för att på ett tillfredsställande sätt klara av elkraftmatningen i händelse av en nödsituation. De järnvägsföretag som trafikerar och de företag som arbetar på linjen ska underrättas om tillfälliga åtgärder, deras geografiska läge, deras beskaffenhet och den typ av signalering som används. Ansvaret för jordning ska anges i den beredskapsplan som ska utarbetas av infrastrukturförvaltaren. Bedömning av överensstämmelse ska utföras genom kontroll av att kommunikationskanaler, instruktioner, rutiner och anordningar som ska användas i nödsituationer finns.

4.4.3   Genomförande av arbeten

Under vissa förhållanden då arbeten planeras i förväg kan det vara nödvändigt att tillfälligt medge undantag från specifikationerna för delsystemet Energi och dess driftskompatibilitetskomponenter enligt kapitel 4 och 5 i TSD:n. I detta fall ska infrastrukturförvaltaren definiera de lämpliga exceptionella driftsförhållanden som krävs för att garantera säkerheten.

Följande allmänna bestämmelser ska tillämpas:

—	De exceptionella driftsförhållanden som inte uppfyller kraven i TSD:n ska vara tillfälliga och planerade.

—	De järnvägsföretag som trafikerar och de företag som arbetar på linjen ska underrättas om dessa tillfälliga undantag, deras geografiska läge, deras beskaffenhet och den typ av indikering som används.

4.5   Underhållsregler

De angivna egenskaperna för banmatningssystemet (inklusive banmatningsstationer och sektioneringspunkter) och kontaktledningen ska upprätthållas under deras livslängd.

En underhållsplan ska upprättas för att garantera att de angivna egenskaperna för delsystemet Energi som krävs för att säkerställa driftskompatibilitet upprätthålls inom de föreskrivna gränsvärdena. Det är särskilt viktigt att underhållsplanen innehåller en beskrivning av personalens yrkeskompetens och den personliga skyddsutrustning som personalen ska använda.

Underhållsrutiner får inte utformas på sådant sätt att man eftersätter säkerhetsbestämmelser som rör t.ex. returströmkretsars kontinuitet, begränsning av överspänningar och detektering av kortslutningar.

4.6   Yrkeskompetens

Infrastrukturförvaltaren är ansvarig för yrkeskompetens och kvalifikationer hos den personal som sköter driften av och styr delsystemet Energi. Infrastrukturförvaltaren ska säkerställa att förfarandena för kompetensbedömning dokumenteras tydligt. Kompetenskraven för underhåll av delsystemet Energi ska specificeras i underhållsplanen (se avsnitt 4.5).

4.7   Villkor avseende hälsa och säkerhet

4.7.1   Inledning

I följande punkter beskrivs de villkor avseende personalens hälsa och säkerhet som ska uppfyllas vid drift och underhåll av delsystemet Energi samt vid genomförandet av TSD:n.

4.7.2   Elsäkerhetsåtgärder för banmatningsstationer och sektioneringspunkter

Elsäkerheten för banmatningssystem ska uppnås genom konstruktion och provning av dessa installationer enligt EN50122-1:1997, punkterna 8 (utom hänvisning till EN50179) och 9.1. Banmatningsstationer och sektioneringspunkter ska vara försedda med anordningar som förhindrar obehörigt tillträde.

Jordningsåtgärderna för banmatningsstationer och sektioneringspunkter ska vara integrerade med det allmänna jordningssystemet längs banan.

För varje installation ska det genom en konstruktionskontroll visas att returströmkretsar och jordningsledare är tillräckliga. Det ska visas att åtgärder för skydd mot elchocker och rälspotential, i enlighet med konstruktionen, har installerats.

4.7.3   Elsäkerhetsåtgärder för kontaktledningssystem

Kontaktledningssystemets elsäkerhet och skydd mot elchocker ska uppnås genom överensstämmelse med EN50119:2009, punkt 4.3, och EN50122-1:1997, punkterna 4.1, 4.2, 5.1, 5.2 och 7, med undantag för kravet på anslutning av spårledningskretsen.

Jordningsåtgärderna för kontaktledningssystemet ska vara integrerade med det allmänna jordningssystemet längs banan.

För varje installation ska det genom en konstruktionskontroll visas att jordningsledarna är tillräckliga. Det ska visas att åtgärder för skydd mot elchocker och rälspotential, i enlighet med konstruktionen, har installerats.

4.7.4   Elsäkerhetsåtgärder för returströmkretsen

Elsäkerhet och funktionalitet med avseende på returströmkretsen ska uppnås genom konstruktion av dessa installationer enligt EN50122-1:1997, punkterna 7 och 9.2 till 9.6 (utom hänvisning till EN 50179).

För varje installation ska det genom en konstruktionskontroll visas att returströmkretsarna är lämpliga. Det ska också visas att åtgärder för skydd mot elchocker och rälspotential, i enlighet med konstruktionen, har installerats.

4.7.5   Övriga allmänna krav

Utöver vad som anges i avsnitten 4.7.2–4.7.4, och de krav som anges i underhållsplanen (se avsnitt 4.5), ska försiktighetsåtgärder vidtas för att säkerställa hälsan och säkerheten för underhålls- och driftpersonal, i enlighet med gemenskapsbestämmelser och de nationella regler som är förenliga med gemenskapens lagstiftning.

4.7.6   Signalfärgad varningsklädsel

Personal som deltar i underhållet av delsystemet Energi ska, när de arbetar på eller i närheten av spåret, ha på sig reflekterande kläder som är försedda med CE-märkning (och därmed uppfyller bestämmelserna i direktiv 89/686/EEG av den 21 december 1989 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om personlig skyddsutrustning (1)).

4.8   Infrastrukturregistret och det europeiska registret över godkända typer av fordon

4.8.1   Inledning

I enlighet med artikel 33 och 35 i direktiv 2008/57/EG ska i varje TSD noggrant anges vilka uppgifter som ska föras in i det europeiska registret över godkända typer av fordon och i infrastrukturregistret.

4.8.2   Register över infrastruktur

I bilaga C till denna TSD anges vilken information avseende delsystemet Energi som ska föras in i infrastrukturregistret. I samtliga fall när en del av eller hela delsystemet Energi anpassas för att uppfylla kraven i denna TSD ska detta noteras i infrastrukturregistret i enlighet med vad som anges i bilaga C och relevanta avsnitt i kapitel 4 och 7.5 (specialfall).

4.8.3   Europeiskt register över godkända typer av fordon

I bilaga D till denna TSD anges vilken information avseende delsystemet Energi som ska föras in i det europeiska registret över godkända typer av fordon.

5.   DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTER

5.1   Förteckning över komponenter

Driftskompatibilitetskomponenterna omfattas av de tillämpliga bestämmelserna i direktiv 2008/57/EG, och förtecknas nedan för delsystemet Energi.

Kontaktledning.

:

Driftskompatibilitetskomponenten kontaktledning består av de komponenter som anges nedan, som ska installeras i delsystemet Energi, med tillhörande konstruktions- och konfigurationsbestämmelser. Komponenterna i en kontaktledning utgörs av ett arrangemang av ledare som är placerade över spåret och försörjer eldrivna tåg med el, tillsammans med därtill hörande anordningar, isolatorer och andra delar inklusive matarledningar och överkopplingsledare. Kontaktledningen är placerad ovanför den övre gränsen för fordonsprofilen och försörjer fordon med elektrisk energi genom strömavtagare. De bärande komponenterna såsom utliggare, stolpar och fundament, returledare, autotransformatormatarledningar, frånskiljare och annan kopplingsutrustning ingår inte i driftskompatibilitetskomponenten kontaktledning. De omfattas av delsystemskrav med avseende på driftskompatibilitet.

Bedömningen av överensstämmelse ska omfatta de faser och egenskaper som nämns i avsnitt 6.1.3 och som är markerade med ett ”X” i tabell A.1 i bilaga A till denna TSD.

5.2   Prestanda och specifikationer för komponenterna

5.2.1   Kontaktledning

5.2.1.1   Kontaktledningens geometri

Kontaktledningens konstruktion ska uppfylla kraven i avsnitt 4.2.13.

5.2.1.2   Medelkontaktkraft

Kontaktledningen ska konstrueras genom användning av medelkontaktkraften F m som anges i avsnitt 4.2.15.

5.2.1.3   Strömavtagningsdynamik

Krav avseende strömavtagningsdynamik för kontaktledningen anges i avsnitt 4.2.16.

5.2.1.4   Utrymme för upplyft

Kontaktledningen ska konstrueras för att tillhandahålla det nödvändiga utrymmet för upplyft som anges i avsnitt 4.2.16.

5.2.1.5   Dimensionerande avstånd mellan strömavtagare

Kontaktledningen ska konstrueras för det avstånd mellan strömavtagare som anges i avsnitt 4.2.17.

5.2.1.6   Ström vid stillastående

För likspänningssystem ska kontaktledningen konstrueras i enlighet med de krav som anges i avsnitt 4.2.6.

5.2.1.7   Kontakttrådens material

Kontakttrådens material ska uppfylla de krav som anges i avsnitt 4.2.18.

6.   BEDÖMNING AV DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTERNAS ÖVERENSSTÄMMELSE OCH EG-KONTROLL AV DELSYSTEMEN

6.1   Driftskompatibilitetskomponenter

6.1.1   Förfaranden för bedömning av överensstämmelse

Förfarandena för bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse, som anges i kapitel 5 i denna TSD, ska genomföras genom tillämpning av relevanta moduler.

Bedömningsförfaranden för särskilda krav på driftskompatibilitetskomponenter anges i avsnitt 6.1.4.

6.1.2   Användning av moduler

Följande moduler för bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse används:

—	CA	Intern tillverkningskontroll
—	CB	EG-typkontroll
—	CC	Överensstämmelse med typ baserat på intern tillverkningskontroll
—	CH	Överensstämmelse baserat på ett fullständigt kvalitetsstyrningssystem
—	CH1	Överensstämmelse baserat på ett fullständigt kvalitetsstyrningssystem med kontroll av konstruktionen

Tabell 6.1.2

Moduler för bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse

Förfaranden	Moduler
Har släppts på EU-marknaden före ikraftträdandet av denna TSD	CA eller CH
Har släppts på EU-marknaden efter ikraftträdandet av denna TSD	CB + CC eller CH1

Modulerna för bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse ska väljas bland dem som visas i tabell 6.1.2.

När det gäller produkter som har släppts på marknaden före offentliggörandet av denna TSD anses typen vara godkänd. Därför är EG-typkontroll (modul CB) inte nödvändig, under förutsättning att tillverkaren visar att provningar och kontroller av driftskompatibilitetskomponenter har ansetts vara framgångsrika för tidigare tillämpningar under jämförbara förhållanden och att de uppfyller kraven i denna TSD. I detta fall ska dessa bedömningar fortfarande vara giltiga för den nya ansökan. Om det inte är möjligt att påvisa att lösningen godkänts tidigare gäller förfarandet för driftskompatibilitetskomponenter som har släppts på EU-marknaden efter offentliggörandet av denna TSD.

6.1.3   Innovativa lösningar för driftskompatibilitetskomponenter

Om en innovativ lösning föreslås som en driftskompatibilitetskomponent, enligt definitionen i avsnitt 5.2, ska tillverkaren eller dennes i gemenskapen etablerade ombud upplysa om avvikelser från det berörda avsnittet i denna TSD och lämna in dem till kommissionen för analys.

Om analysen leder till ett positivt yttrande kommer dels lämpliga funktions- och gränssnittsspecifikationer för komponenten, dels bedömningsmetoden, att utvecklas med kommissionens bemyndigande.

Lämpliga funktions- och gränssnittsspecifikationer och de bedömningsmetoder som tas fram enligt ovanstående ska införlivas i TSD:n i samband med översynsprocessen.

Genom anmälan av ett kommissionsbeslut, som fattats i enlighet med artikel 29 i direktivet, kan kommissionen tillåta användning av den innovativa lösningen innan den införlivas i TSD:n i samband med översynsprocessen.

6.1.4   Särskilt bedömningsförfarande för driftskompatibilitetskomponent – kontaktledning

6.1.4.1   Bedömning av strömavtagningsdynamik och strömavtagningskvalitet

Bedömningen av strömavtagningsdynamik och strömavtagningskvalitet involverar kontaktledningen (delsystemet Energi) och strömavtagaren (delsystemet Rullande materiel).

En ny konstruktion av kontaktledningen ska bedömas genom simulering enligt EN50318:2002 och genom mätning på en provsträcka med den nya konstruktionen enligt EN50317:2002.

Representativa beståndsdelar (tunnlar, spårkorsningar, spänningslösa sektioner osv.) ska beaktas vid simulering och resultatanalys.

Simuleringarna ska utföras med användning av minst två olika typer av strömavtagare, som uppfyller TSD-kraven (2), för relevant hastighet (3) och banmatningssystem upp till den hastighet som den föreslagna driftskompatibilitetskomponenten (kontaktledningen) är konstruerad för.

Det är tillåtet att utföra simuleringen med användning av strömavtagartyper som håller på att certifieras som driftskompatibilitetskomponenter, under förutsättning att de uppfyller övriga krav i TSD konv. Lok och passagerarfordon.

Simuleringen ska utföras för en enda strömavtagare och för multipla strömavtagare med avstånd enligt de krav som anges i avsnitt 4.2.17.

För att godkännas ska den simulerade kvaliteten på strömavtagningen uppfylla de krav som anges i avsnitt 4.2.16 för upplyft, medelkontaktkraft och standardavvikelse för var och en av strömavtagarna.

Om simuleringsresultaten är godtagbara ska en dynamisk provning genomföras på plats med ett representativt avsnitt av den nya kontaktledningen.

Vid den ovan nämnda provkörningen ska en av de två strömavtagartyper som valts för simuleringen installeras på rullande materiel som kan uppnå relevant hastighet i det representativa avsnittet.

Provningarna ska genomföras minst för de ogynnsammaste strömavtagarplaceringarna enligt simuleringarna, och de ska uppfylla kraven som anges i avsnitt 4.2.17.

Varje strömavtagare ska producera en medelkontaktkraft upp till den förutsedda hastighet som den kontaktledning som provas är konstruerad för enligt avsnitt 4.2.15.

För att kunna godkännas ska den uppmätta kvaliteten på strömavtagningen uppfylla de krav som anges i avsnitt 4.2.16 för upplyft och antingen medelkontaktkraft och standardavvikelse eller procentuell andel ljusbågar.

Om samtliga ovan angivna bedömningar leder till ett godkännande ska den provade kontaktledningens konstruktion anses överensstämma och får användas på linjer där konstruktionsegenskaperna är kompatibla.

Bedömning av strömavtagningsdynamik och strömavtagningskvalitet för driftskompatibilitetskomponenten strömavtagare behandlas i avsnitt 6.1.2.2.6 i TSD konv. Lok och passagerarfordon.

6.1.4.2   Bedömning av ström vid stillastående

Bedömning av överensstämmelse ska utföras i enlighet med EN50367:2006, bilaga A.4.1.

6.1.5   EG-försäkran om överensstämmelse för driftskompatibilitetskomponenter

Enligt bilaga IV, punkt 3, i direktiv 2008/57/EG ska EG-försäkran om överensstämmelse åtföljas av en förklaring som beskriver användningsbetingelserna:

—	Nominell spänning och frekvens.

—	Den högsta hastighet som komponenten är konstruerad för.

6.2   Delsystemet Energi

6.2.1   Allmänna bestämmelser

På begäran av sökanden ska det anmälda organet genomföra EG-kontrollen i enlighet med bilaga VI till direktiv 2008/57/EG och i enlighet med bestämmelserna i de relevanta modulerna.

Om sökanden visar att provningar eller kontroller av ett Energi-delsystem har utfallit positivt för tidigare tillämpningar av en konstruktion under liknande omständigheter, ska det anmälda organet ta hänsyn till dessa provningar och kontroller vid EG-kontrollen.

Bedömningsförfaranden för särskilda krav på delsystem anges i avsnitt 6.2.4.

Sökanden ska upprätta EG-kontrollförklaringen för delsystemet Energi enligt artikel 18.1 och bilaga V i direktiv 2008/57/EG.

6.2.2   Användning av moduler

För EG-kontrollen av delsystemet Energi får sökanden eller dennes i gemenskapen etablerade ombud välja ett av följande förfaranden:

—	Modul SG: EG-kontroll på grundval av enhetskontroll eller

—	Modul SH1: EG-kontroll på grundval av ett fullständigt kvalitetsstyrningssystem med kontroll av konstruktionen.

6.2.2.1   Användning av modul SG

Vad gäller modul SG får det anmälda organet ta hänsyn till uppgifter om undersökningar, kontroller och provningar som har utförts med godkänt resultat under jämförbara förhållanden av andra organ (4) eller av sökanden (eller för dennes räkning).

6.2.2.2   Användning av modul SH1

Modul SH1 får väljas endast när de aktiviteter som bidrar till det föreslagna delsystemet som ska kontrolleras (konstruktion, tillverkning, montering, installation) har ett kvalitetsstyrningssystem som inbegriper konstruktion, tillverkning samt inspektion och provning av den färdiga produkten. Kvalitetsstyrningssystemet ska vara godkänt och övervakas av ett anmält organ.

6.2.3   Innovativa lösningar

Om delsystemet inbegriper en innovativ lösning, enligt definitionen i avsnitt 4.1, ska sökanden upplysa om avvikelser från berörda avsnitt i TSD:n och lämna in dem till kommissionen.

Vid ett positivt yttrande kommer lämpliga funktions- och gränssnittsspecifikationer samt bedömningsmetoder för lösningen att utvecklas.

Lämpliga funktions- och gränssnittsspecifikationer och de bedömningsmetoder som tas fram ska sedan införlivas i TSD:n i samband med översynsprocessen. Genom anmälan av ett kommissionsbeslut, som fattats i enlighet med artikel 29 i direktivet, kan kommissionen tillåta användning av den innovativa lösningen innan den införlivas i TSD:n i samband med översynsprocessen.

6.2.4   Särskilt bedömningsförfarande för delsystem

6.2.4.1   Bedömning av medelvärde för kontaktledningsspänning

Bedömningen ska utföras i enlighet med EN50388:2005, punkterna 14.4.1, 14.4.2 (endast simulering) och 14.4.3.

6.2.4.2   Bedömning av återmatande bromsning

Bedömningen för fasta installationer med växelspänning ska utföras i enlighet med EN50388:2005, punkt 14.7.2.

Bedömningen för likspänningssystem ska utföras genom en konstruktionskontroll.

6.2.4.3   Bedömning av åtgärder för samordning av elskydd

Bedömningen ska utföras för konstruktion och drift av banmatningsstationer i enlighet med EN50388:2005, punkt 14.6.

6.2.4.4   Bedömning av övertoner och dynamiska effekter för växelspänningssystem

Bedömningen, som baseras på en kompatibilitetsundersökning, ska utföras i enlighet med EN50388:2005, punkt 10.3, och ska ta hänsyn till överspänningar som anges i EN 50388:2005, punkt 10.4.

6.2.4.5   Bedömning av strömavtagningsdynamik och strömavtagningskvalitet (införlivande i ett delsystem)

Om en kontaktledning som ska installeras på en ny linje är godkänd som en driftskompatibilitetskomponent, ska mätning av det dynamiska samspelet i enlighet med EN50317:2002 utföras för att kontrollera att den har installerats korrekt.

Dessa mätningar ska utföras med en driftskompatibel strömavtagare som uppvisar de egenskaper för medelkontaktkraft som krävs enligt avsnitt 4.2.15 i denna TSD för den förutsedda hastighet för vilken kontaktledningen är konstruerad.

Huvudsyftet med denna provning är att identifiera konstruktionsfel, inte att bedöma konstruktionen rent principiellt.

Den installerade kontaktledningen kan godkännas om mätresultaten uppfyller kraven i avsnitt 4.2.16 för upplyft, och antingen medelkontaktkraft och standardavvikelse eller procentuell andel ljusbågar.

Bedömningen av strömavtagningsdynamik och strömavtagningskvalitet för införlivande av strömavtagaren i delsystemet Rullande materiel behandlas i avsnitt 6.2.2.2.14 i TSD konv. Lok och passagerarfordon.

6.2.4.6   Bedömning av underhållsplan

Bedömningen ska utföras genom kontroll av att det finns en underhållsplan.

Det anmälda organet ansvarar inte för att bedöma lämpligheten hos de krav som specificeras i planen.

6.3   Delsystem som innehåller driftskompatibilitetskomponenter som inte är försedda med EG-försäkran

6.3.1   Villkor

Under den övergångsperiod som anges i artikel 4 i detta beslut får ett anmält organ utfärda ett EG-kontrollintyg för ett delsystem, även om vissa av de driftskompatibilitetskomponenter som införlivats i delsystemet inte är försedda med de relevanta EG-försäkringarna om överensstämmelse och/eller lämplighet för användning enligt denna TSD, om följande tre villkor är uppfyllda:

—	Det anmälda organet har kontrollerat delsystemets överensstämmelse med de krav som anges i kapitel 4 och i fråga om kapitel 6.2 till 7 (utom ”Specialfall”) i denna TSD. Överensstämmelse med kapitel 5 och 6.1 krävs inte för driftskompatibilitetskomponenterna.

—	De driftskompatibilitetskomponenter som inte är försedda med den relevanta EG-försäkran om överensstämmelse och/eller lämplighet för användning, har använts i ett delsystem som redan har godkänts och tagits i drift i minst en av medlemsstaterna innan denna TSD trädde i kraft.

EG-försäkringar om överensstämmelse och/eller lämplighet för användning ska inte upprättas för driftskompatibilitetskomponenter som bedömts på detta sätt.

6.3.2   Dokumentation

I EG-kontrollintyget för delsystemet ska det tydligt anges för vilka driftskompatibilitetskomponenter det anmälda organet har utfört bedömningar inom ramen för kontrollen av delsystemet.

I EG-kontrollförklaringen för delsystemet ska följande tydligt anges:

—	Vilka driftskompatibilitetskomponenter som har bedömts inom ramen för delsystemet.

—	Bekräftelse på att delsystemet innehåller de driftskompatibilitetskomponenter som är identiska med dem som kontrollerats inom ramen för delsystemet.

—

För dessa driftskompatibilitetskomponenter, skälen till varför tillverkaren inte tillhandahöll en EG-försäkran om överensstämmelse och/eller lämplighet för användning innan de införlivades i delsystemet, inklusive tillämpningen av nationella bestämmelser som anmälts enligt artikel 17 i direktiv 2008/57/EG.

6.3.3   Underhåll av delsystemen certifierade enligt 6.3.1

Under övergångsperioden samt efter utgången av övergångsperioden, fram till dess att delsystemet uppgraderas eller moderniseras (med hänsyn till medlemsstatens beslut om tillämpning av TSD:er), får de driftskompatibilitetskomponenter som inte är försedda med en EG-försäkran om överensstämmelse och/eller lämplighet för användning, och som är av samma typ, användas för underhållsrelaterade utbyten (reservdelar) för delsystemet, under ansvar av det organ som ansvarar för underhållet. I vilket fall som helst ska det organ som ansvarar för underhållet se till att komponenterna för underhållsrelaterade utbyten är lämpliga för respektive tillämpningar, att de används inom avsett användningsområde och att de gör det möjligt att uppnå driftskompatibilitet hos järnvägssystemet samtidigt som de väsentliga kraven uppfylls. Sådana komponenter måste vara spårbara och certifierade enligt nationella eller internationella regler eller enligt handlingsregler som är allmänt erkända inom järnvägsområdet.

7.   GENOMFÖRANDE

7.1   Allmänt

Medlemsstaten ska för TEN-linjer ange de delar av delsystemet Energi som krävs för driftskompatibla tjänster (t.ex. kontaktledning över spår, anslutningsspår, stationer, rangerbangårdar) och som därför måste uppfylla kraven i denna TSD. När dessa delar anges ska medlemsstaten beakta samstämmigheten i systemet som helhet.

7.2   Strategi för stegvist genomförande av driftskompatibilitet

7.2.1   Inledning

Strategin som beskrivs i denna TSD gäller för nya, uppgraderade och moderniserade linjer.

Modifiering av befintliga linjer så att de överensstämmer med TSD:erna kan medför höga investeringskostnader; modifiering kan därför genomföras gradvis.

I enlighet med de villkor som anges i artikel 20.1 i direktiv 2008/57/EG anger övergångsstrategin på vilket sätt befintliga installationer ska anpassas när det är ekonomiskt motiverat att göra så.

7.2.2   Övergångsstrategi för spänning och frekvens

Medlemsstaten beslutar om vilket strömförsörjningssystem som ska väljas. Beslutet bör fattas på ekonomiska grunder med beaktande av åtminstone följande faktorer:

—	Det befintliga banmatningssystemet i den medlemsstaten.

—	Eventuella förbindelser med järnvägslinjer i grannländer med ett befintligt banmatningssystem.

7.2.3   Övergångsstrategi för strömavtagare och kontaktledningens geometri

Kontaktledningen ska vara konstruerad för drift med minst en av de strömavtagare med den geometri för strömavtagartoppen (1 600 mm eller 1 950 mm) som anges i TSD konv. Lok och passagerarfordon, avsnitt 4.2.8.2.9.2.

7.3   Tillämpning av denna TSD på nya linjer

Kapitlen 4 till 6 och varje annan särskild bestämmelse i avsnitt 7.5 nedan gäller fullt ut för de linjer som omfattas av det geografiska tillämpningsområdet för denna TSD (se avsnitt 1.2) och som kommer att tas i drift efter det att denna TSD träder i kraft.

7.4   Tillämpning av denna TSD på befintliga linjer

7.4.1   Inledning

Medan denna TSD är tillämplig fullt ut på nya installationer, kan genomförandet på befintliga linjer kräva vissa ändringar av befintlig utrustning. Vilka ändringar som krävs beror på i vilken omfattning den befintliga utrustningen överensstämmer med kraven. Följande principer gäller för TSD konv., utan att detta påverkar tillämpningen av avsnitt 7.5 (specialfall).

Om artikel 20.2 i direktiv 2008/57/EG är tillämplig, varvid det krävs ett godkännande att ta i bruk, ska medlemsstaten bestämma vilka av kraven i TSD:n som ska tillämpas med beaktande av övergångsstrategin.

Om artikel 20.2 i direktiv 2008/57/EG inte är tillämplig, eftersom det inte krävs ett nytt godkännande att ta i bruk, rekommenderas överensstämmelse med denna TSD. Om det inte går att uppnå överensstämmelse ska den upphandlande enheten informera medlemsstaten om orsaken till detta.

När medlemsstaten begär att ny utrustning ska tas i bruk ska den upphandlande enheten fastställa vilka praktiska åtgärder och vilka olika projektfaser som är nödvändiga för att man ska uppnå erforderliga prestanda. Dessa projektfaser kan omfatta övergångsperioder med ibruktagande av utrustning med begränsade prestanda.

Ett befintligt delsystem kan tillåta trafik med fordon som överensstämmer med TSD:n samtidigt som de väsentliga kraven i direktiv 2008/57/EG uppfylls. Infrastrukturförvaltaren bör i sådana fall, på frivillig basis, kunna komplettera det register över infrastruktur som avses i artikel 35 i direktiv 2008/57/EG. Det förfarande som ska användas för att påvisa graden av överensstämmelse med grundparametrarna i TSD:n ska anges i de specifikationer för registret som ska antas av kommissionen i enlighet med den artikeln.

7.4.2   Ombyggnad/modernisering av kontaktledningen och/eller banmatningssystemet

Det är möjligt att gradvis ändra hela eller delar av kontaktledningen och/eller banmatningssystemet – del för del – under en längre tid för att uppnå överensstämmelse med denna TSD.

Överensstämmelsen med hela delsystemet kan emellertid endast fastställas när alla delar har bringats i överensstämmelse med TSD:n.

Behovet av att upprätthålla kompatibilitet med det befintliga Energi-delsystemet och med andra delsystem bör beaktas i processen för ombyggnad/modernisering. Om ett projekt inbegriper delar som inte överensstämmer med TSD:n bör det fastställas tillsammans med medlemsstaten vilka förfaranden för bedömning av överensstämmelse och för EG-kontroll som ska tillämpas.

7.4.3   Underhållsrelaterade parametrar

Vid underhåll av delsystemet Energi krävs inga formella kontroller och godkännanden för att ta i bruk. Underhållsrelaterade utbyten får emellertid, så långt det är praktiskt möjligt, genomföras i enlighet med kraven i denna TSD som ett bidrag till utvecklingen av driftskompatibiliteten.

7.4.4   Befintliga delsystem som inte omfattas av ett moderniserings- eller ombyggnadsprojekt

Ett delsystem som är i drift kan tillåta trafik med tåg som uppfyller kraven i TSD:erna avseende Rullande materiel (högh. och konv.) samtidigt som de väsentliga kraven uppfylls. Infrastrukturförvaltaren får i sådana fall, på frivillig basis, komplettera infrastrukturregistret i enlighet med bilaga C till denna TSD för att påvisa graden av överensstämmelse med grundparametrarna i denna TSD.

7.5   Specialfall

7.5.1   Inledning

Följande särskilda bestämmelser gäller i nedanstående specialfall:

a)   P-fall: permanenta fall.

b)   T-fall: temporära fall, då det rekommenderas att systemets mål uppnås år 2020 (ett mål som fastställdes i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet (5), ändrat genom beslut nr 884/2004/EG (6)).

7.5.2   Förteckning över specialfall

7.5.2.1   Särskilda kännetecken för Estlands järnvägsnät

P-fall

Samtliga grundparametrar från avsnitten 4.2.3 till 4.2.20 är ej tillämpliga för linjer med 1 520 mm spårvidd, och de är en öppen punkt.

7.5.2.2   Särskilda kännetecken för Frankrikes järnvägsnät

7.5.2.2.1   Spänning och frekvens (4.2.3)

T-fall

Värdena och gränserna för spänning och frekvens vid banmatningsstationerna och strömavtagaren på de elektrifierade 1,5 kV DC-linjerna

—	Nimes till Port Bou,

—	Toulouse till Narbonne,

kan överskrida de värden som anges i EN50163:2004, punkt 4 (Umax2 nästan 2 000 V).

7.5.2.2.2   Medelkontaktkraft (4.2.15)

P-fall

För 1,5 kV DC-linjer ligger medelkontaktkraften i följande intervall:

Tabell 7.5.2.2.2

Intervall i medelkontaktkraften

DC 1,5 kV

70 N < Fm < 0,00178*v2 + 110 N med ett värde på 140 N vid stillastående

7.5.2.3   Särskilda kännetecken för Finlands järnvägsnät

7.5.2.3.1   Kontaktledningens geometri – kontakttrådens höjd (4.2.13.1)

P-fall

Kontakttrådens nominella höjd är 6,15 m, lägst 5,60 m och högst 6,60 m.

7.5.2.4   Särskilda kännetecken för Lettlands järnvägsnät

P-fall

Samtliga grundparametrar från avsnitten 4.2.3 till 4.2.20 är ej tillämpliga för linjer med 1 520 mm spårvidd, och de är en öppen punkt.

7.5.2.5   Särskilda kännetecken för Litauens järnvägsnät

P-fall

Samtliga grundparametrar från avsnitten 4.2.3 till 4.2.20 är ej tillämpliga för linjer med 1 520 mm spårvidd, och de är en öppen punkt.

7.5.2.6   Särskilda kännetecken för Sloveniens järnvägsnät

7.5.2.6.1   Strömavtagarens profil (4.2.14)

P-fall

För modernisering och ombyggnad av befintliga linjer avseende konstbyggnadernas befintliga fria-rums-profiler (tunnlar, överfarter, broar) överensstämmer strömavtagarens mekaniska kinematiska lastprofil i Slovenien med strömavtagarprofilen 1 450 mm enligt definitionen i standarden EN 50367:2006, figur B.2.

7.5.2.7   Särskilda kännetecken för Storbritanniens järnvägsnät

7.5.2.7.1   Kontakttrådens höjd (4.2.13.1)

P-fall

Vid ombyggnad eller modernisering av det befintliga Energi-delsystemet, eller vid konstruktion av nya Energi-delsystem för befintlig infrastruktur, får kontakttrådens nominella höjd i Storbritannien inte understiga 4 700 mm.

7.5.2.7.2   Avböjning i sidled (4.2.13.3)

P-fall

För nya, ombyggda eller moderniserade Energi-delsystem ska kontakttrådens tillåtna avböjning i sidled i förhållande till spårets projekterade mittlinje och under påverkan av sidvindar vara 475 mm i Storbritannien (om inte ett lägre värde har angetts i infrastrukturregistret) vid en kontakttrådshöjd på högst 4 700 mm inklusive toleranser för konstruktion, temperatureffekter och stolpens utböjning. Om kontakttrådens höjd överstiger 4 700 mm ska detta värde minskas med 0,040 × (kontakttrådshöjd (mm) – 4 700) mm.

7.5.2.7.3   Strömavtagarens profil (4.2.14 och bilaga E)

P-fall

I Storbritannien gäller följande: vid ombyggnad eller modernisering av det befintliga Energi-delsystemet, eller vid konstruktion av nya Energi-delsystem för befintlig infrastruktur, definieras strömavtagarens mekaniska kinematiska lastprofil i diagrammet nedan (figur 7.5.2.7).

Figur 7.5.2.7

Strömavtagarens profil

I diagrammet visas den maximala profilen för strömavtagarens rörelser. Profilen ska placeras på den yttersta sidan av spårets mittlinjer som tillåts av spårets toleranser, som inte är inkluderade. Profilen är en absolut lastprofil, inte en referensprofil som är föremål för anpassningar.

Vid alla hastigheter upp till linjehastigheten; maximal rälsförhöjning; maximal vindhastighet vid vilken obegränsad drift är möjlig, och extrem vindhastighet, definierad i infrastrukturregistret:

W = 800 + J mm, när H = 4 300 mm och

W' = 800 + J + (0,040 × [H – 4 300]) mm, när H > 4 300 mm.

Där:

H	=	höjden till profilens topp över spårnivån (i mm). Måttet är summan av kontakttrådens höjd och utrymmet för upplyft.
J	=	200 mm på rakspår.
J	=	230 mm på kurvspår.
J	=	190 mm (minimum) vid begränsningar till följd av att det fria utrymmet mot konstbyggnader av ekonomiska skäl inte kan ökas.

Ytterligare toleranser ska läggas till, inbegripet slitage på kontaktledningen, mekaniskt utrymme, statiskt eller dynamiskt elektriskt isolationsavstånd.

7.5.2.7.4   Elektrifierad järnväg för 600/750 V DC med strömskenor på marknivå

P-fall

Linjer som har utrustats med strömförsörjningssystemet för 600/750 V DC och som använder strömskenor på marknivå för strömavtagning från översidan i en konfiguration med tre och/eller fyra spår, ska fortsätta att byggas om, moderniseras och utökas om det är ekonomiskt försvarbart. Nationella normer ska tillämpas.

7.5.2.7.5   Elsäkerhetsåtgärder för kontaktledningssystem (4.7.3)

P-fall

I hänvisningen till EN50122-1:1997, punkt 5.1, ska det särskilda nationella villkoret för denna punkt (5.1.2.1) tillämpas.

8.   FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR

A.	Bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse

B.	EG-kontroll av delsystemet Energi

C.	Register över infrastruktur, information om delsystemet Energi

D.	Europeiskt register över godkända fordonstyper, uppgifter avseende delsystemet Energi

E.	Fastställande av strömavtagarens mekaniska kinematiska lastprofil

F.	Lösningar för fas- och systemskiljande sektioner

G.	Effektfaktor

H.	Elektriskt skydd: utlösning av huvudströmbrytare

I.	Förteckning över standarder som det hänvisas till

J.

Ordlista

BILAGA A

BEDÖMNING AV DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTERS ÖVERENSSTÄMMELSE

A.1   Tillämpningsområde

I denna bilaga beskrivs bedömningen av överensstämmelse för driftskompatibilitetskomponenten (kontaktledning) i delsystemet Energi.

För befintliga driftskompatibilitetskomponenter ska det förfarande som beskrivs i kapitel 6.1.2 följas.

A.2   Egenskaper

De egenskaper för driftskompatibilitetskomponenten som ska bedömas genom tillämpning av modulerna CB eller CH1 är markerade med ett ”X” i tabell A.1. Produktionsfasen ska bedömas inom delsystemet.

Tabell A.1

Bedömning av driftskompatibilitetskomponenten: kontaktledning

	Bedömning under följande fas				Särskilda bedömningsförfaranden
	Konstruktions- och utvecklingsfas			Produktionsfas
Egenskap – Avsnitt	Konstruktionskontroll	Granskning av tillverkningsprocess	Typprovning	Produktkvalitet (serietillverkning)
Geometri – 5.2.1.1	X	Ej tillämplig	Ej tillämplig	Ej tillämplig
Medelkontaktkraft – 5.2.1.2	X	Ej tillämplig	Ej tillämplig	Ej tillämplig
Strömavtagningsdynamik – 5.2.1.3	X	Ej tillämplig	X	Ej tillämplig	Bedömning av överensstämmelse enligt avsnitt 6.1.4.1 genom validering av simulering enligt EN50318:EN 2002 för konstruktionskontroll, och mätning enligt EN50317:2002 för typprovning
Utrymme för upplyft – 5.2.1.4	X	Ej tillämplig	X	Ej tillämplig	Validering av simulering enligt EN50318:2002 för konstruktionskontroll, och mätning enligt EN50317:2002 för typprovning med medelkontaktkraft enligt avsnitt 4.2.15
Dimensionerande avstånd mellan strömavtagare – 5.2.1.5	X	Ej tillämplig	Ej tillämplig	Ej tillämplig
Ström vid stillastående – 5.2.1.6	X	Ej tillämplig	X	Ej tillämplig	Enligt avsnitt 6.1.4.2
Kontakttrådens material 5.2.1.7	X	Ej tillämplig	X	Ej tillämplig

BILAGA B

EG-KONTROLL AV DELSYSTEMET ENERGI

B.1   Tillämpningsområde

I denna bilaga beskrivs EG-kontrollen av delsystemet Energi.

B.2   Egenskaper och moduler

De egenskaper för delsystemet som ska bedömas under de olika konstruktions-, installations- och driftsfaserna är markerade med ett ”X” i tabell B.1.

Tabell B.1

EG-kontroll av delsystemet Energi

Grundparametrar	Bedömningsfas
	Konstruktions- och utvecklingsfas	Produktionsfas
	Konstruktionskontroll	Konstruktion, hopsättning, montering	Hopsatt, före driftsättning	Validitetsprovning under verkliga driftsförhållanden	Särskilda bedömningsförfaranden
Spänning och frekvens – 4.2.3	X	Ej tillämplig	Ej tillämplig	Ej tillämplig
Parametrar avseende banmatningssystemets prestanda – 4.2.4	X	Ej tillämplig	Ej tillämplig	Ej tillämplig	Bedömning av medelvärde för kontaktledningsspänning enligt avsnitt 6.2.4.1
Fortsatt elkraftmatning i händelse av störningar i tunnlar – 4.2.5	X	Ej tillämplig	X	Ej tillämplig
Strömkapacitet, likspänningssystem, stillastående tåg – 4.2.6	X (7)	Ej tillämplig	Ej tillämplig	Ej tillämplig
Återmatande bromsning – 4.2.7	X	Ej tillämplig	Ej tillämplig	Ej tillämplig	Enligt avsnitt 6.2.4.2
Åtgärder för samordning av elskydd – 4.2.8	X	Ej tillämplig	X	Ej tillämplig	Enligt avsnitt 6.2.4.3
Övertoner och dynamiska effekter för växelspänningssystem – 4.2.9	X	Ej tillämplig	Ej tillämplig	Ej tillämplig	Enligt avsnitt 6.2.4.4
Kontaktledningens geometri: kontakttrådens höjd – 4.2.13.1	X (7)	Ej tillämplig	Ej tillämplig	Ej tillämplig
Kontaktledningens geometri: variation i kontakttrådens höjd – 4.2.13.2	X (7)	Ej tillämplig	Ej tillämplig	Ej tillämplig
Kontaktledningens geometri: avböjning i sidled – 4.2.13.3	X (7)	Ej tillämplig	Ej tillämplig	Ej tillämplig
Strömavtagarens profil – 4.2.14	X	Ej tillämplig	Ej tillämplig	Ej tillämplig
Medelkontaktkraft – 4.2.15	X (7)	Ej tillämplig	Ej tillämplig	Ej tillämplig
Strömavtagningsdynamik och strömavtagningskvalitet – 4.2.16	X (7)	Ej tillämplig	X	Ej tillämplig	Kontroll enligt avsnitt 6.1.4.1 genom validering av simulering enligt EN50318:2002 för konstruktionskontroll. Kontroll av hopsatt kontaktledning enligt avsnitt 6.2.4.5 genom mätning enligt EN 50317:2002
Avstånd mellan strömavtagare – 4.2.17	X (7)	Ej tillämplig	Ej tillämplig	Ej tillämplig
Kontakttrådens material 4.2.18	X (7)	Ej tillämplig	Ej tillämplig	Ej tillämplig
Fasskiljande sektioner – 4.2.19	X	Ej tillämplig	Ej tillämplig	Ej tillämplig
Systemskiljande sektioner – 4.2.20	X	Ej tillämplig	Ej tillämplig	Ej tillämplig
Hantering av banmatningssystemet vid fara – 4.4.2.3	X	Ej tillämplig	X	Ej tillämplig
Underhållsregler – 4.5	Ej tillämplig	Ej tillämplig	X	Ej tillämplig	Enligt avsnitt 6.2.4.6
Elsäkerhetsåtgärder 4.7.2, 4.7.3, 4.7.4	X	X	X	Ej tillämplig1)	1) Validering under verkliga driftsförhållanden ska endast ske när det inte går att göra en validering i fasen ”Hopsatt, före driftsättning”.

BILAGA C

INFRASTRUKTURREGISTER, INFORMATION OM DELSYSTEMET ENERGI

C.1   Tillämpningsområde

I denna bilaga redogörs för de uppgifter som berör delsystemet Energi och som ska ingå i det infrastrukturregister som ska upprättas för varje enhetligt banavsnitt av driftskompatibla linjer enligt avsnitt 4.8.2.

C.2   Egenskaper som ska beskrivas

I tabell C.1 anges de egenskaper för driftskompatibiliteten hos delsystemet Energi för vilka uppgifter ska lämnas för varje banavsnitt.

Tabell C.1

Uppgifter som av den upphandlande enheten ska anges i infrastrukturregistret

Parameter, driftskompatibilitetskomponent	Avsnitt
Spänning och frekvens	4.2.3
Maximal ström till tåg	4.2.4.1
Maximal ström vid stillastående, endast likspänningssystem	4.2.6
Förutsättningar för att kunna ta hand om återmatad energi	4.2.7
Kontakttrådens nominella höjd	4.2.13.1
Godkända strömavtagarprofiler	4.2.13.3
Högsta linjehastighet med en strömavtagare i drift (om tillämpligt)	4.2.17
Kontaktledningens designtyp med avseende på minsta strömavtagaravstånd	4.2.17
Minimiavstånd mellan angränsande strömavtagare (om tillämpligt)	4.2.17
Antalet strömavtagare (om fler än två) som linjen har konstruerats för (om tillämpligt)	4.2.17
Tillåtet material för kontaktskenan	4.2.18
Fasskiljande sektioner: Typ av skiljande sektioner som används Uppgifter om funktion, konfigurering av höjd strömavtagare	4.2.19
Systemskiljande sektioner: Typ av skiljande sektioner som används Uppgifter om funktion: Utlösning av fordonets huvudbrytare, sänkning av strömavtagare	4.2.20
Specialfall	7.5
Andra avvikelser från kraven i TSD

BILAGA D

EUROPEISKT REGISTER ÖVER GODKÄNDA FORDONSTYPER, INFORMATION SOM BEHÖVS AVSEENDE DELSYSTEMET ENERGI

D.1   Tillämpningsområde

I den här bilagan anges vilken information avseende delsystemet Energi som ska förtecknas i det europeiska registret över godkända fordonstyper.

D.2   Egenskaper som ska beskrivas

I tabell D.1 förtecknas de egenskaper för driftskompatibiliteten hos delsystemet Energi för vilka uppgifter ska anges i det europeiska registret över godkända fordonstyper.

Tabell D.1

Uppgifter som ska anges i det europeiska registret över godkända fordonstyper

Parameter, driftskompatibilitetskomponent	Uppgift	TSD konv. Lok och passagerarfordon, avsnitt
Elektriskt skydd av tåget	Brytningskapacitet för fordonsbaserad huvudströmbrytare (kA), tåg i drift på en linje med 15 kV 16,7 Hz	4.2.8.2.10
Strömavtagares placering	Avstånd	4.2.8.2.9.7
Installerad strömbegränsningsanordning	Typ/Märkdata	4.2.8.2.4
Installation av anordningar för automatisk strömreglering	Typ/Märkdata	4.2.8.2.4
Installerad återmatande broms	Ja/Nej	4.2.8.2.3
Ombordmonterad utrustning för mätning av energiförbrukning	Ja/Nej	4.2.8.2.8
Specialfall relaterade till delsystemet Energi		7.3
Andra avvikelser från kraven i TSD

BILAGA E

FASTSTÄLLANDE AV STRÖMAVTAGARENS MEKANISKA KINEMATISKA LASTPROFIL

E.1   Allmänt

E.1.1   Utrymme som måste frigöras för elektrifierade linjer

När det gäller linjer som är elektrifierade med en kontaktledning bör extra utrymme frigöras

—	för att ge plats för kontaktledningsutrustningen,

—	för att tillåta fri passage för strömavtagaren.

Den här bilagan handlar om fri passage för strömavtagaren (strömavtagarens lastprofil). Infrastrukturförvaltaren ska ta hänsyn till det elektriska isolationsavståndet.

E.1.2   Specialfall

Strömavtagarens lastprofil skiljer sig i vissa avseenden från infrastrukturprofilen:

—	Strömavtagaren är (delvis) strömförande, och därför måste ett elektriskt isolationsavstånd beaktas beroende på hindrets karaktär (isolerat eller inte).

—	Vid behov bör hänsyn tas till närvaron av icke ledande horn. Därför måste en dubbel referenskontur definieras, så att man tar hänsyn till de mekaniska och elektriska begränsningarna samtidigt.

—	Vid strömavtagning är strömavtagaren i ständig kontakt med kontakttråden, och därför är dess höjd variabel. Även strömavtagarprofilens höjd är variabel.

E.1.3   Beteckningar och förkortningar

Symbol	Utseende	Enhet
bw	Halva längden av strömavtagartoppen	m
bw,c	Halva längden av strömavtagartoppens ledande område (med icke ledande horn) eller av arbetsområdet (med ledande horn)	m
b'o,mec	Bredden på strömavtagarens mekaniska kinematiska lastprofil vid den övre kontrollpunkten	m
b'u,mec	Bredden på strömavtagarens mekaniska kinematiska lastprofil vid den undre kontrollpunkten	m
bh,mec	Bredden på strömavtagarens mekaniska kinematiska lastprofil vid mellanliggande höjd, h	m
dl	Kontakttrådens avböjning i sidled	m
Do	Referensvärde för rälsförhöjning som beaktas av fordonet för strömavtagarens lastprofil	m
ep	Strömavtagarens rörelse på grund av fordonets egenskaper	m
epo	Strömavtagarens rörelse vid den övre kontrollpunkten	m
epu	Strömavtagarens rörelse vid den undre kontrollpunkten	m
fs	Marginal för att ta hänsyn till kontakttrådens upplyft	m
fwa	Marginal för att ta hänsyn till slitage på strömavtagarens kontaktskena	m
fws	Marginal för att ta hänsyn till strömavtagartoppen som tränger in i kontakttrådsområdet på grund av strömavtagarens rörelse	m
h	Höjd i förhållande till löpytan	m
h'co	Referenshöjd för vridningscentrum för strömavtagarens lastprofil	m
h’	Referenshöjd i beräkningen av strömavtagarens lastprofil	m
h'o	Maximal kontrollhöjd för strömavtagarens lastprofil i strömavtagningsposition	m
h'u	Lägsta kontrollhöjd för strömavtagarens lastprofil vid strömavtagning	m
heff	Effektiv höjd för den höjda strömavtagaren	m
hcc	Kontakttrådens statiska höjd	m
I’0	Referensvärde för den rälsförhöjningsbrist som beaktas av fordonet för strömavtagarens lastprofil	m
L	Avstånd mellan rälernas centrumlinjer i ett spår	m
l	Spårvidd, avstånd mellan rälernas innerkanter	m
q	Tvärgående spel mellan axel och boggiram eller, för fordon som inte är utrustade med boggier, mellan axel och fordonskarosseri	m
qs'	Kvasistatisk rörelse	m
s'o	Flexibilitetskoefficient som beaktas genom avstämning mellan fordonet och infrastrukturen för bestämningen av strömavtagarens lastprofil
S’i/a	Tillåtet ytterligare överhäng på insidan/utsidan av kurvan för strömavtagare	m
w	Tvärgående spel mellan boggi och karosseri	m
θ	Monteringstolerans för strömavtagaren på taket	radian
τ	Tvärgående flexibilitet för monteringsanordningen på taket	m
Σj	Summan av de (horisontella) säkerhetsmarginalerna som omfattar vissa slumpmässiga fenomen (j = 1, 2 eller 3) för strömavtagarens lastprofil

Index a: avser utsidan av kurvan

Index i: avser insidan av kurvan

E.1.4   Grundprinciper

Figur E.1

Strömavtagarens profil

Kraven på strömavtagarens profil är uppfyllda endast om de mekaniska och elektriska profilerna uppfylls samtidigt:

—	Referensprofil för fri passage inkluderar längden på strömavtagarens toppbygel och strömavtagarens rörelse ep, som gäller fram till referensvärdet för rälsförhöjning eller rälsförhöjningsbrist.

—	Strömförande och isolerade hinder ska hållas utanför den mekaniska profilen.

—	Hinder som inte har isolerats (jordade eller med en potential som skiljer sig från kontaktledningens) ska hållas utanför de mekaniska och elektriska profilerna.

I figur E.1 visas strömavtagarens mekaniska profiler.

E.2   Fastställande av strömavtagarens mekaniska kinematiska lastprofil

E.2.1   Bestämning av bredden på den mekaniska profilen

E.2.1.1   Tillämpningsområde

Bredden på strömavtagarens profil bestäms huvudsakligen av strömavtagarens längd och förskjutningar. Utöver specifika fenomen förekommer i de tvärgående förskjutningarna även fenomen som liknar de fenomen som rör infrastrukturprofilen.

Strömavtagarens lastprofil ska studeras vid följande höjder:

—	Den övre kontrollhöjden h’o ,

—	Den undre kontrollhöjden h’u .

Mellan dessa två höjder kan det antas att profilbredden varierar på ett linjärt sätt.

De olika parametrarna visas i figur E.2.

E.2.1.2   Beräkningsmetod

Bredden för strömavtagarens lastprofil bestäms av summan av de parametrar som definieras nedan. För en sträcka där flera olika strömavtagare används bör den maximala bredden beaktas.

För den undre kontrollpunkten med h = h'u:

För den övre kontrollpunkten med h = h'o :

Anmärkning: i/a = kurvans insida/utsida.

För en mellanliggande höjd h bestäms bredden med hjälp av en interpolation:

E.2.1.3   Halva längden bw av strömavtagartoppen

Halva längden på strömavtagartoppen bw är beroende av vilken typ av strömavtagare som används. De strömavtagarprofiler som ska beaktas definieras i TSD konv. Lok och passagerarfordon, avsnitt 4.2.8.2.9.2.

E.2.1.4   Strömavtagarens rörelse ep

Rörelsen beror främst på följande fenomen:

—	Spel q + w i lagerboxarna och mellan boggi och karosseri.

—	Storleken på den karosserilutning som fordonet tar hänsyn till (beroende på den specifika flexibiliteten s0’, referensvärdet för rälsförhöjning D’0 och referensvärdet för rälsförhöjningsbrist I’0 ).

—	Monteringstolerans för strömavtagaren θ på taket.

—	Tvärgående flexibilitet τ för monteringsanordningen på taket.

—	Den aktuella höjden h’.

Figur E.2

Bestämning av bredden på strömavtagarens mekaniska kinematiska lastprofil vid olika höjder

E.2.1.5   Ytterligare överhäng

Strömavtagarens profil medger specifika ytterligare överhäng. Följande formel gäller vid standardspårvidd:

För övriga spårvidder gäller nationella regler.

E.2.1.6   Kvasistatisk effekt

Eftersom strömavtagaren har installerats på taket spelar den kvasistatiska effekten en viktig roll i beräkningen av strömavtagarens profil. Effekten beräknas utifrån den specifika flexibiliteten s0’, referensvärdet för rälsförhöjning D’0 och referensvärdet för rälsförhöjningsbrist I’0 :

Anmärkning: Strömavtagare monteras normalt på taket av ett dragfordon vars referensflexibilitet s0’ i allmänhet är mindre än referensflexibiliteten för infrastrukturprofilen s0.

E.2.1.7   Toleranser

Enligt definitionen av profilen bör följande fenomen beaktas:

—	Osymmetri vid lastning.

—	Den tvärgående förskjutningen av spåret mellan två på varandra följande underhållsåtgärder.

—	Rälsförhöjningsvariationen mellan två på varandra följande underhållsåtgärder.

—	Svängningar som uppstår på grund av ojämnheter i spåret.

Summan av ovanstående toleranser täcks av Σj.

E.2.2   Bestämning av höjden på den mekaniska profilen

Profilens höjd ska bestämmas utifrån den statiska höjden hcc för kontakttråden vid den aktuella lokala punkten. Följande parametrar bör beaktas:

—	Kontakttrådens höjning fs som är resultatet av den kontaktkraft som utövas av strömavtagaren. Värdet på fs beror på typen av kontaktledning och ska därför fastställas av infrastrukturförvaltaren enligt avsnitt 4.2.16.

—	Höjningen av strömavtagartoppen på grund av den snedhet hos strömavtagartoppen som orsakas av kontaktpunktens sicksackförskjutning och slitage på slitskenan, fws + fwa . Det tillåtna värdet på fws anges i TSD konv. Lok och passagerarfordon, och fwa är beroende av underhållskraven.

Höjden på den mekaniska profilen erhålls med hjälp av följande formel:

E.3   Referensparametrar

Parametrarna för strömavtagarens kinematiska mekaniska lastprofil och för bestämning av kontakttrådens maximala avböjning i sidled ska vara följande:

—	l – enligt spårvidd

—	s0 = 0,225

—	hc0 = 0,5 m

—	I0 = 0,066 m och D0 = 0,066 m

—	h’o = 6,500 m och h’u = 5,000 m

E.4   Beräkning av kontakttrådens maximala avböjning i sidled

Den maximala avböjningen i sidled för kontakttråden ska beräknas med beaktande av strömavtagarens totala rörelse i förhållande till det nominella spårläget och det ledande området (eller arbetsområdet, för strömavtagare utan horn som tillverkats av ett ledande material) enligt följande:

bw,c – definieras i avsnitt 4.2.8.2.9.1 och 4.2.8.2.9.2 i TSD konv. Lok och passagerarfordon

BILAGA F

LÖSNINGAR FÖR FAS- OCH SYSTEMSKILJANDE SEKTIONER

Konstruktioner med fasskiljande sektioner beskrivs i EN50367:2006, bilaga A.1.3 (lång neutralsektion) och bilaga A.1.5 (delad neutralsektion – överlappningarna kan ersättas med dubbla sektionsisolatorer), eller beskrivs i figur F.1 eller F.2.

Figur F.1

Skiljande sektion med isolatorer i neutralsektionen

I figur F.1 kan de spänningslösa sektionerna (d) bildas av sektionsisolatorer, och måtten ska vara följande:

D ≤ 8 m

Denna korta längd minskar sannolikheten att ett tåg stannar inom den skiljande sektionen och att särskilda åtgärder därmed behövs för att återstarta tåget.

Längden på d ska väljas beroende på systemspänning, maximal linjehastighet och maximal strömavtagarbredd.

Figur F.2

Delad neutralsektion

Det avstånd som omfattar tre på varandra följande strömavtagare ska vara längre än 80 m (L′′). Den mellanliggande strömavtagaren kan placeras vid valfri position inom denna sträcka. Beroende på det minsta avståndet mellan två angränsande verksamma strömavtagare ska infrastrukturförvaltaren ange tågets högsta driftshastighet. Det får inte finnas någon elektrisk anslutning mellan strömavtagare i drift.

BILAGA G

EFFEKTFAKTOR

I denna bilaga behandlas endast induktiv effektfaktor och effektförbrukning i spänningsområdet från U min1 till U max1 enligt definitionen i EN 50163.

Tabell G.1 visar ett tågs totala induktiva effektfaktor λ. Vid beräkningen av λ beaktas endast grundtonen för spänningen vid strömavtagaren.

Tabell G.1

Tågets totala induktiva effektfaktor λ.

Momentan tågeffekt P vid strömavtagaren MW	Kategori I och II för linjer som omfattas av högh. TSD (b)	TSD – linjekategori III, IV, V, VI, VII och klassiska linjer
P > 2	≥ 0,95	≥ 0,95
0 ≤ P ≤ 2	a	a
För bangårdar eller verkstäder ska effektfaktorn för grundtonen vara ≥ 0,8 (anmärkning 1) under följande förhållanden: Tåget är stillastående med traktionseffekten avstängd och alla hjälpsystem igång och den aktiva effekten som tas ut är större än 200 kW. Beräkningen av det totala medelvärdet λ för en tågresa, inklusive uppehåll, görs med hjälp av den aktiva energin WP (MWh) och den reaktiva energin WQ (MVArh) som erhålls genom datorsimulering av en tågresa eller mäts på ett riktigt tåg.
a För att styra den totala effektfaktorn för ett tågs hjälputrustning under frirullande faser, ska det totala medelvärdet λ (traktion och hjälpanordningar) som fastställs genom simulering och/eller mätning, vara högre än 0,85 under en komplett tidtabellsenlig resa (vanlig resa mellan två stationer inklusive uppehåll). b Gäller för tåg som uppfyller kraven i TSD högh. Rullande materiel.

Under återmatning tillåts den induktiva effektfaktorn att minska fritt för att hålla spänningen inom gränserna.

Anmärkning 1: Högre effektfaktor än 0,8 ger bättre ekonomiska prestanda på grund av ett minskat behov av tillhandahållande av fast utrustning.

Anmärkning 2: För linjekategorierna III till VII, för rullande materiel som fanns före offentliggörandet av denna TSD, får infrastrukturförvaltaren fastställa villkor avseende t.ex. ekonomi, drift eller effektbegränsning för godkännande av driftskompatibla tåg med effektfaktorer under det värde som anges i tabell G.1.

BILAGA H

ELEKTRISKT SKYDD: UTLÖSNING AV HUVUDSTRÖMBRYTARE

Tabell H.1

Funktion hos effektbrytare vid ett internt fel i en dragenhet

Banmatningssystem	När ett internt fel uppstår i en dragenhet Utlösningssekvens för
	banmatningsstationens effektbrytare	dragenhetens effektbrytare
Växelspänningssystem 25 000 V-50 Hz	Omedelbar utlösning (8)	Omedelbar utlösning
Växelspänningssystem 15 000 V-16,7 Hz	Omedelbar utlösning (8)	Transformatorns primärsida: Utlösning ska ske stegvis (9) Transformatorns sekundärsida: Omedelbar utlösning
Likspänningssystem 750 V, 1 500 V och 3 000 V	Omedelbar utlösning (8)	Omedelbar utlösning

Anmärkning 1:

Nya och moderniserade dragenheter bör utrustas med snabbutlösare som kan bryta den maximala kortslutningsströmmen på kortast möjliga tid.

Anmärkning 2:

Omedelbar utlösning innebär att banmatningsstationens eller tågets brytare bör utlösas vid hög kortslutningsström utan att någon avsiktlig fördröjning införs. Om primärskyddet inte utlöses kommer reservskyddet att utlösas cirka 300 ms senare. Nedan anges, i informationssyfte, kortslutningsströmmens varaktighet vid banmatningsstationen när primärskydd på högsta teknisk nivå används: För växelspänningssystem 15 000 V-16,7 Hz -> 100 ms För växelspänningssystem 25 000 V-50 Hz -> 80 ms För likspänningssystem 750 V, 1 500 V och 3 000 V -> 20 till 60 ms

BILAGA I

FÖRTECKNING ÖVER STANDARDER SOM DET HÄNVISAS TILL

Tabell I.1

Förteckning över standarder som det hänvisas till

Indexnr	Referens	Dokumentnamn	Version	Berörda grundparametrar
1	EN 50119	Järnvägsanläggningar – Fasta installationer – Kontaktledningar	2009	Strömkapacitet, likspänningssystem, stillastående tåg (4.2.6), Kontakttrådens höjd (4.2.13.1), Variation i kontakttrådens höjd (4.2.13.2), Strömavtagningsdynamik och strömavtagningskvalitet (4.2.16), Systemskiljande sektioner (4.2.20), Elsäkerhetsåtgärder för kontaktledningssystem (4.7.3)
2	EN 50122–1	Järnvägsanläggningar – Fasta installationer – Skyddsåtgärder med avseende på elsäkerhet och jordning – Del 1: Skyddsåtgärder med avseende på elsäkerhet och jordning	1997	Elsäkerhetsåtgärder för banmatningsstationer och sektioneringspunkter (4.7.2), Elsäkerhetsåtgärder för kontaktledningssystem (4.7.3), Elsäkerhetsåtgärder för returströmkretsen (4.7.4)
3	EN 50122–2	Järnvägsanläggningar – Fasta installationer – Skyddsåtgärder med avseende på elsäkerhet och jordning – Del 2: Skyddsåtgärder för begränsning av läckströmmar från likströmsbanor	1998	Systemskiljande sektioner (4.2.20)
4	EN 50149	Järnvägsanläggningar – Fasta installationer – Profilerad kontaktledningstråd av koppar och kopparlegering	2001	Kontakttrådens material (4.2.18)
5	EN 50317	Järnvägsanläggningar – Mätning av det dynamiska samspelet mellan strömavtagare och kontaktledning – Krav och validering	2002	Strömavtagningsdynamik och strömavtagningskvalitet (4.2.16)
6	EN 50318	Järnvägsanläggningar – Validering av simulering av det dynamiska samspelet mellan strömavtagare och kontaktledning	2002	Strömavtagningsdynamik och strömavtagningskvalitet (4.2.16)
7	EN 50367	Järnvägsanläggningar – Strömavtagningssystem – Tekniska villkor för samspel mellan strömavtagare och kontaktledning (för att uppnå fri tillgång)	2006	Strömkapacitet, likspänningssystem, stillastående tåg (4.2.6), Medelkontaktkraft (4.2.15), Fasskiljande sektioner (4.2.19)
8	EN 50388	Järnvägsanläggningar – Samordning mellan kraftmatning och fordon – Tekniska villkor för driftskompatibilitet	2005	Parametrar avseende strömförsörjningssystemets prestanda (4.2.4), Åtgärder för samordning av elskydd (4.2.8), Övertoner och dynamiska effekter för växelspänningssystem (4.2.9), Fasskiljande sektioner (4.2.19)
9	EN 50163	Järnvägsanläggningar – Matningsspänningar för traktionssystem	2004	Spänning och frekvens (4.2.3)

BILAGA J

ORDLISTA

Term	Förkortning	Definition	Källa/referens
Avböjning i sidled		Kontakttrådens förskjutning i sidled under påverkan av maximal sidvind.
Kontaktkraft		Vertikal kraft som strömavtagaren utövar på kontaktledningen.	EN 50367:2006
Kontaktledning	OCL	Kontaktledning som är placerad ovanför (eller bredvid) den övre gränsen för fordonsprofilen och som försörjer fordon med elektrisk energi genom takmonterad strömavtagarutrustning.	IEC 60050-811-33-02
Kontaktledningssystem		System som distribuerar den elektriska energin till de tåg som trafikerar banan och överför den till tågen med hjälp av strömavtagare.
Kontakttrådens höjning		Kontakttrådens uppåtriktade rörelse på grund av den kraft som utövas av strömavtagaren.	EN 50119:2009
Kontakttrådens lägsta höjd		Ett minimivärde för kontakttrådens höjd i spannet i syfte att undvika ljusbågsbildning mellan en eller flera kontakttrådar och fordon under alla förhållanden.
Kontakttrådens nominella höjd		Ett nominellt värde för kontakttrådens höjd vid upphängningen under normala förhållanden	EN 50367:2006
Linjehastighet		Högsta hastighet, mätt i kilometer per timme, för vilken en linje har konstruerats.
Medelkontaktkraft		Statistiskt medelvärde för kontaktkraften.	EN 50367:2006
Medelvärde för kontaktledningsspänning för tåg		Spänning som identifierar det dimensionerande tåget och gör det möjligt att kvantifiera effekten på dess prestanda.	EN 50388:2005
Medelvärde för kontaktledningsspänning i en zon		Spänning som ger en indikation om kvaliteten på strömförsörjningen i en geografisk zon under högtrafikperioden i tidtabellen.	EN 50388:2005
Nominell spänning		Den spänning för vilken en installation eller en del av en installation är konstruerad.	EN 50163:2004
Normal drift		Planerad drift enligt tidtabell.
Plankorsning		Korsning i samma plan mellan en väg och ett eller flera järnvägsspår.
Profil		Uppsättning regler, inklusive en referenskontur och tillhörande beräkningsregler, som medger definition av fordonets yttermått och det utrymme som ska lämnas fritt utmed banan. Anmärkning: Beroende på vilken beräkningsmetod som används är profilen statisk, kinematisk eller dynamisk.
Referenskontur		En kontur som associeras med varje profil och som visas i form av ett tvärsnitt och används som grund för utarbetande av dimensioneringsreglerna för infrastrukturen, å ena sidan, och fordonet, å andra sidan.
Returströmkretsen		Alla ledare som bildar den avsedda vägen för returen av drivström och strömmen vid feltillstånd.	EN 50122-1:1997
Statisk kontaktkraft		Medelvärde för den vertikala uppåtriktade kraft som toppbygeln utövar på kontaktledningen och som orsakas av strömavtagarens höjningsanordning, då strömavtagaren är höjd och fordonet är stillastående.	EN 50367:2006
Strömavtagare		Utrustning som har monterats på fordonet och som har till uppgift att hämta ström från en kontakttråd eller strömskena.	IEC 60050-811, definition 811-32-01
Underhållsplan		En uppsättning dokument som beskriver de förfaranden för infrastrukturunderhåll som fastställts av en infrastrukturförvaltare.