BILAGA

DIREKTIV 96/48/EG – DRIFTSKOMPATIBILITETEN HOS DET TRANSEUROPEISKA JÄRNVÄGSSYSTEMET FÖR HÖGHASTIGHETSTÅG

FÖRSLAG TILL TEKNISKA SPECIFIKATIONER FÖR DRIFTSKOMPATIBILITET

Delsystem: Drift och trafikledning

1.

INLEDNING

1.1	Tekniskt tillämpningsområde

1.2	Geografiskt tillämpningsområde

1.3	Innehållet i denna TSD

2.	DELSYSTEMET DRIFT OCH TRAFIKLEDNING – DEFINITION OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

2.1	Delsystemet

2.2	Tillämpningsområde

2.2.1

Personal och tåg

2.2.2

Driftsprinciper

2.2.3

Tillämplighet på befintliga fordon och infrastruktur

2.3	Koppling mellan denna TSD och direktiv 2004/49/EG

3.	VÄSENTLIGA KRAV

3.1	Överensstämmelse med väsentliga krav

3.2	Väsentliga krav – översikt

3.3	Särskilda aspekter i fråga om de allmänna kraven

3.3.1

Säkerhet

3.3.2

Tillförlitlighet och tillgänglighet

3.3.3

Hälsa

3.3.4

Miljöskydd

3.3.5

Teknisk kompatibilitet

3.4	Specifika krav för delsystemet Drift och trafikledning

3.4.1

Säkerhet

3.4.2

Tillförlitlighet och tillgänglighet

3.4.3

Teknisk kompatibilitet

4	BESKRIVNING AV DELSYSTEMET

4.1

Inledning

4.2	Funktionella och tekniska specifikationer för delsystemet

4.2.1

Specifikationer som rör personal

4.2.1.1

Allmänna krav

4.2.1.2

Dokumentation för förare

4.2.1.2.1

Förarens regelbok

4.2.1.2.2

Beskrivning av linjen och relevant utrustning utmed banan på trafikerade linjer

4.2.1.2.2.1

Sammanställning av linjeboken

4.2.1.2.2.2

Ändrade uppgifter

4.2.1.2.2.3

Information till föraren i realtid

4.2.1.2.3

Tidtabeller

4.2.1.2.4

Rullande materiel

4.2.1.3

Dokumentation för annan personal än förare, inom järnvägsföretag

4.2.1.4

Dokumentation för infrastrukturförvaltares trafikledningspersonal

4.2.1.5

Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan järnvägsföretagspersonal och trafikledningspersonal

4.2.2

Specifikationer som rör tåg

4.2.2.1

Tågs synlighet

4.2.2.1.1

Allmänna krav

4.2.2.1.2

Främre ände

4.2.2.2

Tågs hörbarhet

4.2.2.2.1

Allmänna krav

4.2.2.2.2

Kontroll

4.2.2.3

Fordonsidentitet

4.2.2.4

Krav på fordon för passagerare

4.2.2.5

Tågsammansättning

4.2.2.6

Bromsning av tåg

4.2.2.6.1

Minimikrav på bromssystemet

4.2.2.6.2

Bromsprestanda

4.2.2.7

Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick

4.2.2.7.1

Allmänna krav

4.2.2.7.2

Nödvändiga data

4.2.3

Specifikationer som rör tågdrift

4.2.3.1

Tågplanering

4.2.3.2

Tågidentitet

4.2.3.3

Tågets avgång

4.2.3.3.1

Kontroll och prov före avgång

4.2.3.3.2

Information till infrastrukturförvaltaren om den rullande materielens driftstatus

4.2.3.4

Trafikledning

4.2.3.4.1

Allmänna krav

4.2.3.4.2

Tågrapportering

4.2.3.4.2.1

Data som krävs för rapportering av tågets position

4.2.3.4.2.2

Planerad tid för överlämnande

4.2.3.4.3

Farligt gods

4.2.3.4.4

Driftskvalitet

4.2.3.5

Registrering av data

4.2.3.5.1

Registrering av övervakningsdata utanför tåget

4.2.3.5.2

Registrering av övervakningsdata ombord på tåget

4.2.3.6

Drift vid störning

4.2.3.6.1

Meddelande till andra användare

4.2.3.6.2

Meddelande till förare

4.2.3.6.3

Beredskap

4.2.3.7

Hantering av nödsituationer

4.2.3.8

Assistans till tågpersonal vid tillbud eller allvarligt funktionsfel på rullande materiel

4.3	Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten

4.3.1

Gränssnitt mot TSD Infrastruktur

4.3.1.1

Signalers synbarhet

4.3.1.2

Fordon för passagerare

4.3.1.3

Yrkesmässiga kvalifikationer

4.3.2

Gränssnitt mot TSD Trafikstyrning och signalering

4.3.2.1

Registrering av övervakningsdata

4.3.2.2

Förarövervakning

4.3.2.3

Driftsregler för ERTMS/ETCS och ERTMS/GSM-R

4.3.2.4

Signalers och tavlors synbarhet

4.3.2.5.

Bromsning av tåg

4.3.2.6

Sandning. Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för uppgiften att köra ett tåg

4.3.2.7

Registrering av data och varmgångsdetektering

4.3.3

Gränssnitt mot TSD Rullande materiel

4.3.3.1

Bromsning

4.3.3.2

Krav på fordon för passagerare

4.3.3.3

Tågs synlighet

4.3.3.3.1

På det första fordonet i tåget, i körriktningen

4.3.3.3.2

I den bakre ändan

4.3.3.4

Tågs hörbarhet

4.3.3.5

Signalers synbarhet

4.3.3.6

Förarövervakning

4.3.3.7

Tågsammansättning och bilaga B

4.3.3.8

Parametrar för rullande materiel som inverkar på markbaserade tågövervakningssystem och rullande materiels dynamiska beteende

4.3.3.9

Sandning

4.3.3.10

Tågsammansättning, bilagorna H och J

4.3.3.11

Beredskap och hantering av nödsituationer

4.3.3.12

Registrering av data

4.3.3.13

Aerodynamiska effekter på ballast

4.3.3.14

Klimat- och miljöförhållanden

4.3.3.15

Sidvindar

4.3.3.16

Största tryckvariation i tunnlar

4.3.3.17

Yttre buller

4.3.3.18

Brandsäkerhet

4.3.3.19

Lyftnings- och undsättningsförfaranden

4.3.3.20

Principer för övervakning och diagnostik

4.3.3.21

Särskilda specifikationer för långa tunnlar

4.3.3.22

Traktionskrav

4.3.3.23

Adhesionskrav

4.3.3.24

Funktionella och tekniska specifikationer rörande kraftförsörjning

4.3.4

Gränssnitt mot TSD högh. Energi

4.3.5

Gränssnitt mot TSD Säkerhet i järnvägstunnlar

4.3.6

Gränssnitt mot TSD Tillgänglighet för funktionshindrade

4.4	Driftsregler

4.5	Underhållsregler

4.6	Yrkesmässiga kvalifikationer

4.6.1

Yrkesmässiga kvalifikationer

4.6.1.1

Yrkeskunskaper

4.6.1.2

Förmåga att omsätta denna kunskap i praktiken

4.6.2

Språklig kompetens

4.6.2.1

Principer

4.6.2.2

Nivå på språkkunskaper

4.6.3

Initial och fortlöpande bedömning av personalen

4.6.3.1

Grundläggande krav

4.6.3.2

Analys av utbildningsbehov

4.6.3.2.1

Utveckling av analysen av utbildningsbehov

4.6.3.2.2

Uppdatering av analysen av utbildningsbehov

4.6.3.2.3

Särskilda krav för tågpersonal och övrig ombordpersonal

4.6.3.2.3.1

Linjekännedom

4.6.3.2.3.2

Kunskap om den rullande materielen

4.6.3.2.3.3

Auxiliary Staff

4.7	Villkor avseende hälsa och säkerhet

4.7.1

Inledning

4.7.2

Rekommenderade kriterier för godkännande av företagsläkare och medicinska organisationer

4.7.3

Kriterier för godkännande av psykologer som deltar i psykologiska bedömningar och krav gällande psykologiska bedömningar

4.7.3.1

Certifiering av psykologer

4.7.3.2

Den psykologiska bedömningens innehåll och tolkning

4.7.3.3

Urval av bedömningsverktyg

4.7.4

Medicinska undersökningar och psykologiska bedömningar

4.7.4.1

Före anställning

4.7.4.1.1

Minsta omfattning av den medicinska undersökningen

4.7.4.1.2

Psykologisk bedömning

4.7.4.2

Efter anställning

4.7.4.2.1

Periodicitet för återkommande medicinska undersökningar

4.7.4.2.2

Minsta omfattning av den återkommande medicinska undersökningen

4.7.4.2.3

Ytterligare medicinska undersökningar och/eller psykologiska bedömningar

4.7.5

Medicinska krav

4.7.5.1

Allmänna krav

4.7.5.2

Synkrav

4.7.5.3

Hörselkrav

4.7.5.4

Graviditet

4.7.6

Särskilda krav knutna till uppgiften att köra ett tåg

4.7.6.1

Periodicitet för återkommande medicinska undersökningar

4.7.6.2

Ytterligare innehåll i den medicinska undersökningen

4.7.6.3

Ytterligare synkrav

4.7.6.4

Ytterligare krav i fråga om hörsel och talförmåga

4.7.6.5

Antropometri

4.7.6.6

Krishantering

4.8	Registren över infrastruktur och rullande materiel

4.8.1

Infrastruktur

4.8.2

Rullande materiel

5	DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTER

5.1	Definition

5.2	Förteckning över komponenter

5.3	Prestanda och specifikationer för komponenterna

6.	BEDÖMNING AV KOMPONENTERNAS ÖVERENSSTÄMMELSE OCH/ELLER LÄMPLIGHET FÖR ANVÄNDNING OCH KONTROLL AV DELSYSTEMET

6.1	Driftskompatibilitetskomponenter

6.2	Delsystemet Drift och trafikledning

6.2.1

Principer

6.2.2

Dokumentering av regler och förfaranden

6.2.3

Bedömningsförfarande

6.2.3.1

Behörig myndighets beslut

6.2.3.2

Om en bedömning krävs

6.2.4

Systemets prestanda

7.	GENOMFÖRANDE

7.1

Principer

7.2	Riktlinjer för genomförandet

7.3	Specialfall

7.3.1

Inledning

7.3.2

Förteckning över specialfall

BILAGA A:

DRIFTSREGLER FÖR ERTMS/ETCS OCH ERTMS/GSM-R

BILAGA B:

ANDRA REGLER SOM MÖJLIGGÖR EN SAMMANHÄNGANDE DRIFT AV NYA STRUKTURELLA DELSYSTEM

A. ALLMÄNT

B. PERSONALENS SÄKERHET OCH TRYGGHET

C. DRIFTSGRÄNSSNITT MOT UTRUSTNING FÖR SIGNALERING OCH TRAFIKSTYRNING

D. TÅGRÖRELSER

E. AVVIKELSER, TILLBUD OCH OLYCKOR

BILAGA C:

METOD FÖR SÄKERHETSRELATERAD KOMMUNIKATION

BILAGA D:

INFORMATION SOM JÄRNVÄGSFÖRETAGET MÅSTE HA TILLGÅNG TILL MED AVSEENDE PÅ DE LINJESTRÄCKOR SOM DET AVSER ATT TRAFIKERA

BILAGA E:

SPRÅK- OCH KOMMUNIKATIONSNIVÅ

BILAGA F:

INFORMATIVA OCH EJ OBLIGATORISKA RIKTLINJER FÖR BEDÖMNING AV DELSYSTEMET DRIFT OCH TRAFIKLEDNING

BILAGA G:

INFORMATIV OCH EJ OBLIGATORISK FÖRTECKNING ÖVER DELAR ATT KONTROLLERA FÖR VARJE GRUNDPARAMETER

BILAGA H:

MINIMIKRAV I FRÅGA OM YRKESKVALIFIKATIONER FÖR UPPGIFTEN ATT KÖRA ETT TÅG

BILAGA I:

EJ UTNYTTJAD

BILAGA J:

MINIMIKRAV I FRÅGA OM YRKESKVALIFIKATIONER FÖR DE UPPGIFTER SOM ÄR FÖRKNIPPADE MED ATT ”MEDFÖLJA ETT TÅG”

BILAGA K:

EJ UTNYTTJAD

BILAGA L:

MINIMIKRAV I FRÅGA OM YRKESKVALIFIKATIONER FÖR UPPGIFTEN ATT IORDNINGSTÄLLA ETT TÅG

BILAGA M:

EJ UTNYTTJAD

BILAGA N:

INFORMATIVA OCH EJ OBLIGATORISKA RIKTLINJER FÖR GENOMFÖRANDET

BILAGA O:

EJ UTNYTTJAD

BILAGA P:

FORDONSIDENTITET

BILAGA Q:

EJ UTNYTTJAD

BILAGA R:

TÅGIDENTITET

BILAGA S:

EJ UTNYTTJAD

BILAGA T:

BROMSPRESTANDA

BILAGA U:

FÖRTECKNING ÖVER ÖPPNA PUNKTER

BILAGA V:

UTARBETANDE OCH UPPDATERING AV REGELDOKUMENTATION FÖR FÖRARE

ORDLISTA

1.   INLEDNING

1.1   Tekniskt tillämpningsområde

Denna TSD rör delsystemet Drift och trafikledning, som är ett av de delsystem som ingår i förteckningen under punkt 1 i bilaga II till direktiv 96/48/EG ändrat genom direktiv 2004/50/EG, samt underhåll av detta delsystem.

Denna TSD är tillämplig på följande tågklasser, oberoende av om tågen består av fasta tågsätt (som inte kan delas under drift) eller enskilda fordon. Den gäller för fordon för passagerare såväl som för fordon som inte medför passagerare:

—	:	Klass 1	:	Tåg med en största tillåtna hastighet på 250 km/h eller mer.
—	:	Klass 2	:	Tåg med en största tillåtna hastighet på 190 km/h eller mer, men mindre än 250 km/h.

I enlighet med bilaga I till direktivet, har specifikationer fastställts för var och en av följande kategorier av järnvägslinjer:

—	Kategori I: Linjer som särskilt konstruerats för höghastighetståg och som utrustats för hastigheter på i allmänhet 250 km/tim eller däröver.

—	Kategori II: Linjer som särskilt uppgraderats för höghastighetståg och som utrustats för hastigheter på cirka 200 km/tim.

—	Kategori III: linjer som särskilt uppgraderats för höghastighetståg och som har specifik karaktär till följd av topografi, höjdskillnader eller stadsbebyggelse, där hastigheten måste anpassas från fall till fall.

1.2   Geografiskt tillämpningsområde

Det geografiska tillämpningsområdet för denna TSD är det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg, såsom det beskrivs i bilaga I till direktiv 96/48/EG ändrat genom direktiv 2004/50/EG.

1.3   Innehållet i denna TSD

Denna TSD uppfyller kraven i artikel 5.3 och bilaga I punkt 1.b i direktiv 96/48/EG ändrat genom direktiv 2004/50/EG, genom att

a)	ange det tillämpningsområde som avses (kapitel 2),

b)	ange de väsentliga kraven för det berörda delsystemet (kapitel 3) och dess gränssnitt mot andra delsystem (kapitel 4),

c)	fastställa funktionella och tekniska specifikationer som skall följas när det gäller det berörda delsystemet och dess gränssnitt mot andra delsystem (kapitel 4),

d)	ange vilka driftskompatibilitetskomponenter och gränssnitt som skall omfattas av europeiska specifikationer, däribland europeiska standarder, och som krävs för att uppnå driftskompatibilitet hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg (kapitel 5),

e)	för varje tänkbart fall ange vilka förfaranden som skall tillämpas vid bedömning av driftskompatibilitetskomponenters överensstämmelse eller lämplighet å ena sidan eller vid EG-kontroll av delsystem å andra sidan (kapitel 6),

f)	ange strategin för genomförandet av TSD (kapitel 7),

g)	för den berörda personalen ange de yrkesmässiga kvalifikationer och de villkor avseende hälsa och säkerhet som krävs för drift och underhåll av det delsystem som avses samt för genomförandet av TSD.

Vidare anges, i enlighet med artikel 5.5, specialfall för denna TSD. Dessa beskrivs i kapitel 7.

Avslutningsvis innehåller denna TSD också, i kapitel 4, de särskilda drifts- och underhållskrav som gäller för det tillämpningsområde som anges i punkterna 1.1 och 1.2 ovan.

2.   DELSYSTEMET DRIFT OCH TRAFIKLEDNING – DEFINITION OCH TILLÄMPNINGSOMRÅDE

2.1   Delsystemet

Delsystemet Drift och trafikledning är ett av de delsystem som ingår i det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg enligt förteckningen i bilaga II till direktiv 96/48/EG.

2.2   Tillämpningsområde

Denna TSD är tillämplig på delsystemet Drift och trafikledning för alla infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag som berörs av tågdriften på det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg så som det beskrivs i bilaga I till direktiv 96/48/EG (ändrad enligt bilaga I till direktiv 2004/50/EG).

Specifikationerna i denna TSD Drift och trafikledning kan användas som ett referensdokument även för andra tåg som trafikerar det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg även om de inte omfattas av tillämpningsområdet för denna TSD.

2.2.1   Personal och tåg

Det bör noteras att artikel 5.3 g i direktiv 96/48/EG (ändrat genom direktiv 2004/50/EG) och artikel 5.3 g i direktiv 2001/16/EG (ändrat genom direktiv 2004/50/EG) skiljer sig åt i det att man i det första fallet talar om yrkesmässiga kvalifikationer [”professional competence” i den engelska versionen] för personalen på järnvägssystemet för höghastighetståg, medan man i det andra fallet talar om yrkesmässiga kvalifikationer [”professional qualification” i den engelska versionen] när det gäller järnvägssystemet för konventionella tåg.

Det är olämpligt att göra en åtskillnad mellan TSD:erna Drift och trafikledning för konventionella tåg respektive för höghastighetståg, och därför förutsätts uttrycket yrkesmässiga kvalifikationer [”professional competence”] täcka in det som avses i bägge fallen.

Avsnitten 4.6 och 4.7 är tillämpliga på sådan personal som utför de säkerhetskritiska uppgifterna att köra ett tåg och att medfölja ett tåg, när detta inbegriper passage av gräns(er) mellan stater och arbete bortom den/de plats(er) som anges som ”gräns” i en infrastrukturförvaltares järnvägsnätsbeskrivning och som omfattas av dennes säkerhetstillstånd.

Personal anses inte passera en gräns om verksamheten endast innefattar arbete inom de ”gräns”-platser som avses ovan.

För den personal som utför de säkerhetskritiska uppgifterna att klarera tåg och ge tillstånd för tågrörelser, gäller ömsesidigt erkännande av yrkesmässiga kvalifikationer och villkor avseende hälsa och säkerhet.

För den personal som utför de säkerhetskritiska uppgifterna i samband med det slutgiltiga iordningställandet av ett tåg innan det skall passera en (eller flera) gräns(er) och som arbetar bortom en (eller flera) ”gräns”-plats(er) enligt beskrivningen ovan, är avsnitt 4.6 tillämpligt med ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna av villkoren avseende hälsa och säkerhet. Ett tåg anses inte gå i gränsöverskridande trafik, om alla fordon i tåget endast passerar statsgränsen men inte den/de ”gräns”-plats(er) som beskrivs ovan.

Detta kan sammanfattas enligt tabellerna nedan:

Personal som berörs av driften av tåg som passerar statsgränser och fortsätter bortom gränsplatsen.

Uppgift	Yrkesmässiga kvalifikationer	Medicinska krav
Framförande av tåg och medföljande av tåg	4.6	4.7
Tillståndsgivning för tågrörelser	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande
Iordningställande av tåg	4.6	Ömsesidigt erkännande
Tågklarering	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande

Personal som arbetar med tåg som inte passerar statsgränser eller som passerar sådana men inte längre än till gränsplatser

Uppgift	Yrkesmässiga kvalifikationer	Medicinska krav
Framförande av tåg och medföljande av tåg	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande
Tillståndsgivning för tågrörelser	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande
Iordningställande av tåg	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande
Tågklarering	Ömsesidigt erkännande	Ömsesidigt erkännande

Vid läsning av dessa tabeller skall det noteras att de kommunikationsprinciper som beskrivs i kapitel 4.2.1 är ett obligatoriskt krav.

För gränsöverskridande linjeavsnitt skall det i sådana överenskommelser mellan angränsande infrastrukturförvaltare eller medlemsstater som avses i avsnitt 7.1 beskrivas

—	vilka säkerhetsregler som skall tillämpas mellan dem i fråga om skydd av arbetsplatser för underhåll av berörda infrastruktursystem, samt innehållet i utbildningen för den personal som utför säkerhetskritiska uppgifter i samband med skydd av dessa arbetsplatser,

—

vilka säkerhetsregler som skall tillämpas mellan dem i fråga om drift och skydd av arbetsplatser för underhåll av fasta installationer som ingår i berörda energiförsörjningssystem, samt innehållet i utbildningen för den personal som utför säkerhetskritiska uppgifter i samband med drift och skydd av dessa installationer.

2.2.2   Driftsprinciper

Det övergripande målet med den föreliggande versionen av denna TSD, som är den andra i ordningen efter ikraftträdandet av direktiv 96/48/EG men den första som tar hänsyn till ändringarna genom direktiv 2004/50/EG, är att möjliggöra en sammanhängande drift av de strukturella delsystem som är avsedda att användas inom järnvägssystemet för höghastighetståg. Särskilt de regler och förfaranden som är direkt kopplade till driften av ett nytt trafikstyrnings- och signalsystem, måste vara identiska där identiska situationer existerar.

Inledningsvis har denna TSD utarbetats för att täcka in de delar (så som anges i kapitel 4) av delsystemet ”Drift och trafikledning” för höghastighetståg där det i första hand finns gränssnitt mellan järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare eller där man har särskilt mycket att vinna på driftskompatibilitet. I samband därmed har vederbörlig hänsyn tagits till direktiv 2004/49/EG (järnvägssäkerhetsdirektivet).

Senare har detaljerade driftsregler för European Train Control System (ETCS) och Global System for Mobile communication – Railways (GSM-R) fastställts och anges i bilaga A till denna TSD.

2.2.3   Tillämplighet på befintliga fordon och infrastruktur

Även om merparten av kraven i denna TSD rör processer och förfaranden, finns det även ett antal krav som rör fysiska delar, tåg och fordon som är viktiga för driften.

Konstruktionskriterier för dessa delar beskrivs i de TSD som omfattar andra delsystem, t.ex. Rullande materiel. Inom ramen för TSD Drift och trafikledning är det delarnas driftsfunktion som beaktas.

I många sådana fall inser man att en modifiering av befintlig rullande materiel/infrastruktur för att fullt ut möta kraven i denna TSD inte skulle vara kostnadseffektiv. Kraven i fråga behöver därför endast tillämpas på nya delar eller vid uppgradering eller modernisering av en del där det krävs ett nytt tillstånd för idrifttagande enligt innebörden i artikel 14.3 i direktiv 96/48/EG.

2.3   Koppling mellan denna TSD och direktiv 2004/49/EG

Även om denna TSD är utarbetad under driftskompatibilitetsdirektivet 96/48/EG (ändrat genom direktiv 2004/50/EG), tar den upp krav som är nära förbundna med de driftsförfaranden och -processer som krävs av en infrastrukturförvaltare eller ett järnvägsföretag när dessa ansöker om säkerhetstillstånd/-intyg enligt järnvägssäkerhetsdirektivet (2004/49/EG).

3.   VÄSENTLIGA KRAV

3.1   Överensstämmelse med väsentliga krav

Enligt artikel 4.1 i direktiv 96/48/EG skall det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg, dess delsystem och driftskompatibilitetskomponenter uppfylla de väsentliga krav som i allmänna ordalag definieras i bilaga III till direktivet.

3.2   Väsentliga krav – översikt

De väsentliga kraven omfattar

—

säkerhet,

—	tillförlitlighet och tillgänglighet,

—

hälsa,

—	miljöskydd,

—	teknisk kompatibilitet.

De väsentliga kraven kan enligt direktiv 96/48/EG vara allmänna och tillämpliga på hela det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg, eller specifika för varje delsystem och dess komponenter.

3.3   Särskilda aspekter i fråga om de allmänna kraven

De allmänna kravens relevans för delsystemet Drift och trafikledning beskrivs i nedanstående punkter.

3.3.1   Säkerhet

Enligt bilaga III till direktiv 96/48/EG gäller följande väsentliga krav för säkerheten vad avser delsystemet Drift och trafikledning:

Väsentligt krav 1.1.1 i bilaga III till direktiv 96/48/EG:

”Utkast, utformning eller tillverkning samt underhåll och övervakning av säkerhetskritiska komponenter och särskilt av komponenter som är av betydelse för tågens framförande skall garantera en säkerhetsnivå som motsvarar de mål som ställts upp för nätet, också under vissa angivna, försämrade förhållanden”

När det gäller delsystemet Drift och trafikledning, tas detta krav upp genom specifikationerna i avsnitten om ”tågs synlighet” (avsnitten 4.2.2.1 och 4.3) och ”tågs hörbarhet” (avsnitten 4.2.2.2 och 4.3).

Väsentligt krav 1.1.2 i bilaga III till direktiv 96/48/EG:

”De egenskaper som avser kontakten mellan hjul och räls skall följa de kriterier för körstabilitet som är nödvändiga för att garantera säker trafik vid högsta tillåtna hastighet.”

Detta väsentliga krav är inte relevant för delsystemet Drift och trafikledning.

Väsentligt krav 1.1.3 i bilaga III till direktiv 96/48/EG:

”De komponenter som används skall under hela sin livslängd kunna motstå angivna, normala eller exceptionella påkänningar. Genom lämpliga åtgärder skall konsekvenserna för säkerheten av oförutsedda brister begränsas.”

När det gäller delsystemet Drift och trafikledning, tas detta krav upp genom specifikationerna i avsnitten om ”tågs synlighet” (avsnitten 4.2.2.1 och 4.3).

Väsentligt krav 1.1.4 i bilaga III till direktiv 96/48/EG:

”Fasta anläggningar och rullande materiel skall utformas och material väljas i syfte att begränsa uppkomst, spridning och följder av eld och rök i händelse av brand”

Detta väsentliga krav är inte relevant för delsystemet Drift och trafikledning.

Väsentligt krav 1.1.5 i bilaga III till direktiv 96/48/EG:

”Anordningar som är avsedda att hanteras av användarna skall vara så utformade att en förutsägbar användning i strid med anvisningarna inte medför någon säkerhetsrisk.”

Detta väsentliga krav är inte relevant för delsystemet Drift och trafikledning.

3.3.2   Tillförlitlighet och tillgänglighet

Väsentligt krav 1.2 i bilaga III till direktiv 96/48/EG:

”Övervakning och underhåll av fasta eller rörliga komponenter som ingår i tågtrafiken skall organiseras, genomföras och kvantifieras på så sätt att komponenternas funktionsduglighet bibehålls under specificerade förhållanden.”

Detta väsentliga krav är inte relevant för delsystemet Drift och trafikledning.

3.3.3   Hälsa

Väsentligt krav 1.3.1 i bilaga III till direktiv 96/48/EG:

”Material som genom det sätt de används på kan komma att innebära en hälsofara för de personer som utsätts för dem får inte användas i tågen eller i järnvägsinfrastrukturen.”

Detta väsentliga krav är inte relevant för delsystemet Drift och trafikledning.

Väsentligt krav 1.3.2 i bilaga III till direktiv 96/48/EG:

”Dessa material skall väljas, iordningställas och användas på så sätt att utsläppen av rök eller skadliga och farliga gaser begränsas, särskilt i händelse av brand.”

Detta väsentliga krav är inte relevant för delsystemet Drift och trafikledning.

3.3.4   Miljöskydd

Väsentligt krav 1.4.1 i bilaga III till direktiv 96/48/EG:

”Den miljöpåverkan som anläggning och drift av det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg medför skall bedömas och beaktas vid utformningen av detta system i enlighet med gällande gemenskapsbestämmelser.”

Detta väsentliga krav är inte relevant för delsystemet Drift och trafikledning.

Väsentligt krav 1.4.2 i bilaga III till direktiv 96/48/EG:

”De material som används i tågen och i infrastrukturen får inte medföra utsläpp av rök eller gaser som är skadliga och farliga för miljön, särskilt i händelse av brand.”

Detta väsentliga krav är inte relevant för delsystemet Drift och trafikledning.

Väsentligt krav 1.4.3 i bilaga III till direktiv 96/48/EG:

”Rullande materiel och energiförsörjningssystem skall utformas och utföras på så sätt att de är elektromagnetiskt kompatibla med allmänna eller privata nät samt installationer och anläggningar med vilka det föreligger risk för interferens.”

Detta väsentliga krav är inte relevant för delsystemet Drift och trafikledning.

3.3.5   Teknisk kompatibilitet

Väsentligt krav 1.5 i bilaga III till direktiv 96/48/EG:

”Infrastrukturens och de fasta installationernas tekniska egenskaper skall vara kompatibla inbördes samt med de tåg som skall trafikera det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg.”

”När det på vissa delar av nätet visar sig svårt att ta hänsyn till dessa egenskaper kan tillfälliga lösningar som garanterar framtida kompatibilitet utnyttjas.”

Detta väsentliga krav är inte relevant för delsystemet Drift och trafikledning.

3.4   Specifika krav för delsystemet Drift och trafikledning

3.4.1   Säkerhet

Väsentligt krav 2.7.1 i bilaga III till direktiv 96/48/EG:

Detta väsentliga krav tas upp i följande avsnitt av dessa specifikationer:

—	Fordonsidentitet (avsnitt 4.2.2.3)

—	Bromsning av tåg (avsnitt 4.2.2.6)

—	Tågets sammansättning (avsnitt 4.2.2.5)

—	Krav på fordon för passagerare (avsnitt 4.2.2.4)

—	Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick (avsnitt 4.2.2.7)

—	Tågs synlighet (avsnitten 4.2.2.1 och 4.3)

—	Tågs hörbarhet (avsnitten 4.2.2.2 och 4.3)

—	Tågets avgång (avsnitt 4.2.3.3)

—	Trafikledning (avsnitt 4.2.3.4)

—	Signalers synbarhet och förarövervakningsfunktion (avsnitt 4.3)

—	Säkerhetsrelaterad kommunikation (avsnitten 4.2.1.5 och 4.6)

—	Dokumentation för förare (avsnitt 4.2.1.2)

—	Dokumentation för annan personal än förare, inom järnvägsföretag (avsnitt 4.2.1.3)

—	Dokumentation för infrastrukturförvaltares trafikledningspersonal (avsnitt 4.2.1.4)

—	Drift vid störning (avsnitt 4.2.3.6)

—	Hantering av nödsituationer (avsnitt 4.2.3.7)

—	Driftsregler för ERTMS (avsnitt 4.4)

—	Yrkesmässiga kvalifikationer (avsnitten 2.2.1 och 4.6)

—	Villkor avseende hälsa och säkerhet (avsnitten 2.2.1 och 4.7)

3.4.2   Tillförlitlighet och tillgänglighet

Väsentligt krav 2.7.2 i bilaga III till direktiv 96/48/EG:

”Underhållsåtgärder och underhållsfrekvens, underhållspersonalens utbildning och kvalifikationer samt det kvalitetssäkringssystem som inrättats vid underhållningsanläggningarna hos de berörda driftsansvariga skall garantera en hög tillförlitlighet och tillgänglighetsnivå.”

Detta väsentliga krav tas upp i följande avsnitt av dessa specifikationer:

—	Tågets sammansättning (avsnitt 4.2.2.5)

—	Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick (avsnitt 4.2.2.7)

—	Trafikledning (avsnitt 4.2.3.4)

—	Säkerhetsrelaterad kommunikation (avsnitt 4.2.1.5)

—	Drift vid störning (avsnitt 4.2.3.6)

—	Hantering av nödsituationer (avsnitt 4.2.3.7)

—	Yrkesmässiga kvalifikationer (avsnitt 4.6)

—	Villkor avseende hälsa och säkerhet (avsnitt 4.7)

3.4.3   Teknisk kompatibilitet

Väsentligt krav 2.7.3 i bilaga III till direktiv 96/48/EG:

”Enhetliga regler för drift av nätet och för lokförarnas samt tåg- och driftledningspersonalens kvalifikationer skall garantera effektiv drift av det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg.”

Detta väsentliga krav tas upp i följande avsnitt av dessa specifikationer:

—	Fordonsidentitet (avsnitt 4.2.2.3)

—	Bromsning av tåg (avsnitt 4.2.2.6)

—	Tågets sammansättning (avsnitt 4.2.2.5)

—	Krav på fordon för passagerare (avsnitt 4.2.2.4)

—	Säkerhetsrelaterad kommunikation (avsnitt 4.2.1.5)

—	Drift vid störning (avsnitt 4.2.3.6)

—	Hantering av nödsituationer (avsnitt 4.2.3.7)

4   BESKRIVNING AV DELSYSTEMET

4.1   Inledning

Det transeuropeiska järnvägssystemet (TEN) för höghastighetståg, som omfattas av direktiv 96/48/EG och där delsystemet Drift och trafikledning utgör en del, är ett integrerat system vars enhetlighet måste kontrolleras. Enhetligheten måste kontrolleras särskilt med avseende på specifikationerna för delsystemet, dess gränssnitt mot det system det ingår i och reglerna för drift.

Med beaktande av alla relevanta väsentliga krav, omfattar delsystemet Drift och trafikledning, så som beskrivs i avsnitt 2.2, endast de delar som specificeras i nedanstående avsnitt.

I enlighet med direktiv 2001/14/EG, är det infrastrukturförvaltarens övergripande ansvar att ange alla de tillämpliga krav som måste uppfyllas av tåg som tillåts köra på dennes nät, med beaktande av geografiska säregenheter för enskilda linjer och de funktionella och tekniska specifikationer som anges nedan.

4.2   Funktionella och tekniska specifikationer för delsystemet

De funktionella och tekniska specifikationerna för delsystemet Drift och trafikledning omfattar följande:

—	Specifikationer som rör personal.

—	Specifikationer som rör tåg.

—	Specifikationer som rör tågdrift.

4.2.1   Specifikationer som rör personal

4.2.1.1   Allmänna krav

Detta avsnitt rör personal som är delaktig i driften av delsystemet genom att utföra säkerhetskritiska uppgifter med ett direkt gränssnitt mellan järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare. Detta omfattar följande personalkategorier:

—	Järnvägsföretags personal — som utför uppgiften att köra tåg och som utgör en del av ”tågpersonalen” (i detta dokument kallade ”förare”), — som utför uppgifter ombord (andra än att köra tåget) och som utgör en del av ”tågpersonalen”, — som utför uppgiften att iordningställa tåg.

—	Infrastrukturförvaltares trafikledningspersonal.

De områden som omfattas är

—	dokumentation,

—	kommunikation,

och, inom ramen för det tillämpningsområde som specificeras i avsnitt 2.2 i denna TSD,

—	kvalifikationer (se avsnitt 4.6 och bilagorna H, J och L),

—	villkor avseende hälsa och säkerhet (se avsnitt 4.7).

4.2.1.2   Dokumentation för förare

Det järnvägsföretag som ansvarar för driften av tåget måste i tillbörlig tid förse föraren med all den information som krävs för att föraren skall kunna utföra sitt uppdrag.

Denna information måste innefatta alla nödvändiga uppgifter för drift under normala förhållanden, vid störningar och i nödsituationer, med avseende på de linjer som skall trafikeras och den rullande materiel som används på dessa linjer.

4.2.1.2.1   Förarens regelbok

Alla förfaranden som föraren behöver känna till skall samlas i ett dokument eller på ett datamedium under namnet ”Förarens regelbok”.

Förarens regelbok skall innehålla angivelser om de krav som gäller, för alla linjesträckor som trafikeras och den rullande materiel som används på dessa linjesträckor, under normala förhållanden respektive vid störd drift och i sådana nödsituationer som föraren kan ställas inför.

Förarens regelbok skall täcka in två skilda aspekter:

—	Dels en beskrivning av den uppsättning allmänna regler och förfaranden som gäller för hela TEN (med beaktande av innehållet i bilagorna A, B och C).

—	Dels en beskrivning av alla nödvändiga regler och förfaranden som är specifika för varje infrastrukturförvaltare.

Den måste innehålla förfaranden som, åtminstone, täcker in följande aspekter:

—	Personalens säkerhet och trygghet.

—	Signalering och trafikstyrning.

—	Tågdrift, inbegripet drift vid störning.

—	Dragfordon och annan rullande materiel.

—	Olyckor och tillbud.

Järnvägsföretaget ansvarar för att sammanställa detta dokument.

Järnvägsföretaget måste tillhandahålla Förarens regelbok i samma format för hela den infrastruktur på vilken deras förare skall arbeta.

Den skall ha två bilagor:

—	Bilaga 1: Kommunikationsmanual.

—	Bilaga 2: Blankettsamling

Järnvägsföretaget skall skriva Förarens regelbok på antingen ett medlemslands språk eller det arbetsspråk som används av en av de infrastrukturförvaltare som reglerna gäller för. Detta gäller inte för meddelanden och blanketter, vilka måste vara på infrastrukturförvaltarens/-förvaltarnas arbetsspråk.

Processen för utarbetande och uppdatering av Förarens regelbok skall inbegripa följande steg:

—	Infrastrukturförvaltaren (eller den organisation som ansvarar för utarbetandet av driftsreglerna) skall förse järnvägsföretaget med all relevant information, på infrastrukturförvaltarens arbetsspråk.

—	Järnvägsföretaget skall upprätta det ursprungliga eller uppdaterade dokumentet.

—	Om det språk som järnvägsföretaget valt att skriva Förarens regelbok på, inte är detsamma som det på vilket den relevanta informationen ursprungligen tillhandahållits, är det järnvägsföretagets ansvar att sörja för eventuell nödvändig översättning.

I enlighet med punkt 2 i bilaga III till direktiv 2004/49/EG, skall infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem inbegripa en valideringsprocess för att garantera att innehållet i den dokumentation som tillhandahålls järnvägsföretaget/-företagen är fullständigt och korrekt.

I enlighet med punkt 2 i bilaga III till direktiv 2004/49/EG, skall järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem inbegripa en valideringsprocess för att garantera att innehållet i Förarens regelbok är fullständigt och korrekt.

I bilaga V ges en beskrivning av denna process i form av ett flödesschema och en översikt över processen.

4.2.1.2.2   Beskrivning av linjen och relevant utrustning utmed banan på trafikerade linjer

Förare måste förses med en beskrivning av linjer och tillhörande utrustning utmed banan, som täcker in alla de linjer som de skall trafikera och som är relevant för föraruppgiften. Sådan information skall sammanställas i ett enhetligt dokument kallat ”linjebok” (som kan vara antingen ett traditionellt dokument eller datorbaserat).

Nedan följer en förteckning över den information som, åtminstone, skall tillhandahållas:

—	Allmänna trafikförutsättningar.

—	Uppgift om lutningar.

—	Linjebeskrivning.

4.2.1.2.2.1   Sammanställning av linjeboken

Linjeboken skall sammanställas antingen på en medlemsstats språk som väljs av järnvägsföretaget eller på det arbetsspråk som används av infrastrukturförvaltaren.

Följande information skall ingå (denna förteckning är inte uttömmande):

—	Allmänna trafikförutsättningar: — Typ av signalering och motsvarande trafiksystem (dubbelspår, dubbelriktad trafik, vänster- eller högertrafik osv.). — Typ av strömförsörjning. — Typ av tågradioutrustning.

—	Uppgift om lutningar: — Lutningsvärden och deras exakta geografiska belägenhet.

—

Linjebeskrivning: — Namn på stationer längs linjen och andra trafikplatser med angivande av geografisk belägenhet. — Tunnlar – med angivande av geografisk belägenhet, namn, längd, specifik information såsom förekomsten av gångbanor och utrymningsvägar samt säkra platser där evakuering av passagerare kan äga rum. — Viktiga platser, såsom spänningslösa sektioner. — Tillåtna hastighetsgränser för varje spår, inbegripet, om nödvändigt, differentierade hastighetsbegränsningar för olika typer av tåg. — Namnet på den organisation som ansvarar för trafikledningen och namn på driftledningsområden. — Namn och områden för driftledningscentraler. — Uppgift om radiokanaler som skall användas.

Linjeboken skall ha samma format för all infrastruktur som trafikeras med ett visst järnvägsföretags tåg.

Järnvägsföretaget ansvarar för sammanställningen av linjeboken, med utgångspunkt från information som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren/-förvaltarna.

I enlighet med punkt 2 i bilaga III till direktiv 2004/49/EG, skall infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem inbegripa en valideringsprocess för att garantera att innehållet i den dokumentation som tillhandahålls järnvägsföretaget/-företagen är fullständigt och korrekt.

I enlighet med punkt 2 i bilaga III till direktiv 2004/49/EG, skall järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem inbegripa en valideringsprocess för att garantera att innehållet i linjeboken är fullständigt och korrekt.

4.2.1.2.2.2   Ändrade uppgifter

Infrastrukturförvaltaren skall meddela järnvägsföretaget om alla eventuella ändringar, av permanent eller tillfällig karaktär. Ändringar måste meddelas i tillräckligt god tid för att järnvägsföretaget ska hinna gå igenom ändringarnas följder, uppdatera dokumentation och instruera personal. Ändringarna skall sammanställas av järnvägsföretaget i ett särskilt dokument eller datamedium, vars format skall vara detsamma för all infrastruktur som trafikeras av ett visst järnvägsföretags tåg.

I enlighet med punkt 2 i bilaga III till direktiv 2004/49/EG, skall infrastrukturförvaltarens säkerhetsstyrningssystem inbegripa en valideringsprocess för att garantera att innehållet i den dokumentation som tillhandahålls järnvägsföretaget/-företagen är fullständigt och korrekt.

I enlighet med punkt 2 i bilaga III till direktiv 2004/49/EG, skall järnvägsföretagets säkerhetsstyrningssystem inbegripa en valideringsprocess för att garantera att innehållet i dokumentet med ändrade uppgifter är fullständigt och korrekt.

4.2.1.2.2.3   Information till föraren i realtid

Förfarandet för att informera föraren i realtid om varje ändring av driftförutsättningarna för den aktuella linjesträckan skall fastställas av berörda infrastrukturförvaltare (vid användning av ERTMS/ETCS skall ett särskilt förfarande tillämpas).

4.2.1.2.3   Tidtabeller

Tillhandahållandet av tidtabellsinformation underlättar punktlig tågdrift och bidrar till driftsresultatet.

Järnvägsföretaget skall förse förarna med den information som krävs för normal drift av tåget, vilket åtminstone skall inbegripa

—	tågidentitet,

—	dagar då tåget går i trafik (om nödvändigt),

—	platser där tåget skall göra uppehåll och de aktiviteter som är förbundna med dessa platser,

—	andra platser med tidsangivelser,

—	ankomst-/avgångs-/passeringstider för var och en av dessa platser.

Sådan tågföringsinformation, som skall bygga på information som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren, kan tillhandahållas antingen elektroniskt eller i pappersformat.

Det sätt på vilket informationen presenteras för föraren skall vara enhetligt för alla de linjer där järnvägsföretaget bedriver trafik.

4.2.1.2.4   Rullande materiel

Järnvägsföretaget skall förse föraren med all relevant information för drift av den rullande materielen vid störningar (såsom när tåg behöver hjälplok). Sådan dokumentation skall även fokusera på det specifika gränssnittet mot infrastrukturförvaltarens personal i dessa fall.

4.2.1.3   Dokumentation för annan personal än förare, inom järnvägsföretag

Järnvägsföretaget skall förse alla dem i den egna personalen (såväl ombordpersonal som övrig) som utför säkerhetskritiska uppgifter som inbegriper ett direkt gränssnitt mot infrastrukturförvaltarens personal, utrustning eller system med de regler, förfaranden och specifik information om rullande materiel och linjesträckor som anses relevant för utförandet av sådana uppgifter. Sådan information skall vara tillämplig vid både normal och störd drift.

För ombordpersonal på tåg skall strukturen, formatet, innehållet och rutinerna för att upprätta och uppdatera sådan information bygga på beskrivningen i avsnitt 4.2.1.2 av denna TSD.

4.2.1.4   Dokumentation för infrastrukturförvaltares trafikledningspersonal

All nödvändig information för att garantera säkerhetsrelaterad kommunikation mellan trafikledningspersonal och tågpersonal skall sammanställas i

—	dokument som beskriver kommunikationsprinciper (bilaga C),

—	det dokument som benämns blankettsamling.

Infrastrukturförvaltaren skall upprätta dessa dokument på sitt arbetsspråk.

4.2.1.5   Säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan järnvägsföretagspersonal och trafikledningspersonal

Det språk som används för säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal, annan järnvägsföretagspersonal (enligt definitionen i bilaga L) och trafikledningspersonal skall vara det arbetsspråk (se ordlistan) som används av infrastrukturförvaltaren för den berörda linjesträckan.

Principerna för säkerhetsrelaterad kommunikation mellan tågpersonal och trafikledningspersonal finns i bilaga C.

I enlighet med direktiv 2001/14/EG, är det infrastrukturförvaltarens ansvar att offentliggöra det ”arbetsspråk” som används av dennes personal inom ramen för den operativa driften.

Där lokal praxis kräver att ett andra språk också används, är det infrastrukturförvaltarens ansvar att bestämma de geografiska gränserna för dess användning.

4.2.2   Specifikationer som rör tåg

4.2.2.1   Tågs synlighet

4.2.2.1.1   Allmänna krav

Järnvägsföretaget skall se till att tågen är försedda med indikationer om vad som är tågets främre respektive bakre ände.

4.2.2.1.2   Främre ände

Järnvägsföretaget skall se till att ett tåg som närmar sig är klart synligt och igenkännligt som sådant genom förekomsten och placeringen av dess tända vita frontstrålkastare. Detta för att det skall vara möjligt att skilja ett tåg som närmar sig från fordon på intilliggande vägar eller andra rörliga objekt.

Detaljerade specifikationer återfinns i avsnitt 4.3.3.4.1.

4.2.2.2   Tågs hörbarhet

4.2.2.2.1   Allmänna krav

Järnvägsföretaget skall se till att tågen är försedda med en ljudvarningsanordning som kan indikera att ett tåg närmar sig.

4.2.2.2.2   Kontroll

Det skall vara möjligt att aktivera ljudvarningsanordningen från alla förarpositioner.

4.2.2.3   Fordonsidentitet

Varje fordon skall ha ett unikt nummer som identifierar det i förhållande till alla andra järnvägsfordon. Detta nummer skall vara tydligt angivet åtminstone på fordonets båda långsidor.

Det skall också vara möjligt att identifiera eventuella driftsrestriktioner som gäller för fordonet.

Ytterligare krav specificeras i bilaga P.

4.2.2.4   Krav på fordon för passagerare

—	Kompatibiliteten mellan fordon för passagerare och plattformar vid tidtabellslagda hållplatser måste vara tillräcklig för att garantera säker av- och påstigning.

—	Passagerare skall inte kunna öppna sidodörrar avsedda för på- och avstigning förrän tåget stannat helt och dörrarna frigjorts av någon i tågpersonalen.

—	Funktionen för att frigöra dörrarna måste vara separat för var sida av tåget. Det skall finnas en permanent indikering om att dörrstängnings- och blockeringsfunktionen är intakt.

—	Frigöring av dörrarna skall blockera traktionen. (Med ”frigöring av dörrarna” avses här att tågpersonalen ställer in dörrarnas funktion så att de kan öppnas av passagerarna.)

—	Alla fordon som medför passagerare skall vara försedda med utgångar som underlättar nödutrymning.

—	Fordon avsedda för passagerare skall vara utrustade med antingen ett larm eller en nödbroms som kan aktiveras från passagerarutrymmet. I händelse av aktivering av sådan anordning, skall föraren omedelbart varnas men fortfarande ha möjlighet att behålla kontrollen över tåget.

4.2.2.5   Tågsammansättning

Järnvägsföretaget skall definiera de regler och förfaranden som skall följas av företagets personal för att garantera att tåget överensstämmer med kraven för det tilldelade tågläget.

Kraven i fråga om tågets sammansättning skall beakta följande:

—

Fordonen — Alla fordon i tåget skall överensstämma med alla krav som gäller för de linjesträckor tåget skall färdas på. — Alla fordon i tåget skall kunna framföras i den största tillåtna hastighet med vilken tåget skall framföras enligt tidtabell. — Alla fordon i tåget skall befinna sig inom sina specifika underhållsintervall under hela den planerade resan (med avseende på både tid och avstånd).

—

Tåget — Kombinationen av fordon som formar ett tåg skall överensstämma med de tekniska begränsningar som gäller för den berörda linjesträckan och får inte överskrida den högsta längd som tillåts vid avsändnings- och mottagningsstationerna. — Järnvägsföretaget ansvarar för att se till att tåget är tekniskt dugligt för den planerade resan och förblir så under hela färden.

—	Vikt och axelbelastning — Tågets vikt får inte överskrida högsta tillåtna vikt med hänsyn till linjeavsnittet, kopplens styrka, dragkraften, och andra relevanta tågegenskaper. Axellastbegränsningar skall respekteras.

—	Tågets högsta tillåtna hastighet — Vid beräkning av den största tillåtna hastighet med vilken ett tåg får framföras, skall hänsyn tas till varje begränsning på berörd(a) linjesträcka/-or, bromsprestanda, axellast och fordonstyp.

—	Den kinematiska lastprofilen — Den kinematiska lastprofilen för varje fordon (inklusive last) i tåget skall ligga inom de maximigränser som gäller för linjeavsnittet.

Ytterligare begränsningar kan tillkomma med hänsyn till typen av bromssystem eller drivning på ett visst tåg.

Tågsammansättningen skall beskrivas i ett harmoniserat dokument (se bilaga U).

4.2.2.6   Bromsning av tåg

4.2.2.6.1   Minimikrav på bromssystemet

Alla fordon i ett tåg skall vara anslutna till det genomgående automatiska bromssystemet så som anges i TSD Rullande material.

Det första och det sista fordonet (inklusive dragfordon) i varje tåg skall ha den automatiska bromsen aktiverad.

I det fall ett tåg oavsiktligt skulle delas i två delar, skall båda de frigjorda fordonssätten automatiskt bromsas till stopp till följd av full bromsansättning.

4.2.2.6.2   Bromsprestanda

Infrastrukturförvaltaren skall enligt eget beslut antingen

—	förse järnvägsföretag med nödvändig information för att beräkna den bromsprestanda som krävs för den/de berörda linjesträckan/linjesträckorna, inbegripet information om vilka bromssystem som är tillåtna och användningsvillkor för dessa, eller

—	alternativt ange de faktiska prestanda som krävs.

Järnvägsföretaget ansvarar för att se till att tåget har tillräckliga bromsprestanda genom att förse sin personal med bromsföreskrifter som skall följas.

Den information som järnvägsföretaget behöver för att beräkna de bromsprestanda som krävs för att deras tåg skall kunna stanna och förbli stillastående måste beakta geografin på alla berörda linjesträckor och det tilldelade tågläget samt utvecklingen av ERTMS/ETCS.

Ytterligare krav specificeras i bilaga T.

4.2.2.7   Säkerställande av att tåget är i kördugligt skick

4.2.2.7.1   Allmänna krav

Järnvägsföretaget skall fastställa ett förfarande för att se till att all säkerhetsrelaterad ombordutrustning är fullt fungerande och att tåget är körsäkert.

Järnvägsföretaget skall informera infrastrukturförvaltaren om varje ändring av tågets egenskaper som påverkar dess prestanda och varje ändring som kan påverka tågets lämplighet för det tilldelade tågläget.

Infrastrukturförvaltaren och järnvägsföretaget skall fastställa och uppdatera villkor och förfaranden för framförande av tåg vid störningar.

4.2.2.7.2   Nödvändiga data

De data som krävs för en säker och effektiv drift och det förfarande genom vilket dessa data förmedlas skall omfatta

—	tågidentitet,

—	identitet för det järnvägsföretag som ansvarar för tåget,

—	tågets längd,

—	om ett tåg medför passagerare eller djur trots att det inte är tidtabellslagt att göra detta,

—	alla driftsbegränsningar, med angivelse om berört/berörda fordon (lastprofil, hastighetsbegränsningar etc.),

—	den information som infrastrukturförvaltaren kräver för transporter av farligt gods.

Järnvägsföretaget skall fastställa ett förfarande för att se till att dessa data görs tillgängliga för infrastrukturförvaltaren/-förvaltarna före tågets avgång.

Järnvägsföretaget skall fastställa ett förfarande för att underrätta infrastrukturförvaltaren/-förvaltarna om ett tåg inte kommer att utnyttja sitt tilldelade tågläge eller är inställt.

4.2.3   Specifikationer som rör tågdrift

4.2.3.1   Tågplanering

Infrastrukturförvaltaren skall informera om vilka uppgifter som måste tillhandahållas vid begäran av ett tågläge. Ytterligare krav i samband med detta finns angivna i direktiv 2001/14/EG.

4.2.3.2   Tågidentitet

En otvetydig identitet måste finnas för varje tåg.

Dessa krav specificeras i bilaga R.

4.2.3.3   Tågets avgång

4.2.3.3.1   Kontroll och prov före avgång

Järnvägsföretaget skall, i enlighet med de krav som anges i tredje stycket under avsnitt 4.1 i denna TSD och alla tillämpliga regler, fastställa vilka kontroller och prov (särskilt i fråga om bromsar) som skall utföras före avgång.

4.2.3.3.2   Information till infrastrukturförvaltaren om den rullande materielens driftstatus

Järnvägsföretaget skall informera infrastrukturförvaltaren om varje avvikelse som rör tåget eller dess drift och som kan påverka tågets framförande, före avgång och under färd.

4.2.3.4   Trafikledning

4.2.3.4.1   Allmänna krav

Trafikledningen skall garantera en säker, effektiv och punktlig drift av järnvägen, inbegripet effektiv återhämtning efter trafikstörningar.

Infrastrukturförvaltaren skall fastställa förfaranden och medel för

—	den operativa tågledningen,

—	operativa åtgärder för att upprätthålla bästa möjliga prestanda för infrastrukturen i händelse av förseningar eller olyckor, både vid faktiska händelser och i förebyggande syfte, och

—	tillhandahållande av information till järnvägsföretag vid sådana händelser.

Ytterligare förfaranden som krävs av järnvägsföretaget och som berör gränssnittet med infrastrukturförvaltaren/-förvaltarna kan införas efter överenskommelse med infrastrukturförvaltaren..

4.2.3.4.2   Tågrapportering

4.2.3.4.2.1   Data som krävs för rapportering av tågets position

Infrastrukturförvaltaren skall

—	tillhandahålla medel för att i realtid registrera de tider vid vilka tåg avgår från, ankommer till eller passerar relevanta förutbestämda rapporteringspunkter på dennes nät samt deltatidsvärden,

—

tillhandahålla de specifika data som krävs i samband med rapportering av tågposition. Denna information skall inbegripa — tågidentitet — identitet för rapporteringspunkt, — linje som tåget framförs på, — tidtabellslagd tid vid rapporteringspunkt, — faktisk tid vid rapporteringspunkt (och huruvida det rör sig om en avgångs-, ankomst- eller passeringstid – separata ankomst- och avgångstider skall anges i fråga om mellanliggande rapporteringspunkter där tåget gör uppehåll), — antal minuter för tidigt eller för sent vid rapporteringspunkten — ursprungsförklaring till varje försening som överskrider 10 minuter eller annan gräns som krävs enligt systemet för resultatövervakning, — indikation om att en rapportering för ett tåg är försenad och antal minuter för förseningen, — tidigare tågidentiteter, i förekommande fall — tåg som ställts in, med avseende på hela eller delar av färden.

4.2.3.4.2.2   Planerad tid för överlämnande

Infrastrukturförvaltaren skall ha en rutin för att ge indikation om den beräknade avvikelsen från tidtabellslagd tid, i antal minuter, för ett tågs överlämnande från en infrastrukturförvaltare till en annan.

Detta skall inbegripa information om trafikstörningar (beskrivning och lokalisering av problem).

4.2.3.4.3   Farligt gods

Järnvägsföretaget skall fastställa förfaranden för övervakning av transporter av farligt gods.

Dessa förfaranden skall omfatta

—	befintliga europeiska standarder i enlighet med direktiv 96/49/EG för identifiering av farligt gods ombord på tåg,

—	upplysningar till föraren om förekomst och placering av farligt gods på tåget,

—	den information som infrastrukturförvaltaren kräver för transporter av farligt gods,

—	beslut, i överenskommelse med infrastrukturförvaltaren, om kommunikationslinjer och planering av särskilda åtgärder i händelse av nödsituationer som berör godset.

4.2.3.4.4   Driftskvalitet

Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag skall ha fastställda förfaranden för övervakning av driftseffektiviteten i fråga om all trafik.

Övervakningen skall bygga på analys av data och upptäckt av underliggande trender, både i fråga om mänskliga fel och systemfel. Resultaten av denna analys skall användas för att fastställa förbättringsåtgärder, i syfte att förhindra eller mildra effekterna av händelser som skulle kunna äventyra den effektiva driften av det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg.

I de fall sådana förbättringsåtgärder skulle gagna hela nätet, inbegripet andra infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag, skall de, med respekt för affärshemligheter, meddelas i enlighet därmed.

Händelser som lett till avsevärda driftstörningar skall analyseras så snart som möjligt av infrastrukturförvaltaren. Infrastrukturförvaltaren skall, där så är lämpligt, och i synnerhet om någon i deras personal är berörd, bjuda in de järnvägsföretag som berörts av händelsen att delta i analysen. I de fall resultatet av sådana analyser leder till rekommendationer om förbättringar av nätet, i syfte att förhindra eller mildra effekterna av orsaker bakom olyckor/tillbud, skall dessa meddelas till alla relevanta infrastrukturförvaltare och berörda järnvägsföretag.

Dessa förfaranden skall dokumenteras och bli föremål för intern granskning.

4.2.3.5   Registrering av data

Data som rör framförandet av ett tåg skall registreras och lagras i följande syften:

—	Som stöd för en systematisk säkerhetsövervakning med syftet att förebygga olyckor och tillbud.

—

För att fastställa prestanda hos förare, tåg och infrastruktur under tiden fram till och (om tillämpligt) direkt efter en olycka eller ett tillbud, för att kunna identifiera orsaker med koppling till tågets framförande eller tågets utrustning och motivera till nya eller ändrade åtgärder för att undvika upprepning.

—	För att registrera information rörande prestanda, och där så är lämpligt arbetstid, för såväl lok/dragfordon som förare.

Det skall vara möjligt att hänföra registrerade data till

—	datum och tidpunkt för registreringen,

—	den exakta geografiska platsen för den registrerade händelsen (avstånd i kilometer från en känd plats),

—	tågidentitet,

—	förarens identitet.

Krav med avseende på lagring, regelbunden utvärdering av och tillgång till dessa data specificeras i relevanta nationella lagar i den medlemsstat

—	där järnvägsföretaget har sitt tillstånd (när det gäller ombordregistrerade data), eller

—	där infrastrukturförvaltaren är etablerad (när det gäller data som registrerats utanför tåget).

4.2.3.5.1   Registrering av övervakningsdata utanför tåget

Infrastrukturförvaltaren skall registrera, åtminstone, följande data:

—	Fel på utrustning utmed banan med koppling till tågrörelser (signaler, växlar etc.).

—	Detektering av varmgång i axellager.

—	Kommunikation mellan föraren och infrastrukturförvaltarens trafikledningspersonal.

4.2.3.5.2   Registrering av övervakningsdata ombord på tåget

Järnvägsföretaget skall registrera, åtminstone, följande data:

—	Passage av signal i stopp eller ”slutpunkt för körtillstånd” utan tillstånd.

—	Aktivering av nödbromsen.

—	Hastighet som tåget framförs med.

—	Varje avstängning eller förbikoppling av ombordvarande trafikstyrnings- (signal-) system.

—	Aktivering av ljudvarningsanordning (tyfon).

—	Aktivering av dörrstyrning (öppning, stängning).

—	Utslag på ombordvarande varmgångsdetektorer, om sådana finns monterade.

—	Identitet på den förarhytt som dataregistreringen avser, för kontroll.

—	Data för registrering av förares arbetstid.

4.2.3.6   Drift vid störning

4.2.3.6.1   Meddelande till andra användare

Infrastrukturförvaltare skall tillsammans med järnvägsföretag fastställa ett förfarande för att omedelbart informera varandra om varje situation som försämrar säkerhet, prestanda och/eller tillgänglighet i fråga om infrastruktur eller rullande materiel.

4.2.3.6.2   Meddelande till förare

I varje händelse av trafikstörning som berör en infrastrukturförvaltares ansvarsområde, skall infrastrukturförvaltaren ge formella instruktioner till förarna om vilka åtgärder de skall vidta för att på ett säkert sätt övervinna störningen.

4.2.3.6.3   Beredskap

Infrastrukturförvaltaren skall, tillsammans med alla järnvägsföretag som trafikerar dennes infrastruktur och angränsande infrastrukturförvaltare om så är lämpligt, upprätta, offentliggöra och tillgängliggöra lämpliga beredskapsåtgärder samt fastställa ansvarsområden med utgångspunkt från kravet att minska alla negativa följder av trafikstörningar.

Kraven i fråga om beredskapen inför och hanteringen av sådana händelser skall stå i proportion till störningens art och potentiella allvarlighet.

Dessa åtgärder, som åtminstone skall inbegripa planer för återställande av nätet till ”normal” status, kan även omfatta

—	fel på rullande materiel (till exempel sådana fel som kan förorsaka avsevärda trafikstörningar eller förfaranden för bärgning av trasiga tåg),

—	fel på infrastruktur (till exempel när fel uppstått i strömförsörjningen eller de villkor under vilka tåg kan bli omdirigerade från det bokade tågläget),

—	extrema väderförhållanden.

Infrastrukturförvaltaren skall sammanställa och uppdatera kontaktinformation för nyckelpersoner inom infrastrukturförvaltares och järnvägsföretags personal att kontakta i händelse av trafikstörningar som leder till störd drift. Denna information skall innehålla kontaktuppgifter som gäller såväl under som utanför kontorstid.

Järnvägsföretaget skall tillhandahålla denna information till Infrastrukturförvaltaren samt underrätta denne om varje ändring av dessa kontaktuppgifter.

Infrastrukturförvaltaren skall meddela alla berörda järnvägsföretag om varje ändring i dennes kontaktuppgifter.

4.2.3.7   Hantering av nödsituationer

Infrastrukturförvaltaren skall, i samråd med

—	alla järnvägsföretag som trafikerar dennes infrastruktur,

—	i förekommande fall, organ som företräder järnvägsföretag som trafikerar dennes infrastruktur,

—	angränsande infrastrukturförvaltare, i förekommande fall,

—	lokala myndigheter,

—	representativa organ, på antingen lokal eller nationell nivå såsom tillämpligt, för räddningstjänster inklusive brandkår och räddningskår,

och i enlighet med direktiv 2004/49/EG, fastställa, publicera och tillgängliggöra lämpliga åtgärder för att hantera nödsituationer och återställa linjen till normala driftsförhållanden.

Sådana åtgärder skall i typfallet omfatta

—	kollisioner,

—	tågbränder,

—	evakuering av tåg,

—	olyckor i tunnlar,

—	tillbud som berör farligt gods,

—	urspårningar.

Järnvägsföretaget skall förse infrastrukturförvaltaren med all särskild information som gäller för dessa situationer, särskilt i fråga om återställande och återförande på spåret av deras fordon. (Se även punkt 4.2.7.5 i TSD konv. Godsvagnar).

Dessutom skall järnvägsföretaget ha rutiner för att informera passagerare om förfaranden vid nödsituationer ombord och säkerhetsrutiner.

4.2.3.8   Assistans till tågpersonal vid tillbud eller allvarligt funktionsfel på rullande materiel

Järnvägsföretaget skall fastställa lämpliga förfaranden för att ge assistans till tågpersonalen vid driftstörningar för att undvika eller minska förseningar orsakade av tekniska fel eller andra problem med den rullande materielen (t.ex. kommunikationslinjer, åtgärder att vidta vid evakuering av ett tåg).

4.3   Funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten

Mot bakgrund av de väsentliga kraven i kapitel 3, gäller följande funktionella och tekniska specifikationer för gränssnitten:

4.3.1   Gränssnitt mot TSD Infrastruktur

4.3.1.1   Signalers synbarhet

Föraren måste kunna observera signaler, och de skall kunna observeras av föraren från dennes normala förarposition. Detsamma gäller för skyltar utmed banan om de är säkerhetsrelaterade.

Skyltar och informationstavlor utmed banan skall vara utformade på ett sådant enhetligt sätt att detta underlättas. Aspekter som måste beaktas inbegriper

—	att de är lämpligt placerade, så att tågets strålkastare gör att föraren kan läsa informationen,

—	att lämplig och tillräckligt stark belysning finns, där så krävs för att lysa upp informationen,

—	att, i de fall reflextavlor används, de reflekterande egenskaperna hos materialet överensstämmer med tillämpliga specifikationer och att skyltarna är konstruerade så att tågets strålkastare gör att föraren lätt kan läsa informationen.

4.3.1.2   Fordon för passagerare

Kompatibiliteten mellan fordon för passagerare och plattformar vid tidtabellslagda hållplatser måste säkerställas för att garantera säker av- och påstigning.

Minsta tillåtna avstånd mellan plattformens yta och strömförande delar av fordon måste respekteras.

4.3.1.3   Yrkesmässiga kvalifikationer

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 2.2.1 i denna TSD och avsnitt 4.6 i TSD högh. Infrastruktur.

4.3.2   Gränssnitt mot TSD Trafikstyrning och signalering

4.3.2.1   Registrering av övervakningsdata

Inom ramen för delsystemet Drift och trafikledning fastställs driftskraven för registrering av övervakningsdata (se avsnitt 4.2.3.5 i denna TSD) vilka delsystemet Trafikstyrning (se avsnitt 4.2.15 i TSD högh. Trafikstyrning och signalering) måste överensstämma med.

4.3.2.2   Förarövervakning

Där infrastrukturen stödjer denna funktion, skall anordningen för förarövervakning automatiskt kunna rapportera en aktivering till driftledningscentralen. Det finns ett gränssnitt mellan detta driftskrav och avsnitt 4.2.2 i TSD högh. Trafikstyrning och signalering, med anknytning till ERTMS.

4.3.2.3   Driftsregler för ERTMS/ETCS och ERTMS/GSM-R

Bilaga A till denna TSD utgör ett gränssnitt mot specifikationerna av funktionskrav och systemkrav för ERTMS/ETCS och ERTMS/GSM-R, som anges i bilaga A till TSD högh. Trafikstyrning och signalering.

Det finns också ett gränssnitt mellan avsnitt 4.4 i denna TSD och bilaga A till TSD högh. Trafikstyrning och signalering, i fråga om riktlinjer och vägledande dokument om regler, principer och genomförande av ERTMS.

Det finns också ett gränssnitt mot specifikationerna för ETCS DMI (människa-maskin-gränssnitt) (avsnitt 4.2.13 i TSD högh. Trafikstyrning och signalering) och specifikationerna för EIRENE DMI (människa-maskin-gränssnitt) (avsnitt 4.2.14 i TSD högh. Trafikstyrning och signalering).

Det finns ett gränssnitt mellan bilaga A till denna TSD och avsnitt 4.2.2 i TSD högh. Trafikstyrning och signalering i fråga om isolering av funktionaliteten hos fordonsbaserad ETCS.

4.3.2.4   Signalers och tavlors synbarhet

Föraren måste kunna observera signaler och tavlor utmed banan, och de skall kunna observeras av föraren från dennes normala förarposition. Detsamma gäller för andra typer av skyltar nära spåret om de är säkerhetsrelaterade.

Skyltar och informationstavlor utmed banan skall vara utformade på ett sådant enhetligt sätt att detta underlättas. Aspekter som måste beaktas inbegriper

—	att de är lämpligt placerade, så att tågets strålkastare gör att föraren kan läsa informationen,

—	att lämplig och tillräckligt stark belysning finns, där så krävs för att lysa upp informationen,

—	att, i de fall reflextavlor används, de reflekterande egenskaperna hos materialet överensstämmer med tillämpliga specifikationer och att skyltarna är konstruerade så att tågets strålkastare gör att föraren lätt kan läsa informationen.

Det finns ett gränssnitt mot avsnitt 4.2.16 i TSD högh. Trafikstyrning och signalering, i fråga om förarens yttre synfält. Det kommer också att tillkomma ett nytt avsnitt i en framtida version av bilaga A till TSD högh. Trafikstyrning och signalering, som hänför sig till tavlor utmed banan på ETCS-utrustade linjer.

4.3.2.5.   Bromsning av tåg

Ett gränssnitt finns mellan avsnitt 4.2.2.6.2 i denna TSD och avsnitt 4.3.1.5 (Säkerställda tågbromsprestanda och -karakteristika) i TSD högh. Trafikstyrning och signalering.

4.3.2.6   Sandning. Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för uppgiften att köra ett tåg

Ett gränssnitt finns mellan å ena sidan bilaga H och bilaga B (punkt C1) i denna TSD och å andra sidan avsnitt 4.2.11 (Kompatibilitet med markbaserade tågdetekteringssystem) och punkt 4.1 i tillägg 1 till bilaga A (som refereras till i avsnitt 4.3.1.10) i TSD högh. Trafikstyrning och signalering, i fråga om användning av sandningsutrustning.

4.3.2.7   Registrering av data och varmgångsdetektering

Ett gränssnitt finns mellan å ena sidan avsnitt 4.2.3.5 i denna TSD och å andra sidan avsnitt 4.2.2 (Funktionalitet hos fordonsbaserad ETCS), index 5, 7 och 55 i bilaga A och avsnitt 4.2.10 (HABD (varmgångsdetektor)) i TSD högh. Trafikstyrning och signalering. Det kommer att finnas ett framtida gränssnitt mot bilaga B i denna TSD när den öppna punkten i TSD högh. Trafikstyrning och signalering har fastställts.

4.3.3   Gränssnitt mot TSD Rullande materiel

4.3.3.1   Bromsning

Det finns gränssnitt mellan avsnitten 4.2.2.5.1, 4.2.2.6.1 och 4.2.2.6.2 i denna TSD och avsnitten 4.2.4.1 och 4.2.4.3 i TSD högh. Rullande materiel.

Det finns också ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.4.5 (Virvelströmsbromsar) i TSD högh. Rullande materiel och avsnitt 4.2.2.6.2 i denna TSD.

Det finns också ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.4.6 (Skydd av stillastående tåg) i TSD högh. Rullande materiel och avsnitt 4.2.2.6.2 i denna TSD.

Det finns också ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.4.7 (Bromsprestanda i branta lutningar) i TSD högh. Rullande materiel och avsnitten 4.2.2.6.2 och 4.2.1.2.2.3 i denna TSD.

4.3.3.2   Krav på fordon för passagerare

Det finns gränssnitt mellan avsnitt 4.2.2.4 i denna TSD och avsnitten 4.2.2.4 (Dörrar), 4.2.5.3 (Larm), 4.3.5.16 (Passagerarlarm) och 4.2.7.1 (Nödutgångar) i TSD högh. Rullande materiel.

4.3.3.3   Tågs synlighet

Inom ramen för delsystemet Drift och trafikledning fastställs att de grundläggande kraven angående tågs synlighet, som skall definieras av delsystemet Rullande materiel, framgår av följande punkter.

4.3.3.3.1   På det första fordonet i tåget, i körriktningen

Den framåtvända frontändan av det första fordonet i ett tåg skall vara utrustad med tre strålkastare, som formar en likbent triangel, såsom visas nedan. Dessa strålkastare skall alltid vara tända när tåget körs från den ändan.

Frontstrålkastarna skall optimera igenkänningen av ett tåg (t.ex. för spårarbetare och personer som använder spårövergångar), de skall ge tillräckligt god sikt för föraren (lysa upp linjen framåt och informationstavlor/-skyltar i närheten av spåret etc.) på natten och vid svaga ljusförhållanden, och de får inte blända förare av mötande tåg.

Avståndet mellan strålkastarna, höjden över rälsöverkant, diametern, ljusintensiteten, dimensioner och form på den emitterade ljuskäglan både i dagsljus och vid körning i mörker skall standardiseras.

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.7.4.1 i TSD högh. Rullande materiel och avsnitt 4.2.2.1.2 i denna TSD.

4.3.3.3.2   I den bakre ändan

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.2.1.3 i denna TSD och avsnitt 4.2.7.4.1 i TSD högh. Rullande materiel.

4.3.3.4   Tågs hörbarhet

För delsystemet Drift och trafikledning fastställs att de grundläggande kraven för tågs hörbarhet med vilka delsystemet Rullande materiel måste överensstämma, är att tåget skall kunna avge en ljudvarning för att avisera sin närvaro.

De ljud som avges av denna varningsanordning, frekvensen och intensiteten hos dessa ljud och sättet på vilket föraren aktiverar varningen skall standardiseras.

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.7.4.2 i TSD högh. Rullande materiel och avsnitt 4.2.2.2 i denna TSD.

4.3.3.5   Signalers synbarhet

Föraren måste kunna observera signaler, och signalerna måste vara möjliga för föraren att observera. Detsamma gäller för skyltar utmed banan om de är säkerhetsrelaterade.

Förarhytter skall vara utformade på ett sådant enhetligt sätt att föraren lätt kan se den information som visas för honom från sin normala förarposition.

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 4.3.2.4 i denna TSD och avsnitt 4.2.2.7 i TSD högh. Rullande materiel.

4.3.3.6   Förarövervakning

En anordning för övervakning av förarens reaktioner, som stannar tåget om föraren inte reagerar inom en viss tid.

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitten 4.3.3.2 och 4.3.3.7 i denna TSD och avsnitt 4.2.7.9 i TSD högh. Rullande materiel i fråga om förarövervakning.

4.3.3.7   Tågsammansättning och bilaga B

Det finns ett gränssnitt mellan

—	å ena sidan avsnitten 4.2.2.5, 4.2.3.6.3 och 4.2.3.7 i denna TSD, och

—	å andra sidan avsnitt 4.2.2.2.b (Drag- och stötinrättningar samt kopplingsanordningar för undsättning av tåg) i TSD högh. Rullande materiel och dess bilaga K, samt även avsnitt 4.2.3.5 (Största tillåtna tåglängd),

i fråga om

—	tågets största tillåtna vikt vid den största lutningen på berörd linje,

—	största tillåtna tåglängd, och

—	acceleration vid gång med pålok.

4.3.3.8   Parametrar för rullande materiel som inverkar på markbaserade tågövervakningssystem och rullande materiels dynamiska beteende

Gränssnitt finns mellan avsnitten 4.2.3.3.2 och 4.2.3.4 i TSD högh. Rullande materiel och avsnitt 4.2.3.6 i denna TSD.

4.3.3.9   Sandning

Det finns ett gränssnitt mellan å ena sidan bilaga H och bilaga B (punkt C1) i denna TSD och å andra sidan avsnitt 4.2.3.10 i TSD högh. Rullande materiel, i fråga om användning av sandningsutrustning.

4.3.3.10   Tågsammansättning, bilagorna H och J

Gränssnitt finns mellan avsnitt 4.2.2.5 och bilagorna H och J till denna TSD och avsnitten 4.2.1.2 (Tågens konstruktion) och 4.2.7.11 (Principer för övervakning och diagnostik) i TSD högh. Rullande materiel, i fråga om tågpersonals kunskaper om rullande materiels funktioner.

4.3.3.11   Beredskap och hantering av nödsituationer

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitten 4.2.3.6.3 och 4.2.3.7 i denna TSD och avsnitt 4.2.2.2 (Drag- och stötinrättningar samt kopplingsanordningar för undsättning av tåg) och bilaga K till TSD högh. Rullande materiel.

Det finns också ett gränssnitt mellan avsnitten 4.2.3.6 och 4.2.3.7 i denna TSD och avsnitten 4.2.7.1 (Nödfallsåtgärder) och 4.2.7.2 (Brandsäkerhet) i TSD högh. Rullande materiel.

4.3.3.12   Registrering av data

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.3.5.2 (Registrering av övervakningsdata ombord på tåget) i denna TSD och avsnitt 4.2.7.11 i TSD högh. Rullande materiel (Principer för övervakning och diagnostik).

4.3.3.13   Aerodynamiska effekter på ballast

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.3.11 i TSD högh. Rullande materiel och avsnitt 4.2.1.2.2.3 i denna TSD.

4.3.3.14   Klimat- och miljöförhållanden

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.6.1 i TSD högh. Rullande materiel och avsnitten 4.2.2.5 och 4.2.3.3.2 i denna TSD.

4.3.3.15   Sidvindar

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.6.3 i TSD högh. Rullande materiel och avsnitten 4.2.1.2.2.3 och 4.2.3.6 i denna TSD.

4.3.3.16   Största tryckvariation i tunnlar

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.6.4 i TSD högh. Rullande materiel och avsnitten 4.2.1.2.2.3 och 4.2.3.6 i denna TSD.

4.3.3.17   Yttre buller

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.6.5 i TSD högh. Rullande materiel och avsnitt 4.2.3.7 i denna TSD.

4.3.3.18   Brandsäkerhet

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.7.2 i TSD högh. Rullande materiel och avsnitt 4.2.3.7 i denna TSD.

4.3.3.19   Lyftnings- och undsättningsförfaranden

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.7.5 i TSD högh. Rullande materiel och avsnitt 4.2.3.7 i denna TSD.

4.3.3.20   Principer för övervakning och diagnostik

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.7.11 i TSD högh. Rullande materiel och avsnitt 4.2.3.5.2 och bilagorna H och J till denna TSD.

4.3.3.21   Särskilda specifikationer för långa tunnlar

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.7.12 i TSD högh. Rullande materiel och avsnitten 4.2.1.2.2.1, 4.2.3.7 och 4.6.3.2.3.3 i denna TSD.

4.3.3.22   Traktionskrav

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.8.1 i TSD högh. Rullande materiel och avsnitten 4.2.2.5 och 4.2.3.3.2 i denna TSD.

4.3.3.23   Adhesionskrav

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.8.2 i TSD högh. Rullande materiel och avsnitten 4.2.3.3.2, 4.2.3.6 och 4.2.1.2.2 i denna TSD.

4.3.3.24   Funktionella och tekniska specifikationer rörande kraftförsörjning

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 4.2.8.3 i TSD högh. Rullande materiel och avsnitten 4.2.3.6 och 4.2.1.2.2 i denna TSD.

4.3.4   Gränssnitt mot TSD högh. Energi

Det finns ett gränssnitt mellan avsnitt 2.2.1 i denna TSD och avsnitt 4.6 i TSD högh. Energi.

4.3.5   Gränssnitt mot TSD Säkerhet i järnvägstunnlar

Ett antal krav i TSD Säkerhet i järnvägstunnlar anknyter till TSD Drift och trafikledning som ett komplement. Dessa beskrivs i avsnitt 4.3.4 i TSD Säkerhet i järnvägstunnlar.

Ett särskilt gränssnitt finns mellan avsnitt 4.2.5.1.3.2 i TSD Säkerhet i järnvägstunnlar och avsnitt 4.6.3.2.3.3 i denna TSD.

4.3.6   Gränssnitt mot TSD Tillgänglighet för funktionshindrade

Ett antal krav i TSD Tillgänglighet för funktionshindrade anknyter till TSD Drift och trafikledning som ett komplement. Dessa beskrivs i avsnitten 4.1.4 och 4.2.4 i TSD Tillgänglighet för funktionshindrade.

4.4   Driftsregler

De regler och förfaranden som ligger till grund för en sammanhängande drift av nya och förändrade strukturella delsystem som är avsedda att användas inom TEN, och särskilt de som är direkt kopplade till driften av ett nytt trafikstyrnings- och signalsystem, måste vara identiska där identiska situationer existerar.

I detta syfte har detaljerade driftsregler för European Train Control System (ETCS) och Global System for Mobile communication – Railways (GSM-R) fastställts. Dessa specificeras i bilaga A.

Bilaga A (Regler och principer för ETCS och GSM-R) kompletteras av följande två vägledande dokument:

—	Presentation Report of ETCS/GSM-R Rules and Principles (EEIG Ref.: 05E374)

—	Recommendations for the Implementation of ERTMS (EEIG Ref.: 05E375)

Andra driftsregler, som kan komma att standardiseras för hela TEN, specificeras i bilaga B.

Eftersom dessa regler är avsedda att tillämpas över hela TEN, är det viktigt att uppnå fullständig samstämmighet. Den enda organisation som skall kunna göra ändringar i dessa regler skall vara Europeiska järnvägsbyrån, ERA, som ansvarar för uppdateringen av bilagorna A, B och C till denna TSD.

4.5   Underhållsregler

Inte tillämpligt.

4.6   Yrkesmässiga kvalifikationer

I enlighet med avsnitt 2.2.1 i denna TSD, handlar detta avsnitt om yrkesmässig och språklig kompetens och det bedömningsförfarande som personal måste genomgå för att anses ha uppnått denna kompetens.

4.6.1   Yrkesmässiga kvalifikationer

Järnvägsföretags och infrastrukturförvaltares personal (inklusive entreprenadföretag) skall ha tillbörlig yrkeskompetens för att utföra alla nödvändiga säkerhetsrelaterade uppgifter under normala driftsförhållanden, vid trafikstörningar och i nödsituationer. Sådan kompetens inbegriper yrkeskunskaper och förmåga att omsätta dessa kunskaper i praktiken.

Minimikrav i fråga om yrkeskvalifikationer för enskilda uppgifter finns i bilagorna H, J och L.

4.6.1.1   Yrkeskunskaper

Med beaktande av dessa bilagor och beroende på vilka uppgifter enskilda medlemmar av personalen har, skall den kunskap som krävs omfatta följande:

—

Allmän järnvägsdrift med tonvikt på säkerhetskritisk verksamhet: — Principer för hur deras organisations säkerhetsstyrningssystem fungerar. — Roller och ansvarsområden för nyckelpersoner när det gäller driftskompatibilitet. — Bedömning av faror, och särskilt de risker som är förenade med järnvägsdrift och strömförsörjning.

—	Tillbörlig kunskap om säkerhetsrelaterade uppgifter i fråga om förfaranden och gränssnitt för — linjer samt utrustning utmed banan, — rullande materiel, — miljön.

4.6.1.2   Förmåga att omsätta denna kunskap i praktiken

Förmågan att tillämpa denna kunskap i det dagliga arbetet, vid trafikstörningar och i nödsituationer förutsätter att personalen är fullt förtrogen med

—	metod och principer för tillämpning av dessa regler och förfaranden,

—	rutiner för användning av utrustning utmed banan och rullande materiel, såväl som för all eventuell särskild säkerhetsutrustning,

—	principerna för säkerhetsstyrningssystemet för att undvika att utsätta personer och processer för otillbörliga risker,

samt har en allmän förmåga att anpassa sig till de olika situationer som man kan ställas inför.

I enlighet med punkt 2 i bilaga III till direktiv 2004/49/EG, krävs att järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare upprättar ett system för att se till att den individuella kompetensen hos personalen bedöms och bibehålls. Dessutom skall utbildning tillhandahållas, i den mån det behövs, för att garantera att kunskaper och färdigheter uppdateras, särskilt i de fall det finns svagheter eller brister hos system eller individer.

4.6.2   Språklig kompetens

4.6.2.1   Principer

Infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag skall se till att berörd personal har den kompetens som krävs för att använda de kommunikationsprocedurer och -principer som anges i denna TSD.

I de fall det arbetsspråk som används av infrastrukturförvaltaren inte är det språk som vanligen används av järnvägsföretagets personal, skall lämplig utbildning i språk och kommunikation utgöra en kritisk del av järnvägsföretagets övergripande system för att säkerställa personalens kompetens.

De personer i järnvägsföretagets personal vars uppgifter kräver att de kommunicerar med infrastrukturförvaltarens personal i säkerhetskritiska frågor, antingen i det dagliga arbetet, vid trafikstörningar eller i nödsituationer, skall ha tillräckligt goda kunskaper i infrastrukturförvaltarens arbetsspråk.

4.6.2.2   Nivå på språkkunskaper

Ur säkerhetssynpunkt krävs en viss nivå i fråga om kunskaper i infrastrukturförvaltarens språk:

—

Som ett minimikrav skall detta innebära att föraren är kapabel att — sända och förstå alla de meddelanden som anges i bilaga C till denna TSD, — kommunicera effektivt i det dagliga arbetet, vid trafikstörningar och i nödsituationer, — fylla i de blanketter som krävs i samband med användning av ”blankettsamlingen”.

—	Andra medlemmar av tågpersonalen vars uppgifter kräver att de kommunicerar med infrastrukturförvaltaren i säkerhetskritiska frågor, skall som ett minimikrav, vara kapabla att sända och förstå information som rör tåget och dess driftstatus.

Vägledning angående tillämpliga kompetensnivåer finns i bilaga E. Kunskapsnivån för förare skall vara minst nivå 3. Kunskapsnivån för personal som medföljer tåget skall vara minst nivå 2.

4.6.3   Initial och fortlöpande bedömning av personalen

4.6.3.1   Grundläggande krav

I enlighet med punkt 2 i bilaga III till direktiv 2004/49/EG, krävs att järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare fastställer ett förfarande för bedömning av personalen. Det rekommenderas att var och en av följande punkter beaktas:

A.	Urval av personal — Bedömning av individuell erfarenhet och kompetens. — Bedömning av individuell kompetens i fråga om användning något eller några av de främmande språk som krävs, eller förmåga att lära sig dessa.

B	Initial yrkesutbildning — Analys av utbildningsbehov. — Utbildningsresurser. — Utbildarnas utbildning.

C	Initial bedömning — Grundläggande villkor (minimiålder för förare, etc.). — Bedömningsprogram, inklusive praktisk demonstration. — Utbildarnas kvalifikationer. — Utfärdande av kompetensintyg.

D	Bibehållande av kompetens — Principer för bibehållande av kompetens. — Särskilt i fråga om förarpersonal skall en ny bedömning av kompetensen göras med högst ett års mellanrum. — Metoder som skall tillämpas. — Formalisering av förfarandet för bibehållande av kompetens. — Bedömningsförfarande.

E	Fortbildning — Principer för fortbildning (inklusive språkträning)

4.6.3.2   Analys av utbildningsbehov

4.6.3.2.1   Utveckling av analysen av utbildningsbehov

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare skall genomföra en analys av utbildningsbehoven för deras respektive berörda personal.

I denna analys skall såväl omfattning som komplexitet beaktas och hänsyn skall tas till de risker som är förbundna med framförandet av tåg på TEN, särskilt sådana risker som har en koppling till människans förmåga och begränsningar (mänskliga faktorer) och som kan uppstå till följd av

—	olikheter i driftsrutiner mellan olika infrastrukturförvaltare och de risker som är förbundna med övergångar mellan dessa,

—	olikheter mellan uppgifter, driftsförfaranden och kommunikationsprocedurer,

—	skillnader i fråga om det arbetsspråk som används av infrastrukturförvaltarens personal,

—	lokala driftinstruktioner som kan inbegripa särskilda förfaranden eller särskild utrustning som skall användas i vissa fall, till exempel i en viss tunnel.

Vägledning om de krav som bör beaktas finns i de bilagor som det hänvisas till i avsnitt 4.6.1 ovan. Där så är lämpligt skall utbildningsinsatser för personalen sättas in, med beaktande av dessa krav.

Beroende på vilken typ av trafik som ett järnvägsföretag bedriver eller egenskaperna hos det nät som drivs av en infrastrukturförvaltare, är det möjligt att vissa av de krav som tas upp i nämnda bilagor inte är tillämpliga. Analysen av utbildningsbehov skall även dokumentera de krav som inte anses tillämpliga och anledningen till detta.

4.6.3.2.2   Uppdatering av analysen av utbildningsbehov

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare skall fastställa ett förfarande för att se över och uppdatera sina individuella utbildningsbehov, med beaktande av frågor som tidigare revisioner, systemrespons och kända ändringar av regler och förfaranden, infrastruktur och teknik.

4.6.3.2.3   Särskilda krav för tågpersonal och övrig ombordpersonal

4.6.3.2.3.1   Linjekännedom

Järnvägsföretaget skall fastställa det förfarande genom vilket tågpersonalens kännedom om de linjesträckor som trafikeras uppnås och upprätthålls, på den nivå som anses lämplig beroende på ansvarsnivå. Detta förfarande skall

—	bygga på den linjeinformation som tillhandahålls av infrastrukturförvaltaren,

—	vara samstämmigt med det förfarande som beskrivs i avsnitt 4.2.1 i denna TSD.

Förarna skall lära sig dessa linjesträckor genom både teoretiska och praktiska moment.

4.6.3.2.3.2   Kunskap om den rullande materielen

Järnvägsföretaget skall fastställa ett förfarande för tågpersonalens förvärv och upprätthållande av kunskaper om dragfordon och övrig rullande materiel.

4.6.3.2.3.3   Övrig ombordpersonal

Järnvägsföretaget skall se till att övrig ombordpersonal (t.ex. catering- och städpersonal) som inte ingår i ”tågpersonalen”, utöver sin grundläggande utbildning, har fått de instruktioner som krävs för att följa den fullt utbildade ”tågpersonalens” anvisningar.

4.7   Villkor avseende hälsa och säkerhet

4.7.1   Inledning

Personal som i avsnitt 4.2.1 specificeras som personal som utför säkerhetskritiska uppgifter i enlighet med avsnitt 2.2 i denna TSD skall uppvisa tillräcklig lämplighet för att garantera att övergripande drifts- och säkerhetsstandarder uppfylls.

I enlighet med direktiv 2004/49/EG skall järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare fastställa och dokumentera det förfarande de inför för att uppfylla de medicinska, psykologiska och hälsorelaterade kraven för personalen inom ramen för sina säkerhetsstyrningssystem.

Medicinska undersökningar enligt beskrivningen i avsnitt 4.7.4 och alla därmed relaterade beslut angående personalens individuella lämplighet, skall utföras av en för ändamålet erkänd företagsläkare.

Personal får inte utföra säkerhetskritiskt arbete då uppmärksamheten är nedsatt på grund av substanser som alkohol, droger eller psykotropa läkemedel. Därför skall järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare ha förfaranden för att kontrollera risken att personal kommer till arbetet under påverkan av sådana substanser eller att de konsumerar sådana substanser på arbetet.

De nationella reglerna i den medlemsstat där tågtrafiken bedrivs är tillämpliga när det gäller gränsvärden för tillåtna mängder av ovan nämnda substanser.

4.7.2   Rekommenderade kriterier för godkännande av företagsläkare och medicinska organisationer

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare bör välja ut företagsläkare och organisationer som är delaktiga i medicinska undersökningar i enlighet med nationella regler och praxis i det land där järnvägsföretaget eller infrastrukturförvaltaren har sitt tillstånd eller är registrerad.

Företagsläkare som utför medicinska undersökningar enligt beskrivningen i avsnitt 4.7.4 bör ha följande:

—	Specialisering inom företagshälsovård.

—	Kunskaper om de faror som är förenade med arbetet i fråga och med järnvägsmiljön.

—	Förståelse för hur åtgärder som är avsedda att eliminera eller minska de risker som följer av dessa faror kan påverkas av bristande medicinsk lämplighet.

Företagsläkare som uppfyller dessa kriterier kan anlita extern medicinsk eller paramedicinsk assistans som stöd för sin medicinska konsultation och bedömning, t.ex. ögonläkare.

4.7.3   Kriterier för godkännande av psykologer som deltar i psykologiska bedömningar och krav gällande psykologiska bedömningar

4.7.3.1   Certifiering av psykologer

Rekommendationen är att psykologen bör ha relevant universitetsutbildning och vara certifierad och ha erkänd kompetens enligt nationella regler och praxis i det land där järnvägsföretaget eller infrastrukturförvaltaren har sitt tillstånd eller är registrerad.

4.7.3.2   Den psykologiska bedömningens innehåll och tolkning

Innehållet i och förfarandet för tolkning av den psykologiska bedömningen skall fastställas av en person som är certifierad enligt avsnitt 4.7.3.1, med beaktande av järnvägsarbetet och järnvägsmiljön.

4.7.3.3   Urval av bedömningsverktyg

Bedömningen skall endast inbegripa bedömningsverktyg som bygger på psykologiska vetenskapliga principer.

4.7.4   Medicinska undersökningar och psykologiska bedömningar

4.7.4.1   Före anställning

4.7.4.1.1   Minsta omfattning av den medicinska undersökningen

Den medicinska undersökningen skall omfatta följande:

—	Allmän medicinsk undersökning.

—	Undersökning av sinnesfunktioner (syn, hörsel, färgseende).

—	Urin- och blodprover för upptäckt av diabetes och andra tillstånd som indikerats vid den kliniska undersökningen.

—	Drogscreening för att upptäcka missbruk.

4.7.4.1.2   Psykologisk bedömning

Syftet med den psykologiska bedömningen är att stödja järnvägsföretaget i dess rekrytering och personalhantering, så att alla i personalen har de kognitiva, psykomotoriska, beteendemässiga och personliga egenskaper som krävs för att de ska kunna utföra sina uppgifter på ett säkert sätt.

Vid fastställandet av innehållet i den psykologiska bedömningen skall psykologen, åtminstone, ta hänsyn till följande kriterier vilka hänför sig till de krav som ställs i olika säkerhetssituationer:

—	Kognitiv förmåga: — Uppmärksamhet och koncentration — Minne — Perceptionsförmåga — Slutledning — Kommunikation

—	Psykomotorisk förmåga: — Reaktionshastighet — Rörelsekoordination

—	Beteende och personlighet: — Emotionell självkontroll — Beteendemässig stabilitet — Självständighet — Samvetsgrannhet

Om psykologen utelämnar något av ovanstående, skall detta beslut motiveras och dokumenteras.

4.7.4.2   Efter anställning

4.7.4.2.1   Periodicitet för återkommande medicinska undersökningar

Som minst skall en systematisk medicinsk undersökning genomföras

—	vart 5:e år för personal i åldern upp till 40,

—	vart 3:e år för personal i åldern mellan 41 och 62,

—	varje år för personal i åldern över 62.

En tätare periodicitet för undersökningarna skall fastställas av företagsläkaren om hälsostatusen för en person så kräver.

4.7.4.2.2   Minsta omfattning av den återkommande medicinska undersökningen

Om arbetstagaren uppfyller kriterierna vid den undersökning som utförs före påbörjad anställning, skall de återkommande specialiserade undersökningarna som minst omfatta följande:

—	Allmän medicinsk undersökning.

—	Undersökning av sinnesfunktioner (syn, hörsel, färgseende).

—	Urin- och blodprover för upptäckt av diabetes och andra tillstånd som indikerats vid den kliniska undersökningen.

—	Drogscreening för att upptäcka missbruk, om detta indikeras kliniskt.

4.7.4.2.3   Ytterligare medicinska undersökningar och/eller psykologiska bedömningar

Utöver de återkommande medicinska undersökningarna, skall en ytterligare särskild medicinsk undersökning och/eller psykologisk bedömning genomföras om det finns rimliga skäl att tvivla på den medicinska eller psykologiska lämpligheten hos en anställd eller rimlig misstanke om drogmissbruk eller otillbörlig användning av alkohol. Detta bör vara fallet i synnerhet efter ett tillbud eller olycka orsakad av mänskligt fel från personens sida.

Arbetsgivaren skall begära en medicinsk undersökning efter varje sjukfrånvaro som överstiger 30 dagar. Där så är lämpligt kan en sådan undersökning begränsas till att företagsläkaren gör en bedömning av tillgänglig information som visar att den anställdes lämplighet för arbetet inte har påverkats.

Järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare skall införa system för att se till att sådana ytterligare undersökningar och bedömningar genomförs som sig bör.

4.7.5   Medicinska krav

4.7.5.1   Allmänna krav

Personal får inte lida av sådana medicinska tillstånd eller stå under sådan medicinsk behandling som sannolikt kan orsaka något av följande:

—	Plötslig medvetandeförlust.

—	Försämrad uppmärksamhet eller koncentration.

—	Plötslig förlust av funktionsförmåga.

—	Försämrad balans eller koordination.

—	Betydande begränsning av rörligheten.

Följande syn- och hörselkrav skall uppfyllas:

4.7.5.2   Synkrav

—	Avståndssynskärpa med eller utan korrektion: 0,8 (höger öga + vänster öga – enligt separata mätningar); minimum 0,3 för det sämsta ögat.

—	Största tillåtna korrektion: översynthet +5 / närsynthet –8. Den godkända företagsläkaren (enligt definition i avsnitt 4.7.2) kan tillåta värden utanför detta spann i undantagsfall efter att ha konsulterat en ögonspecialist.

—	Seende på när- och mellanavstånd: fullgott, antingen med eller utan korrektion.

—	Kontaktlinser är tillåtna.

—	Normalt färgseende: påvisat genom användning av erkänt test, t.ex. Ishihara, vid behov kompletterat med annat erkänt test.

—	Synfält: normalt (ingen avvikelse som påverkar den uppgift som skall utföras)

—	Syn på båda ögonen: ja.

—	Binokulärseende: ja.

—	Kontrastkänslighet: god.

—	Frånvaro av progressiv ögonsjukdom.

—	Linsimplantat, keratotomi och keratektomi är endast tillåtna under förutsättning att de kontrolleras årligen eller med en periodicitet som fastställs av företagsläkaren.

4.7.5.3   Hörselkrav

Tillfredsställande hörsel, bekräftat av ett audiogram, vilket innebär följande:

—	Tillräckligt god hörsel för att kunna föra ett samtal per telefon och för att kunna höra varningssignaler och radiomeddelanden.

—	Följande värden skall betraktas som riktvärden:

—	Hörselnedsättningen får inte överstiga 40 dB vid 500 och 1 000 Hz.

—	Hörselnedsättningen får inte överstiga 45 dB vid 2 000 Hz för det öra som har sämst luftledning.

4.7.5.4   Graviditet

Vid låg tolerans eller patologiskt tillstånd skall graviditet betraktas som ett skäl för att tillfälligt ta förare ur tjänst. Arbetsgivaren skall se till att de rättsliga bestämmelser som skyddar gravida arbetstagare tillämpas.

4.7.6   Särskilda krav knutna till uppgiften att köra ett tåg

4.7.6.1   Periodicitet för återkommande medicinska undersökningar

I fråga om förarpersonal skall avsnitt 4.7.4.2.1 tillämpas med följande modifiering:

”Som minst skall en systematisk medicinsk undersökning genomföras

—	vart 3:e år för personal i åldern upp till 60,

—	varje år för personal i åldern över 60.”

4.7.6.2   Ytterligare innehåll i den medicinska undersökningen

I fråga om förare skall den medicinska undersökning som föregår anställning såväl som de återkommande medicinska undersökningarna, när det gäller personal i åldern 40 år och äldre, även innefatta ett EKG vid vila.

4.7.6.3   Ytterligare synkrav

—	Avståndssynskärpa med eller utan korrektion: 1,0 (binokulärt); minst 0,5 på det sämsta ögat.

—	Färgade kontaktlinser och fotokromatiska linser är inte tillåtna. Linser med UV-filter är tillåtna.

4.7.6.4   Ytterligare krav i fråga om hörsel och talförmåga

—	Inga avvikelser i det vestibulära systemet.

—	Inga kroniska talstörningar (eftersom det är nödvändigt att kunna utväxla meddelanden klart och tydligt).

—	De hörselkrav som anges i avsnitt 4.7.5.3 skall uppfyllas utan hörhjälpmedel. Efter medicinskt utlåtande kan dock hörhjälpmedel tillåtas i särskilda fall.

4.7.6.5   Antropometri

Personalens kroppsmått skall vara sådana att de medger säker användning av den rullande materielen. Förare får inte tvingas eller ges behörighet att manövrera särskilda typer av rullande materiel om deras längd, vikt eller andra fysiska egenskaper skulle innebära en risk.

4.7.6.6   Krishantering

Förarpersonal som är inblandad i traumatiska olyckor som leder till dödsfall eller allvarliga personskador, skall tas om hand på lämpligt sätt av arbetsgivaren.

4.8   Registren över infrastruktur och rullande materiel

Enligt artikel 22a.1 i direktiv 96/48/EG skall medlemsstaterna ”se till att register över infrastrukturerna och rullande materiel offentliggörs och uppdateras varje år. Detta register skall, för varje delsystem eller del av delsystem som berörs, innehålla uppgifter om de viktigaste egenskaperna (till exempel grundparametrarna) och deras överensstämmelse med de egenskaper som föreskrivs i gällande TSD. I varje TSD skall därför noggrant anges vilka uppgifter som skall föras in i registren över infrastrukturerna och den rullande materielen.”

Eftersom dessa register uppdateras och offentliggörs en gång per år, är de inte passande för de specifika kraven för delsystemet Drift och trafikledning. Därför anges i denna TSD ingenting i fråga om dessa register.

Det finns dock ett driftskrav som säger att vissa infrastrukturrelaterade data skall göras tillgängliga för ett järnvägsföretag och, omvänt, att vissa data om rullande materiel skall göras tillgängliga för en infrastrukturförvaltare. I båda fallen skall uppgifterna i fråga vara fullständiga och korrekta.

4.8.1   Infrastruktur

Kraven angående de data om infrastrukturen för höghastighetståg som med hänvisning till delsystemet Drift och trafikledning skall göras tillgängliga för järnvägsföretag, anges i bilaga D. Infrastrukturförvaltaren ansvarar för att uppgifterna är korrekta.

4.8.2   Rullande materiel

Följande data om rullande materiel skall göras tillgängliga för infrastrukturförvaltare. Innehavaren (fordonets ägare) ansvarar för att uppgifterna är korrekta:

—	Huruvida fordonet är konstruerat av material som kan vara farligt i händelse av en olycka eller brand (t.ex. asbest)

—	Längd över buffertar.

5   DRIFTSKOMPATIBILITETSKOMPONENTER

5.1   Definition

Enligt artikel 2 d i direktiv 96/48/EG

avses med driftskompatibilitetskomponenter ”alla grundläggande komponenter, grupper av komponenter, underenheter eller kompletta enheter av materiel som har införlivats eller avses att införlivas i ett delsystem och som driftskompatibiliteten hos det transeuropeiska järnvägssystemet för höghastighetståg är direkt eller indirekt beroende av”. Begreppet komponent täcker såväl materiella föremål som immateriella föremål, såsom programvara.

En driftskompatibilitetskomponent är

—	en produkt som kan vara utsläppt på marknaden innan den integreras med och används i delsystemet; i detta fall skall det vara möjligt att verifiera dess överensstämmelse oberoende av det delsystem där den skall ingå,

—	eller ett immateriellt objekt såsom en programvara eller en process, en organisation, ett förfarande etc. som har en funktion i delsystemet och vars överensstämmelse skall verifieras för att se till att de väsentliga kraven är uppfyllda.

5.2   Förteckning över komponenter

Driftskompatibilitetskomponenterna behandlas i de relevanta bestämmelserna i direktiv 96/48/EG. Med hänvisning till delsystemet Drift och trafikledning finns, för närvarande, inga driftskompatibilitetskomponenter.

5.3   Prestanda och specifikationer för komponenterna

Inte tillämpligt.

6.   BEDÖMNING AV KOMPONENTERNAS ÖVERENSSTÄMMELSE OCH/ELLER LÄMPLIGHET FÖR ANVÄNDNING OCH KONTROLL AV DELSYSTEMET

6.1   Driftskompatibilitetskomponenter

Eftersom det i denna TSD ännu inte specificeras några driftskompatibilitetskomponenter diskuteras inga bedömningsförfaranden.

Om driftskompatibilitetskomponenter definieras vid ett senare tillfälle och det därmed blir möjligt för ett anmält organ att bedöma dessa, kan relevanta bedömningsförfaranden komma att läggas till i en reviderad version.

6.2   Delsystemet Drift och trafikledning

6.2.1   Principer

Delsystemet Drift och trafikledning är ett strukturellt delsystem enligt bilaga II till direktiv 96/48/EG.

De enskilda delarna är dock nära förbundna med de driftsförfaranden och processer som krävs av en infrastrukturförvaltare eller ett järnvägsföretag för att de skall erhålla ett säkerhetstillstånd/-intyg i enlighet med direktiv 2004/49/EG. Järnvägsföretaget eller infrastrukturförvaltaren skall påvisa överensstämmelse med kraven i denna TSD. De kan göra detta som en del av det säkerhetsstyrningssystem som beskrivs i direktiv 2004/49/EG. Det bör noteras att det för närvarande inte finns någon del i denna TSD som kräver en separat bedömning av ett anmält organ.

Berörd behörig myndighet skall genomföra en bedömning av alla nya eller ändrade driftsförfaranden och processer, innan dessa införs, innan de utfärdar ett nytt eller reviderat säkerhetstillstånd/-intyg. Denna bedömning skall ingå som en del i processen för utfärdande av säkerhetstillstånd/-intyg. I de fall tillämpningsområdet för detta säkerhetsstyrningssystem påverkar en annan medlemsstat, skall samordning med den medlemsstaten garanteras i fråga om bedömning.

Förutsatt att den bedömningsprocess som beskrivs nedan fullföljs med tillfredsställande resultat, skall den behöriga myndigheten ge tillstånd för infrastrukturförvaltaren eller järnvägsföretaget att införa de berörda delarna av sitt drift och trafikledningssystem, samtidigt som den utfärdar det säkerhetstillstånd eller säkerhetsintyg som krävs enligt artiklarna 10 och 11 i direktiv 2004/49/EG.

Varje gång en infrastrukturförvaltare eller ett järnvägsföretag inför nya/uppgraderade/moderniserade driftsprocesser (eller gör betydande förändringar av befintliga processer) som omfattas av kraven i denna TSD, skall de utfärda en förbindelse om att dessa processer uppfyller kraven enligt TSD Drift och trafikledning (eller en del av denna under övergångsperioden – se kapitel 7).

Förfarandet för bedömning av sådana nya eller ändrade driftsförfaranden och processer som beskrivs i detta kapitel skall motsvara den bedömning som görs då medlemsstaten utfärdar tillstånd för ibruktagande enligt artikel 14.1 i direktiv 96/48/EG.

6.2.2   Dokumentering av regler och förfaranden

Inom ramen för bedömningen av den dokumentation som beskrivs i avsnitt 4.2.1 i denna TSD, är det den behöriga myndighetens ansvar att försäkra sig om att processen för att sammanställa den information som tillhandahålls både av infrastrukturförvaltaren och av järnvägsföretaget är heltäckande och korrekt.

6.2.3   Bedömningsförfarande

6.2.3.1   Behörig myndighets beslut

I anslutning till bilaga G, skall infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag inge en beskrivning av varje föreslagen ny eller ändrad driftsprocess.

Vad gäller de handlingar som rör del A av det säkerhetsintyg/-tillstånd som beskrivs i direktiv 2004/49/EG, skall dessa inges till den berörda myndigheten i den medlemsstat där företaget är etablerat.

Vad gäller de handlingar som rör del B av det säkerhetsintyg/-tillstånd som beskrivs i direktiv 2004/49/EG, skall dessa inges till den berörda myndigheten i varje berörd medlemsstat.

Den information som tillhandahålls skall vara tillräckligt detaljerad för att den/de behöriga myndigheten/myndigheterna skall kunna avgöra huruvida det krävs en formell bedömning.

6.2.3.2   Om en bedömning krävs

Om den/de behöriga myndigheten/myndigheterna beslutar att en sådan bedömning krävs, skall denna utföras som en del av den bedömning som leder till utfärdande/förnyelse av säkerhetsintyget/-tillståndet enligt direktiv 2004/49/EG.

Bedömningsförfarandena skall överensstämma med den gemensamma säkerhetsmetod som skall fastställas för den bedömning av och utfärdande av intyg/tillstånd för säkerhetshanteringssystemen som krävs enligt artiklarna 10 och 11 i direktiv 2004/49/EG.

Vissa informativa och ej obligatoriska riktlinjer för hur denna bedömning kan utföras finns i bilaga F.

6.2.4   Systemets prestanda

Enligt artikel 14.2 i direktiv 96/48/EG åligger det medlemsstaterna att regelbundet kontrollera att delsystemen drivs och underhålls i enlighet med de väsentliga kraven. I fråga om delsystemet Drift och trafikledning skall sådana kontroller utföras i enlighet med direktiv 2004/49/EG.

7.   GENOMFÖRANDE

7.1   Principer

Genomförande av denna TSD och överensstämmelse med relevanta avsnitt i denna TSD skall fastställas i enlighet med en genomförandeplan som skall utarbetas av varje medlemsstat för de höghastighetslinjer den ansvarar för.

I denna plan måste följande faktorer beaktas:

—	De särskilda frågor rörande mänskliga faktorer som är förbundna med trafikeringen av varje linje.

—	De enskilda drifts- och säkerhetsfaktorer som berör varje linje.

—	Huruvida genomförandet av berörd(a) del(ar) skall gälla — endast för vissa höghastighetslinjer, — för alla höghastighetslinjer, — för alla tåg, enligt beskrivningen i kapitel 1.1 i denna TSD, som trafikerar höghastighetslinjer.

—	Relationen till genomförandet av övriga delsystem (Trafikstyrning och signalering, Rullande materiel, Infrastruktur, Energi, …).

Alla särskilda undantag som kan vara tillämpliga skall beaktas och dokumenteras som en del av planen.

Genomförandeplanen skall beakta de olika nivåerna av potential för genomförande från det att

—	ett järnvägsföretag eller en infrastrukturförvaltare inleder sin verksamhet, eller

—	en modernisering eller en uppgradering sker av ett järnvägsföretags eller en infrastrukturförvaltares befintliga system, eller

—	nya eller uppgraderade delsystem tas i bruk inom infrastruktur, energiförsörjning, rullande materiel eller trafikstyrning och signalering, som kräver en motsvarande uppsättning driftsförfaranden.

I de fall uppgradering av befintliga driftsystem påverkar både infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag är medlemsstaten ansvarig för att se till att sådana projekt bedöms och tas i bruk på ett samordnat sätt.

Det är givet att ett fullständigt genomförande av alla delar av denna TSD inte kan slutföras förrän den hårdvara (infrastruktur, trafikstyrningssystem etc.) som skall användas har harmoniserats. De riktlinjer som anges i detta kapitel skall därför endast ses som en tillfällig fas som stödjer en övergång till målsystemet.

I enlighet med artiklarna 10 och 11 i direktiv 2004/49/EG, skall intyg/tillstånd förnyas vart femte år. När denna reviderade TSD har trätt i kraft skall järnvägsföretag och infrastrukturförvaltare, som en del av den översynsprocess som leder fram till ett sådant förnyande av intyg/tillstånd, kunna visa att de har beaktat innehållet i denna TSD och tillhandahålla en motivering för varje del av denna TSD vars krav de ännu inte uppfyller.

Medan full överensstämmelse med det målsystem som beskrivs i denna TSD uppenbart är den ultimata situationen, kan övergången ske i etapper genom utveckling av nationella eller internationella, bilaterala eller multilaterala överenskommelser. Sådana överenskommelser, som kan göras upp av och mellan en kombination av infrastrukturförvaltare–infrastrukturförvaltare, infrastrukturförvaltare–järnvägsföretag, järnvägsföretag–järnvägsföretag, skall alltid innefatta ett deltagande från berörda säkerhetsmyndigheter.

I de fall befintliga överenskommelser innehåller krav som rör drift och trafikledning, skall medlemsstaterna, inom 6 månader från det att denna TSD träder i kraft, meddela kommissionen om följande typer av överenskommelser:

a)	Nationella, bilaterala eller multilaterala överenskommelser mellan medlemsstater och järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare, som nåtts på antingen permanent eller tillfällig basis och som motiveras av den mycket specifika eller lokala karaktären hos trafiken i fråga.

b)	Bilaterala eller multilaterala överenskommelser mellan järnvägsföretag, infrastrukturförvaltare eller medlemsstater, som leder till en hög grad av driftskompatibilitet lokalt eller regionalt.

c)

Internationella överenskommelser mellan en eller flera medlemsstater och minst ett land utanför EU, eller mellan järnvägsföretag eller infrastrukturförvaltare i medlemsstater och minst ett järnvägsföretag eller en infrastrukturförvaltare i ett land utanför EU, som leder till en hög grad av driftskompatibilitet lokalt eller regionalt.

Dessa överenskommelsers förenlighet med EU:s lagstiftning, inbegripet icke-diskriminerande aspekter och framför allt förenligheten med denna TSD, kommer att analyseras och kommissionen kommer att vidta nödvändiga åtgärder, såsom att se över denna TSD och eventuellt göra tillägg angående specialfall eller övergångslösningar.

RIC-avtalen och COTIF-instrumenten skall inte anmälas eftersom dessa är kända.

Förnyelse av sådana överenskommelser skall vara möjlig, men bara när det gynnar fortsatt drift under fungerande former och bara när inga andra lämpliga alternativ finns. I alla framtida överenskommelser och ändringar av befintliga överenskommelser skall hänsyn tas till EU:s lagstiftning och särskilt till denna TSD. Medlemsstaterna skall underrätta kommissionen om sådana ändringar eller nya överenskommelser. Samma förfarande som anges ovan skall då tillämpas.

7.2   Riktlinjer för genomförandet

Den tabell som visas i bilaga N, som är informativ och inte obligatorisk, har tagits fram som en vägledning för vad en medlemsstat kan identifiera som utlösande faktor för genomförandet av var och en av delarna i kapitel 4.

Genomförandet omfattar tre olika delar:

—	Bekräftelse av att alla befintliga system och processer överensstämmer med kraven i denna TSD.

—	Anpassning av alla befintliga system och processer så att de överensstämmer med kraven i denna TSD.

—

Nya system och processer som uppkommer till följd av genomförandet av andra delsystem. — Nya/uppgraderade höghastighetslinjer (Infrastruktur/Energi) — Nya eller uppgraderade ETCS-signalinstallationer, GSM-R-radioinstallationer, varmgångsdetektorer, … (Trafikstyrning och signalering) — Ny rullande materiel (Rullande materiel)

7.3   Specialfall

7.3.1   Inledning

Följande särskilda bestämmelser gäller i nedanstående specialfall.

Specialfallen kan delas in i två kategorier:

—	Bestämmelserna tillämpas antingen permanent (”P”-fall), eller temporärt (”T”-fall).

—

När det gäller temporära fall rekommenderas att de berörda medlemsstaterna bör uppfylla kraven för delsystemet i fråga antingen år 2010 (”T1”-fall), ett mål som fastställdes i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1692/96/EG av den 23 juli 1996 om gemenskapens riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätet, eller år 2020 (”T2”-fall).

7.3.2   Förteckning över specialfall

Temporärt specialfall (T2) Irland

För genomförandet av bilaga P till denna TSD i Irland, gäller att fordon som endast används i inhemsk trafik får undantas från kravet på att bära det standardiserade 12-siffriga numret. Detta får tillämpas även på gränsöverskridande trafik mellan Nordirland och Irland.

Temporärt specialfall (T2) Storbritannien

För genomförandet av bilaga P till denna TSD i Storbritannien, gäller att personvagnar och lok som endast används i inhemsk trafik får undantas från kravet på att bära det standardiserade 12-siffriga numret. Detta får tillämpas även på gränsöverskridande trafik mellan Nordirland och Irland.