13.2.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 54/76

1.

Europeiska regionkommittén välkomnar kommissionens meddelande mot bakgrund av de brister som finns inom EU och medlemsstaterna när det gäller skyddet av barn som befinner sig i olika typer av migrationssituationer. Det är positivt att kommissionen identifierar möjligheter till ett förbättrat genomförande som möjliggör tidiga, samordnade och mer ändamålsenliga åtgärder på området.

2.

Kommittén delar kommissionens uppfattning om vikten av en helhetssyn som inbegriper såväl ensamkommande barn som barn som kommer med sina familjer, oavsett deras status och i alla skeden av migrationen. Vi välkomnar också att kommissionens förslag till åtgärder spänner från grundorsakerna till barns riskfyllda resor till EU och ett stärkt barnskyddssystem längs migrationsrutterna, till åtgärder för förbättrat mottagande i EU, integration och åtgärder för återvändande och familjeåterförening.

3.

ReK noterar att barns grundläggande rättigheter klart uttrycks i artikel 24 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Barns grundläggande rättigheter är en övergripande och flerdimensionell fråga, och måste därför integreras i all relevant politik på EU-nivå och nationell nivå (1).

4.

Barnets rättigheter är mänskliga rättigheter som är universella, odelbara och samverkande. Vi uppmanar EU och medlemsstaterna, vilka samtliga ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter (UNCRC), att se till att bestämmelserna i konventionen efterlevs. Kommittén anser att UNCRC ska användas som en ram, inte enbart när rättigheterna kränks, utan även tillämpas för att främja utveckling och möjligheter för alla barn och ungdomar (2).

5.

ReK noterar att den institutionella och rättsliga ramen för att värna barns rättigheter finns inom unionen, bl.a. genom UNCRC, Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och andra viktiga internationella överenskommelser som medlemsstaterna har ingått. Utmaningen är att genomföra dessa rättsliga instrument i praktiken, givet den situation Europa befinner sig i med en kraftig ökning av migrerande barn i behov av skydd.

6.

Kommittén betonar länken mellan detta yttrande och ReK:s andra yttranden om förslag till asylreformer som antogs 2016 (3) och upprepar kravet på en omfattande och hållbar EU-strategi för migration baserad på solidaritet och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive åtgärder för att effektivt skydda den mest utsatta gruppen – barnen.

7.

Vi anser att meddelandet är ett viktigt kompletterande bidrag till det nya europeiska asylsystemet (CEAS) och uppmanar de EU-institutioner som deltar i förhandlingar om det kommande asylsystemet att säkerställa ett tydligt barnrättsperspektiv i alla delar.

8.

Kommittén välkomnar att kommissionen ger förslag på konkreta nyckelåtgärder som förtydligar EU:s och medlemsstaternas ansvar för skyddet av migrerande barn. Vi betonar vikten av att barns rättigheter tas tillvara under hela migrationsprocessen.

9.

ReK välkomnar att kommissionen eftersträvar enhetlighet och en högre standard på mottagandet av barn och unga i samtliga medlemsstater, men vill understryka att det är både EU:s och medlemsstaternas ansvar att ge regional och lokal nivå rätt förutsättningar för mottagandet.

10.

Kommittén framhåller att skyddet av migrerande barn inte kan säkerställas utan ett brett partnerskap mellan alla berörda aktörer: EU:s institutioner, medlemsstaterna, lokala och regionala myndigheter samt det civila samhället. De lokala och regionala myndigheterna har emellertid en central roll i den praktiska vardagssituation som skyddsbehövande barn i migration lever i och har även en nyckelroll när det gäller samordning med övriga aktörer.

11.

Kommittén anser att meddelandet inte beaktar förhållanden och förutsättningar för de lokala och regionala myndigheterna. Vi betonar att de lokala och regionala myndigheternas erfarenheter och förutsättningar måste vara vägledande för de förslag som lämnas. För att nya arbetssätt ska kunna genomföras måste de lokala och regionala myndigheterna involveras tidigt och genom hela processen. EU och medlemsstaterna måste ta fram ändamålsenligt och lokalt anpassat stöd i form av finansiering, lag- och regelsystem samt kunskapsstöd.

12.

Kommittén anser att migrations- och utvecklingspolitik är tätt sammankopplade. Internationellt, nationellt, regionalt och lokalt samarbete har avgörande betydelse för förverkligandet av ett gemensamt skydd för migrerande barn i linje med de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030.

13.

Principen om barnets bästa, i enlighet med bestämmelserna i UNCRC, ska vara vägledande för beslut och åtgärder genom hela asylprocessen och även för de barn som inte söker asyl. Som barn räknas alla personer upp till 18 år. ReK anser att för att barnets bästa ska kunna bedömas måste barnets åsikter inhämtas och för detta behöver barnet tillgång till all relevant information om såväl sina rättigheter som om asylförfarandet. Informationen ska också vara anpassad till barnets ålder och övriga förutsättningar. Ovanstående bör säkerställas genom att barnet får en rättslig företrädare eller i förekommande fall en utsedd förmyndare.

14.

Kommittén uppmärksammar bristen på kriterier för att identifiera och bedöma barnets bästa och välkomnar därför att kommissionen och EU-byråerna ska tillhandahålla vägledning, utbildning och verktyg för bedömning av barnets bästa.

15.

Kommittén anser att barns särskilda utsatthet ska uppmärksammas och därför ska barns ärenden prioriteras. För varje barn ska en utredning göras rörande just det barnets skyddsbehov. Kommittén välkomnar de särskilda riktlinjer om operativa standarder och materiella mottagningsvillkor för ensamkommande barn som Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) kommer att utarbeta under 2017.

16.

Kommittén instämmer i kommissionens uppmaning till medlemsstaterna om att säkerställa att personer som arbetar med migrerande barn i alla situationer har lämplig utbildning. Utöver utbildning anser kommittén att det finns ett behov av att finansiera och stödja utbyte av erfarenheter och goda exempel.

17.

ReK instämmer i att det första steget för ett stärkt skydd av migrerande barn är att ta itu med de bakomliggande orsakerna till att barn ger sig ut på farliga resor i Europa. Detta kräver att man lyckas bekämpa fattigdom och nöd, ojämlika levnadsstandarder och komma till rätta med utdragna och våldsamma konflikter. Det är även viktigt att utveckla integrerade barnskyddssystem i tredjeländer.

18.

Kommittén konstaterar att barn på flykt och i migration utgör en särskilt sårbar grupp, eftersom de är utsatta för risker och ofta har utsatts för extrema former av våld, utnyttjande, människohandel, kriminalitet samt fysiska, psykiska och sexuella övergrepp. Flickors och pojkars utsatthet kan skilja sig åt. Flickor är t.ex. mer utsatta för sexuellt och könsrelaterat våld och löper särskilt hög risk för tvångsäktenskap medan pojkar t.ex. riskerar att dras in i kriminalitet. Ett jämställdhetsperspektiv ska därför alltid tillämpas vid planering, genomförande och utvärdering av insatser för att skydda barn.

19.

Barn som anländer med vuxna och vars relation till den vuxna är oklar bör särskilt uppmärksammas för att säkerställa att barnets hälsa och rättigheter tryggas.

20.

De senaste månaderna har uppvisat rekordhöga dödstal för flyktingar och migranter i centrala Medelhavet, däribland många barn. Kommittén refererar här till sin tidigare ståndpunkt (4) och instämmer i Unicefs uppmaning till EU och dess medlemsstater att åta sig att skydda barn som tvingats lämna sin hembygd, genom att förebygga utnyttjandet av och människohandeln med barn samt stärka program för skydd av barn i Libyen.

21.

Kommittén understryker vikten av att det vid varje mottagningscentrum där barn ska registreras och identifieras utses ett barnskyddsombud. Ombudet ska fungera som en kontaktpunkt för alla frågor som rör barn och deras rättigheter.

22.

De uppgifter som samlas in ska vara jämförbara mellan medlemsstaterna och uppdelade på kön. När biometriska data och fingeravtryck insamlas ska metoderna utgå från barnets bästa och vara anpassade till varje barns kön och särskilda förutsättningar. Därtill är det viktigt att ett barnskyddsombud är närvarande.

23.

Kommittén anser att det inom EU ska finnas fungerande och rättssäkra system för åldersbedömningar. Att bedömningen av en sökandes ålder görs tidigt i processen är viktigt utifrån ett barnrätts- och rättssäkerhetsperspektiv. Vi välkomnar att EASO ska uppdatera sina riktlinjer beträffande åldersdömningar under 2017 så att förfarandet blir mer likvärdigt för barnen.

24.

ReK framhåller att samarbete, uppföljning och åtgärder som rör barn som avviker inom EU måste förbättras. En ökande andel barn försvinner och endast ett fåtal hittas. Försvunna migrerande barn har samma rättigheter som andra barn. För att motverka att barn försvinner anser kommittén att det behövs ett rättssäkert och systematiskt sätt att rapportera och reagera varje gång då barn försvinner.

25.

Kommittén ställer sig positiv till att kommissionens kunskapscentrum för migration och demografi kommer att sammanställa en databas med uppgifter om migrerande barn.

26.

Vi uppmanar EU och medlemsstaterna att främja utveckling av olika typer av boendeformer för ensamkommande barn. Det kan vara placering i familjehem eller på särskilda anläggningar för barn, eller boende hos vuxna släktingar. Barnets bästa ska utredas inför sådana placeringar.

27.

Kommittén är emot all form av fängslande av barn på grund av deras migrationsstatus. De negativa effekter som frihetsberövande har på barn gör att det alternativet endast ska användas som en sista utväg och i undantagsfall, t.ex. när det finns fara för barnets liv och hälsa, för så kort tid som möjligt och aldrig under fängelseliknande förhållanden. Frihetsberövandet ska i alla faser alltid övervakas av behörig myndighet och/eller den offentliga barnomsorgsförvaltningen. Förvaren ska vara särskilt anpassade för barn och bemannade av personal med adekvat utbildning. Kommittén noterar med tillfredsställelse att främjandet av alternativ till frihetsberövande är en de huvudfrågor som kommer att diskuteras vid European Forum on the Rights of the Child den 6–8 november 2017.

28.

Förmyndarskapssystemen skiljer sig åt mellan medlemsstaterna, vilket kommittén anser försvårar möjligheten till likvärdiga villkor för barn som tilldelas en förmyndare inom EU. Varje ensamkommande barn som kommer till ett land har rätt till en professionell företrädare som juridiskt kan föra barnets talan och skydda dess intressen, oavsett om barnet söker asyl eller inte. Förmyndaren är en viktig person som ska bygga upp ett förtroende mellan sig och barnet och skydda barnet från att bli utnyttjat på olika sätt. En god relation mellan ett barn och dess förmyndare är gynnsamt för integrationen. En förmyndare kan även medverka till att barn inte försvinner. Kommittén konstaterar med tillfredsställelse att snabba framsteg, enligt kommissionens meddelade om läget för den europeiska agendan för migration, har gjorts på EU-nivå mot skapandet av ett europeiskt nätverk för förmyndare.

29.

Kommittén anser att det är viktigt att förmyndarna får adekvat utbildning av en ansvarig institution eller offentlig myndighet eller kan uppvisa att de har genomgått en sådan. Förmyndarna ska ha ett begränsat antal barn att ansvara för. Förmyndarna bör vara anställda och finansierade av medlemsstaten och ha möjlighet att arbeta oberoende.

30.

ReK välkomnar inrättandet av ett europeiskt förmyndarnätverk där erfarenheter kan utbytas och riktlinjer skapas.

31.

Kommittén betonar särskilt den nära kopplingen mellan mottagningsvillkor för barn och möjligheter till integration, konstaterar att procedurer och mottagningsvillkor inte får fördröja eller undergräva integrationsprocessen, samt framhåller att det är viktigt att processen för att få en lagstadgad administrativ status påbörjas så snart som möjligt.

32.

Tidig integration av barn är av avgörande betydelse för att stödja utvecklingen in i vuxen ålder. Att barn blir integrerade i det nya landet är en social investering som bidrar till att minimera riskerna för kriminalitet och utsatthet för radikalisering. Genom att i ett tidigt skede skapa tillgång till utbildning, hälso- och sjukvård, fritidssysselsättningar och psykosocialt stöd främjas barnens utveckling.

33.

Kommittén betonar särskilt att tidig och faktisk tillgång till inkluderande, formell utbildning – även förskoleverksamhet och barnomsorg – är ett av de viktigaste och mest kraftfulla verktygen för integration av barn eftersom det främjar språkkunskaper, social sammanhållning och ömsesidig förståelse.

34.

Kommittén betonar vikten av att traumatiserade barn får adekvat psykosocialt stöd för att underlätta integrationsprocessen. Det behövs också särskilda tjänster, med tillgång till sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård, för barn som kan ha utsatts för sexuellt och könsrelaterat våld.

35.

ReK framhåller vikten av fortlöpande insatser för att främja en positiv inställning till mångfald och för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet och framför allt hatpropaganda mot migrerande barn.

36.

ReK noterar att kommissionen uppmärksammar de problem som uppstår när ensamkommande barn fyller 18 år och inte längre betraktas som barn, trots att de fortfarande har stort skyddsbehov. Barnen bör förberedas för denna övergångsfas till vuxenlivet genom att få rådgivning, stöd och möjligheter till vidareutbildning och yrkesutbildning.

37.

Kommittén understryker vikten av hållbara lösningar för att ge barn normalitet och stabilitet på lång sikt. Alla möjliga lösningar bör beaktas: integration, återvändande, vidarebosättning eller återförening med familjemedlemmar. Av största vikt är att en noggrann bedömning av barnets bästa görs i samtliga fall.

38.

Kommittén betonar att de lokala och regionala myndigheterna ska ses som en viktig partner i genomförandet och utförandet av EU:s strategi för skydd av migrerande barn. Vi uppmanar kommissionen att i alla förslag beakta konsekvenserna för den lokala och regionala nivån, då mottagandet av barn som söker asyl sker på lokal nivå och det är där som tillgång till olika välfärdstjänster ges och en tidig integration i samhället tar sin början.

39.

Vi uppmanar kommissionen att vara tydlig i sin kommunikation med medlemsstaterna om att de ska ta tillvara de lokala och regionala nivåernas erfarenheter och kunskaper. Regionala och lokala myndigheter har många goda exempel och stor erfarenhet av att skydda och ta emot migrerande barn.

40.

Olika former av EU:s finansierings- och stödmöjligheter underlättar och bidrar till skyddet av migrerande barn och deras integration. Kommittén uppmanar kommissionen att förbättra informationen om existerande stöd- och finansieringsformer för lokala och regionala myndigheter.

41.

Vi instämmer med kommissionen att det krävs en beslutsam, samlad och samordnad uppföljning av de nyckelåtgärder som beskrivs i meddelandet på EU-nivå, nationell, regional och lokal nivå och i samarbete med civilsamhället och internationella organisationer. Alla relevanta aspekter av EU-lagstiftningen ska övervakas noggrant, i synnerhet efterlevnaden av skyldigheter när det gäller grundläggande rättigheter och garantier med anknytning till barnets rättigheter.

42.

Ett sammanhållet system med gemensamma mål för mottagandet av migrerande barn på EU-nivå och nationell nivå gör att rätt insatser kan sättas in så tidigt som möjligt. Detta är avgörande för att tillvarata barnets möjligheter till snabb integration, framgångsrik skolgång och god förberedelse för arbetsmarknaden. För att säkerställa att dessa mål kan uppnås anser kommittén att alla medlemsstater solidariskt måste dela på ansvaret att ta emot barn i behov av skydd.

43.

Barnen är Europas framtid. De demografiska förändringarna innebär att andelen äldre i befolkningen ökar och efterfrågan på arbetskraft i förvärvsaktiv ålder stiger. Det behövs ett tillskott av unga människor för att våra samhällen ska växa och blomstra. Kommittén betonar att med rätt förutsättningar i mottagandet och om man inför en bra integrationsprocess ges migrerade barn och unga goda livs- och utvecklingsmöjligheter i våra samhällen. Därför är ett gott mottagande och en bra integrationsprocess en långsiktig investering i välfärd, demokrati och mänskliga rättigheter.