31.1.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 30/1

(1)

Reformerna av den gemensamma jordbrukspolitiken, som godkändes 2003 och 2004, innehöll bestämmelser om att rapporterna skulle innehålla en bedömning av reformernas effektivitet och särskilt en bedömning av deras verkan när det gäller uppsatta mål och en analys av deras effekter på de relevanta marknaderna. Kommissionen lade därför den 20 november 2007 fram ett meddelande till Europaparlamentet och rådet med titeln ”Förberedelser inför ’hälsokontrollen’ av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken”. Det meddelandet och den därpå följande diskussionen i Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén kring de viktigaste frågorna i meddelandet samt ett stort antal synpunkter som har lämnats i samband med offentliga samråd bör beaktas.

(2)

Den gemensamma jordbrukspolitikens bestämmelser om offentlig intervention bör förenklas och anpassas genom att anbudssystemet utvidgas för att leda till ett harmoniserat tillvägagångssätt såvitt detta är möjligt. Framför allt är det respekten för maximikvantiteter och kvantitativa begränsningar av spannmål, smör och skummjölkpulver som kan kräva en skyndsam åtgärd. I syfte att vidta åtgärder för detta och eftersom avslutning av uppköp till ett fast pris, antagande av tilldelningskoefficienter och, för vanligt vete, övergång till anbudsförfarande inte innebär några skönmässiga bedömningar, bör kommissionen tillåtas göra detta utan bistånd av kommittén.

(3)

När det gäller spannmålsintervention bör systemet anpassas för att säkra sektorns konkurrenskraft och marknadsinriktning och interventionens roll bör behållas som ett skyddsnät vid eventuella störningar på marknaden och för att göra det lättare för jordbrukarna att agera utifrån marknadsvillkoren. När rådet antog förordning (EG) nr 735/2007 (4), som reformerade interventionssystemet för majs, inledde kommissionen en översyn av interventionsordningen för spannmål på grundval av en analys som visade att det fanns viss risk för ökad kornintervention vid låga priser. Denna prognos för spannmålssektorn har emellertid förändrats i betydande grad sedan dess och kännetecknas nu av ett gynnsamt prisläge på världsmarknaden tack vare ökande global efterfrågan och små spannmålslager världen över. Interventionsnivåerna för annat foderspannmål bör mot bakgrund av detta fastställas till noll. Därigenom blir det möjligt att vidta interventionsåtgärder utan negativa följder för spannmålsmarknaden som helhet. Den gynnsamma prognosen för spannmålssektorn omfattar även durumvete. Det innebär att interventionsuppköpen för närvarande inte är relevanta eftersom marknadspriserna ligger avsevärt över interventionspriset. Det behövs således inte för närvarande några interventionsuppköp för durumvete och interventionsnivåerna bör fastställas till noll. Eftersom spannmålsinterventionen snarare bör vara ett säkerhetsnät än en faktor som påverkar prisbildningen är skillnaderna mellan när skördeperioderna börjar i de olika medlemsstaterna, vilket utgör den faktiska inledningen av regleringsåren, inte längre relevanta, eftersom ordningen inte längre kommer att bygga på priser som motsvarar interventionsnivåerna plus månatliga ökningar. Av förenklingsskäl bör därför datumen för spannmålsintervention harmoniseras i hela gemenskapen.

(4)

Sedan reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2003 har rissektorns konkurrenskraft ökat, produktionen varit stabil och lagren minskat inför en växande efterfrågan både i gemenskapen och på världsmarknaden, och det förväntade priset har legat avsevärt över interventionspriset. Det behövs således för närvarande inte några interventionsuppköp för ris och interventionsnivåerna bör fastställas till noll.

(5)

Produktionen och konsumtionen av griskött förväntas öka på medellång sikt, men inte lika snabbt som under den förra tioårsperioden, vilket beror på konkurrens från fjäderfäkött och högre foderpriser. Priserna på griskött förväntas fortsätta ligga avsevärt högre än interventionspriset. Interventionsuppköp av griskött har inte förekommit på många år och mot bakgrund av marknadssituationen och prognoserna för sektorn, bör möjligheten till interventionsuppköp därför utgå.

(6)

Eftersom den nuvarande situationen och framtidsutsikterna på marknaden tyder på att det inte under några omständigheter skulle vara aktuellt med intervention för griskött, durumvete och ris under 2009, bör interventionsuppköpen av produkterna ändras eller upphöra från och med regleringsåret 2009/2010. För annat spannmål och för att ge jordbrukarna möjlighet till anpassning bör ändringarna inte börja tillämpas förrän från och med regleringsåret 2010/2011.

(7)

Mejerisektorns prognos på medellång sikt präglas av fortsatt ökad efterfrågan inom gemenskapen på produkter med högt mervärde, avsevärt ökad global efterfrågan på mejeriprodukter beroende på högre inkomster och befolkningstillväxt i många regioner i världen samt förändringar i konsumtionsmönstren till förmån för mejeriprodukterna.

(8)

På grund av taken för mjölkkvoterna förväntas den sammanlagda mjölkproduktionen i gemenskapen att gradvis minska i en måttlig utsträckning på medellång sikt i och med att omstruktureringsåtgärderna i de medlemsstater som inte var medlemmar i gemenskapen före den 1 maj 2004 leder till att andelen jordbrukare som har mjölkproduktionen som huvudverksamhet minskar, samtidigt som produktionsökningen förblir begränsad på grund av kvoterna. Samtidigt förväntas volymen mjölk som levereras till mejerier för bearbetning att fortsätta öka under prognosperioden. Med tanke på den stora interna och externa efterfrågan innebär kvotsystemet för mjölk följaktligen att man begränsar möjligheterna att utöka produktionen istället för att man som tidigare var fallet motverkar överproduktion. När det råder en sådan situation på marknaden innebär kvoterna att man begränsar möjligheterna till marknadsorientering, eftersom kvoterna snedvrider jordbrukarnas möjligheter att reagera på prissignaler och hindrar effektivitetsvinster på grund av långsammare omstrukturering. Kvoterna planeras upphöra 2015. Lämpliga justeringar bör gradvis göras för att möjliggöra en smidig övergång genom att undvika överdriven justering när kvoterna upphört att gälla. Utfasning av mjölkkvoterna genom årliga ökningar på 1 % bör därför föreskrivas för varje regleringsår mellan 2009/2010–2013/2014. Av samma skäl bör andra ändringar göras för att göra mjölkkvotsystemet flexiblare när det gäller fettjustering genom att avskaffa justeringen enligt artikel 80.2 i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa jordbruksprodukter (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (5) och, när det gäller kvotregler när verksamheten upphör, genom att öka den procentsats i artikel 72.2 i den förordningen som producenten bör använda under en tolvmånadersperiod för att på så sätt göra det lättare att låta den outnyttjade kvoten omfördelas. Vid omstruktureringen av sektorn bör medlemsstaterna fram till och med den 31 mars 2014 få bevilja ytterligare nationellt stöd inom vissa gränser. De kvotökningar som beslutats genom rådets förordning (EG) nr 248/2008 av den 17 mars 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1234/2007 vad gäller de nationella kvoterna för mjölk (6) och ökningen på 1 % per år tillsammans med övriga ändringar som minskar sannolikheten för att det uppstår en överskottsavgift innebär att endast Italien riskerar att det uppstår en avgift på grund av dess nuvarande produktionsmönster om den årliga ökningen på 1 % skulle tillämpas från och med perioden 2009/2010 till och med 2013/2014. Med beaktande av nuvarande produktionsmönster i alla medlemsstater bör därför kvotökningen tidigareläggas i Italien för att undvika denna risk. För att se till att kvotökningarna i alla medlemsstater leder till en kontrollerad och smidig övergång, bör systemet med överskottsavgifter förstärkas under de kommande två åren och fastställas till en nivå som är tillräckligt avskräckande. En extraavgift bör därför tas ut när leveransökningarna i betydande grad överstiger kvotnivåerna för 2008/2009.

(9)

Ostmarknaden växer stadigt och efterfrågan ökar, såväl inom gemenskapen som från länder utanför gemenskapen. Generellt har ostpriserna därför under en längre tid varit konstanta och inte påverkats i någon avsevärd utsträckning av de sjunkande institutionella priserna för bulkvaror (smör och skummjölkspulver). Vare sig med hänsyn till ekonomiska aspekter eller marknadsförvaltningen går det längre att motivera det fasta och det icke-obligatoriska stödet till privat lagring av en sådan högvärdig och marknadsanpassad produkt som ost och det bör därför avskaffas.

(10)

Inom ramen för reformen av mejerisektorn och mot bakgrund av den nuvarande situationen på marknaden behövs för närvarande inte stödet för skummjölkspulver avsett som foder och för skummjölk som används för kaseinproduktion. Emellertid kan sådant stöd fortfarande ha en roll att spela om det uppstår eller är sannolikt att det kommer att uppstå överskott på mjölkprodukter, så att det sålunda uppstår eller är sannolikt att det uppstår allvarlig obalans på marknaden. Beslutet bör emellertid fattas av kommissionen på grundval av grundlig marknadsanalys snarare än en förpliktelse att tillämpa systemet varje år. Systemet bör därför göras fakultativt. Om stödet tillämpas bör det fastställas i förväg eller genom ett anbudsförfarande.

(11)

Stödet för avsättning av smör avsett för konditorivaror och glass och för direkt konsumtion har sänkts i linje med sänkningen av interventionspriset för smör från och med 2004, och låg följaktligen på noll tills anbudsförfarandena slopades på grund av den gynnsamma marknadssituationen. Dessa ordningar för stöd för avsättning är inte längre nödvändiga för att stödja marknaden på interventionsprisnivå och bör därför slopas.

(12)

I likhet med vad som gällde för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2003 är det för att stärka gemenskapens jordbrukssektors konkurrenskraft och för att främja ett mer marknadsinriktat och mer hållbart jordbruk nödvändigt att övergången från produktionsstöd till producentstöd fortsätter genom upphävande av de stöd som föreskrivs i den enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden för torkat foder, lin, hampa och potatisstärkelse och genom att stödet för dessa produkter integreras med systemet med frikopplat gårdsstöd. I likhet med vad som skedde under reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2003 kommer frikopplingen av stödet till jordbrukarna att innebära att inkomststödet blir effektivare, utan att de faktiska belopp som betalas ut ändras.

(13)

Stödet för lin- och hampfibrer bör nu frikopplas. För att lin- och hampbranschen ska få tid på sig att anpassa sig bör integreringen av detta stöd i systemet med samlat gårdsstöd genomföras under en övergångstid. Stödet bör därför tillhandahållas för långa linfibrer och korta linfibrer och hampfibrer fram till den 1 juli 2012. Bevarandet av stödet för korta linfibrer och hampfibrer för att balansera stödet inom sektorn innebär att stödet för långa linfibrer bör minskas. För att emellertid respektera odlarnas legitima förväntningar bör denna minskning först ske från och med regleringsåret 2010/2011.

(14)

Ordningen för torkat foder reformerades 2003 genom att en del av stödet gick till branschen medan resten frikopplades och integrerades i systemet med samlat gårdsstöd. Med tanke på den allmänna övergången mot ökad marknadsinriktning, de nuvarande prognoserna för marknaderna för foder och proteingrödor och de särskilt negativa miljökonsekvenser som produktionen av torkat foder på senare tid visat sig leda till, bör övergången till helt frikopplade stöd för hela sektorn kompletteras med att de återstående stöden till branschen också frikopplas. För att lindra effekterna av att stödet till branschen avskaffas bör lämpliga justeringar göras av det pris för råvaror som erbjuds producenterna, som kommer att få ökade rättigheter till direktstöd till följd av frikopplingen. Omstruktureringen av sektorn har pågått sedan reformen 2003 men det bör ändå föreskrivas en övergångsperiod fram till den 1 april 2012 så att sektorn hinner anpassa sig.

(15)

Det system som anges i rådets förordning (EEG) nr 1868/94 av den 27 juli 1994 om upprättandet av ett kvotsystem avseende produktionen av potatisstärkelse (7) kommer inte längre att behövas så snart stödet för odlare av potatisstärkelse som fastställs i rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (8) har upphört att gälla. Stödet till producenterna frikopplades delvis 2003 och stödet bör nu frikopplas helt, men det bör föreskrivas en övergångsperiod fram till den 1 juli 2012 så att jordbrukarna hinner anpassa sina åtaganden i förhållande till systemet för stöd för potatisstärkelse. Det relevanta minimipriset för potatisstärkelse bör därför också förlängas med samma period. Efter utgången av den perioden bör det kvotsystem som är kopplat till direktstöden tas bort samtidigt som direktstöden helt och hållet integreras i systemet med samlat gårdsstöd. De relevanta bestämmelserna bör under tiden, i likhet med vad som gäller för andra stöd och kvotsystem, integreras i den enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden.

(16)

Med tanke på de ursprungliga målen för stödet till stärkelseproduktion och med tanke på utvecklingen på de inhemska och internationella marknaderna för spannmål och stärkelse är det inte längre relevant att bevilja stöd för stärkelseproduktion och stödet bör därför utgå. Situationen på marknaden och prognoserna för denna är sådana att stödet länge har varit noll och den situationen förväntas fortsätta varför stödet snabbt kan avskaffas utan några negativa effekter för sektorn.

(17)

Producentorganisationerna kan spela en viktig roll när det gäller att gruppera leveranserna i sektorer där det råder obalans mellan antalet producenter och uppköpare. Medlemsstaterna bör därför kunna ge erkännande åt producentorganisationer på gemenskapsnivå i alla sektorer.

(18)

I rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (9) föreskrivs att medlemsstaterna ska behålla en del av den komponent av de nationella taken som motsvarar arealstödet för humle och särskilt använda det för att finansiera viss verksamhet som bedrivs av erkända producentorganisationer. Den förordningen ska upphöra att gälla och i förordning (EG) nr 73/2009 frikopplas arealstödet för humle från och med den 1 januari 2010, vilket innebär att sista utbetalningen till producentorganisationerna enligt den bestämmelsen kommer att ske under 2010. För att tillåta organisationer för humleproducenter att fortsätta sin verksamhet som tidigare bör en specifik bestämmelse införas om att motsvarande belopp ska användas i de berörda medlemsstaterna för samma verksamheter med verkan från och med den 1 januari 2011.

(19)

I förordningen om en samlad marknadsordning föreskrivs att innehållna belopp av stöd för olivodlingar i enlighet med artikel 110i.4 i förordning (EG) nr 1782/2003 ska användas för att finansiera aktörsorganisationernas arbetsprogram. Förordning (EG) nr 1782/2003 ska upphöra att gälla. Av tydlighetsskäl och av rättssäkerhetsskäl bör en specifik bestämmelse införas för att fastställa de belopp som ska användas i de berörda medlemsstaterna för arbetsprogrammen.

(20)

Av rättssäkerhetsskäl och förenklingsskäl är det lämpligt att förtydliga och harmonisera bestämmelserna om icke-tillämpning av artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget på de stöd som medlemsstaterna beviljar i enlighet med förordning (EG) nr 1324/2007, rådets förordning (EG) nr 247/2006 av den 30 januari 2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden (10), rådets förordning (EG) nr 320/2006 av den 20 februari 2006 om inrättande av en tillfällig ordning för omstrukturering av sockerindustrin i gemenskapen (11), rådets förordning (EG) nr 1405/2006 av den 18 september 2006 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna (12), rådets förordning (EG) nr 3/2008 av den 17 december 2007 om informationskampanjer och säljfrämjande åtgärder för jordbruksprodukter på den inre marknaden och i tredjeland (13) och rådets förordning (EG) nr 479/2008 av den 29 april 2008 om den gemensamma organisationen av marknaden för vin (14). I detta sammanhang bör de bestämmelser i dessa förordningar som under vissa omständigheter annars skulle kunna betraktas som statligt stöd i den mening som avses i artikel 87.1 i fördraget undantas från reglerna om statligt stöd. De berörda bestämmelserna innehåller lämpliga stödvillkor som gör att det är möjligt att undvika otillbörlig snedvridning av konkurrensen.

(21)

Förordningarna (EG) nr 247/2006, (EG) nr 320/2006, (EG) nr 1405/2006, (EG) nr 1234/2007, (EG) nr 3/2008 och (EG) nr 479/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

(22)

Följande rättsakter är obsoleta och bör därför av rättssäkerhetsskäl upphöra att gälla: Rådets förordning (EEG) nr 1883/78 av den 2 augusti 1978 om allmänna bestämmelser för finansiering av interventioner genom garantisektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) (15), rådets förordning (EEG) nr 1254/89 av den 3 maj 1989 om fastställande för regleringsåret 1989/1990 av bland annat vissa sockerpriser och en standardkvalitet för sockerbetor (16), rådets förordning (EEG) nr 2247/89 av den 24 juli 1989 om en nödåtgärd för gratisleverans av vissa jordbruksprodukter till Polen (17), rådets förordning (EEG) nr 2055/93 av den 19 juli 1993 om tilldelning av en särskild referenskvantitet till vissa producenter av mjölk och mjölkprodukter (18) och rådets förordning (EG) nr 1182/2005 av den 18 juli 2005 om antagande av autonoma övergångsåtgärder för att öppna en gemenskapstullkvot för import av levande nötkreatur med ursprung i Schweiz (19). Följande rättsakter kommer att vara obsoleta med verkan från och med den 1 maj 2009 och bör därför av samma skäl upphöra att gälla från och med den dagen: Rådets förordning (EG) nr 2596/97 av den 18 december 1997 om förlängning av den frist som föreskrivs i artikel 149.1 i Anslutningsakten för Österrike, Finland och Sverige (20) och rådets förordning (EG) nr 315/2007 av den 19 mars 2007 om övergångsbestämmelser som innebär ett undantag från förordning (EG) nr 2597/97 när det gäller konsumtionsmjölk som producerats i Estland (21).

(23)

Generellt bör denna förordning gälla från och med dess ikraftträdande. För att se till att bestämmelserna i denna förordning inte påverkar vissa stöd som ska betalas ut under regleringsår 2008/2009 eller 2009/2010, bör det emellertid föreskrivas ett senare tillämpningsdatum för de bestämmelser som direkt påverkar stödordningar i sektorer för vilka regleringsår planeras. Denna förordning bör i sådana fall först börja gälla från och med ingången av de senare regleringsåren.

1.

Punkt 3 andra stycket ska utgå.

2.

Följande punkt ska läggas till:

”4.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2 i denna artikel och genom undantag från artikel 180 i förordning (EG) nr 1234/2007 (22) och artikel 3 i förordning (EG) nr 1184/2006 (23) ska artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget inte gälla utbetalningar som medlemsstaterna gör i enlighet med den här förordningen med stöd av avdelning III, punkt 3 i den här artikeln och artiklarna 17 och 21 i den här förordningen.

1.

Artikel 6.6 ska ersättas med följande:

”6.   Medlemsstaterna ska inte bevilja nationellt stöd till de diversifieringsåtgärder som föreskrivs i denna artikel. Om emellertid de övre gränser som avses i punkt 4 tredje stycket tillåter beviljande av diversifieringsstöd på 100 %, ska den berörda medlemsstaten bidra med minst 20 % av den stödberättigande utgiften.”.

2.

Följande artikel ska införas:

”Artikel 13a

Statligt stöd

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 6.5 i den här förordningen och genom undantag från artikel 180 i förordning (EG) nr 1234/2007 (22) och artikel 3 i förordning (EG) nr 1184/2006 (23) ska artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget inte gälla utbetalningar som medlemsstaterna gör i enlighet med den här förordningen med stöd av artiklarna 3, 6, 7, 8, 9 och 11 i den här förordningen.

1.

Artikel 8.1 a ska ersättas med följande:

2.

Artikel 10.2 ska utgå.

3.

I del II avdelning I kapitel I avsnitt II ska underavsnitt II ersättas med följande:

”Underavsnitt II

Inledande av uppköp

Artikel 11

Perioder för offentlig intervention

Offentlig intervention får ske under följande perioder:

Artikel 12

Inledande av offentlig intervention

1.   Under de perioder som anges i artikel 11 får offentlig intervention ske enligt följande:

2.   Offentlig intervention avseende nöt- och kalvkött enligt punkt 1 c ska avslutas av kommissionen, utan bistånd av den kommitté som avses i artikel 195.1, om de villkor som anges i punkt 1 b inte längre uppfylls under en representativ period.

Artikel 13

Kvantitetsgränser för intervention

1.   Uppköpen inom ramen för offentlig intervention ska begränsas till följande kvantiteter:

2.   Socker som lagras i enlighet med punkt 1 b under ett regleringsår får inte omfattas av någon annan lagringsåtgärd enligt artiklarna 32, 52 eller 63.

3.   När det gäller de produkter som anges i punkt 1 a, c och d får kommissionen genom undantag från punkt 1 besluta om fortsatt offentlig intervention utöver de kvantiteter som anges i punkt 1 om situationen på marknaden, och i synnerhet marknadsprisernas utveckling, så kräver.”.

4.

I del II avdelning I kapitel I avsnitt II ska underavsnitt III ersättas med följande:

”Underavsnitt III

Interventionspriser

Artikel 18

Interventionspriser

1.   Interventionspriset

2.   Interventionspriser och interventionskvantiteter för följande produkter ska fastställas av kommissionen genom anbudsförfaranden:

Vid särskilda omständigheter får det fastställas att ett anbudsförfarande endast ska omfatta en medlemsstat eller en region i en medlemsstat eller att interventionspriserna och de interventionskvantiteterna ska fastställas per medlemsstat eller region i en medlemsstat på grundval av noterade genomsnittliga marknadspriser.

3.   De högsta uppköpspriser som fastställs i enlighet med anbudsförfarandena i punkt 2 får inte överskrida följande värden:

4.   De interventionspriser som avses i punkterna 1, 2 och 3 ska

5.   Interventionspriset för socker ska motsvara 80 % av det referenspris som fastställts för det regleringsår som följer på det regleringsår under vilket erbjudandet görs. Om kvaliteten på det socker som erbjuds det utbetalande organet avviker från den standardkvalitet som avses i punkt B i bilaga IV och för vilken referenspriset fastställts, ska interventionspriset höjas eller sänkas i motsvarande grad.”.

5.

Artikel 28 b ska utgå.

6.

Artikel 30 ska utgå.

7.

Artikel 31 ska ändras på följande sätt:

8.

Artikel 36 ska utgå.

9.

Artikel 43 ska ändras på följande sätt:

10.

Artikel 46.3 ska utgå.

11.

Artikel 55 ska ersättas med följande:

”Artikel 55

Kvotsystem

1.   Ett kvotsystem ska tillämpas för följande produkter:

2.   Beträffande de kvotsystem som avses i punkt 1 a och b ska gälla att om en producent överskrider den berörda kvoten och, när det gäller socker, inte utnyttjar överskottskvantiteterna i enlighet med artikel 61, ska en överskottsavgift betalas för dessa kvantiteter på de villkor som anges i avsnitten II och III.”.

12.

I artikel 72.2 ska ”70 %” ersättas med ”85 %”.

13.

Följande stycke ska läggas till i artikel 78.1:

”För de tolvmånadersperioder som inleds den 1 april 2009 och den 1 april 2010 ska överskottsavgiften för mjölk som levereras utöver 106 % av den nationella kvoten för leveranser som gäller den tolvmånadersperiod som inleds den 1 april 2008 fastställas till 150 % av den avgift som avses i andra stycket.”.

14.

Artikel 80 ska ändras på följande sätt:

15.

I del II avdelning I kapitel III ska följande införas som avsnitt IIIa:

”Avsnitt IIIa

Kvoter för potatisstärkelse

Artikel 84a

Kvoter för potatisstärkelse

1.   De medlemsstater som producerar potatisstärkelse ska tilldelas kvoter för det regleringsår under vilket kvotsystemet tillämpas enligt artikel 204.5 och i enlighet med bilaga Xa.

2.   Varje producentmedlemsstat som avses i bilaga Xa ska, utifrån de underkvoter som fanns tillgängliga för varje producent under 2007/2008, fördela sin kvot mellan potatisstärkelseproducenterna för utnyttjande under de berörda regleringsåren.

3.   Ett företag som producerar potatisstärkelse får inte ingå odlingsavtal med potatisproducenter om sådana potatiskvantiteter att det skulle innebära att det produceras stärkelse utöver kvoten enligt punkt 2.

4.   Varje kvantitet potatisstärkelse som produceras utöver den kvot som avses i punkt 2 ska exporteras i oförändrat skick från gemenskapen före den 1 januari efter utgången av det aktuella regleringsåret. Exportbidrag ska inte utgå för sådana kvantiteter.

5.   Utan hinder av punkt 4 får ett potatisstärkelseproducerande företag under ett regleringsår överskrida sin kvot för regleringsåret ifråga med högst 5 % av sin kvot för nästa regleringsår. I sådana fall ska kvoten för nästa regleringsår minskas i enlighet därmed.

6.   Bestämmelserna i detta avsnitt ska inte gälla för potatisstärkelse som produceras av företag som inte omfattas av punkt 2 och som köper potatis från producenter som inte får det stöd som avses i artikel 77 i förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare (24).

16.

I artikel 85 ska följande led läggas till:

17.

I del II avdelning I kapitel IV avsnitt I ska underavsnitt I utgå.

18.

I artikel 91.1 ska de två första styckena ersättas med följande:

”Stöd för beredning av långa linstrån som odlas för fiberproduktion och korta linstrån och hampa som odlas för fiberproduktion ska för regleringsåren 2009/2010-2011/2012 beviljas godkända förste beredare för den kvantitet fibrer som faktiskt framställs av strån för vilka det har ingåtts försäljningsavtal med jordbrukare.”.

19.

Artikel 92.1 första stycket ska ändras på följande sätt:

20.

Artikel 94.1 ska ersättas med följande:

”1.   Under vart och ett av regleringsåren 2009/2010-2011/2012 ska den garanterade maximikvantitet för långa linfibrer för vilken stöd får beviljas vara 80 878 ton. Denna kvantitet ska fördelas på vissa medlemsstater i form av nationella garanterade kvantiteter i enlighet med led A.I i bilaga XI.”.

21.

Artikel 94.1 a ska ersättas med följande:

”1a.   För korta linfibrer och hampfibrer fastställs en garanterad maximikvantitet på 147 265 ton för vart och ett av regleringsåren 2009/2010–2011/2012 för vilka stöd kan utgå. Denna kvantitet ska fördelas på vissa medlemsstater i form av nationella garanterade kvantiteter, i enlighet med led A.II i bilaga XI.”.

22.

I del II avdelning I kapitel IV avsnitt I ska följande införas som underavsnitt III:

”Underavsnitt III

Potatisstärkelse

Artikel 95a

Potatisstärkelsebidrag

1.   Ett bidrag på 22,25 EUR per ton producerad stärkelse ska under regleringsåren 2009/2010, 2010/2011 och 2011/2012 betalas ut till potatisstärkelseproducenter för kvantiteter potatisstärkelse inom den kvot som avses i artikel 84a.2, förutsatt att de till potatisproducenterna har betalat ett minimipris för den mängd potatis som har behövts för att producera den tillåtna kvoten stärkelse.

2.   Under de berörda regleringsåren ska minimipriset för potatis avsedd för tillverkning av potatisstärkelse vara 178,31 EUR per ton.

Minimipriset avser den kvantitet potatis som levereras till fabriken och som behövs för att tillverka ett ton stärkelse.

Minimipriset ska justeras efter potatisens stärkelseinnehåll.

3.   Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta underavsnitt.”.

23.

Artikel 96 ska utgå.

24.

Artiklarna 99 och 100 ska ersättas med följande:

”Artikel 99

Stöd för skummjölk och skummjölkspulver avsett att användas som foder

1.   Om överskott av mjölkprodukter uppstår, sannolikt kommer att uppstå eller sannolikt kommer att skapa allvarlig obalans på marknaden, får kommissionen besluta att stöd ska beviljas för skummjölk och skummjölkspulver som har producerats i gemenskapen och som är avsedda att användas som foder, enligt villkor och produktnormer som ska fastställas av kommissionen. Stödet får fastställas i förväg eller genom anbudsförfaranden.

För tillämpningen av denna artikel ska kärnmjölk och kärnmjölkspulver betraktas som skummjölk och skummjölkspulver.

2.   Kommissionen ska fastställa stödbeloppen med hänsyn till det referenspris för skummjölkspulver som fastställs i artikel 8.1 e ii och marknadens utveckling när det gäller skummjölk och skummjölkspulver.

Artikel 100

Stöd för skummjölkspulver som bearbetas till kasein och kaseinater

1.   Om överskott av mjölkprodukter uppstår, sannolikt kommer att uppstå eller sannolikt kommer att skapa allvarlig obalans på marknaden, får kommissionen besluta att stöd ska beviljas för skummjölkspulver som har producerats i gemenskapen och som bearbetas till kasein och kaseinater, enligt villkor och produktnormer för mjölken, kaseinet och kaseinaterna som ska fastställas av kommissionen. Stödet får fastställas i förväg eller genom anbudsförfaranden.

2.   Kommissionen ska fastställa stödbeloppen med hänsyn till situationen på marknaden för skummjölkspulver och det referenspris för skummjölkspulver som fastställs i artikel 8.1 e ii.

Stödet kan variera beroende på om skummjölken bearbetas till kasein eller till kaseinater och beroende på dessa produkters kvalitet.”.

25.

Artikel 101 ska utgå.

26.

Artikel 102.2 ska ersättas med följande:

”2.   Medlemsstaterna kan, som komplement till gemenskapsstödet, bevilja nationellt stöd för leverans av sådana produkter som avses i punkt 1 till skolelever. Medlemsstaterna får finansiera sina nationella stöd genom en avgift som läggs på mejerisektorn eller genom andra bidrag från mejerisektorn.”.

27.

Följande avsnitt ska införas:

”Avsnitt IIIa

Stöd inom sektorn för humleodling

Artikel 102a

Stöd till producentorganisationer

1.   Gemenskapen ska finansiera en utbetalning till producentorganisationer inom sektorn för humleodling som är erkända enligt artikel 122 för att finansiera de syften som avses i den artikeln.

2.   Gemenskapens finansiering per år för utbetalning till producentorganisationer ska vara 2 277 000 EUR för Tyskland.

3.   Kommissionen ska anta tillämpningsföreskrifter för detta avsnitt.”.

28.

Artikel 103 ska ändras på följande sätt:

29.

Artikel 103e.2 ska utgå.

30.

Artikel 105.2 ska ersättas med följande:

”2.   Medlemsstaterna får bevilja särskilda nationella stöd för skydd av biodlingar som är missgynnade på grund av strukturella eller naturbetingade förhållanden eller inom ramen för program för ekonomisk utveckling, men stöd får inte beviljas för produktion eller handel. Medlemsstaterna ska anmäla dessa stöd till kommissionen i samband med överlämnandet av biodlingsprogrammet i enlighet med artikel 109.”.

31.

Artikel 119 ska ersättas med följande:

”Artikel 119

Användning av kasein och kaseinater i framställningen av ost

Om det utgår stöd enligt artikel 100 får kommissionen kräva att det inhämtas förhandstillstånd för användningen av kasein och kaseinater i framställningen av ost och sådant tillstånd ska endast beviljas om sådan användning är en nödvändig förutsättning för framställningen av produkterna.”.

32.

I artikel 122 ska följande stycke läggas till:

”Medlemsstaterna får också ge erkännande till producentorganisationer som består av producenter i alla de sektorer som avses i artikel 1, utom de sektorer som avses i led a i första stycket, på de villkor som anges i leden b och c i det stycket.”.

33.

Artikel 124.1 ska ersättas med följande:

”1.   Artikel 122 och artikel 123.1 första stycket ska tillämpas utan att det påverkar medlemsstaternas erkännande, på grundval av nationell lagstiftning och i enlighet med gemenskapslagstiftningen, av producentorganisationer respektive branschorganisationer inom någon av de sektorer som avses i artikel 1, med undantag för de sektorer som avses i artikel 122 första stycket led a och artikel 123.1.”.

34.

Artikel 180 ska ersättas med följande:

”Artikel 180

Tillämpning av artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget

Artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget ska tillämpas på produktion av och handel med de produkter som avses i artikel 1.1 leden a-k och m–u och i artikel 1.3 i denna förordning.

Artiklarna 87, 88 och 89 i fördraget ska inte tillämpas på utbetalningar enligt artiklarna 44, 45, 46, 47, 48, 102, 102a, 103, 103a, 103b, 103e, 103ga, 104, 105 och 182 i denna förordning som medlemsstaterna gör i enlighet med denna förordning.”.

35.

I artikel 182 ska följande punkt läggas till:

”7.   Fram till och med den 31 mars 2014 får medlemsstaterna bevilja statligt stöd till ett totalt årligt belopp på upp till 55 % av det maximibelopp som anges i artikel 69.4 och 69.5 i förordning (EG) nr 73/2009 till jordbrukare inom mejerisektorn utöver gemenskapens stöd som beviljas i enlighet med artikel 68.1 b i den förordningen. Emellertid ska i inget fall det totala beloppet på gemenskapens stöd enligt de åtgärder som avses i artikel 68.4 i den förordningen och det statliga stödet överstiga det maximibelopp som avses i artikel 68.4 i den förordningen.”.

36.

I artikel 184 ska följande punkt läggas till:

37.

I artikel 204 ska följande punkt läggas till:

”5.   När det gäller potatisstärkelse ska del II avdelning I kapitel III avsnitt IIIa tillämpas fram till utgången av regleringsåret för potatisstärkelse 2011/2012.”.

38.

I bilaga IX ska punkt 1 ersättas med texten i bilaga I till denna förordning.

39.

Texten i bilaga II till denna förordning ska införas som bilaga Xa.

40.

Texten i bilaga III till denna förordning ska införas som punkt 20a i bilaga XXII.

a)

Punkterna 5-8, 12-14 och 38 i artikel 4 ska tillämpas från och med 1 april 2009.

b)

Punkterna 11, 15, 16, 18-25, 31, 37 och 39 ska tillämpas från och med den 1 juli 2009.

c)

Punkterna 1, 3, 4 och 9 b i artikel 4 ska tillämpas

d)

Punkt 27 i artikel 4 ska tillämpas från och med 1 januari 2011.

e)

Punkt 17 i artikel 4 ska tillämpas från och med den 1 april 2012.