16.11.2010   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 298/10

(1)

Den 4 januari 2010 mottog kommissionen ett klagomål som ingetts i enlighet med artikel 5 i grundförordningen rörande import av melamin med ursprung i Folkrepubliken Kina (nedan kallat Kina) av Borealis Agrolinz Melamine GmbH, DSM Melamine BV och Zakłady Azotowe Puławy (nedan kallade klagandena) såsom företrädare för tillverkare som svarar för en betydande del, i detta fall mer än 50 %, av unionens tillverkning av melamin.

(2)

Klagomålet innehöll prima facie-bevisning om dumpning och därav följande väsentlig skada, och denna bevisning ansågs tillräcklig för att motivera att ett förfarande inleddes.

(3)

Den 17 februari 2010 meddelade kommissionen genom ett tillkännagivande (nedan kallat tillkännagivandet om inledande) som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning  (2) att ett antidumpningsförfarande hade inletts beträffande import till unionen av melamin med ursprung i Kina.

(4)

Kommissionen underrättade officiellt de klagande EU-tillverkarna, de exporterande tillverkarna i Kina, de importörer, handlare, användare, leverantörer och organisationer som den visste berördes samt företrädarna för Kina om inledandet av förfarandet. De berörda parterna gavs tillfälle att inom den tidsfrist som anges i tillkännagivandet om inledande skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda.

(5)

Eftersom det föreföll finnas ett stort antal exporterande tillverkare i Kina förutsågs i tillkännagivandet om inledande ett stickprovsförfarande för fastställande av dumpning och skada i enlighet med artikel 17 i grundförordningen. För att kommissionen skulle kunna besluta om ett stickprovsförfarande var nödvändigt och i så fall kunna göra ett urval, ombads alla exporterande producenter i Kina att ge sig till känna för kommissionen och lämna grundläggande uppgifter om sin verksamhet avseende den berörda produkten under undersökningsperioden (1 januari 2009–31 december 2009), i enlighet med vad som anges i tillkännagivandet om inledande.

(6)

Sju svar inkom till följd av stickprovet från exporterande tillverkare eller grupper av exporterande tillverkare i Kina. Två företag förklarade emellertid redan i ett tidigt skede att de inte var villiga att samarbeta ytterligare i undersökningen. Något stickprovsförfarande behövdes därför inte längre och alla parter informerades om att något urval inte skulle göras.

(7)

För att de exporterande tillverkarna i Kina om de så önskade skulle kunna ansöka om att bli behandlade som företag verksamma under marknadsekonomiska förhållanden (nedan kallat marknadsekonomisk status) eller om individuell behandling, sände kommissionen ansökningsformulär till de kinesiska exporterande tillverkare som den visste var berörda, till de kinesiska myndigheterna och till övriga kinesiska exporterande tillverkare som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet. Tre exporterande grupper av tillverkare och en enskild exporterande tillverkare ansökte om marknadsekonomisk status enligt artikel 2.7 i grundförordningen, eller om individuell behandling, om det i samband med undersökningen skulle konstateras att de inte uppfyllde villkoren för att beviljas marknadsekonomisk status. En ytterligare exporterande grupp av tillverkare ansökte endast om individuell behandling.

(8)

Kommissionen skickade frågeformulär till alla parter som den visste var berörda och till alla övriga företag som gav sig till känna inom de tidsfrister som angavs i tillkännagivandet om inledande. Svar mottogs från fem exporterande tillverkare och närstående företag i Kina, en tillverkare i Förenta staterna, som var det föreslagna jämförbara landet enligt tillkännagivandet om inledande, och en tillverkare i ett annat möjligt jämförbart land, nämligen Indonesien. Svar på frågeformuläret mottogs även från tre EU-tillverkare, och sju användare samarbetade genom att inlämna svar på frågeformuläret. Inga av importörerna försedde kommissionen med några uppgifter eller gav sig till känna under undersökningen.

(9)

Kommissionen inhämtade och kontrollerade alla uppgifter som den ansåg nödvändiga för ett preliminärt fastställande av dumpning, skada och EU:s intresse samt genomförde kontroller hos följande företag:

(10)

Eftersom det var nödvändigt att fastställa ett normalvärde för den exporterande tillverkare som endast ansökte om individuell behandling och de exporterande tillverkare som eventuellt inte skulle komma att beviljas marknadsekonomisk status, utfördes ett kontrollbesök på plats hos nedanstående företag i syfte att fastställa normalvärdet på grundval av uppgifter från Indonesien i egenskap av jämförbart land.

(11)

Undersökningen av dumpning och skada omfattade perioden från och med den 1 januari 2009 till och med den 31 december 2009 (nedan kallad undersökningsperioden eller i tabeller UP). Undersökningen av utvecklingstendenser som är av betydelse för bedömningen av skadan omfattade perioden från och med den 1 januari 2006 till och med undersökningsperiodens slut (nedan kallad skadeundersökningsperioden).

(12)

Den berörda produkten är melamin, som för närvarande klassificeras enligt KN-nummer 2933 61 00, med ursprung i Kina.

(13)

Melamin är ett vitt kristalliskt pulver som utvinns från urea. Melamin används huvudsakligen i laminat, pressmassa, träbaserade paneler och bestrykningsharts.

(14)

Undersökningen har visat att melamin som tillverkas och säljs av unionsindustrin i unionen, melamin som tillverkas och säljs på Kinas hemmamarknad och melamin som importeras till unionen från Kina samt tillverkas och säljs i Indonesien, som användes som jämförbart land, i huvudsak har samma grundläggande slutanvändningsområde.

(15)

De anses därför preliminärt som likadana i den mening som avses i artikel 1.4 i grundförordningen.

(16)

Vid antidumpningsundersökningar rörande import från Kina ska i enlighet med artikel 2.7 b i grundförordningen ett normalvärde fastställas i enlighet med punkterna 1–6 i samma artikel för de tillverkare som befinns uppfylla kriterierna i artikel 2.7 c i grundförordningen. Kriterierna är i sammanfattning följande:

(17)

Tre grupper av exporterande tillverkare och en exporterande tillverkare i Kina ansökte om marknadsekonomisk status och besvarade ansökningsformuläret inom den angivna tidsfristen.

(18)

För alla dessa samarbetsvilliga företag i Kina inhämtade kommissionen alla uppgifter som den ansåg nödvändiga och kontrollerade på plats hos företagen alla uppgifter som de hade lämnat i sin ansökan om marknadsekonomisk status.

(19)

Samtliga samarbetsvilliga exporterande tillverkare och grupper av exporterande tillverkare i Kina befanns inte uppfylla kraven för att beviljas marknadsekonomisk status. Alla företag belägna i Kina som tillverkar eller saluför melamin uppmanades att ansöka om marknadsekonomisk status. Om ett företag i gruppen får avslag på sin ansökan om marknadsekonomisk status får hela gruppen avslag.

(20)

För de grupper som framställer urea av naturgas för att tillverka melamin grundades avslaget på att kostnaderna för den största insatsvaran, naturgas, inte i stort sett återspeglade marknadsvärdena i enlighet med artikel 2.7 c i grundförordningen. I undersökningen för marknadsekonomisk status fastställdes det att detta berodde på statlig inblandning på naturgasmarknaden i Kina.

(21)

Naturgasmarknaden i Kina domineras av tre statligt ägda företag. Företag som framställer urea, som de därefter använder för att tillverka melamin, drar fördel av ett lågt pris som satts av staten för framställningen av urea. Ett företag som framställer urea, som är ett viktigt gödningsmedel för den kinesiska jordbruks- och livsmedelsindustrin, betalar ett betydligt lägre pris för sin gas jämfört med företag som behöver gas för andra industriändamål. Förutom denna dubbla prismekanism snedvrids priset på naturgas för industriändamål i sig genom statligt inflytande och är betydligt lägre än världsmarknadspriset på gas.

(22)

Det låga gaspriset gör att dessa tillverkare kan tillverka melamin till onaturligt sänkta priser genom att dra fördel av det snedvridet låga priset på naturgas. Eftersom naturgas utgör en stor del av kostnaden för urea (cirka 80 %) och utgör 50–60 % av kostnaden för att tillverka melamin, kan inte kriterium 1 anses vara uppfyllt för de företag i Kina som framställer urea av naturgas.

(23)

Vissa företag framställer inte urea själva, utan köper det från icke-närstående leverantörer. Ureamarknaden snedvrids emellertid också av tre huvudsakliga typer av statligt inflytande. För det första fanns det stränga importkvoter för urea och exportskatter på 110 % under högsäsong och 10 % under lågsäsong under undersökningsperioden. För det andra har den kinesiska staten undantagit den inhemska försäljningen av urea från mervärdesskatt sedan den 1 juli 2005. För det tredje är den kinesiska staten direkt involverad i marknaden genom det statliga gödningsmedelssystemet, som gäller sedan 2004, varigenom staten köper urea direkt från tillverkarna för att ha en strategisk reserv. Staten kan även frigöra ureamängder på den inhemska marknaden. Företag som framställer urea drar även fördel av förmånliga eltaxor, förmånliga taxor för järnvägsfrakt och, såsom nämns ovan, förmånliga naturgaspriser.

(24)

I kombination med de förmånliga villkoren vid inhemsk försäljning leder exportbegränsningarna till att exportmängderna av urea minskas, vilket i sin tur leder till att leveranserna avleds till den inhemska marknaden och skapar ett pristryck nedåt på det inhemska priset. Detta låga inhemska pris är en direkt följd av den statliga inblandningen i ureamarknaden i Kina. Följaktligen kan inte kriterium 1 anses vara uppfyllt för de företag i Kina som inte framställer urea själva, men som köper det från tredje parter.

(25)

Förutom den allmänna situation som beskrivs ovan uppfyllde en grupp av företag inte de andra kraven i kriterium 1 eftersom förvaltningsbolaget är helt statsägt och de enskilda företagen i gruppen är majoritetsägda av staten. Denna grupp är följaktligen föremål för betydande statligt inflytande när det gäller viktiga affärsbeslut.

(26)

Två företag uppfyllde varken kriterium 2 eller 3. Ett av dem kunde inte uppvisa en komplett uppsättning räkenskaper och fick disponera kontorsutrymme som tillhörde ett offentligt organ utan kostnad. Det andra företaget förde inte sina räkenskaper i enlighet med internationella redovisningsnormer och kunde inte visa att ett uppköp av ett statligt ägt företag hade skett till marknadsvärde.

(27)

Ett företag kunde inte visa att det uppfyllde kriterium 3, eftersom det inte betalade ränta på en skuld gällande försäljning av sina aktier från privatiseringen. Närmare bestämt fick en aktieägare i början av privatiseringsprocessen låna tillbaka det kapital som aktieägaren hade investerat. Vid den efterföljande överföringen av aktierna användes skuldförbindelsen som betalningsmedel. Först efter tio år återbetalades lånet av den då privata ägaren av dessa aktier, utan att någon ränta någonsin togs ut eller betalades på beloppet.

(28)

Ett företag fick avslag på sin ansökan om marknadsekonomisk status eftersom dess närstående försäljningsföretag, som även det hanterade den berörda produkten, inte fyllde i ett ansökningsformulär för marknadsekonomisk status.

(29)

Kommissionen underrättade officiellt de berörda exporterande tillverkarna i Kina, de kinesiska myndigheterna och klagandena om resultaten av bedömningen av marknadsekonomisk status. Berörda parter gavs också möjlighet att skriftligen lämna synpunkter och begära att bli hörda om det förelåg särskilda skäl till detta.

(30)

Flera skriftliga synpunkter inkom och en utfrågning hölls med några av de exporterande tillverkarna. De exporterande tillverkarna hävdade att cirka 70 % av ureat i Kina huvudsakligen framställs genom användning av kol som den främsta insatsvaran, och att endast omkring 30 % framställs av naturgas. Eftersom det även finns statlig inblandning på ureamarknaden, såsom anges i skälen 23 och 24, ändrar inte detta slutsatsen att tillverkningskostnaderna för melamin snedvrids betydligt. Argumentet avvisas således.

(31)

Andra argument som framfördes i de skriftliga synpunkterna och under den utfrågning som hölls efter meddelandet av undersökningsresultaten ändrade inte förslaget att avslå ansökan om marknadsekonomisk status för alla företag som hade lämnat in en sådan ansökan.

(32)

Det framgår av ovanstående att inget av de samarbetsvilliga företag i Kina som hade ansökt om marknadsekonomisk status kunde visa att de uppfyller alla kriterier i artikel 2.7 c i grundförordningen. Slutsatsen blev därför att alla dessa företag bör förvägras marknadsekonomisk status. Samråd hölls med den rådgivande kommittén, som inte hade några invändningar mot kommissionens slutsatser.

(33)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen ska i förekommande fall en landsomfattande tull fastställas för de länder som omfattas av artikel 2.7, utom i de fall där företagen kan visa att de uppfyller alla kriterier i artikel 9.5 i grundförordningen.

(34)

Alla exporterande tillverkare som hade ansökt om marknadsekonomisk status ansökte också om individuell behandling i händelse av att de inte skulle beviljas marknadsekonomisk status. En grupp ansökte enbart om individuell behandling. På grundval av de tillgängliga uppgifterna konstaterades det preliminärt att tre av de fem exporterande tillverkarna eller grupperna av exporterande tillverkare i Kina uppfyllde samtliga villkor för individuell behandling. En grupp av exporterande tillverkare i Kina förvägrades individuell behandling på grund av att förvaltningsbolaget är helt statsägt och de enskilda företagen inom gruppen är majoritetsägda av staten. Ett annat företag förvägrades individuell behandling eftersom ett närstående försäljningsföretag inte fyllde i ansökan om marknadsekonomisk status/individuell behandling. Det var därför inte möjligt att bedöma kriterierna för individuell behandling.

(35)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen ska normalvärdet för exporterande tillverkare som inte beviljats marknadsekonomisk status fastställas på grundval av priserna eller det konstruerade normalvärdet på hemmamarknaden i ett jämförbart land.

(36)

I tillkännagivandet om inledande angav kommissionen att den hade för avsikt att använda Förenta staterna som lämpligt jämförbart land för fastställande av normalvärdet och uppmanade berörda parter att lämna synpunkter på detta val.

(37)

Kommissionen undersökte om andra länder kunde vara ett rimligt val av jämförbart land och frågeformulär skickades till melamintillverkare i Indien, Iran, Indonesien och Förenta staterna. Endast melamintillverkarna i Förenta staterna och Indonesien besvarade frågeformulären.

(38)

Efter en bedömning av svaren valdes Indonesien som jämförbart land, eftersom den indonesiska marknaden förefaller vara öppen med en låg importtull och med betydande import från flera tredjeländer. Kommissionen fann dessutom att kostnadsstrukturen för en indonesisk tillverkare var mer jämförbar med en kinesisk tillverkare än kostnadsstrukturen för en amerikansk tillverkare och att normalvärdet därför skulle bli mer realistiskt. Undersökningen visade att det inte fanns några skäl att anse att Indonesien inte var lämpligt för att fastställa normalvärdet.

(39)

Ingen berörd part, inklusive klagandena, hävdade heller att Förenta staterna skulle användas som ett lämpligt jämfört land för denna undersökning.

(40)

Uppgifterna i den samarbetsvilliga indonesiska tillverkarens svar kontrollerades på plats och kommissionen drog slutsatsen att de var tillförlitliga och att ett normalvärde kunde baseras på dem.

(41)

Den preliminära slutsatsen är därför att Indonesien är ett lämpligt och skäligt jämförbart land i enlighet med artikel 2.7 i grundförordningen.

(42)

I enlighet med artikel 2.7 a i grundförordningen fastställdes normalvärdet på grundval av kontrollerade uppgifter från tillverkaren i det jämförbara landet.

(43)

Den berörda produkten såldes i representativa mängder på den indonesiska hemmamarknaden.

(44)

Eftersom försäljningen på hemmamarknaden till icke-närstående kunder inte var lönsam under undersökningsperioden konstruerades normalvärdet genom en beräkning av den indonesiska tillverkarens tillverkningskostnader plus ett skäligt belopp för försäljnings- och administrationskostnader samt för tillverkarens vinst på den inhemska marknaden.

(45)

Försäljnings- och administrationskostnaderna fastställdes i enlighet med artikel 2.6 c på grundval av en annan rimlig metod genom att försäljnings- och administrationskostnaderna samt vinsten jämfördes med motsvarande uppgifter för unionsindustrin. Beloppet för försäljnings- och administrationskostnader ansågs vara rimligt eftersom det låg i linje med försäljnings- och administrationskostnaderna för unionsindustrin. Vinstbeloppet låg nära unionsindustrins vinst under lönsamma år. Det fanns inget som tydde på att en sådan vinst skulle överstiga den vinst som andra exportörer eller producenter normalt får vid försäljning av produkter inom samma generella produktkategori på hemmamarknaden i ursprungslandet.

(46)

Eftersom alla samarbetsvilliga exporterande tillverkare sålde på export direkt till oberoende kunder i unionen, fastställdes exportpriserna i enlighet med artikel 2.8 i grundförordningen på grundval av de priser som faktiskt betalats eller skulle betalas för den berörda produkten.

(47)

Normalvärdet och exportpriserna jämfördes på nivån fritt fabrik. För att få en rättvis jämförelse mellan normalvärdet och exportpriset gjordes i enlighet med artikel 2.10 i grundförordningen justeringar för att beakta olikheter som inverkade på priserna och prisjämförbarheten. Lämpliga justeringar för provisioner, transport, försäkring, hanteringskostnader och därmed sammanhängande kostnader, förpacknings- och kreditkostnader samt bankavgifter beviljades i samtliga fall där dessa konstaterades vara skäliga och korrekta och kunde styrkas.

(48)

Normalvärdet och exportpriset jämfördes med samma nivå på den indirekta beskattningen, dvs. inklusive moms.

(49)

I enlighet med artikel 2.11 och 2.12 i grundförordningen fastställdes dumpningsmarginalerna för de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som beviljats individuell behandling på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga normalvärde som fastställts för det jämförbara landet med varje företags vägda genomsnittliga exportpris för den berörda produkten till unionen enligt vad som fastställts ovan.

(50)

På grundval av detta fastställdes följande preliminära dumpningsmarginaler, uttryckta i procent av priset cif vid unionens gräns, före tull:

(51)

För att beräkna den landsomfattande dumpningsmarginal som är tillämplig på alla andra exporterande tillverkare i Kina fastställdes först samarbetsviljan genom att den exportvolym till unionen som rapporterats av de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna jämfördes med motsvarande statistik från Eurostat.

(52)

Eftersom samarbetsviljan från Kina var låg, dvs. 30 %, fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginal som är tillämplig på alla andra exportörer i Kina genom att det normalvärde som fastställts för Indonesien jämfördes med uppgifter om exportpriser från de samarbetsvilliga exporterande tillverkare som varken hade beviljats marknadsekonomisk status eller individuell behandling.

(53)

På denna grundval fastställdes den landsomfattande dumpningsmarginalen preliminärt till 65,6 % av priset cif vid unionens gräns före tull.

(54)

Klagomålet ingavs av tre stora EU-tillverkare av melamin som har produktionsanläggningar i Österrike, Tyskland och Italien (Borealis), Nederländerna (DSM) och Polen (Puławy), som tillsammans står för över 90 % av unionens sammanlagda tillverkning under undersökningsperioden. Två andra tillverkare med begränsad produktion motsatte sig inte inledandet av undersökningen.

(55)

All tillgänglig information om EU-tillverkarna, däribland information i klagomålet och de uppgifter som inhämtats från EU-tillverkare innan undersökningen inleddes och därefter, användes för att fastställa EU:s sammanlagda tillverkning.

(56)

På grundval av detta beräknades EU:s sammanlagda tillverkning uppgå till omkring 340 000 ton under undersökningsperioden. I denna siffra ingick tillverkningen hos alla unionstillverkare som gav sig till känna och den beräknade tillverkningen hos de tillverkare som inte gav sig till känna under förfarandet. I avsaknad av annan information användes de uppgifter som angetts i klagomålet för de tillverkare som inte gav sig till känna för att fastställa EU:s sammanlagda tillverkning och förbrukning.

(57)

Förbrukningen fastställdes på grundval av Eurostats uppgifter om den sammanlagda importen och unionsindustrins sammanlagda försäljning på EU-marknaden, däribland en uppskattning av försäljningsvolymen för de tillverkare som inte gett sig till känna. Beräkningen grundades på de uppgifter som lämnats i klagomålet.

Tabell 1

(58)

Förbrukningen ökade med 5 % mellan 2006 och 2007 och minskade därefter med 17 % mellan 2007 och 2008, och med 16 % under undersökningsperioden. Totalt sett minskade förbrukningen med 28 % under skadeundersökningsperioden.

(59)

Den minskade melaminförbrukningen kan tillskrivas konjunkturen, särskilt den tillfälliga nedgången inom bostads- och byggmarknaderna, som är de största marknaderna för de vanligaste melamintillämpningarna. Melamin är en viktig insatsvara inom denna sektor och förväntas inte ersättas av några andra material. Efterfrågan på melamin förväntas därför stiga igen i takt med den generella ekonomiska återhämtningen.

(60)

Undersökningen visade att importen av melamin från Kina utvecklades på följande sätt:

Tabell 2

(61)

Den kinesiska importen ökade på EU-marknaden mellan 2006 och 2008. Samtidigt som den sammanlagda förbrukningen på EU-marknaden minskade med 12 % under samma period, har kinesiska exportörer ökat sin försäljning till EU-marknaden med 30 %. Såsom framgår av tabellen nedan ökades även marknadsandelen under denna period.

(62)

Situationen vände under undersökningsperioden: Samtidigt som förbrukningen minskade med 18 % minskade de kinesiska tillverkarnas exportvolym ännu mer. Precis som när det gäller exportvolymen förlorade den kinesiska importen marknadsandelar under undersökningsperioden.

Tabell 3

På grundval av uppgifter från Eurostat förefaller importpriset från Kina ha ökat med sammanlagt 10 % under skadeundersökningsperioden.

Tabell 4

(63)

Många kinesiska tillverkare valde emellertid att inte samarbeta, och undersökningen visade att det genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga kinesiska tillverkarna, som utgör cirka 30 % av den totala kinesiska importen, var mycket lägre än Eurostats pris och lägre än unionsindustrins pris. Det uppgick till 806 euro/ton i genomsnitt under undersökningsperioden.

(64)

I detta skede av undersökningen bör därför det pris som kontrollerats på plats hos de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina beaktas i analysen av skada och orsakssamband.

(65)

Under undersökningen hävdade vissa parter att det melamin som importeras från Kina är av lägre kvalitet än det som tillverkas av unionsindustrin och att det inte kan användas för vissa tillämpningar, t.ex. ytstrykningar. Eftersom detta påstående inte kunde styrkas beaktades det inte i detta skede av undersökningen.

(66)

I syfte att analysera prisunderskridandet jämfördes unionsindustrins vägda genomsnittliga försäljningspris till icke-närstående kunder på EU-marknaden, särskilt justerat för transport- och hanteringskostnader, till nivån fritt fabrik, med motsvarande vägda genomsnittliga priser för de samarbetsvilliga exportörerna från Kina till den första oberoende kunden på EU-marknaden, fastställda till cif-nivån.

(67)

Jämförelsen visade att priset för den berörda dumpade produkten med ursprung i Kina som såldes i EU under undersökningsperioden underskred unionsindustrins priser med 10,3 %.

(68)

I enlighet med artikel 3.5 i grundförordningen innefattade granskningen av den dumpade importens inverkan på unionsindustrin en bedömning av alla relevanta ekonomiska förhållanden som hade betydelse för unionsindustrins tillstånd från 2006 till undersökningsperiodens slut.

(69)

Som framgår av ovanstående tabell minskade unionsindustrins tillverkning med 20 % under den perioden. Unionsindustrins produktionskapacitet minskade med 10 % under skadeundersökningsperioden.

(70)

Unionsindustrins produktionskapacitet minskade till cirka 396 200 ton under 2008. Till följd av den stagnerande försäljningen och de minskade tillverkningsvolymerna minskade dock utnyttjandet av den tillgängliga kapaciteten från 86 % år 2006 till 77 % under undersökningsperioden. Den största minskningen skedde mellan 2008 och undersökningsperioden.

(71)

De försäljningssiffror som anges i nedanstående tabell avser den volym som såldes till den första oberoende kunden på EU-marknaden.

Tabell 6

(72)

Medan förbrukningen i EU minskade med 28 % under 2006 och undersökningsperioden, minskade EU:s försäljningsvolym av den likadana produkten till oberoende kunder på EU-marknaden med 15 %. Unionsindustrin kunde därför öka sin marknadsandel från 74 % år 2006 till 86 % under undersökningsperioden.

(73)

Unionsindustrins genomsnittliga försäljningspriser fritt fabrik till icke-närstående kunder på EU-marknaden minskade med 5 % under skadeundersökningsperioden. En betydande minskning av försäljningspriset med 26 % skedde mellan 2008 och undersökningsperioden.

Tabell 7a

(74)

Det konstaterades att unionsindustrins genomsnittliga produktionskostnad minskade med 2 % mellan 2006 och undersökningsperioden. Under samma period tvingades emellertid unionsindustrin att hålla sina försäljningspriser nere för att kunna konkurrera med den dumpade lågprisimporten. Detta ledde till att unionsindustrins försäljningspriser var betydligt lägre än produktionskostnaderna under undersökningsperioden.

(75)

Unionsindustrins produktionskostnad utvecklades på följande sätt under skadeundersökningsperioden:

Tabell 7b

(76)

Lagren utgjorde omkring 5 % av tillverkningsvolymen under undersökningsperioden. Unionsindustrins lager minskade med 68 % under skadeundersökningsperioden, särskilt mellan 2008 och undersökningsperioden. Denna lagerminskning ska emellertid bedömas mot bakgrund av den minskade verksamhetsgraden efter nedskärningarna i unionsindustrin.

Tabell 8

(77)

På grund av nedskärningarna i unionsindustrin minskade antalet anställda med 13 % under 2008, och med ytterligare 1 % under undersökningsperioden. Den minskade produktiviteten bör ses mot bakgrund av den allmänna karaktären hos nedskärningar, där personalminskningar följer den minskade produktionen först efter en viss försening. När det gäller arbetskostnaderna ökade de något, med 6 %, under skadeundersökningsperioden.

(78)

Unionsindustrins lönsamhet fastställdes genom att nettovinsten av försäljningen före skatt av den likadana produkten uttrycktes i procent av försäljningsomsättningen. Under skadeundersökningsperioden sjönk unionsindustrins lönsamhet dramatiskt från en förlust på 9,9 % under 2006 till en förlust på 18 % under undersökningsperioden. Denna situation uppstod trots en minskning av unionsindustrins genomsnittliga produktionskostnad med 14 % mellan 2008 och undersökningsperioden, vilket visas i tabell 7b.

(79)

Utvecklingen av kassaflödet, som visar industrins förmåga att själv finansiera sin verksamhet, speglar i stor utsträckning lönsamhetsutvecklingen. Kassaflödet sjönk följaktligen avsevärt under skadeundersökningsperioden. Detsamma kan sägas om räntabiliteten, som uppvisade en liknande negativ utveckling i linje med unionsindustrins negativa resultat under skadeundersökningsperioden.

(80)

Till följd av detta begränsades unionsindustrins investeringsförmåga eftersom kassaflödet försämrades betydligt under skadeundersökningsperioden. Detta ledde i sin tur till att investeringarna minskade med 26,2 % under skadeundersökningsperioden.

(81)

Medan förbrukningen i EU minskade med 28 % mellan 2006 och undersökningsperioden, minskade unionsindustrin sin försäljningsvolym på unionsmarknaden med 15 %. När man ser på utvecklingen under skadeundersökningsperioden var minskningen på 15 % i unionsindustrins försäljningsvolym mindre uttalad än minskningen på 28 % av förbrukningen i EU. Till följd av detta minskade även unionsindustrins marknadsandel med 12 procentenheter under samma period.

(82)

De dumpningsmarginaler för Kina som anges ovan i dumpningsavsnittet är högre än miniminivån. Med tanke på den dumpade importens volym och pris, kan inverkan av den faktiska dumpningsmarginalen inte anses vara försumbar.

(83)

Undersökningen visade att ett antal indikatorer som rör unionsindustrins ekonomiska situation försämrades betydligt under skadeundersökningsperioden.

(84)

Försäljningsvolymen minskade med 15 %, tillverkningsvolymen minskade med 20 %, utnyttjandet av tillverkningsanläggningar minskade från 86 % till 77 %, och arbetskraften skars ned med 14 %. Under samma period sänktes priserna med 5 %. Försäljningspriserna minskade med 26 % mellan 2008 och undersökningsperioden, vilket innebär att lönsamheten var dramatiskt låg, med negativa konsekvenser för investeringar och finansiella indikatorer såsom kassaflödet och räntabiliteten.

(85)

Även om unionsindustrin lyckades öka sin marknadsandel med 12 procentenheter i en situation av sjunkande förbrukning, ledde de låga priserna på EU-marknaden, särskilt under undersökningsperioden, till att unionsindustrins finansiella situation försämrades betydligt, särskilt under undersökningsperioden. Priserna täckte inte produktionskostnaderna, och förlusterna var så stora som -18 % av omsättningen.

(86)

Mot denna bakgrund anses unionsindustrin ha lidit väsentlig skada under undersökningsperioden.

(87)

I enlighet med artikel 3.6 och 3.7 i grundförordningen undersökte kommissionen huruvida den väsentliga skada som unionsindustrin lidit hade vållats av den dumpade importen från det berörda landet. Kommissionen undersökte även andra kända faktorer, utöver den dumpade importen, som kunde ha skadat unionsindustrin, för att kontrollera att den skada som eventuellt orsakats av dessa faktorer inte tillskrevs den dumpade importen.

(88)

Det erinras om att samarbetsviljan hos de kinesiska exporterande tillverkarna var mycket låg i denna undersökning. De samarbetsvilliga exporterande tillverkarna står för cirka 29 % av importen av melamin under undersökningsperioden.

(89)

Eurostats importstatistik visar att importvolymen från Kina totalt sett minskade betydligt, med 34 %, under skadeundersökningsperioden. Med andra ord minskade denna import jämförelsevis i en snabbare takt än förbrukningen (-28 %) under denna period.

(90)

När det gäller priserna visar Eurostats siffror att importpriset på kinesiskt melamin ökade med 10 % under skadeundersökningsperioden. Priset minskade betydligt, med 31 %, under perioden från 2008 till undersökningsperioden. De kontrollerade uppgifterna från de kinesiska samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, som står för cirka 30 % av den sammanlagda importen från Kina, visade att det kinesiska genomsnittliga importpriset var mycket lägre än Eurostats priser. Det konstaterades att de samarbetsvilliga tillverkarna i genomsnitt underskred unionsindustrins pris med 10,3 % under undersökningsperioden.

(91)

Med tanke på den låga samarbetsviljan från Kina anser kommissionen att det pris som kontrollerats på plats hos de samarbetsvilliga tillverkarna ska gälla i stället för Eurostats prisuppgifter.

(92)

En månadsvis analys av importvolymen av melamin visade att importen från Kina var mycket omfattande på EU-marknaden under undersökningsperiodens första termin, när krisen i sektorn hade nått sin höjdpunkt. Den hade en andel på upp till 15 % av EU-marknaden under undersökningsperiodens första termin. Med tanke på unionsindustrins struktur och tillverkningsprocess hade den inget annat val än att sänka sina priser för att behålla sin marknadsandel. Även om de kinesiska exportörerna avsevärt hade minskat sin export till unionen under undersökningsperiodens andra termin fortsatte deras omfattande närvaro under början av undersökningsperioden och deras låga försäljningspriser att påverka EU-marknaden och unionsindustrin under resten av undersökningsperioden.

(93)

Undersökningen visade att unionsindustrin led skada till följd av stora nedskärningar av tillverkningen, en minskad grad av kapacitetsutnyttjande, minskade försäljningsvolymer och minskad sysselsättning under skadeundersökningsperioden. unionsindustrins struktur och utvecklingen av de ovannämnda skadefaktorerna tyder på att dess försämrade ekonomiska situation i viss utsträckning berodde på krissituationen och den låga efterfrågan på marknaden, vilket förklaras i skälen 97–100. Men detta beror även på de låga priserna och pressen från den kinesiska exporten, särskilt mellan 2008 och undersökningsperioden, vilket gjorde att unionsindustrin inte kunde täcka sina kostnader. Till följd av detta var de förluster som ackumulerades under undersökningsperioden så höga som 18 % av omsättningen.

(94)

Med hänsyn till den störning som konstaterades under undersökningen av marknadsekonomisk status i Kina, den höga dumpning som påträffades, och särskilt med tanke på de slutsatser som beskrivs i skäl 92, anses det att även med en sjunkande marknadsandel bidrog förekomsten av dumpad lågprisimport som underskred unionsindustrins priser med över 10 % till att den negativa tendensen för försäljningspriserna på EU-marknaden förvärrades ytterligare under hela undersökningsperioden.

(95)

Mot bakgrund av detta kan ett orsakssamband mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin lidit fastställas.

(96)

De andra faktorer som undersöktes när det gäller orsakssambandet var utvecklingen av efterfrågan på EU-marknaden, den ekonomiska krisen, unionsindustrins produktionskostnader och dess exportresultat, samt import av melamin från andra tredjeländer.

(97)

Det erinras om att melamin främst används på bostads- och byggmarknaderna. Till följd av den ekonomiska krisen skedde en nedgång på bostads- och byggmarknaderna, vilket i sin tur ledde till en minskad förbrukning, inte bara på EU-marknaden, utan även globalt sett. Med tanke på att EU är den ojämförligt största marknaden för melamin i världen, har krisen haft en negativ inverkan på marknaden. Detta framgick av en minskning på 28 % av förbrukningen, stopp i unionsindustrins tillverkning och minskade försäljningspriser.

(98)

Ovanstående omständigheter och överväganden tyder följaktligen på att en del av den skada som unionsindustrin lidit kan tillskrivas den ekonomiska krisen.

(99)

Såsom förklaras i skälen 88–95 ska det även beaktas att det fanns tydliga snedvridningar på den kinesiska marknaden för melamin. Dessutom underskred den dumpade importen från Kina unionsindustrins pris med i genomsnitt 10 % under undersökningsperioden, vilket ytterligare förvärrade den negativa inverkan på priset, särskilt under undersökningsperioden.

(100)

Med tanke på det prisöverskridande som tillämpats av de kinesiska exportörerna och den selektiva ökningen av deras närvaro under undersökningsperioden, såsom beskrivs i skäl 92, och även om det anses att en del av den väsentliga skada som unionsindustrin lidit kan tillskrivas den ekonomiska krisen, är dessa faktorer inte sådana att de kan bryta orsakssambandet mellan den dumpade importen och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(101)

Undersökningen visade att tillverkningen av melamin är kapitalintensiv med höga fasta kostnader. Unionsindustrins kostnader för att framställa melamin förblev stabila under skadeundersökningsperioden, men minskade med 14 % mellan 2008 och undersökningsperioden, vilket framgår av tabell 7b. Detta borde ha möjliggjort en viss återhämtning av unionsindustrins lönsamhet, men de låga priserna på EU-marknaden och det prisunderskridande som utövades genom den dumpade lågprisimporten från Kina gjorde att denna situation inte uppstod.

(102)

Följaktligen dras slutsatsen att tillverkningskostnaderna inte är en orsak till den skada som unionsindustrin lidit.

(103)

Trots att analysen av skada och orsakssamband var inriktad på unionsindustrins situation på EU-marknaden undersöktes det om dess exportresultat kunde vara en annan faktor som skulle kunna förklara den skada som vållats.

Tabell 11

(104)

Analysen visade att unionsindustrins exportförsäljning till icke-närstående parter förblev stabil på omkring 85 000 ton, eller 28 %, av tillverkningen under skadeundersökningsperioden. De klagandes exportresultat har följaktligen varit mycket goda även under krisen. unionsindustrins skadevållande situation kan följaktligen inte förklaras av eller tillskrivas export.

(105)

Importvolymerna och priserna på importen från andra tredjeländer mellan 2006 och undersökningsperioden utvecklades på följande sätt:

Tabell 12

(106)

Förutom Iran och Saudiarabien låg importen från enskilda tredjeländer under minimigränsen på 1 % av andelen av EU-marknaden under undersökningsperioden. Undersökningen visade att importvolymen från tredjeländer minskade under skadeundersökningsperioden. När det gäller Iran och Saudiarabien, som stod för 4,4 % respektive 1,4 % av EU:s förbrukning under undersökningsperioden, konstaterades att deras prissättning var högre än de samarbetsvilliga kinesiska exportörernas. Det anses därför att sådana mängder och priser endast har en begränsad verkan, om någon, på EU-marknaden.

(107)

Mot bakgrund av ovanstående drogs preliminärt slutsatsen att importen från dessa tredjeländer inte bidrog i någon större utsträckning till den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(108)

Ovanstående analys visar att den dumpade lågprisimporten med ursprung i Kina ökade betydligt både volymmässigt och sett till marknadsandel under skadeundersökningsperioden. Dessa importer skedde emellertid till betydligt dumpade priser, som med 10 % underskred de priser som unionsindustrin tog ut på EU-marknaden under undersökningsperioden. Denna negativa inverkan på försäljningspriserna på EU-marknaden höll i sig under hela undersökningsperioden. På grundval av alla omständigheter och överväganden ansågs det att det fanns ett orsakssamband mellan den dumpade importen och den skada som unionsindustrin lidit under undersökningsperioden.

(109)

Granskningen av andra kända faktorer som skulle ha kunnat vålla unionsindustrin skada visade att ingen av dessa föreföll bryta det orsakssamband som fastställts mellan den dumpade importen från Kina och den väsentliga skada som unionsindustrin lidit.

(110)

På grundval av denna analys, i vilken det har redogjorts för verkningarna av alla kända faktorer som har betydelse för unionsindustrins situation och gjorts en avgränsning av den dumpade importens skadevållande verkningar, dras preliminärt slutsatsen att den dumpade importen från Kina har vållat unionsindustrin väsentlig skada i den mening som avses i artikel 3.6 i grundförordningen.

(111)

I enlighet med artikel 21 i grundförordningen undersökte kommissionen om det, trots den preliminära slutsatsen om skadevållande dumpning, fanns tvingande skäl som skulle kunna leda till slutsatsen att det inte låg i EU:s intresse att införa preliminära antidumpningsåtgärder i detta särskilda fall. Analysen av EU:s intresse gjordes på grundval av en bedömning av alla berörda parters intressen, däribland intressena hos unionsindustrin, importörerna och användarna av den berörda produkten.

(112)

Unionsindustrin består av tre tillverkare som har sin verksamhet i olika medlemsstater och som direkt sysselsätter över 600 personer avseende den likadana produkten.

(113)

Den dumpade importen från Kina har vållat unionsindustrin väsentlig skada. Det erinras om att de flesta skadeindikatorer uppvisade en negativ trend under skadeundersökningsperioden. I synnerhet påverkades de skadeindikatorer som hänger samman med unionsindustrins ekonomiska resultat, såsom lönsamhet, kassaflöde och räntabilitet, i stor utsträckning. Om inga åtgärder vidtas anses det att återhämtningen inom melaminsektorn inte kommer att vara tillräcklig för att unionsindustrin ska kunna återhämta sig ekonomiskt.

(114)

Införandet av preliminära antidumpningstullar förväntas innebära att effektiva handelsvillkor återställs på unionsmarknaden och att priset på melamin speglar kostnaderna för de olika komponenterna och marknadsvillkoren. Det kan förväntas att införandet av provisoriska åtgärder och återhämtningen inom sektorn kan ge unionsindustrin möjlighet att skapa stordriftsfördelar för att behålla sin marknadsandel, med positiva följder för dess ekonomiska situation och lönsamhet.

(115)

Därför drogs slutsatsen att införandet av provisoriska antidumpningsåtgärder på import av melamin med ursprung i Kina ligger i unionsindustrins intresse.

(116)

Användarna samarbetade i relativt begränsad omfattning i detta fall. Det skickades ut 44 frågeformulär till de kända användarna på EU-marknaden, och endast sju svar kunde anses vara tillräckligt meningsfulla för att bedöma deras ekonomiska situation och eventuella följder av antidumpningsåtgärder på deras verksamhet. De samarbetsvilliga användarna stod för cirka 10 % av EU:s förbrukning.

(117)

Enligt unionsindustrin utgör andelen melamin högst 3 %, och 2 % i genomsnitt, av tillverkningskostnaderna i användarnas industri. Om dessa uppgifter bekräftas av ytterligare kontrollbesök som kommer att göras vid användarnas anläggningar under återstoden av undersökningsperioden, skulle de föreslagna antidumpningsåtgärderna få begränsade följder för användarnas industri.

(118)

På grundval av de få meningsfulla svaren från användarna förefaller andelen melamin av användarnas tillverkningskostnader uppgå till cirka 10 %. De möjliga följderna av åtgärderna kan därför bli negativa beroende på användarnas lönsamhet, som de inte lämnade några tydliga uppgifter om. Såsom nämns ovan kommer kontrollbesök att göras vid de största användarnas anläggningar under återstoden av undersökningen. Kommissionen kommer även att försöka få användarindustrin att samarbeta mer.

(119)

En del berörda parter menade även att eftersom unionsindustrin har en mycket stor marknadsandel kommer industrins prishöjning på melamin när åtgärder väl införs att vara den viktigaste effekten av införandet av antidumpningsåtgärder i detta fall.

(120)

Trots detta anses det att om inga åtgärder införs mot den kinesiska dumpade importen kan detta leda till ytterligare nedskärningar av vissa EU-tillverkares tillverkning, vilket i sin tur kan leda till eventuella problem, t.ex. bristande tillgång på EU-marknaden, som är världens största marknad för melamin.

(121)

Mot bakgrund av ovanstående omständigheter och överväganden finns det i det här skedet inte några bekräftade faktorer som visar att effekterna av införandet av provisoriska åtgärder skulle vara oproportionerliga när det gäller användarindustrins verksamhet. Det anses följaktligen att det inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av provisoriska åtgärder.

(122)

Av ovanstående skäl drogs preliminärt slutsatsen att det på grundval av de tillgängliga uppgifterna om EU:s intresse inte finns några tvingande skäl som talar emot införandet av provisoriska åtgärder mot import av melamin med ursprung i Kina.

(123)

Med hänsyn till slutsatserna beträffande dumpning, skada, orsakssamband och EU:s intresse bör provisoriska antidumpningsåtgärder införas i syfte att förhindra att unionsindustrin vållas ytterligare skada genom dumpad import.

(124)

Vid fastställandet av nivån på tullen togs hänsyn till de dumpningsmarginaler som konstaterats och det tullbelopp som är nödvändigt för att undanröja den skada som unionsindustrin lidit.

(125)

Vid beräkningen av det tullbelopp som var nödvändigt för att undanröja verkningarna av den skadevållande dumpningen, ansågs det att åtgärderna borde göra det möjligt för unionsindustrin att täcka sina produktionskostnader och totalt sett uppnå en vinst före skatt som en industri av denna typ inom sektorn rimligen skulle kunna uppnå vid försäljning av den likadana produkten i EU under normala konkurrensförhållanden, dvs. om det inte hade förekommit någon dumpad import. Det anses att den vinst som skulle kunna uppnås om det inte förekom någon dumpad import borde beräknas på året 2003, som är det enda år då unionsindustrin lyckades uppnå lönsamma nivåer och då det inte förekom lika mycket kinesisk import på EU-marknaden. Det anses därför att en vinstmarginal på 5 % av omsättningen skulle kunna vara en lämplig miniminivå som unionsindustrin kunde ha förväntats uppnå om det inte hade förekommit någon skadevållande dumpning.

(126)

På grundval av detta beräknades ett icke-skadevållande pris för unionsindustrins likadana produkt. Det icke-skadevållande priset erhölls genom att den ovannämnda vinstmarginalen på 5 % lades till produktionskostnaden.

(127)

Den nödvändiga prisökningen fastställdes därefter på grundval av en jämförelse mellan det vägda genomsnittliga importpriset för de samarbetsvilliga exporterande tillverkarna i Kina, vederbörligen justerat för importkostnader och tullar, och det icke-skadevållande priset för de produkter som unionsindustrin sålde på EU-marknaden under undersökningsperioden. Den eventuella skillnad som jämförelsen resulterade i uttrycktes sedan i procent av det genomsnittliga importvärdet cif för de typer som jämfördes.

(128)

Mot denna bakgrund anser kommissionen att preliminära antidumpningsåtgärder bör införas på import med ursprung i Kina och att dessa, i enlighet med artikel 7.2 i grundförordningen och regeln om lägsta tull, bör fastställas till en nivå motsvarande de lägre av dumpnings- och skademarginalerna.

(129)

De individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser som anges i denna förordning har fastställts på grundval av resultaten av den nuvarande undersökningen. Därför speglar de den situation som konstaterats under undersökningen i fråga om dessa företag. Dessa tullsatser (i motsats till den landsomfattande tullen för övriga företag) är följaktligen uteslutande tillämpliga på import av produkter med ursprung i Kina som har tillverkats av dessa företag, dvs. de specifika rättsliga enheter som nämns. Importerade produkter som tillverkats av ett annat företag som inte specifikt omnämns i artikeldelen av denna förordning, däribland enheter som är närstående de uttyckligen nämnda företagen, kan inte dra nytta av dessa tullsatser och ska omfattas av den tullsats som gäller ”övriga företag”.

(130)

Eventuella ansökningar om tillämpning av dessa individuella företagsspecifika antidumpningstullsatser (t.ex. till följd av en ändring av företagets namn eller inrättande av nya tillverknings- eller försäljningsenheter) bör utan dröjsmål sändas till kommissionen (3) tillsammans med alla relevanta uppgifter, särskilt beträffande de ändringar av företagets verksamhet i fråga om tillverkning, inhemsk försäljning och exportförsäljning som hänger samman med exempelvis namnändringen eller ändringen av tillverknings- eller försäljningsenheterna. Förordningen kommer därefter vid behov att ändras i enlighet med detta genom en uppdatering av förteckningen över de företag som omfattas av individuella tullsatser.

(131)

För att säkra en korrekt tillämpning av antidumpningstullen ska tullsatsen för övriga företag inte bara tillämpas på de icke samarbetsvilliga exporterande tillverkarna, utan också på de tillverkare som inte hade någon export till EU under undersökningsperioden.

(132)

Följande dumpnings- och skademarginaler har fastställts:

(133)

Samtliga berörda parter kommer att underrättas om ovanstående preliminära undersökningsresultat, och de kommer att uppmanas att skriftligen lämna in sina synpunkter och begära att bli hörda. Deras kommentarer kommer att analyseras och, om det är motiverat, beaktas innan några slutgiltiga avgöranden träffas. Det bör också påpekas att alla undersökningsresultat i denna förordning rörande införandet av antidumpningstullar är preliminära och kan komma att behöva omprövas inför ett slutgiltigt avgörande.